SVERIGE. för förnybara energikällor. Europe. Intelligent Energy

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVERIGE. för förnybara energikällor. Europe. Intelligent Energy"

Transkript

1 Nationell handlingsplan för förnybara energikällor SVERIGE Intelligent Energy Europe Svergies Energiföreningars Riksorganisation Avsvarsfriskrivning Ansvarsfriskrivning: Hela ansvaret för innehållet i denna broschyr ligger hos författarna. Det behöver inte nödvändigtvis reflektera EU:s åsikter. EU är inte ansvariga för någon användning som kan göras av informationen skriven däri. FÖRFATTARE: Göran Bryntse Tekn Dr, Mariell Mattison Tekn Mag

2 INNEHÅll sida I. Nuvarande läge 3 I.I Bakgrund 3 I.II Nuvarande läge förnybar energi 3 II. MÅL OCH UTVECKLINGSLINJe 4 II.I Övergripande mål och utvecklingslinje för förnybar energi 4 II.II Sektorsvisa mål och utvecklingslinje 5 II.III Bidrag av förnybar energi till elenergiförbrukning 6 II.IV Bidrag av förnybar energi till uppvärmning och avkylning 7 II.V Bidrag av förnybar energi till förbrukning av transportbränsle 8 III. ÅTGÄRDER FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN 8 III.I Riktlinjer för åtgärder 8 1. Åtgärder rörande administrativa tillvägagångssätt, regler och lagar Åtgärder angående byggnader Åtgärder rörande information Åtgärder vid certifiering av installatörer Åtgärder för utveckling av elnät Prioriterad/garanterad åtkomst till nätet Integrering av biogas i naturgasnätverk Utveckling av infrastruktur för fjärrvärme och kyla Uppfyllelse av hållbara kriterier för fasta och flytande biobränslen 15 III.II Finansiellt stöd Handlingsplan för stöd av förnybar energi Handlingsplan för stöd av förnybar uppvärmning och kylning Handlingsplan för stöd av förnybara källor i transporter 18 III.III Ökande tillgänglighet av biomassa 19 III.IV Mekanismer för att öka flexibilitet hos energiförsörjningen/ Samarbetsprojekt/Europeiskt perspektiv 22 IV. Beräknade kostnader och fördelar av stödjande åtgärder till policyn för förnybar energi 23 Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

3 I. Nuvarande läge I. NUVARANDE LÄGE I.I Bakgrund I EU har Sverige den högsta andelen av förnybar energi, 2008 runt 44 %. Denna andel har ökat från 40 % 2005 och kommer också öka kraftigt 2009, följaktligen är vi redan nära upp till 49 %, EU-målet för Det finns uppenbara anledningar till det eftersom Sverige har mycket vattenkraft och skog, och dessa källor har sedan en lång tid tillbaka använts för energiförsörjningen. Dessutom har Sverige av samma anledning den högsta elenergikonsumtionen per innvånare inom EU, mer än dubbelt så mycket som EU-genomsnittet. Det är dock intressant att konsumtionen har minskat sedan början av århundradet med runt tio procent från 150 TWh år 2001 till 137 TWh år Minskningen har tilltagit under förra året på grund av finanskrisen, men den har faktiskt pågått sedan 2001, det vill säga även under goda tider, på grund av ny energieffektiv teknik. Även den totala energiförbrukningen har minskat, dock inte i samma utsträckning på grund av den ökande mängden transporter. Den ovan nämnda minskningen av elenergiförbrukning har resulterat i lägre energipriser, vilket i sin tur gör det svårt att introducera ny produktion av förnybar energi på den kommersiella marknaden. Exempelvis är driftskostnaden för de gamla vattenkraftsstationerna på >10 MW, som tillför runt hälften av Sveriges elbehov, ungefär 1-2 öre/ kwh. Alltså, om fler förnybara energikällor ska tillföras i nätet måste de få (ekonomiskt) stöd. Total förbrukning av bioenergi TWh Fig Biobränsle Bostadshus Kraftvärmeel Fjärrvärme Industrier Industriell värme utom svartlut Svartlut Källa: Svebio Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

4 II. Mål och utvecklingslinje I.II Nuvarande läge - förnybar energi I Sverige, precis som i de flesta andra länder, har de senaste åren den förnybara energin ökat kraftigt. Speciellt fjärrvärme baserad på bioenergi har ökat mycket, och ersatt uppvärmning med olja och direktverkande el. Den totala förbrukningen av bioenergi i Sverige har ökat från 90 till 120 TWh under perioden , se figur 1. Värmepumpar i hushåll har också ökat kraftigt, vilket har ersatt olja och direktverkande el. Vindkraft har också ökat, men från en tämligen låg nivå. Nu producerar Sverige lite mer än 2,5 TWh/ å r från vindkraft, jämfört med mindre än 1 TWh Solenergi är fortfarande mycket marginell, på grund av systemet med gröna certifikat, vilket gynnar fjärrvärme baserad på bioenergi. Tabeller som omfattar nuvarande energiförbrukning och vår beräkning för de 10 kommande åren presenteras utförligare nedan. Det bör poängteras att produktionen av vattenkraft kan variera kraftigt, +/- 20 %, från år till år på grund av variationer i nederbörden. II. MÅL OCH UTVECKLINGSLINJE II.I Övergripande mål och utvecklingslinje för förnybar energi Andel förnybar energi av total energiförbrukning 2005, samt angivande av framtida utveckling och bindande mål 2020 (i % av total energiförbrukning) Andel förnybar energi av total konsumtion % 47 % 54 % 61 % 68 % 73 % Fig Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

5 II. Mål och utvecklingslinje II.II Sektorsvisa mål och utvecklingslinje Mål för 2020 och indikativ framtida utveckling av andel energi från RES (Renewable Energy sources förnybara källor) inom el, uppvärmning och kylning samt transport. Ktoe/% Förväntad total slutlig energiförbrukning Total slutlig energiförbrukning från RES Andel RES-elektricitet i total slutlig energiförbrukning 51 % 60 % 65 % 75 % 85 % 90 % 3 Total slutlig energiförbrukning från RES i uppvärmning och avkylning 4 Andel RES-uppvärmning och avkylning i slutlig konsumtion av uppvärmning och avkylning 5 53,7 % 60 % 65 % 70 % 80 % 90 % Slutlig energi från förnybara källor förbrukade i transporter Andel RES i transporter 7 4 % 7 % 10 % 15 % 21 % 28 % Total andel av RES i slutlig energiförbrukning 40 % 47 % 54 % 61 % 68 % 73 % 8 Tabell 1. 1 Som definierat i artikel 2.f i direktivet 2009/28/EC: Total slutlig energiförbrukning betyder varor/tjänster levererade i energisyfte till industri, transport, hushåll, service inklusive den offentliga sektorn, jordbruk, skogsbruk och fiske, inklusive energiförbrukning och uppvärmning inom energibranschen samt förluster vid distribution och transmission. 2 Som definierat i artikel 5(1)a och 5(3) 3 Total slutlig förbrukning av elektricitet från förnybara energikällor, som definierat i artikel 5(1)a, dividerat med total slutlig energiförbrukning. 4 Som definierat i artikel 5(1)b och 5(4) 5 Total slutlig förbrukning av energi från uppvärmning och kylning från förnybara energikällor, som definierat i artikel 5(1)b, dividerat med total slutlig energiförbrukning för uppvärmning och kyla. 6 Som definierat i artikel 5(1)c och 5(5) 7 Slutlig förbrukning av energi från förnybara källor inom transport, som definierat i artikel 5(1)c, dividerat med bensin; diesel; biobränslen använda inom landtransport och förnybar elektricitet inom landtransport (förnybar elektricitet inom transport ska multipliceras med faktor 2,5 enligt artikel 3(4)c). 8 Total förväntad RES-förbrukning dividerat med total slutlig energiförbrukning. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

6 II. Mål och utvecklingslinje II.III Bidrag av förnybar energi till elförbrukning Förväntat bidrag av varje teknik för att nå det bindande 2020-målet och den indikativa utvecklingslinjen för andelen RES i elektricitet (angående installerad kapacitet och total generering av elektricitet) Typ av energi GWh GWh GWh GWh GWh GWh Biomassa Fast Biogas Vätska Koncentrerad solelförbrukning Jordvärme Vatten <10MW >10MW Av vilket pumpas Solpaneler Hav Vind Landbaserat Havsbaserat Total slutlig elförbrukning från RES Tabell 2. 9 Som definierad i Artikel 5(1)a. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

7 II. Mål och utvecklingslinje II.IV Bidrag av förnybar energi till värme och kyla Förväntat bidrag av varje teknik för att nå det bindande 2020-målet och den indikativa utvecklingslinjen för andelen RES i elektricitet (angående installerad kapacitet och slutlig konsumtion av värme och kyla) Typ av energi Ktoe Ktoe Ktoe Ktoe Ktoe Ktoe Biomassa Fast Biogas Vätska Jordvärme Solvärme Total slutlig energiförbrukning från RES för värme och kyla 11 Tabell Endast de som följer de hållbara kriterierna medtaget i beräkningen. 11 Som definierat i 5(1)b. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

8 III. Åtgärder för att uppnå målen - Riktlinjer II.V Bidrag av förnybar energi till förbrukning av transportbränsle Förväntat bidrag av varje teknik för att nå det bindande 2020-målet och den indikativa utvecklingslinjen för andelen RES i transportsektorn. Förbrukning i Ktoe Bioetanol Av vilket importerat 80 % 80 % 80 % 80 % 80 % 80 % Biodiesel Av vilket importerat 80 % 60 % 40 % 20 % 10 % 0 Biobränsle från avfall, restprodukter, cellulosamaterial, och lignocellulosa , i.e. biogas Av vilket importerat Väte/hydrogen från RES Förnybar elektricitet Slutlig energi från förnybara källor förbrukade i transporter Tabell 4. III. ÅTGÄRDER FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN III.I Riktlinjer för åtgärder 1. Åtgärder rörande administrativa tillvägagångssätt, regler och lagar 13 Vilka är de administrativa enheterna som är ansvariga för tillvägagångssätt gällande tillståndsansökan, certifiering och licensiering på regional nivå? Hur ska kompetensen bäst fastställas och samordnas? Regeringen och Energimyndigheten. 12 Som definierat i Artikel 5(1)c. 13 Nedan nämnda frågor är hämtade från mallen av EU-kommissionen, vilka varje medlemsstat kommer att besvara i deras NREAP. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

9 III. Åtgärder för att uppnå målen - Riktlinjer Finns det onödiga hinder eller orimliga krav som är relaterade till tillvägagångssätt för tillståndsansökan, certifiering och licensering av kraftverk inklusive transmission och distribution för produktion av el, värme eller kylning från förnybara energikällor, samt för processen av omvandling av biomassa till biobränsle eller andra energiprodukter? Om så är fallet, vilka är de? Ja, Sverige borde fasa ut de elcertifikaten och istället införa inmatningsavgifter. Åtminstone borde inmatningsavgifter användas för solenergi, havsenergi och så kallad offshore vindkraft. Vita certifikat borde införas rörande energieffektivitet. Finns heltäckande information om tillvägagångssättet för genomförande av tillståndsansökan, certifiering och licensiering av RES anläggningar tillgänglig? Inte än, men det är på gång. Ska tillvägagångssättet för tillståndsansökan ta hänsyn till skillnader mellan olika typer av tekniker för förnybar energi? Om ja, hur? Naturligtvis borde olika egenskaper hos olika RES-lösningar övervägas vid tillståndsansökan, exempelvis med olika inmatningsavgifter, till exempel för solenergi, vågenergi och vindenergi till havs var för sig. Även stödsystem för vindkraft och småskalig vattenkraft på land måste kompletteras med inmatningsavgifter och/eller differentierade elcertifikat. Borde potentialen av förnybar energi tas med i beräkningen vid planering av miljön? Ja, och det görs redan i viss grad, exempelvis för vindkraft. Allmänt gäller att möjligheterna hos RES inte beaktas tillräckligt vid miljöplanering. En viktig åtgärd är att involvera lokalbefolkningen i miljöplaneringen och i de ekonomiska fördelarna av RES. Ofta är godkännandet av tillstånd, knutna till miljöplanering, det som tar störst andel av den totala projekttiden. Ansvariga myndigheter ska bli uppmuntrade att förutse utvecklingen av framtida RES-projekt i deras region. Ska tidplaner för behandling av ansökningar meddelas i förväg? Ja, och så är det redan idag. Vanligtvis uppstår långa ledtider vid ansökan av tillstånd. Det kan vara oklart vad den exakta längden på proceduren kommer att bli. Tydliga riktlinjer för tillståndsansökan rekommenderas starkt. Hur många process-steg borde behövas för att erhålla tillstånd? Borde hela processen kunna samordnas av en och samma instans? Ska en tidplan för behandling av ansökningar meddelas i förväg? Ja, några process-steg kommer troligtvis att behövas, även om det skulle vara önskvärt att en instans kan fatta alla beslut. En tidplan i förväg är mycket önskvärt. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

10 III. Åtgärder för att uppnå målen - Riktlinjer För vilka småskaliga projekt borde det vara förenklade och mindre betungande tillståndsprocesser? Vattenkraft, vindkraft, solkraft och biokraft. 2. Åtgärder angående byggnader Vilka åtgärder ska introduceras i bygglagen för att garantera att andelen förnybar energi använd i byggsektorn kommer att öka? Bindande bestämmelser för solenergi-installationer i nya byggnader. Energiklassificeringar av byggnader kopplade till särskilda skattereduktioner. Hur skulle ett krav för minimigränser av förnybar energi i nya och nyligen renoverade byggnader formuleras för att bäst säkerställa integration av förnybar energi i byggnader? Vilken gräns ska sättas? Skattereduktion eller lägre ränta på lån om en minimigräns av förnybar energi uppnås. Storleken på denna nivå bör utredas och uttryckas i kwh/m 2, år. Hur mycket kommer den planerade förbrukningen av förnybar energi att öka i byggsektorn till år 2020? Det viktigaste bidraget kommer från ökad användning av bioenergi i fjärrvärme, 10 TWh och värmepumpar, 8 TWh. Energi från solvärme kommer att bidra med 2,5 TWh och solceller med 4 TWh. Vilka åtgärder behövs för att säkerställa att offentliga byggnader föregår med gott exempel till 2012? Bestämmelser är exemplifierade ovan. Demonstrationsprojekt ska stödjas. Även ekonomiskt stöd kommer att behövas för att vidta åtgärder för energieffektivisering i väntan på riktade stödsystem, t ex vita certifikat. Runt 300 M /år skulle vara lämpligt enligt en statlig rapport på energi effektivitet. REPAP stöder denna rapport och anser att regeringen ska ompröva tidigare beslut och bevilja ett årligt stöd på runt 300M /år. Solceller bör kombineras med system för avbrottsfri kraft, för att minska sårbarheten i samhället i händelse av elavbrott. 3. Åtgärder rörande information Hur ska specifik information inriktas på olika grupper, som slutkonsumenter, byggare, förvaltare, mäklare, installatörer, arkitekter, lantbrukare, leverantörer av utrustning som använder förnybara energikällor samt offentlig förvaltning? Frågan handlar i grund och botten om att dela med sig av information till alla intressenter. Allmän information om till exempel kompensantion till förnybar energiteknologi Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

11 III. Åtgärder för att uppnå målen - Riktlinjer så länge som den konventionella energin inte betalar alla sina miljö- och försäkringskostnader, måste spridas till alla intressenter. En hemsida skulle kunna vara en bra grund till allmän information, då Internet erbjuder åtkomst till information dygnet runt och enkelt kan upp dateras. Därigenom når informationen inte bara den offentliga administrationen utan även speciellt slutkonsumenter, markförvaltare och agenter, installatörer och arkitekter och hålls på ett lättförståeligt och tydligt sätt. Slutkonsumenter kan bli informerade genom broschyrer beträffande möjligheten att utnyttja subventioner av förnybar energi. Broschyrerna kan överlämnas av installatörer, förvaltare och leverantörer av utrustning för att slutligen nå slutkonsumenterna. Dessutom borde konsultation om förnybar energi och energieffektivitet, samt relaterade ämnen, subventioneras. Detta skulle resultera i fördelen att konsumenter skulle välja de mest energieffektiva alternativen, i enlighet med en energiexperts råd. Mässor om förnybar energi och energieffektivitet är en bra möjlighet att ta reda på information, och är därför lämpligt för såväl energiexperter som för lekmän. Med mässor är det också möjligt att sprida specifik information om till exempel solenergi. Seminarier och föredrag, gärna på regional nivå, ger möjligheten att sprida specifik information bara av stor vikt för en liten målgrupp. Seminarier och föredrag kan även integreras med mässor. Experter och anställda inom offentlig förvaltning behöver den mest aktuella informationen då de behöver detaljer i en högre grad än till exempel slutkonsumenter. Regelbundna rapporter, publicerade av ansvariga myndigheter, håller informationen aktuell. Specifik information för en mindre målgrupp kan också spridas via internet. Det skulle vara möjligt att etablera en arbetsgrupp inom ett visst arbetsområde som ansvarar för nyheter inom deras område på deras egen plattform på Internet. Hur kommer ni säkerhetsställa att handlingsplaner för certifiering eller liknande kvalificering kommer att finnas tillgängliga 2012 för installatörer av småskaliga biomassapannor och ugnar, solpaneler och solvärmesystem, jordvärmesystem och värmepumpar? Genom att övertyga myndigheterna att genomföra förslagen i denna handlingsplan. Hur ska rådgivning delges samhällsplanerare och arkitekter för att hjälpa dem att överväga den optimala kombinationen av förnybara energikällor, högeffektiva tekniker samt fjärrvärme och kylning, när de planerar, utformar, bygger och renoverar industri- och bostadsområden? Samhällsplanerare och arkitekter bör få tillgång till en hemsida som innehåller information om möjliga alternativ gällande förnybar energi, högeffektiva tekniker vad det gäller förnybar energi och fjärrvärme och kylning i nya eller befintliga byggnader. Den ska inte bara innehålla aktuell information om tekniker, utan även hur det kan installeras och Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

12 III. Åtgärder för att uppnå målen - Riktlinjer hur lönsamt sådana investeringar är i det långa loppet. Hemsidan borde också innehålla detaljerad information om lyckade referensprojekt, lagstiftning och evenemang relaterade till ämnet. Det skulle även vara önskvärt med information om lokal tillgänglighet av solenergi samt fjärrvärme och kylning. Dessutom ska det vara möjligt att beställa utskrivna kopior av innehållet såväl som publikationer som förklarar olika frågor i detalj. Kontaktinformation till alla relevanta yrkesmässiga förbund och deras lokala medlemmar skulle fullborda hemsidans innehåll. Informationen ska samlas in i samråd med experter inom energi, teknik, konstruktion och installation och ska uppdateras löpande för att garantera en den är relevant och aktuell. Hemsidan ska kontrolleras med hjälp av arkitekternas föreningar såväl som samhällsplanerarnas organisationer respektive konsumentverket för att försäkra sig om att alla målgrupper är korrekt tilltalade. Dessa organisationer ska även kunna kontakta sina medlemmar och kunder för att öka hemsidans uppmärksamhet inom målgrupperna. Vilken roll bör de regionala respektive lokala aktörerna ha inom utformning och administration av informationsprogram, medverkan vid att öka medvetenheten samt träningsprogram för medborgare som visar på fördelarna med förnybara energikällor? Att organisera regionala och lokala seminarier och träningsprogram för inbjudna, engagerade medborgare, i samarbete med regionala universitet och fackföreningar som jobbar med utbildning. 4. Åtgärder vid certifiering av installatörer Vilka organ ska vara ansvariga för att sätta upp och auktorisera handlingsplaner för certifiering/kvalificering senast 2012 för installatörer av småskaliga biomassapannor och kaminer, solceller och solvärmesystem, enklare jordvärmesystem och värmepumpar? Den regionala statliga myndigheten, Länsstyrelsen, tillsammans med kommunen. Finns sådana handlingsplaner för certifiering/kvalificering redan tillgängliga? Beskriv dem. Nej, men det är på gång. Specifika åtgärder på regional/lokal nivå (om relevant) Samarbetsgrupper mellan Länsstyrelsen och berörd kommun. Finns det specifika kurser för projekthandläggare i de olika auktoriseringsmyndigheterna? Inte än, men det är på gång i flera län, till exempel i Dalarna. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

13 III. Åtgärder för att uppnå målen - Riktlinjer Finns information om dessa handlingsplaner tillgängligt offentligt? Finns listor på certifierade eller kvalificerade installatörer publicerade? Om ja, vart? Finns det andra tillvägagångssätt som är accepterade, motsvarande det nationella/ regionala? Inte än. 5. Åtgärder för utveckling av elnät Hur ska transmissions- och distributionsnät utvecklas för att integrera förnybar energi samtidigt som det ska bibehålla driftsäkerheten? Hur är detta krav inkluderat i nätoperatörernas löpande planering? Smarta nät måste införas stort i en nationell skala i Sverige, för att underlätta distribuerad produktion och leverans av förnybar energi från vind- och solenergi. Stora vattenkraftverk ska användas för att reglera frekvensen på nätet, förorsakad av den varierande produktionen av sol- och vindkraft. Företaget Vattenfall, som ägs av svenska staten, får ta ansvar för rättvis distribution och reglering av lokalproducerad av sol- och vindkraft. Samarbete med myndigheten Svenska Kraftnät är i detta fall en nödvändighet. Det är viktigt med stora investeringar för att kunna utveckla de regionala och lokala näten. Hur ska utvecklingen av smarta nät och lagringsmöjligheter säkerställas? Genom att beordra statligt ägda Vattenfall och Svenska Kraftnät (myndigheten för nationella nät) att ta ansvar för dessa frågor. En stiftelse bör skapas för att garantera att dessa investeringar används på bästa sätt, oberoende av ägande, till exempel att fattiga kraftverksägare inte ska ignoreras. Öppna lösningar, som ej innebär låsning till ett visst företag, ska eftersträvas samt smarta elmätare som kan mäta effektflöden i båda riktningarna. Hur ska vi utöka kapaciteten av sammankopplingen mellan grannländerna? Genom att stödja de nya kraftledningarna till Gotland och Litauen samt utreda förutsättningarna för andra nya kraftledningar mellan grannländerna, till exempel från Norge till Danmark. Hur ska man skynda på processen av auktorisation av nätinfrastruktur? Genom att beordra de tre berörda statliga myndigheterna (Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen, Svenska Kraftnät) att ta ledningen och ta aktivt ansvar. Hur ska samarbete garanteras mellan godkännande av nätinfrastruktur och administrativ planering? Energimyndigheten tillsammans med Energimarknadsinspektionen. Ska det finnas prioriterade anslutningsrättigheter eller reservkapacitet för nya anläggningar som producerar förnybar elektricitet? Ja. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

14 III. Åtgärder för att uppnå målen - Riktlinjer Hur ska kostnaderna för koppling och teknisk anpassning fördelas mellan tillverkare och nätoperatörer? Hur ska det säkerställas att nätoperatörerna kan återfå dessa investeringskostnader? Behöver reglerna för fördelningen av kostnaderna förändras i framtiden? Vi borde inspireras av systemet i Tyskland som fungerar bra. Entreprenörer ska uppmuntras till att offerera projekt för att sänka kostnaderna. Hur ska det säkerställas att nätoperatörerna förser nya producenter, som vill ansluta sig till nätet, med nödvändig information angående kostnader, noggrann tidplan för behandling av deras förfrågan samt en ungefärlig tidplan för deras anslutning till nätet. Se svaret ovan, det vill säga försöka att ta efter det tyska systemet i stor utsträckning. 6. Prioriterad/garanterad åtkomst till nätet Bör prioriterad eller garanterad åtkomst garanteras? Förklara. Ja, prioriterad åtkomst för förnybara källor/energi behövs för att garantera rimliga ekonomiska förhållanden för små producenter. Hur ska det garanteras att nätoperatörerna prioriterar dessa som använder förnybara energikällor när de gör energigenererande installationer? Genom lagstiftning och statliga regler/förelägganden. Vilka nät- och marknadsrelaterade operationella åtgärder bör vidtas för att minimera inskränkningar av elektricitet från förnybara energikällor? Se ovan. 7. Integrering av biogas i naturgasnätverk Hur ska man garantera att tariffer för debitering av transmission och distribution inte diskriminerar gas från förnybara energikällor? Genom lagar och regler. Exemplet av införandet av katalysatorer i bilar indikerar behovet av denna lösning. Idag finns det inget statligt stöd för investeringar i rörledningar för fossil gas vilket är bra. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

15 III. Åtgärder för att uppnå målen - Riktlinjer Borde någon utvärdering genomföras på en nationell eller regional nivå av behovet av att utvidga infrastrukturen för gasnätverket för att underlätta integrationen av gas från förnybara källor? På en nationell nivå, i samarbete med regionala myndigheter. 8. Utveckling av infrastrukturen för fjärrvärme och kyla Vad är behovet av ny infrastruktur för fjärrvärme och kyla som använder sig av förnybara energikällor som medverkar till 2020-målet? Hur borde dessa planer lanseras? Det är inte ett problem i Sverige eftersom bioenergibaserad fjärrvärme är lönsamt och expanderar följaktligen naturligt. Vad är det planerade bidraget från stora biomassa-, sol- och geotermiska anläggningarna i fjärrvärme- och kylsystemen? En ökning med ca. 30 TWh Uppfyllelse av hållbara kriterier för fasta och flytande biobränslen Hur kommer de hållbara kriterierna för fasta och flytande biobränslen att genomföras på en nationell nivå? Genom skattereduktioner för att göra dessa alternativ billigare än fossila bränslen. Hur ska det garanteras att fasta och flytande biobränslen som är inräknade i det nationella förnybara målet, den nationella förnybara energiplikten och/eller är berättigad för ekonomiskt stöd, följer de hållbara kriterierna i artikel ? Se ovan. I den mån skyddade områden är berörda, under vilken nationell eller internationell säkerhetsbestämmelse ska de klassificeras? Natura 2000-skydd och Nationalparksskydd. Hur bör processen för att ändra status på mark vara? Med vilken frekvens bör ändring av status på mark registreras? Det är för nuvarande inget omedelbart behov för en ändring i status, men vart tredje år skulle vara en rimlig frekvens för ändringar. Hur ska den nationella kontrollen av överensstämmelse mellan god jordbruksmiljövanor och andra miljökrav (begärda av artikel 17.6) garanteras? Genom bestämmelser från regeringen och de regionala myndigheterna. Bör det finnas en frivillig handlingsplan för certifiering av hållbarheten för fasta och flytande biobränslen, som beskrivet i artikel 18(4)? Ja Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

16 III. Åtgärder för att uppnå målen - Finansiellt stöd III.II Finansiellt stöd 1. Handlingsplaner för stöd av förnybar energi Vilka ytterligare förbättringar kan implementeras för att garantera att vi når målet i energisektorn? Elcertifikaten bör i framtiden gradvis bytas ut mot inmatningstariffer. Åtminstone borde inmatningsavgifter användas för solenergi, vågenergi och vindenergi till havs. För att planeringsmålet för vindkraft på land ska kunna realiseras krävs att nuvarande stödsystem kompletteras, lämpligen men inmatningsavgifter. Energieffektivitet ger största effekt med låga kostnader om riktade stödsystem införs. Investeringshjälp: Vilken investeringshjälp ska beviljas i handlingsplanen? (Subventionering, kapitalanslag, lågräntelån, skattedispens eller reduktion, skatteåterbäring). Vem kan dra nytta av handlingsplanen? Investeringshjälp i alla former vore förmånligt för all RES. Lågräntelån för hus med solenergianläggningar fungerar effektivt i t.ex. Sydney, Australien. Ska ansökningar kontinuerligt tas emot och beviljas eller ska det vara periodiska kallelser? Om det är periodiskt, vad ska frekvensen vara, villkor? Ansökningar ska tas emot kontinuerligt, t.ex. med hjälp av inmatningstariffer. Investerare måste veta att det ekonomiska stödet är hållbart för 20 år, som tillämpas i det tyska tariffsystemet. Förvaltningshjälp: Om ert land har ett system för handel med certifikat: bör det vara en obligatorisk del av total leverans? Ja, och alla företag som producerar och distribuerar elektricitet så väl som konsumenterna bör ingå i ett sådant system. Vem bör ha den skyldigheten? Leverantörerna av elektricitet har huvudansvaret, bland annat de tre stora företagen på den svenska marknaden: Vattenfall, Eon och Fortum. Likväl ska alla konsumenter också inkluderas. Idag finns det undantag för t.ex. den energiintensiva industrin. Konsekvensen är att bara 92 av 135 TWh årlig konsumtion är inkluderad i certifikatsystemet. Den energi intensiva industrin kan emellertid inkluderas i en lägre grad, t.ex. 25 % jämfört med den normala konsumenten. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

17 III. Åtgärder för att uppnå målen - Finansiellt stöd Ska det finnas stöd för specifika teknologier? Ja. Vilka teknologier ska omfattas av handlingsplanen? Sol-, vind-, vågkraft och små vattenkraftverk/anläggningar. Ska en internationell marknad av certifikat tillåtas? Vilka skulle villkoren vara? Nej, gröna certifikat är inte ett bra system och bör fasas ut. Ett gemensamt system med Norge skulle resultera i att all förnybar energi skulle byggas i Norge, men i stor utsträckning betalas av Sverige. Ska det finnas en lägsta/ bottenpris? Ja. Ska det vara straffbart att inte fullfölja? Ja. Hur länge ska en anläggning kunna medverka i handlingsplanen? Åtminstone 15 år, hellre 20. Vilka start- och slutdatum (varaktighet) förutses för hela handlingsplanen? Ska handlingsplanen granskas regelbundet? Ja, så länge som den varar. Vem ska hantera handlingsplanen? Svenska Energimyndigheten. Om ert land har fasta inmatningstariffer: Vad ska villkoret vara för att få en fast tariff? (...) Tyvärr inte för tillfället, men vi vill ge några kommentarer ändå. Det ska inte vara någon övre gräns för volymer av förnybar energi. Tarifferna ska vara olika, beroende av storlek och teknik. Inga retroaktiva förändringar ska tillåtas i systemet och det ska vara en speciell nationell myndighet som kontrollerar systemet. Om ert land har inmatningssystemets premiumtariffer: vad ska villkoret vara för att få det? (...) Nej. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

18 III. Åtgärder för att uppnå målen - Finansiellt stöd Om ert land använder sig av ett system för anbudsgivande: Vad ska frekvensen vara och vilken storlek ska anbuden ha? Vilka tekniker ska specificeras? (...) Nej. 2. Handlingsplaner för stöd av förnybar uppvärmning och kyla Vilka åtgärder är bäst för att säkerställa en utveckling av förnybara energikällor för uppvärmning och avkylning? Vilka handlingsplaner för stöd kan bäst uppmuntra användande av fjärrvärme och kyla, baserat på förnybara energikällor? Inget stöd behövs i Sverige. 3. Handlingsplaner för stöd av förnybara källor i transport Vad ska de konkreta skyldigheterna/målen per år vara (per bränsle eller teknik)? 25 % förnybara källor i transporter år Ska det vara en skillnad på stöd beroende av bränsletyp (biodiesel, bioetanol) och teknik (andra generationens biobränsle, förnybar elektricitet)? Ja. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

19 III. Åtgärder för att uppnå målen - Ökande tillgänglighet av biomassa III.III Ökande tillgänglighet av biomassa Tillgänglighet av biomassa: inrikes potential samt import Tillgänglighet av biomassa år 2006 Ursprungssektor Energimängd från inhemsk källa 14 Importerad EU EJ EU Exporterad EU/EJ EU Mängd nät Primär energiproduktion (mängd i ktoe) Slutlig energianvändning (mängd i ktoe) A) Biomassa från skogsbruk: Direkt tillgång av biomassa från skogar och annat skogsbevuxet land för energigenerering Indirekt tillgång av biomassa för energigenerering B) Biomassa från jordbruk och fiskerier: Av vilka: Direkt energigenererande jordbruksgrödor och fiskeprodukter Biprodukter och rester av jordbruk och fiske för energigenerering Tabell 5 A-B. 14 Mängd av källorna i m³ för kategori A och dess underkategorier: och i ton för kategori B och C samt underkategorier. 15 Biomassa från skogsbruk inkluderar även biomassa från skogsbaserad industri. Under kategorin för skogsproducerad biomassa ska även fastbränsle som flis, pellets och briketter inkluderas i motsvarande ursprungsunderkategorier. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

20 III. Åtgärder för att uppnå målen - Ökande tillgänglighet av biomassa Ursprungssektor Energimängd från inhemsk källa 14 Importerad EU EJ EU Exporterad EU/EJ EU Mängd nät Primär energiproduktion (mängd i ktoe) Slutlig energianvändning (mängd i ktoe) C) Biomassa från avfall: 1. Komposterbar andel av kommunalt fast avfall Komposterbar andel av industriellt avfall (inklusive papper, kartong, lastpallar) Avloppsslam Tabell 5 C. Förklara omvandlingsfaktorn/uträkningsmetoden som används ovan, både för omvandling från den tillgängliga källan till den primära källan och från primär energi till slutlig energi? Vi har använt samma omvandlingsfaktorer som de svenska myndigheterna. På vilka grunder har man räknat ut den komposterbara andelen av kommunalt fast avfall och industriellt avfall? Avfallet har antagits vara 50 % baserat på en rapport från det svenska konsultföretaget Profu (2008), också använt av de svenska myndigheterna. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

SERO. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation

SERO. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Om SERO SERO har ca 3 000 medlemmar. Det är en ideell, politiskt och religiöst oberoende förening som är registrerad hos FN som NGO, Non Governmental Organization.

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

EIE/04/234/SO7.38605,

EIE/04/234/SO7.38605, Sonja Ewerstein Juni 2005 Regional rapportering om införlivande av EU:s RES-e-direktiv utförd av Sonja Ewerstein, Energimyndigheten inom ramen för EU-projektet RES-e regions nr EIE/04/234/SO7.38605, work

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov 25 April, Malmö Program 08:30 08:45 Fika och registrering 08:45 09:20 Välkommen och Introduktion till solenergianläggningar 09:20 09:50 Kommunala riktlinjer

Läs mer

SMÅSKALIG VATTENKRAFT

SMÅSKALIG VATTENKRAFT SMÅSKALIG VATTENKRAFT STÖD MED GRÖNA CERTIFIKAT I SVERIGE CHRISTER SÖDERBERG SMÅKRAFTVERKENS RIKSFÖRENING OSLO 9 MARS 2009 Korsnäs kraftverk utanför Falun. Elcertifikat Sverige 2009-03-09 1 STÖD TILL FÖRNYBARA

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Framtidens Energilösningar

Framtidens Energilösningar Framtidens Energilösningar Marie Holmberg Schneider Electric Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs Faktum Energidilemmat Behov Efterfrågan År 2050 Elförbrukning år 2030 Källa: IEA 2007 vs CO

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Nätverksträff 26-27 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv?

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Enklare vardag Hållbar framtid

Enklare vardag Hållbar framtid Välkommen! Enklare vardag Hållbar framtid Agenda Utveckling i Umeå tillsammans med våra kunder Jan Ridfeldt, Energilösningar Hjälp att beräkna årskostnad för fjärrvärme Mattias Lindberg, marknad Elnätet

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Om integration av större mängder vind +sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta gäller framtiden, troligen efter

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Erik Larsson Svensk Fjärrvärme. Nordvärme, Ålesund

Erik Larsson Svensk Fjärrvärme. Nordvärme, Ålesund Gröna certifikat för el konsekvenser för fj ärrvärm en Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 I nnehåll Gröna certifikat i allmänhet RECS Svensk fjärrvärmes mål KVV och förnybart Svenska systemet När är certifikat

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv? Vilka krav ställs på Sverige? Vad innebär

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Elcertifikatsmarknaden i Sverige

Elcertifikatsmarknaden i Sverige Elcertifikatsmarknaden i Sverige Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten Norges Energidager 2011 14 oktober Agenda Om ambitionsnivån Det svenska regelverket Erhållen utbyggnad i Sverige Handel

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Tes om integration av större mängder vind+sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta är tekniskt

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning

Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning Lina Engström Enheten för hållbara bränslen Innehåll Kort översikt om hållbarhetskriterier Lagändring HBKL (LSE), höst 2011 Hållbarhetsbesked Fortsatt arbete

Läs mer

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik SP-koncernen 2010 En resurs för tillväxt och förnyelse Antal medarbetare ca 950 Ägare Svenska staten

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer

Förnybara möjligheter

Förnybara möjligheter Ett inspel från Förnybarhetsrådet Förnybara möjligheter och möjligheter för överenskommelser över blockgränserna Oktober 2014 www.fornybarhetsradet.se 1 (14) Sammanfattning Sveriges förnybara energiresurser

Läs mer

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Bengt- Erik Löfgren PelletsFörbundet/ÄFAB Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer