Fördubblad produktion av biogas i reningsverken. Rötning av sopor en möjlighet. sidan 8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fördubblad produktion av biogas i reningsverken. Rötning av sopor en möjlighet. sidan 8"

Transkript

1 Fördubblad produktion av biogas i reningsverken. Rötning av sopor en möjlighet. sidan 8 Vattnets väg från källan i naturen och tillbaka igen. Så funkar det. sidan 12 Vem bestämmer över vattnet? Vi frågar politikerna i EU, riksdagen och kommunerna. sidan 20 Medföljer SOM bilaga i SVeNSkA dagbladet, SepteMber 2009.

2 2 Planera efter vatten Vatten är en förutsättning för allt liv och bra vatten en förutsättning för ett bra liv. Därför samlar vi nu alla krafter för att skapa ett bättre vatten. I Sverige, med våra stora vattenresurser och relativt goda kvalitet, tar vi vatten för givet. Vattenfrågan ordnar sig, det löser vi sen, är ett vanligt perspektiv inom de flesta sektorer av samhället. Konsekvenserna av det blir ofta sämre vattenkvalitet, betydligt dyrare tekniska lösningar och samhällsbyggande samt ökade risker vid översvämningar och olyckor. Vi vill vända på perspektivet och säger därför Planera vårt samhällsbyggande efter vattnet. Med det menar vi att betydligt större hänsyn ska tas till vattenmiljöer, vattenresurser och vattenkvalitet. Förutsättningar för ett bra vatten ska tas med tidigt i varje planeringsprocess. Kravet på bra vatten skall ge tydliga avtryck i de teknikval och exploateringar som behövs i en samhällsutveckling. De klimatförändringar som förutspås de närmaste seklerna kräver en ännu tydligare fokusering på att samhällsbyggandet är vattensmart. Vi kan konstatera, inte minst inom ramen för EU samarbetets olika vattendirektiv, att vi har ett stort beting för att skapa bra vattenkvalitet och goda vattenmiljöer. För flera av problemen borde planeringen ha varit annorlunda, i annat fall hade det behövts bättre teknikval. Problem som hänger samman med för mycket vatten, för lite vatten och för dålig vattenkvalitet, oavsett om det avser grundvatten, ytvatten eller hav, går att planera och åtgärda bättre än som nu görs. Det ska vi göra tillsammans under de kommande decennierna och skapa ett robustare och långsiktigt mer hållbart samhälle. Det är dags att ta ut rätt kurs för bättre vatten. Vattenmyndigheterna Lars Bäckström Per-Ola Eriksson Bo Källstrand Sven Lindgren Ingemar Skogö Svenskt Vatten Lena Söderberg Svenskt Vatten är branschorganisationen för landets viktigaste livsmedelsindustri och ledande miljövårdsföretag de kommunala vattenoch avloppsreningsverken. Vattenmyndigheterna har det övergripande ansvaret att se till att EU:s ramdirektiv för vatten genomförs i Sverige. Tuffa miljömål för VA-branschen god vattenstatus redan 2015 enligt direktiv från EU 2015 ska alla yt- och grundvatten, enligt ett EG-direktiv, hålla god status. Därför krävs det att kraftiga åtgärder genomförs, bland annat inom VA-sektorn. Men de ansvariga där upplever att kraven är alldeles för otydliga. I våras presenterade vattenmyndigheterna förslagen till vattenstatus och åtgärdsprogram för alla svenska vattenområden. Genomgången av Sveriges vatten visar att en stor del av vattendragen, sjöarna och kustområdena inte klarar vattendirektivets krav på miljökvalitetsnormer. Sverige har kommit långt i ett internationellt perspektiv men ändå är det cirka 50 procent av ytvattnet i Sverige som inte håller god status enligt EU:s definition. Därför måste vi nu se till att det görs kraftiga åtgärder, säger Lennart Sorby, vattenvårdsdirektör på vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt. VA-verken och andra verksamhetsutövare som ligger i de områden som inte klarar god vattenstatus kommer nu att behöva vidta åtgärder. Mikael Medelberg är vd på Roslagsvatten, ett kommunalägt bolag som distribuerar dricksvatten och renar avloppsvatten för personer. Han är överlag positiv till EU:s vattendirektiv. Men åtgärdsprogrammet gör att VA-branschen ensam får bära ansvaret för renare vatten och det är inte rättvist. Även jordbruk, skogsbruk och industrin, som är stora källor till föroreningar, bör omfattas på ett tydligare sätt. Det är lätt att gå på VA-branschen och få förändringar, av rena finansieringsskäl. Vi har ett väloljat maskineri och kan ganska lätt höja VA-taxan för konsumenterna för att finansiera våra investeringar. I stället bör man gå efter polluter-payprincipen, att den som faktiskt förorenar också får betala, anser Mikael. Foto: Magnus Ström/Bildarkivet.se Branschorganisationen Svenskt Vatten upplever också att kraven är för hårda. Vi skulle hellre se miljömål istället för att använda sig av rättsliga krav såsom miljökvalitetsnormer. Det känns inte som förslaget är tillräckligt praktiskt förankrat då det är svårt att genomföra kraven på så kort tid, säger Anders Lind på Svenskt Vatten. Men Lennart Sorby på Vattenmyndigheten menar att det inte finns några andra alternativ. Det är ren matematik. Om Sverige ska nå sina politiska mål för Östersjön och vattendirektivets mål om god vattenstatus, så måste reningsverken bli ännu mer effektiva i att reducera kväve och fosforutsläppen. Nivån på minskningarna varierar mellan olika delar av landet. Men Östersjön är känsligast. Här behöver utsläppen från reningsverken minskas med procent jämfört med dagens nivå, säger han, och det gäller även de andra sektorerna som bidrar till övergödningen. Bilagan ges ut av Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna i Svenska Dagbladet, september Frågor om innehållet besvaras av: Fredrik Vinthagen Tel makes you visible Projektledare: Daniel Steen Redaktör: Johan Andreasson vxl Stålg Uppsala Grafisk form: Omslagsbild: Repro: Tryck: Är du intresserad av bilagor från Marknadsmedia? Kontakta Daniel Steen. Anna Hammarbäck IStock JMS V-tab

3 3 Annons ConDesign CommuniCATions Vattenskydd konflikthärd eller gemensamt projekt Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och vi är alla överens om att dricksvattnet behöver värnas. Trots detta fungerar vattenskyddsarbetet ofta dåligt. Få av de större dricksvattentäkterna har fått nya skyddsföreskrifter och vi klarar inte miljömålen. LRF efterlyser nya arbetssätt och ökad samverkan. De kommunala vattenskyddsprocesserna är i många fall onödigt konfliktfyllda och förslagen framstår ofta som schablonmässiga och omotiverade för markägarna. De ekonomiska konsekvenserna kan också vara stora. Vattenskyddet upplevs därför ofta som ett hot. En viktig orsak till problemen är myndigheternas schabloniserade synsätt med en och samma mall för olika vatten över hela landet oavsett hur de faktiska förhållandena ser ut. Vi menar att vattentillgångarna kan skyddas bättre genom att involvera markägarna mer och anpassa skyddet efter de lokala förhållandena och behoven. Detta gör man bäst genom samarbete och avtalslösningar. Frivilliga avtal används i många andra länder. LRF önskar att fler kommuner vågar vara konstruktiva och pröva nya modeller för vattenskyddet. Vi är intresserade av samverkanslösningar och avtalsmodeller och inbjuder alla intresserade kommuner att ta kontakt med oss. Det unika är att vi inte slutar prata med varandra Positivt samarbete I Linköping har vattenverket och lantbrukarna träffat ett frivilligt avtal som löper parallellt med ett mer traditionellt vattenskyddsbeslut och på så sätt hittat en mer långsiktig lösning för att skydda kommunens största vattentäkt. Erfarenheterna är goda från båda sidor. Bengt Waldebring, LRF:s regionchef i Sörmland och Östergötland, tog initiativet. En arbetsgrupp bildades med repre sentanter från Tekniska Verken, markägarna, länsstyrelsen och miljökontoren i Linköping och Motala. Diskussionerna ledde till ett avtal mellan markägarna och Tekniska Verken där den primära zonen minskades till 50 meter runt sjön. Det unika är att vi inte slutar prata med varandra efter att vattenskyddsområdet är fastställt, säger Bo Göran Lindqvist, projektledare på Tekniska Verken i Linköping. Erfarenheter från andra länder Många länder i Europa har problem med för höga halter av nitrat och kemiska växtskyddsmedel i dricksvatten. Vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har man studerat hur fem länder hanterar skyddet av dricksvatten. I Tyskland finns många exempel på samverkan mellan vattenverk och lantbrukare. I vissa delstater kan privata konsumenter få betala en högre vattenavgift för att finansiera förebyggande åtgärder inom t.ex. jordbruket. I Tyskland och Finland har frivilliga metoder och samarbeten fungerat bättre än lagstiftade vattenskyddsområden. I Storbritannien finns särskilda miljöstöd för odling i vattenskyddsområde. I Danmark ska åtgärder i första hand utföras genom frivilliga avtal mellan lantbrukare och täktinnehavare. Generellt är s.k. cooperative agreements vanligare i de studerade länderna än i Sverige. Framgångsfaktorer för effektivt vattenskyddsarbete Tidig och öppen dialog. Lokalt anpassade lösningar. Skyddet utgår från de problem och risker som faktiskt finns. Skälighetsavvägningar och riskbedömningar baseras på fakta och modern kunskap. Förståelse för att vattenskyddet innebär en intressekonflikt. Ersättningsfrågan diskuteras. Riktade råd om vattenskydd Vattenvårdskampanjen Greppa Näringen har gjort besök hos lantbrukare och diskuterat åtgärder för renare vatten. Nu finns ett särskilt rådgivningspaket, just för kommunala dricksvattentäkter. Lantbrukare erbjuds individuell rådgivning som minskar riskerna för att kemiska växtskyddsmedel hamnar i vattenmiljön. Liknande pilotprojekt har visat att just rådgivning och utbildning gett mycket goda resultat. Läs mer på Telefon

4 4 Troligtvis det godaste kranvattnet i världen Till vardags kanske du inte tänker på hur det smakar. Men när du reser utanför kommungränsen och dricker vattnet, då märker du skillnaden. Det är stora regionala skillnader men rent generellt har vi troligtvis det godaste kranvattnet i världen, säger vinprovaren Håkan Larsson. Visst smakar vattnet. Oftast rent, friskt och gott men på vissa håll även lite jordighet och dy. Vattnet har länge hållit en hög kvalitet i Sverige. Men nu har det också blivit viktigt att det smakar bra. Jag tror att tävlingen är en bidragande orsak till den ökade smakfokuseringen. Håkan Larsson är vinprovare och arbetar till vardags som redaktör för tidningen Allt om vin och 2005 satt han med i juryn och utmanade sina smaklökar när Sveriges UPO_vatten.indd 1 godaste kranvatten skulle tas fram. Vi var lite tveksamma först, om det verkligen gick att provsmaka vatten. Men det visade sig att det gick utmärkt då vi hade en 80 procentig överensstämmelse, precis som när det gäller provning av årgångsvin, säger Håkan. Först och främst ska vattnet vara friskt och kännas rent och det får gärna ha någon framträdande smak. Och det är viktigt att det ska lukta bra, hävdar vinkännaren. Doften ska vara fräsch. Det ska inte lukta dy. Dofterna kommer fram till näsan även bakvägen, när du tagit in vatten i munnen. Hur vattnet smakar beror på en rad olika Håkan Larsson. parametrar. Först och Foto: Claes Löfgren främst källan om vattnet kommer från grundvattnet i berggrunden eller från ytvatten i en insjö eller älv. Generellt smakar vattnet från grundvatten mer kalk och järn och uppfattas många gånger som ett bättre och godare vatten, säger Håkan Larsson. Men hantverket är också viktigt för smaken. Renings- och filtreringsprocesser kan göra underverk vilket tävlingens vinnarkommun Lilla Edet är ett lysande exempel på. Det prisbelönta vattnet tas från den hårt trafikerade Göta älv som rinner från Vänern ner till Göteborg. Reningsmetoden, som en tidigare laboratoriechef lärde sig i Ryssland i slutet av 1960-talet, bygger på en speciell reningsteknik som inte är så vanlig idag. Vattenbryggaren i Lilla Edet är sedan 1974 Bertil Olsson. Det blir som ett grundvatten. Vattnet går genom ett sandfilter och filtreras sedan genom en blandning av aktivt kol och alkaliska filtermassor för att få fram den fina smaken, säger han

5 Smaksätt med måtta Mischa Billing är sommelière och landets första lektor i dryckeskunskap. Hon är även medlem i juryn för Sveriges godaste kranvatten. Hon dricker vatten i alla dess former stilla, kolsyrat och med smak. När hon inte dricker vin till maten går det utmärkt med bara kranvatten, då och då lätt smaksatt. Jag brukar tänka på att inte blanda in för många olika ingredienser och sen brukar jag leka och experimenterar rätt vilt, det ska helt enkelt kännas kul. En tumregel att tänka på vid smaksättning är att vattnet inte får bli för sött. Här kommer några vattenserveringstips från lektorn: Citron och is magnifik klassiker och utmärkt till grillad fisk! Pressa ner en citronsaft och toppa med massor av is Foto: Johan Alp/Bildarkivet.se Vinbärsblad till grillat kött! Hacka en rejäl näve fina frodiga vinbärsblad, låt dra en stund. Fyll på med krossad is och servera Gurka och hackad persilja perfekt till salladen! Hacka persiljan så att smakämnena kommer fram och skär gurkan i tärningar, låt dra och serverar väl kylt. Fakta 178 kommuner deltog Tävlingen arrangeras av Svenskt Vatten och syftar till att visa att det svenska kranvattnet håller hög klass, att vattnet som strömmar i våra ledningar inte bara håller tekniskt hög kvalitet utan att det också smakar gott. När tävlingen arrangerades 2005, för andra gången, deltog 178 kommuner. Mynta friskt och gott till desserter! Krossa myntablad, låt dra en stund. Fyll på med krossad is BRIMER VATTENRESERVOAR BRIMER VATTENRESERVOAR BRIMER VATTENRESERVOAR -UNDERHÅLLSFRI MÖT OSS PÅ: Vid SLU finns erfarenhet och kompetens om vattenfrågor, både på bredden och djupet. Visste du att: det finns närmare svenska sjöar att bada, fiska, paddla eller segla i en sjättedel av sjöarna i sydvästra Sverige fortfarande är försurade hälften av sjöarna i Sverige har halter av kvicksilver i fisk som kan skada människans hälsa människans aktivitet orsakar årligen ett läckage av närmare ton kväve till vattenmiljön på SLU finns en vattendatabas med närmare 7 miljoner uppgifter om Sveriges sjöar och vattendrag Vi utvecklar kunskap om vattenmiljöfrågor På Institutionen för vatten och miljö vid SLU följer vi utvecklingen av till ståndet i Sveriges vattenmiljö. Genom ett nätverk av stationer mäter vi regelbundet vattenkemin och förekomsten av vattenlevande organismer. Vi utvecklar beräk ningsmodeller och verktyg för bedömning av vattenkvalitet och forskar om vattnets ekologi och kemi. Vi utbildar även morgondagens vattenförvaltare och ger centrala myndigheter ett vetenskapligt stöd, både i nationella och interna tionella sammanhang. Läs mer på Vi arbetar för att minska miljöriskerna med växtskyddsmedel Vad kan man göra för att undvika att de bekämpningsmedel som sprids i na turen hamnar i våra vattendrag och i grundvattnet? Det är en vanlig fråga från både allmänhet, myndigheter och journalister till oss på Centrum för Kemiska Bekämpningsmedel. CKB är ett nytt nationellt kompetenscentrum som arbetar för att samla och sprida kunskap kring växtskydd och miljö. CKB samordnar miljöövervakning, analyskompetens, utbildning och informationsspridning inom området. Läs mer på Vi erbjuder kompetens om övergödning Var i landskapet är det bäst att sätta in åtgärder mot övergödning? SLU vatten NAV är en ny enhet för frågor om kväve och fosforbelastning och åtgärder mot övergödning. Vi utvecklar beräkningsmodeller som kan hantera läckage, transport, fastläggning och källfördelning av kväve och fosfor. De kan exempelvis användas för att hitta områden med hög risk för fosforläckage i landskapet. Läs mer på Ett vatten i världsklass med elegant, frisk fjällbäckskänsla. Kort sagt: Livets vatten. Juryns motivering av vinnarvattnet 2005, Lilla Edet VA MÄSSAN 2009 MÖT OSS PÅ: SEPT. STOCKHOLM C 07:21 VAMONTER MÄSSAN 2009 STOCKHOLM SEPT. SLU tar pulsen på Sveriges vattenmiljö -HYGIENISK -UNDERHÅLLSFRI -VIT OCH SLÄT -HYGIENISK -TÄT OCH SLÄT VARIG -VIT OCH -FRAMTIDENS RESERVOAR -TÄT OCH VARIG -FRAMTIDENS RESERVOAR MONTER C 07:21 BRIMER KVAMSØY AS BRIMER KVAMSØY AS NO-6087 KVAMSØY NORWAY TEL: WEB: NO-6087 KVAMSØY NORWAY TEL: WEB: SLU är universitetet som utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys. Läs mer på 5

6 6 Fakta om vatten Dricksvatten är ett livsmedel! Det finns 1,2 miljarder människor i världen som saknar rent dricksvatten. Mindre än en procent av jordens vatten är tillgängligt som dricksvatten för människor. Kretsloppet omfattar flera miljoner år! Inget nytt vatten tillförs! När toaletterna gör uppror lyssnar stockholmarna Kampanjerna i tunnelbanan ska få bort skräpet i toaletterna Toaletter som gör uppror och vägrar ta annat än skit. Eller målarpenslar som tvättas i ett akvarium. Det är några av Stocholm Vattens välkända kampanjer i Stockholm för att minska mängden skräp och farliga ämnen som hamnar i avloppet. För tio år sedan spolades 70 ton skräp ner i toaletterna i Stockholmsområdet varje vecka. Idag är siffran nere på 32 ton per vecka. Många har sett kampanjerna. Idag säger sex av tio stockholmare att de inte alls slänger skräp i toaletten, säger Victoria Henriksson som är kommunikationsansvarig på Stockholm Vatten. Det är så lätt att göra rätt och onödigt att använda toaletten som en papperskorg för allt möjligt skräp. Det enda som ska hamna i toaletten är kiss, bajs och toapapper. Om skräpet istället slängs i papperskorgen kan det förbrännas och ge både värme och el, säger Victoria. Miljömärkta tvätt- och rengöringsmedel klarar reningsverken bra att rena bort, men man ska inte slänga läkemedelsrester eller hälla kemikalier som exempelvis färg och lösningsmedel i avloppet, berättar Victoria. Ämnena stör reningsprocesserna i avloppsreningsverken. Vissa reningssteg kan slås ut helt, i värsta fall. Sedan fastnar miljögifterna i det slam som separeras ur avloppsvattnet och innebär att slammets kvalitet som rent gödningsmedel försämras. Beslutsunderlag för säker och uthållig vattenhantering I samarbete med Vattenmyndigheten medverkar DHI i arbetet med vattenförvaltningen genom kompetensöverföring av verktyg och metodik för beräkning av närsaltstransporten till havet och värdering och prioritering av åtgärdsalternativ. Med lokal närvaro genom DHI Sverige och med vår globala kompetens i ryggen erbjuder vi helhetslösningar för utredning av vattnets väg från källa till recipient. Vår specialistkompetens finns inom områdena Vattenresurser, Vattenförsörjning, Avloppsteknik och Kust och Hav. Fakta Toaletten tar tacksamt emot kiss och bajs och annat som kommer från kroppen toalettpapper men vill inte ha våtservetter tamponger bindor kondomer cigarettfimpar tops överblivna mediciner färgrester lösningsmedel olja och andra kemikalier Stockholm Vattens kampanjer i tunnelbanan har fått stor uppmärksamhet. Idag säger sex av tio stockholmare att de inte alls slänger skräp i toaletten. i ett föränderligt klimat Översvämningar i vattendrag och i tätorter ger stora konsekvenser. När klimatet är stabilt kan vi ta fram bra beslutsunderlag för att balansera risk och säkerhet. I ett föränderligt klimat ökar svårighetsgraden betydligt. Med våra modellverktyg kan vi ta fram scenarier som visar konsekvenserna för olika framtida klimat. Vi förser politiker och andra beslutsfattare med ett underlag som gör att de kan balansera risk och säkerhet även i ett föränderligt klimat.

7 Det finns ungefär kommunala vattenverk i Sverige 7 Allt du behöver göra för att kunna njuta av ett glas vatten är att vrida på kallvattenkranen. Läkemedel i avloppet Något som det forskas en hel del kring just nu är hur läkemedelsanvändningen påverkar vattenkvaliteten. Orosmoln har tecknats. Det finns internationella exempel där läkemedel gått att spåra i vattnet som i sin tur faktiskt har påverkat enskilda fiskarter. Idag är det möjligt att ange en skjutbana som riksintresse, men inte till exempel Stockholms ytvattentäkt Mälaren, är det rimligt? I regeringens förslag till ändring i 3 kap. miljöbalken kan grundvattentäkter utpekas som riksintressen, men inte ytvattentäkter. Svenskt Vatten, branschorganisation för vatten- och avloppsreningsverken, anser att förslaget inte bör skilja mellan yt- eller grundvattentäkter som riksintressen. Möjligheten att peka ut båda som riksintressen skulle göra att dricksvattenförsörjningen kan avvägas på lika villkor mot andra riksintressen i samhällsplaneringen. I vatten blir kalken guld värd Att använda kalk för rening av avloppsvatten och neutralisering av försurade sjöar och vattendrag är det renaste och mest naturliga sättet att få friskt vatten. Det är kanske mycket sagt att vi kan göra vatten till guld. Men att våra kalkprodukter är en ren investering som skapar förutsättningar för ett rikare liv det vet vi. Läkemedel ska aldrig spolas ner i avloppet; lämna in gammal överbliven medicin på apoteket. BAM54.se Foto: Lucky Look/Alamy Studier i Sverige visar att det går att hitta spår av läkemedel i havet även om mängden är försvinnande liten. Men skulle situationen bli värre finns metoder för att rena bort även dessa ämnen. Det hävdar Cajsa Wahlberg på Stockholm Vatten som lett ett projekt som tittat på möjligheten att rena bort aktiva substanser som kommer från läkemedel. Om halterna ökar i framtiden och det visar sig att växter och djur i vattnet kan ta skada så vet vi att det finns effektiva reningsmetoder, säger hon. Skjutbana viktigare än ytvattentäkten Mälaren Ytvattentäkter bör kunna klassas som riksintresse Tvättar bilen i finaste mineralvatten vattnet i Sundsvall behöver ingen rening I Sundsvall finns enligt många ett av Europas bästa vatten. Om det inte är bubblorna du är ute efter så får du faktiskt ett minst lika fint vatten genom en vanlig kallvattenkran i staden som det du köper på flaska i din matvarubutik. Vattnet är nämligen klassat som ett naturligt mineralvatten enligt Livsmedelsverket. Reglerna är hårda. Så pass hårda att vattnet ska hålla sådan kvalitet att det kan drickas naturligt och obehandlat. Det behövs ingen rening. Här finns också ett lokalt bryggeri, Wasa bryggeri, som buteljerar vattnet svagt kolsyrat och sedan säljer det i butikerna i Sundsvall med omnejd. Men aldrig utanför staden, av rena miljöskäl. LINING AV VATTENTORN - INVÄNDIGT TÄTSKIKT AV ROSTFRITT STÅL Stockholm International Water Institute SIWI SIWI är ett policyinstitut som arbetar med att hitta lösningar på världens globala vattenproblem. SIWI utvecklar och främjar kunskap och policies med fokus på framtida utmaningar; för en hållbar användning av jordens vattenresurser, en hållbar samhällsutveckling och minskad fattigdom. The World Water Week in Stockholm är ett världsledande, årligt återkommande forum för vatten- och utvecklingsfrågor. Varje år samlas tusentals experter och beslutsfattare från hela världen i Stockholm för att utbyta kunskap och erfarenheter, diskutera och bygga nätverk. Läs mer på Swedish Water House är en mötesplats för innovativt tänkande kring vattenrelaterade frågor, kunskapsutbyte och policyutveckling. Genom ett brett nätverk och aktiva klustergrupper samlar Swedish Water House svenska vattenaktörer och kopplar dem till internationella processer. Läs mer på

8 8 Fakta om vatten De flesta med egen brunn dricker grundvatten. Det finns bara ett vatten allt vatten vi använder är en del av vattnets kretslopp! Människokroppen består till 65 procent av vatten, en gurka 96 procent! Det finns ungefär enskilda brunnar i Sverige Produktionen av biogas kan fördubblas stor kapacitet på reningsverken VA-verken producerar idag hälften av all biogas i Sverige och bidrar till att minska effekterna av klimatförändringarna. Produktionen kan dessutom öka kraftigt, bland annat genom att låta reningsverken även ta hand om organiskt material från hushållen. Men först och främst måste det finnas en köpare av gasen. Förr betraktades det som sopor och hamnade på höga avfallsberg. Idag är matrester och trädgårdsavfall energi. Genom kompostering eller rötning av organiskt material kan stora miljövinster göras. Men bara drygt tio procent av avfallet behandlas biologiskt idag. Det nationella målet är att 35 procent av matavfallet ska behandlas biologiskt Reningsverken är redan en stor aktör inom biogasproduktionen i Sverige. Men dom kan spela ytterligare en viktig roll och minska utsläppen av koldioxid i atmosfären när hushållens avfall istället ska bli energi. Produktionen skulle kunna öka kraftigt. Reningsverken har tekniken och kunskapen eftersom de sedan länge producerat biogas i rötkammare. Men först och främst måste det finnas en efterfrågan, säger Krister Petterson, strategikonsult på Sweco med biogas som expertområde. Men det handlar inte bara om att producera. Någon måste köpa gasen också. I vissa kommuner finns redan infrastrukturen och efterfrågan. I första hand används gasen till fordon, bussar och bilar. Här kan kommunen gå före och se till att det skapas en efterfrågan genom att gå över till fordon som drivs på biogas, säger han. Intresset hos reningsverken är stort. Flera reningsverk tittar på möjligheterna nu. Gryaab i Göteborg driver ett av landets största reningsverk, Ryaverket. Där ser man stora möjligheter att öka produktionen av biogas, från dagens 60 GWh per år till kanske det dubbla. Bättre processer skulle ge en ökning på procent men framför allt är det möjligheten att ta hand om hushållens sopor som står för den största ökningen. Vi har sökt tillstånd för att också ta in organiskt material i vår rötgaskammare. Vi räknar med att kunna fördubbla produktionen av biogas, dels genom att också röta hushållsavfall och dels genom förbättringar av tekniken, säger Ola Fredriksson som är specialist på Biogas på Gryaab. Vatten tur och retur. När det gäller vatten hänger allt samman. Det stora kretsloppet kan ge oss gott dricksvatten men kräver också fungerande avlopp. Att värna om vattnets väg tur och retur är livsnödvändigt. AARSLEFF RÖRTEKNIK förnyar avlopps ledningar i gatumiljö, mark och fastigheter. Från tak till sjö. Vi är marknadsledande i Sverige på relining dvs ickeförstörande, energi- och miljöbesparande ledningsförnyelse med minimal störning för trafi k och människors aktiviteter. Vi vill verka men inte störa. Vi har gott om referenser på lönsamma och uppskattade projekt och vi berättar gärna mera. Eller följ med ut på en arbetsplats och se själv! Du kan förvänta dig ett kvalitetsarbete från början till slut. EXPLICARE Box 7092, Sollentuna Tel ,

9 Hälften av allt dricksvatten kommer från sjöar och vattendrag! Den andra hälften fördelar sig lika mellan naturligt och konstgjort grundvatten. FOTO: TORBjÖRN LARSSON Från idékläckning till marknadstester Hammarby Sjöstadsverk erbjuder unika möjligheter inom avloppsreningsteknik Ett eget reningsverk helt för forsknings-, utvecklings- och demonstrationsbruk. Anläggningen Hammarby Sjöstadsverk är en plattform för utveckling och utbyte av kunskap och teknik inom vattenrening och miljöteknik. Foto: Ulrika Wahlström Biogasproduktion i Sverige Den biogas som i dag framställs i Sverige produceras främst vid vattenreningsverk där avloppsslammet rötas, och vid avfallsdeponier. Totalt produceras 1,2 TWh biogas per år vid 223 biogasanläggningar (2006). Rent vatten vår framtid Foto: Ulrika Wahlström Fakta Här finns unika möjligheter att kunna utveckla, testa och demonstrera nya tekniker och processer i en realistisk miljö till en överkomlig kostnad, säger Östen Ekengren. Han är vice vd på IVL Svenska Miljöinstitutet, tillika en av initiativtagarna till den pånyttfödda testanläggningen Hammarby Sjöstadsverk i Hammarby Sjöstad strax utanför Stockholms tullar. Det var förra året som ett konsortium lett av KTH och IVL tog över forskningsanläggningen från Stockholm Vatten. Här skapas ypperliga förutsättningar för att knyta ihop universitetens grundforskning med IVL:s tillämpade forskning. Nyligen har ett samarbete inletts även med Mälardalens Högskola, Uppsala Universitet och Sveriges lantbruksuniversitet SLU. Vi bygger upp ett helt nytt centrum där det bedrivs forskning kring framtidens avloppsrening. Sjöstadsverket främjar samarbetet mellan företag, experter och forskare samt VA-verken. Hela kedjan omfattas, från idékläckning över försök och tester till kommersialisering med uppvisningar och demonstrationer. Försöksanläggningen är i huvudsak indelad i fyra olika linjer för så kallad aerob och anaerob behandling av avloppsvatten samt en linje för behandling av slam. Det finns dessutom möjligheter att testa olika typer av kompletterande behandlingar, exempelvis biobäddar, kolfilter, nano- och RO-filtrering, ozonbehandling med mera. Vi har möjlighet att använda oss av olika typer av avloppsvatten tack vare anslutning till hushåll från Hammarby Sjöstad samt ingående och utgående avloppsvatten från Stockholm Vattens Henriksdalsverket. Men allt vatten från försöks- och demonstrationsanläggningen renas sedan i Henriksdalsverket varför det inte finns några risker för miljöpåverkan. Större projekt just nu Större forskningsprojekt bedrivs just nu inom tre områden annamoxteknik, läkemedelsrester och biogas Forskningen kring annamoxtekniken syftar till att utveckla metoder och reningstekniker som leder till en mer kostnadseffektiv och miljömässigt mer fördelaktig kvävereduktion. När det gäller läkemedel handlar det om att minska risken för långsiktig påverkan på naturen. Inom biogasprojektet är målet att kunna öka biogasproduktionen genom att också utnyttja organiskt material i inkommande vatten. Intresset är stort från både nationellt och internationellt håll och Sjöstadsverket tar emot flera hundra besökare varje år. Förutom experter och forskare finns även investerare, företagsrepresentanter, tjänstemän och politiker bland besökarna. Vi ligger väldigt långt framme när det gäller miljöteknik i allmänhet, inte minst inom avloppsrening och biogasproduktion. I Sverige har vi många spetsföretag inom området och vi ser en möjlighet till ännu större exportframgångar. Här spelar Sjöstadsverket en stor roll, säger Östen Ekengren. Hammarby SjöStadSverket Sjöstadsverket byggdes i början av 2000-talet, i samband med utbyggnaden av den starkt miljöprofilerade stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm. KTH och IVL Svenska Miljöinstitutet tog över driften 2008 av Stockholm Vatten Huvudsamarbetspartners är i dag ITT Flygt, Svenskt Vatten, Stockholm Vatten, SYVAB (Sydvästra stockholmsregionens VA-verksaktiebolag), SMTC/SET (Stockholms Miljöteknikcenter) samt Borlänge Energi. Syftet med Sjöstadsverket är att främja samarbetet mellan företag, experter/ forskare och kommunala VA-verk för att möta framtida utmaningar inom VA-sektorn och för att öka exporten av svensk kunskap och teknik. Mer information om Hammarby Sjöstadsverk finns på 9

10 10 Fakta om vatten 0,5 mikrogram diesel ger smak och lukt åt liter vatten! Dricksvatten med smak eller lukt av exempelvis diesel är otjänligt enligt dricksvattenföreskrifterna. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant (EU:s Vattendirektiv) Många föroreningar är mycket svåra att få bort ur vattnet. Det enda sättet är att förhindra att dessa föroreningar når råvattnet. Foto: Micke Sandström Reningsverk står rustat för framtiden höga vattenfl öden tas om hand med ny teknik Häftiga regn och översvämningar leder till stora påfrestningar på reningsverken och orenat vatten riskerar att rinna ner i vattentäkter. I Halmstad har kommunen investerat i en speciell anläggning som snabbrenar vattnet och ser till att Nissans vatten håller godkänd kvalitet även när regnet öser ner. Tack vare anläggningen kan vi nu hålla våra utsläppskrav även vid kraftigt ökade flöden. Lars Gunnar Johansson är driftledare i Halmstad kommun och berättar om hur kommunen hanterar skyfall och plötsligt kraftiga regn utan att orenat vatten rinner ner i Nissan. På fackspråk kallas den för en bräddvattenanläggning. Det är ett litet reningsverk som går igång vid höga flöden och snabbt renar vattnet som det vanliga reningsverket annars inte hade klarat av att hantera. Cirka fyra procent av allt flöde genom reningsverket i Halmstad är bräddvatten. Kvaliteten på vattnet blir inte riktigt lika bra som efter vår vanliga rening men tillräckligt hög för att Nissans vatten ska hålla en god kvalitet, säger han. Reningsprocessen sker i ett blixtsnabbt förlopp. Metoden som kallas för Actiflo används över hela världen och kommer från det danska företaget Krüger A/S. I Sverige finns ett tiotal anläggningar där metoden används till bland annat dricksvattenrening och rening av industriellt processavloppsvatten. Halmstad var en av de första kommunerna som satsade på tekniken för applikationen bräddvattenrening. Tekniken innebär att man använder järnklorid som koaguleringsmedel och flockbildande polymer för att binda samman föroreningar. Microsand tillsätts vilket gör att flockbildningarna sjunker till botten snabbare och processen blir effektiv och snabb. Anläggningen i Halmstad kostade cirka 15 miljoner kronor och reningsverket står nu väl rustat inför en framtid som spås innehålla allt högre vattenflöden som en konsekvens av klimatförändringarna. Fakta VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering VA-verken i Sverige spelar en viktig roll för att minska samhällets påverkan på klimatet. Reningsverken kan bidra till Sveriges energieffektivisering i huvudsak inom följande områden: Minska användningen av högvärdig energi Öka produktionen av biogas Använda mer gas till fordonsbränsle, elgenerering och uppvärmning Utvinna mer energi ur spillvärme Minska utsläppen av koldioxid Öka energimedvetandet inom VA-branschen (Källa: Svenskt Vatten) Vi blev årets avlopps- och kretsloppskommun Vatten- och avloppsverken jobbar för en hållbar utveckling enkoping.se

11 Vatten- och avloppshantering i kommuner en krävande utmaning Inget i världen är viktigare än vatten. Samtidigt är vatten så självklart att de flesta av oss inte ägnar det en tanke. Således kommer ofta vattenfrågorna långt ner på dagordningen i landets kommuner. Detta trots att många kommuners va-system byggdes under och 1970-talen, med stora ledningsläckage och bristande underhåll av anläggningarna. Norrtälje kommun däremot, har sedan 2002 valt en alternativ väg som visat sig vara framgångsrik. Samtidigt har svenska konsumenter blivit allt mer medvetna och ställer krav på bästa dricksvattenkvalitet, minskad miljöpåverkan och hög service och tillgänglighet. Dessutom ställs allt hårdare myndighetskrav på effektivare avloppsrening och omhändertagande av slam. För att möta de högre ställda kraven och samtidigt säkra drift och underhåll söker nu flera kommuner nya angreppssätt. Några kommuner har valt att pröva den egna verksamheten genom att konkurrensutsätta den löpande driften och underhållet. De söker svar på frågan om huruvida en extern driftentreprenör kan genomföra drift och underhåll på ett mer effektivt och kostnadsoptimalt sätt än den egna organisationen. Partnerskap ett alternativ En sådan kommun är Norrtälje kommun. De arbetar sedan 2002 med Veolia Vatten i en funktionsentreprenad kring drift och underhåll av vatten och avloppshantering. Kommunen har fått en partner som ägnar all sin expertis åt drift och underhåll av va-sektorn, och det frigör resurser för det långsiktiga utvecklingsarbetet. Genom att vara partner med en driftentreprenör har vi fått en annan långsiktighet i driften, och därmed bättre kontroll över drifts- och underhållskostnaderna, säger Tommie Eriksson, biträdande kommundirektör på Norrtälje kommun. Den svenska modellen, med sin höga grad av decentralisering och kommunalt självstyre, innebär att vattenhantering är en strikt lokal fråga. Enligt lag måste va-systemet och dess anläggningar ägas av kommunen, men drift och underhåll får läggas ut på externa aktörer, en möjlighet som än så länge utnyttjats av relativt få kommuner. Veolias modell för partnerskap bygger på att kommunen både behåller ägandet och kontrollen av verksamheten och sätter målen för entreprenaden, som entreprenören åtar sig att uppfylla. Några fördelar är att kommunen minimerar både tekniska och ekonomiska risker och slipper de dagliga bekymren. Hanteringen av vatten och avlopp och dess vikt för samhällsutvecklingen har som aldrig tidigare hamnat i fokus inom den kommunala verksamheten i Norrtälje. Resultatet är ett godare vatten och därmed nöjdare kommuninnevånare och bättre framförhållning när det gäller planering av investeringar och utveckling av verksamheten. Framgångsrikt samarbete Orden är Tommie Erikssons, drygt sju år efter att Norrtälje kommun inledde sitt samarbete med Veolia Vatten, som omfattar drift och underhåll av vatten- och avloppsverksamheten i hela Norrtälje kommun. De största vinsterna med entreprenaden tycker Tommie Eriksson har varit förbättringarna av vattenkvaliteten, möjligheten att höja vapersonalens kompetens och utvecklingen av va-nätet. Eftersom Norrtälje är en kommun som växer kommer även va-anläggningarna att behöva växa. I det arbetet har det visat sig värdefullt med en entreprenör, som förutom kompetens inom drift och personal, har stor erfarenhet från forskning och utveckling, utbyggnader och finansiering av va-verksamheter och anläggningar i andra länder, säger han. Godare vatten till lägre kostnad Förväntningarna på samarbetet var extremt höga. Dessa har Veolia Vatten mött över förväntan, berättar Tommie Eriksson. VA-taxan har till exempel inledningsvis till och med kunnat sänkas utan att det ekonomiska utrymmet för underhåll har minskat. Det har varit möjligt då entreprenören kan planera långsiktigt och ser investeringar som en möjlighet och inte främst som en utgiftspost. Dessutom är avtalet ekonomiskt fördelaktigt eftersom kommunens kostnad för driften sjunker för varje år under den 10-åriga kontraktstiden. Jag kan rekommendera andra kommuner att inleda ett partnerskap med en duktig entreprenör. De får gärna komma och besöka oss här i Norrtälje, avslutar han. Tre steg till partnerskap Allt fler kommuner bekräftar bilden av krävande utmaningar inom vattenhantering. Dessutom sätter förändringar i omvärlden ständigt ny press på kommunerna, inte minst inom miljöområdet, säger Thomas Ahlberg, vd för Veolia Vatten, som samarbetar med flera svenska kommuner med att driva och underhålla va-systemen på entreprenad. Konkurrensutsättning kan ske på olika sätt men det vanligaste är att genomföra en traditionell upphandling av hela eller delar av sin va-verksamhet. Många kommuner är dock tveksamma till att dra igång en komplex upphandlingsprocess. I praktiken har kommunerna flera olika alternativ för hur en konkurrensutsättning kan genomföras, berättar Thomas Ahlberg. Det handlar egentligen bara om tre steg, som vi kan lägga upp och planera tillsammans med kommunen. Vi rekommenderar att man börjar med att låta en kompetent extern VA-aktör undersöka nuläget och potentialen till förbättringar och besparingar för att tydligt kunna se för- och nackdelar med en konkurrensutsättning. Att definiera vad som skulle kunna ingå i en upphandling är ofta en nyttig genomgång av den egna verksamheten. Det andra steget är att låta göra en förkvalificering, med tydligt definierade krav på entreprenören och mål för verksamheten. Detta är en bra och enkel metod för att få fram ett urval kvalificerade leverantörer, fortsätter han. Det tredje och sista steget är att handla upp tjänsterna genom en förhandlad upphandling eller genom en så kallad konkurrenspräglad dialog, som är ett alternativ till traditionell upphandling enligt LUF/LOU. Denna metod ger kommunen möjlighet till dialog och förhandling med några få kvalificerade anbudsgivare. Enligt vår uppfattning är detta den snabbaste och billigaste vägen till mål, säger Thomas Ahlberg. Veolia Vatten AB är verksam inom alla steg av vattnets cykel. Från hantering av råvatten och vattendistribution, till avloppsrening och slamhantering. Bolaget ingår i den internationella koncernen Veolia Environnement. 11

12 12 Vattnets väg från källan tillbaka till källan igen via kilometer vattenledningar Vattnet är gott, nyttigt och dessutom billigt och tas många gånger för givet. Men vårt viktigaste livsmedel är oumbärligt för vårt välstånd och vattnets väg fram till kranen är komplicerad. Häng med på en resa längs vattnets väg från källan och tillbaka till naturen igen. Sverige är lyckligt lottat när det gäller tillgången på vatten. Här finns ett överflöd av vårt allra viktigaste livsmedel. Rent teoretiskt använder vi bara en halv procent av vad man skulle kunna ta ut. Men inget vatten förbrukas. Det lånas, används, återförs och finns kvar på olika ställen i det hydrologiska kretsloppet. Varje dag distribueras cirka 180 liter dricksvatten per person via kilometer vattenledningar. De allra flesta svenskar får sitt vatten via kommunala eller regionala ledningar. Drygt tio procent av befolkningen har enskild vattenförsörjning, det vill säga egen brunn. Vattnet hämtas antingen från grundvattnet i berggrunden eller från sjöar och vattendrag och pumpas in i olika vattenverk. Där renas vattnet enligt konstens alla regler och på många håll sker också ett stort arbete med att ta fram ett vatten som inte bara är rent utan också smakar gott. Rent generellt anses vattnet från grundvattnet smaka bäst men tack vare olika reningstekniker går det att få fram vatten från ytvatten som smakar friskt och rent precis som grundvattnet. Vattnet kontrolleras flera gånger innan det når hushållen dels vid intaget, dels efter reningsprocessen vid vatten- verket och dels på resans gång ut till våra kranar. Dessutom tas regelbundna vattenprov direkt ur kranen hemma hos hushållen. Vattnet som vi har duschat i, lagat mat med, diskat i eller spolat i toaletten hamnar i avloppsnätet tillsammans med matrester, bajs, kiss och toalettpapper transporteras till ett avloppsreningsverk. Vissa industrier och verksamheter behöver hantera sina avlopp på ett särskilt sätt så att inte farliga ämnen hamnar i ledningarna. Restauranger har fettavskiljare, tandläkare har amalgamavskiljare och bilverkstäder har oljeavskiljare. Men allt avlopp går dessvärre inte till avloppsreningsverken då cirka en miljon hushåll i Sverige inte är anslutna till det kommunala avloppet och dessvärre saknar många av dessa ordentliga reningsanläggningar. I större avloppsreningsverk kan upp till liter vatten tas emot varje sekund och i Stockholm tar det cirka ett dygn att rena vattnet innan det släpps ut igen i havet, sjön eller i något annat vattendrag. Stockholms avloppsvatten renas i fyra steg. Först passerar vattnet genom ett galler som rensar bort större fasta föremål. Därefter tillsätts kemikalier i vattnet som klumpar ihop sig med fosfor och smutsen sedimenteras bort. Sedan renas organiskt material och kväve bort med hjälp av mikroorganismer. Till sist passerar avloppsvattnet genom ett filter och ytterligare partiklar och fosfor sorteras bort. Men ett avloppsreningsverk gör mycket mer än bara renar vattnet. Det producerar också energi, miljövänlig sådan. Biogas till bussar och bilar kan framställas genom rötning av slammet, värme kan utvinnas ur vattnet och användas som fjärrvärme, och slammet kan även användas som gödsel till jordbruket. Det renade vattnets effekt på havet, sjöar och vattendrag undersöks kontinuerligt. Vattnet som kommer ut från reningsverket går dock inte att dricka, det är heller inte meningen. Undan för undan späds sedan det renade vattnet ut med vattnet i Östersjön, Västerhavet, Mälaren, etcetera och miljöpåverkan minimeras. Det är viktigt att inte tillföra för mycket fosfor och kväve ut i vattnet för att inte orsaka övergödning och förorening av våra sjöar och hav. Dricksvatten Mat Fakta Dricksvattnet i Sverige En kommunal angelägenhet Drygt kommunala vattenverk försörjer knappt 8 miljoner människor. Total årsproduktion, cirka 1 kubikkilo meter (1 miljard kubikmeter), vilket motsvarar cirka st vattenfyllda Globen. Specifik förbrukning, cirka 310 liter per person och dygn, varav cirka 180 i hus hållet. Total längd i det kommunala allmänna vattenledningsnätet, cirka km (nästan 2 varv runt ekvatorn). Vanliga material i det kommunala vattenledningsnätet är segjärn, stål och plast. I vattenledningar i fastigheter förekommer koppar, plast och stål. Vatten- och avloppsshantering är av tradition en kommunal angelägenhet. Kommunerna äger och driver de allmänna anläggningarna (vattenverk, ledningar och avloppsreningsverk). Under den senaste tiden har ett antal kommuner gått in i driftentreprenader med privata bolag. Sammanlagt arbetar cirka personer i de svenska VA-förvaltningarna. För den som är mer intresserad av reningsprocessen Myndigheternas reningskrav beror på hur mycket vatten som släpps ut och hur känsligt vattendraget är för föroreningar. De som bestämmer hur rent vattnet måste vara ut från reningsverket är miljödomstolen, länsstyrelsen eller kommunen. Innan avloppsvattnet rinner ut i saltsjön i Stockholm har minst 97 procent av de organiska ämnena, partiklar och fosfor tagits bort. Dessutom har 70 procent av kvävet renats bort. Därmed uppfylls myndigheternas krav på rening med marginal. Reningen skiljer sig något mellan olika reningsverk och var i landet man befinner sig. Men i stora drag består rening av upp till fyra steg mekanisk rening, biologisk rening, kemisk rening och till slut filtrering eller polering. Näringsämnen Jordbruk Avloppsvatten Slam Slam till gödsel VA-försörjningen ingår i två kretslopp vattnets kretslopp och näringsämnenas kretslopp. Illustration: Svenskt Vatten

13 Hela denna bilaga är en annons från SvensktWeda_1-4sida_orig2:Layout Vatten och Vattenmyndigheterna Sida 1 13 Hur får man rent vatten? Börja från botten. Fakta Så här går reningsprocessen till vid Henrikdsals reningsverk i Stockholm: Svenska Weda tillverkar bland annat automatiska bottensugar för simbassänger, produkter i USA. Där är maskinerna nästan lite berömda och går under smeknamnet sedimenteringsbassänger och vattentorn. Vi har något för nästan alla platser där det The Swedish Tank. Och vi lovar, de håller rent även på hemmaplan. Besök oss gärna i ska hållas rent under vatten. Våra maskiner är väldigt effektiva och enkla att använda. vår monter C05:55 på VA Mässan 2009 eller gå in på så kommer du Men istället för att redogöra för effektivitet i siffror, låt oss berätta vad man kallar våra att se lite klarare på rengöring under vatten. W E DA SW E DE N W EDAVÄG EN 4A TEL : SE SÖDE R TÄLJE DA. SE SWE DE N WWW. WE DA. SE 1. Mekanisk rening För att minimera risken för störningar i senare processer, passerar avloppsvattnet först ett galler där större föremål och skräp fångas upp. Vanligt skräp som kommer till reningsverken är bomullspinnar, tamponger, våtservetter, plast med mera. Skräpet avvattnas och skickas till förbränning. Vattnet rinner vidare genom ett sandfång där sand, kaffesump och andra tyngre partiklar sedimenterar. Sanden och partiklarna transporteras till deponi. 2. Kemisk rening Avloppsvattnet innehåller stora mängder fosfor, vilken göder sjöar och vattendrag om det inte renas bort från avloppsvattnet. Genom att tillsätta järnsulfat fälls fosforn ut och bildar flockar. I försedimenteringsbassänger sjunker sedan flockarna till botten och bildar slam. Slammet går till slambehandling. Foto: Bodil Johansson/Bildarkivet.se Vattenverk Grund- och ytvatten Vatten Avdunstning Reningsverk Renat vatten 3. Biologisk rening I den biologiska reningen renas organiskt material och kväve bort med hjälp av mikroorganismer. Organiskt material minskar annars syrehalten i vattendrag och kväve bidrar till övergödning. Mikroorganismerna bryter ner det organiska materialet och omvandlar kvävet till kvävgas. Kvävgasen ventileras ut och återförs till atmosfären som redan innehåller 79% kvävgas. I eftersedimenteringsbassänger sjunker slammet till botten. Stora delar av slammet pumpas tillbaka till de biologiska bassängerna. Det resterande slammet, överskottsslammet, går till slambehandling. 4. Filter I det sista steget i avloppsreningsprocessen passerar avloppsvattnet ett filter av små krossade lerkulor och sand där resterande småpartiklar och fosfor filtreras bort. (Källa: HOW ABOUT A 2 YEAR PAY-BACK? MER BUBBLOR FÖR DINA PENGAR. Ineffektiva och dåligt utformade luftningssystem förbrukar mycket energi. Detta medför större mängder slam som ökar risken för att utsläppsnivåerna överskrids. Detta är inte bara dyrt för användaren, utan också kostsamt för miljön i form av högre koldioxidutsläpp och andra föroreningar. ABS Sverige erbjuder ett brett produktsortiment för biologisk avloppsrening. Våra erfarenheter tillsammans med marknadsledande produkter borgar för effektiva och tillförlitliga lösningar som bidrar till mycket låga livscykelkostnader (LCC). ABS Turbokompressor HST 40 För Aerobisk zon: ABS HST turbokompressor, ABS Nopon membranluftarsystem, ABS Nopon OKI luftare och ABS TA/TAK luftare. För Anaerobiska och Anox zoner: ABS Scaba omrörare, ABS dränkbara mixrar RW och ABS flowbooster SB. För Recirkulation: ABS dränkbara recirkulations pumpar RCP och ABS avloppspumpar AFP. Besök oss på

14 14 Veg Tech odlar mattor med vattenvegetation som används för att rena vattnet i exempelvis våtmarker och dagvattendammar. Växterna som skall hjälpa Östersjön I KARLSTAD VAKNAR VI TILL DOFTEN AV NYMALET KAFFE OCH ÅKER BUSS PÅ VATTNET VILL DU OCKSÅ JOBBA HÄR? JUST NU SÖKER VI TVÅ VA-INGENJÖRER Vi söker en VA-ingenjör med inrikting på modellering och en VA-ingenjör med inriktning på entreprenad till vår VA-enhet. Läs mer om tjänsterna på vår webbplats. KARLSTAD.SE Genom att anlägga fler våtmarker, fuktängar och översilningsytor kan man väsentligt minska näringsläckaget från jordbruksområden. I Småland odlas växterna som skall fånga näringen och avlasta Östersjön. Just där granskogen tycks vara som tätast, öppnar landskapet plötsligt upp sig och man möts av dammar fulla med vattenväxter. Här, drygt tre mil utanför Växjö, har företaget Veg Tech sina odlingsytor och sitt huvudkontor. I en av de grunda dammarna visar Annakarin Lindroos och Marie Westerlund en så kallad strandmatta. I en tjock och stark matta av kokosfiber har man förodlat blandade vattenväxter. Eftersom växterna är nästintill fullvuxna vid leveransen så rotar de sig mycket snabbt, förklarar Marie Westerlund. Företagets vattenväxter används också i dagvattensystem i stadsmiljöer. Istället för underjordiska rörsystem renas dagvattnet i vackra dammar med blommande växter. Reningssystem med vattenväxter är lättskötta och effektiva jämfört med mer teknikintensiva system, avslutar Johan Thiberg vid Veg Techs stockholmskontor. Veg Tech Mil jö ALcontrol hjälper Er uppfylla kraven i EU:s vattendirektiv! Införandet av EU:s ramdirektiv i Sverige innebär i stort att allt vatten ska uppnå god ekologisk status. Vi har den rätta kompetensen och täcker hela landet för att ge Er effektivt stöd i arbetet med statusklassning, framtagande av kontrollprogram, åtgärdsförslag, sammanställning och utredning av limnologisk data m.m. Analyser: Marknadsledande sedan 20 år när det gäller samordnad recipientkontroll. Miljökonsulter: Stor erfarenhet av design av kontrollprogram och sammanställning/behandling av data. Ackrediterad provtagningsavdelning: Bistår med provtagning av vatten, sediment, plankton, bottenfauna och påväxt. ALcontrol erbjuder så klart även ackrediterade analyser av dricksvatten. För mer information kontakta: Fredrik Holmberg, Affärsutvecklare Telefon: E-post: Områden där ALcontrol har eller sedan år 2000 har haft hela eller delar av uppdraget att sköta recipientkontrollen.

15 15 RAMBÖLL GÖR SKILLNAD FÖR MÄNNISKOR OCH MILJÖ Vi är experter på översvämningsutredningar, strategiska utredningar, naturnära VA-lösningar, dagvattenhantering, slamhantering, avloppsreningsverk, vattenresurser, vattenverk, energi, biogas, MKB, tillståndsprövningar, omvandlingsområden och ledningssystem. Läs mer om våra tjänster på Time Matters. SST - Smart Stator Technology. seepex är ledande inom området excenterskruvpumpar och vi har just tagit ett jättekliv i utvecklingen. Med vår nya tvådelade stator får du en rad tungt vägande skäl att kontakta oss när du behöver transportera olika medier. Vi berättar gärna mer, men redan nu kan vi avslöja några av fördelarna jämfört med konventionell teknik: Upp till 80% lägre underhållskostnad, beroende på pumpstorlek Byt stator utan att överhuvudtaget demontera anslutningsrören Rejäl platsbesparing som följd av minskat serviceutrymmesbehov Ökad statorlivstid genom att statorns spänning kan efterjusteras Reducerat koldioxidutsläpp vid statorproduktion och återvinning Arbetsmiljöförbättring genom att delarnas vikt reducerats kraftigt Minskad reservdelskostnad genom mindre material och transport Enkel eftermontering på många redan installerade seepex pumpar seepex Nordic A/S Åby Kävlinge Regionkontor i Sverige Tel.: Tel.:

16 16 Vattentäkter värderas till miljarder kronor Befintliga vattentäkter värderas till flera miljarder kronor i Sverige. Samtidigt saknar majoriteten ett vattenskyddsområde. Stora brister i skyddet av vårt dricksvatten De svenska yt- och grundvattentäkterna står för landets största livsmedelsproduktion, nämligen rent dricksvatten. Samtidigt är vattentäkter känsliga för utsläpp av skadliga ämnen. Föroreningar från oljeprodukter och kemikalier kan slå ut hela dricksvattenproduktionen och förekomsten av virus, bakterier och parasiter så kallade mikroorganismer i vattnet kan få allvarliga samhälleliga konsekvenser om människor blir sjuka av vattnet. I de fall olyckor har inträffat i anslutning till vattentäkter har konsekvenserna blivit mycket stora och kostsamma. Dessvärre har en stor del av vattentäkterna ett bristfälligt skydd, säger Lennart Sorby som är Vattenvårdsdirektör på Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt. Vattenmyndigheten är en nyinrättad myndighet i Sverige och är indelad i fem olika vattendistrikt. Myndigheten ansvarar för att EG:s vattendirektiv om god vattenstatus genomförs. Att öka vattenskyddet är ett sätt att långsiktigt trygga en bra dricksvattenkvalitet i Sverige. I Sverige ligger ett stort ansvar på kommunerna att skydda och förvalta våra vattenresurser. Samtidigt finns en stor samsyn bland politiker i Europa och Sverige, tjänstemän på centrala, regionala och lokala plan som arbetar med dricksvattenfrågor samt sektorsmyndigheter som Vägverket och intresseorganisationer som LRF om vikten av att skydda våra dricksvattentillgångar Men hur tillgångarna ska skyddas i ett enskilt fall skapar många gånger oenighet. Dricksvattnet kan och behöver skyddas på många sätt, säger Lennart Sorby. Samhällsplaneringen är ett av de viktigaste strategiska redskapen för att uppnå ett bra skydd tillsammans med inrättandet av vattenskyddsområden (enligt Miljöbalken). Dagens cirka vattenskyddsområden upptar omkring 0,5 procent av Sveriges yta. Men ungefär 45 procent av de kommunala vattentäkterna saknar ett vattenskyddsområde. Inte bara nya vattenskyddsområden behövs, många av dagens vattenskyddsområden skulle behöva ses över och revideras. Ungefär hälften av vattenskyddsområdena är äldre än 25 år. Fakta Vattenförsörjningen i Sverige 85 procent av befolkningen är ansluten till allmänna, oftast kommunala vattenför sörjningsanläggningar. Ungefär hälften av vattnet kommer från ytvatten, en fjärdedel från anläggningar som förstärkt den naturliga grundvattentillgången genom konstgjord grundvattenbildning och den återstående fjärdedelen av grundvatten. För den enskilda (privata) dricksvatten försörjningen utnyttjas nästan uteslu tande grundvatten. Ungefär 1,2 miljoner människor har egen brunn vid sitt permanentboende och lika många människor använder egen brunn vid fritidsboende. Källa: SGU (Sveriges geologiska undersökning) Fakta Hälften av dricksvattnet från ytvattentäkter skyddet är ofta bristfälligt Det kommunalt producerade dricksvattnet kommer till cirka 50 procent från ytvatten och 25 procent från grundvatten. Resterande 25 procent av dricksvattnet kommer från konstgjort grundvatten genom infiltration av ytvatten. Utöver de kommunala vattentäkterna nyttjar drygt två miljoner människor helt eller periodvis egna grundvattenbrunnar. Grundprincipen är att råvatten skall renas så lite som möjligt. Detta förutsätter därför ett bra skydd av råvatten. En stor del av vattentäkterna har ett mycket bristfälligt skydd eller i värsta fall inget skydd alls. Enligt 7 kap. 21 miljöbalken, får länsstyrelsen eller kommunen förklara ett mark- eller vattenområde som vattenskyddsområde som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. Vattnet är guld värt även om vi ibland tar det för givet. Uppsala vattentäkt, som försörjer mer än personer, har värderats till över en miljard svenska kronor, för att nämna ett exempel. Njurunda vattentäkt utanför Sundsvall, som försörjer personer, har värderats till ca 400 miljoner svenska kronor, för att nämna ett annat exempel. Så mycket vatten gör vi av med Den genomsnittliga användningen av vatten per person och dygn i ett hushåll är cirka 180 liter, som fördelas så här: 10 liter för dryck och mat 35 liter för WC-spolning 35 liter för disk 25 liter för tvätt 65 liter för personlig hygien 10 liter för övrig användning Foto: Johan Alp/Bildarkivet.se Rent vatten är livsviktigt för oss alla. För att säkra dricksvattentillgången krävs ett stort förebyggande arbete. Samtidigt har en stor del av Sveriges vattentäkter ett bristfälligt skydd. Att skapa ett vattenskydd för befintliga vattentäkter kostar från några hundra tusen kronor till runt en halv miljon. Det kan tyckas vara mycket. Men i jämförelse med att anlägga en helt ny vattentäkt och ett nytt vattenverk är det småpengar miljoner kronor beräknas det kosta att anlägga en ny vattentäkt för en medelstor stad enligt uppgifter från SGU, Sveriges Geologiska Undersökningar. Därtill kommer kostnader för framdragning av vattenledningar. En ny vattentäkt förutsätter också att en ny vattentillgång går att finna inom rimligt avstånd. Att bygga en överföringsledning från en annan vattentäkt kostar i storleksordningen 4 6 miljoner kronor per kilometer för en medelstor stad. Vi dricker inte mycket av allt vatten som kommer från vattenverket. Måste ändå allt vatten vara lika rent? Även det vatten som vi duschar i måste vara rent för att inte orsaka infektioner. Dessutom måste det vatten som används för klädtvätt vara rent för att inte ge fläckar. Produktion och distribution av dricksvatten förbrukar mycket lite resurser. Ett mått på detta är att bara en tiondel av kostnaden är rörlig. Resten är fasta kostnader som inte påverkas av hur mycket vatten som produceras. Den stora kostnaden ligger i transporten från vattenverket till konsumenten. Dubbla ledningar i gatan för olika kvaliteter skulle därför öka kostnaden eftersom det är där vårt gemensamma kapital är nedgrävt. Ett annat mått är att den mängd energi som går åt för att ständigt hålla en 60 W glödlampa tänd räcker för att producera och leverera dricksvatten till fem familjer. Vatten i sig är inte någon bristvara i Sverige. Om man inte förorenar det på ett sådant sätt att kretsloppet störs kan man med gott samvete använda dricksvatten till annat än att dricka.

17 17 Ytvattentäkterna bör klassas som riksintresse Göta älv har en stor betydelse för Västsverige. Den trafikeras av stora fartyg, används för kraftproduktion och är viktig för industrin. Dessutom är älven källan för dricksvattnet för uppemot människor i Göteborgsregionen. Det är vanligare än vad många tror att dricksvatten kommer från ytvatten. Ytvattentäkterna bör ses som skyddsvärda och klassas som riksintresse. vattenskyddssområde för hela älven med stöd hos länsstyrelsen skulle naturligtvis göra livet lättare för många som har tillsyn över verksamheter i närheten av älven. Cecilia Dalman Eek är miljöpolitiker (S) i Göteborg och har länge arbetat med vattenfrågor. Som ordförande i både Göteborg Vatten och Göta älvs vattenvårdsförbund håller hon i trådar som styr utvecklingen av vattenfrågorna i göteborgsregionen. Vi arbetar just nu fram ett vattenskyddsområde för Göta älv eftersom flera kommuner längs älven använder älvvattnet som dricksvattentäkt. Kraven på Göteborg Vatten och de andra vattenverken längs älven är naturligtvis enorma när det gäller hanteringen och förvaltningen av vattentäkterna. Ett skydd i form av ett Mikrobiologiska risker framtidens hot Trots att älven används flitigt av lastbåtar och att tunga industrier är etablerade längs älvkanten är vattenkvaliteten god efter många års medvetet arbete med att minska utsläpp. Men det finns risker som äventyrar kvaliteten på älvvattnet. Oljespill, kemikalieläckage, processfel eller olyckor kan riskera att giftiga ämnen kommer ut i vattnet. Det nya vattenskyddsområdet syftar till att skapa lite större säkerhet för just riskhantering nära älven för att skydda dess funktion som dricksvattentäkt. De största hoten mot dricksvattnet nu är de mikrobiologiska riskerna, att virus, bakterier eller parasiter hamnar i vattnet, säger hon. Det allt häftigare och intensiva regnandet som anses vara en effekt av klimatförändringarna urlakar jordar och marker och vattnet rinner så småningom ner i älven. Enskilda avlopp, kalvar som betar på strandängarna och reningsverken som har svårt att hantera ökade flöden, för med sig dessa mikroorganismer ut i älvvattnet. Det mesta kan vattenverken hantera, men vid hög belastning ökar också riskerna. Foto: Lisa Nestorson Det tar emot att inse att det faktiskt är vi själva som är det största hotet, säger Cecilia Dalman Eek. På individnivå är det ofta ingen katastrof, konsekvenserna av föroreningarna går sällan längre än en magsjuka. Men på samhällsnivå skulle det naturligtvis kunna bli katastrof om exempelvis vinterkräksjukan eller andra sjukdomar som kan bäras av dricksvattnet samtidigt drabbar stora delar av befolkningen i Västsverige, säger Cecilia Dalman Eek. Vatten inte en självklarhet på Gotland Gotland rustar för klimatförändringarna och kämpar redan nu för att vattnet ska räcka sommartid. Samtidigt planerar politikerna för en kraftigt ökad turism. När Göteborgsregionen har problem med för mycket regn och riskerar höga vattenflöden året om råder det motsatta problemet på Gotland. Gotland rustar för klimatförändringarna och tar höjd för att kunna klara 100 dagar i streck utan regn, som ett resultat av klimatförändringarna. Det är en utmaning. Vi hade faktiskt nästan 100 dagar utan regn för några år sedan, säger Jonas Aaw, chef för vattenfrågor på Gotland. Sommartid ökar befolkningsantalet explosionsartat och naturligtvis sätts vattenförsörjningen på prov. Men att vattnet skulle ta helt slut är osannolikt. Åtgärder som bevattningsförbud och i akuta fall ransoneringar, införs innan dropparna helt slutar rinna ur kranen. En lösning är att ledningsnätet är ihopbyggt från Tingstäde i norr till Hamra i söder. De olika vattentäkterna får helt enkelt hjälpa varandra om det krisar. Tre fjärdedelar av vattnet kommer från berggrunden och är grundvatten. Egenskaperna i berget är ett problem för vattentillgången på ön. Ett ytterligare problem för oss är att vi har svårt att veta vattentillgången på grund av speciella egenskaper i jord- och berglagren, säger Jonas. Berget har nämligen sprickbildningar, är poröst och håller således inte kvar vattnet som snabbt rinner ut i Östersjön. Men ett nytt spännande projekt som kanske kan lösa vattenfrågan på Gotland är på gång. Lösningen är att ta vatten från Östersjön. Men det är dyrt, metoden ställer stora krav på avsaltningen. Och samtidigt som vattentillgången är ett problem skissar politikerna på en fördubbling av turisterna. I dagsläget är det omöjligt att lösa. Men det handlar om pengar, tekniken finns. Det gränslösa vattnet Därför ska vi skydda grundvattnet Vattnet på vår jord cirkulerar i ett ständigt kretslopp; ånga avdunstar från sjöar, hav och land och faller ned som regn och snö. En del av detta vatten tränger ner i marken och bildar grundvatten. Grundvattnet rör sig långsamt genom jordlagren och berggrunden mot lägre nivåer för att slutligen rinna ut i sjöar, hav och vattendrag igen. Påverkar vi grundvattnet, påverkar vi allt vatten i kretsloppet. I Sverige är vi dessutom många som nyttjar grundvattnet som dricksvatten. Illustration: SGU (Källa: SGU)

18 18 Göteborg Stockholm Borlänge RostfRia Va-system Vi levererar pumpstationer och va-rör i rostfritt stål Miljömedveten partner Vi är bra på lösningar för att rena och leda vatten. Med va-system av betong upprätthålls viktiga samhällsfunktioner. Allt till din nytta. Våra produkter finns överallt under vägar, parkeringsplatser och biltvättar kort sagt, överallt där förorenat vatten skall tas omhand. Vi medverkar till att miljöskadliga ämnen inte hamnar på fel ställe. Våra produkter verkar i det tysta men vi säger det högt. Tel Fax INGENJÖRER OCH ARKITEKTER SOM BEDRIVER SPECIALISERAD TEKNISK KONSULTVERKSAMHET Torrår följs av våtår. Naturliga variationer förstärks av klimateffekter. Vattenplanering kräver kunskap om grund- och ytvattenresurser samt erfarenhet av övergripande planering. Teknik måste samordnas med juridik. Vi har resursen och motivationen att medverka i arbetet med att vårda och planera vattenresurserna! Kalmarkontoret, tel , Jönköpingskontoret, tel Nyhet! VA-Portalen. Många kommuner efterlyser nya lösningar kring ekonomi, personal, underhåll och myndighetskrav. Lösningen heter VA-Portalen en nyhet som kommer att förändra kommunernas VA-verksamhet. VA-Portalen ger överblick och struktur genom att knyta ihop alla delarna i din VA-verksamhet. Skåda ljuset ring för en presentation redan i dag. Cactus Automation

19 Fina jobbmöjligheter i en spännande och viktig bransch 19 Marina eller Dagvattenrening? Maria Wikström är 31 år och arbetar som miljökonsult inom vattenfrågor på teknikkonsultföretaget Sweco. I grunden är det miljöintresset som styr. Hon har studerat miljökunskap på universitet, läst tropisk ekologi och marinbiologi i Costa Rica där hon också skrev en uppsats för Sida och Uppsala universitet. Men hon fann sin plats inom tekniken. Att kunna lösa tekniska problem som har bäring mot miljön lockade Maria, varför hon sökte in till Uppsalas Civilingenjörsutbildning inom Miljö- och vattenteknik. Med en civilingenjörsexamen i meritförteckningen kom Maria ut i yrkeslivet Först arbetade hon på Länsstyrelsen i Västra Götaland innan hon fick arbete som miljökonsult på Sweco där hon tidigare hade gjort sitt examensarbete. Jag tycker att vattenfrågorna får alldeles för lite utrymme i samhällsdebatten om man jämför med andra frågor som rör samhällsplanering. Kanske beror det på att vattenförsörjningen fungerar i det tysta. Att man inte hittills kan uttala en dricksvattentillgång som ett riksintresse gör att frågorna inte får tillräckligt med tyngd, säger Maria. Maria känner sig trygg inför framtiden eftersom det finns många möjligheter att arbeta med vatten- och miljöfrågor. Det är fantastiskt att arbeta med miljöfrågor. Även om inte jag ensam kan lösa alla de miljöutmaningar vi står inför i framtiden känns det bra att kunna bidra med planer och lösningar för hur vattenförsörjningen ska fungera, säger Maria. Beställ förstudie nu till rabatterade priser! Gäller t.o.m Fakta Nätverket för dig som törstar efter en karriär inom vatten Maria Wikström arbetar som miljökonsult inom vattenfrågor på Sweco. Swecos internationella prägel med möjligheter till spännande utlandsjobb var ett stort plus. Bland annat deltar företaget i ett flertal spännande vattenprojekt i Afrika. En stor fördel med Sweco är även att det finns mycket kompetens inom företaget. Det finns alltid någon att fråga om hjälp, säger hon. Sweco finns över hela världen med cirka medarbetare, varav cirka hälften i Sverige. 400 arbetar på kontoret i Göteborg. Men trots att det är ett stort företag är det möjligt att få igenom en idé om den är genomtänkt och genomförbar. Maria ingår i en grupp inom Sweco som arbetar med vattenfrågor. Vattenområdet är otroligt intressant. Vi som konsumenter vrider bara på kranen och så har vi tillgång till rent och friskt vatten. Vi ser sällan hur mycket arbete som ligger bakom eller ens från vilken vattenresurs vårt dricksvatten har sin källa. Det är intressant att tränga in i hur det fungerar i praktiken, säger hon. Uppdragen varierar. Maria arbetar främst med egenkontrollprogram och vattenförsörjningsplaner. Kommunala eller regionala vattenförsörjningsplaner, är strategiska beslutsunderlag där Sweco i samarbete med kommuner eller Länsstyrelser visar hur dricksvattenförsörjningen kan lösas på kort och lång sikt. Vi pekar ut var det finns vattenresurser som man kan behöva ta hänsyn till i samhällsplaneringen. Vattenresurser som kan komma att bli användbara dricksvattentillgångar i framtiden. VA yngre är ett nätverk för alla dom som är intresserade av en karriär inom vattenområdet, öppet både för dom som arbetar och dom som studerar. Tanken är att underlätta och främja erfarenhetsutbyte inom VA-sektorn. Mer info: Olika jobb inom VA-branschen Tekniker, administratörer, jurister inom VA-branschen finns behov av människor som vill arbeta med vår viktigaste naturresurs vattnet. Nu behövs det människor som framförallt vill jobba med följande yrken: Anläggningstekniker Bygger och underhåller vattenledningar. Rycker även ut och åtgärdar fel på ledningsnätet. Lämplig utbildning: Byggprogrammet Rörnätstekniker Håller ordning på och kontrollerar att alla ledningar fungerar som de ska Lämplig utbildning: Bygg- teknik- eller naturprogrammet Drifttekniker Underhåller, reparerar och installerar vatten- och avloppsverkens alla olika utrustningar Lämplig utbildning: Energiprogrammet VA-ingenjörer Utbildad civilingenjör med inriktning mot vatten, maskin, kemi eller biologi. VA-ingenjören kontrollerar att allt på VAverket fungerar som det ska. Det kan gälla stora ting som utrustning och processer eller små, små som bakterier. Lämplig utbildning: Naturprogrammet + Civilingenjörsprogrammet anpassningsbar Dagvattenrening - Med naturens hjälp Den patenterade och kostnadseffektiva* dagvattenreningen med Järven Ecotech flytväggar kräver ingen mark och kan byggas tillsammans med marinor, broar, gångbryggor med mera. *Ett kostnadsexempel: Investeringskostnad per km2 tillrinningsområde. Dimensioneringen ger anläggningsvolymen 6500 m3. Avsättningsmagasin under mark: Damm: kr kr Järven Ecotech flytväggar: kr Järven Ecotech Bromsvägen 3 SE Örnsköldsvik, SWEDEN Telefon: Telefax: Internet:

20 20 Fakta om vatten av dricksvattenbrunnarna är borrade och av dem är grävda. Under 2007 inträffade ca olyckor med utsläpp av farliga ämnen. 40 procent av de kommunala ytvattentäkterna har ett vattenskyddsområde. I Sverige finns de stora grundvattentillgångarna främst i grusåsarna från inlandsisen. Vem bestämmer över vattnet? vi frågade några politiker som arbetar med vattenfrågor på EU-, riksdags- och kommunnivå Carina Ohlsson (S), riksdagen, ledamot i miljöoch jordbruksutskottet Men det går inte att svara på. Menar du dricksvattnet eller havsvattnet? Det är bland annat en kommunal fråga. Men jag kommer från landet och där har många egna brunnar och klarar sig själva. Men vattnet är ju också ett viktigt livsmedel Bengt-Anders Johansson (M) riksdagen, ledamot i miljö- och jordbruksutskottet Till syvende och sist är det Sveriges riksdag. Olika myndigheter sköter vattenhanteringen och vi har skapat de olika vattenmyndigheterna. Allt detta under förutsättning att det går som planerat. Men detta är en jättekomplex fråga! Jacob Johnson (V), riksdagen, suppleant i miljöoch jordbruksutskottet Ja, det är ju ett flertal myndigheter, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, SMHI, SGU, Socialstyrelsen det är en bra fråga! Vattenfrågan är viktig, vi har ju stora problem med övergödning på jorden Andreas, Eskil, Göran eller rent av EU? Vem bestämmer över vattnet egentligen? Foto: Anna Larsson/Bildarkivet.se Evert Jansson (M), ordförande tekniska nämnden Kungsbacka Kommun I grunden är det EU:s vattendirektiv. Vattnet är vår viktigaste resurs, det är främst ett livsmedel och då är det livsmedelsverket som styr. I kommunen har vi stora krav på oss när det gäller kvaliteten på vattnet. Isabella Lövin, (MP), EUparlamentariker Det gör väl alla och ingen. Vattnet är en en typisk sådan där allmänhetens tragedi. Det känns som att vatten är en resurs som inte får något värde förrän det är brist på det. Vi i Sverige har ju mycket vatten men i många andra länder råder det vattenbrist. Andreas Carlgren, Eskil Erlandsson, Göran Hägglund, Anders Borg med flera alla ansvarar de för våra viktiga vattenfrågor. Men det är EU som drar upp de stora riktlinjerna. Ansvaret är spritt och det finns ett behov av samordning, säger Lena Söderberg som är vd på Svenskt Vatten. Vattnet är oumbärligt för vårt välstånd och är en av våra absolut viktigaste naturresurser. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Det märks att vattenfrågorna är högprioriterade. Det är många som bestämmer och tar ansvaret för vattnet i vårt avlånga land. Man har valt att fördela ansvaret efter hur man utnyttjar vattnet, om man fiskar i det, dricker det eller renar det, säger Lena Söderberg. Utsläppen från avloppsreningsverken regleras med stöd av miljöbalken. Balken är ett ramverk som innehåller de flesta lagar som är relevanta för miljön. Andra lagar som berör VA-verksamheten är till exempel vattentjänstlagen och livsmedelslagen. Vattnet är i högsta grad även ett livsmedel. Och då ligger frågorna inom jordbruksdepartementet med livsmedelsverket som central tillsynsmyndighet. När det gäller vattenskydd ligger frågorna hos miljödepartementet medan tillsynen utövas av naturvårdsverket, de olika länsstyrelserna och kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnd. Men det finns bara ett vatten. Det överstatliga organet EU tar en allt större roll i vattenfrågorna. På toppen av allt finns ett EU-direktiv vattendirektivet som pekar med hela handen. God vattenstatus ska uppnås senast 2015 vilket de fem olika nystiftade vattenmyndigheterna ska se till. Det finns ett stort behov av samordning, främst ur ett effektivitets- och kompetensskäl. En myndighet som tar på sig samordningsansvaret inom exempelvis utsläppsområdet skulle leda till att resurserna används mer effektivt, säger Lena.

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Fördubblad produktion av biogas i reningsverken. Rötning av sopor en möjlighet. sidan 8

Fördubblad produktion av biogas i reningsverken. Rötning av sopor en möjlighet. sidan 8 Fördubblad produktion av biogas i reningsverken. Rötning av sopor en möjlighet. sidan 8 Vattnets väg från källan i naturen och tillbaka igen. Så funkar det. sidan 12 Vem bestämmer över vattnet? Vi frågar

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Välkommen till Lundåkraverket

Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket ligger i södra Landskrona och är det näst största reningsverket inom NSVA. Det togs i drift redan 1962, men har sedan dess byggts ut och förändrats

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Brandholmens avloppsreningsverk.

Brandholmens avloppsreningsverk. Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet

Läs mer

Tillsammans för världens mest hållbara stad

Tillsammans för världens mest hållbara stad Tillsammans för världens mest hållbara stad Nytänkande och samverkan för framtiden vision Tillsammans för världens mest hållbara stad verksamhetsidé Vi är en samhällsbyggare i framkant som driver och utvecklar

Läs mer

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC FÖRSÄTTSBLAD KONSTEN ATT RENA VATTEN 17/10-12 ELLEN LINDMAN, 12TEC Innehållsförteckning KONSTEN ATT RENA VATTEN MÅL/SYFTE HUR DET GÅR TILL HISTORIA & FRAMTID VATTENRENING & MILJÖ METOD GENOMFÖRANDE REFERENSER

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Alla kunskapstester. Mälaren. En sammanställning av samtliga kunskapstester. Visste du att...

Alla kunskapstester. Mälaren. En sammanställning av samtliga kunskapstester. Visste du att... Alla kunskapstester En sammanställning av samtliga kunskapstester Mälaren 1. Varifrån kommer ditt kranvatten? Mälaren Östersjön Stockholms ström 2. Hur stor är Mälaren? Sveriges största sjö Sveriges andra

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Sverige ett land av vatten

Sverige ett land av vatten Sverige ett land av vatten 1 En presentation om 2 Svenskt Vatten den främsta organisationen att slå vakt om vattnets kvalitet företräder de kommunala huvudmännen och de bolag och kommunalförbund som bildats

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Ett miljöföretag som arbetar för dig

Ett miljöföretag som arbetar för dig 2 3 Ett miljöföretag som arbetar för dig Avesta Vatten och Avfall AB är ett miljöföretag som ägs av Avesta kommun. Det är vi som ser till att du får rent vatten ur kranen och att avfallshanteringen sköts

Läs mer

Produktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare

Produktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare Den funktionella staden Som en del av vår utställning den hållbara staden finns tre interaktiva skärmar, alla tre med samma innehåll. Skärmarna består av 7 faktafilmer och 6 interaktiva uppdrag. Punkterna

Läs mer

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Runt om i Sverige och Europa sätter skimrande, gröna koppartak sin prägel på stadssiluetten. Koppartaken ses av många som ett

Läs mer

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Kommunalt VA-bolag Bildades 2009 Sex ägarkommuner 230 000 invånare 160 medarbetare Därför bildades NSVA Säkrar VA-kompetens i regionen Optimal utveckling av

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt.

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt. Norsborgs vattenverk Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt. Vi har producerat dricksvatten i över 100 år Stockholm Vatten har mångårig erfarenhet av vattenproduktion.

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Vi behöver din hjälp för ett renare vatten

Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Du kan göra mycket för att vårt vatten ska vara rent och för att vi ska få en bättre natur. Det är enkla saker som

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

1 Högåsen vattenverk.

1 Högåsen vattenverk. Högåsen vattenverk. 1 Högåsen vattenverk. 2 Vattenverket vid Högåsen ägs av Nyköpings- och Oxelösunds kommuner gemensamt genom NOVF (Nyköping Oxelösund Vattenverks Förbund). Vattenverket producerar cirka

Läs mer

Miljöarbete pågår. Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor

Miljöarbete pågår. Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor Miljöarbete pågår Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor Mycket bra studiebesök. Man får lära sig att avlopp är ett stort miljöproblem, hur problemet löses och hur man kan hjälpa till litegrann

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016 Utmaningar för dricksvattenförsörjningen Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016 Vad gör Svenskt Vatten? Branschorganisation för vatten och avlopp i 290

Läs mer

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Hur skulle det annars fungera?

Hur skulle det annars fungera? Varje dag använder vi vatten- att dricka, borsta tänder och spola i toaletten med. Att det vatten som kommer när vi vrider på kranen är rent och att det vi spolar ned tas om hand förutsätter vi, oavsett

Läs mer

Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden?

Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden? Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden? Östen Ekengren IVL-Svenska miljöinstitutet Sveriges Ingenjörers Miljödag 2017 World Economic Forum, Global Risks 2015

Läs mer

Satellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Va-policy Emmaboda kommun

Va-policy Emmaboda kommun Va-policy Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-16, 76, registernr. 54.4 Va-policy Emmaboda kommun Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade

Läs mer

10 Vatten och avlopp (VA)

10 Vatten och avlopp (VA) 10 Vatten och avlopp (VA) De miljömål som är viktigast för sektorns verksamhet är Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Tillgång

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Rent vatten nu och i framtiden

Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Vi bygger om vårt reningsverk. Miljön och livskvaliteten är de stora vinnarna! Nu är beslut taget i reningsverksfrågan. Kommunfullmäktige tog

Läs mer

Östra Mälaren nytt vattenskyddsområde. Bättre skydd för dricksvattnet i Stockholmsregionen

Östra Mälaren nytt vattenskyddsområde. Bättre skydd för dricksvattnet i Stockholmsregionen Östra Mälaren nytt vattenskyddsområde Bättre skydd för dricksvattnet i Stockholmsregionen Nu är Östra Mälaren vattenskyddsområde och ditt dricksvatten säkras för framtiden När du vrider om kranen får

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden.

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnets väg Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vi ställer mycket höga krav på dricksvatten vad gäller

Läs mer

Framtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik

Framtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik Framtidens avloppsvattenrening Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik Mer än 2 miljarder människor lider av vattenbrist Sjukdomar

Läs mer

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Lärarhandledning Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Välkomna att bli våra Vattenvänner! Bli Vattenvän! en Vattenvän! Experiment, kluriga frågor och pyssel om ett vatten i världsklass Kul

Läs mer

10 Vatten och avlopp (VA)

10 Vatten och avlopp (VA) 10 Vatten och avlopp (VA) De miljömål som är viktigast för sektorns verksamhet är Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Tillgång

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-26 Handläggare: Anders Lindgren Telefon: 08 508 09 306 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2009-06-11 Samråd

Läs mer

Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län

Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län DRICKSVATTEN Dricksvatten är en resurs vi människor ofta tar för given. Vattnet tas antingen från sjöar och åar eller från grundvatten. Vanligtvis

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISION Svensk forskning, innovation och samverkan mellan vattensektorns aktörer ska skapa uthålliga och globalt konkurrenskraftiga vattentjänster, produkter

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsreningsanläggning Avloppsreningsanläggningen består av processanläggningen i Utanbergsvallarna samt infiltrationsanläggningen i

Läs mer

Välkommen till Roslagsvatten

Välkommen till Roslagsvatten Välkommen till Roslagsvatten r o s l a g s vat t e n å r s red o v i s ning 2 0 0 7 Knivsta Vallentuna Österåker Täby Danderyd Vaxholm Ekerö Roslagsvatten AB är ett VA-bolag som ansvarar för den kommunala

Läs mer

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Stora resultat börjar med små steg i ditt hem Följ med på en kort tur genom ett helt vanligt hem. Efter besöket kommer du att kunna

Läs mer

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Lagar och regler kring vattenanvändningen Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft

Läs mer

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

9. Grundvatten av god kvalitet

9. Grundvatten av god kvalitet 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Vattenplan 2013 2021 Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Målet är att diskutera mål, möjliga åtgärder och förslag till utformning av den reviderade planen. I Eskilstuna vill vi ha ett

Läs mer

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Bakgrund Denna VA utredning kompletterar den MKB som är framtagen för Detaljplan Åviken 1:1. Nedan beskrivna utredningar/förslag för dricksvatten

Läs mer

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Albin går på toaletten

Albin går på toaletten Albin går på toaletten Det är en helt vanlig dag hemma hos Albin. Albin bor hemma hos mamma och pappa i ett helt vanligt hus. Han är sex år gammal. Igår kväll åt Albin spaghetti och köttfärssås till middag.

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

Ramp svenska som andraspråk

Ramp svenska som andraspråk På span i kloaker och reningsverk (sas) Handledning av Eva Phister och Elisabeth Åman-Davis AV-nr: 31404 tv 7 Sammanfattning Den här handledningen vänder sig till dig som är lärare i svenska som andraspråk

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Regional miljöstrategi för vatten

Regional miljöstrategi för vatten 1 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms läns landstings miljöstrategiska arbete med vatten Beslutad av landstingsfullmäktige 17 september 2013 2 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms

Läs mer

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har

Läs mer