Patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande på en kirurgavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande på en kirurgavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige"

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande på en kirurgavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige - En kvalitativ intervjustudie Författare Isabell Wall Caroline Wickbom Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2013 Handledare Mona Pettersson Examinator Lena Gunningberg

2 SAMMANFATTNING Syfte: Undersöka hur patienterna på en kirurgavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige upplever vårdpersonalens bemötande och kartlägga vad som upplevs vara ett gott respektive dåligt bemötande. Metod: Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats och innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Data samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer på inneliggande patienter på en kirurgavdelning i Mellansverige. Resultat: Bemötande delades in i kategorierna; human- och individbaserad vård, egenskaper hos vårdpersonalen, kommunikation, delaktighet samt miljö. Ett gott bemötande upplevdes när vårdpersonal visade empati, hade en positiv inställning, var kunnig och engagerad samt hade en human inställning. En god kommunikation och vårdrelation uttrycktes också som centrala delar i ett gott bemötande. Ett dåligt bemötande var när vårdpersonal arbetade ickeindividbaserat och objektifierade patienter. Andra delar som stärkte uppfattningen av ett dåligt bemötande var när vårdpersonalen var otrevlig, oengagerad, nonchalant och när det fanns en bristfällig kommunikation. Andra aspekter, såsom miljö, visade sig också påverka patienters upplevelse av bemötandet. På kirurgavdelningen på ett universitetssjukhus i Mellansverige upplevde patienter generellt ett mycket bra bemötande, dock fanns det ett fåtal delar av bemötandet som kunde förbättras. Slutsats: Det fanns till stor del likheter kring hur patienter beskrev ett gott respektive dåligt bemötande. Dock framkom även flera individuella åsikter. Eftersom det finns individuella uppfattningar kring bemötande bör det individanpassas. Nyckelord: patient, vårdpersonal, relation, kommunikation, bemötande.

3 ABSTRACT Aim: The purpose of this study is to examine how patients on a surgical ward of a teaching hospital in central Sweden experienced nursing staff attitude, the caring relationship and identify what is perceived to be a good or bad attitude. Methods: The study had a descriptive design with qualitative approach and content analysis according Graneheim and Lundman. Data were collected through ten semi-structured interviews of hospitalized patients on a surgical ward in central Sweden. Results: The behaviour towards the patient was divided into following categories; human and individualized care, characteristics of nursing staff, communication, participation and environment. A good caring treatment was experienced when nursing staff was friendly, showed empathy, had a positive attitude, was knowledgeable and committed and had a human setting. Good communication and caring relationship was also expressed as key elements of good treatment. A bad caring treatment was when medical staff worked non-individual-based and objectified patients. Other elements that strengthened the perception of a bad attitude was when the nursing staff were unpleasant, authoritarian, uninvolved, casually, and when there was a lack of communication. Other aspects, such as the environment, could also affect patients' experience of hospitality. In the surgical department at a university hospital in central Sweden, patients experienced the caring treatment as generally well, however there were a few parts that could be improved. Conclusion: There were mostly similar opinions according how patients reported a good or bad caring treatment. However the study also revealed several individual opinions. Because there are individual perceptions of caring treatment, it should be individualized. Key words: patients, health professionals, relationship, communication, the behaviour towards the patients.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 1 Individbaserad vård... 2 Delaktighet... 2 Vårdpersonalens egenskaper... 3 Relation mellan vårdpersonal och patient... 4 Information och patientundervisning... 5 Problemformulering... 6 Syfte... 7 METOD... 7 Design... 7 Urval... 7 Procedur... 8 Etiska överväganden... 9 Bearbetning och analys... 9 RESULTAT Human- och individbaserad vård 11 Egenskaper hos vårdpersonalen Attityd Engagemang Kunnighet Kommunikation Lyssnande Information Relation Delaktighet Miljö... 16

5 Fysisk miljö Stress DISKUSSION Resultatdiskussion Kommunikation Egenskaper hos vårdpersonalen Human- och individbaserad vård Delaktighet Miljö Metoddiskussion Klinisk implikation Slutsats REFERENSLISTA BILAGOR Bilaga Bilaga

6 INTRODUKTION Bemötande av patienter inom hälso- och sjukvården är idag ett begrepp som belyser flera olika områden. Det innefattar bland annat interaktion, relation, kommunikation och samtal mellan vårdgivare och patient (Fossum, 2007). Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) beskriver bemötandet som en del av sjuksköterskans profession och lyder ha förmåga att kommunicera med patienter, närstående, personal och andra på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt (Socialstyrelsen, 2005, sid 11). I hälsooch sjukvårdslagen står följande Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen (HSL 1982:763). För att mötet mellan en patient och sjuksköterska ska bli så bra som möjligt krävs det en ömsesidig förståelse. Det handlar även om människosyn, människovärde och respekt för den enskilde individen (Fossum, 2007). Bemötande består begreppsmässigt även av hur samtal realiseras och hur de genomförs mellan olika personer. Inom detta område finns mottagande, uppträdande och behandling som synonymer till detta begrepp, där också ord som svar och replik finns med. Dock är själva ordet bemötande något som inte finns översatt inom engelskan, vilket gör att det kan uppfattas som ett förhållandevis abstrakt begrepp med flera olika dimensioner. Därför får sökningar i vetenskapliga databaser baseras på de olika delarna som bemötande består av och innefatta sådant som möjliggör engelsk översättning, exempelvis ord som; behandling, relation och interaktion (Fossum, 2007). Många vetenskapliga studier tar upp att artighet, hjälpsamhet och vänlighet är något som ligger till grund för hur ett gott bemötande är. Det kan även handla om vilket kroppsspråk vårdpersonalen har, hur de hälsar och tittar på patienten samt om de sitter eller står när de pratar med denne (Fossum, 2007). Det är viktigt att vårdpersonalen använder en mjuk röst när de pratar med patienten och visar vänlighet genom beröring och leenden för att få patienten att känna sig värdefull (Williams & Irurita, 2004). För att bedriva kvalitetsförbättringar i vården är det viktigt att lyfta fram och kartlägga patienternas åsikter. Varje år utförs en nationell patientenkät i syfte att mäta den vårdkvalitet som patienter upplever inom svensk sjukvård (SKL, 2012). Patientenkäten som genomfördes 1

7 2010 visade att bemötandet från vårdpersonalen hade något sämre resultat för kirurgdivisionen än i övriga landstinget och riket. Även delaktighet och information skattades lägre på kirurgdivisionen (Institutet för kvalitetsindikatorer, 2010). Individbaserad vård Upplevelsen av ett gott bemötande och en god omvårdnad förstärks om vårdpersonalen har en individbaserad och human inställning. En individbaserad inställning innefattar bland annat att stödja patienten emotionellt, men även i beslutstagande samt att identifiera specifika behov hos varje individ. En human inställning är när patienter ses som människor och inte objektifieras (Attree, 2001; Shattell, 2004; Hobbs, 2009). Det är viktigt att vårdpersonalen är öppen för att involvera patienten i de beslut som tas kring deras egen vård (Williams & Irurita, 2004). En bristande patientcentrerad kommunikation innebär bland annat att vårdpersonal tar patienters behov för givet och inte kommunicerar med patienten i syfte att identifiera individuella behov (McCabe, 2004). Detta kan leda till en negativ inverkan på patientens välbefinnande och säkerhet. Patienter förstår dock att det ofta handlar om stress hos personalen (McCabe, 2004; Jangland, Gunningberg & Carlsson, 2008). Patientcentrerad vård innebär att stärka patientens självkontroll och att inte få patienten att känna utanförskap i vården. Patienten och dennes behov sätts i centrum i vårdrelationen, vilket innebär att det inte är ett ömsesidigt givande och tagande då patienten utgör ett större fokus. Bandet mellan vårdgivaren och patienten grundar sig på en patientcentrerad helhet och prioriterar patientens behov (Holm, 2001). Patientens ålder, kön, utbildningsbakgrund och inläggningsorsak spelar in på hur patienter upplever individbaserad vård (Suhonen et al., 2010; Berg, 2010). Patientcentrerad vård gynnar självbestämmandet eftersom det stärker patientens delaktighet i beslut kring vården. Det är viktigt att sjuksköterskan identifierar varje patients specifika behov och inte generaliserar patienter utifrån en viss diagnos (Berg, 2010). Delaktighet Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården i så stor utsträckning som möjligt, utformas och utföras i samråd med patienten (HSL 1982:763). Patienters delaktighet i sin egen vård 2

8 resulterar i ett bättre samarbete med hela vårdteamet. Delaktighet medför att patienten känner förtroende, insikt i sin vård samt bibehållen självkontroll (Berg, 2010). Känslan av att bli mindre delaktig i vården förstärks av faktorer såsom att vårdpersonalen har ett stressat och känslokallt bemötande mot patienten (Shattell, 2004). Dock visar tidigare studier att en del patienter vill kunna diskutera sin sjukdom med bland annat läkaren, men att de vill att läkaren är den som får fatta alla beslut eftersom han eller hon har den högsta kompetensen. De litar helt enkelt på läkarens kunnighet och vill inte ta så mycket beslut i vården själva (Kvåle & Bondevik, 2008). Vissa patienter beskriver att de inte upplevt delaktighet och bekräftelse i sin vård (Berg & Danielson, 2007). Att inte få chans att delta i beslut kring sin vård gör att patienter känner sig mindre delaktiga i vården (Jangland et al., 2008). En studie visar att för att förbättra patienters delaktighet i vården kan så kallade patientkort vara till hjälp. Kortet har två sidor där patienterna får möjlighet att skriva ner sina tankar och funderingar under vårdtiden och innan utskrivning. Vårdpersonalen tog del av det patienten skrev på kortet bland annat i samband med ronder, vilket dels kunde tillämpas som ett verktyg för att ge en bättre dialog med patienten. Det visade sig att frågor som annars inte hade blivit ställda belystes genom denna metod. Patientkorten ger en signifikant förbättring gällande patienternas vårdkvalitet, då det ökade deras delaktighet och beslutstagande i vården. Patienter som har tillgång till patientkort upplever ett ökat engagemang, empati och respektfullt förhållningssätt från sjuksköterskor och undersköterskor (Jangland, Carlsson, Lundgren & Gunningberg, 2011). Vårdpersonalens egenskaper Patienterna upplever ett gott bemötande och en god omvårdnad om vårdpersonalen visar omtanke, respekt, empati, är uppmärksam på patientens behov och är öppna för patientens delaktighet i sin vård. Det är av stor vikt att vårdpersonalen är goda lyssnare, tar sig tid att samtala och är sociala (Attree, 2001; Berg & Danielson, 2007; Jangland et al., 2008; Kvåle & Bondevik, 2008). Att lyssna på patienten medför olika positiva upplevelser, såsom bekräftelse och en känsla av att bli väl omhändertagen (Koskinen, 2011; Berg, 2010). Även medlidande och empati är centrala delar i själva lyssnandet. Lyssnande främjar bandet mellan vårdpersonal och patient samt ger en förståelse för patientens situation. Att sätta sig in i patientens tillstånd och känna med denne är en betydande aspekt i lyssnandet. När 3

9 vårdpersonal öppnar upp möjligheter för samtal kan eventuellt lidande hos patienten lindras och genom att vara en god lyssnare känner sig patienten förstådd (Koskinen, 2011). En känsla av att bli sedd och förstådd beror på om sjuksköterskan är närvarande och ett empatiskt bemötande leder till ett större förtroende. Sjuksköterskor som är vänliga och positiva leder till en bättre självkänsla hos patienterna (McCabe, 2004). Förutom att sjuksköterskan är närvarande och vänlig så kan beröring och tät kommunikation med patienten skapa god interaktion och lindra dennes sårbarhet (Hobbs, 2009). Patienter ser ett gott bemötande hos sjuksköterskor som är genuina, lugna och kan ta sig tid samt att de vill öppna upp för samtal med patienten. Gällande sjuksköterskans omvårdnad och vården i sin helhet kan patienter ha en uppfattning om att relationen och bemötandet står i centrum för att känna sig väl omhändertagna. De egenskaper som också är betydelsefulla för ett gott bemötande är bland annat vänlighet, humor och att de bjuder på sig själva samt gör det lilla extra för patienten (Shattell, 2004). Patienterna värdesätter att sjuksköterskan är kunnig och kompetent i sitt yrke och ju mer skicklig hon är, desto större chans har hon att hjälpa patienten i dennes sårbarhet och lidande (Hobbs, 2009; Williams & Irurita, 2004 ). Ett gott bemötande ökar patientens belåtenhet och välbefinnande i vården och påverkar deras vilja till delaktighet och samarbete. Vårdpersonalens empatiska förmåga inverkar på hur de bemöter patienter. Att ge patienten möjlighet att visa sina inre känslor ökar dennes möjlighet till att samarbeta och större vilja till att delge väsentlig information till vårdpersonalen. Tidigare studier har dock visat att patientens känslor inte alltid registreras av vårdpersonal och leder då till minskad compliance och sämre samarbete (Holm, 2009). Dåligt bemötande från vårdpersonal kan ge negativa effekter på lång sikt i form av oro, osäkerhet och onödigt lidande (Jangland, Larsson, Carlsson & Gunningberg, 2011). Ett nonchalant bemötande från vårdpersonal ökar patientens beroendeställning och väcker känslor hos patienten som påverkar samarbetet i vården negativt (Holm, 2001). Relation mellan vårdpersonal och patient Ett gott förhållande mellan sjuksköterska och patient är viktigt (Jangland, Larsson, Carlsson & Gunningberg, 2011). Alla typer av vårdarbete innefattar relationer och utgör en grundpelare i omsorgen (Aanderaa, 1995). Ett arbete för att skapa en god vårdande relation mellan patient 4

10 och sjuksköterska minskar patientens upplevelse av sårbarhet. Känsla av bristande information och svårt att ställa frågor resulterar i en känsla av maktlöshet (Berg & Danielson, 2007). Möjlighet att skapa vårdrelationer ryms inte alltid i dagens sjukvård och det kan bero på flera olika aspekter. Sjuksköterskor upplever att deras möjlighet att skapa en vårdrelation till patienter är inskränkt i arbetet, vilket de upplever som en besvikelse. Deras arbete är så påfrestande att energi till att möta patienter i en vårdrelation inte alltid finns (Berg, 2010). De i personalgruppen som patienter känner tillit och förtroende till, det är dem som patienter helst vänder sig till och öppnar sig för, samt kan klargöra frågor och synpunkter till (Kasén, 2002). Patienters belåtenhet med vården ökar ju starkare patientens och sjuksköterskans relation är (Lourdes, 2011). Grunden till en bra relation mellan patient och sjuksköterska kan skapas genom respekt och omtanke för varandra och att som vårdpersonal engagera sig i patienten och aktivt arbeta för att skapa ett band mellan patient och sjuksköterska. Respekten innefattar att ta patienten på allvar och ha tålamod samt att det är viktigt att sjuksköterskan har viljan att engagera sig i patienten. Engagemanget från sjuksköterskan skapar en öppen och starkare relation med patienten (Berg, Skott & Danielson, 2007; Williams & Irurita, 2004). Tillit och förtroende till sjuksköterskan är viktiga delar för att bygga upp en vårdrelation. Genom att fullgöra det som lovats patienten skapas en starkare tillit (Berg, 2010). Relationen som patienten har med läkare gynnas av kroppsspråk som utstrålar uppmärksamhet och genuint intresse till att hjälpa patienten. Uppbyggnaden av en god patientrelation består av flera aspekter och är mer än bara en muntlig interaktion (Holm, 2001). Information och patientundervisning God patientundervisning och information förbättrar patientens upplevelse (Lourdes, 2011). Att få tillräckligt med information och att vårdpersonalen är ärlig i sitt informationsgivande är något som patienter ser som en viktig aspekt i vården (Kvåle & Bondevik, 2008; Williams & Irurita, 2004). Däremot är upplevelsen av brist på information ett vanligt problem vid möten med vårdpersonal (Jangland et al., 2008). Patientens värdighet upplevs antingen som hotad 5

11 eller stärkt beroende på vilket typ av möte som sker. Antingen kan sjuksköterskan få en fråga och ge svar på den, men sen inte fortsätta konversationen (detta ger en bruten dialog) eller också lyssnar hon på patientens verbala och icke-verbala språk och försöker förstå vad patienten tänker. Patienten söker eller får sin kunskap genom dessa möten och kan antingen skapa känsla av förberedelse eller oro. Genom mötet och god information kan sjuksköterskan skapa en förberedelse hos patienten som minskar oro (Friberg, Pilhammar Andersson & Bengtsson, 2005; Jangland et al., 2008). Patienter känner sig bra bemötta och omhändertagna av sjuksköterskor som är tillgängliga och kan svara på deras frågor. Det är viktigt att inte lämna frågor obesvarade, utan att förklara orsaken till varför de ibland inte kan svara på patientens frågor vid just det tillfället. Bandet och förtroendet mellan sjuksköterska och patient kan stärkas av att sjuksköterskan informerar patienten om när hon är tillgänglig för samtal, och anpassa arbetet för att ge ett bättre tillmötesgående till patienten och patientfrågor (Henderson et al., 2007; Williams & Irurita, 2004). Information kan även skapa en grund för att patienten blir mer delaktig då det kan leda till en ökad motivation och att patienten fattar mer egna beslut i sin vård (Berg, 2010). Tidigare studier visar att ett mindre bra bemötande kan få patienter att känna sig kränkta och att bristande omtanke och omsorg i omvårdnaden kan leda till lidande. Studier visar även att det finns patienter som har dåliga erfarenheter gällande bemötandet i sjukvården (Berg, 2010). Då bemötande är en av hörnstenarna i vården är detta område ständigt aktuellt. Det finns behov av mer forskning för att uppnå förbättring och utveckling inom området (Berg, 2010; Attree, 2001; Lourdes, 2011; Williams & Irurita, 2004). Problemformulering I den nationella patientenkäten från 2010 skattades bemötande, information och delaktighet lägre på kirurgdivisionen än i övriga landstinget och riket. Därför fanns intresse att utföra denna studie för att se vilka faktorer som påverkar bemötandet samt undersöka om det behövs förbättringar inom området (Institutet för kvalitetsindikatorer, 2010). Med utgångspunkt från tidigare studier som visar vikten av ett gott bemötande samt patientenkätens resultat, finns behov av mer forskning på en kirurgavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige (A. Karlsson, avdelningschef på kirurgavdelning i Mellansverige, 22 mars 2012). 6

12 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur patienterna på en kirurgavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige upplever vårdpersonalens bemötande och kartlägga vad som upplevs vara ett gott respektive dåligt bemötande. METOD Design Deskriptiv design med kvalitativt angreppssätt med innehållsanalys har tillämpats (Graneheim & Lundman, 2004). Den kvalitativa metoden ger en bättre bild av vad olika individer tänker och känner samt söker nyanser i människors beteenden. Metoden ger möjlighet att undersöka upplevelser kring ett visst fenomen genom bland annat djupa intervjuer. Kvalitativ forskning strävar efter att förstå fenomen och helheter ur ett holistiskt perspektiv samt är kapabel till att justera vad som studeras under själva datainsamlingen (Polit & Beck, 2010). Forskare inom kvalitativ metod inriktar sig på subjektivitet i mötet med enskilda personer, vilket är önskvärt i denna studie (Westman, 1999). Urval Urvalsmetoden var tillfällighetsurval (Polit & Beck, 2010). Undersökningsgruppen bestod av inneliggande kirurgpatienter på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Det eftersträvades en jämn fördelning mellan kön och ålder. Inklusionskriterierna var patienter över 18 år som vårdats på avdelningen minst två dygn och de skulle ha genomgått någon typ av operation eller intervention. Föreliggande inklusionskriterier valdes därför att patienterna skulle ha hunnit skapa sig en uppfattning om bemötandet på avdelningen och kommit in en bit i vårdkedjan. Exklusionskriterierna var patienter med demenssjukdom, afasi, dysfasi eller ej svensktalande. Av 17 tillfrågade patienter var det 10 som valde att delta i intervjuerna. Av de patienter som valde att inte delta i studien var anledningen till detta mestadels orkeslöshet relaterat till hög 7

13 ålder. Intervjupersonerna var fem män och fem kvinnor, medianåldern var 71 år (21-80). Nio patienter var över 60 år och en patient var i 20 årsåldern. Datainsamlingsmetod Data samlades in genom semi- strukturerade, individuella intervjuer, där specifika teman berördes utifrån tio öppna huvudfrågor i en intervjuguide (se bilaga 1). Intervjufrågorna utvecklades på egen hand av författarna för att kunna svara och relatera till syftet. Frågorna bestod av faktafrågor, öppna intervjufrågor (huvudfrågor) och fördjupningsfrågor. Frågorna innefattade information, delaktighet och bemötande för att kunna kartlägga hur patienter på avdelningen upplevde dessa områden. Frågorna testades för att utvärdera om relevanta svar kunde ges utifrån dem. Detta skedde genom en pilotintervju på den avdelning där studien genomfördes. Inga ändringar av huvudfrågorna i intervjuguiden behövde göras och därför kunde pilotstudien inkluderas i studien, då den gav relevanta svar utifrån studiens syfte. Däremot kompletterades intervjuguiden med ett fåtal följdfrågor. Intervjuguiden inleddes med att deltagarna fick prata om vad de ansåg generellt kring ett gott respektive dåligt bemötande. Därefter behandlades frågor om hur de upplevde bemötandet på avdelningen och om deras erfarenheter kring detta. Specifika områden i bemötande är dels kommunikation, relation med vårdpersonal, information och delaktighet, vilka diskuterades i intervjuns senare del. I slutet av varje intervju sammanfattade intervjuaren det som sagts och deltagaren fick då möjlighet att rätta till eventuella missförstånd. Procedur Tillstånd söktes hos verksamhetschefen och ett skriftligt godkännande att genomföra studien införskaffades. Avdelningschefen på avdelningen, där studien utfördes, kontaktades för att tydliggöra problemområdet. Studiens urvalsgrupp bestämdes i samråd med kontaktpersonen för uppsatsämnet och ett informationsbrev utformades för att rekrytera deltagare. Informationsbrev delades ut av avdelningschefen till alla patienter på avdelningen som uppfyllde inklusionskriterierna och de tillfrågades om deltagande i studien i detta brev (se bilaga 2). Sedan meddelade avdelningschefen de studieansvariga vilka patienter som gett sitt godkännande att delta. 8

14 Intervjuerna genomfördes enligt överenskommelse med avdelningschefen, mellan 3/10-20/ i ett slutet rum på avdelningen, för att minska risken för störningsmoment. Under själva intervjun var både patienten och de båda studieansvariga närvarande. Båda studieansvariga deltog vid alla intervjuer, men intervjuerna delades upp lika mellan dessa. I varje intervju ställdes frågorna endast av den som tilldelats intervjuansvaret och den andra agerade observatör. Studieansvariga var civilklädda under intervjuerna med namnskyltar från universitetet. Stödanteckningar fördes och intervjun spelades in med en diktafon för att få med allt som sades. Intervjuerna beräknades ta upp till 40 minuter och detta testades genom pilotintervjun. Det visade sig att resterande intervjuer tog mellan minuter. Etiska överväganden Intervjufrågor ställdes till inneliggande patienter som möjligen kunde upplevas som personliga eller känsloladdade. Dock förväntades inte frågorna vara så känsliga att de kunde skada patienterna psykiskt eller integritetsmässigt. Deltagarna skulle ha informerat samtycke till deltagande och studien utfördes enligt riktlinjerna för forskning på människor (Codex, 2012). Innan datasamlingen ägde rum skulle dock studien vara godkänd av ansvariga inom verksamheten. Dessutom tillfrågades patienterna att delta i studien genom att få information via ett informationsbrev, där informerat samtycke och frivillighet i studien stod beskrivet. Det framgick att allt material skulle hanteras konfidentiellt och att resultatet inte skulle kunna härledas till enskilda individer. Medverkan i studien innebar att deltagaren själv fick avgöra vilka frågor som de valde att besvaras. Muntlig kontroll av att patienterna förstått vad ett deltagande i studien innebar gjordes innan varje intervju. Bearbetning och analys Transkribering utfördes med en transkriptionsnyckel och analyserades genom en innehållsanalys med manifest analysmetod (se tabell 1). Kvalitativ innehållsanalys fördelar data i mindre grupper genom att koda och namnge grupperna i förhållande till dess innehåll (Polit & Beck, 2010). Det insamlade materialet kategoriserades och tolkades (Graneheim & Lundman, 2004). Den transkriberade texten lästes igenom flertalet gånger och delades därefter in i meningsbärande enheter. Varje meningsbärande enhet kondenserades och 9

15 tolkades till mer vetenskapligt språk, och eventuella talspråk avlägsnades. Kondenseringarna fördelades i koder, därefter i subkategorier och slutligen i kategorier. I innehållsanalysen skapade författarna specifika kategorier som presenterades i resultatet, där även en sammanfattning av alla intervjuer gjordes. Citat från intervjuerna skrevs under de olika kategorierna för att styrka vad som inhämtats från analysen. Det insamlade materialet sammanställdes i ett resultat och diskuterades sedan. Den egna metoden granskades och resultatet diskuterades utifrån reliabilitet och validitet i datainnehållet. Tabell 1. Utdrag från dataanalys Meningsbärande enhet Kondenserad enhet Kod Subkategori Kategori Och lyssnar på vad man säger, det är ett gott bemötande tycker jag Patienten upplever ett gott bemötande när vårdpersonalen lyssnar på det som patienten säger Lyssna på patienten Lyssnande Kommunikation Ett dåligt bemötande det är när dom är stressade och inte har tid Patienten upplever att ett dåligt bemötande är när vårdpersonalen är stressad och inte har tid att hjälpa eller prata med patienten Stressad och inte har tid Stress Egenskaper hos vårdpersonalen 10

16 RESULTAT Innehållsanalysen av det insamlade materialet resulterade i fem kategorier och nio subkategorier, vilka besvarade föreliggande studies syfte. Figur 1. Översikt kategorier och subkategorier Human- och individbaserad vård Egenskaper hos vårdpersonalen Kommunikation Miljö Delaktighet Attityd Lyssnande Effektivitet Engagemang Information Fysisk miljö Kunnighet Relation Stress Human- och individbaserad vård Att bli sedd som en unik individ och människa uttrycktes som en viktig aspekt i ett gott bemötande. Detta skapade känslor av glädje och att bli väl omhändertagen. Upplevelsen av att inte bli sedd förstärktes av vårdpersonal som nonchalerade och inte låtsades om patienten om denne skulle kalla på hjälp, exempelvis vid ringning på klockan. Att bli sedd som ett objekt stärkte uppfattningen av ett dåligt bemötande. En av patienterna beskrev en situation då en läkare inför några läkarkandidater hade använt patienten och dennes diagnos som ett skräckexempel på vad rökning kunde leda till. Denna situation fick patienten att känna sig objektifierad och uthängd. Det uttrycktes även i studien att vårdpersonal som inte satt sig in i patientjournalen fick en bristande insikt i patienters individuella behov och utformat vården på ett sätt som uppfattats som icke individbaserat. 11

17 Det nämndes att vården på avdelningen utformades utefter individuella önskningar och behov. Vårdpersonalen visade personlig omtanke gentemot patienterna, vilket en patient speciellt berättade om. Det handlade om en specifik situation när en i vårdpersonalen kommit in till patienten och undrade hur det var, trots att det inte var den patientansvariga personalen för dagen. Denna omtanke upplevdes mycket positivt och fick patienten att känna sig unik och sedd. En patient uttryckte att denne upplevt ett mindre bra bemötande av vissa i vårdpersonalen då de inte anpassat sitt arbete utifrån individen och dennes behov eftersom de bara arbetat utifrån generella och inarbetade rutiner. Att de behandlar en på ett personligt sätt och inte som någon byggkloss Patient 1 Egenskaper hos vårdpersonalen Attityd Ett gott bemötande var när vårdpersonalen var glad, trevlig, social, tillmötesgående och hade en positiv attityd. Gott bemötande var även när personalen uttryckte ett leende, visade empati och hade en humoristisk sida. Det nämndes dessutom att ärlighet och rakhet var viktiga egenskaper hos personalen. Vårdpersonal som såg sur ut, var otrevlig och oförskämd uppvisade ett dåligt bemötande. Även vårdpersonal som var auktoritär och kort i sättet stärkte uppfattningen av ett dåligt bemötande hos patienterna. Vårdpersonalen på kirurgavdelningen beskrevs som vänlig, positiv och hjälpsam. Det uttrycktes en uppskattning till de i vårdpersonalen som inte bara pratade om sjukdomar och hade en social förmåga. Ett gott bemötande var även när personalen visade patienterna uppmärksamhet och kom fram och frågade hur de mådde. Att de är vänliga, snälla och pratsamma och lite roliga Patient 2 Engagemang Att vårdpersonalen var engagerad i sitt arbete och i patienten uttrycktes även som centrala delar i det goda bemötandet. Vårdpersonal som gjorde ett noggrant jobb och inte slarvade med arbetsuppgifter innefattades som en del i detta. Personal som var positiv till att hjälpa och samarbeta med patienten skapade en känsla av engagemang. Vikten av att vårdpersonalen 12

18 ställde upp för patienten, visade uppmärksamhet och gjorde sitt bästa för att hjälpa denne belystes under intervjuerna. Ett dåligt bemötande var när vårdpersonalen nonchalerade patienten och dennes problem. Personal som inte hade gehör för patientens symtom, var ouppmärksam, struntade i saker och verkade oengagerad nämndes också i studien som en bidragande orsak till ett dåligt bemötande. När läkare visade sig otillgängliga uppfattades det som ett dåligt bemötande. Det nämndes också att personal med bristande engagemang och med en ovilja att hjälpa patienten påverkade patienten negativt då det kunde tas personligt och kunde uppfattas som att det berodde på patienten. Dock fanns en viss förståelse från patientens sida att bristande engagemang och dåligt bemötande kunde bero på trötthet och ett krävande arbete. Det nämndes att vårdpersonalen på avdelningen alltid försökte göra så gott de kunde, gav ett bra mottagande och att de för det mesta tog sig tid till patienterna. Här får man hjälp alltså och jag några gånger, det är nog en tre fyra gånger jag har duschat här och då har någon alltid gått med mig. Sen kan jag klara mig själv, men att någon visar hur duschen fungerar och så Det kallar jag ett bra bemötande helt enkelt Patient 1 Kunnighet Att vårdpersonalen skulle vara kunnig och duktig i sitt arbete uttrycktes som viktiga egenskaper hos personalen. Ja dels vill jag ju att det ska vara kunnig vårdpersonal naturligtvis Patient 1 Kommunikation Lyssnande Det visade sig att en fungerande kommunikation var en viktig aspekt i ett gott bemötande. Patienter uttryckte att ett gott bemötande var när vårdpersonalen var kommunikativ, tog sig tid att lyssna och när patienterna vågade ställa frågor och få svar på dem. Kommunikationen mellan patient och vårdpersonal upplevdes mer öppen nu än förr, vilket resulterat i ett mer öppet klimat för framförandet av åsikter. 13

19 Det framkom att ett dåligt bemötande var när kommunikationen inte fungerade mellan patienten och vårdpersonalen, och när patienter upplevde att de inte blev lyssnade på. Att avbryta patienten utan anledning och inte lyssna klart på vad denne hade att säga var delar i en bristande kommunikation. Vårdpersonal som inte lyssnade, utan bara såg till patientens provsvar, skapade hinder i kommunikationen. Detta eftersom patientens upplevelse av sjukdomen därmed inte kunde diskuteras och föras fram. Det uttrycktes att sjukhusvistelser medförde en begränsning till att kunna påverka olika situationer. Dålig kommunikation skapade en utsatthet i positionen som patient, eftersom möjligheterna att kunna påverka olika situationer begränsades ännu mer. En patient beskrev en situation där denne blivit dåligt bemött då en läkare inte lyssnat till patientens frågor, utan istället med barsk röst hastigt avbrutit konversationen. Detta resulterade i att patientens möjlighet att ställa frågor hindrades och patienten upplevde sig därför dåligt bemött. Personal som inte lyssnade eller gav möjlighet att ställa frågor kunde resultera i att patienter inte ville ställa fler frågor under den fortsatta vårdtiden. Gällande kommunikationen på avdelningen så uppgav de flesta av patienterna att de hade en väldigt bra kommunikation med vårdpersonalen. Patienter fick ofta sin röst hörd och personalen beskrevs som goda lyssnare. Det uppskattades även att avdelningens personal tog sig tid att svara på frågor. Kommunikationen på avdelningen beskrevs som ömsesidig, då personal och patient jämspelt lyssnade på varandra. Vid närmare eftertanke framkom dock att en del i vårdpersonalen inte alltid tog sig tid att lyssna på patientens frågor, utan istället förutsatte vad patienten skulle svara innan denne hann säga sitt. Detta skapade en bristande kommunikation mellan patienten och vårdpersonalen och att denne då inte fick svar på sina frågor. Och lyssnar på vad man säger, det är ett gott bemötande tycker jag Patient 8 Information När vårdpersonal inte kunde svara på frågor och funderingar hos patienter resulterade det i otillräcklig information. Det uttrycktes att en annan bidragande orsak till otillräcklig information var då vårdpersonal hade en inställning om att patienten ändå inte skulle förstå det som informationen handlade om. 14

20 Majoriteten av patienterna på kirurgavdelningen uttryckte att de var nöjda och kände sig välinformerade. Dock visade det sig att informationen kunde vara bristfällig under vissa vårdsituationer då det förekommit att vårdpersonal endast sagt vad som skulle göras utan att förklara mer detaljerat. En annan aspekt som framkom var däremot att informationen ibland uppfattades som något överflödig. Ibland kan dom ge information som jag inte vill veta [..] När det gäller operationer och grejer Det är lika bra att inte veta tycker jag Patient 7 Relation Ett ömsesidigt förtroende och en trygghet i relationen med vårdpersonalen beskrevs som viktiga delar i ett gott bemötande. Det innefattade att patienten upplevde en möjlighet att kunna vända sig till personalen och att bli väl omhändertagen. En positiv inställning hos vårdpersonalen ledde till en bättre kontakt och trygghet i relationen. Patienter uttryckte sin relation med vårdpersonalen på avdelningen som mycket bra. Det visade sig även att relationen mellan vårdpersonal och patient stärktes om de hade haft en tidigare kontakt, kände varandra sedan innan och att patienten var ihågkommen av personalen på avdelningen. Ett gott bemötande från vårdpersonalen på avdelningen skapade en känsla av att vara välkommen. En patient berättade att relationen upplevdes något opersonlig med en bristande kontakt till vårdpersonalen. Patienten nämnde vid närmare eftertanke att detta kunde bero på att denne själv ansåg att det egna tillmötesgåendet gentemot personalen inte hade varit som tidigare på grund av personlig oro. Deltagaren trodde detta kunde vara anledningen till den något sämre relationen. Det nämndes även att patienter i vissa fall valde att vända sig till dem som hade ett bra bemötande och försökte undvika de som hade ett mindre bra bemötande. Dock framkom att bemötandet kunde variera hos personalen. Jag får kontakt, jag känner en trygghet Patient 10 15

21 Delaktighet Majoriteten av patienterna på avdelningen uttryckte delaktighet i vården. Ronder gav möjlighet för patienter att ställa frågor och delta i beslut kring vården. Patienter som involverades i beslut kring olika vårdåtgärder upplevde en större delaktighet. Dock framkom att en del av patienterna inte uttryckte delaktighet i sin vård. Anledningen till detta var att tilliten till vårdpersonalens kompetens var så pass stor att de överlåtit besluten till dem. En patient nämnde däremot en önskan om att vårdpersonalen kunde ha frågat om dennes åsikter avseende vissa delar i vården. En aspekt som kunde urskiljas var att bristande delaktighet inte bara beskrevs som negativt av patienter, utan istället uttryckt att det fungerat bra. Den delaktighet jag har i vården, den är jag nöjd med helt enkelt Patient 1 Miljö Effektivitet Det framkom att upplevelsen av bemötandet påverkades positivt av att vårdförloppet på avdelningen var snabbt och effektivt jämfört med tidigare vårderfarenheter. Men jag upplever det positivt för jag vill att det ska hända saker, man är sjuk och man vill ha hjälp och då är det bäst att det händer något liksom Patient 4 Fysisk miljö Uppfattningen av ett gott bemötande på avdelningen främjades av avdelningens goda mat. Vistelsen på avdelningen påverkades negativt om det inte fanns tillgång till en fungerande radio. En annan patient uttryckte sin förtvivlan över att behöva dela rum med motsatt kön utan att ha blivit tillfrågad. Samma patient beskrev även att det skett stomibyte på en annan patient i rummet, i samband med måltid, vilket också påverkat uppfattningen om bemötandet negativt. Att komma in och man får ligga från morgon till kväll och inte höra några nyheter, det är jobbigt tycker jag Patient 1 16

22 Stress Vårdpersonal som inte verkade stressad hade en lugnande inverkan. Detta skapade känslan av att vara väl omhändertagen och att de tog sig tid för patienterna. Personal som däremot verkade stressad kunde skapa irritation. En patient beskrev en känsla av maktlöshet och att inte kunna påverka situationen när denne fick vänta länge på att få hjälp om vårdpersonalen hade mycket att göra just då. I intervjuerna framgick att stressad vårdpersonal inte alltid hade tid att hjälpa eller prata med patienterna vilket förknippades med ett dåligt bemötande. Ett dåligt bemötande kunde även kopplas till en stressig atmosfär där det sprangs och slogs i dörrar. Dock hade de flesta patienterna en förståelse för att vårdpersonalen kunde ha en jobbig och påfrestande arbetssituation. Det förekom att vårdpersonalen på kirurgavdelningen kunde verka stressad. Detta märktes av att de verkat haft bråttom, att allting skulle gå fort, att de ibland glömt vissa saker samt kunde dröja länge när patienter hade ringt på klockan. Dock uttrycktes en förståelse för detta och att vårdpersonalen ändå haft ett vänligt bemötande trots att de kanske hade haft en krävande arbetsdag. Ett dåligt bemötande, det är när dom är stressade och inte har tid Patient 9 DISKUSSION Studien visade att patienterna upplevde ett gott bemötande när vårdpersonalen var positiv, vänlig, empatisk, engagerad och kunnig. Det framkom även att en human inställning, där patienten blev sedd som en unik individ och människa, stärkte upplevelsen av ett gott bemötande. En god relation och kommunikation med vårdpersonalen visade sig också vara centrala delar i ett gott bemötande. Patienter definierade ett dåligt bemötande om vårdpersonalen var sur, otrevlig, auktoritär, nonchalant, oengagerad och inte hade gehör för patientens symtom. Ett dåligt bemötande beskrevs även när vårdpersonalen inte gav en individbaserad vård och såg patienten som ett objekt samt när det fanns en bristande kommunikation. På avdelningen upplevde patienter generellt ett bra bemötande, dock fanns fortfarande behov av vissa förbättringar. 17

23 Resultatdiskussion Då bemötande är ett komplext begrepp kan det ses ur många olika perspektiv (Fossum, 2007). Författarna kan urskilja ett samband mellan de olika delarna som bemötande innefattas av eftersom alla delar på något sätt verkar relatera och inverka på varandra. Exempelvis visade intervjustudien att en positiv attityd och ett engagemang hos vårdpersonalen gynnar relationen med patienten. Det kan även handla om att stress påverkar kommunikationen och relationen negativt som i sin tur påverkar patientens upplevelse av bemötandet. Positiva egenskaper hos vårdpersonalen, såsom engagemang, gynnar en human- och individbaserad vård, vilket är ett av de viktigaste målen i sjukvården. Delarna i bemötandet hänger således ihop på ett eller annat sätt vilket påverkar patientens upplevelse av bemötandet. Det visade sig i intervjustudien att flera olika faktorer spelade in på hur patienterna upplevde bemötandet och att själva upplevelsen även varierade mellan individer. Kommunikation Sjuksköterskan ska ha förmågan att kunna kommunicera med patienter på ett sätt som präglas av lyhördhet, respekt och empati (Socialstyrelsen, 2005). Intervjustudien på kirurgavdelningen visade att en god kommunikation och vårdpersonal som tog sig tid att lyssna, var viktiga delar i ett gott bemötande. Detta överensstämmer med tidigare studier (Attree, 2001; Berg & Danielson, 2007; Jangland et al., 2008; Kvåle & Bondevik, 2008). Dock framkom vissa brister inom kommunikationen på avdelningen, då det nämndes i intervjuerna att vårdpersonal ibland inte tar sig tid att lyssna på patienter. Det nämndes även att dålig kommunikation skapade en utsatthet i positionen som patient och därför är det av vikt att vårdpersonal lyssnar aktivt. Ett gott lyssnande får även patienter att känna sig bekräftade och väl omhändertagna (Koskinen, 2011; Berg, 2010). Att inte få sina frågor besvarade beskrevs i denna intervjustudie som ett dåligt bemötande och medförde otillräcklig information till patienterna. Upplevelsen av en otillräcklig information och svårighet att ställa frågor resulterar i en känsla av maktlöshet hos patienter (Berg & Danielson, 2007). Enligt (Henderson et al. 2007; Williams & Irurita 2004) är det viktigt att vårdpersonalen informerar om varför frågorna inte kan besvaras vid ett visst tillfälle och inte lämnar dem obesvarade. 18

24 Genom information kan vårdpersonalen förbereda patienterna och minska oro (Friberg, Pilhammar Andersson & Bengtsson, 2005; Jangland et al., 2008). I intervjuerna framkom att vårdpersonalen på kirurgavdelningen vid enstaka tillfällen både kunde ge för mycket och för lite information. Detta kan möjligtvis vara en bidragande orsak till att information inom kirurgdivisionen skattades lägre på den nationella patientenkäten 2010 och att det fortfarande finns behov av förbättring inom området. Med tanke på detta bör vårdpersonalen i större utsträckning individanpassa informationen. Det är viktigt att vårdpersonalen är lyhörd för vilken information patienten vill ta emot, för att minska risken att skapa mer oro än förberedelse. Det nämndes även att en sjukhusvistelse påverkade patientens beroendeställning, och att dålig kommunikation med vårdpersonalen ytterligare förstärkte beroendeställningen. En bristande kommunikation kunde leda till att patienten valde att inte ställa fler frågor. Detta kan leda till att viktig information till patienten uteblir. Därför är det av vikt att vårdpersonal besvarar patienternas frågor och ger tillräcklig information. En god vårdrelation påverkar belåtenheten med vården positivt (Lourdes, 2011). I intervjuerna nämndes att ett gott bemötande var när det fanns en trygghet till personalen och ett ömsesidigt förtroende. För att kunna bygga upp en vårdrelation är det viktigt att patienten känner tillit och förtroende till sjuksköterskan (Berg, 2010). Under intervjuerna på kirurgavdelningen framkom att patienter vände sig till de i personalen som hade ett bra bemötande gentemot dem, vilket även Kasén (2002) belyser. Detta skulle leda till att viktig information till viss personal uteblir samt att möjligheten att bygga en relation till personalen försämras. Det nämndes i studien att vårdrelationen gynnades av att vårdpersonal och patient haft en tidigare kontakt och kände varandra sedan innan. Då både en tidigare och kontinuerlig kontakt mellan vårdpersonal och patient tros kunna främja uppbygganden av relationen kan det vara av vikt att i största möjliga mån försöka uppnå en kontinuitet. Det vill säga att patienten i så stor utsträckning som möjligt ska vårdas av samma vårdpersonal. Det nämndes även i en av intervjuerna att relationen till vårdpersonalen upplevdes som något bristfällig och att anledningen till detta kunde vara en personlig oro hos patienten gällande sjukdomen. Enligt Aanderaa (1995) är vårdrelationen en grundpelare i omsorgen. Vårdpersonal behöver vara lyhörd för personliga faktorer hos patienter, såsom oro, som kan 19

25 påverka uppbyggnaden av en god relation. Om vårdpersonalen är lyhörd och stöttande kan det gynna relationen med patienten. Egenskaper hos vårdpersonalen I intervjuerna nämndes att ett gott bemötande var när vårdpersonal visade empati, omtanke och var uppmärksam på patientens behov och symtom. Detta överensstämmer med resultat från tidigare studier (Attree, 2001; Berg & Danielson, 2007; Jangland et al., 2008; Kvåle & Bondevik, 2008). Eftersom dessa egenskaper påverkar patientens upplevelse av bemötandet positivt kan det vara en fördel om vårdpersonal blir mer medveten om detta och reflekterar över deras förhållningssätt. I intervjuerna på kirurgavdelningen uttrycktes uppskattning när vårdpersonalen var vänlig, positiv och humoristisk. Dessa egenskaper beskrivs även i tidigare studier som en del i ett gott bemötande (Shattell, 2004). I den här intervjustudien nämndes ett nonchalant bemötande som en negativ egenskap hos vårdpersonalen, vilket enligt Holm (2001) ökar patientens beroendeställning och väcker negativa känslor. I intervjuerna belystes kunnighet och att vara duktig i sitt arbete som viktiga egenskaper, vilket stärker uppfattningen om ett gott bemötande. Kunnig och kompetent vårdpersonal är något som patienter värdesätter och personalens skicklighet kan minska lidande och sårbarhet hos patienten (Hobbs, 2009; Williams & Irurita, 2004 ). Något som framkom i studien, men som det hittats lite om i litteraturgenomgången, var att vårdpersonalen skulle vara engagerad i både patienten och sitt arbete för att patienten skulle uppleva ett riktigt bra bemötande. Engagerad vårdpersonal hade en positiv attityd och en genuin vilja att hjälpa patienten, vilket stärkte upplevelsen av ett gott bemötande. Enligt (Berg, Skott & Danielson, 2007; Williams & Irurita, 2004) skapar en engagerad vårdpersonal en bättre och starkare relation med patienten. Oengagerad vårdpersonal påverkade patienter negativt då det i den här intervjustudien visade sig att patienter kunde ta det personligt. Att vårdpersonal visar engagemang i varje patient kan därför vara viktigt för att förstärka upplevelsen av det goda bemötandet i vården. Human- och individbaserad vård I intervjuerna på kirurgavdelningen nämndes vikten av att bli sedd som en unik individ och människa. Enligt Fossum (2007) är en god människosyn och respekt för den enskilde 20

26 individen viktiga delar i mötet mellan vårdpersonal och patient. Om vårdpersonalen har en individbaserad och human inställning till patienten så förstärks upplevelsen av ett gott bemötande (Attree, 2001; Shattell, 2004; Hobbs, 2009). Med tanke på detta är det viktigt att inte objektifiera patienterna, utan se varje människa och det unika i var och en. En av deltagarna hade varit med om att vårdpersonal inte varit tillräckligt insatta i journalen, vilket gjorde att patientens individuella behov inte blev uppmärksammade. Författarna anser att en trolig orsak till detta kan vara att vårdpersonal ibland ser en diagnos istället för patienten och därför riskerar att få ett icke individbaserat förhållningssätt. Berg (2010) betonar att det är av vikt att vårdpersonal identifierar varje patients unika behov och inte generaliserar utifrån viss diagnos. Individbaserad vård minskar patientens utsatthet i vårdmiljön genom att denne får en ökad självkontroll och ett minskat utanförskap (Holm, 2001). Det hade förekommit att vårdpersonal på kirurgavdelningen arbetat utifrån generella rutiner och inte individanpassat arbetet. Genomgången litteratur betonar vikten av individbaserad vård och att vårdpersonal ser till varje patients unika behov och anpassar arbetet efter detta (Berg, 2010). Författarna kan därför klargöra att det kan finnas behov av vissa förbättringar på avdelningen inom området. Delaktighet Uppfattningen om delaktighet i vården på avdelningen varierade. En del av patienterna uttryckte att de inte kände sig delaktiga. Anledningen till detta var att de litade på vårdpersonalens kompetens och därför överlämnade beslutstagandet till dem, vilket beskrevs som välfungerande från patientens sida. Detta tas även upp i tidigare studier där patienter väljer att avstå beslutstagande för att istället lita till vårdpersonalens kompetens (Kvåle & Bondevik, 2008). Delaktighet gynnar många olika faktorer hos patienter. Det handlar om att få en bättre insikt i sin egen vård, ett bättre samarbete med hela vårdteamet, bibehållen självkontroll och ett starkare förtroende för vården i sig (Berg, 2010). Den nationella patientenkäten från 2010 visade att delaktighet inom kirurgdivisionen skattades lägre än övriga landstinget och riket. Den här intervjustudien visar att delaktighet är något som fortfarande behöver förbättras. Med detta som grund är det viktigt att vårdpersonalen på avdelningen arbetar för att öka delaktigheten och involvera patienter i beslut, trots att de valt att överlämna detta till 21

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Artikelöversikt Bilaga 1

Artikelöversikt Bilaga 1 Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Delaktighet i hemvården

Delaktighet i hemvården Delaktighet i hemvården Kort överblick Delaktighet och inflytande i vården är en grundläggande förutsättning för hälsa och god vård. Enskilda individer behöver känna att de har möjlighet att påverka sin

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

April Bedömnings kriterier

April Bedömnings kriterier Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Eva Magee Projektnamn: Förbättring och trygghet för patienter på Hematologimottagningen,

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström

VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN Ringhult. Foto: Henrik Tingström VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE Värdegrundens syfte Våra värderingar, det vill säga hur vi ser på och resonerar kring olika saker,

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

TRYGGHET I MÖTET MED VÅRDEN - Hur vården utifrån ett patientperspektiv kan tillgodose människans behov av trygghet

TRYGGHET I MÖTET MED VÅRDEN - Hur vården utifrån ett patientperspektiv kan tillgodose människans behov av trygghet SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA TRYGGHET I MÖTET MED VÅRDEN - Hur vården utifrån ett patientperspektiv kan tillgodose människans behov av trygghet Amanda Ström och Josefine

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna ALDRIG NÅNSIN KAN JAG VARA FÄRDIG En kvalitativ intervjustudie om tröst i mötet med personer med demenssjukdom Magisteruppsats, 15hp Avancerad nivå Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning demensvård

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Studentens namn: Studentens personnr: Utbildningsplats: Handledares namn: Kursansvariga: Joanne Wills: joanne.wills@his.se

Läs mer

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. Sahlgrenska akademin Forskningsplan Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. BAKGRUND Enligt Svenska hjärt- lungräddningsregistret (Herlitz, 2012) har antalet personer som överlevt

Läs mer

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1 ALDRIG NÅNSIN KAN JAG VARA FÄRDIG En kvalitativ intervjustudie om tröst i mötet med personer med demenssjukdom Magisteruppsats, 15hp Avancerad nivå Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning demensvård

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård Intervjumall Instruktion till intervjuaren: Utvärderingen görs som en semistrukturerad intervju, efter sjukhusperiodens avslut när patienten KÄNNER SIG REDO. Intervjun hålls förslagsvis av patientens psykiatrikontakt/case

Läs mer

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg HÄLSA KUNSKAP OMTANKE FÖRORD BEMÖTANDEGUIDE FÖR PRIMÄRVÅRDS- OCH REHABCENTRUM I REGION KRONOBERG I alla undersökningar

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Bemötande - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg

Bemötande - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-46319 Fastställandedatum: 2016-01-11 Giltigt t.o.m.: 2018-01-11 Upprättare: Margareta E Berger Fastställare: Kjell Norman Bemötande - Hälso- och sjukvård

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Läs mer

Jag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018

Jag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018 Jag lever mitt liv mellan stuprören Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018 BAKGRUND Statlig satsning Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Regional handlingsplan

Läs mer

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt

Läs mer

Hemsjukvård i Hjo kommun

Hemsjukvård i Hjo kommun Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd

Läs mer

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE - experiences narrated by caregivers and relatives Elisabeth Häggström Stockholm 2005 Neurotec Department, Division of Gerontological Caring Science, Karolinska Institutet,

Läs mer

MEDBORGARUNDERSÖKNING 1 Januari 2014

MEDBORGARUNDERSÖKNING 1 Januari 2014 MEDBORGARUNDERSÖKNING 1 Januari 2014 UPPLEVELSEN AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND 2014-03-04 Handläggare Ove Granholm Forskning och Utveckling 2014-03-04 2(6) Undersökning nummer 1

Läs mer

Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten

Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevelser

Läs mer

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009 Kataraktoperationer Resultat från patientenkät hösten 2009 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 2010 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från patientenkät hösten

Läs mer

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i

Läs mer

Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet

Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet och Jenny Karlsson specialistsjuksköterskor med inriktning mot vård av äldre, magister i vårdvetenskap Ljungby lasarett, Region Kronoberg Vad

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Sjuksköterskeprogrammet 120p Kurs VOC 453 VT 2006 Examensarbete 10 poäng SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Specialistarbete, klinisk psykologi Sofia Irnell Inledning Val av

Läs mer

Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering

Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering Namn: Utbildningsort: Adress: Tel: P.nr e-post: Arbetsplats: Du skall utifrån din erfarenhet och kunskap besvara frågorna nedan. Självskattningssvaren lämnar

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt

Läs mer

Psykisk ohälsa. Analys av inkomna synpunkter. Patientnämnden Skåne. 1 juli juni 2017

Psykisk ohälsa. Analys av inkomna synpunkter. Patientnämnden Skåne. 1 juli juni 2017 Patientnämnden Skåne Psykisk ohälsa Analys av inkomna synpunkter 1 juli 216-3 juni 217 Februari 218 3 lagen (217:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården: Patientnämnderna ska bidra till kvalitetsutveckling,

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Bilaga 1. Artikelmatris

Bilaga 1. Artikelmatris 1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

SJUKSKÖTERSKA=PEDAGOG?

SJUKSKÖTERSKA=PEDAGOG? Hälsa och samhälle SJUKSKÖTERSKA=PEDAGOG? En empirisk studie om hur sjuksköterskan uppfattar sin pedagogiska roll Malin Bjurgren Anna Leuhusen Examensarbete Kurs VT 02 Sjuksköterskeprogrammet Juni 2004

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård Nationell psykoskonferens i Göteborg 2018-05-17 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola Campus

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i

Läs mer

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna Handledardagar, Gävle 17-18 maj i Gasklockorna VAD SKA JAG PRATA OM Handledning Lite om lärande Återkoppling och reflektion Kamratlärande Högskolan i Gävle Hur går lärandet till? Handledningens delar Färdighetsutveckling

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

KVALITETSPRIS 2010. Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande. Ett bidrag från plan blå på Bergagården

KVALITETSPRIS 2010. Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande. Ett bidrag från plan blå på Bergagården KVALITETSPRIS 2010 Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande Ett bidrag från plan blå på Bergagården Kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Massage, beröring och bad - en väg till

Läs mer

EXAMENSARBETE. Patienternas upplevelser av ronden på en kirurgisk akutvårdsavdelning

EXAMENSARBETE. Patienternas upplevelser av ronden på en kirurgisk akutvårdsavdelning Institutionen för vård och natur EXAMENSARBETE Patienternas upplevelser av ronden på en kirurgisk akutvårdsavdelning The Patients Experiences of the Round at a Surgical Emergency Ward Examensarbete inom

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ design Kvalitativ metod Ord, texter

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade

Läs mer

Patienter som sköter sina läkemedel själva

Patienter som sköter sina läkemedel själva Patienter som sköter sina läkemedel själva Erfarenheter från ett länssjukhus Anne.Hiselius@rjl.se Anna.Hardmeier@rjl.se Ryhov, Region Jönköpings län, Sweden Självmedicinering En process där patienten involveras

Läs mer

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

Erfarenhet från ett år av Västermodellen Erfarenhet från ett år av Västermodellen Återkoppling från genomförande och följeforskning i Göteborg Dalheimers hus, 18 oktober 2018 Övergripande reflektioner Förberedelse, urval, kontakt Intervju Seminarium,

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14 2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process... 11 Röd process... 14 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Patients perception of receiving care in an interprofessional training ward

Patients perception of receiving care in an interprofessional training ward Patienters upplevelse av att vårdas på klinisk undervisningsavdelning En kvalitativ intervjustudie Patients perception of receiving care in an interprofessional training ward A qualitative interview study

Läs mer

Personcentrerad vård och omsorg

Personcentrerad vård och omsorg Personcentrerad vård och omsorg Ledningsgruppen för Vård och Omsorg har beslutat att vi ska ha en personcentrerad Vård och Omsorg i Hjo kommun. Det innebär att all personal som arbetar inom Vård och Omsorg

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

C-uppsats. Jag är inte bara patient jag är människa också! Vad patienter beskriver som ett gott bemötande.

C-uppsats. Jag är inte bara patient jag är människa också! Vad patienter beskriver som ett gott bemötande. C-uppsats Jag är inte bara patient jag är människa också! Vad patienter beskriver som ett gott bemötande. Författare: Maria Carlsson & Sara Pettersson Termin: VT 2011 Titel: Jag är inte bara patient, jag

Läs mer

Riktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal

Riktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal Socialtjänsten Godkänd Löpnr Dokumentklass Version Sida Silvia Sandin Viberg, Socialdirektör SN 2018 00167 Riktlinje och vägledning 1.0 1(5) Författare Datum: Datum fastställande: Anders Engelholm 2018-11-20

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Sammanställning 1. Bakgrund

Sammanställning 1. Bakgrund Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst

Läs mer

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari

Läs mer

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

ETIK. och konsten att vara en medmänniska

ETIK. och konsten att vara en medmänniska ETIK och konsten att vara en medmänniska Du håller i Din hand ett dokument som syftar till att lyfta fram etiken som ett livsnödvändigt måste i det dagliga livet. Sjukhusledningen hoppas denna lilla skrift

Läs mer

Intervjuguide- Doktorandrekrytering

Intervjuguide- Doktorandrekrytering Intervjuguide- Doktorandrekrytering Institutionen för Medicin, Huddinge Datum: Kandidat: Närvarande: Inledning Hälsa välkommen Presentation av de närvarande Hur intervjun är upplagd Presentation av Karolinska

Läs mer

Min forskning handlar om:

Min forskning handlar om: Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom

Läs mer

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Vilka är ni? Förkunskaper? Lågaffektivt bemötande Syfte med kvällen: Ge en gemensam

Läs mer