Henrik Stub: Praktiknära undervisning: Sportwebben

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Henrik Stub: Praktiknära undervisning: Sportwebben www.insajd.nu"

Transkript

1 1 Henrik Stub: Praktiknära undervisning: Sportwebben Sportwebben är en integrerad del av högskolekursen Journalistik och skriftlig PR inom idrottsområdet som ges till andraårsstudenter i medie- och kommunikationsvetenskap med idrottsinriktning på Högskolan Dalarna. Den övergripande avsikten med webben kan sägas vara tudelad. Den ska dels vara en publiceringskanal och en lärarledd redaktion för våra studenter som avser att arbeta professionellt med sportjournalistik i framtiden, alltså ett huvudsakligen pedagogiskt syfte, och dels ett nyhetsforum för lokal sport i Borlänge- och Faluregionen. I den här rapporten diskuterar jag de erfarenheter jag har gjort som webbens redaktör och lärare under två års tid. Särskild vikt läggs vid det ofrånkomliga dilemma som ligger i projektets dubbelnatur mellan akademisk högskolekurs och kommersiell branschaktör. Denna balansgång mellan högskolans krav på akademisk prövbarhet och branschens krav på marknadsanpassning har varit ett återkommande tema i arbetet med webben. Bakgrund Sportwebben har sitt ursprung i den tidningen Massport som startades läsåret Tidningen sjösattes som ett studentinitiativ och hade sport i Dalarna som sitt bevakningsområde. Den publicerades som en pdf-fil på nätet och utkom en gång i månaden. Tidningen hade många läsare och fick fina framgångar, bland annat uppmärksammandes den av både lokalpress, Sveriges Radio och Sveriges Television vid invigningen Av läsarreaktionerna att döma fanns ett behov av det slags lokal sportjournalistik som tidningen bedrev, det vill säga en rapportering med fokus på mindre sporthändelser än de som vanligen ryms i de etablerade lokalmedierna. Dock saknades en ordentlig budget och efterhand avstannade projektet. Tråden togs upp igen av dåvarande programansvariga för Mediekommunikationsprogrammet på Högskolan Dalarna, Marit Nybelius, som undersökte möjligheterna till en fortsatt utgivning av tidningen under nya former. Till slut hittade man en lösning i form av ett redaktionsråd med representanter för idrotten i Falun- och Borlängeregionen. Med dessa aktörer involverade i projektet förbättrades utsikterna till en långsiktig finansiering. Det beslutades att produkten inte längre vara en tidning utan en

2 2 sportwebb. Under Marit Nybelius ledning integrerades projektet i högskolekursen Journalistik och skriftlig PR inom idrottsområdet som ges till andraårsstudenter i medieoch kommunikationsvetenskap med idrottsinriktning på Högskolan Dalarna. Därmed kom studenterna att utgöra den nya webbens redaktion. På så sätt kunde man försäkra sig om en viss kvalitet i arbetet och en solid tillgång på redaktionellt material, samtidigt som studenterna fick möjligheten att arbeta i ett skarpt projekt inom sin utbildning. Webben fick namnet och uppgick så småningom i EU-projektet Audiovisuella Medier, vilket garanterade en finansieringstid på cirka två år. Efter en upphandling på hösten 2010 anställdes jag, Henrik Stub, som projektets redaktör och lärare. Efter några månaders förberedelser i form av skrivövningar med studenterna och konstruktion av webbplattformen lanserades sportwebben i april Sportwebbens funktion. Från en bunden till en självständig journalistik och tillbaka Journalistyrket har en kort akademisk tradition i Sverige (och i de flesta andra länder). Det var först på 1960-talet som journalistiken i Sverige flyttade in universitetsvärlden och blev akademisk på de då nyinrättade journalisthögskolorna. Akademiseringen manifesterade sig i en professionalisering av den journalistiska yrkesrollen, med anammandet av en viss gemensam yrkeskodex och krav på redaktionell självständighet som främsta kännemärken. Detta var ett avsteg från den parti- och föreningslojala svenska nyhetsjournalistiken som dittills varit dominerande i framför allt dagspressen. Den allt överskuggande parollen för den nya generationen av nyhetsjournalister på och 1970-talen blev hävdandet av en autonomi i förhållande till makthavare och utomstående särintressen, inklusive redaktionens egen annonsavdelning och ledarsida. Här anslöt sig den svenska journalistkåren till anglosaxiskt, liberalt journalistideal med rötterna i upplysningstiden pressen skulle vara en tredje statsmakt ( fjärde statsmakt i USA) som motvikt till staten och andra maktsfärer. I Sverige har denna utveckling mot en professionaliserad journalistik skildrats ingående i ett stort antal samhälls- och medievetenskapliga standardverk de senaste decennierna, och jag ska inte närmare gå in på detaljer här. Poängen i detta sammanhang, med bäring på sportwebbens uttalade målsättningar ovan, är att den historiska utvecklingen mot professionalism och autonomi inom journalistkåren tycks ha avstannat, enligt flera medieforskare. Gunnar Nygren beskriver i sin bok Yrke på glid (2008) hur journalistrollen successivt genomgått en deprofessionalisering i spåren av de digitala mediernas framväxt

3 3 de senaste 15 åren. Det blir allt svårare att hävda en journalistisk yrkesintegritet i ett medielandskap som präglas av tidningsdöd, tynande annonsinkomster och högt publiceringstempo på nätet, hävdar han. På de hårdbantade redaktionerna blir den traditionella gränsdragningen mellan nyheter och PR svår att upprätthålla, och resultatet kan avläsas i en ny sorts yrkeskår med delvis förändrade yrkeslojaliteter de multijobbande mediearbetarna. I denna nya mediemiljö fyller sportwebben en funktion, hävdar jag. Om studenterna efter avslutad kurs är duktigare på att värdera källor och bättre på att navigera i det snåriga gränslandet mellan PR, reklam och journalistik, så har webben gjort sin lilla insats i återupprättelsen av en oberoende sportjournalistik. Dilemmat: En tankehybrid med inbyggda problem Med sin dubbelnatur mellan akademisk högskolekurs och skarp journalistisk produkt med en publik rymmer sportwebben Insajd.nu en hel del principiella problem som visat sig vara på en gång fruktbara och svårlösta för mig och redaktionen. Det uppstår med nödvändighet en intressekonflikt i ett projekt som å ena sidan ska slå vakt om den journalistiska integriteten så som denna förstås och tolkas av västvärldens normativa massmedieläror - och å andra sidan ska ta hänsyn till vissa institutionella spelregler, inte minst Högskolans egna. Spänningen mellan journalistiska ideal och lokal realpolitik känns nog igen från många lokaltidningsredaktioner - vem stöter sig egentligen med en stor annonsköpare men dilemmat får en extra dimension när det flyttar in under Högskolans tak. Här ska också den akademiska prövbarheten integreras i verksamheten. Samtidigt har det visat sig att projektets inbyggda motsättningar har varit pedagogiskt fruktbara för studenterna. Balansgången mellan motstridiga institutionella intressen är typisk för de flesta informationsyrken, och med har studenterna fått möjlighet att pröva gränserna får det fria ordet i en mycket konkret och branschliknande produktionsmiljö. Vi kan inte skriva vad som helst om våra chefer på Högskolan, och vi måste ta hänsyn till de potentiella välgörare i lokalmiljön föreningar och företag - som vi hoppas kunna leva av i framtiden när projektpengarna tar slut. Detta kompromissande har varit ett återkommande tema i tillkomsten av sportwebben, och trots att det emellanåt har varit frustrerande för en MKV-lärare att köpslå om de journalistiska principerna så har det varit en nyttig och troligen ganska verklighetsnära erfarenhet för både mig och studenterna.

4 4 Sportwebbens uppläggning och arbetsrutiner Som nämndes inledningsvis är webben en integrerad del av kursen Journalistik och skriftlig PR inom idrottsområdet som ges till andraårsstudenter i MKV med idrottsinriktning. Hittills har tre årskullar examinerats (ca 40 studenter). Kursen ska enligt kursplanen uppfylla följande kunskapsmål: visa insikt om och kunna hantera de verktyg som finns inom PR och journalistik visa förståelse för skillnaden mellan skriven PR och journalistik kunna genomföra intervjuer för journalistik och PR kunna skriva reportage, krönikor och andra artiklar med journalistiskt eller PR-syfte förstå de olika rollerna inom en redaktion och vad samarbete i en redaktion innebär visa förståelse för och respektera en deadline redogöra för idrottsjournalistikens utveckling Det är värt att notera att kursmålen ursprungligen är tagna utan avseende på den arbetsform som kursen senare har fått i och med Men med tanke på att målen genomgående har en hantverksmässig och branschnära karaktär har de varit ganska funktionella som rättesnöre i det dagliga arbetet med webben, med vissa undantag som jag ska återkomma till. Större delen av kursens innehåll ligger i linje med sådant som lärs ut på grundnivån i de flesta akademiska journalistutbildningar i landet (med undantag för idrottsmedieprofilen som är unik för oss) så i fråga om litteratur och kursupplägg har vi rört oss i en relativt känd terräng. Som framgår av kursnamnet ligger tonvikten i kursen på skriven journalistik, även om vi också lagt upp rörliga bilder på webben (av god kvalitet!). Dessa har producerats av Högskolans produktionsstudenter under ledning av lärarna Andrew Scott och Johan Söderberg. Rent praktiskt har arbetet organiserats så att studenterna inför varje schemalagt undervisningstillfälle skrivit en eller flera obligatoriska artiklar som vi sedan diskuterat under seminarieliknande former i klassen, så kallade redaktionsmöten. Valet av tema och skrivgenre för varje artikel har varit uppgjort på förhand, detta har varit nödvändigt för att en säkra en stil- och innehållsmässig bredd i nyhetsmixen. Studenterna har även bildsatt sina artiklar med

5 5 egna foton. Efter redaktionsmötena har studenterna i de flesta fall fått anvisningar om revidering av sina arbeten innan jag slutligen har godkänt dem för publicering på webben. Utöver dessa obligatoriska, examinerande inlämningsartiklar har jag bett studenterna producera ett antal frivilliga artiklar i syfte att bygga upp en textbank för perioder med låg publiceringstakt, framför allt under studiefria perioder som sommarlovet. Denna frivilliga produktionsstrategi har haft blandad framgång, webben har lidit av en viss nyhetstorka när redaktionen av studiecykelskäl varit obemannad av studenter. Den traditionella journalistskolan och studenternas motläsning För att anpassa webbprojektet till en akademiskt prövbar form i enlighet med högskolans styrdokument var det nödvändigt att välja ett välbeprövat undervisningspaket vad gäller kursupplägg, examination och litteratur. Inte minst det senare har vållat en del huvudbry. Det saknas inte kvalitativa handböcker i journalistik i den svenska bokfloran - titlar som Intervjuteknik av Björn Häger (2007), Att skriva reportage av Hansén & Thor (1999) och Författarens verktygslåda av Torsten Thurén (2006) används flitigt i de akademiska journalistutbildningarna i landet. Det har vi delvis också gjort men perspektivet kan förefalla gammalt eller missriktat för våra behov med sportwebben. Både i de ovan nämnda och i andra besläktade läroböcker är utgångspunkten i grunden normativ, journalistiken ska vara opåverkad av utomstående särintressen och helst undvika pragmatiska överenskommelser med omgivningen. Den lyxen har vi inte kunnat unna oss. Ingen trodde nog på förhand att webbprojektet skulle arbeta med fullt redaktionellt oberoende, men med endast journalistiklitteraturen som referensram har vi hamnat i ett slags förklaringsmässigt ingenmansland när vi försökt att definiera vad och vem vi är. Vi är ju inte journalister enligt böckernas typologi. Här har det krävts ett mått av motläsning från studenternas sida för att få kartan att stämma med verkligheten. Det är länge sedan de liberala journalistidealen formulerades, och studenterna är nog medvetna om att det inte är deras framtida yrkesliv som skildras i litteraturen. För dem gäller det att anpassa sig till en arbetsmarknad med en mycket komplexare väv av lojaliteter, krav och förväntningar än vad föregående generationers mediearbetare jobbat inom. Detta har studenterna om än oavsiktligt från min sida fått öva sig på i arbetet med Insajd.nu.

6 6 Ett annat problem med litteraturen är att den i grunden utgår från gamla journalistiska publicerings- och produktionstekniker. Även om de flesta handböcker i journalistik numera inkluderar de digitala medierna i katalogen över möjliga publiceringsställen är påfallande många titlar ursprungligen skrivna med den gamla papperstidningen som utgångspunkt, och först i senare upplagor anpassade för webbruk. Det ger återigen ett gammalt perspektiv på produktionen av nyheter. Teknikfrågan är förstås tätt sammanlänkad med de ovan nämnda och nu delvis urholkade journalistidealen, eftersom det ju i mångt och mycket är utvecklingen på den nya, digitala mediemarknaden som gjort det så svårt för den självständiga (och dyra) journalistiken att överleva i sin klassiska form. Lösningen på det dilemmat har varit att sprida innehållet över flera medieplattformar såkallad konvergens. Denna process är väl beskriven i ett flertal medievetenskapliga standardverk mest känt är kanske Convergence Culture av Henry Jenkins (2006). Men brukslitteraturen på området är vag. Ingen handbok som jag har hittat (obs: begränsad litteratursökning!) redogör på djupet för de rent hantverksmässiga implikationerna av att producera ett konvergerande medieinnehåll. Emellanåt har jag fått känslan av att studenterna inte riktigt vet vad det är för slags text de har producerat. Artiklarna skrivs enligt traditionella journalistiska produktionsmallar och överlämnas till mig - redaktören - före publicering precis som på den gamla tidningstiden. Men på webben innebär ju inte publiceringen någon slutstation, tvärtom får texterna ett slags nytt liv när de länkas vidare, kommenteras och i många fall också omredigeras av oss på redaktionen. Den här sortens nätkultur är vardagsmat för studenterna och de behärskar det interaktiva arbetssättet väl, men det leder också till att de ibland skriver texter i en samtalande, halvoffentlig ton, och alltså inte regelrätta publikationer med en avgränsad plats i offentligheten på det sätt som en högskolekurs nog avser. Det här gränslandet mellan offentligt och semioffentligt får ingen riktig beskrivning i de praktiska läroböckerna, upplever jag, men det är kanske inget större bekymmer. Pratigheten på nätet inte är ju inget specifikt studentproblem. Medieforskaren Michael Karlsson beskriver i sin avhandling Nätjournalistik (2006) hur det demokratiska samhällets traditionella indelning i offentligt och icke-offentligt blivit alltmer suddig i spåren av de digitala mediernas expansion. Det är inte längre självklart vem som är journalist. Gränsen mellan producent och konsument är inte lika tydlig och absolut som i ett analogt medium // Vem är då konsument och vem är producent när alla bidrar till innehållets utformning? (Karlsson 2006, s. 60)

7 7 Undervisning på kurs och webb Med dessa omständigheter nämnda ska jag kort redogöra för hur jag lagt upp undervisningen i kursen och webben. Jag har som sagt använt ett ganska traditionellt undervisningspaket med tonvikt på praktiska skrivfärdigheter, intervjuteknik, research och journalistisk genrekunskap. Ett viktigt moment i kursens inledning innan studenterna kommit i gång med att skriva för sportwebben - har exempelvis varit att vinkla och presentera komplexa nyhetshändelser. Mycket informationsarbete handlar ju om detta att kunna indela verkligheten i distinkta fack och presentera den för en viss sorts publik. Här är ett par exempel på examinerande inlämningsuppgifter: 1) Läs Tobias Starks artikel om sexualitet och alkohol inom ishockeyn och skriv tre vinklade texter enligt instruktionerna nedan. Alla läser varandras texter och förbereder kommentarer inför träffen på tisdag. a) Föreställ dig att den såkallade Park-hotellskandalen 2005 nyss har inträffat. Skriv början på en nyhetsartikel om händelsen i en feministisk tidning ( tecken). Skriv rubrik, ingress och en liten brödtext, och vinkla händelsen enligt vad du tror är redaktionens önskemål i alla dessa delar. Utgå t ex från det Stark kallar den grundläggande genusstrukturen inom sporten. b) Föreställ dig att den såkallade Park-hotellskandalen 2005 nyss har inträffat. Skriv början på nyhetsartikel om händelsen i Ishockeyförbundets tidning Hockey ( tecken). Skriv rubrik, ingress och en liten brödtext, och vinkla händelsen enligt vad du tror är redaktionens önskemål i alla dessa delar. Här ska du s.a.s. tala med förbundets röst. c) Föreställ dig att den såkallade Park-hotellskandalen 2005 nyss har inträffat. Skriv början på en nyhetsartikel om händelsen i en branschtidskrift för PR- och medieproffs. Skriv rubrik, ingress och en liten brödtext, och vinkla händelsen enligt vad du tror är redaktionens önskemål i alla dessa delar. Här gör du nog en bedömning av förbundets informationshantering.

8 8 Ett annat exempel: Er uppgift inför fredagens träff är att presentera en bild av landet Ukraina för en tänkt kund i mediebranschen. Som ni vet är Ukraina (tillsammans med Polen) värdland för sommarens europamästerskap i fotboll för herrar, och nyhetsintresset för den unga och relativt okända nationen ökar. Din kund vill vara uppdaterad på ukrainska förhållanden men har varken kompetens eller tid att bedriva research på egen hand. Detta blir ditt jobb som leverantör av omvärldsbevakningstjänster. Läs igenom artiklarna nedan och sortera ut ett nyhetsinnehåll som du vill presentera för kunden. Det gäller för dig att filtrera, texterna spänner från tung akademisk utredningsprosa till rena anekdoter. Fundera på vad slags information som du tror att kunden behöver. Skriv en A4-sida där du presenterar de viktigaste punkterna i din research. Alla läser varandras texter och förbereder kommentarer inför träffen på fredag. Efter att ha gjort dessa och ett par andra liknande uppgifter har studenterna börjat skriva skarpt för webben. De har alltså gått igenom en relativt lång inkörningsperiod med övningstexter före sin första publicering. Detta har fungerat bra som en kvalitetssäkring eftersom studenterna fått en viss känsla för de journalistiska verktygen och genrerna innan de börjat producera. Efter några veckor med webben i skarpt läge har studenterna förstått den praktiska innebörden av uttryck som rep och knäck. Därefter har jag kunnat lägga ut jobb utan att behöva förklara så mycket. Så här har ett uppdrag kunnat se ut ett par månader in i terminen: Ämnet är fritt denna gång (inom ramen för Insajdkonceptet) men inte formen. Alla skriver sina texter enligt den genreindelning som finns nedan. Alla läser varandras texter och förbereder kommentarer inför träffen på fredag. De färdiga artiklarna håller naturligt nog en ojämn stilistisk nivå men jag vill hävda att alla texter uppfyller de formella innehållskriterierna inom sina respektive genrer. De innehåller alltså alla vedertagna byggstenar i ett reportage, en porträttintervju, en nyhetsartikel o.s.v. (i alla fall nästan). Innehållskriterierna har vi f.ö. hämtat från de ovan nämnda handböckerna i journalistik samt från Stefan Theanders Hitta Vinklar (1998).

9 9 Studenternas synpunkter Enligt studenterna har arbetet med webben varit lärorikt och roligt, det framgår av de två kursvärderingar som har gjorts. Särskilt är det det branschnära perspektivet och den schemalagda textkritiken som har uppskattats. Här har webbprojektet och kursen kunnat uppvisa en hög grad av måluppfyllelse, verkar det. Studenterna är helt enkelt duktigare på att skriva efter avslutad kurs, det tycker både de själva och jag som deras lärare och redaktör. De är också duktigare på att värdera källor och de kan bättre navigera i det snåriga gränslandet mellan PR och journalistik, säger de. Också det håller jag med om. På minussidan tar studenterna upp att upplägget varit för teoretiskt, det vill säga för stor betoning på en problematiserande och teoribaserad journalistkunskap, och att webbens uttalade Dalavinkel känts som en begräsning. Klickfrekvens och redaktionella omprioriteringar Även om det inte framgår av utvärderingarna då jag misstänker att webbens avsaknad av en tydlig målgrupp också var ett problem för studenterna i början av projektet. Med ambitionen att skriva om sport i Falun och Borlänge hade nog projektet inledningsvis en alltför diffus marknadsnisch. Det märkte vi tidigt i arbetet med den första klassen Vi hade svårt att nå en publik, det framgick av klickfrekvensen i Google Analytics som sällan visade fler än 50 träffar per vecka. Men efter vissa redaktionella omprioriteringar fick vi fler träffar. Vi började särskilt rikta in oss på innebandy för ungdomar, en mycket talrik grupp inom den svenska folkrörelseidrotten som går under radarn för de etablerade lokalmediernas bevakning. Denna strategi gav resultat i besöksstatistiken. Vi tolkade det som ett bekräftelsebehov, hos oss fick innebandyungdomarna synas. Möjligen är detta ett uttryck för en allmän tendens i samtiden, ett medialt bekräftelsebehov hos unga, något som blivit utförligt undersökt i flera etnografiska mediestudier, bland annat i rapporten Jag ser mig. En etnografisk studie av barns och ungas förhållande till programmet Idol av Graffman & Fredriksson (2010). Men det spåret kräver i så fall en grundlig uppföljning. Fler besökare på sidan fick vi i alla fall. Styrkta av denna framgång letade vi upp ett annat framgångsrikt klickrecept, nämligen skid-vm på Lugnet Åtskilliga falubor är emot arrangemanget med motiveringen att det kostar för mycket, och många argumenterar högljutt för den åsikten på insändarsidor och i sociala medier. Därför lät vi gotländska redaktionsmedlemmen Linnéa kasta in en brandfackla i debatten med en

10 10 VM-positiv krönika som drev med dalmasarnas svartsyn. Det gav både klickar och kommentarer på sidan. Så här kunde det se ut i kommentarfältet: - Nej, VM är inte framför allt kul och en otrolig upplevelse. VM gräver ett ännu större hål i kommunens kista för skolor och äldreboenden än grusgropen. Den här krönikan är skriven inifrån ett naivt sportperspektiv. Småbackarna fick kosta 5 Mkr. Det blev 26 Mkr. Stora backarna fick kosta 55 Mkr. Det blev 110 Mkr (troligen mer). Det finns inte hur mycket pengar som helst. Flaggviftande under två veckor täcker inte Faluns utgifter. Det finns inte någon kalkyl som visar det. Har du annan information så visa gärna den. - - Visa då gärna att det inte fanns några sådana effekter. Du har uppenbarligen tillräckligt på fötterna för att säga att arrangemangen gräver ett hål i kommuns kista=negativt ekonomiskt resultat. Det antar jag ju då att du har belägg för? För det kan väl inte vara så att du mest hittar på? Varför en sportwebb, egentligen? Som tidigare nämnts är Högskolan Dalarna ensam i landet om sin idrottsmedieinriktning. Det förpliktigar. Vi ska tillhandahålla ett brett perspektiv på de rådande forskningstraditionerna inom fältet idrott och medier och vi ska belysa idrottsmediebranschen villkor. Vi ska också möta studenternas förväntningar på en arbetsmarknadsrelevant utbildning och förse regionen med nödvändig arbetskraft. Möjligen kan man hävda att webbprojektet prickar alla de målen på sitt sätt. Studenterna som driver projektet blir idrottsakademiker i slutändan men många av dem har uttalade ambitioner om att jobba praktiskt med mediesport, till exempel som sportjournalister. Här fyller sportwebben en funktion. Med sina teoretiska MKV-kunskaper i bagaget har studenterna övat upp en förmåga att abstrahera idrotten och betrakta den som vilken annan samhällsföreteelse som helst. Detta slags abstraktion ligger i linje med vad medieforskaren Peter Dahlén hävdar i sin bok Sport och Medier (2008). Idrotten, hävdar han, handlar i själva verket om något annat än sig själv. Idrottens attraktionskraft bygger på en föreställning om att den är rättvis, den symboliserar en oförstörd värld där alla kan delta på lika villkor, oberoende av sociala bakgrundsfaktorer som klass,

11 11 etnicitet, kön med mera, hävdar han. De myter som Dahlén här tar upp kan studenterna slå hål på efter att jobbat med sportwebben, hävdar jag. Avlutande reflektion: Sportwebbens plats i folkrörelseidrotten Det vore nog en överdrift att påstå att sportwebben fyller ett tomrum på den lokala mediemarknaden. Det saknas ju inte sportmaterial i de etablerade lokalmedierna, och det finns gott om interaktiva sporsnackarforum på webben. Men med vårt nuvarande fokus på ungdomar under de absoluta elitskikten tror jag vi kan fylla ett behov. Jag ska försöka att illustrera med ett exempel. I mellandagarna bevakade jag en innebandyturnering för ungdomar i Falun. Det som slog mig var varken de läckra piruetterna på banan eller att så många lag hade rest hela vägen från Centraleuropa. Det som gjorde intryck var föräldrarna på läktarna. De såg trötta ut, räknade lamporna i taket, ville nog hellre vara hemma och titta på TV. Det sa mig faktiskt någonting om kraften i den svenska folkrörelseidrotten, hur svulstigt det än låter. Det finns något tidsotypiskt oegennyttigt över tillställningar som detta, vuxna som betvingar tröttheten och deras barn som aldrig lär bli några stjärnor. Men ändå ställer upp, kommer i tid, accepterar skitmat, fryser, för att bygga någonting tillsammans. Det finns en poäng i att skriva om de här människorna, och förhoppningsvis kommer det att bli möjligt att göra det även i fortsättningen. Referenser Dahlén, Peter (2008) Sport och medier: en introduktion, Kristiansand: IJ-forlaget, Graffman, Katarina och Johan Fredriksson (2010) Jag ser mig: en etnografisk studie av barns och ungas förhållande till programmet Idol, Stockholm: Medierådet, Hansén Stig och Clas Thor (1999) Att skriva reportage, 2. [omarb.] upplagan, Stockholm: Ordfront, Häger, Björn (2007) Intervjuteknik, 2. [omarb. och uppdaterade] upplagan, Stockholm: Liber, Jenkins, Henry (2006) Convergence culture: where old and new media collide, New York: New York University Press, Karlsson, Mikael (2006) Nätjournalistik: en explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra svenska nyhetssajter, Lund: Lund studies in media and communication, 2006:9, Nygren, Gunnar (2008) Yrke på glid: om journalistrollens de-professionalisering, Stockholm: Sim(o),

12 12 Theander, Stefan (1998) Hitta vinklar: verktyg för skribenter, Lund: Studentlitteratur, Thurén, Torsten (2006) Författarens verktygslåda: att läsa och skriva sakprosa, Stockholm: Liber.

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011

Läs mer

Massmedier. Inledning

Massmedier. Inledning Massmedier Inledning Ordet medium kommer från latin och betyder mitten, centrum eller förmedlare. I plural (när det är flera) säger man media eller medier. Medier är egentligen bara olika kanaler eller

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP

ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP Träff 1 Lördagen den 22 september, klockan 1015 1600 Sal Homeros fm. Wägner och Moberg på em. Vecka 36 38, 3 september 22

Läs mer

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. MEDIESPRÅK Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. Beskrivning av ämnet I det journalistiska arbetet är språket ett väsentligt arbetsredskap. Journalisterna

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1133 Retorik, grundkurs, 30 högskolepoäng Rhetoric, Introductory Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Läs mer

Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild.

Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild. Medieproduktion Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild. Skolverket Projektets omfattning och innehåll styrs av skolverkets krav på det som kallas för "centrallt innehåll" dvs det du

Läs mer

Mediearbetets grunder Välkomna!

Mediearbetets grunder Välkomna! Mediearbetets grunder Välkomna! Klara Ahlqvist-Gustafsson Obstinator AB Tel: 070-740 72 09 Mail: Lördag 4 juni Hålltider: 10.00-11.30 Medias grundläggande funktionssätt Så funkar media! Vad som utgör en

Läs mer

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c ' Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

Skogsmästarskolan. Vad är Din sammanfattande syn på Skogsmästarprogrammet? Medelbetyg: 4,0 (förra årets kurs, SMP 05/08, gav 3,7 i medelbetyg).

Skogsmästarskolan. Vad är Din sammanfattande syn på Skogsmästarprogrammet? Medelbetyg: 4,0 (förra årets kurs, SMP 05/08, gav 3,7 i medelbetyg). Skogsmästarskolan 2009-05-28 U T V Ä R D E R I N G S K O G S M Ä S T A R P R O G R A M M E T 2 0 0 6 / 0 9 UNDERLAG Undersökningen bygger på de enkäter som skickats ut i april -09 (53 st). Här redovisas

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Lärarhandledning: Civilkurage

Lärarhandledning: Civilkurage Lärarhandledning: Civilkurage Denna lärarhandledning styr inte dig som lärare utan ska ses just som en handledning, klassens behov och de ramfaktorer som råder är självklart viktiga. Handledningen innefattar

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella

Läs mer

Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema 21/1 21/2

Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema 21/1 21/2 Studieordning med inriktning mot Personal, PAO T1 Arbete och Organisation (PAO) VT 2013 Delkursansvarig: Margareta Simonsson-Sarnecki OBS! Mindre ändringar i schemat kommer troligen att göras. Dessa meddelas

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 2014-12-04 Kursfakta Kursens namn Inom program / fristående

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003. HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 80 POÄNG The Media Design Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

www.mediataitokoulu.fi

www.mediataitokoulu.fi Detta material innehåller information om och uppgifter relaterade till klicknyheter som publiceras på nätet, hur digital journalistik genererar pengar samt den omvälvning som nyhetsmedia genomgår, något

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/ Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik Se W:s exjobbssida http://www.w-program.nu/ Ur kursplanen se http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kkod=1tv962 Mål: Syftet med examensarbetet

Läs mer

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Kursutvärdering moment 2, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Jag är nöjd med de regelbundna föreläsningarna och seminarierna,

Läs mer

Forskningspraktik 10 hp, 15 hp och 20 hp Molekylär bioteknik/bioinformatik Anvisningar januari 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning

Forskningspraktik 10 hp, 15 hp och 20 hp Molekylär bioteknik/bioinformatik Anvisningar januari 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning Forskningspraktik 10 hp, 15 hp och 20 hp Molekylär bioteknik/bioinformatik Anvisningar januari 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning Börja så här Läs kursplanen och den allmänna informationen

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 8, januari 2015 * * * * *************************************************** Checklista för ett

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Uppgift 6 Mediernas villkor

Uppgift 6 Mediernas villkor Uppgift 6 Mediernas villkor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT11 nr 6 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet November 2011 Av Margareta

Läs mer

Lokala studieregler vid Göteborgs universitet

Lokala studieregler vid Göteborgs universitet Styrdokument dnr G2011/323 1 / 5 Lokala studieregler vid Göteborgs universitet Publicerad Beslutsfattare www.styrdokument.adm.gu.se Rektor Beslutsdatum 130408 Giltighetstid Revideringsdatum Från och med

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14 Riktlinjer för VFU 140825 Sektionen för lärarutbildning (LUT) Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs 1: Barndomens villkor

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Handledning för pedagoger

Handledning för pedagoger Handledning för pedagoger Vad erbjuder webbsidan? Digitala spåret är ett projekt som ska underlätta flexibla studier i svenska. Produkten består av en webbsida, innehållande länkar till studieobjekt och

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Dokumentnamn. Införandet av ny generell kursvärderingsenkät HT2011

Dokumentnamn. Införandet av ny generell kursvärderingsenkät HT2011 Dokumentnamn Införandet av ny generell kursvärderingsenkät HT2011 Datum Sida 6 oktober 2011 1 / 9 Införandet av ny generell kursvärderingsenkät HT2011 Styrelsen för utbildning (US) beslutade den 16 juni

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

LJUDPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

LJUDPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet LJUDPRODUKTION Ljudproduktion omfattar ett stort område, från olika radiogenrer och film- och tv-ljud, till interaktiva medier, dataspel, ljudböcker och ljudinstallationer i offentliga miljöer. Ljud används

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-166/2009 Sida 1 (5) MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

Läs mer

Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Hösten 2007 Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum 3047 ulf.larsson@sh.

Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Hösten 2007 Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum 3047 ulf.larsson@sh. Delkursbeskrivning: Webbdesign med multimedia, 5 poäng (Interactive Multimedia for the Web, 7.5 ECTS Credits) Kurs Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Lärcentrum Ljusnarsberg 2008-06-09 Studiehandledning för kurs: Grundkurs kalkylering i MS Excel 2002, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Studiehandledning Klinisk Biomekanik, 7,5 Hp.

Studiehandledning Klinisk Biomekanik, 7,5 Hp. Studiehandledning Klinisk Biomekanik, 7,5 Hp. Välkommen till kursen Klinisk biomekanik. Med hjälp av den här studiehandledningen vill vi ge dig en uppfattning om vad du kan förvänta dig av kursen och hur

Läs mer

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV Rev. Aug 2006 INLEDNING Följande formalia gäller inlämningsuppgifter och riktar sig till studenter och lärare vid Akademin för

Läs mer

2014 års journalist- och kommunikatörs UNDERSÖKNING. Vem producerar morgondagens nyheter?

2014 års journalist- och kommunikatörs UNDERSÖKNING. Vem producerar morgondagens nyheter? 214 års journalist- och kommunikatörs UNDERSÖKNING Vem producerar morgondagens nyheter? Cisions stora journalist- och kommunikatörsundersökning 214 Vem producerar morgondagens nyheter? Cision genomför

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

A thread in the web. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

A thread in the web. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap A thread in the web De sociala medierna har de senaste åren revolutionerat all mediekonsumtion. Facebook och Twitter har blivit maktfaktorer och gett politiska rörelser ny kraft. Företagen har också insett

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 29 studenter av 70 har svarat. Vad i kursen har varit särskilt värdefullt och varför? Kursens utgångspunkt, att titta på hur samhället skapar

Läs mer

Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT

Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT KURSPROGRAM 2008 Material, form och kraft (VSM131, 9hp) Mål Målet med kursen är en fördjupad formförståelse; en förståelse om samspelet mellan material, form

Läs mer

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS)

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmets benämning: Engelsk benämning: MARKNADSFÖRINGSPROGRAMMET, 120 poäng Programme for Marketing and Business

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Syfte och inriktning. Bidragstyper. www.hogreutbildning.se

Syfte och inriktning. Bidragstyper. www.hogreutbildning.se Syfte och inriktning Högre utbildning är en vetenskaplig e-tidskrift som är fritt tillgänglig enligt open accessprincipen. Tidskriftens övergripande syfte är att stödja framväxten av kunskap om lärande

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Industriellt byggande, 7,5 hp

Industriellt byggande, 7,5 hp Kurs-PM Industriellt byggande, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Skrivet av: Lars Eliasson och Helena Lidelöw Termin: Hösten 2014 Kurskod: 4TS103 Introduktion Syftet med denna

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Frågor och svar om tekniska rapporter

Frågor och svar om tekniska rapporter Frågor och svar om tekniska rapporter Frågorna är ordnade efter rapportens struktur Titelsidan Hur ska titelsidan se ut? Universitet, program, kurs, termin, datum och år. Författarnamn och e-postadresser,

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik studiehandledning STUDIEHANDLEDNING Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 Vem bestämmer vad du tänker? Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Några tips om du man kan jobba med media och PR

Några tips om du man kan jobba med media och PR Några tips om du man kan jobba med media och PR 1. Höras och synas i media Idag är konkurrensen om medias utrymme stenhård. Den som vill synas och höras måste själv vara aktiv. Hur man lyckas beror mindre

Läs mer

KONSTFACK UNIVERSITY COLLEGE OF ARTS, CRAFTS & DESIGN DKK/ Grafisk Design och Illustration Årskurs 3

KONSTFACK UNIVERSITY COLLEGE OF ARTS, CRAFTS & DESIGN DKK/ Grafisk Design och Illustration Årskurs 3 KONSTFACK UNIVERSITY COLLEGE OF ARTS, CRAFTS & DESIGN DKK/ Grafisk Design och Illustration Årskurs 3 KURSBESKRIVNING Examensarbete 23hp Poängen fördelas på delmoment: Projektbeskrivning 2 hp Tidsplan 2

Läs mer

VÄLKOMNA PÅ LÄRARUTBILDARTRÄFF

VÄLKOMNA PÅ LÄRARUTBILDARTRÄFF VÄLKOMNA PÅ LÄRARUTBILDARTRÄFF 09.00 10.00 Information för nya lärarutbildare även ni som tidigare har haft studenter från AU1 är naturligtvis välkomna 10.00 10.30 Information för samtliga lärarutbildare

Läs mer

TILL DIG SOM ANSVARAR FÖR OCH UTBILDAR INOM GRÖNT KORT

TILL DIG SOM ANSVARAR FÖR OCH UTBILDAR INOM GRÖNT KORT TILL DIG SOM ANSVARAR FÖR OCH UTBILDAR INOM GRÖNT KORT Du kan vara klubbchef, ordförande, tränare, utbildare i golfvett, fadder, SISU-konsulent - Hur får vi nya spelare att trivas i golfen? - Hur får vi

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Journalistförbundet avvisar utredningens förslag i sin helhet. Vi motiverar vårt ställningstagande i det följande.

Journalistförbundet avvisar utredningens förslag i sin helhet. Vi motiverar vårt ställningstagande i det följande. Datum: 2011-04-19 Vår ref: Pär Trehörning Dnr: 12/2011 810 Justitiedepartementet 114 94 Stockholm Att Monika Bergström Remissyttrande Olovlig fotografering (Ds 2011:1) Journalistförbundet avvisar utredningens

Läs mer

CONTENT MARKETING. 4 steg som hjälper dig att skapa en träffsäker strategi.

CONTENT MARKETING. 4 steg som hjälper dig att skapa en träffsäker strategi. CONTENT MARKETING 4 steg som hjälper dig att skapa en träffsäker strategi. Vad är nyttan med content marketing? Content marketing handlar om att använda egenproducerat innehåll i din marknadsföring för

Läs mer

Omvärldsanalys i praktiken

Omvärldsanalys i praktiken Studieplan till Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Författare: Carina Sommarström, 2013 Studieplan Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Vi möts dagligen

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer