SVERIGE. för förnybara energikällor. Europe. Intelligent Energy

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVERIGE. för förnybara energikällor. Europe. Intelligent Energy"

Transkript

1 Nationell handlingsplan för förnybara energikällor SVERIGE Intelligent Energy Europe Svergies Energiföreningars Riksorganisation Avsvarsfriskrivning Ansvarsfriskrivning: Hela ansvaret för innehållet i denna broschyr ligger hos författarna. Det behöver inte nödvändigtvis reflektera EU:s åsikter. EU är inte ansvariga för någon användning som kan göras av informationen skriven däri. FÖRFATTARE: Göran Bryntse Tekn Dr, Mariell Mattison Tekn Mag

2 INNEHÅll sida I. Nuvarande läge 3 I.I Bakgrund 3 I.II Nuvarande läge förnybar energi 3 II. MÅL OCH UTVECKLINGSLINJe 4 II.I Övergripande mål och utvecklingslinje för förnybar energi 4 II.II Sektorsvisa mål och utvecklingslinje 5 II.III Bidrag av förnybar energi till elenergiförbrukning 6 II.IV Bidrag av förnybar energi till uppvärmning och avkylning 7 II.V Bidrag av förnybar energi till förbrukning av transportbränsle 8 III. ÅTGÄRDER FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN 8 III.I Riktlinjer för åtgärder 8 1. Åtgärder rörande administrativa tillvägagångssätt, regler och lagar Åtgärder angående byggnader Åtgärder rörande information Åtgärder vid certifiering av installatörer Åtgärder för utveckling av elnät Prioriterad/garanterad åtkomst till nätet Integrering av biogas i naturgasnätverk Utveckling av infrastruktur för fjärrvärme och kyla Uppfyllelse av hållbara kriterier för fasta och flytande biobränslen 15 III.II Finansiellt stöd Handlingsplan för stöd av förnybar energi Handlingsplan för stöd av förnybar uppvärmning och kylning Handlingsplan för stöd av förnybara källor i transporter 18 III.III Ökande tillgänglighet av biomassa 19 III.IV Mekanismer för att öka flexibilitet hos energiförsörjningen/ Samarbetsprojekt/Europeiskt perspektiv 22 IV. Beräknade kostnader och fördelar av stödjande åtgärder till policyn för förnybar energi 23 Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

3 I. Nuvarande läge I. NUVARANDE LÄGE I.I Bakgrund I EU har Sverige den högsta andelen av förnybar energi, 2008 runt 44 %. Denna andel har ökat från 40 % 2005 och kommer också öka kraftigt 2009, följaktligen är vi redan nära upp till 49 %, EU-målet för Det finns uppenbara anledningar till det eftersom Sverige har mycket vattenkraft och skog, och dessa källor har sedan en lång tid tillbaka använts för energiförsörjningen. Dessutom har Sverige av samma anledning den högsta elenergikonsumtionen per innvånare inom EU, mer än dubbelt så mycket som EU-genomsnittet. Det är dock intressant att konsumtionen har minskat sedan början av århundradet med runt tio procent från 150 TWh år 2001 till 137 TWh år Minskningen har tilltagit under förra året på grund av finanskrisen, men den har faktiskt pågått sedan 2001, det vill säga även under goda tider, på grund av ny energieffektiv teknik. Även den totala energiförbrukningen har minskat, dock inte i samma utsträckning på grund av den ökande mängden transporter. Den ovan nämnda minskningen av elenergiförbrukning har resulterat i lägre energipriser, vilket i sin tur gör det svårt att introducera ny produktion av förnybar energi på den kommersiella marknaden. Exempelvis är driftskostnaden för de gamla vattenkraftsstationerna på >10 MW, som tillför runt hälften av Sveriges elbehov, ungefär 1-2 öre/ kwh. Alltså, om fler förnybara energikällor ska tillföras i nätet måste de få (ekonomiskt) stöd. Total förbrukning av bioenergi TWh Fig Biobränsle Bostadshus Kraftvärmeel Fjärrvärme Industrier Industriell värme utom svartlut Svartlut Källa: Svebio Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

4 II. Mål och utvecklingslinje I.II Nuvarande läge - förnybar energi I Sverige, precis som i de flesta andra länder, har de senaste åren den förnybara energin ökat kraftigt. Speciellt fjärrvärme baserad på bioenergi har ökat mycket, och ersatt uppvärmning med olja och direktverkande el. Den totala förbrukningen av bioenergi i Sverige har ökat från 90 till 120 TWh under perioden , se figur 1. Värmepumpar i hushåll har också ökat kraftigt, vilket har ersatt olja och direktverkande el. Vindkraft har också ökat, men från en tämligen låg nivå. Nu producerar Sverige lite mer än 2,5 TWh/ å r från vindkraft, jämfört med mindre än 1 TWh Solenergi är fortfarande mycket marginell, på grund av systemet med gröna certifikat, vilket gynnar fjärrvärme baserad på bioenergi. Tabeller som omfattar nuvarande energiförbrukning och vår beräkning för de 10 kommande åren presenteras utförligare nedan. Det bör poängteras att produktionen av vattenkraft kan variera kraftigt, +/- 20 %, från år till år på grund av variationer i nederbörden. II. MÅL OCH UTVECKLINGSLINJE II.I Övergripande mål och utvecklingslinje för förnybar energi Andel förnybar energi av total energiförbrukning 2005, samt angivande av framtida utveckling och bindande mål 2020 (i % av total energiförbrukning) Andel förnybar energi av total konsumtion % 47 % 54 % 61 % 68 % 73 % Fig Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

5 II. Mål och utvecklingslinje II.II Sektorsvisa mål och utvecklingslinje Mål för 2020 och indikativ framtida utveckling av andel energi från RES (Renewable Energy sources förnybara källor) inom el, uppvärmning och kylning samt transport. Ktoe/% Förväntad total slutlig energiförbrukning Total slutlig energiförbrukning från RES Andel RES-elektricitet i total slutlig energiförbrukning 51 % 60 % 65 % 75 % 85 % 90 % 3 Total slutlig energiförbrukning från RES i uppvärmning och avkylning 4 Andel RES-uppvärmning och avkylning i slutlig konsumtion av uppvärmning och avkylning 5 53,7 % 60 % 65 % 70 % 80 % 90 % Slutlig energi från förnybara källor förbrukade i transporter Andel RES i transporter 7 4 % 7 % 10 % 15 % 21 % 28 % Total andel av RES i slutlig energiförbrukning 40 % 47 % 54 % 61 % 68 % 73 % 8 Tabell 1. 1 Som definierat i artikel 2.f i direktivet 2009/28/EC: Total slutlig energiförbrukning betyder varor/tjänster levererade i energisyfte till industri, transport, hushåll, service inklusive den offentliga sektorn, jordbruk, skogsbruk och fiske, inklusive energiförbrukning och uppvärmning inom energibranschen samt förluster vid distribution och transmission. 2 Som definierat i artikel 5(1)a och 5(3) 3 Total slutlig förbrukning av elektricitet från förnybara energikällor, som definierat i artikel 5(1)a, dividerat med total slutlig energiförbrukning. 4 Som definierat i artikel 5(1)b och 5(4) 5 Total slutlig förbrukning av energi från uppvärmning och kylning från förnybara energikällor, som definierat i artikel 5(1)b, dividerat med total slutlig energiförbrukning för uppvärmning och kyla. 6 Som definierat i artikel 5(1)c och 5(5) 7 Slutlig förbrukning av energi från förnybara källor inom transport, som definierat i artikel 5(1)c, dividerat med bensin; diesel; biobränslen använda inom landtransport och förnybar elektricitet inom landtransport (förnybar elektricitet inom transport ska multipliceras med faktor 2,5 enligt artikel 3(4)c). 8 Total förväntad RES-förbrukning dividerat med total slutlig energiförbrukning. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

6 II. Mål och utvecklingslinje II.III Bidrag av förnybar energi till elförbrukning Förväntat bidrag av varje teknik för att nå det bindande 2020-målet och den indikativa utvecklingslinjen för andelen RES i elektricitet (angående installerad kapacitet och total generering av elektricitet) Typ av energi GWh GWh GWh GWh GWh GWh Biomassa Fast Biogas Vätska Koncentrerad solelförbrukning Jordvärme Vatten <10MW >10MW Av vilket pumpas Solpaneler Hav Vind Landbaserat Havsbaserat Total slutlig elförbrukning från RES Tabell 2. 9 Som definierad i Artikel 5(1)a. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

7 II. Mål och utvecklingslinje II.IV Bidrag av förnybar energi till värme och kyla Förväntat bidrag av varje teknik för att nå det bindande 2020-målet och den indikativa utvecklingslinjen för andelen RES i elektricitet (angående installerad kapacitet och slutlig konsumtion av värme och kyla) Typ av energi Ktoe Ktoe Ktoe Ktoe Ktoe Ktoe Biomassa Fast Biogas Vätska Jordvärme Solvärme Total slutlig energiförbrukning från RES för värme och kyla 11 Tabell Endast de som följer de hållbara kriterierna medtaget i beräkningen. 11 Som definierat i 5(1)b. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

8 III. Åtgärder för att uppnå målen - Riktlinjer II.V Bidrag av förnybar energi till förbrukning av transportbränsle Förväntat bidrag av varje teknik för att nå det bindande 2020-målet och den indikativa utvecklingslinjen för andelen RES i transportsektorn. Förbrukning i Ktoe Bioetanol Av vilket importerat 80 % 80 % 80 % 80 % 80 % 80 % Biodiesel Av vilket importerat 80 % 60 % 40 % 20 % 10 % 0 Biobränsle från avfall, restprodukter, cellulosamaterial, och lignocellulosa , i.e. biogas Av vilket importerat Väte/hydrogen från RES Förnybar elektricitet Slutlig energi från förnybara källor förbrukade i transporter Tabell 4. III. ÅTGÄRDER FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN III.I Riktlinjer för åtgärder 1. Åtgärder rörande administrativa tillvägagångssätt, regler och lagar 13 Vilka är de administrativa enheterna som är ansvariga för tillvägagångssätt gällande tillståndsansökan, certifiering och licensiering på regional nivå? Hur ska kompetensen bäst fastställas och samordnas? Regeringen och Energimyndigheten. 12 Som definierat i Artikel 5(1)c. 13 Nedan nämnda frågor är hämtade från mallen av EU-kommissionen, vilka varje medlemsstat kommer att besvara i deras NREAP. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

9 III. Åtgärder för att uppnå målen - Riktlinjer Finns det onödiga hinder eller orimliga krav som är relaterade till tillvägagångssätt för tillståndsansökan, certifiering och licensering av kraftverk inklusive transmission och distribution för produktion av el, värme eller kylning från förnybara energikällor, samt för processen av omvandling av biomassa till biobränsle eller andra energiprodukter? Om så är fallet, vilka är de? Ja, Sverige borde fasa ut de elcertifikaten och istället införa inmatningsavgifter. Åtminstone borde inmatningsavgifter användas för solenergi, havsenergi och så kallad offshore vindkraft. Vita certifikat borde införas rörande energieffektivitet. Finns heltäckande information om tillvägagångssättet för genomförande av tillståndsansökan, certifiering och licensiering av RES anläggningar tillgänglig? Inte än, men det är på gång. Ska tillvägagångssättet för tillståndsansökan ta hänsyn till skillnader mellan olika typer av tekniker för förnybar energi? Om ja, hur? Naturligtvis borde olika egenskaper hos olika RES-lösningar övervägas vid tillståndsansökan, exempelvis med olika inmatningsavgifter, till exempel för solenergi, vågenergi och vindenergi till havs var för sig. Även stödsystem för vindkraft och småskalig vattenkraft på land måste kompletteras med inmatningsavgifter och/eller differentierade elcertifikat. Borde potentialen av förnybar energi tas med i beräkningen vid planering av miljön? Ja, och det görs redan i viss grad, exempelvis för vindkraft. Allmänt gäller att möjligheterna hos RES inte beaktas tillräckligt vid miljöplanering. En viktig åtgärd är att involvera lokalbefolkningen i miljöplaneringen och i de ekonomiska fördelarna av RES. Ofta är godkännandet av tillstånd, knutna till miljöplanering, det som tar störst andel av den totala projekttiden. Ansvariga myndigheter ska bli uppmuntrade att förutse utvecklingen av framtida RES-projekt i deras region. Ska tidplaner för behandling av ansökningar meddelas i förväg? Ja, och så är det redan idag. Vanligtvis uppstår långa ledtider vid ansökan av tillstånd. Det kan vara oklart vad den exakta längden på proceduren kommer att bli. Tydliga riktlinjer för tillståndsansökan rekommenderas starkt. Hur många process-steg borde behövas för att erhålla tillstånd? Borde hela processen kunna samordnas av en och samma instans? Ska en tidplan för behandling av ansökningar meddelas i förväg? Ja, några process-steg kommer troligtvis att behövas, även om det skulle vara önskvärt att en instans kan fatta alla beslut. En tidplan i förväg är mycket önskvärt. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

10 III. Åtgärder för att uppnå målen - Riktlinjer För vilka småskaliga projekt borde det vara förenklade och mindre betungande tillståndsprocesser? Vattenkraft, vindkraft, solkraft och biokraft. 2. Åtgärder angående byggnader Vilka åtgärder ska introduceras i bygglagen för att garantera att andelen förnybar energi använd i byggsektorn kommer att öka? Bindande bestämmelser för solenergi-installationer i nya byggnader. Energiklassificeringar av byggnader kopplade till särskilda skattereduktioner. Hur skulle ett krav för minimigränser av förnybar energi i nya och nyligen renoverade byggnader formuleras för att bäst säkerställa integration av förnybar energi i byggnader? Vilken gräns ska sättas? Skattereduktion eller lägre ränta på lån om en minimigräns av förnybar energi uppnås. Storleken på denna nivå bör utredas och uttryckas i kwh/m 2, år. Hur mycket kommer den planerade förbrukningen av förnybar energi att öka i byggsektorn till år 2020? Det viktigaste bidraget kommer från ökad användning av bioenergi i fjärrvärme, 10 TWh och värmepumpar, 8 TWh. Energi från solvärme kommer att bidra med 2,5 TWh och solceller med 4 TWh. Vilka åtgärder behövs för att säkerställa att offentliga byggnader föregår med gott exempel till 2012? Bestämmelser är exemplifierade ovan. Demonstrationsprojekt ska stödjas. Även ekonomiskt stöd kommer att behövas för att vidta åtgärder för energieffektivisering i väntan på riktade stödsystem, t ex vita certifikat. Runt 300 M /år skulle vara lämpligt enligt en statlig rapport på energi effektivitet. REPAP stöder denna rapport och anser att regeringen ska ompröva tidigare beslut och bevilja ett årligt stöd på runt 300M /år. Solceller bör kombineras med system för avbrottsfri kraft, för att minska sårbarheten i samhället i händelse av elavbrott. 3. Åtgärder rörande information Hur ska specifik information inriktas på olika grupper, som slutkonsumenter, byggare, förvaltare, mäklare, installatörer, arkitekter, lantbrukare, leverantörer av utrustning som använder förnybara energikällor samt offentlig förvaltning? Frågan handlar i grund och botten om att dela med sig av information till alla intressenter. Allmän information om till exempel kompensantion till förnybar energiteknologi Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

11 III. Åtgärder för att uppnå målen - Riktlinjer så länge som den konventionella energin inte betalar alla sina miljö- och försäkringskostnader, måste spridas till alla intressenter. En hemsida skulle kunna vara en bra grund till allmän information, då Internet erbjuder åtkomst till information dygnet runt och enkelt kan upp dateras. Därigenom når informationen inte bara den offentliga administrationen utan även speciellt slutkonsumenter, markförvaltare och agenter, installatörer och arkitekter och hålls på ett lättförståeligt och tydligt sätt. Slutkonsumenter kan bli informerade genom broschyrer beträffande möjligheten att utnyttja subventioner av förnybar energi. Broschyrerna kan överlämnas av installatörer, förvaltare och leverantörer av utrustning för att slutligen nå slutkonsumenterna. Dessutom borde konsultation om förnybar energi och energieffektivitet, samt relaterade ämnen, subventioneras. Detta skulle resultera i fördelen att konsumenter skulle välja de mest energieffektiva alternativen, i enlighet med en energiexperts råd. Mässor om förnybar energi och energieffektivitet är en bra möjlighet att ta reda på information, och är därför lämpligt för såväl energiexperter som för lekmän. Med mässor är det också möjligt att sprida specifik information om till exempel solenergi. Seminarier och föredrag, gärna på regional nivå, ger möjligheten att sprida specifik information bara av stor vikt för en liten målgrupp. Seminarier och föredrag kan även integreras med mässor. Experter och anställda inom offentlig förvaltning behöver den mest aktuella informationen då de behöver detaljer i en högre grad än till exempel slutkonsumenter. Regelbundna rapporter, publicerade av ansvariga myndigheter, håller informationen aktuell. Specifik information för en mindre målgrupp kan också spridas via internet. Det skulle vara möjligt att etablera en arbetsgrupp inom ett visst arbetsområde som ansvarar för nyheter inom deras område på deras egen plattform på Internet. Hur kommer ni säkerhetsställa att handlingsplaner för certifiering eller liknande kvalificering kommer att finnas tillgängliga 2012 för installatörer av småskaliga biomassapannor och ugnar, solpaneler och solvärmesystem, jordvärmesystem och värmepumpar? Genom att övertyga myndigheterna att genomföra förslagen i denna handlingsplan. Hur ska rådgivning delges samhällsplanerare och arkitekter för att hjälpa dem att överväga den optimala kombinationen av förnybara energikällor, högeffektiva tekniker samt fjärrvärme och kylning, när de planerar, utformar, bygger och renoverar industri- och bostadsområden? Samhällsplanerare och arkitekter bör få tillgång till en hemsida som innehåller information om möjliga alternativ gällande förnybar energi, högeffektiva tekniker vad det gäller förnybar energi och fjärrvärme och kylning i nya eller befintliga byggnader. Den ska inte bara innehålla aktuell information om tekniker, utan även hur det kan installeras och Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

12 III. Åtgärder för att uppnå målen - Riktlinjer hur lönsamt sådana investeringar är i det långa loppet. Hemsidan borde också innehålla detaljerad information om lyckade referensprojekt, lagstiftning och evenemang relaterade till ämnet. Det skulle även vara önskvärt med information om lokal tillgänglighet av solenergi samt fjärrvärme och kylning. Dessutom ska det vara möjligt att beställa utskrivna kopior av innehållet såväl som publikationer som förklarar olika frågor i detalj. Kontaktinformation till alla relevanta yrkesmässiga förbund och deras lokala medlemmar skulle fullborda hemsidans innehåll. Informationen ska samlas in i samråd med experter inom energi, teknik, konstruktion och installation och ska uppdateras löpande för att garantera en den är relevant och aktuell. Hemsidan ska kontrolleras med hjälp av arkitekternas föreningar såväl som samhällsplanerarnas organisationer respektive konsumentverket för att försäkra sig om att alla målgrupper är korrekt tilltalade. Dessa organisationer ska även kunna kontakta sina medlemmar och kunder för att öka hemsidans uppmärksamhet inom målgrupperna. Vilken roll bör de regionala respektive lokala aktörerna ha inom utformning och administration av informationsprogram, medverkan vid att öka medvetenheten samt träningsprogram för medborgare som visar på fördelarna med förnybara energikällor? Att organisera regionala och lokala seminarier och träningsprogram för inbjudna, engagerade medborgare, i samarbete med regionala universitet och fackföreningar som jobbar med utbildning. 4. Åtgärder vid certifiering av installatörer Vilka organ ska vara ansvariga för att sätta upp och auktorisera handlingsplaner för certifiering/kvalificering senast 2012 för installatörer av småskaliga biomassapannor och kaminer, solceller och solvärmesystem, enklare jordvärmesystem och värmepumpar? Den regionala statliga myndigheten, Länsstyrelsen, tillsammans med kommunen. Finns sådana handlingsplaner för certifiering/kvalificering redan tillgängliga? Beskriv dem. Nej, men det är på gång. Specifika åtgärder på regional/lokal nivå (om relevant) Samarbetsgrupper mellan Länsstyrelsen och berörd kommun. Finns det specifika kurser för projekthandläggare i de olika auktoriseringsmyndigheterna? Inte än, men det är på gång i flera län, till exempel i Dalarna. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

13 III. Åtgärder för att uppnå målen - Riktlinjer Finns information om dessa handlingsplaner tillgängligt offentligt? Finns listor på certifierade eller kvalificerade installatörer publicerade? Om ja, vart? Finns det andra tillvägagångssätt som är accepterade, motsvarande det nationella/ regionala? Inte än. 5. Åtgärder för utveckling av elnät Hur ska transmissions- och distributionsnät utvecklas för att integrera förnybar energi samtidigt som det ska bibehålla driftsäkerheten? Hur är detta krav inkluderat i nätoperatörernas löpande planering? Smarta nät måste införas stort i en nationell skala i Sverige, för att underlätta distribuerad produktion och leverans av förnybar energi från vind- och solenergi. Stora vattenkraftverk ska användas för att reglera frekvensen på nätet, förorsakad av den varierande produktionen av sol- och vindkraft. Företaget Vattenfall, som ägs av svenska staten, får ta ansvar för rättvis distribution och reglering av lokalproducerad av sol- och vindkraft. Samarbete med myndigheten Svenska Kraftnät är i detta fall en nödvändighet. Det är viktigt med stora investeringar för att kunna utveckla de regionala och lokala näten. Hur ska utvecklingen av smarta nät och lagringsmöjligheter säkerställas? Genom att beordra statligt ägda Vattenfall och Svenska Kraftnät (myndigheten för nationella nät) att ta ansvar för dessa frågor. En stiftelse bör skapas för att garantera att dessa investeringar används på bästa sätt, oberoende av ägande, till exempel att fattiga kraftverksägare inte ska ignoreras. Öppna lösningar, som ej innebär låsning till ett visst företag, ska eftersträvas samt smarta elmätare som kan mäta effektflöden i båda riktningarna. Hur ska vi utöka kapaciteten av sammankopplingen mellan grannländerna? Genom att stödja de nya kraftledningarna till Gotland och Litauen samt utreda förutsättningarna för andra nya kraftledningar mellan grannländerna, till exempel från Norge till Danmark. Hur ska man skynda på processen av auktorisation av nätinfrastruktur? Genom att beordra de tre berörda statliga myndigheterna (Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen, Svenska Kraftnät) att ta ledningen och ta aktivt ansvar. Hur ska samarbete garanteras mellan godkännande av nätinfrastruktur och administrativ planering? Energimyndigheten tillsammans med Energimarknadsinspektionen. Ska det finnas prioriterade anslutningsrättigheter eller reservkapacitet för nya anläggningar som producerar förnybar elektricitet? Ja. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

14 III. Åtgärder för att uppnå målen - Riktlinjer Hur ska kostnaderna för koppling och teknisk anpassning fördelas mellan tillverkare och nätoperatörer? Hur ska det säkerställas att nätoperatörerna kan återfå dessa investeringskostnader? Behöver reglerna för fördelningen av kostnaderna förändras i framtiden? Vi borde inspireras av systemet i Tyskland som fungerar bra. Entreprenörer ska uppmuntras till att offerera projekt för att sänka kostnaderna. Hur ska det säkerställas att nätoperatörerna förser nya producenter, som vill ansluta sig till nätet, med nödvändig information angående kostnader, noggrann tidplan för behandling av deras förfrågan samt en ungefärlig tidplan för deras anslutning till nätet. Se svaret ovan, det vill säga försöka att ta efter det tyska systemet i stor utsträckning. 6. Prioriterad/garanterad åtkomst till nätet Bör prioriterad eller garanterad åtkomst garanteras? Förklara. Ja, prioriterad åtkomst för förnybara källor/energi behövs för att garantera rimliga ekonomiska förhållanden för små producenter. Hur ska det garanteras att nätoperatörerna prioriterar dessa som använder förnybara energikällor när de gör energigenererande installationer? Genom lagstiftning och statliga regler/förelägganden. Vilka nät- och marknadsrelaterade operationella åtgärder bör vidtas för att minimera inskränkningar av elektricitet från förnybara energikällor? Se ovan. 7. Integrering av biogas i naturgasnätverk Hur ska man garantera att tariffer för debitering av transmission och distribution inte diskriminerar gas från förnybara energikällor? Genom lagar och regler. Exemplet av införandet av katalysatorer i bilar indikerar behovet av denna lösning. Idag finns det inget statligt stöd för investeringar i rörledningar för fossil gas vilket är bra. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

15 III. Åtgärder för att uppnå målen - Riktlinjer Borde någon utvärdering genomföras på en nationell eller regional nivå av behovet av att utvidga infrastrukturen för gasnätverket för att underlätta integrationen av gas från förnybara källor? På en nationell nivå, i samarbete med regionala myndigheter. 8. Utveckling av infrastrukturen för fjärrvärme och kyla Vad är behovet av ny infrastruktur för fjärrvärme och kyla som använder sig av förnybara energikällor som medverkar till 2020-målet? Hur borde dessa planer lanseras? Det är inte ett problem i Sverige eftersom bioenergibaserad fjärrvärme är lönsamt och expanderar följaktligen naturligt. Vad är det planerade bidraget från stora biomassa-, sol- och geotermiska anläggningarna i fjärrvärme- och kylsystemen? En ökning med ca. 30 TWh Uppfyllelse av hållbara kriterier för fasta och flytande biobränslen Hur kommer de hållbara kriterierna för fasta och flytande biobränslen att genomföras på en nationell nivå? Genom skattereduktioner för att göra dessa alternativ billigare än fossila bränslen. Hur ska det garanteras att fasta och flytande biobränslen som är inräknade i det nationella förnybara målet, den nationella förnybara energiplikten och/eller är berättigad för ekonomiskt stöd, följer de hållbara kriterierna i artikel ? Se ovan. I den mån skyddade områden är berörda, under vilken nationell eller internationell säkerhetsbestämmelse ska de klassificeras? Natura 2000-skydd och Nationalparksskydd. Hur bör processen för att ändra status på mark vara? Med vilken frekvens bör ändring av status på mark registreras? Det är för nuvarande inget omedelbart behov för en ändring i status, men vart tredje år skulle vara en rimlig frekvens för ändringar. Hur ska den nationella kontrollen av överensstämmelse mellan god jordbruksmiljövanor och andra miljökrav (begärda av artikel 17.6) garanteras? Genom bestämmelser från regeringen och de regionala myndigheterna. Bör det finnas en frivillig handlingsplan för certifiering av hållbarheten för fasta och flytande biobränslen, som beskrivet i artikel 18(4)? Ja Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

16 III. Åtgärder för att uppnå målen - Finansiellt stöd III.II Finansiellt stöd 1. Handlingsplaner för stöd av förnybar energi Vilka ytterligare förbättringar kan implementeras för att garantera att vi når målet i energisektorn? Elcertifikaten bör i framtiden gradvis bytas ut mot inmatningstariffer. Åtminstone borde inmatningsavgifter användas för solenergi, vågenergi och vindenergi till havs. För att planeringsmålet för vindkraft på land ska kunna realiseras krävs att nuvarande stödsystem kompletteras, lämpligen men inmatningsavgifter. Energieffektivitet ger största effekt med låga kostnader om riktade stödsystem införs. Investeringshjälp: Vilken investeringshjälp ska beviljas i handlingsplanen? (Subventionering, kapitalanslag, lågräntelån, skattedispens eller reduktion, skatteåterbäring). Vem kan dra nytta av handlingsplanen? Investeringshjälp i alla former vore förmånligt för all RES. Lågräntelån för hus med solenergianläggningar fungerar effektivt i t.ex. Sydney, Australien. Ska ansökningar kontinuerligt tas emot och beviljas eller ska det vara periodiska kallelser? Om det är periodiskt, vad ska frekvensen vara, villkor? Ansökningar ska tas emot kontinuerligt, t.ex. med hjälp av inmatningstariffer. Investerare måste veta att det ekonomiska stödet är hållbart för 20 år, som tillämpas i det tyska tariffsystemet. Förvaltningshjälp: Om ert land har ett system för handel med certifikat: bör det vara en obligatorisk del av total leverans? Ja, och alla företag som producerar och distribuerar elektricitet så väl som konsumenterna bör ingå i ett sådant system. Vem bör ha den skyldigheten? Leverantörerna av elektricitet har huvudansvaret, bland annat de tre stora företagen på den svenska marknaden: Vattenfall, Eon och Fortum. Likväl ska alla konsumenter också inkluderas. Idag finns det undantag för t.ex. den energiintensiva industrin. Konsekvensen är att bara 92 av 135 TWh årlig konsumtion är inkluderad i certifikatsystemet. Den energi intensiva industrin kan emellertid inkluderas i en lägre grad, t.ex. 25 % jämfört med den normala konsumenten. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

17 III. Åtgärder för att uppnå målen - Finansiellt stöd Ska det finnas stöd för specifika teknologier? Ja. Vilka teknologier ska omfattas av handlingsplanen? Sol-, vind-, vågkraft och små vattenkraftverk/anläggningar. Ska en internationell marknad av certifikat tillåtas? Vilka skulle villkoren vara? Nej, gröna certifikat är inte ett bra system och bör fasas ut. Ett gemensamt system med Norge skulle resultera i att all förnybar energi skulle byggas i Norge, men i stor utsträckning betalas av Sverige. Ska det finnas en lägsta/ bottenpris? Ja. Ska det vara straffbart att inte fullfölja? Ja. Hur länge ska en anläggning kunna medverka i handlingsplanen? Åtminstone 15 år, hellre 20. Vilka start- och slutdatum (varaktighet) förutses för hela handlingsplanen? Ska handlingsplanen granskas regelbundet? Ja, så länge som den varar. Vem ska hantera handlingsplanen? Svenska Energimyndigheten. Om ert land har fasta inmatningstariffer: Vad ska villkoret vara för att få en fast tariff? (...) Tyvärr inte för tillfället, men vi vill ge några kommentarer ändå. Det ska inte vara någon övre gräns för volymer av förnybar energi. Tarifferna ska vara olika, beroende av storlek och teknik. Inga retroaktiva förändringar ska tillåtas i systemet och det ska vara en speciell nationell myndighet som kontrollerar systemet. Om ert land har inmatningssystemets premiumtariffer: vad ska villkoret vara för att få det? (...) Nej. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

18 III. Åtgärder för att uppnå målen - Finansiellt stöd Om ert land använder sig av ett system för anbudsgivande: Vad ska frekvensen vara och vilken storlek ska anbuden ha? Vilka tekniker ska specificeras? (...) Nej. 2. Handlingsplaner för stöd av förnybar uppvärmning och kyla Vilka åtgärder är bäst för att säkerställa en utveckling av förnybara energikällor för uppvärmning och avkylning? Vilka handlingsplaner för stöd kan bäst uppmuntra användande av fjärrvärme och kyla, baserat på förnybara energikällor? Inget stöd behövs i Sverige. 3. Handlingsplaner för stöd av förnybara källor i transport Vad ska de konkreta skyldigheterna/målen per år vara (per bränsle eller teknik)? 25 % förnybara källor i transporter år Ska det vara en skillnad på stöd beroende av bränsletyp (biodiesel, bioetanol) och teknik (andra generationens biobränsle, förnybar elektricitet)? Ja. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

19 III. Åtgärder för att uppnå målen - Ökande tillgänglighet av biomassa III.III Ökande tillgänglighet av biomassa Tillgänglighet av biomassa: inrikes potential samt import Tillgänglighet av biomassa år 2006 Ursprungssektor Energimängd från inhemsk källa 14 Importerad EU EJ EU Exporterad EU/EJ EU Mängd nät Primär energiproduktion (mängd i ktoe) Slutlig energianvändning (mängd i ktoe) A) Biomassa från skogsbruk: Direkt tillgång av biomassa från skogar och annat skogsbevuxet land för energigenerering Indirekt tillgång av biomassa för energigenerering B) Biomassa från jordbruk och fiskerier: Av vilka: Direkt energigenererande jordbruksgrödor och fiskeprodukter Biprodukter och rester av jordbruk och fiske för energigenerering Tabell 5 A-B. 14 Mängd av källorna i m³ för kategori A och dess underkategorier: och i ton för kategori B och C samt underkategorier. 15 Biomassa från skogsbruk inkluderar även biomassa från skogsbaserad industri. Under kategorin för skogsproducerad biomassa ska även fastbränsle som flis, pellets och briketter inkluderas i motsvarande ursprungsunderkategorier. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

20 III. Åtgärder för att uppnå målen - Ökande tillgänglighet av biomassa Ursprungssektor Energimängd från inhemsk källa 14 Importerad EU EJ EU Exporterad EU/EJ EU Mängd nät Primär energiproduktion (mängd i ktoe) Slutlig energianvändning (mängd i ktoe) C) Biomassa från avfall: 1. Komposterbar andel av kommunalt fast avfall Komposterbar andel av industriellt avfall (inklusive papper, kartong, lastpallar) Avloppsslam Tabell 5 C. Förklara omvandlingsfaktorn/uträkningsmetoden som används ovan, både för omvandling från den tillgängliga källan till den primära källan och från primär energi till slutlig energi? Vi har använt samma omvandlingsfaktorer som de svenska myndigheterna. På vilka grunder har man räknat ut den komposterbara andelen av kommunalt fast avfall och industriellt avfall? Avfallet har antagits vara 50 % baserat på en rapport från det svenska konsultföretaget Profu (2008), också använt av de svenska myndigheterna. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

SERO. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation

SERO. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Om SERO SERO har ca 3 000 medlemmar. Det är en ideell, politiskt och religiöst oberoende förening som är registrerad hos FN som NGO, Non Governmental Organization.

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el

EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el Miljöanpassad offentlig upphandling är ett frivilligt instrument. Detta dokument innehåller de EU-kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energiläget 2018 En översikt

Energiläget 2018 En översikt Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Energiläget En översikt

Energiläget En översikt Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

PM om paketet förnybar energi och klimatförändring

PM om paketet förnybar energi och klimatförändring MEMO/08/33 Bryssel den 23 januari 2008 PM om paketet förnybar energi och klimatförändring 1. INLEDNING Under de senaste decennierna har vår livsstil och stigande förmögenheter påverkat energisektorn på

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Förnybara drivmedel i RED II Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3

Förnybara drivmedel i RED II Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3 Förnybara drivmedel i RED II 2019-01-31 Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3 Vision Genom vetenskapligt grundad kunskap bidra till utvecklingen av hållbara förnybara drivmedel f3 en samverkans- och nätverksorganisation

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen 2015-11-20, Växjö Med delfinansiering från EU:s program

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

BILAGOR. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU).../...

BILAGOR. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU).../... EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.3.2019 C(2019) 1616 final ANNEXES 1 to 2 BILAGOR till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU).../... om ändring av bilagorna VIII och IX till direktiv 2012/27/EU

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Konkurrenskraft och Klimatmål

Konkurrenskraft och Klimatmål Industridagen 2008 Konkurrenskraft och Klimatmål 24/11 2008 Peter Gossas VD - Sandvik Materials Technology Ordf - Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 0 Sveriges elproduktion TWh 2007 Kraftvärme bio Kraftvärme

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB EnergiTing Sydost 12 November 2015, Västervik Med

Läs mer

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser

Läs mer

TILLÄMPNINGSDOKUMENT TILL UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR ELEKTRICITET V 1.1. BASKRAV OCH AVANCERADE KRAV

TILLÄMPNINGSDOKUMENT TILL UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR ELEKTRICITET V 1.1. BASKRAV OCH AVANCERADE KRAV MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2014-06-30 SIDOR 1 (5) TILLÄMPNINGSDOKUMENT TILL UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR ELEKTRICITET V 1.1. BASKRAV OCH AVANCERADE KRAV INNEHÅLL Viktiga begrepp och definitioner... 2 Elektricitet

Läs mer

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 1 VAD TROR DU KOMMER ENERGI FRÅN SKOGEN KUNNA UTGÖRA SÅ MYCKET SOM 30% AV LANDETS ENERGI-ANVÄNDNING REDAN 2025? Pinnarna i skogen är

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

SMÅSKALIG VATTENKRAFT

SMÅSKALIG VATTENKRAFT SMÅSKALIG VATTENKRAFT STÖD MED GRÖNA CERTIFIKAT I SVERIGE CHRISTER SÖDERBERG SMÅKRAFTVERKENS RIKSFÖRENING OSLO 9 MARS 2009 Korsnäs kraftverk utanför Falun. Elcertifikat Sverige 2009-03-09 1 STÖD TILL FÖRNYBARA

Läs mer

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov 25 April, Malmö Program 08:30 08:45 Fika och registrering 08:45 09:20 Välkommen och Introduktion till solenergianläggningar 09:20 09:50 Kommunala riktlinjer

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

EU strategi för uppvärmning och kylning. EU kommissionen

EU strategi för uppvärmning och kylning. EU kommissionen EU strategi för uppvärmning och kylning EU kommissionen 2016-02-16 Byggnader EU uppmanar medlemsstaterna att: Se över fastighetslagar för att både hyresgäster och hyresvärdar ska se nytta med energieffektiviseringar

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

DIALOG med. Ledare. Kongressen 2006. Ni hittar presentationerna från föredragshållare på hemsidan

DIALOG med. Ledare. Kongressen 2006. Ni hittar presentationerna från föredragshållare på hemsidan Nyhetsbrev från Föreningen Sveriges Energirådgivare Nr 2 Maj 2006 Årg. 13 DIALOG med Ledare Nytt nummer av Dialog är här! Från och med årsmötet den 4 april i Västerås har föreningen en ny styrelse och

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge

Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten NORWEA, Oslo 2011-03-30 Gemensam elcertifikatmarknad med Norge - historik och pågående process Elcertifikatsystemet

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

A8-0392/286. José Blanco López Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor COM(2016)0767 C8-0500/ /0382(COD)

A8-0392/286. José Blanco López Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor COM(2016)0767 C8-0500/ /0382(COD) 10.1.2018 A8-0392/286 286 Skäl 63a (nytt) (63a) Avancerade biobränslen förväntas få en viktig roll för att minska luftfartens växthusgasutsläpp, och därför måste inblandningsskyldigheten för sådana bränslen

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Biobränslebranschen. - i det stora perspektivet. Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb

Biobränslebranschen. - i det stora perspektivet. Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb Biobränslebranschen - i det stora perspektivet Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb 2011 Vill öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt Som medlem i Svebio får

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter om ursprungsgarantier för el; beslutade den 19 juni 2017. Utkom

Läs mer

Elcertifikatsmarknaden i Sverige

Elcertifikatsmarknaden i Sverige Elcertifikatsmarknaden i Sverige Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten Norges Energidager 2011 14 oktober Agenda Om ambitionsnivån Det svenska regelverket Erhållen utbyggnad i Sverige Handel

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Så gör vi Sverige 100% förnybart

Så gör vi Sverige 100% förnybart Så gör vi Sverige 100% förnybart Skånes Energiting, 13 juni 2017 Robert Andrén Departementsråd Energienheten Miljö- och energidepartementet Miljö- och energidepartementet 1 Upplägg Energipolitisk ramöverenskommelse

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017

Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017 Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017 Inledning Caroline Steinwig, rådgivare biologisk återvinning caroline.steinwig@avfallsverige.se, 040-35 66 23 Jag tänkte kort

Läs mer

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara

Läs mer

Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser

Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser Elcertifikatsystemet har varit ett lyckat system som bidragit till förnybar kraft till låg kostnad. Ambitionshöjningen som ökar målet med 2 TWh

Läs mer

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1 Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1 Verksamhet miljö och bygg 2017 1. Energiförbrukning Energiförbrukningen för Mariestad, Töreboda och Gullspång

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Storlek E0 2 MW vindkra(verk har en tornhöjd på 80-100 meter och en rotordiameter på 80-100 meter De största verk som är i kommersiell dri( i Sverige har e0 100 meter

Läs mer

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik SP-koncernen 2010 En resurs för tillväxt och förnyelse Antal medarbetare ca 950 Ägare Svenska staten

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Statligt stöd: Riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd vanliga frågor (Se också IP/08/80)

Statligt stöd: Riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd vanliga frågor (Se också IP/08/80) MEMO/08/31 Bryssel den 23 januari 2008 Statligt stöd: Riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd vanliga frågor (Se också IP/08/80) Varför utfärda riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd? Statligt

Läs mer

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Sol, vind, vatten och bio kraftsamling sydost, 30 maj 2016 Med

Läs mer

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energiöversikt Arjeplogs kommun Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Solenergi i byggnader. 10 okt 2017

Solenergi i byggnader. 10 okt 2017 Solenergi i byggnader 10 okt 2017 Program 09.30 Inledning 09.45 Vad påverkar potentialen för solenergi på byggnader? 11.00 Bensträckare 12.30 Lunch 13.30 Ekonomiska förutsättningar, varför ska du satsa

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer