SKOGSKULTUR ÄR LIVET En guide till kulturell hållbarhet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKOGSKULTUR ÄR LIVET En guide till kulturell hållbarhet"

Transkript

1 SKOGSKULTUR ÄR LIVET En guide till kulturell hållbarhet TAPIO

2 SKOGSKULTUR ÄR LIVET En guide till kulturell hållbarhet 1

3 Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio 2007 Pekka Virtanen, Airi Matila, Tuula Viirret Översättning Veronica Hasselström Maria Lindén Omslagsbilder Skogsindustrin rf Airi Matila Pekka Virtanen Ombrytning Margita Törnroth 2

4 SKOGSKULTUR ÄR LIVET En guide till kulturell hållbarhet Innehåll 1 Förord 4 2 Kulturen i de finländska skogarna 5 Från en träålder till en annan 5 Det mångkulturella träet 6 Skyddar, värmer och forslar 7 Trädet förädlas 9 Matkultur 10 Symbolernas skog 10 Från landsbygden till städerna 11 3 Skogen, kulturen, hållbarheten 12 Dokumentera, se och delta 12 Lokalt och globalt 13 Skogskultur är livet 14 4 Bestämmelser, kulturella vägval 15 Lagstiftning 15 Vägval 15 3

5 1 Förord diskussionen om de finska skogarnas historia, nutid och framtid tangerar man allt oftare kulturella perspektiv. Kultur är allt som människan påverkar med sina handlingar och tolkningar. I Kulturen omfattar allt från den enskilda skogsägarens vardagssysslor och dem som rör sig i naturen till hela skogssektorns internationella nätverk. Förädlingen av skogsbär för husbehov eller utvecklandet av en uppfinning till en virkesprodukt för den internationella marknaden är exempel på kultur. I det kulturella perspektivet strävar man efter att sammanfatta och förstå förhållandet mellan skogen och människan. Via kulturen är det möjligt att förstå målet och innehållet med allt det vi gör med skogen. Vi kan fråga oss i vilka förhållanden nya idéer föds, hurdan skogskunskap inspirerar de nya aktörerna i skogen och hur skogen skall se ut i framtiden. Det kulturella perspektivet förhåller sig öppet både till olika alternativ och till kritik. Den här publikationen baserar sig på det skriftliga bakgrundsmaterial som FK Pekka Virtanen och AFM Airi Matila har gjort. Publikationen finns på adressen net >Ammattilaiset > Metsän ja ympäristön hoito > Metsien kulttuurinen ulottuvuus. På svenska fi n ns publikationen på SBI Tuula Viirret har hjälpt till med produktionen. Publikationen är en del av Tapios och Riigimetsa Majandamise Keskus projekt Skogsbrukets traditioner och kultur som en viktig del av naturturismen. Projektet finansieras av Metsämiesten Säätiö och ERUF (Europeiska regionala utvecklingsfonden) och förverkligas av Södra Finlands och Estlands INTERREG III A program. Sjöar, skogar och den finska ungmön var en del av den finländska nationalidentiteten vid sekelskiftet. Källa: Finland i bild. I.K. Inha

6 2 Kulturen i de finska skogarna Människorna i världen upplever skogen på många olika sätt. Vi fi n ländare ser på skogen genom filter som består av vår inlärda kultur. Ett fi l ter som är annorlunda än det som t.ex. människorna i Brasiliens djungel ser igenom. Tidsålder, boplats, kön, ålder, utbildning, social status, arbete, livshistoria och många andra saker påverkar hur vi upplever skogen och hur vi lever med den. I Finland finns det lika många sätt att se på skogen som det finns invånare. Samhällskulturen fi n ns dock alltid i bakgrunden av varje synsätt. Att känna till den nationella kulturens rötter och styrka hjälper då man skall utveckla någonting nytt. Innovationer föds i framtiden tack vare tidigare kunskaper och erfarenheter. Förr i tiden lärde föräldrarna barnen att känna igen växter och djur, bärplockningsställen, svedjeområden, tjärdungar och villebrådets gömställen. Kunskapen om skogen förändrades ständigt och förändras fortfarande. I stället för att lära sig färdigheterna i skogen har undervisningen i dag blivit mera baserad på vetenskap och den fokuserar allt mera på fakta. Bildningen är allt mer bunden till den internationella utvecklingen. Skogen och träet användes mångsidigt under självhushållningen på 1800-talet. Museiverket I Olaus Magnus bok Pohjoisten kansojen historia från 1555 beskrivs svedjebruket. Källa: Olaus Magnus. Historia om de nordiska folken Historia de gentibus septentrionalibus, Från en träålder till en annan Människor har rört sig på Finlands område redan före den senaste istiden. Man vet inte mycket om den tiden, men de föremål som jägarstammarna som kom till Finland efter istiden har lämnat efter sig berättar mycket om hur de levde med naturen. Den långa perioden mellan åren 8000 och 1500 f.kr. före metallen uppfanns kallas ju stenåldern, men lika gärna skulle man kunna kallla den träåldern. Med hjälp av fornminnen har arkeologerna kunnat slå fast att trä och andra skogsprodukter användes på ett mångsidigt sätt. Under stenåldern bodde människorna vid stränderna och i närheten av det vattnet och skogen gav. Nutidens stränder finns långt ifrån de forna boplatserna. En sättning i marken djupt inne i skogen kan vara en jägarstams boplats och ovanför en forntida strandlinje kan en okänd grottmålning gömma sig. Flera av dagens stigar finns på samma ställen som på den förhistoriska tiden. Bilvägar finns på samma stråk, som förr i tiden slets av människofötter och hästhovar. Husplatser och drag i landskapet har på vissa ställen hållits oförändrade i hundratals år. Inte ens kyrkorna byggdes nödvändigtvis på nya platser, utan i samma lundar, där våra förfäder böjde sig inför naturkrafterna i respekt för sina förfäder. Uppfinningar inverkar också på kulturens utveckling. Införseln av olika metaller och speciellt järn gör det möjligt att utveckla allt bättre verktyg. Med järnyxan och senare med sågen kunde man allt bättre utnyttja trädreserven i skogen. Användningen av vattenoch ångkraft satt ytterligare fart på skogsförädlingen. 5

7 Skogens träråvaror kunde utnyttjas allt effektivare med hjälp av järnyxan. Källa: Olaus Magnus. Historia om de nordiska folken Historia de gentibus septentrionalibus, 1555 Skogen förändrades mycket i och med båtbyggandet, svedjebruket, tjärbränningen, insamlingen av brännved, skogsbetet och åkerbrytningen. Det behövdes mycket virke för husbehov för att bygga hus och gärdsgårdar och för att värma upp boningshusen. Industriella produktionsmetoder och nya råvaror så som plast ersatte virket för husbehov. Under krigstiderna behövdes dock uppfinningsrikedomen och träprodukterna igen. Människorna tog igen i bruk lärorna från tiden av självhushållning och använde skogens växter i hemmen och i fabrikerna. Barn och unga lockades att samla kottar, vide, medicinalväxter, kåda, svampar, lavar och andra naturprodukter. Trä användes till allt från skosulor till rocktyger. Olika synsätt på skogen har ibland krockat med varandra. Då staten i slutet av 1800-talet kritiserade folkets sätt att använda skogen, var den bakomliggande orsaken utvecklingen av den finländska industrin och dess behov av virke. Staten ville försäkra sig om att virket räckte till för sågar, pappersfabriker och annan träförädling. Skogsbete och svedjebruk sågs som hot mot detta. Idag diskuterar man mest naturens mångfald och om virket räcker till. Den nuvarande skogsindustrin kom igång på 1840-talet. Den växte kraftigt under 1900-talet och skapade helt nya välmående centra för det gröna guldet med skolor, kyrkor, musikkårer och butiker. Om det på orten fanns en pappersfabrik eller en såg märktes det tydligt i hela ortens kulturliv. Grottmålningarna i Astuvansalmi är ca år gamla. Motivet på mer än 60 av målningarna är människor, djur eller handflator. Det mångkulturella träet Pekka Virtanen, enligt arkeologernas ritningar Människan har utnyttjat träd av alla storlekar och åldrar. Under självhushållningens tid var det bra att känna till de olika trädslagens egenskaper och hur man tillverkade allt från räfspiggar till stora rankbågar. Tall och gran användes till gärdsgårdar. Kärlens lock och bottnen gjordes av gran, de övriga delarna av asp och en. Värmebehandlat trä är en ny uppfinning, men förr kunde man förbättra virkets hållbarhet genom att glödga gärdsgårdsstörarnas toppar med kol. Vilket brännbart trädslag som helst dög till att göra upp eld i skogen. Människorna åt färska björkblad och årsskotten av gran, använde ettåriga videbuskar till korgbindning, gamla granar som vuxit långsamt till instrumentbyggnad och grånande furor till byggnader. Ibland fick man vänta tiotals år innan stammen hade vuxit till rätt storlek och form. Sederna som varit i bruk genom tiderna har starkt inverkat på hur människorna upplever och värdesätter skogen. Folkkulturen kände bra till rönn, al, hägg, asp, en, masurbjörk, lönn och vide. Nuförtiden kallas de specialträd, fastän de hör till det vanliga finska trädbeståndet. 6

8 Museiverket / Pekka Kyytinen Masur var tidigare ett efterfrågat gagnvirke för sin hållbarhets skull, idag uppskattas det för sitt utseende. Rönn användes som substitut för mörkare importträdslag under kristider, men nu behöver man inte skilt försvara dess färger. Björk och asp har tidvis varit mindre efterfrågade trädslag inom skogsbruket men nu värdesätts de igen. I slutet av 1900-talet började man se annorlunda på de olika trädslagen i formgivningen och byggandet. Trädslagens symboliska och kulturella betydelse har fått helt nya dimensioner. Det är inte längre detsamma av vilket trädslag eller träd ett träsmycke eller en gåva är gjord. Kulturen omfattar allt från den moderna arkitekturen till byggandet av en lekstuga eller en koja. Ett konserthus av trä, en fiol eller en videpipa är delar av föremålskulturen men också en del av den omfattande musikkulturens gemenskap. Outsiderkonsten (vardagskonst eller folkkonst, vars utövare är självlärda och ofta arbetar i utkanten av konstvärlden), skogdiskussionerna på internet och skogsdikterna i byrålådan är likaså en del av kulturen. Skyddar, värmer och forslar Jägaren och skogshuggaren gjorde ett tillfälligt skydd av granris. Av en tall som hade fått växa långsamt och huggits vid rätt tidpunkt fick man det bästa byggnadsmaterialet. Gran och asp dög också till byggmaterial. De traditionella byggnadsmaterialen och - metoderna är ännu i användning och nya tilllämpningar föds hela tiden. I Uleåborg byggde man ett stadsområde av stock och i Vik i Helsingfors brädfodrade man en kyrka med aspspånor. De bästa takpärtorna fick man från kvistfria tallar som vuxit långsamt. Näver användes som takmaterial och som isolering mellan den understa stocken och stenfoten. Torkat trä som sådant och som sågspån har alltid varit effektiva värmeisoleringsmaterial. Ett nytt och erkänt bra isoleringsmaterial är bioull av returpapper. Förr gjorde man upp eld med lättantändligt fnöske som utvanns ur tickor. På 1800-talet ersatte tändstickorna, som också kom från skogen, den gamla metoden. Finland var en betydande tändsticksproducent. I självhushållningen gick det åt stora mängder trä. Som mest behövdes över tallpärtor per år för att lysa upp ett enda hus i början av 1800-talet. Träkol användes i smedjor och på bruksorter för att framställa järn. Trä användes som energi till både båtar och tåg och under kristiden också till bilar. Ännu idag värms hus och bastur med trä. Flis, pellets och träkraftverk är vardag. Bränslen och andra energialternativ framställs av trä. Från skogen togs gagnvirke till mångahanda ändamål. Björken gav fina yxskaft. I skenet av pärtor utfördes många sysslor på kvällarna, såsom den här släden. Källa: J. Häyhä. Kuvaelmia Itä-Suomen vanhoista tavoista Beskrivningar av gamla seder i östra Finland talet, Finska litteratursällskapet, SKS

9 Många fann, på 1930-talet och likaså ännu efter krigen, sig en husplats mitt i skogen. Pekka Virtanen Statistikcentralens arkiv Aspspånor användes på ett nytt sätt i kyrkan i Vik, som är planerad av Samuli Miettinen och Arkitektbyrån JKMM. 8

10 Träförädlingen En böjlig gran med många grenar blev en harv, och kärnstavar gjordes av tallarnas toppar. En grenklyka kunde bli en klädhängare eller ett dörrhandtag, träknölar blev koppar, pipor gjordes av äppelträ och masurbjörk. Träets olika formationer utnyttjades som högafflar, grepar, borrar, kölar, liar, näbbar på kannor, bordsben och sitsar. I västra Finland gjordes slädarnas medar av naturligt krokiga träd. Träet tänjdes till mångahanda behov. Vide, björk, rönn och hägg böjdes på husväggen eller i ett speciellt pressträ till lokor. Råvaror till rep, snören och trådar hittades som sådana i skogen. Ett björkris som böjts för att binda en bastukvast blev ett enkelt rep. Av näver fick man hållbart rep. Mjukt lindbast som förädlats ur lindens bark användes till notfisket. I norra Finland användes ett rep flätat av kokade trädrötter till samma ändamål. Papperssnöret och viskostråden är nutida industriella snör- och trådprodukter som har sitt ursprung i skogen. Olika slags snoddar har i Finland gjorts av näver, pärtor, tallrötter och vide. Skoltsamernas kärl av rötter är berömda. I Syd-Österbotten lagade man korgar för försäljning på 1700-talet. Då man bygger och utvecklar träinstrument förenas traditioner med nytänkande. Fastän träinstrument så som träflöjten, kantelen, fiolen och gitarren under hundratals år har förnyats i händerna på instrumentbyggare, har förändringarna byggt på tidigare kunskaper om instrumenten och hantverkskonsten. Gammalt och nytt möts till exempel i Sibeliushuset i Lahtis. Den moderna och akustiskt utmärkta konsertsalen i trä utgör en fin inramning åt en fiol, vars trämaterial kan vara 500 år gammalt. Traditioner förenas med nytänkande då en fiol byggs. Träinstrumenten har förnyats i händerna på instrumentbyggare under hundratals år. Lusto / Timo Kilpeläinen Museiverket / Samuli Paulaharju Olika delar är trädstammen används till olika förädlade industriprodukter. Tillverkning av näversnöre på 1910-talet. Källa: Fem goda skäl att röja plantbestånd, Tapio & Metsäteho

11 Matkulturen Skogen har alltid varit ett viktigt skafferi för människan. Av växtrikets produkter åt människorna färska blåbär och hallon. Lingon konserverade man för vintern. I norra Finland plockade man Lappländska kråkbär. Stelnad kåda från tallen var forntidens tuggummi. söker hitta nya uppfinningar inom mat- och naturläkemedel från skogarna. De gamla folktraditionerna ger eventuellt ledtrådar till nya uppfinningar. Man har försökt utvinna en lönnsirapsliknande vätska av björksav utan att ännu lyckas. Men man forskar till exempel i ett eventuellt samband mellan vide och aspirin. Olika sjukdomar och krämpor botades med växtprodukter från skogen. I folkmedicinen använde man skogens växter, löv, bark, barr, kåda, tjära, tickor och andra naturingredienser. Många av folkmedicinens naturläkemedel har visat sig vara fungerande läkemedel, fastän de verkande medlens effekt inte är vetenskapligt bevisad. En del av folkmedicinen baserade sig på magi, men i sitt kultursammanhang hade de en stor betydelse. Museiverket / Samuli Paulaharju På svedjade åkrar odlade man på 1800-talet råg och rovor. Källa: Kaskiviljelyn vaikutus Suomen metsiin. O. Heikinheimo 1915 Barkbröd har traditionellt varit en nödlösning, men det kan också idag uppfattas som en hälsosam kulinarisk delikatess. Symbolernas skog Också husdjuren använde fördomsfritt näringen i skogen. Korna åt både färska växter, svampar och löv. Lövtäkten gjordes inför vintern. Skogen har alltid varit en viktig näringskälla för renarna. På 1900-talet accepterades svampar tack vare upplysningsverksamhet som föda, också på andra håll i landet än bara i de östra delarna av Finland. Efter krigen var traditionell bär- och svampplockning som ökat genom upplysningsverksamheten en del av vardagen i många hem. De färdiga fabriksprodukterna, industrialiseringen och inflyttningen till städerna förändrade märkbart hushållens användningssätt av skogen. Uppfinningar som xylitol har lett till att man för- Kalevalas skaldekonst och skogarnas djupa gemenskaper som upprätthåller konsten var viktiga fasta punkter för den äkta finskheten för intelligentian på 1800-talet. Naturen med dess skogar växte till en viktig symbol för finländskheten inom bildkonst, litteratur och musik. Karelianismens tongångar minskade i början av 1900-talet men skogen förblev levande i folksånger och landskapssånger. Naturelementen utgjorde bakgrunden för kärleken till hembygden och för kärlek och känslovärlden i allmänhet. Litteraturen handlade om livet på landsbygden där människornas liv och levnadssätt upplevdes som mest äkta, rent och strävsamt. Landsbygdens betydelse glorifierades också i filmer- 10

12 na från 1950-talet som romantiserade stockflottartraditionen och samtidigt redan då förutspådde den stora flyttningsrörelsen till tätorterna på 1960-talet. Många personer som har skapat skogssymboler har blivit kända, så som Aleksis Kivi, Alvar Aalto, I.K. Inha, Jean Sibelius, Akseli Gallen-Kallela, Pekka Halonen, Väinö Linna och Edvin Laine. Nuvarande konstnärer, formgivare och arkitekter skissar på sitt eget sätt upp skogskulturen utgående från sina egna utgångspunkter. Inom folkkulturen har man ur skogens gömmor lyft fram outsiderkonsten, kunniga kännare av nutidsfolkkultur som inte tidigare värdesattes. Att vara skogsig anses inte längre omodernt. Från landsbygden till städerna Från statligt håll såg man det viktigt att i slutet av 1800-talet placera den obesuttna befolkningen på landsbygden. Efter vinter- och fortsättningskrigen fortsatte placeringen av evakuerade och frontmän denna bosättningsprincip, i vilken skogen hade en viktig betydelse. Livsbetingelserna på landsbygden förändrades kraftigt på 1960-talet av att arbetet övertogs av maskiner. På ett halvt sekel hände det mycket. Antalet gårdar minskade, likaså antalet skogshuggare. Idag fälls träden och forslas från skogen till fabriken med hjälp av maskiner. Det egna arbetet i skogen består ofta av vedhuggning för sommarstugans behov. Arbetet i skogen har för många förändrats till att bli fritiden i skogen. Att plocka bär och svamp är mer en fråga om rekreation än att fylla matförråden. Det nutida egenvärdet i rekreationen i skogen, utfärder och turismen var för hundra år sedan endast ett nöje som var få förunnat. I dag sysselsätter skogen turismbranschen. Lusto Airi Matila Hästen var en väsentlig del av forna tiders trädtransporter. Skogsmaskinerna är en del av dagens skogskultur. 11

13 3 Skogen, kulturen, hållbarhet I antikens kultur hänvisade ordet kultur till jordbruk. Senare har kultur setts som andlig odling och på detta grundar sig användningen av ordet idag. Delområden inom kulturen är skogsarbete, skogsindustri, träarbete, skogsbrukets produkter, skogsresurserna, odling av träd, nationalparker, tillverkningen av papper, insamling av brännved, rekreation och turism. Idag presenterar också böcker, filmer, radioprogram, jippon, utställningar och andra medier de skogliga dimensionerna. Man lär ut nutidens och framtidens perspektiv som hänför sig till skogen eller dess förädlade produkter med historien om dessa. I kulturdebatten har det förekommit många motsatsförhållanden. Turismreklamen som koncentrerade sig på traditionskultur fick på 1930-talet höra skällsord som pärtkultur. Näringslivet hade velat ha exempel från tidsålderns industriella kultur vid sidan av traditionen. Kritikerna underskattade på 1950-talet filmerna som romantiserade skogshuggarkulturen som pajasande. Producenterna å sin sida gjorde narr av den moderna konsten. Under Kalevalaskaldekonstens guldålder på 1800-talet värdesatte man inte modernare folkkultur. Från och med 1930-talet godkändes schlagersånger och annan populärkultur endast motvilligt som en del av den genuina finländska kulturen. Ett offer för vårdträdet på gården. Källa: J. Häyhä. Kuvaelmia Itä-Suomen vanhoista tavoista Beskrivningar av gamla seder i östra Finland talet, Finska litteratursällskapet, SKS 1893 Dokumentera, se och delta Dokumenteringen av den skogliga kulturen gäller tidiga fornlämningar och föremål som använts i skogsarbetet inom samtidshistorien samt dagens liv i skogen och förädlingen av skogliga produkter. Tidsrymden sträcker sig till nutidens skogsvårdskultur med sina planteringar, kalhyggen, skogsbilvägar, skogliga tvister och framtida drömmar. Observerandet av förändringarna är en viktig del av dokumentationen av skogsarbetskulturen och dess forskning. Vid dokumentationen av kulturen är det skäl att vara systematisk. Skogsarkiven och samlingarna ger värdefull information om vårt ursprung, vår nutid och vår framtid. Kultur är å ena sidan olika konserter, filmer, teaterföreställningar, jippon och produkter som framställs för publiken. På lokal nivå har kulturprogrammet arrangerats av fria amatörkretsar, skolor och arbetarinstitut, Marthaföreningar, medborgarinstitut och otaliga andra instanser. Kultur är också det man lär sig i skolundervisningen: till exempel i historia om skogsindustrins utveckling, i biologi om utformandet av naturskyddsområden och i slöjden om träkunskap. Evenemang som berör skogen kan ha tyngdpunkten på folktraditionen. Ämnesområdet kan bestå av flottaruppvisningar, hantverksuppvisningar, demonstrationer i svedjebränning, tillverkning av pärtor, bindande av bastukvastar och tjärbränning. Kulturen i skogen kan vara demonstrerande av stenålderns jaktmetoder och presentation av nutidens skogsbruk eller en presentation som visionerar framtidens kulturlandskap. Ett evenemang som återspeglar skogen kan utspela sig på landsbygden djupt inne i ödemarken eller i ett köpcenter i centrum av staden. Tjärdalsbränning och svedjebruk ryms inte som sådana inomhus, att tälja med kniv eller bila en stock gör det däremot väl. Ändamålet bestämmer platsen och innehållet. Att synliggöra det som gjordes i forna tider är viktigt men det är också viktigt att ta med nutidens processer ända från trädfröet till den förädlade träprodukten. Skogsvård, skogsbilvägar, skogsmaskiner, skogsarbete, skogsindustrin, skogsforskningen och andra områden inom skogssektorn är kultur i ständig förändring. Kulturens landmärken sträcker sig ända från stenåldersyxan till framtidens skogsmaskiner. 12

14 Fotograf: Airi Matila Kulturen från gångna tider kan presenteras på många sätt. Tillverkning av tjära och transporttunnor presenteras för turister i tjärexportstaden Uleåborg.. Lokalt och globalt Lokalt är skogens kulturella hållbarhet ett resonemang över skogen och träets möjligheter och betydelse i den egna näromgivningen. Det är kunnande om hur man rör sig i skogen, om träden, växterna, djuren, sommaren och vintern. Det är kunskap om skogsnaturen, skogens historia, om hur skogen växer, skogsvård och användning av skogen. Skogens kulturella hållbarhet är också synsätten på anskaffningen av skogens produkter och förädlingen av dessa till lokala behov. Vilka är de lokalt viktiga natur- och landskapsobjekten? Blir bären och svamparna kvar i skogen trots att man kunde ha plockat dem? Vilka material bygger man en ny skola av? Skulle träenergi lämpa sig som uppvärmningsalternativ för skolan? Vad skall man göra med en träskola som eventuellt upphör med sin verksamhet? Vad skall man göra med gamla trämöbler? Påverkan som har att göra med olika näringsgrenar kan vara till exempel byggandet av en träskola som engagerar och kan ge inkomster åt närområdets skogsägare, det lokala sågverket, byggnadsarbetare och andra entreprenörer. Lokalt kan man också resonera över andra aspekter som hänför sig till skogliga näringsgrenar. Kunde skogen öppna möjligheter för till exempel livsmedels-, restaurang-, vildmarksguide-, turism- eller hantverksföretagare? På nationell nivå kan man resonera över samma frågeställningar i ett större perspektiv. Vilken skogsbild vill man bygga upp och vilka materiella och andliga resurser satsar man på det? Det är också en kulturell förändring då bärplockare från utlandet ersätter de finländska bärplockarna. Finns det då skäl att förbättra den lokala eller finländska arbetskulturen? Eller är kulturutbytet lika naturligt som då finländska skogsaktörer flyttar utomlands? Internationaliseringen syns också på andra sätt. Då man handlar med enskilda kunder är det skäl att beakta dels handlingsmodellerna vid kundföretagen men också kundens kulturbakgrund: det lönar sig inte att försöka sälja tidningspapper till ställen där det inte behövs. Mållandets kulturtradition eller korttids trender kan bromsa marknadsföringen av vissa produkter. I andra kulturområden eller vid en annan tidpunkt kan samma produkter ha stor framgång. 13

15 Även stora och väl planerade projekt kan stöta på överraskningar. När finländska skogsbolag fusioneras med utländska kan man stå inför omfattande förändringar inom arbetskulturen. Placeringen av en ny fabrik på andra sidan av jordklotet skapar så gott som utan undantag kulturkrockar för alla parter. Ladugårdens träbro i Vik är ett bra exempel på nutidsanvändning av trä. Vilka känslor förs då man korsar bron? Rikligt med skog och träd Mycket rikligt med småträd och brännved, brist på grova träd Tillräckligt med mindre träd för husvehov, knappt med grova träd Brist på alla slags träd Pekka Virtanen Skogskultur är livet Människan är en kulturindivid som ständigt lär sig och som lever i en fysisk och symbolisk värld som hon själv byggt upp och som ständigt förändras. På så sätt är inte skogen, trähusen, skogsarbetet, skogsvården, träförädlingen, träinstrumenten, skogshistorien, skogsnäringen, miljökonsten, forstvetenskapen, skogslandskapet, pappret och allt annat som hör samman med skogen endast kultur som ses utifrån, utan i sig en del av innehållet i livet. Invånaren som levde självhushållande på landsbygden tittade sig omkring och uppskattade trädens tillväxt med tanke på kommande användningsändamål: Vad skulle lämpa sig för tjärbränning, vilket träd till instrumentbygge och vilket till råvara för kärl. Till sin hjälp hade iakttagaren den lärdom och de erfarenheter som kulturen innehöll. På samma sätt kan också nutidsmänniskan, ensam eller inom en gemenskap, med hjälp av kulturkunskapen bedöma skogens möjligheter och kontinuum genom att tillämpa de långa traditionerna inom vetenskapen, konsten och tekniken. Resonemanget om skogen, ekonomin och kulturens förhållande försätts inför nya framtidsutsikter då man ser på kulturen i ett bredare sammanhang. Kulturen är inte längre en kuriositet utan ett byggnadsmaterial som verkar i kärnan av skogsbruket. De som deltar i förädlingen av skogen materiellt eller immateriellt, deltar på sitt sätt i att skapa kulturellt innehåll i världsalltet. Skogsbrukets kulturella hållbarhet består av förståelse för naturen, kulturklimatet, uppkomsten av den kulturella kunskapen och tillämpningen av denna till en del av kulturens mångfald. Det kan vara fråga om både enskilda produkter, långa servicekedjor och hela skogsklusterns verksamhet Lusto / Ensos samlingar Finlands skogsresurser inventerades på 1850-talet. Exporten av tjära och träskutor syntes i de Österbottniska skogarna. Byggnadsmaterial och brännved exporterades från östra Finland till Sankt Petersburg. Källa: Laitakari 1960, enligt C. W. Gylden. 14 Träet är på många sätt en del av skogsbrukets kulturella hållbarhet under dess livscykel.

16 4 Bestämmelser, kulturella vägval Lagar, förordningar och andra bestämmelser innehåller otaliga kulturella synvinklar i förhållande till skogen. I kulturbegreppet har dessa inte grupperats på något speciellt sätt. Den kulturella aspektens mångfald och å andra sidan smala användningsområde påverkar lagstiftningen på många sätt. Den nationella strategin för hållbar utveckling och skogspolitiken beaktar i sina nyaste åtgärder brett och mångsidigt den kulturella aspekten. Dessa har sina egna utgångspunkter för att uppnå målet och för att på så sätt beakta kulturen. Därför är de inte och behöver inte heller vara, sett ur kulturens synvinkel, likadana och inte heller jämförbara. Lagstiftning Markanvändnings- och bygglagens 1999/132 syfte är att reglera områdesanvändningen och byggandet för att på det sättet skapa förutsättningar för en bra livsmiljö och främja en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling. Naturvårdslagens 1096/1996 syfte är förutom att bevara naturens mångfald, också bland annat att vårda naturens skönhet och landskapets värde. Lagen om finansiering av hållbart skogsbruk 1094/1996 tillämpas för åtgärder som främjar en hållbar skötsel och användning av skogarna enligt skogslagen (1093/1996). Finansiering kan ansökas bland annat för regionalt betydande projekt som betonar kulturvärden. Lag om fornminnen 295/1963 fredar fasta fornlämningar och lösa fornföremål. Allemansrätten hör till den finländska livsstilen och den grundar sig delvis på landssed och delvis på lagstiftning. I strafflagen definieras vad man inte med stöd av allemansrätten får göra. Vägval Den nationella strategin för hållbar utveckling från år 2006 tar fram den kulturella betydelsen av naturvärden. I strategin utökas landsbygdens livskraft bland annat genom utnyttjandet av regionernas egna starka sidor och genom att främja gemenskapen och den lokala kulturen i regionerna. Publikationen Kriterier och indikatorer för hållbart skogsbruk i Finland gavs ut år Europas ministrar inom skogsbranschen undertecknade år 2003 en resolution, enligt vilken de sociala och kulturella värdena i skogen skall få allt mer tyngd i de nationella skogsprogrammen och i andra viktiga verksamhetsprogram. Det nationella skogsrådet publicerade i oktober 2006 Framtidsutsikter för skogsbranschen, som grund för det Nationella skogsprogrammet Enligt framtidsutsikterna beaktar ett kulturellt hållbart skogsbruk traditionerna förknippade med användningen av skogen, stärker dessa och skapar nya traditioner. Målsättningen är att finländarna också i framtiden skall känna till skogarnas mångsidiga användningsmöjligheter och utnyttja skogskulturen i både företagsverksamheten och under fritiden. Skogsbrukets utvecklingscentral Tapios Råd i god skogsvård förnyades och togs i bruk från och med den 1 augusti I dessa innefattades för första gången en beskrivning av skogens kulturella hållbarhet. Kulturen berättar om samhällets värderingar, traditioner och mål. Trots att den bygger på historien förnyas den ständigt. De förhistoriska lämningarna i våra skogar berättar om de finländska stammarnas forntida gudar, heliga platser, boplatser och näringar. Finländarna har alltid levt av skogen. Traditionella sätt att använda skogen har varit bär- och svampplockning, jakt, avverkning av byggnadsvirke, tjärbränning, svedjebruk och skogsbete. Det är viktigt för landsbygdens traditioner att gårdarna och skogarna stannar i familjerna från generation till generation. Skogen syns på många sätt i den finska konsten. Folk- och naturbeskrivningar är kärnan i vår nationallitteratur. Många av dagens författare har fortsatt den här traditionen och skriver om finländskheten. I bildkonsten fick skogen en viktig symbolisk betydelse vid övergången mellan och 1900-talet. I naturen, och framför allt i skogen har flera kompositörer hittat sina andliga rötter. Träden och skogarna har fortfarande en stor betydelse för finländarna. Varje år använder finländarna nästan lika många årsverken som hela skogssektorn sysselsätter till att ta tillvara brännved och sköta sin skog. Av rekreationsformerna bygger fiske, jakt och insamling av naturprodukter på gamla, av tidigare generationer antagna traditioner. Friluftsliv och naturturism är nya rekreationsformer. På sommarstugan flyttas hemmets vardag ut i naturen, ofta till skog och strand. 15

PÅ UPPTÄCKTSFÄRD I SKOGEN

PÅ UPPTÄCKTSFÄRD I SKOGEN PÅ UPPTÄCKTSFÄRD I SKOGEN MODELL FÖR SKOGS- OCH TRÄUNDERVISNINGEN Satu Arjanne Pekka Huldén Matti Leinonen Anne Liimola Seija O. Lähdesmäki Ilari Pirttilä Det är tillåtet att i sin helhet eller delvis

Läs mer

Som man ropar i skogen vägval som berör oss alla

Som man ropar i skogen vägval som berör oss alla Som man ropar i skogen vägval som berör oss alla Innehåll Inledning 7 Ingrid Petersson Fakta om den svenska skogen 15 Hållbarhetsbegreppets intåg i skogen 27 Erland Mårald En arena för konflikter 37 Karin

Läs mer

Handbok i i cultural planning. Att fånga platsens själ

Handbok i i cultural planning. Att fånga platsens själ Handbok i i cultural planning Att fånga platsens själ H a n d b o k i c u l t u r a l p l a n n i n g Att fånga platsens själ Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Tfn 08-452

Läs mer

Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper

Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Innehåll Inledning 1. Ställ Om! - Lokala initiativ - Plattform Omställning Sverige 2. Omvärldsanalys - Vi behöver ställa om - Varför

Läs mer

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Skogarna och skogsbruket i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Det gröna guldets land Finland ett mycket grönt land sett ur ett fågelperspektiv. Jämfört med de andra europeiska länderna finns det mest

Läs mer

Det stora Örnäventyret. --Ett skogigt uppdrag om allemansrätten för årskurs 1-6

Det stora Örnäventyret. --Ett skogigt uppdrag om allemansrätten för årskurs 1-6 Det stora Örnäventyret --Ett skogigt uppdrag om allemansrätten för årskurs 1-6 1 Stiftelsen Håll Sverige Rent Februari 2013 Författare: Lisa Adelsköld, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk

Läs mer

Längtan att skapa med händerna. att lära konsthantverk i studiecirkel. Ann-Marie Laginder

Längtan att skapa med händerna. att lära konsthantverk i studiecirkel. Ann-Marie Laginder Längtan att skapa med händerna att lära konsthantverk i studiecirkel Ann-Marie Laginder Längtan att skapa med händerna att lära konsthantverk i studiecirkel Ann-Marie Laginder Bildningsförbundet Östergötland

Läs mer

Ska hela Sverige leva? Ska hela Sverige leva?

Ska hela Sverige leva? Ska hela Sverige leva? Ska hela Sverige leva? Ska hela Sverige leva? Ska hela Sverige leva och vad innebär i så fall det? Landsbygdsutveckling är ett värdeladdat ord. Men vad betyder det och vad menas med landsbygd? Hur viktigt

Läs mer

Framtiden vi vill ha. Tolv svenska ungdomars budskap till Rio+20

Framtiden vi vill ha. Tolv svenska ungdomars budskap till Rio+20 Framtiden vi vill ha Tolv svenska ungdomars budskap till Rio+20 Produktion: Utrikesdepartementet, Stockholm Redaktör: Daniel Emilson, Politiskt sakkunnig, Ministerkansliet Medredaktör: Jenny Häggmark,

Läs mer

FN-rapporter 2009 VÄRLDSBANKEN RAPPORTERAR OM. Vägen ur fattigdomen I SAMMANDRAG

FN-rapporter 2009 VÄRLDSBANKEN RAPPORTERAR OM. Vägen ur fattigdomen I SAMMANDRAG FN-rapporter 2009 VÄRLDSBANKEN RAPPORTERAR OM Vägen ur fattigdomen I SAMMANDRAG VÄRLDSBANKEN RAPPORTERAR OM Vägen ur fattigdomen I denna skrift ingår översättning, sammanfattning och bearbetning av följande

Läs mer

Proffs på att bry sig om. Vamos handbok i uppsökande ungdomsarbete.

Proffs på att bry sig om. Vamos handbok i uppsökande ungdomsarbete. Proffs på att bry sig om Vamos handbok i uppsökande ungdomsarbete. 4 PROFFS PÅ ATT BRY SIG OM Innehåll 1. 2. 3. 4. Introduktion till Vamos modell 7 Bakgrund: Uppsökande ungdomsarbete i Finland 13 Målen

Läs mer

Om skogsindustrins arbete för att bevara den biologiska mångfalden

Om skogsindustrins arbete för att bevara den biologiska mångfalden Om skogsindustrins arbete för att bevara den biologiska mångfalden Innehåll Så bevarar vi artrikedomen i skogen - 2 Utmaningen - 4 Det svenska skogsbruket - 8 De politiska målen - 14 Miljömålen - 16 SKOGSINDUSTRINS

Läs mer

Bilaga K. Projekt. Mer Värden ur Skogen, fas 1

Bilaga K. Projekt. Mer Värden ur Skogen, fas 1 Bilaga K Projekt Mer Värden ur Skogen, fas 1 Fördjupad slutrapport mars 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Kort introduktion... 4 Bakgrund... 4 Projektets syfte och mål... 5 Genomförda aktiviteter... 6

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Och ändå funger ar den

Och ändå funger ar den Och ändå funger ar den Att bringa klarhet i alkohol- och drogupplysningen Markku Soikkeli, Mikko Salasuo, Anne Puuronen & Matti Piispa ungdomsforskningsnätverket Och ändå fungerar den Att bringa klarhet

Läs mer

Det svenska i Finland år 2030

Det svenska i Finland år 2030 1 2010 Det svenska i Finland år 2030 Ett scenarioprojekt om svenskans framtid utgående från förändringen i vår omvärld Finlandssvenskarna bör framstå som föregångare och förnyare. Vi bidrar aktivt till

Läs mer

Ett biskopsbrev om klimatet

Ett biskopsbrev om klimatet Ett biskopsbrev om klimatet Ett biskopsbrev om klimatet Biskopsmötet 2014 artikelnr: sk14048 svenska kyrkan, biskopsmötet, uppsala 2014 produktion & tryck: Ineko issn: 1654-0085 Vapnet på baksidan är

Läs mer

Så når vi en biobaserad ekonomi. Ett inspel från Lantbrukarnas Riksförbund

Så når vi en biobaserad ekonomi. Ett inspel från Lantbrukarnas Riksförbund Så når vi en biobaserad ekonomi Ett inspel från Lantbrukarnas Riksförbund Version 1 juni 2015 Innehåll Bakgrund... 3 Vad är en biobaserad ekonomi?... 4 Strategier för biobaserad ekonomi... 5 Finlands nationella

Läs mer

Den osynliga entreprenören. Genus och företagande i de gröna näringarna. LRFs Jämställdhetsakademi

Den osynliga entreprenören. Genus och företagande i de gröna näringarna. LRFs Jämställdhetsakademi Den osynliga entreprenören Genus och företagande i de gröna näringarna LRFs Jämställdhetsakademi Den osynliga entreprenören Genus och företagande i de gröna näringarna En litteraturöversikt LRFs Jämställdhetsakademi

Läs mer

Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling

Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling Siw Hammar & Lotta Svensson Arbetsrapport från FoU-Centrum Söderhamn Innehåll: Förord Del 1: sida Inledning: ungdomar socialt

Läs mer

DEN FANTASTISKA SKOGEN

DEN FANTASTISKA SKOGEN DEN FANTASTISKA SKOGEN Massor av skog Som ett grönt täcke bäddar skogen in oss. Bortsett från kalfjällen och de större jordbruksbygderna så finns det skog överallt i vårt land. Skogen är till nytta på

Läs mer

Guldålder men inte för alla

Guldålder men inte för alla Marcus Henricson 2 2014 Guldålder men inte för alla Pensionärsliv år 2024 Guldålder men inte för alla. Pensionärsliv år 2024. Utgivare: Tankesmedjan Magma www.magma.fi Magma-studie 2 2014 Tryck: Gravity

Läs mer

En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden. Ny i Sverige vad kan jag bidra med?

En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden. Ny i Sverige vad kan jag bidra med? En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden Ny i Sverige vad kan jag bidra med? Innehåll 3 Inledning 9 Inflyttningen till Sverige 14 Fördelar med invandring 17 Sysselsättning

Läs mer

Facit Tummen upp! SO geografi och samhällskunskap

Facit Tummen upp! SO geografi och samhällskunskap Facit Tummen upp! SO geografi och samhällskunskap Till dig som använder detta facit: Sidnumren hänvisar till sidan i boken. På en del frågor står det Elevens eget svar i facit. Det beror på att man kan

Läs mer

Pia Williams & Niklas Pramling

Pia Williams & Niklas Pramling Att bli en berättande person: Samverkan mellan bibliotek och förskola i syfte att främja barns språkutveckling Pia Williams & Niklas Pramling Innehåll Förord... 4 Inledning... 5 Rapportens disposition...

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:3

Regeringens proposition 2009/10:3 Regeringens proposition 2009/10:3 Tid för kultur Prop. 2009/10:3 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 10 september 2009 Maud Olofsson Lena Adelsohn Liljeroth (Kulturdepartementet)

Läs mer

Ett program för förändring. Partiprogram beslutad version

Ett program för förändring. Partiprogram beslutad version Ett program för förändring Partiprogram beslutad version Innehållsförteckning ETT PROGRAM FÖR FÖRÄNDRING... 4 DEN DEMOKRATISKA SOCIALISMEN... 5 VÅRA VÄRDERINGAR... 7 Demokrati... 7 Frihet, jämlikhet och

Läs mer

Ska vi tala finska? En idéskrift för finskan i Sverige. Leena Huss

Ska vi tala finska? En idéskrift för finskan i Sverige. Leena Huss Ska vi tala finska? En idéskrift för finskan i Sverige Leena Huss Ska vi tala finska? En idéskrift för finskan i Sverige Leena Huss Leena Huss / Hugo Valentin-centrum Foto, omslag och layout: Kai Kangassalo

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:238

Regeringens proposition 2009/10:238 Regeringens proposition 2009/10:238 Framtidens friluftsliv Prop. 2009/10:238 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Visby den 8 juli 2010 Fredrik Reinfeldt Andreas Carlgren (Miljödepartementet)

Läs mer

Den nya vägen in. ett migrantperpektiv. Veronica Nordlund och Lisa Pelling

Den nya vägen in. ett migrantperpektiv. Veronica Nordlund och Lisa Pelling Den nya vägen in ett migrantperpektiv Veronica Nordlund och Lisa Pelling 1 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund och metod... 5 Urval... 5 Fördelningen arbetskraftsinvandrare/skyddssökande... 5

Läs mer