Henrik Stub: Praktiknära undervisning: Sportwebben

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Henrik Stub: Praktiknära undervisning: Sportwebben www.insajd.nu"

Transkript

1 1 Henrik Stub: Praktiknära undervisning: Sportwebben Sportwebben är en integrerad del av högskolekursen Journalistik och skriftlig PR inom idrottsområdet som ges till andraårsstudenter i medie- och kommunikationsvetenskap med idrottsinriktning på Högskolan Dalarna. Den övergripande avsikten med webben kan sägas vara tudelad. Den ska dels vara en publiceringskanal och en lärarledd redaktion för våra studenter som avser att arbeta professionellt med sportjournalistik i framtiden, alltså ett huvudsakligen pedagogiskt syfte, och dels ett nyhetsforum för lokal sport i Borlänge- och Faluregionen. I den här rapporten diskuterar jag de erfarenheter jag har gjort som webbens redaktör och lärare under två års tid. Särskild vikt läggs vid det ofrånkomliga dilemma som ligger i projektets dubbelnatur mellan akademisk högskolekurs och kommersiell branschaktör. Denna balansgång mellan högskolans krav på akademisk prövbarhet och branschens krav på marknadsanpassning har varit ett återkommande tema i arbetet med webben. Bakgrund Sportwebben har sitt ursprung i den tidningen Massport som startades läsåret Tidningen sjösattes som ett studentinitiativ och hade sport i Dalarna som sitt bevakningsområde. Den publicerades som en pdf-fil på nätet och utkom en gång i månaden. Tidningen hade många läsare och fick fina framgångar, bland annat uppmärksammandes den av både lokalpress, Sveriges Radio och Sveriges Television vid invigningen Av läsarreaktionerna att döma fanns ett behov av det slags lokal sportjournalistik som tidningen bedrev, det vill säga en rapportering med fokus på mindre sporthändelser än de som vanligen ryms i de etablerade lokalmedierna. Dock saknades en ordentlig budget och efterhand avstannade projektet. Tråden togs upp igen av dåvarande programansvariga för Mediekommunikationsprogrammet på Högskolan Dalarna, Marit Nybelius, som undersökte möjligheterna till en fortsatt utgivning av tidningen under nya former. Till slut hittade man en lösning i form av ett redaktionsråd med representanter för idrotten i Falun- och Borlängeregionen. Med dessa aktörer involverade i projektet förbättrades utsikterna till en långsiktig finansiering. Det beslutades att produkten inte längre vara en tidning utan en

2 2 sportwebb. Under Marit Nybelius ledning integrerades projektet i högskolekursen Journalistik och skriftlig PR inom idrottsområdet som ges till andraårsstudenter i medieoch kommunikationsvetenskap med idrottsinriktning på Högskolan Dalarna. Därmed kom studenterna att utgöra den nya webbens redaktion. På så sätt kunde man försäkra sig om en viss kvalitet i arbetet och en solid tillgång på redaktionellt material, samtidigt som studenterna fick möjligheten att arbeta i ett skarpt projekt inom sin utbildning. Webben fick namnet och uppgick så småningom i EU-projektet Audiovisuella Medier, vilket garanterade en finansieringstid på cirka två år. Efter en upphandling på hösten 2010 anställdes jag, Henrik Stub, som projektets redaktör och lärare. Efter några månaders förberedelser i form av skrivövningar med studenterna och konstruktion av webbplattformen lanserades sportwebben i april Sportwebbens funktion. Från en bunden till en självständig journalistik och tillbaka Journalistyrket har en kort akademisk tradition i Sverige (och i de flesta andra länder). Det var först på 1960-talet som journalistiken i Sverige flyttade in universitetsvärlden och blev akademisk på de då nyinrättade journalisthögskolorna. Akademiseringen manifesterade sig i en professionalisering av den journalistiska yrkesrollen, med anammandet av en viss gemensam yrkeskodex och krav på redaktionell självständighet som främsta kännemärken. Detta var ett avsteg från den parti- och föreningslojala svenska nyhetsjournalistiken som dittills varit dominerande i framför allt dagspressen. Den allt överskuggande parollen för den nya generationen av nyhetsjournalister på och 1970-talen blev hävdandet av en autonomi i förhållande till makthavare och utomstående särintressen, inklusive redaktionens egen annonsavdelning och ledarsida. Här anslöt sig den svenska journalistkåren till anglosaxiskt, liberalt journalistideal med rötterna i upplysningstiden pressen skulle vara en tredje statsmakt ( fjärde statsmakt i USA) som motvikt till staten och andra maktsfärer. I Sverige har denna utveckling mot en professionaliserad journalistik skildrats ingående i ett stort antal samhälls- och medievetenskapliga standardverk de senaste decennierna, och jag ska inte närmare gå in på detaljer här. Poängen i detta sammanhang, med bäring på sportwebbens uttalade målsättningar ovan, är att den historiska utvecklingen mot professionalism och autonomi inom journalistkåren tycks ha avstannat, enligt flera medieforskare. Gunnar Nygren beskriver i sin bok Yrke på glid (2008) hur journalistrollen successivt genomgått en deprofessionalisering i spåren av de digitala mediernas framväxt

3 3 de senaste 15 åren. Det blir allt svårare att hävda en journalistisk yrkesintegritet i ett medielandskap som präglas av tidningsdöd, tynande annonsinkomster och högt publiceringstempo på nätet, hävdar han. På de hårdbantade redaktionerna blir den traditionella gränsdragningen mellan nyheter och PR svår att upprätthålla, och resultatet kan avläsas i en ny sorts yrkeskår med delvis förändrade yrkeslojaliteter de multijobbande mediearbetarna. I denna nya mediemiljö fyller sportwebben en funktion, hävdar jag. Om studenterna efter avslutad kurs är duktigare på att värdera källor och bättre på att navigera i det snåriga gränslandet mellan PR, reklam och journalistik, så har webben gjort sin lilla insats i återupprättelsen av en oberoende sportjournalistik. Dilemmat: En tankehybrid med inbyggda problem Med sin dubbelnatur mellan akademisk högskolekurs och skarp journalistisk produkt med en publik rymmer sportwebben Insajd.nu en hel del principiella problem som visat sig vara på en gång fruktbara och svårlösta för mig och redaktionen. Det uppstår med nödvändighet en intressekonflikt i ett projekt som å ena sidan ska slå vakt om den journalistiska integriteten så som denna förstås och tolkas av västvärldens normativa massmedieläror - och å andra sidan ska ta hänsyn till vissa institutionella spelregler, inte minst Högskolans egna. Spänningen mellan journalistiska ideal och lokal realpolitik känns nog igen från många lokaltidningsredaktioner - vem stöter sig egentligen med en stor annonsköpare men dilemmat får en extra dimension när det flyttar in under Högskolans tak. Här ska också den akademiska prövbarheten integreras i verksamheten. Samtidigt har det visat sig att projektets inbyggda motsättningar har varit pedagogiskt fruktbara för studenterna. Balansgången mellan motstridiga institutionella intressen är typisk för de flesta informationsyrken, och med har studenterna fått möjlighet att pröva gränserna får det fria ordet i en mycket konkret och branschliknande produktionsmiljö. Vi kan inte skriva vad som helst om våra chefer på Högskolan, och vi måste ta hänsyn till de potentiella välgörare i lokalmiljön föreningar och företag - som vi hoppas kunna leva av i framtiden när projektpengarna tar slut. Detta kompromissande har varit ett återkommande tema i tillkomsten av sportwebben, och trots att det emellanåt har varit frustrerande för en MKV-lärare att köpslå om de journalistiska principerna så har det varit en nyttig och troligen ganska verklighetsnära erfarenhet för både mig och studenterna.

4 4 Sportwebbens uppläggning och arbetsrutiner Som nämndes inledningsvis är webben en integrerad del av kursen Journalistik och skriftlig PR inom idrottsområdet som ges till andraårsstudenter i MKV med idrottsinriktning. Hittills har tre årskullar examinerats (ca 40 studenter). Kursen ska enligt kursplanen uppfylla följande kunskapsmål: visa insikt om och kunna hantera de verktyg som finns inom PR och journalistik visa förståelse för skillnaden mellan skriven PR och journalistik kunna genomföra intervjuer för journalistik och PR kunna skriva reportage, krönikor och andra artiklar med journalistiskt eller PR-syfte förstå de olika rollerna inom en redaktion och vad samarbete i en redaktion innebär visa förståelse för och respektera en deadline redogöra för idrottsjournalistikens utveckling Det är värt att notera att kursmålen ursprungligen är tagna utan avseende på den arbetsform som kursen senare har fått i och med Men med tanke på att målen genomgående har en hantverksmässig och branschnära karaktär har de varit ganska funktionella som rättesnöre i det dagliga arbetet med webben, med vissa undantag som jag ska återkomma till. Större delen av kursens innehåll ligger i linje med sådant som lärs ut på grundnivån i de flesta akademiska journalistutbildningar i landet (med undantag för idrottsmedieprofilen som är unik för oss) så i fråga om litteratur och kursupplägg har vi rört oss i en relativt känd terräng. Som framgår av kursnamnet ligger tonvikten i kursen på skriven journalistik, även om vi också lagt upp rörliga bilder på webben (av god kvalitet!). Dessa har producerats av Högskolans produktionsstudenter under ledning av lärarna Andrew Scott och Johan Söderberg. Rent praktiskt har arbetet organiserats så att studenterna inför varje schemalagt undervisningstillfälle skrivit en eller flera obligatoriska artiklar som vi sedan diskuterat under seminarieliknande former i klassen, så kallade redaktionsmöten. Valet av tema och skrivgenre för varje artikel har varit uppgjort på förhand, detta har varit nödvändigt för att en säkra en stil- och innehållsmässig bredd i nyhetsmixen. Studenterna har även bildsatt sina artiklar med

5 5 egna foton. Efter redaktionsmötena har studenterna i de flesta fall fått anvisningar om revidering av sina arbeten innan jag slutligen har godkänt dem för publicering på webben. Utöver dessa obligatoriska, examinerande inlämningsartiklar har jag bett studenterna producera ett antal frivilliga artiklar i syfte att bygga upp en textbank för perioder med låg publiceringstakt, framför allt under studiefria perioder som sommarlovet. Denna frivilliga produktionsstrategi har haft blandad framgång, webben har lidit av en viss nyhetstorka när redaktionen av studiecykelskäl varit obemannad av studenter. Den traditionella journalistskolan och studenternas motläsning För att anpassa webbprojektet till en akademiskt prövbar form i enlighet med högskolans styrdokument var det nödvändigt att välja ett välbeprövat undervisningspaket vad gäller kursupplägg, examination och litteratur. Inte minst det senare har vållat en del huvudbry. Det saknas inte kvalitativa handböcker i journalistik i den svenska bokfloran - titlar som Intervjuteknik av Björn Häger (2007), Att skriva reportage av Hansén & Thor (1999) och Författarens verktygslåda av Torsten Thurén (2006) används flitigt i de akademiska journalistutbildningarna i landet. Det har vi delvis också gjort men perspektivet kan förefalla gammalt eller missriktat för våra behov med sportwebben. Både i de ovan nämnda och i andra besläktade läroböcker är utgångspunkten i grunden normativ, journalistiken ska vara opåverkad av utomstående särintressen och helst undvika pragmatiska överenskommelser med omgivningen. Den lyxen har vi inte kunnat unna oss. Ingen trodde nog på förhand att webbprojektet skulle arbeta med fullt redaktionellt oberoende, men med endast journalistiklitteraturen som referensram har vi hamnat i ett slags förklaringsmässigt ingenmansland när vi försökt att definiera vad och vem vi är. Vi är ju inte journalister enligt böckernas typologi. Här har det krävts ett mått av motläsning från studenternas sida för att få kartan att stämma med verkligheten. Det är länge sedan de liberala journalistidealen formulerades, och studenterna är nog medvetna om att det inte är deras framtida yrkesliv som skildras i litteraturen. För dem gäller det att anpassa sig till en arbetsmarknad med en mycket komplexare väv av lojaliteter, krav och förväntningar än vad föregående generationers mediearbetare jobbat inom. Detta har studenterna om än oavsiktligt från min sida fått öva sig på i arbetet med Insajd.nu.

6 6 Ett annat problem med litteraturen är att den i grunden utgår från gamla journalistiska publicerings- och produktionstekniker. Även om de flesta handböcker i journalistik numera inkluderar de digitala medierna i katalogen över möjliga publiceringsställen är påfallande många titlar ursprungligen skrivna med den gamla papperstidningen som utgångspunkt, och först i senare upplagor anpassade för webbruk. Det ger återigen ett gammalt perspektiv på produktionen av nyheter. Teknikfrågan är förstås tätt sammanlänkad med de ovan nämnda och nu delvis urholkade journalistidealen, eftersom det ju i mångt och mycket är utvecklingen på den nya, digitala mediemarknaden som gjort det så svårt för den självständiga (och dyra) journalistiken att överleva i sin klassiska form. Lösningen på det dilemmat har varit att sprida innehållet över flera medieplattformar såkallad konvergens. Denna process är väl beskriven i ett flertal medievetenskapliga standardverk mest känt är kanske Convergence Culture av Henry Jenkins (2006). Men brukslitteraturen på området är vag. Ingen handbok som jag har hittat (obs: begränsad litteratursökning!) redogör på djupet för de rent hantverksmässiga implikationerna av att producera ett konvergerande medieinnehåll. Emellanåt har jag fått känslan av att studenterna inte riktigt vet vad det är för slags text de har producerat. Artiklarna skrivs enligt traditionella journalistiska produktionsmallar och överlämnas till mig - redaktören - före publicering precis som på den gamla tidningstiden. Men på webben innebär ju inte publiceringen någon slutstation, tvärtom får texterna ett slags nytt liv när de länkas vidare, kommenteras och i många fall också omredigeras av oss på redaktionen. Den här sortens nätkultur är vardagsmat för studenterna och de behärskar det interaktiva arbetssättet väl, men det leder också till att de ibland skriver texter i en samtalande, halvoffentlig ton, och alltså inte regelrätta publikationer med en avgränsad plats i offentligheten på det sätt som en högskolekurs nog avser. Det här gränslandet mellan offentligt och semioffentligt får ingen riktig beskrivning i de praktiska läroböckerna, upplever jag, men det är kanske inget större bekymmer. Pratigheten på nätet inte är ju inget specifikt studentproblem. Medieforskaren Michael Karlsson beskriver i sin avhandling Nätjournalistik (2006) hur det demokratiska samhällets traditionella indelning i offentligt och icke-offentligt blivit alltmer suddig i spåren av de digitala mediernas expansion. Det är inte längre självklart vem som är journalist. Gränsen mellan producent och konsument är inte lika tydlig och absolut som i ett analogt medium // Vem är då konsument och vem är producent när alla bidrar till innehållets utformning? (Karlsson 2006, s. 60)

7 7 Undervisning på kurs och webb Med dessa omständigheter nämnda ska jag kort redogöra för hur jag lagt upp undervisningen i kursen och webben. Jag har som sagt använt ett ganska traditionellt undervisningspaket med tonvikt på praktiska skrivfärdigheter, intervjuteknik, research och journalistisk genrekunskap. Ett viktigt moment i kursens inledning innan studenterna kommit i gång med att skriva för sportwebben - har exempelvis varit att vinkla och presentera komplexa nyhetshändelser. Mycket informationsarbete handlar ju om detta att kunna indela verkligheten i distinkta fack och presentera den för en viss sorts publik. Här är ett par exempel på examinerande inlämningsuppgifter: 1) Läs Tobias Starks artikel om sexualitet och alkohol inom ishockeyn och skriv tre vinklade texter enligt instruktionerna nedan. Alla läser varandras texter och förbereder kommentarer inför träffen på tisdag. a) Föreställ dig att den såkallade Park-hotellskandalen 2005 nyss har inträffat. Skriv början på en nyhetsartikel om händelsen i en feministisk tidning ( tecken). Skriv rubrik, ingress och en liten brödtext, och vinkla händelsen enligt vad du tror är redaktionens önskemål i alla dessa delar. Utgå t ex från det Stark kallar den grundläggande genusstrukturen inom sporten. b) Föreställ dig att den såkallade Park-hotellskandalen 2005 nyss har inträffat. Skriv början på nyhetsartikel om händelsen i Ishockeyförbundets tidning Hockey ( tecken). Skriv rubrik, ingress och en liten brödtext, och vinkla händelsen enligt vad du tror är redaktionens önskemål i alla dessa delar. Här ska du s.a.s. tala med förbundets röst. c) Föreställ dig att den såkallade Park-hotellskandalen 2005 nyss har inträffat. Skriv början på en nyhetsartikel om händelsen i en branschtidskrift för PR- och medieproffs. Skriv rubrik, ingress och en liten brödtext, och vinkla händelsen enligt vad du tror är redaktionens önskemål i alla dessa delar. Här gör du nog en bedömning av förbundets informationshantering.

8 8 Ett annat exempel: Er uppgift inför fredagens träff är att presentera en bild av landet Ukraina för en tänkt kund i mediebranschen. Som ni vet är Ukraina (tillsammans med Polen) värdland för sommarens europamästerskap i fotboll för herrar, och nyhetsintresset för den unga och relativt okända nationen ökar. Din kund vill vara uppdaterad på ukrainska förhållanden men har varken kompetens eller tid att bedriva research på egen hand. Detta blir ditt jobb som leverantör av omvärldsbevakningstjänster. Läs igenom artiklarna nedan och sortera ut ett nyhetsinnehåll som du vill presentera för kunden. Det gäller för dig att filtrera, texterna spänner från tung akademisk utredningsprosa till rena anekdoter. Fundera på vad slags information som du tror att kunden behöver. Skriv en A4-sida där du presenterar de viktigaste punkterna i din research. Alla läser varandras texter och förbereder kommentarer inför träffen på fredag. Efter att ha gjort dessa och ett par andra liknande uppgifter har studenterna börjat skriva skarpt för webben. De har alltså gått igenom en relativt lång inkörningsperiod med övningstexter före sin första publicering. Detta har fungerat bra som en kvalitetssäkring eftersom studenterna fått en viss känsla för de journalistiska verktygen och genrerna innan de börjat producera. Efter några veckor med webben i skarpt läge har studenterna förstått den praktiska innebörden av uttryck som rep och knäck. Därefter har jag kunnat lägga ut jobb utan att behöva förklara så mycket. Så här har ett uppdrag kunnat se ut ett par månader in i terminen: Ämnet är fritt denna gång (inom ramen för Insajdkonceptet) men inte formen. Alla skriver sina texter enligt den genreindelning som finns nedan. Alla läser varandras texter och förbereder kommentarer inför träffen på fredag. De färdiga artiklarna håller naturligt nog en ojämn stilistisk nivå men jag vill hävda att alla texter uppfyller de formella innehållskriterierna inom sina respektive genrer. De innehåller alltså alla vedertagna byggstenar i ett reportage, en porträttintervju, en nyhetsartikel o.s.v. (i alla fall nästan). Innehållskriterierna har vi f.ö. hämtat från de ovan nämnda handböckerna i journalistik samt från Stefan Theanders Hitta Vinklar (1998).

9 9 Studenternas synpunkter Enligt studenterna har arbetet med webben varit lärorikt och roligt, det framgår av de två kursvärderingar som har gjorts. Särskilt är det det branschnära perspektivet och den schemalagda textkritiken som har uppskattats. Här har webbprojektet och kursen kunnat uppvisa en hög grad av måluppfyllelse, verkar det. Studenterna är helt enkelt duktigare på att skriva efter avslutad kurs, det tycker både de själva och jag som deras lärare och redaktör. De är också duktigare på att värdera källor och de kan bättre navigera i det snåriga gränslandet mellan PR och journalistik, säger de. Också det håller jag med om. På minussidan tar studenterna upp att upplägget varit för teoretiskt, det vill säga för stor betoning på en problematiserande och teoribaserad journalistkunskap, och att webbens uttalade Dalavinkel känts som en begräsning. Klickfrekvens och redaktionella omprioriteringar Även om det inte framgår av utvärderingarna då jag misstänker att webbens avsaknad av en tydlig målgrupp också var ett problem för studenterna i början av projektet. Med ambitionen att skriva om sport i Falun och Borlänge hade nog projektet inledningsvis en alltför diffus marknadsnisch. Det märkte vi tidigt i arbetet med den första klassen Vi hade svårt att nå en publik, det framgick av klickfrekvensen i Google Analytics som sällan visade fler än 50 träffar per vecka. Men efter vissa redaktionella omprioriteringar fick vi fler träffar. Vi började särskilt rikta in oss på innebandy för ungdomar, en mycket talrik grupp inom den svenska folkrörelseidrotten som går under radarn för de etablerade lokalmediernas bevakning. Denna strategi gav resultat i besöksstatistiken. Vi tolkade det som ett bekräftelsebehov, hos oss fick innebandyungdomarna synas. Möjligen är detta ett uttryck för en allmän tendens i samtiden, ett medialt bekräftelsebehov hos unga, något som blivit utförligt undersökt i flera etnografiska mediestudier, bland annat i rapporten Jag ser mig. En etnografisk studie av barns och ungas förhållande till programmet Idol av Graffman & Fredriksson (2010). Men det spåret kräver i så fall en grundlig uppföljning. Fler besökare på sidan fick vi i alla fall. Styrkta av denna framgång letade vi upp ett annat framgångsrikt klickrecept, nämligen skid-vm på Lugnet Åtskilliga falubor är emot arrangemanget med motiveringen att det kostar för mycket, och många argumenterar högljutt för den åsikten på insändarsidor och i sociala medier. Därför lät vi gotländska redaktionsmedlemmen Linnéa kasta in en brandfackla i debatten med en

10 10 VM-positiv krönika som drev med dalmasarnas svartsyn. Det gav både klickar och kommentarer på sidan. Så här kunde det se ut i kommentarfältet: - Nej, VM är inte framför allt kul och en otrolig upplevelse. VM gräver ett ännu större hål i kommunens kista för skolor och äldreboenden än grusgropen. Den här krönikan är skriven inifrån ett naivt sportperspektiv. Småbackarna fick kosta 5 Mkr. Det blev 26 Mkr. Stora backarna fick kosta 55 Mkr. Det blev 110 Mkr (troligen mer). Det finns inte hur mycket pengar som helst. Flaggviftande under två veckor täcker inte Faluns utgifter. Det finns inte någon kalkyl som visar det. Har du annan information så visa gärna den. - - Visa då gärna att det inte fanns några sådana effekter. Du har uppenbarligen tillräckligt på fötterna för att säga att arrangemangen gräver ett hål i kommuns kista=negativt ekonomiskt resultat. Det antar jag ju då att du har belägg för? För det kan väl inte vara så att du mest hittar på? Varför en sportwebb, egentligen? Som tidigare nämnts är Högskolan Dalarna ensam i landet om sin idrottsmedieinriktning. Det förpliktigar. Vi ska tillhandahålla ett brett perspektiv på de rådande forskningstraditionerna inom fältet idrott och medier och vi ska belysa idrottsmediebranschen villkor. Vi ska också möta studenternas förväntningar på en arbetsmarknadsrelevant utbildning och förse regionen med nödvändig arbetskraft. Möjligen kan man hävda att webbprojektet prickar alla de målen på sitt sätt. Studenterna som driver projektet blir idrottsakademiker i slutändan men många av dem har uttalade ambitioner om att jobba praktiskt med mediesport, till exempel som sportjournalister. Här fyller sportwebben en funktion. Med sina teoretiska MKV-kunskaper i bagaget har studenterna övat upp en förmåga att abstrahera idrotten och betrakta den som vilken annan samhällsföreteelse som helst. Detta slags abstraktion ligger i linje med vad medieforskaren Peter Dahlén hävdar i sin bok Sport och Medier (2008). Idrotten, hävdar han, handlar i själva verket om något annat än sig själv. Idrottens attraktionskraft bygger på en föreställning om att den är rättvis, den symboliserar en oförstörd värld där alla kan delta på lika villkor, oberoende av sociala bakgrundsfaktorer som klass,

11 11 etnicitet, kön med mera, hävdar han. De myter som Dahlén här tar upp kan studenterna slå hål på efter att jobbat med sportwebben, hävdar jag. Avlutande reflektion: Sportwebbens plats i folkrörelseidrotten Det vore nog en överdrift att påstå att sportwebben fyller ett tomrum på den lokala mediemarknaden. Det saknas ju inte sportmaterial i de etablerade lokalmedierna, och det finns gott om interaktiva sporsnackarforum på webben. Men med vårt nuvarande fokus på ungdomar under de absoluta elitskikten tror jag vi kan fylla ett behov. Jag ska försöka att illustrera med ett exempel. I mellandagarna bevakade jag en innebandyturnering för ungdomar i Falun. Det som slog mig var varken de läckra piruetterna på banan eller att så många lag hade rest hela vägen från Centraleuropa. Det som gjorde intryck var föräldrarna på läktarna. De såg trötta ut, räknade lamporna i taket, ville nog hellre vara hemma och titta på TV. Det sa mig faktiskt någonting om kraften i den svenska folkrörelseidrotten, hur svulstigt det än låter. Det finns något tidsotypiskt oegennyttigt över tillställningar som detta, vuxna som betvingar tröttheten och deras barn som aldrig lär bli några stjärnor. Men ändå ställer upp, kommer i tid, accepterar skitmat, fryser, för att bygga någonting tillsammans. Det finns en poäng i att skriva om de här människorna, och förhoppningsvis kommer det att bli möjligt att göra det även i fortsättningen. Referenser Dahlén, Peter (2008) Sport och medier: en introduktion, Kristiansand: IJ-forlaget, Graffman, Katarina och Johan Fredriksson (2010) Jag ser mig: en etnografisk studie av barns och ungas förhållande till programmet Idol, Stockholm: Medierådet, Hansén Stig och Clas Thor (1999) Att skriva reportage, 2. [omarb.] upplagan, Stockholm: Ordfront, Häger, Björn (2007) Intervjuteknik, 2. [omarb. och uppdaterade] upplagan, Stockholm: Liber, Jenkins, Henry (2006) Convergence culture: where old and new media collide, New York: New York University Press, Karlsson, Mikael (2006) Nätjournalistik: en explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra svenska nyhetssajter, Lund: Lund studies in media and communication, 2006:9, Nygren, Gunnar (2008) Yrke på glid: om journalistrollens de-professionalisering, Stockholm: Sim(o),

12 12 Theander, Stefan (1998) Hitta vinklar: verktyg för skribenter, Lund: Studentlitteratur, Thurén, Torsten (2006) Författarens verktygslåda: att läsa och skriva sakprosa, Stockholm: Liber.

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till denna gång Läs kapitel 11 och kapitel 12 om strategier, marknadsplan och varumärken Skicka en skiss på ert projekt till

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK Examensarbete, 15hp Delkursbeskrivning Examensarbetets syfte Examensarbetet omfattar 15 hp och kan antingen utformas

Läs mer

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör!

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslagen för de yngre till årets Tidningsveckan består av två delar,

Läs mer

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005

Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Malmö, den 15 maj 2005 José Luiz Barbosa Kultur Produktion Konst, Kultur och Kommunikation (K3) Malmö

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild.

Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild. Medieproduktion Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild. Skolverket Projektets omfattning och innehåll styrs av skolverkets krav på det som kallas för "centrallt innehåll" dvs det du

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Programmet för journalistik

Programmet för journalistik Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: studievagledare@medkom.umu.se www.kultmed.umu.se Utbildningsplan Dnr UmU 501-1832-11 Datum 2012-05-31

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master in Sociology 2(2) 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Masterprogrammet

Läs mer

Det fattas stora medicinska grävjobb

Det fattas stora medicinska grävjobb Det fattas stora medicinska grävjobb Ragnar Levi, författare, medicinjournalist med läkarexamen och informationschef på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Tycker du att kvaliteten på medicinjournalistiken

Läs mer

Tollare folkhögskola. Kursplan för Journalistkurs reportage/multimedia - Yrkesförberedande

Tollare folkhögskola. Kursplan för Journalistkurs reportage/multimedia - Yrkesförberedande Tollare folkhögskola Kursplan för Journalistkurs reportage/multimedia - Yrkesförberedande 2 Läsåret 2016-2017 Bakgrund Medierna i samhället har fått en allt större betydelse. Den tekniska utvecklingen

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning.

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Gunnela Westlander, bokanmälan Gunnar Kihlblom: AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Värmdö: Solid Affärs Coaching. ISBN 978-91-633-8657-2 Coaching är en metod

Läs mer

Datum Upprättad av Susanne Daregård Pressansvarig har ansvar för uppdateringar av informationen i denna skrift.

Datum Upprättad av Susanne Daregård Pressansvarig har ansvar för uppdateringar av informationen i denna skrift. Datum 2016 10 31 Upprättad av Susanne Daregård Pressansvarig har ansvar för uppdateringar av informationen i denna skrift. Mediestrategi Förord Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft.

Läs mer

Textanalys: Kursinformation, momentschema, examination, instuderingsuppgifter, gruppuppgifter och litteraturförteckning

Textanalys: Kursinformation, momentschema, examination, instuderingsuppgifter, gruppuppgifter och litteraturförteckning Lotta Alemyr/ (lotta.alemyr@liu.se) Gunnar Gårdemar/ (gunnar.gardemar@liu.se) Textanalys: Kursinformation, momentschema, examination, instuderingsuppgifter, gruppuppgifter och litteraturförteckning Kursinformation

Läs mer

KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206)

KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206) UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONSVETENSKAP MEDIER OCH KOMMUNIKATION VETENSKAPSKOMMUNIKATION II, VT07 KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206) 2007-01-19 Syfte Delkursen syftar till

Läs mer

Struktur för kursutvärdering vid Teknik och samhälle

Struktur för kursutvärdering vid Teknik och samhälle Struktur för kursutvärdering vid Teknik och samhälle Inledning Kursutvärderingar är en viktig del, kanske den viktigaste, för att driva kvaliteten framåt på våra utbildningar. Utförda på rätt sätt säkerställer

Läs mer

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman Kurs-PM Mediernas utveckling och förändring VT 2008 Tobias Olsson och Lowe Hedman Innehåll Sida Detaljschema 3 Föreläsningarna 4 Seminarieer 4 Examination 5 Kursplan 6 Litteraturlista 7 2 Detaljschema

Läs mer

Genom journalistiken och reportagekursen vill vi på Jakobsbergs folkhögskola vara med och arbeta mot dessa mål.

Genom journalistiken och reportagekursen vill vi på Jakobsbergs folkhögskola vara med och arbeta mot dessa mål. 2015-2016 Kursplan - Reportage Bakgrund i samhället Några av folkbildningens mål är att skapa möjligheter för människor att påverka sin livssituation, skapa engagemang för samhällsutveckling samt att bredda

Läs mer

Massmedier. Inledning

Massmedier. Inledning Massmedier Inledning Ordet medium kommer från latin och betyder mitten, centrum eller förmedlare. I plural (när det är flera) säger man media eller medier. Medier är egentligen bara olika kanaler eller

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

KURSPLAN. Medie- och kommunikationsvetenskap, 1-20 poäng. Media and Communication Studies, 1-20 points

KURSPLAN. Medie- och kommunikationsvetenskap, 1-20 poäng. Media and Communication Studies, 1-20 points Dnr: 2005:57au Institutionen för samhällsvetenskap KURSPLAN Medie- och kommunikationsvetenskap, 1-20 poäng Media and Communication Studies, 1-20 points Kurskod Beslutsdatum Gäller från MKA515 2005-08-29

Läs mer

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga?

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? 1. Vem, vad, när, hur, var och varför? Besvara de vanliga journalistiska frågorna

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. MEDIESPRÅK Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. Beskrivning av ämnet I det journalistiska arbetet är språket ett väsentligt arbetsredskap. Journalisterna

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 2014-12-04 Kursfakta Kursens namn Inom program / fristående

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION JU1423 Redaktionellt arbete Press, radio, tv, webb, 22,5 högskolepoäng Production in Print, Radio, TV, Webb, 25 higher education credits Fastställande

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Höstterminen 2015 1 (14) Innehåll Välkommen till Behörighetsgivande kurs i svenska, 30

Läs mer

Journalistkårens partisympatier

Journalistkårens partisympatier partisympatier 20 Kapitel 13 Journalistkårens partisympatier Kent Asp Journalister är en yrkesgrupp med makt. Det är ett skäl till varför det både ur ett vetenskapligt och i ett samhällsperspektiv är av

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning

Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning Medie- och kommunikationsvetenskap För studenter och handledare Allt du behöver veta om den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga

Läs mer

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen

Läs mer

Omvärldsanalys i praktiken

Omvärldsanalys i praktiken Studieplan till Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Författare: Carina Sommarström, 2013 Studieplan Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Vi möts dagligen

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella

Läs mer

Kursutvärdering Distans

Kursutvärdering Distans HT12 1SJ012 Ledarskap, pedagogik samverkan i sjuksköterskans yrkesutövning (7,5hp) V46-50 Enkätresultat Enkät: Status: Distans: Kursutvärdering stängd Datum: 2013-04-26 13:29:21 Aktiverade deltagare (HT12

Läs mer

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Socialpsykologi. Anvisningar till kursen (P1-SOC) 7,5 högskolepoäng 2/11 2/12

Socialpsykologi. Anvisningar till kursen (P1-SOC) 7,5 högskolepoäng 2/11 2/12 STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologprogrammet Termin 1, Ht 2015 Anvisningar till kursen Socialpsykologi (P1-SOC) 7,5 högskolepoäng 2/11 2/12 Senaste uppdatering: 2015-10-26 Välkommen

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

Förskollärarprogrammet

Förskollärarprogrammet Förskollärarprogrammet Förskolepedagogik: Verksamhetsförlagd utbildning, 7,5hp Kurskod 970G31 Studiehandledning Ht. 2015 0 Förord Välkommen till kursen Innehållet i denna studiehandledning har utarbetats

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Fler män ger fler män? Uppföljning av. MiFF, ett jämställdhetsprojekt. Gotlands kommun, Barn- och Utbildningsförvaltningen

Fler män ger fler män? Uppföljning av. MiFF, ett jämställdhetsprojekt. Gotlands kommun, Barn- och Utbildningsförvaltningen Fler män ger fler män? Uppföljning av MiFF, ett jämställdhetsprojekt. Gotlands kommun, Barn- och Utbildningsförvaltningen 2007 Under perioden februari02 oktober03 pågick AMS/Mål3-projektet MiFF (Män i

Läs mer

Mänsklig kommunikation ur medicinskt, psykologiskt och språkligt perspektiv I, 30.0 hp

Mänsklig kommunikation ur medicinskt, psykologiskt och språkligt perspektiv I, 30.0 hp 8LOG12 Mänsklig kommunikation ur medicinskt, psykologiskt och språkligt perspektiv I, 30.0 hp Human Communication from Medical, Psychological and Linguistic Perspectives I Programkurs Medicinska fakulteten

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs: Barndomens villkor. vt 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs: Barndomens villkor. vt 15 Riktlinjer för VFU 141212 Yvonne P Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs: Barndomens villkor vt 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se 035 167522, 0735

Läs mer

Kopieringsunderlag Your place or mine? Frågor till avsnittet

Kopieringsunderlag Your place or mine? Frågor till avsnittet Your place or mine? Frågor till avsnittet Förståelsefrågor: nyhetsbyrån Reuters inte att ordet terrorist ska användas, utan självmordbombare, tänker du? den närmaste israeliska staden. Hur många raketer

Läs mer

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kursföreståndare: Peter Lundkvist 1 4,5 hp Kursen är en introduktion till det svenska språket för dig som är internationell student eller forskare

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Dokumentnamn. Införandet av ny generell kursvärderingsenkät HT2011

Dokumentnamn. Införandet av ny generell kursvärderingsenkät HT2011 Dokumentnamn Införandet av ny generell kursvärderingsenkät HT2011 Datum Sida 6 oktober 2011 1 / 9 Införandet av ny generell kursvärderingsenkät HT2011 Styrelsen för utbildning (US) beslutade den 16 juni

Läs mer

Att skriva säljande texter Malmö 2 december. www.ljk.se

Att skriva säljande texter Malmö 2 december. www.ljk.se Att skriva säljande texter Malmö 2 december www.ljk.se Sändare Mottagare Shannon & Weaver Indirekt koppling tex via försäljningsstatistik Direkt koppling tex via marknadsundersökningar Behov/Syfte Effekt

Läs mer

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet RECENSION Sven-Eric Liedman Amela Dzin: Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet Doktorsavhandling. Karlstad

Läs mer

www.mediataitokoulu.fi

www.mediataitokoulu.fi Detta material innehåller information om och uppgifter relaterade till klicknyheter som publiceras på nätet, hur digital journalistik genererar pengar samt den omvälvning som nyhetsmedia genomgår, något

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån

Läs mer

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp)

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) Konkreta krav KN - Seminarium HT 2007 " Ämnesbeskrivning (ca 150-250 ord) + litteraturlista " Uppsats (ca 20 sidor) " Opposition (2-3 sidor) Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) " Presentation av uppsatsen

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema 21/1 21/2

Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema 21/1 21/2 Studieordning med inriktning mot Personal, PAO T1 Arbete och Organisation (PAO) VT 2013 Delkursansvarig: Margareta Simonsson-Sarnecki OBS! Mindre ändringar i schemat kommer troligen att göras. Dessa meddelas

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1133 Retorik, grundkurs, 30 högskolepoäng Rhetoric, Introductory Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Studiehandledning

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Studiehandledning UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Institutionen för kost- och idrottsvetenskap Studiehandledning L9ID45 Idrottsfysiologi med träningslära för idrott och hälsa, 5 hp Avancerad nivå Kursansvarig: Jesper

Läs mer

Kursrapport för WEBB13: Textproduktion 1 V14 7,5 hp (31KTP1)

Kursrapport för WEBB13: Textproduktion 1 V14 7,5 hp (31KTP1) Kursrapport för WEBB13: Textproduktion 1 V14 7,5 hp (31KTP1) Kursansvariga: Charlotte von Essen Anna Vörös Lindén Medverkade på kursen gjorde även: Camilla Hentschel (handledning och rättning) Ramona Mattisson

Läs mer

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen Kurs 1: Barndom och lärande: Omvårdnad, omsorg, fostran och samverkan Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen Sammanställningen bygger på svar från 56 studenter (3%) av

Läs mer

TIPS & INSPIRATION TILL SLÖJD- KALENDERN

TIPS & INSPIRATION TILL SLÖJD- KALENDERN TIPS & INSPIRATION TILL SLÖJD- KALENDERN Tips, inspiration och lite upprepningar till Slöjdkalenderns manual. Många av er har redan börjat lägga in aktiviteter och föreningsinformation på den nya hemsidan!

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341

Läs mer

Mediearbetets grunder Välkomna!

Mediearbetets grunder Välkomna! Mediearbetets grunder Välkomna! Klara Ahlqvist-Gustafsson Obstinator AB Tel: 070-740 72 09 Mail: Lördag 4 juni Hålltider: 10.00-11.30 Medias grundläggande funktionssätt Så funkar media! Vad som utgör en

Läs mer

Att bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna

Att bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna Att bilda opinion och påverka lokalt Workshop Latinamerikagrupperna 1 Upplägg Förberedelser för påverkansarbete Aktiviteter för att synas och att påverka Syfte: Bidra till att lägga grund och höja kunskap

Läs mer

Skogsmästarskolan. Vad är Din sammanfattande syn på Skogsmästarprogrammet? Medelbetyg: 4,0 (förra årets kurs, SMP 05/08, gav 3,7 i medelbetyg).

Skogsmästarskolan. Vad är Din sammanfattande syn på Skogsmästarprogrammet? Medelbetyg: 4,0 (förra årets kurs, SMP 05/08, gav 3,7 i medelbetyg). Skogsmästarskolan 2009-05-28 U T V Ä R D E R I N G S K O G S M Ä S T A R P R O G R A M M E T 2 0 0 6 / 0 9 UNDERLAG Undersökningen bygger på de enkäter som skickats ut i april -09 (53 st). Här redovisas

Läs mer

1. Teoretiska perspektiv på medier och journalistik,

1. Teoretiska perspektiv på medier och journalistik, Programplan för magisterprogrammet i masskommunikation: 1. Teoretiska perspektiv på medier och journalistik, 704601 Omfattning: 10 p - att bibringa studerandena grundläggande insikter i kommunikations-

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

Hur stor är sannolikheten att någon i klassen har en katt? Hur stor är

Hur stor är sannolikheten att någon i klassen har en katt? Hur stor är Karin Landtblom Hur sannolikt är det? Uttrycket Hur sannolikt är det på en skala? använder många till vardags, ofta med viss ironi. I denna artikel om grunder för begreppet sannolikhet åskådliggör författaren

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002 Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, ht 2002. Maria Andrén och Anna Lindkvist, Inst för genetik och patologi Utvärdering av laboration i genteknik för kemiingenjörer, VT 2002 Introduktion

Läs mer

Kurs-PM JO057G, HT 2016 Att arbeta på redaktion I Version

Kurs-PM JO057G, HT 2016 Att arbeta på redaktion I Version Kurs-PM JO057G, HT 2016 Att arbeta på redaktion I Version 161102 Välkommen till en kurs där du kommer att få prova på yrkesrollen i skarpt läge! Kursen ingår i en serie av tre: Att arbeta på redaktion

Läs mer

Etik genom konkurrens

Etik genom konkurrens Olof Petersson, tidigare SNS Etik genom konkurrens Mediegranskning var ett centralt tema för ett forskningsprojekt som för några år sedan genomfördes inom Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. Huvudresultaten

Läs mer

Sociologi GR (A), Arbetslivets sociologi, 30 hp

Sociologi GR (A), Arbetslivets sociologi, 30 hp 1 (6) Kursplan för: Sociologi GR (A), Arbetslivets sociologi, 30 hp Sociology Ba (A), Sociology of Work, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Kursenkät basår ht 10- vt11

Kursenkät basår ht 10- vt11 Kursenkät basår ht 10- vt11 Antal svar: 36 1. Betyg på kursen. Medelbetyg på den blev 4,1 80% 60% 40% 20% 0% 1 2 3 4 5 2. Kursplan och måluppfyllelse Kursens mål har enligt kursplanen uppfyllts 6 5 4 helt

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP

ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP Träff 1 Lördagen den 22 september, klockan 1015 1600 Sal Homeros fm. Wägner och Moberg på em. Vecka 36 38, 3 september 22

Läs mer