Handlingsplan för hälsofrämjande och förebyggande anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

Transkript

1 Sida: 1 (23) Handlingsplan för hälsofrämjande och förebyggande anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

2 Sida: 2 (23) Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Vad säger lagstiftningen om anhörigstöd? 4 3. Vad visar forskning och rapporter om anhörigstöd? 4 4. Vilka behov av stöd uttrycker anhörigorganisationerna i Östersunds kommun? 8 5. Vård- och omsorgsförvaltningens översyn av anhörigstöd Åtgärder för att skapa ett mer hälsofrämjande och förebyggande anhörigstöd Uppföljning och utvärdering Referenser 23 Bilaga: Rapport översyn av Vård- och omsorgsförvaltningens anhörigstöd, daterad 5 maj 2014

3 Sida: 3 (23) 1. Inledning Vård- och omsorgsnämnden fastställde den 10 september 2013 ett strategidokument för att möta framtida utmaningar inom nämndens ansvarsområden. De största utmaningarna anses vara hur man ska kunna möta den demografiska utvecklingen (där en åldrande befolkning kan medföra ökade behov av insatser och färre i arbetsför ålder ska försörja övriga medborgare) samt motverka ett exkluderande samhälle (där personer med funktionsnedsättning inte får möjlighet att delta i samhällslivet på samma villkor som andra). I strategin har det identifierats ett antal delområden där nämnden själv bedöms kunna vidta åtgärder för att påverka utvecklingen. Det omfattar följande områden: 1) Arbeta främjande och förebyggande med brukare som redan har stödinsatser 2) Arbeta främjande och förebyggande med anhöriga 3) Skapa hälsofrämjande arbetsplatser 4) Rekrytera nya anställda till vård och omsorg (för att motverka den väntade minskningen i arbetskraft) 5) Förbättra användningen av befintliga resurser 6) Hitta nya sätt att finansiera resurskrävande projekt Förvaltningen ska för varje delområde utforma en handlingsplan med inriktningsmål och aktiviteter. En bedömning kommer därefter att göras om respektive aktivitet kan/bör genomföras inom ramen för ordinarie verksamhet eller i projektform och hur den i så fall ska finansieras. Det kommer av resursskäl även att vara nödvändigt att prioritera mellan olika aktiviteter. I denna handlingsplan redovisas hur förvaltningen avser arbeta främjande och förebyggande med anhöriga under perioden Med anhörig avses en person som regelbundet hjälper en närstående som har behov av omsorg, vård och stöd. Den närstående kan vara en äldre person med behov av vård och omsorg eller en person med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Handlingsplanen baseras i grunden på en översyn av anhörigstöd som genomfördes år 2014 på uppdrag av Vård- och omsorgsnämnden (dnr ). Vid den översynen identifierade förvaltningen ett antal möjliga utvecklingsområden för anhörigstödet som nämnden senare fastställt. Handlingsplanen beskriver hur anhörigstödet ska utvecklas på kort sikt och omfattar både hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter. Handlingsplanen har utformats i samråd med ett antal lokala anhörigorganisationer.

4 Sida: 4 (23) 2. Vad säger lagstiftningen om anhörigstöd? Kommunen har enligt bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453) skyldighet att ge stöd till anhöriga som väljer att hjälpa en närstående. Stödet kan ges i form av: - ett individuellt stöd till den närstående efter biståndsbedömning (4 kap. 1 SoL) - ett individuellt stöd till den anhörige efter biståndsbedömning (4 kap. 1 SoL) eller - stöd i form av generella serviceinsatser för alla, t ex i form av råd och information eller stödsamtal (5 kap. 10 SoL). Syftet med anhörigstödet är att minska belastningen på anhöriga och därmed både öka deras livskvalitet och minska risken för att de ska drabbas av egen ohälsa. Det är i lagstiftningen inte angivet vilket stöd den anhörige kan ansöka om via biståndsbeslut, utan det avgörs vid biståndsprövningen. När det gäller bestämmelserna i 5 kap. 10 SoL (2001:453) anges att socialnämnden "ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder". Socialstyrelsen har publicerat en vägledning kring hur bestämmelserna i 5 kap. 10 SoL ska tolkas. Där framgår att varje kommun ska informera sina invånare om de möjligheter till anhörigstöd som finns. Det rekommenderas även att varje verksamhetsområde bör göra en analys av sitt befintliga stöd som underlag för att utveckla verksamheten ytterligare. Ledningen bör också fastställa mål och ta fram handlingsplaner för vad man vill uppnå kring anhörigstödet. Förvaltningsledningen har ett ansvar att säkerställa att gällande lagstiftning följs och att det finns tillräckliga resurser för att genomföra de åtaganden som finns i lagstiftningen. 3. Vad visar forskning och rapporter om anhörigstöd? Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) har publicerat en rad kunskapsöversikter om anhörigas situation. Mycket av den forskning som finns avser studier om anhöriga till äldre personer, men det förekommer även viss forskning om anhöriga till andra målgrupper. I Sverige utförs majoriteten av all omsorg av anhöriga. Enligt beräkningar från 2012 uppskattas cirka 1,3 miljoner människor ge hjälp eller stöd till någon närstående och de flesta av dessa är i yrkesverksam ålder (cirka ). Anhörigomsorg är mer omfattande bland lågutbildade och det är även en betydligt högre andel kvinnor än män som ger stöd till närstående.

5 Sida: 5 (23) Enligt NkAs publikationer finns det många studier som visar att anhörigvårdande kan ha en mycket negativ inverkan på den anhöriges hälsa, exempelvis pga. stress, sömnlöshet, utmattning, depression och oro. Ju mer omsorg någon ger desto sämre är också det självskattade hälsotillståndet och kvinnor tycks påverkas mer negativt än män. Många uppger att omsorgsgivandet gör det svårt att umgås med vänner. Samtidigt finns även flera studier som visar att vårdandet kan innebära glädje och tillfredsställelse och fyra av fem anhöriga uppger att det ändå ger dem livskvalitet att ge omsorg när de vet att deras närstående får god omsorg. I kunskapsöversikten Anhörigvårdares hälsa har resultat från 31 svenska vetenskapliga artiklar om hälsa hos äldre anhörigvårdare sammanställts. Enligt översikten utförs merparten av omsorgen till hemmaboende äldre personer av anhörigvårdare och en stor del av anhörigvårdarna är själv en äldre person (ofta make/maka). Även om författarna till översikten lyfter fram att det krävs ytterligare studier inom området är slutsatsen i rapporten att anhörigvårdares hälsa kan påverkas både positivt och negativt beroende på anhörigvårdarens egen föreställning om vårdandet, anhörigvårdarens upplevelse av relationen med den de vårdar samt vilka lämpliga stödinsatser som finns tillgängliga. NkA har under senare år publicerat tio kunskapsöversikter om kunskapsläget kring anhöriga och personer med funktionshinder. I en av dessa översikter ( Anhörigas stöd till vuxna med sjukdom eller funktionshinder ) framgår att anhörigperspektivet är relativt outforskat för detta område. Det finns begränsade kunskaper om anhörigas situation, deras erfarenheter och vilket stöd som erbjuds när barnen blivit vuxna och lämnat föräldrahemmet samt om vilka insatser anhöriga ger till vuxna med funktionshinder. Fokus i den nämnda kunskapsöversikten ligger på anhörigomsorg till vuxna i förvärvsaktiv ålder (upp till 65 år), både vad gäller stöd och hjälp mellan makar, föräldrars stöd och hjälp till vuxna barn samt vuxna barns hjälp till förälder med funktionshinder. En stor del av informationen baseras på studier där omsorgstagarna beskrivit betydelsen av det stöd de får av anhöriga. En kartläggning av Socialstyrelsen som det hänvisas till har uppskattat att en tredjedel av alla omsorgsmottagare (29 % eller cirka personer) är under 65 år. De flesta som ger omsorg till barn är småbarnsföräldrar mellan 30 och 44 år och i många fall sjunker behoven av omsorg när barnen blir äldre. Det finns samtidigt uppgifter om att stödet från anhöriga är omfattande bland unga vuxna med LSS-insatser, där närmare hälften av personer med LSS-insatser i kartläggningen uppger att de behöver hjälp av anhöriga dagligen eller någon gång i veckan. Inom anhörigomsorg är det även vanligt att den som ger omsorg lever med och är livspartner till en person som har medfödd funktionsnedsättning eller som fått funktionshinder efter skada eller sjukdom som vuxen. Detta är av naturliga skäl vanligast i de högre åldersgrupper, men det förekommer även bland yngre, exempelvis som följd av trafik- eller arbetsplatsolyckor, demens och stroke i yngre åldrar, njur- och tumörsjukdomar, MS, diabetes, allergier och astma eller psykisk ohälsa.

6 Sida: 6 (23) Av översikten framgår att anhörigomsorgen i de flesta fall är uppskattad av mottagaren, men det förekommer även studier som visar att personer med hjälpbehov inte alltid får stöd av sin familj, att personen inte har anhöriga i livet eller att anhöriga inte kan eller vill hjälpa dem, exempelvis pga. djupa relationskonflikter. Det förekommer också att mottagaren ibland föredrar professionellt stöd eftersom de anhöriga inte förstår konsekvenserna av funktionsnedsättningen. Två situationer som i rapporten lyfts fram som särskilt påfrestande är att vara anhörig till närstående som har demenssjukdom eller psykisk ohälsa. Eftersom demenssjukdomar ofta förknippas med hög ålder saknas en god beredskap i vården när någon får demens tidigare i livet. Yngre med demenssjukdom är ofta hänvisade till hjälp av hemtjänsten och många är beroende av omfattande stöd från familjen. De vårdformer som finns är heller inte anpassade till behoven hos yngre personer i yrkesverksam ålder med ansvar för barn och familj. Omsorg på korttidsboende och dagverksamhet kan vara viktiga former av avlastning för dessa anhörigvårdare, men verksamheterna är inte alltid anpassade till yngre åldersgrupper. När det gäller psykisk ohälsa är problemen för individen och de anhöriga relaterad till personens sjukdomshistoria och sjukdomens omfattning. Många personer med psykisk sjukdom vill enligt forskningsstudier leva ett självständigt liv med egen bostad, arbete och egen försörjning. De vill bli bemötta som en vanlig person, men sjukdomen gör ofta att de lever ensamma och isolerade, utan arbete eller sysselsättning. För dessa personer blir ofta gemenskapen med den egna familjen (föräldrar/syskon) den vanligaste relationen, vilket gör att föräldrarna belastas med alla sociala problem som den närstående har. Enligt forskare innebär ofta psykisk ohälsa en funktionsnedsättning som gör det svårare att skapa nya relationer, vilket gör att ensamheten blir ännu större för dem som inte har sina föräldrar i livet. I många fall kan personerna också ha haft en otrygg uppväxt där föräldrarna själva haft svårigheter med psykisk ohälsa eller missbruk. Då finns heller ingen möjlighet att få stöd från den egna familjen. I andra fall kan sjukdomen medföra att familjen inte orkar stödja den som är sjuk och relationen bryts. Anhöriga kan själva ha gått igenom svåra upplevelser som föräldrar till personer med psykisk ohälsa och i många fall även utsatts för våld. Samtidigt visar forskning också att personer med sjukdom/skada eller funktionsnedsättning själva löper högre risk än andra för att bli utsatt för våld av någon anhörig. Studier har visat att en majoritet av kvinnor med psykisk ohälsa uppger att de under sitt liv varit utsatta för någon form av fysiska, sexuella eller psykiska övergrepp och/eller ekonomiskt utnyttjande, ofta redan under uppväxten. I de flesta fall är förövaren en anhörig en förälder eller partner. Många anhöriga känner behov av att vara involverade i sina närståendes sjukdom, vilket innebär att de lägger sina egna behov åt sidan och prioriterar den närstående. Detta kan

7 Sida: 7 (23) medföra en stor psykisk påfrestning på den anhörige. Något som också framkommit i forskningen är att anhöriga upplever att de inte blir sedda för sina egna behov och görs delaktiga i vad som händer den anhörige. Detta gäller särskilt inom vården där anhöriga kan uppleva att personalen inte förstår vad kognitiva och emotionella förändringar hos den närstående betyder för den anhörige. Även om man har förståelse för att fokus ska ligga på den som har funktionsnedsättning eller sjukdom så kan det också finnas ett behov av att som anhörig göras delaktig. En annan kunskapsöversikt från 2014 ( Det handlar också om tid och pengar ) berör anhörigomsorgens konsekvenser för försörjning och ekonomi. Där framgår att de omsorgsgivare som är förvärvsarbetande är en mycket blandad grupp, bestående av kvinnor och män i alla åldrar, inkomstgrupper, utbildningsnivåer och yrken, vilket gör att effekterna av anhörigomsorg kan vara väldigt olika för olika individer. Men där finns en tydlig koppling mellan anhörigomsorg och den anhöriges hälsa, ekonomi och möjligheter till försörjning. De ekonomiska konsekvenserna av anhörigstöd omfattar flera olika delar, t ex: minskad arbetstid/eller att man slutar arbeta innebär både lägre inkomst och lägre framtida pension för den som ger stöd till anhörig ökade utgifter för den anhörige på grund av kostnader för medicin, läkare, behandlingar m.m. till den närstående eller att man hjälper den närstående med pengar eftersom dennes sjukdom/handikapp medfört en sämre privatekonomi sjukskrivningskostnader för arbetsgivare pga. att anställd som hjälper närstående drabbas av stress och utmattning sämre produktivitet och lägre lönsamhet för arbetsgivare pga. av att anställd har mycket frånvaro eller svårt att koncentrera sig på arbetet samhällskostnader som följd av att anhörigvårdare sliter ut sig vilket medför att den närstående istället kan behöva en mer omfattande offentlig vård och omsorg I en svensk studie ( Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? ) framkom att cirka 40 % av personer i åldern år hjälper en närstående minst en gång i månad. Samma studie beräknade att cirka personer minskat sin arbetstid eller lämnat sitt arbete på grund av anhörigomsorg. NkA har även publicerat en kunskapsöversikt kring situationen för anhöriga till äldre med annan etnicitet än majoritetsbefolkningen ( Etnicitet minoritet anhörigskap ). Där framgår att det är ett område med mycket begränsad forskning. Den forskning som finns tyder på att dessa anhöriga ofta ställs inför samma problem som anhöriga till majoritetsbefolkningens äldre, dvs. att det blir ett problem att kombinera omsorg till närstående med exempelvis ett arbete. Anhöriga till äldre med annan etnicitet är också i majoritet när det gäller anställda anhörigvårdare.

8 Sida: 8 (23) Även om behoven hos dessa grupper är likvärdiga med dem hos etniska svenskar kan språk och integrationsproblematik innebära att det i vissa sammanhang kan behövas riktade insatser och verksamheter för olika grupper. Riksrevisionen presenterade år 2014 en rapport ( Stödet till anhöriga omsorgsgivare ) där de granskade om staten har gett goda förutsättningar för ett stöd till anhöriga omsorgsgivare. Den visar bland annat många anhöriga inte känner till kommunernas skyldighet att ge stöd enligt socialtjänstlagen, men även att många anhöriga (8 av 10) heller inte tycker sig ha behov av stöd. Rapporten visar också att kommunernas anhörigstöd framför allt bygger på serviceinsatser och att mycket fokus har legat på stöd till äldre som vårdar äldre, ofta make-maka, vilket betyder att stödet till andra målgrupper (såsom förvärvsarbetande anhöriga, anhöriga till funktionshindrade respektive personer med psykisk ohälsa) behöver förbättras. Under senare år har många kommuner också utvecklat stöd till fler målgrupper än tidigare. Riksrevisionen bedömer även att kvalitetshöjande åtgärder inom vård och omsorg är det som i störst utsträckning skulle förbättra situationen för anhöriga. Det omfattar omsorgsinsatser på både särskilda boenden och hemtjänst samt kompetens hos personalen. Vidare behöver såväl kommuner som landsting bli bättre på att se anhörigas behov i samband med exempelvis vårdplaneringar. Avslutningsvis lyfts det fram att det behöver bli lättare att förena anhörigomsorg med arbete och att det behövs fler jämförande studier om anhörigomsorgens utveckling. Det saknas i nuläget underlag för att bedöma de samhällsekonomiska kostnaderna för anhörigomsorg på både individ- och samhällsnivå. 4. Vilka behov av stöd uttrycker anhörigorganisationerna i Östersunds kommun? Under åren 2012 och 2013 skickade anhörigkonsulenten ut enkäter till anhöriga denne kommit i kontakt med för att få bättre kunskap om anhörigas situation och vilket behov av stöd från kommunen som efterfrågas. Merparten av dem som besvarade dessa enkäter var äldre som vårdar en anhörig. Enkätsvaren visar i likhet med forskningen att det finns många positiva aspekter av att ge vård och omsorg till en närstående. Det känns värdefullt att finnas till för en medmänniska, att få hjälpa till, bidra till trygghet och att leva ett liv tillsammans. Många anhöriga uttrycker dock att de upplever brist på tid för sig själva. Genom att vara den som ska hjälpa och stötta begränsas deras liv och det är många som uppger att de känner ensamhet och isolering. Det har även framkommit att många anhörigvårdare känner oro inför framtiden och har störd

9 Sida: 9 (23) nattsömn. Det finns anhöriga som inte mår bra i den situation de befinner sig, som upplever ohälsa och känner negativa känslor. När det gäller behov av anhörigstöd lyfte de tillfrågade personerna bland annat fram följande aspekter: Ett gott anhörigstöd är att kommunens ordinarie vård- och omsorgsverksamhet fungerar på ett bra och tryggt sätt. Genom praktisk hjälp och god omsorg för den närstående avlastas även den anhörige. Anhörigstöd kan även vara att samhällets övriga verksamheter fungerar och underlättar för anhöriga i vardagen. Bättre information. De anhöriga vill veta var de ska vända sig för att få stöd och hjälp och få veta vad som händer deras närstående. Behov av avlastning i olika former, exempelvis att få korttidsplats/avlastning när man själv behöver det. Ekonomisk ersättning efterfrågades av några anhöriga, dvs. man vill att kommunen ekonomiskt ska visa uppskattning för den insats som görs. Det är viktigt att som anhörig bli sedd och uppskattad för det man gör. Det kan exempelvis vara att någon från t.ex. kommunen hör av sig regelbundet så att den anhörige inte alltid behöver ta initiativet. I augusti 2015 träffade anhörigkonsulenten även representanter för ett antal anhörigorganisationer i Östersunds kommun (Autism- och Aspergerföreningen, Attention, Anhörigföreningen Paraplyet samt Storsjöbygdens demensförening) som fått beskriva vilka former av stöd de tycker är särskilt viktiga och hur de skulle vilja att anhörigstödet utvecklas ytterligare. Vid det mötet framkom följande önskemål: Utforma en neutral funktion som kan verka som stöd till anhöriga och hjälpa till att föra deras talan vid myndighetskontakter. Ibland fordras kontakter med många olika myndigheter och om det redan är en krävande situation orkar man som anhörig inte alltid driva sina frågor hos många olika aktörer. Frivilligorganisationer försöker ofta ge denna form av stöd men ideella krafter räcker inte till. Stärka frivilligorganisationerna. De fyller en viktig stödfunktion och kan delge sina erfarenheter, ordna aktiviteter, grupper etc. Utbilda all personal inom VOF om olika funktionsnedsättningar. Viktigt att sprida kunskap om sjukdomar/diagnoser, för att personalen bättre ska kunna bemöta/ha rätt förhållningssätt både mot dem som har insatser och deras anhöriga. Förbättra boendestödet så att det finns rätt kompetens hos personalen. Erbjuda avlastning i nya former. Erbjuda enskilt samtalsstöd med fokus på situationen som anhörig. Alla trivs inte att sitta i grupp och berätta om sin situation. Anordna anhöriggrupper (som kan hjälpa anhöriga att se att de inte är ensamma och få tips från andra).

10 Sida: 10 (23) Ha ett familjeperspektiv på anhörigstödet (finns glömda anhöriggrupper såsom syskon och mor- och farföräldrar som också kan påverkas direkt eller indirekt av den närståendes problematik). Skapa ett anhörigråd (på motsvarande sätt som det finns pensionärsråd och tillgänglighetsråd i kommunen). 5. Vård- och omsorgsförvaltningens översyn av anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningens egen översyn av anhörigstödet år 2014 identifierade bland annat följande utvecklingsområden när det gäller främjande och förebyggande arbete för anhöriga: Identifiera fler grupper av anhöriga och deras behov av stöd Förbättra informationen om anhörigstöd Utbilda personal i bättre bemötande av anhöriga Utveckla stödet för anhöriga till närstående med psykisk ohälsa Utveckla ett mer anpassat stöd för anhöriga till unga närstående Utveckla ett mer individuellt och flexibelt stöd Erbjuda dagverksamhet för icke-demenssjuka Erbjuda korttidsplatser/växelvård för yngre Erbjuda olika former av samtalsstöd Utforma bättre anpassade mötesplatser för anhöriga Anordna information och utbildning om olika sjukdomstillstånd Utveckla ett systemstöd för uppföljning av serviceinsatser Utveckla ett webbaserat anhörigstöd Utveckla fler hälsofrämjande insatser för anhöriga Förbättra samarbetet mellan kommun och landsting avseende anhörigstöd För närmare information om resultatet av den översynen se bilaga till denna handlingsplan ( Rapport översyn av Vård- och omsorgsförvaltningens anhörigstöd ). 6. Åtgärder för att skapa ett mer hälsofrämjande och förebyggande anhörigstöd Att vidareutveckla anhörigstödet är ett långsiktigt arbete och Vård- och omsorgsnämndens har en långsiktig vision att Vård- och omsorgsförvaltningen senast 2025 ska vara ett efterfrågat föredöme kring hur man arbetar med anhörigstödsfrågor. Av resursskäl kommer det dock inte att vara möjligt att vidta åtgärder inom alla områden samtidigt. Några områden har därför valts ut som särskilt prioriterade perioden Därefter kommer en ny handlingsplan att tas fram för ytterligare en period. Nedan redovisas vilka områden och åtgärder som kommer att vara i fokus under de kommande åren.

11 Sida: 11 (23) 6.1 Identifiera fler grupper av anhöriga och deras behov av stöd Övergripande målsättning: I december år 2017 ska VOFs anhörigresurser ha god kännedom om olika målgruppers behov av anhörigstöd i Östersunds kommun när det gäller anhöriga till äldre personer, anhöriga till vuxna personer med funktionsnedsättning samt anhöriga till vuxna som är långvarigt sjuka. I detta omfattas såväl behovet av stöd för de närståendes barn, deras make/maka som föräldrar. Delmål Aktiviteter Tidpunkt Ansvar Uppföljning I december 2016 ska VOFs anhörigresurser ha utvecklat ett samarbete med andra enheter inom VOF för att identifiera nya grupper av anhöriga och deras behov av stöd. De aktuella samarbetena ska tydliggöras via överenskommelser där respektive parts roll i samarbetet framgår. Följande verksamheter ska kontaktas för att diskutera hur de och anhörigresurserna kan samarbeta för att nå anhöriga till personer med funktionsnedsättningar eller långvariga sjukdomar som får stöd av dem: 1. Personliga ombud 2. Kommunala habiliteringsteamet 3. Enheten för personlig assistans 4. Boendestöd 5. Mobila teamet (Prästgatan 8) 6. Biståndsenheten 7. Respektive sektors verksamhetsutvecklare 8. LSS-bostäderna Anhörigkurator/ anhörigkonsulent strand följer upp vilka samarbeten som initierats i januari I december 2016 ska VOFs anhörigresurser ha utvecklat samverkan med externa utförare (som driver vht inom hemtjänst, särskilt boende och LSS på uppdrag av VON) för att identifiera nya grupper av anhöriga och deras behov av stöd I december 2016 ska VOFs anhörigresurser ha utvecklat samverkan med frivillig- och 1. Kontakta externa utförare inom hemtjänstområdet som VON tecknat avtal med för att diskutera hur de och anhörigresurserna kan samverka för att nå fler anhöriga 2. Kontakta externa utförare inom särskilt boende som VON tecknat avtal med för att diskutera hur de och anhörigresurserna kan samverka för att nå fler anhöriga 3. Kontakta personalkooperativet Lofota för att diskutera hur de och anhörigresurserna kan samverka för att nå fler anhöriga Kontakta frivillig- och intresseorganisationer för att diskutera hur de och kommunens anhörigresurser skulle kunna samverka för att nå fler anhöriga Anhörigkurator/ Anhörigkonsulent Anhörigkonsulent/ anhörigkurator strand följer upp vilka samarbeten som initierats i januari 2017 strand följer upp vilka samarbeten som initierats i januari 2017

12 Sida: 12 (23) intresseorganisationer för att identifiera nya grupper av anhöriga och deras behov av stöd I december 2017 ska VOFs anhörigresurser ha utvecklat samverkan med andra verksamheter inom kommunen för att identifiera nya grupper av anhöriga och deras behov av stöd I december 2016 ska VOFs anhörigresurser ha utvecklat samverkan med verksamheter inom regionen för att identifiera nya grupper av anhöriga och deras behov av stöd Varje år försöka nå nya anhöriga genom uppsökande verksamhet och enkätutskick för att få ökad kunskap om deras behov av stöd I januari 2018 ska det finnas ett anhörigråd/anhörigforum inom VOF där utveckling av anhörigstödsfrågor kan diskuteras I december 2017 redovisa en aktuell nulägesbild av anhörigas behov för FC och VON i syfte att diskutera fortsatt utveckling av anhörigstödet hos deras målgrupper och få kunskap om deras behov av stöd Kontakta integrationsservice och socialförvaltningen för att diskutera hur de och kommunens anhörigresurser kan samverka för att identifiera personer med annan etnisk bakgrund som kan ha behov av anhörigstöd Kontakta regionens kuratorer för att diskutera hur de och kommunens anhörigresurser skulle kunna samverka för att nå fler anhöriga till deras målgrupper Ta fram en årlig plan för och genomföra riktade enkätutskick/inbjudningar om anhörigstöd till olika åldersgrupper och/eller bostadsområden 1. Lyfta frågan om att utforma ett anhörigråd/anhörigforum till FC och Ledningsgruppen för att diskutera om det ska finnas ett ett sådant forum, vilka som bör delta och arbetsformerna för forumet 2. Om det beslutas att det ska finnas ett anhörigforum skapa ett sådant Sammanfatta de behov av anhörigstöd som identifierats under perioden i en delrapport till VOFs FC och VON. Rapporten ska även innehålla förslag till hur anhörigverksamheten bör vidareutvecklas under perioden fram till Anhörigkonsulent/ anhörigkurator Anhörigkonsulent/ Anhörigkurator Görs årligen Anhörigkonsulent/ anhörigkurator 1-2. Enhetschef Södra strand och sektorschef FÖS Anhörigkonsulent/ Anhörigkurator samt strand och sektorschef FÖS strand följer upp vilka samarbeten som initierats i januari 2018 strand följer upp vilka samarbeten som initierats i januari 2017 strand säkerställer att dessa aktiviteter finns med i anhörigstödets årliga verksamhetsplan 1. strand och sektorschef FÖS säkerställer att frågan lyfts till FC och Ledningsgrupperna senast i maj Ev. uppföljning görs av sektorschef FÖS i december 2017 strand säkerställer att delrapporten finns med som en aktivitet i anhörigstödets verksamhetsplan för 2017

13 Sida: 13 (23) 6.2 Förbättra informationen om anhörigstöd Övergripande målsättningar: I december år 2017 ska 85 % av tillsvidareanställda medarbetare inom VOF egen verksamhet ha kännedom om förvaltningens anhörigstödsverksamhet för att kunna informera kommunens medborgare om vilket stöd som finns. I december år 2017 ska 85 % av tillsvidareanställda medarbetare hos externa utförare ha kännedom om förvaltningens anhörigstödstödsverksamhet för att kunna informera de anhöriga de kommer i kontakt med om vilket stöd som finns. I december år 2017 ska minst 90 % av anhöriga till personer som har beviljade insatser av VOF ha kännedom om vilka former av anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen erbjuder. Delmål Aktiviteter Tidpunkt Ansvar Uppföljning I mars 2017 ska det finnas en struktur för arbete med anhörigfrågor inom VOF där varje enhet inom VOFs egen verksamhet samt ev. externa utförare ska ha utpekade resursperson/- er med uppdrag att säkerställa att anhörigfrågor/anhörigperspektiv löpande bevakas och diskuteras i den egna verksamheten. Under 2017/2018 ev. skapa ett centralt Anhörigcenter. 1. Utforma ett skriftligt uppdrag vad det innebär att vara resursperson inom anhörigfrågor. Vid utformningen ska även synpunkter på förslaget inhämtas från Demensteamet och Uppdragsenheten. 2. Se över om nuvarande avtal och förfrågningsunderlag behöver revideras för att det ska kunna ställas krav på att externa utförare ska ha utpekade resurspersoner Anhörigkonsulent, anhörigkurator tillsammans med verksamhetsutvecklare och kvalitetssamordnare FÖS 2. Chef Uppdragsenheten 1. Förslag till uppdrag för resurspersoner ska presenteras för Ledningsgrupp Utförare Egen-Regi samt UE i december Bitr. FC följer upp med Uppdragsenheten i december 2016 vad som krävs för att även externa utförare ska ha utpekade resurspersoner. 3.Utse resursperson-/er på varje enhet (inom både VOF egen verksamhet och hos externa utförare) med intresse för anhörigfrågor som får ett särskilt uppdrag att lyfta anhörigfrågor/-perspektiv i den egna verksamheten Bitr. FC och SC ger sina EC i uppdrag att utse resursperson-/er på sin enhet Verksamhetschefer hos externa utförare får i uppdrag att utse motsvarande funktion- /er i sin verksamhet. 3. Anhörigkonsulent och anhörigkurator följer upp med SC och externa utförare i april 2017 att det finns utpekade resursperson/-er på varje enhet. 4. Planera och genomföra riktade utbildningar för Anhörigkonsulent och anhörigkurator 4. strand följer upp i

14 Sida: 14 (23) resursperson-/erna kring anhörigstödsfrågor. m h a demensteamet november 2017 att de planerade utbildningarna genomförts 5. Inventera behovet av ett Anhörigcenter samt kontakta andra kommuner som har anhörigcenter för att bedöma hur det skulle kunna förbättra arbetet med anhörigstödsfrågor strand tillsammans med anhörigresurserna och demensteamet 5. strand redovisar resultatet av inventeringen för Ledningsgrupp Utförare Egen regi i januari I december 2016 ska minst 70 % av alla tillsvidareanställda medarbetare inom VOFs egen verksamhet respektive externa utförare ha kännedom om vilka former av anhörigstöd som förvaltningen erbjuder för att kunna ge sådan information till anhöriga de möter. 1. Säkerställ att baskompetensutbildningen för nya medarbetare inom VOF även efter översynen 2016 av Kompetensgruppens roll samt baskompetensutbildningens innehåll har avsnitt om förvaltningens anhörigstöd och betydelsen av ett anhörigperspektiv i arbetet. 2. Ta fram ett enkelt informations- och samtalsunderlag om anhörigstöd som kan användas för diskussion på APT vid respektive enhet. (Underlaget ska vara ett stöd till de resurspersoner som nämns under 6.2.1) strand i samverkan med Kompetensgruppen samt anhörigkonsulent och anhörigkurator 2. Anhörigkonsulent och anhörigkurator 1-3. strand säkerställer att aktiviteterna genomförs. Dessutom ska anhörigkonsulent och anhörigkurator genomföra en enkel enkätundersökning om medarbetarnas kunskap om anhörigstöd i december 2016 och Utveckla verksamheternas kvalitetsarbete kring anhörigstödsfrågor 3. Sprida kunskap om förvaltningens anhörigstödsarbete genom verksamheternas resurspersoner. Förtydliga olika verksamheters uppdragsbeskrivningar och förfrågningsunderlag samt kvalitetskrav om anhörigstöd. 3. Görs fortlöpande Anhörigkonsulent och anhörigkurator Uppdragsenheten Biträdande FC följer upp att uppdragsbeskrivningar, förfrågningsunderlag och kvalitetskrav kring anhörigstöd blir tydligare

15 Sida: 15 (23) Utveckla nya sätt att informera om VOFs utbud av anhörigstöd och anpassa informationen till olika målgrupper där det behövs 1. Utforma en årlig kommunikationsplan för hur man ska nå ut med information externt och internt till olika grupper av anhöriga respektive personal. 1. Görs årligen i samband med verksamhetsplaneringen 1. Anhörigkonsulent och anhörigkurator samt enhetschef Södra strand 1. strand säkerställer att kommunikationsplanen ingår i den årliga verksamhetsplanen och att särskilda medel avsätts för kommunikation i budget. 2. Se över informationen om anhörigstöd på kommunens hemsida och Insidan 2. Årligen i september månad 2. Anhörigresurserna tillsammans med förvaltningskommunikatör Marianne W 2. strand följer upp i oktober att aktiviteten genomförts 6.3 Utbilda personal i bättre bemötande av anhöriga Övergripande målsättning: I december 2017 ska minst 95 % av anhöriga till personer som har beviljade insatser av VOF uppleva att de fått ett bra bemötande vid kontakt med VOFs personal. I december 2017 ska minst 95 % av anhöriga som haft stödsamtal eller deltagit i anhöriggrupper med anhörigkonsulent/anhörigkurator uppleva att de fått ett bra bemötande. Delmål Aktiviteter Tidpunkt Ansvar Uppföljning I december 2016 ska varje tillsvidareanställd medarbetare inom VOF ha genomgått utbildning i värdegrundsarbete och bemötande Varje nyanställd medarbetare inom VOF ska genomgå baskompetensutbildning som även innehåller avsnitt om anhörigstöd/anhörigperspektiv 1. Följa upp hur arbete med värdegrundsfrågor och bemötande bedrivs inom respektive sektor samt hos biståndsenheten, kväll-/ nattorganisationen samt HFE 2. Genomföra utbildningar kring värdegrund och bemötande inom de verksamheter där det saknas. 1. Säkerställa att den nya baskompetensutbildningen för medarbetare inom VOF innehåller avsnitt om VOFs anhörigstöd och betydelsen av ett anhörigperspektiv i arbetet. Se även därefter löpande 1 och 2: Utförarsidan = Sektorschefer Egen regi med hjälp av sina verksamhetsutvecklare och kvalitetsansvariga Uppdragssidan = biträdande FC Ev. utbildningar kan ske i samverkan med Kompetensgruppen strand i samverkan med Kompetensgruppen Ledningsgrupp Utförare Egen Regi följer upp detta när det utformas en flerårig kompetensutvecklingsplan för VOF år Sektorschef FÖS följer upp i augusti 2016 att aktiviteten genomförts.

16 Sida: 16 (23) 2. Säkerställa att alla nya medarbetare anmäls till baskompetensutbildningen genom att den blir en obligatorisk del av introduktion för nya medarbetare (där anställande chef har ansvar för att nya medarbetare deltar i baskompetensutbildningen). 2. Fortlöpande 2. Ledningsgrupp Utförare Egen Regi 2. SC respektive biträdande FC följer därefter årligen upp att EC följer rutinen för introduktion av nya medarbetare Både chefer och medarbetare ska utifrån behov få särskild utbildning om olika diagnoser för att få en ökad förståelse för dem som har insatser och anhörigas situation 3. Undersöka om webbutbildningar för anhörigstöd kan användas för fortbildning inom VOF och i så fall diskutera med Ledningsgrupp Utförare Egen Regi hur det skulle kunna fungera. Varje sektor/enhet ska göra en inventering av vilka kompetenser om olika diagnoser som är särskilt viktiga att ha kännedom om inom den egna verksamheten samt anordna utbildningar/föreläsningar/ seminarier kring dessa Årligen Anhörigkonsulent och anhörigkurator Respektive SC och biträdande FC 3. Enhetschef Södra strand följer upp i januari 2018 att undersökningen genomförts och presenterar resultatet för Ledningsgrupp Utförare Egen regi Ledningsgrupp Utförare Egen Regi säkerställer detta när det utformas en flerårig kompetensplan för VOF Utveckla stödet för anhöriga till personer med psykisk ohälsa/ psykiska funktionsnedsättningar Övergripande målsättning: I december 2017 ska 75 % av anhöriga till personer med psykisk ohälsa/psykiska funktionsnedsättningar som har beviljade insatser av VOF uppleva att de erbjuds ett anhörigstöd som möter deras behov. Delmål Aktiviteter Tidpunkt Ansvar Uppföljning Från hösten 2015 ska anhöriga till personer med psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning Anhörigverksamheten har under hösten 2015 utökats med en anhörigkurator som kommer att ha ett särskilt ansvar för att erbjuda stödsamtal och anhöriggrupper för Görs löpande Anhörigkurator och Anhörigkonsulent strand följer årligen upp med anhörigkurator vilka nya

17 Sida: 17 (23) erbjudas enskilda samtal och gruppsamtal anhöriga vars närstående har psykisk ohälsa eller funktionsnedsättningar. 1. Erbjuda enskilda stödsamtal för anhöriga till personer med psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning målgrupper som erbjudits stöd och i vilka former. 2. Anordna särskilda anhöriggrupper för anhöriga till personer med psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning 3. Årligen följa upp hur de som erbjudits samtalsstöd och anhöriggrupper upplevt stödet 4. Årligen göra en sammanställning och analys av vilka grupper av anhöriga till personer med psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning som erbjudits stöd, vilken form av stöd de erbjudits och vilka framtida behov av stöd som de bedöms ha. Sammanställningen ska ligga till grund för fortsatt utveckling av anhörigstödsverksamheten i samverkan med anhörigorganisationer Varje år ska anhöriga till personer med psykiska funktionsnedsättningar erbjudas utbildning eller information om t.ex. olika diagnoser Anhörigresurserna ska ta fram en årlig plan med öppna föreläsningar om olika diagnoser och anhörigas situation som anordnas i samverkan med olika anhörigorganisationer. Årligen Anhörigkonsulent och anhörigkurator i samverkan med olika anhörigorganisationer strand säkerställer att denna aktivitet ingår i den årliga verksamhetsplanen

18 Sida: 18 (23) 6.5 Erbjuda dagverksamhet för icke-demenssjuka Övergripande målsättning: I januari 2018 ska anhörigresurserna ha god kunskap om i vilken omfattning det finns behov av dagverksamhet för icke-demenssjuka samt vid behov ha utökat dagverksamheten för denna målgrupp jämfört med Delmål Aktiviteter Tidpunkt Ansvar Uppföljning I oktober 2017 ska anhörigkonsulenten och anhörigkuratorn ha kännedom om vilket behov av dagverksamhet för ickedemenssjuka som finns i Östersund och hur ev. behov ska kunna mötas 1. Kartlägga hur stort behovet är av en dagverksamhet för ickedemenssjuka. Kartläggningen ska göras med hjälp av biståndsenheten och berörda frivillig- och intresseorganisationer. 2. Utifrån vad kartläggningen visar göra en bedömning/utforma förslag om vilka åtgärder som bör vidtas (ska det t ex skapas en ny dagverksamhet, kan Drop-in vidareutvecklas etc?) Förslag till åtgärder ska därefter presenteras för Ledningsgrupp Utförare Egen Regi Anhörigkonsulent och anhörigkurator m h a biståndsenheten 2. strand m h a anhörigkonsulent och anhörigkurator strand och sektorschef FÖS redovisar resultat från kartläggningen samt förslag till åtgärder till Ledningsgrupp Utförare Egen Regi i oktober Erbjuda korttidsplatser/växelvård för yngre personer Övergripande målsättning: I januari 2018 ska fler yngre personer kunna erbjudas korttidsplatser för anhörigavlösning jämfört med Delmål Aktiviteter Tidpunkt Ansvar Uppföljning I januari 2018 ska det finnas ytterligare korttidsplatser som kan användas för anhörigavlösning efter biståndsbeslut. Dessa korttidsplatser ska vara riktade särskilt till yngre personer vars anhöriga behöver tillfällig avlastning. 1. Ta fram ett faktaunderlag tillsammans med biståndsenheten och bosamordnare om hur behovet av korttidsplatser för yngre åldersgrupper ser ut. 2. Föra en diskussion med VON om de behov som finns 3. Ev. skriva fram tjänstemannaförslag till VON 4. Om VON beslutar att det ska finnas korttidsplatser för yngre personer med funktionsnedsättning utforma en sådan verksamhet Enhetschef Södra strand, anhörigkurator och anhörigkonsulent 4. strand Sektorschef FÖS/ Förvaltningschef följer upp nämndens ställningstagande i januari 2017 och meddelar enhetschef Södra strand

19 Sida: 19 (23) 6.7 Erbjuda olika former av samtalsstöd Övergripande målsättning: Vid uppföljning i januari år 2018 ska VOF ha utökat de former av samtalsstöd som erbjuds olika grupper av anhöriga jämfört med Delmål Aktiviteter Tidpunkt Ansvar Uppföljning Från hösten 2015 ska nya målgrupper erbjudas enskilda samtal och gruppsamtal Anhörigverksamheten har under hösten 2015 utökats med ytterligare en anhörigresurs, vilket möjliggör att fler enskilda samtal och anhöriggrupper kan erbjudas nya målgrupper som t ex personer med funktionsnedsättningar. Görs löpande Anhörigkurator Anhörigkonsulent fortsätter arbeta med insatser för och uppföljning av sina målgrupper på motsvarande sätt. strand följer upp med anhörigkurator årligen vilka nya målgrupper som erbjudits stöd och i vilka former. 1. Erbjuda enskilda stödsamtal för anhöriga till personer med funktionsnedsättningar. 2. Anordna särskilda anhöriggrupper för anhöriga till personer med funktionsnedsättningar. 3. Årligen följa upp hur de som erbjudits samtalsstöd och anhöriggrupper upplevt stödet 4. Årligen göra en sammanställning och analys av vilka nya grupper av anhöriga som erbjudits stöd, vilken form av stöd de erbjudits och vilka framtida behov av stöd som de bedöms ha. Sammanställningen ska ligga till grund för fortsatt utveckling av anhörigstödsverksamheten i samverkan med anhörigorganisationerna.

20 Sida: 20 (23) 6.8 Utveckla mer hälsofrämjande insatser för anhöriga Övergripande målsättningar: Vid uppföljning i maj 2018 ska minst 90 % av anhöriga som deltagit i en hälsofrämjande aktivitet uppleva att anhörigresurserna erbjuder ett bra utbud av hälsofrämjande aktiviteter för anhöriga i syfte att stärka deras hälsa och förbättra deras livskvalitet. Delmål Aktiviteter Tidpunkt Ansvar Uppföljning Anhörigresurserna ska årligen anordna ett antal hälsofrämjande aktiviteter för anhöriga som hjälper en närstående Utforma en årlig plan med friskvårdsaktiviteter och föreläsningar som främjar hälsa för anhöriga. Olika anhörigorganisationer ska ges möjlighet att lämna förslag på aktiviteter vid utformningen av planen. Årligen Anhörigresurserna i samverkan med frivillig- och intresseorganisationer Enhetschef för Södra Strand säkerställer att friskvårdsplanen ingår i den årliga verksamhetsplanen och att särskilda medel avsätts för detta i budget 7. Uppföljning och utvärdering Handlingsplanens delmål och aktiviteter kommer att följas upp av VOFs Ledningsgrupp Utförare Egen regi en gång per halvår och vid behov kompletteras med ytterligare åtgärder. En fördjupad uppföljning och utvärdering av de övergripande målsättningarna kommer att genomföras i januari 2018 av VOFs Ledningsgrupp Utförare Egen regi. 1) Identifiera fler grupper av anhöriga och deras behov av stöd Övergripande mål: I december år 2017 ska VOFs anhörigresurser ha god kännedom om olika målgruppers behov av anhörigstöd i Östersunds kommun när det gäller anhöriga till äldre personer, anhöriga till vuxna personer med funktionsnedsättning samt anhöriga till vuxna som är långvarigt sjuka. I detta omfattas såväl behovet av stöd för de närståendes barn, deras make/maka som föräldrar. Indikatorer som följs upp i årlig sammanställning Vilka olika målgrupper av anhöriga som anhörigresurserna haft kontakt med Vilka olika former av stödbehov som anhöriga uttryckt 2) Förbättra informationen om anhörigstöd Övergripande mål: I december år 2017 ska 85 % av tillsvidareanställda medarbetare inom VOF egen verksamhet ha kännedom om förvaltningens anhörigstödsverksamhet för att kunna informera kommunens medborgare om vilket stöd som finns.

21 Sida: 21 (23) I december år 2017 ska 85 % av tillsvidareanställda medarbetare hos externa utförare ha kännedom om förvaltningens anhörigstödstödsverksamhet för att kunna informera de anhöriga de kommer i kontakt med om vilket stöd som finns. I december år 2017 ska minst 90 % av anhöriga till personer som har beviljade insatser av VOF ha kännedom om vilka former av anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen erbjuder. Indikatorer som följs upp via årlig enkät Andelen tillsvidareanställda medarbetare inom VOF som har grundläggande kunskap om förvaltningens anhörigstöd Andelen tillsvidareanställda medarbetare hos externa utförare som har grundläggande kännedom om förvaltningens anhörigstöd Andelen anhöriga till personer som har beviljade insatser som säger att de har kännedom om vilka former av anhörigstöd VOF erbjuder 3) Utbilda personal i bättre bemötande av anhöriga Övergripande mål: I december 2017 ska minst 95 % av anhöriga till personer som har beviljade insatser av VOF uppleva att de fått ett bra bemötande vid kontakt med VOFs personal. I december 2017 ska minst 95 % av anhöriga som haft stödsamtal eller deltagit i anhöriggrupper med anhörigkonsulent/anhörigkurator uppleva att de fått ett bra bemötande. Indikator som följs upp via årlig enkät Andelen anhöriga till personer som har beviljade insatser som upplever att de fått ett bra bemötande av VOFs personal Indikator som följs upp vid avslutande samtal/anhöriggrupp Andelen anhöriga som erbjudits stödsamtal eller plats i anhöriggrupp som upplever att det fått ett bra bemötande 3) Utveckla stödet för anhöriga till personer med psykisk ohälsa/psykiska funktionsnedsättningar Övergripande mål: I december 2017 ska 75 % av anhöriga till personer med psykisk ohälsa/psykiska funktionsnedsättningar som har beviljade insatser av VOF uppleva att de erbjuds ett anhörigstöd som möter deras behov. Indikator som följs upp i samband med besök/kontakt med anhörig och sammanställs årligen Andel anhöriga till personer med psykisk ohälsa eller psykiska funktionsnedsättningar med beviljade insatser som upplever att de erbjuds ett anhörigstöd som möter deras behov

22 Sida: 22 (23) 5) Erbjuda dagverksamhet för icke-demenssjuka Övergripande mål: I januari 2018 ska anhörigresurserna ha god kunskap om i vilken omfattning det finns behov av dagverksamhet för icke-demenssjuka samt vid behov ha utökat dagverksamheten för denna målgrupp jämfört med Indikator som följs upp vid kartläggning 2016 Antalet personer som efterfrågar dagverksamhet för icke-demenssjuka 6) Erbjuda korttidsplatser/växelvård för yngre personer Övergripande mål: I januari 2018 ska fler yngre personer kunna erbjudas korttidsplatser för anhörigavlösning jämfört med Indikator som följs upp vid årlig sammanställning Antalet yngre personer (under 65 år) som ansökt om korttidsplats för anhörigavlösning 7) Erbjuda olika former av samtalsstöd Övergripande mål: Vid uppföljning i januari år 2018 ska VOF ha utökat de former av samtalsstöd som erbjuds olika grupper av anhöriga jämfört med Indikator som följs upp vid årlig sammanställning Vilka former av samtalsstöd som erbjudits olika grupper av anhöriga 8) Utveckla mer hälsofrämjande insatser för anhöriga Övergripande mål: Vid uppföljning i maj 2018 ska minst 90 % av anhöriga som deltagit i en hälsofrämjande aktivitet uppleva att anhörigresurserna erbjuder ett bra utbud av hälsofrämjande aktiviteter för anhöriga i syfte att stärka deras hälsa och förbättra deras livskvalitet. Indikator som följs upp vid respektive hälsofrämjande aktivitet som anordnas Andelen anhöriga som varit nöjda/mycket nöjda med den aktivitet som anordnat

23 Sida: 23 (23) 8. Referenser Erlingsson C; Magnusson L; Hanson E. Anhörigvårdares hälsa. Kunskapsöversikt 2010:3, Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (Nka). Gough Ritva. Människor med funktionshinder i samhället. Kunskapsöversikt 2013:1. Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (Nka). Gough Ritva. Anhörigas stöd till vuxna med sjukdom eller funktionshinder. Kunskapsöversikt 2013:5. Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (Nka). Riksrevisionen, Stödet till anhöriga omsorgsgivare. RiR 2014:9. Sand Ann-Britt, Etnicitet minoritet anhörigskap. Kunskapsöversikt 2012:1, Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (Nka). Sand Ann-Britt, Det handlar också om tid och pengar. Anhörigomsorg, försörjning, lagar. Kunskapsöversikt 2014:2, Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (Nka). Socialstyrelsen, Stöd till anhöriga - vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 socialtjänstlagen, Szebehely M; Ulmanen P; Sand A-B. Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Arbetsrapport 2014:1. Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.