Lägesbeskrivning Kompetensutveckling i sex och samlevnad

Transkript

1 Lägesbeskrivning Kompetensutveckling i sex och samlevnad 1. Kalendarium V 12 Fredag V12 inlämning av kartläggningen av respektive enhet. Svaren mailar du till Johan Sjöholm. Frågorna hittar du på hemsidan w.w.w.blanck.se Se även bifogat exempel! Du fyller för den enhet du representerar. V 14 Utskick av kartläggning V 16 Tisdag 17 april april Diskussion kring kartläggning, specificera våra behov, vad vill vi egentligen? Hur ska vi utveckla vårt gränsöverskridande arbete? V 18 Onsdag 2 maj Möte med Per Blanck Vid mötet måndag V 11 beslöts att följande ska ingå i refernsgruppen:! Bleket kurator, skolsköterska och lärarepresentat! Häggvall kurator, skolsköterska och lärarepresentat! Mellanstadiet skolsköterska! Fritid Ulrik/Helena! UCT kurator, skolsköterska och lärarepresentat! Sociala Stefan Kristiansson! Representant Ungdomsmottagning Under mötet framkom även att:! Kompetensutvecklingen ska leda till vägledning för att utveckla den röda tråden i kommunen.! Det finns ett behov av en gemensam handlingsplan. Det ska inte bero på vilken lärare eller skola eleven man hamnar vid, utan det ska finnas en gemensam strategi!! Finns det möjlighet för lärarfortbildning Våga bryta mönstret! i samarbete med regionen. Johan undersöker möjligheterna till samarbete.

2 2. Kartläggning de olika aktörerna Ungdomsmottagning Tjörns kommun Introduktion Mycket kort beskrivet så är sex och samlevnadsundervisning när eleven får kunskap om kroppen och sexualitetens utveckling från barn till vuxen. Att få kunskap och förståelse om hur våra relationer till föräldrar, kamrater, en partner m fl. Information om preventivmedel och std. Att få diskutera värderingar och reflektera för att förhoppningsvis kunna göra mer medvetna val. Ungdomsmottagningen deltar i skolans sex och samlevnadsarbete i högstadiet och på den lokala gymnasieskolan. Vi skulle gärna vilja komma in i t ex år 6 för att presentera verksamheten. Ett sätt att visa eleverna vägen, en förberedelse inför högstadietiden. Samarbete med lokala högstadieskolan Nedan följer kortare redovisning hur vi arbete med de olika åldersgrupperna. Åk 7: 60 min per klass Målsättning! Att presentera ungdomsmottagningen och de olika yrkesgrupperna som finns där.! Att möta och bekräfta ungdomarna i deras utveckling, socialt, fysiskt och psykiskt Metod Värderingsövningar som handlar om tonårstiden med, heta stolen och oavslutade meningar, som metod. Eleverna delas därefter in i fyra grupper där pojkar och flickor är var för sig. Grupperna får själva beskriva vad som händer i kroppen och huvudet på en tonårig kille respektive tjej. Grupperna redovisar sina bilder för klassen, vi fyller på med fakta och diskuterar det som kommit fram.

3 Åk 8: en förmiddag eller eftermiddag Målsättning! Vi vill bereda möjlighet för ungdomarna att diskutera attityder till kärlek, sexualitet, självkänsla, grupptryck, alkohol, droger, första samlaget och abort. Vi vill förmedla kunskap kring dessa teman samt om sexuellt överförbara sjukdomar, HIV och preventivmedel. Metod Klassen delas även här i fyra grupper med pojkar och flickor för sig. Grupperna arbetar med associationer kring ovan nämnda teman. Därefter delas klassen i två grupper, flickor och pojkar för sig. Med utgångspunkt från det som eleverna associerat kring, diskuteras, kärlek, sexualitet ur ett manligt och kvinnligt perspektiv samt preventivmedel, sexuellt överförbara sjukdomar och abort. Gruppdiskussionen sker tillsammans med barnmorska och fältsekreterare och varvas med fakta. Kurator och sjuksköterska gör på motsvarande sätt med alkohol och andra droger, självförtroende, grupptryck och första samlaget. även detta ur ett manligt och kvinnligt perspektiv.diskussioner, fakta och värderingsövningar varvas. Tjej- och killgrupp på högstadiet Alla elever i åk 8 får vi fyra tillfällen pröva på hur det kan gå till i en samtalsgrupp. Skolans kurator, fritidsledare, fältsekreterare och personal från ungdomsmottagningen har varit gruppledare. Samtalen har bl. a berört att vara kille/tjej, vänskap, sexualitet och alkohol. Samtal varvat med övningar. Grupperna har varit uppskattade av eleverna. Samtalsgruppen är ett litet sammanhang där man kan beröra mer intima frågor. Eleverna har här lättare att ta upp personliga synpunkter och reflektioner. Flera av ungdomarna som vi träffat på detta sätt har kort tid efter samtalsgruppen sökt upp mottagningen för att få en egen kontakt. Åk 9 Temadag Utformas i samarbete med skolan. Fördjupning av något tema. Vi är dock tveksamma till om denna arbetsform är bra.tema dagen är späckad med information till eleverna från flera olika aktörer. tid för reflektion och bearbetning är mycket begränsad. Önskvärt vore med en tema vecka där elevernas egna arbete med temat sex och samlevnad fick ta plats.

4 Samarbete med den lokala gymnasieskolan Åk 1 höstterminen Presentation av UM för de nya eleverna. Tidigare år har UM tillsammans med elevvården och fältsekr. visat teater och arbetat i grupper om samlevnad. Åk 1 vårterminen Erbjuds eleverna ett besök på UM med smågruppsdiskussioner. Tema manligt - kvinnligt, alkohol och kroppen, sexualitet, STD. Samarbete med elevvården och fältsekr. Andra ämnen som vi skulle vilja ta upp är våldtäkt, pornografi, ofrivilligt föräldraskap. Vårt arbetssätt innebär att vi med hjälp av olika metoder vill fånga upp ungdomarnas tankar och åsikter om det aktuella temat för att tillsammans arbeta vidare med fakta värderingsövningar, dialog och reflektion med både risk och främjandeperspektiv. Omfattningen av Ungdomsmottagningens arbete i skolan är sammantaget 32 arbetsdagar à 8 tim på ett läsår. I den tiden ingår förberedelse och genomförande. Insatserna görs oftast av 2-3 personal från UM. Elevvården i skolan har i tagit hand om samordningen av sex och samlevnadsarbetet i skolan. Um:s personal har bistått. Det har ibland varit mycket tidskrävande att få ihop en planering som fungerar för alla inblandade. finns något exempel på skolor som schemalagt sex och samlevnadsarbetet? Skulle i så fall vara mycket intressant att få ta del av andras positiva erfarenheter. Det finns ej några uttalade gemensamma mål med sex och samlevnadsarbetet. För UM:s del är det målen för verksamheten som styr. Vi måldiskussion utifrån sex och samlevnadsarbetet. Att också få möjlighet att presentera de olika delarna för varandra. För att få ihop hur helheten ser ut och därefter kunna gå igenom vad vi vill utveckla tillsammans. Arbetsmaterial vi på UM använder är Steget, Grus och glitter, Röda tråden, Hakuna matata, Risken finns, Jämos handbok mot könsmobbning, Hurdå, då?, Pedagoger som vågar, Kärlek känns förstår du..., Ungdomar och sexualitet en kunskapsöversikt, Lagom tunga ska han ha när vi kysser varandra, Du har huvudrollen i ditt liv, Föräldrar som frågar, Rötter och vingar, Leva ihop. Filmer: Sexuella trakasserier, Sex en bruksanvisning. Fältsekreteraren inom Tjörns kommun Fältsekreteraren arbetar företrädesvis med killgrupper/klasser. Arbetet bedrivs i samarbete med Bleketskolan, Häggvallskolan, UCT samt Ungdomsmottagningen. Metoden som används är anpassad till killars behov och sätt att fungera. Den syftar till att ge killar större självkänsla, ökat själförtroende och därigenom mod och kraft att föra fram sina egna åsikter. Metoden kombineras med pojkars behov av rörelse och aktiviteter med träning i att uttrycka känslor, tankar och värderingar för att öka förmågan att ta ställning och uttrycka sin åsikt i olika frågor där alkohol- och droganvändning är en kraftig del.

5 Att förändra attityder och förhållningsätt tar tid. Vill man uppnå en process som följer olika faser så är förslaget att gruppen av killar/tjejer består av 8-15 individer i ungefär samma ålder som träffas cirka 1-2 timmar, en gång i veckan, under en termin. Fortsätter man som idag med hela klasser som träffas vid fyra tillfällen så faller processen och därmed möjligheterna att på ett realisiskt sätt förändra attityder och förhållningssätt. Arbetets form och innehåll tangerar att bli ren information. Gemensam utbildning är därför viktig, för att skapa den röda tråden och finna arbetssätt där inte själva processen faller. UCT gymnasieskolan Tjörns kommun Den kommunala gymnasieskolan består av följande program sjöfart, turist, FFG och IV. Antalet elever vid skolan är ca 250 elever. Vid skolan finns ett speciellt Hälsolag bestående av idrottsläraren, kuratorn och skolsköterskan. Deras uppgift är att driva frågor som ex. berör sex och samlevnad. Hälsolaget menar att SANT- problematiken ska ses som en yttring av en destruktiv livsstil hos eleverna, därför är det viktigt att inte endast öka kunskap om "farligheten" utan även andra former av insatser. Ett centralt begrepp är skolans arbete med värdegrunder. Med värdegrunder avser skolan ge förutsättningar till livslång hälsa och utvecklande av en trygg identitet, främja elevernas förståelse för andra människor och kulturer, samt att skolans ska präglas av ett demokratiskt klimat. Läraren är viktig i skolans arbete med SANT och behöver därför stärkas detta arbete. Hälsolaget försöker i största möjliga utsträckning var en resurs som lärarna kan utnyttja i sin ordinarie undervisning. Vid skolan sker ett nära samarbete med ungdomsmottagningen (se avsnittet om ungdomsmottagningen). Vidare belyser lärarna sex och samlevnad i sina egna ämne enligt läroplanen. Ambitionen är att utveckla och integrera hälsoundervisningen. Under föregående terminen gjordes en enklare sammanställning kring vad som görs i de olika ämnena. Hälsolaget har genomfört fokusgrupper, där eleverna fått beskriva sina egna önskemål på hälsoundervisning. Under läsåret har även viss fortbildning kring mentorskapets genomförts. Mentorskapet som skolan anser vara ett viktigt fundament i det hälsofrämjande arbetet. Vid skolan finns många fina tankar att utveckla arbetet med sex och samlevnad. En genomgående erfarenhet bland de tillfrågade är tidsbristen. En tanke med den stundande kompetensutveckling är att ge utrymme för diskussion hur vi kan samla och använda resurserna på bästa möjliga sätt. Bleket Högstadieskola Tjörns kommun Bleket arbetar utifrån ett brett perspektiv. Från traditionell klassrumsundervisning i biologin till killgrupper, bal och lägerskola. Sex och samlevnads undervisningen dyker främst upp i biologin, idrotten samt mentorskapstimmen. Vidare sker samarbete med ungdomsmottagningen, men även att skolans sjuksystersyster och kurator går ut och informerar ute i klasserna. Perspektiven utgår både från vuxnas och barnens egna tankar och frågeställningar.

6 De teman som genomförts är följande: 1. Kill och tjej grupper i sjuan och åttan 2. Lägerskola 3 dagar i åttan 3. Balen med dansträning innan Tidsmässigt handlar detta om ca 1-2 dagar per år som avsetts för olika teman inom sex och samlevnad. Undervisningen tar både sitt utgångspunkt utifrån ett risk samt ett främjande perspektiv. Tyngdpunkten ligger på reflektion och samtal. Det finns skrivna planer vid skolan men de måste revideras. Skolans samordnare utgörs av matte/ no läraren. Rektorn och övrig skolledning tycker att arbetet med sex och samlevnad har hög prioritet, så förutsättningarna för utvecklingsarbete är goda. Skolans representanter anser att ett viktigt syfte med kompetensutvecklingen är att ge tid och utrymme för arbete med dessa frågor, men också att frächa upp utbildningsmaterialet och finna lite nya idéer. Häggvallskolan högstadieskola Tjörns kommun Lärarna vid skolan tar upp sex och samlevnad i sin egna ämne enligt läroplanen. I starten av varje läsår planeras upplägget av SANT- undervisningen i samverkan med ungdomsmottagningen, skolhälsovården, lärare, fritidspersonal och skolledning. Programmet ser ut ungefär på följande sätt:! Temat för årskurs sju är att lära känna sina nya klasskamrater och sin nya skola. I början av läsåret har man därför alltid en lära varann dag. Denna dag sker i samarbete med fritids. Vidare presenterare sig skolhälsovården i de olika klasserna.! Temat för årskurs åtta är tjej- och killgrupper. Fyra gånger per termin träffas de olika grupperna. Arbetet görs i samarbete med kommunens fältsekreterare, ungdomsmottagningen och fritidspersonalen. Utvärderingen har varit väldigt positiv och det finns ett uttryckt behov bland eleverna att träffas flera gånger och utveckla arbetet med tjej och killgrupper.! Temat för årskurs nio är tema dagar/veckor i livskunskap. Tidigare har dessa dagar berört olika inslag av missbruk samt sex och samlevnad. Eftersom arbetsbelastningen bland lärarpersonal och skolpersonal varit så ansträngande, blir det ingen temavecka under pågående läsår, däremot har man beställt teaterpjäs som behandlar droger.! Utöver detta bjuder man årligen in externa föreläsare, pjäser etc. som behandlar tonåringars funderingar kring sex och samlevnad. Det sker också en ständig dialog med eleverna där de framföra sina tankar om SANT-programet. Vid skolan finns flera intresserade lärare som verkligen vill utveckla arbetet med sex och samlevnad, dock är tiden en städnig bristvara. Vidare sker redan nu ett välutvecklat arbete med skolans fritidsverksamhet. En tanke med den stundande fortbildningsinsatsen är att denna bör fokusera sig vid att stärka lärarens arbete med sex/ samlevnad och att resurspersonalen i större utsträckning kan bli hjälp till självhjälp för övrig skolpersonal. Avslutningsvis ser man mycket positiv på den stundande kompetensutvecklingen, som man menar är ett bra tillfällen att börja bygga broar och utnyttja de befintliga resurserna effektivare.

7 Långeskärr, Kålleskär, Myggenäs 1-6 skolor inom Tjörns kommun Den grundläggande tanken med sex och samlevnadsundervisningen är att det ska finnas plats för reflektion och samtal. Ambitionen är också att eleverna i sitt möte med skolan ska möta frågorna i olika sammanhang. Programmet ser ut ungefär på följande sätt:! År0-3 år. Redan under elevens första år i skolan berörs tema som behandlar samlevnad (ex familjekonstellationer, konfliktlösning, hur ett barn blir till, tycka om, du duger).! År 4-6. Utöver ovan nämnda teman har kuratorn och skolsköterskan under mellanstadiet även tjej och killgrupper. Bland flickorna diskuterar man tankar om kvinnlighet i samband med första menstruationen. I samband med dessa träffar försöker man även ge kunskap och förutsättningar för en positiv attityd till sin kroppsfunktioner och att bli kvinna. Ex på teman kan vara skönhetsideal, kost och träning.! Enligt läroplanen sker även enskilda hälsosamtal i 4:an och 6:an Bland personalen vid kommunens 1-6 skolor finns ett uttryckt behov av att samverka med framförallt högstadiet för att finna en röd tråd i arbetet med sex och samlevnad.