SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING"

Transkript

1 SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING 310

2

3 nr 3 B 2010 husbyggaren 1

4 2 husbyggaren nr 3 B 2010

5 nr Årgång 52 SBR SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING ISSN Organ för SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund ANSVARIG UTGIVARE Lars Hedåker REDAKTÖR Margot Granvik, Granvik Produktion Gaffelgränd 1 a, Stockholm Tfn Fax e-brev: ANNONSAVDELNING Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn Fax e-brev: Djursholmsvägen Täby PRENUMERATIONSÄRENDEN Tfn: e-brev: PRENUMERATIONSPRISER Prenumeration, kronor per år 395: Lösnummer, plus porto 70: Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: Bankgiro: UTGIVNINGSPLAN 2010 Nr 1 v 5 Nr 5 v 37 Nr 2 v 11 Nr 6 v 43 Nr 3 v 17 Nr 7 v 49 Nr 4 v 22 TRYCKERI Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, Ystad Tfn Fax e-brev: Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges. Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts. Bilaga medföljer Sidan 28 Så var Nordbygg över för denna gång. Vi var förstås där. Bland annat spanade vi efter nyheter inom stål, och SBR ordnade ett välbesökt seminarium. Ett dilemma för fastig hetsägare är stambyte eller relining. Husbyggaren går igenom dagsläget. Vi tar också upp hur man trimmar driften och räknar på hur länge en underhållsåtgärd kan ta. Snart gäller eurokoderna. Missa inte vår rejäla genomgång. INNEHÅLL 4 Utnyttja stålets egenskaper för att bygga hållbart 8 Stålets styrka och fördelar famhölls på Nordbygg 12 Renoverade avloppsrör kan hålla i 50 år 14 Trimmad vvs-anläggning ger energisnålare byggnad 20 Effektivare underhåll när rätt åtgärd görs i rätt tid 24 Snart träder eurokoderna in för bärande konstruktion 28 Rekordstort Nordbygg given träffpunkt 30 Juridik: Oklart om reklamationsfrist för konsultansvarsskada 32 IT: När tak rasar in är det dags att tänka om 34 Form & Teknik: Materialens verklighet vårt memento och credo 36 Debattsvar: Komplex förklaring bakom framtida ingenjörsbrist 38 Debattsvar: energideklarationer minskar energiåtgången 40 Noterat 42 Marknadsnytt 53 Nytt från SBR I nästa nummer: Tak & Fasader & Glas Tidningen utkommer i vecka 22 nr 3 B 2010 husbyggaren 3

6 STÅLBYGGNAD Stålets fördelar som byggmaterial är att det är beständigt, formbart, lätt men starkt, samt oorganiskt. I stället för att gnabba om CO2-utsläpp borde branschen fokusera på att bygga miljövänligt. Stål passar lika bra för hållbart byggande som betong och trä. Utnyttja stålets egenskaper för att bygga hållbart Av rutger gyllenram, tekn lic, KTH och björn uppfeldt, VD, Stålbyggnadsinstitutet Världen upplever idag, enligt vår mening, sin andra existentiella kris som kräver globalt samarbete. Den första handlade om risken för ett totalt kärnvapenkrig mellan öst och väst, men den får väl anses ha lagts på is efter decennier av diplomatiskt arbete kryddat med lite tur. Nu gäller det människans påverkan på naturliga klimatförändringar och därpå smältande polarisar. Lösningen ligger inte längre i några få politikers händer utan bygger till största delen på ett individuellt ansvarstagande. En utmaning i världsklass minst sagt. Svårt? Javisst! Men vi har inget val annat än att lyckas. Komplicerade sammanhang Som medborgare är vi omgivna av rådgivare: Åk kollektivt!, Dra ner på köttkonsumtion!, Undvik paprika från Holland!, strömmar budskapen emot oss från radio, tv och press. Enkla budskap, lätta att ta till sig. Byggande är här inget undantag. Olika aktörer berättar vilka material vi ska använda. Men här blir vi mer bekymrade eftersom sammanhangen vid byggande är mer komplicerade. Idag är det inte ovanligt att forskningsresultat vantolkas för att vinna kortsiktiga poäng på en miljöstressad marknad på ett sätt som varken gagnar byggare, byggherre, hyresgäst eller miljö. Det är det denna artikel handlar om. Materialens miljöegenskaper Vid produktion av stål från malm avges drygt 2 kg CO 2 per kg stål, mer ju mer legeringar man nyttjar. Om man i stället smälter skrot så avges ungefär 0,7 kg. Allt stål kan återvinnas till nytt stål av hög kvalitet och orsaken till att vi ändå behöver göra stål från malm är för att kompensera för tillväxten i samhället och vissa förluster. En del stål återanvänds utan omsmältning varför denna inte förorsakar någon emission alls. Branschorganisationen Worldsteel använder en beräkningsmetod som kallas System Expansion där man tar hänsyn till produktion från malm, återvinning och återanvändning och rekommenderar värden mellan 0,76 och 1,35 kg CO 2 per kg stål beroende på produkt. Slutna kretslopp Idag pågår en intensiv forskning världen över för att sänka utsläppen av CO 2. Det görs dels genom processutveckling där fossila bränslen byts ut eller CO 2 avskiljs från processen och tas om hand, dels genom materialutveckling där höghållfasta stål gör att en mindre mängd material löser samma uppgift. Helt avgörande är emellertid att kretsloppet sluts så att allt stål som inte längre används samlas in och återvinns. Här har alla rivningsentreprenörer och återvinningsföretag en viktig uppgift. Vad man kanske inte tänker på är att materialens inneboende egenskaper som arkitekter och konstruktörer utnyttjar har en tydlig miljökonsekvens. Egenskaper som påverkar den nytta vi får ut av vår byggnad och den trygghet vi kan känna i vårt boende eller med vår investering borde vara helt avgörande för hur vi ska välja material. Beständighet Det tog 50 år innan man var tvungen att måla om Västerbron första gången och om nu bara kranpråmen Lodbrok lär sig hitta rätt under Stockholms broar så lär den stå länge än. Byggnation kräver mer miljöpåverkande resurser än bara materialet, så livslängden är av avgörande betydelse för FÖRFATTAREN Rutger Gyllenram är tekn lic i ståloch metallproduktionsteknik från KTH. Han är VD i utvecklingsföretaget Kobolde & Partners AB, forskar på miljöfrågor på KTH i projektet Stålkretsloppet, samt bevakar miljöfrågor vid Stålbyggnadsinstitutet. FÖRFATTAREN Björn Uppfeldt är civilingenjör V och har en bakgrund som konstruktör. Han är för närvarande VD för Stålbyggnadsinstitutet, SBI. miljöprestanda såväl för hus som för broar. Formbart och starkt Stålets styrka i kombination med dess formbarhet skapar förutsättningar för vackra konstruktioner med stora öppna ytor som båda är direkt avgörande för en byggnads livslängd. En vacker byggnad rivs inte i förtid, men då krävs möjligheter till att förändra byggnaden efter nya behov. Ett bostadshus ska med förhållande- 4 husbyggaren nr 3 B 2010

7 vis små medel kunna byggas om till exempelvis moderna kontor och tvärtom. Långa spännvidder ger denna möjlighet. Lätthet Stålets formbarhet ger också materialeffektiva profiler som gör stål till ett av de allra lättaste byggmaterialen per uppburet ton. Det medger att man kan utnyttja befintliga konstruktioner och fundament vid tillbyggen. Att inte behöva riva fungerande huskroppar och grunder är värt mycket i en miljöanalys. Ett annat exempel är utnyttjande av lätta stålreglar i såväl ytter- som innerväggar som medger god ergonomi vid byggande. Stora ytor öppnar för flexibilitet Det är lätt att bygga om befintliga stålkonstruktioner. Förstärkningar kan svetsas på, nya konstruktioner kan skruvas dit och gamla kan skruvas loss. Det skapar en flexibilitet som tillsammans med stora öppna ytor ger oöverträffade möjligheter till att med förhållandevis små ekonomiska medel anpassa befintliga byggnader för nya behov. Wembley Stadium. Oavsett om det är ett bostadshus, kontor eller arena så är styrkan och formbarheten i stål en tillgång för att skapa vackra, hållbara och funktionella lösningar. Foto: SBI Lätta stålreglar i inner- och ytterväggar ger god ergonomi och goda möjligheter till isolering. Foto: SBI Oorganiskt och tar inte upp fukt Vi tillbringar mer än 90 procent av våra liv inomhus. Det är därför oerhört viktigt med en sund inomhusmiljö fri från allergener eller cancerframkallande ämnen som till exempel mögelsporer. Stål är emissionsfritt, oorganiskt och inte hygroskopiskt vilket innebär att stål inte kan mögla eller ta upp fukt. Egenskaper som är mycket värdefulla, speciellt i en tid då vi går mot högre luftfuktighet och mer nederbörd. Klimatpåverkan kan jämföras Jovisst, självklart kan man jämföra de olika byggmaterialens påverkan på klimatet, men nyttan är ringa och kostnaden hög. Giltigheten är begränsad till det specifika fall man studerar och osäkerheterna är mycket, mycket stora. Vid en jämförelse där man studerar skillnaden i CO 2 -emission vid konstruktion av hus i olika material bör man hålla alla andra parametrar lika, vilket innebär ett omfattande arbete eftersom hus projekterade med olika material ofta ser helt olika ut om arkitekt och projektör fullt utnyttjat materialens egenskaper. Man bör dessutom till exempel ta hänsyn till: Västerbron, en symbol för beständigheten hos stål. Foto: SBI Miljökvalitet: Växthuseffekten är bara ett av de 16 miljöområden som vi ska hantera. Vid jämförelse mellan material måste man därför hitta omräkningsfaktorer mellan de olika målen som exempelvis biologisk mångfald. Vilka är till exempel CO 2 -ekvivalenterna för en sällsynt skalbagge, en rödlistad fisk eller vitryggig hackspett? Tidsperspektiv: Om man bara studerar de närmaste 20 åren blir det lätt. Ståls motståndskraft mot mögel har kanske inte börjat göra sig gällande, betong har kanske inte börjat karbonatiseras och den avverkade skogsmarken emitterar fortfarande stora nettomängder växthusgaser från ruttnande rotsystem. Materialen torde här vara likvärdiga vad gäller CO 2. I ett längre tidsperspektiv som 80 år blir det knepigare. Skogens förmåga att ta upp CO 2 och värmevärdet i det rivna trähuset ska vägas antingen mot värdet av återvunnen betong och stål alternativt miljövärdet av ett hus som kan stå minst 200 år till. Ekonomi: Här vet vi att företrädare för akademin inte håller med. CO 2 och pengar kan man inte jämföra menar de. Det kan man visst. Pengar har tjänats in med klimatpåverkande verksamhet och kan användas för klimatpåverkande verksamhet. Ett billigare alternativ kan premieras genom att mellanskillnaden till det dyrare alternativet används för klimatkompensering genom utsläppsrätter. Fortsättning s. 6 P nr 3 B 2010 husbyggaren 5

8 Stora fria ytor skapar flexibilitet och ett bestående värde i en fastighet. Foto: SBI Ett användningsområde vi kanske får se oftare framöver med fuktigare klimat. Stål används här för att byta ut utsatta trädetaljer. Kanske hade varit bättre med stål från början? Foto: SBI P Nyttan med att göra det i verkligheten kan kanske diskuteras. Osäkerheter: Ändrad demografi innebär ibland krav på ändrad funktion. Kan huset monteras ned och sättas upp på annat ställe? Kan väggar flyttas enkelt och hela husets funktion utvecklas. Kommer röta och vattenskador att kunna hanteras på ett adekvat sätt eller kommer boendekvaliteten successivt att gå ned. Tycke och smak ändras. Kommer huset fortfarande att vara åtråvärt om tjugo år eller kommer det att ses som ett tredjehandsalternativ med risk för förslumning? Ändrat klimat innebär ändrade förutsättningar. Kommer huset att klara ökade nederbördsmängder till följd av växthuseffekten? Kan vi räkna på hållbarhet Vår uppfattning är att man kan producera akademiskt oklanderliga studier över materialens egenskaper och få dem grans kade och publicerade i välrenommerade tidskrifter utan att studierna har den minsta praktiska relevans för beslut i miljöfrågor. Vid ett seminarium vid Lunds universitet strax före påsk 2010 stack Stålbyggnadsinstitutet, SBI, ut hakan och hävdade att livscykelanalys, LCA, är ett lämpligt verktyg för materialproducenter för att förbättra den egna verksamheten men totalt olämpligt för att jämföra byggmaterial sinsemellan. Vår förvåning var stor när vi inte alls fick mothugg utan medhåll från neutrala forskare från ledande institut och institutioner inom området. Varför har vi då denna tystnad kring materialjämförelsernas generalitet och giltighet? Har inte forskarvärlden ett ansvar för att deras resultat används på ett ansvarsfullt sätt? Vårt inlägg här kan ju med rätta viftas bort som ytterligare ett gnälligt partsinlägg. Spiller över på framtiden Det pågående gnabbet mellan branscherna om materials CO 2 -egenskaper kan tyckas en smula löjligt. Det tragiska är dock att ett felaktigt beslutsunderlag och felaktiga beslut idag får betalas av generationer framöver. Politikers vilja att skapa ett avtryck i historien som miljökämpar och materialleverantörers vilja att med gröna argument få säljframgångar FAKTARUTA Vår dom över överdriven tilltro till livscykelanalys, LCA. Att tro att LCA är nyckeln till hållbart byggande är som att ge en kurs i bokföring, och tro att man lär ut företagande. Hushållning är viktigt, men entreprenörskap är att förverkliga drömmar! Vårt recept på hållbart byggande: Utnyttja materialens inneboende egenskaper och bygg tidlöst vackra hus: som människor i generationer vill bo och arbeta i, som kan utvecklas med ändrade krav, som hela livstiden upplevs kan skapa framtida mardrömmar för fastighetsägare, hyresgäster och skattebetalare. Hållbart byggande är möjligt med såväl stål som betong och trä. Visst ska vi ta hänsyn till växthuseffekten vid byggande, men vi bör göra det med åtgärder som vi vet verkligen har effekt. Det saknas ju inte exempel på felsatsningar inom byggindustrin. Arkitekten Louis Kahn var en färgstark akademiker som ville att vi skulle respektera materialen och lyssna på dem. Han lär ha samtalat med en tegelsten under sina föreläsningar på 1960-talet. Vad skulle då en stålbalk ha sagt till honom? Kanske: Jag skapar trygghet för hyresgäster och fastighetsägare! D som trygga, friska, ekonomiska och värda att äga, och som man blir glad av att titta på. 6 husbyggaren nr 3 B 2010

9 nr 3 B 2010 husbyggaren 7

10 STÅLBYGGNAD Att stål kan spara material och energi lyftes fram av stålbyggnadsbranschen under Nordbygg. Slitsade lättreglar, sandwichelement, flexmetall, I-profiler med veckade liv, samt produkter som härmar fenomen i naturen, visades upp. Stålets styrka och fördelar framhölls på Nordbygg Av andreas falk, arkitekt, KTH Nordbygg 2010 hade i mars sina portar uppslagna under fyra digra dagar med ett brett och brusande utbud av produkter och tjänster i fyra hallar i Älvsjö söder om Stockholm. Materialindustrier, branschorganisationer, mjukvaruleverantörer, maskintillverkare och byggtidskrifter marknadsförde sig själva och sina produkter med de sedvanliga gratispennorna, chipsen, kepsarna och informationsbladen. Det är ett jippo för somliga och tuff business för andra, och svenska lika väl som baltiska, norska, finländska, danska och brittiska firmor och affärsmän närvarade under hektiska dagar. Miljömetvetenhetens eko I vimlet och bruset var det ett som inte går att ta miste på: miljömedvetenheten, miljöcertifiering, hållbarhet, energieffektivitet och resurshushållning färgade av sig på i stort sett allas läppar. Det är förvisso olika i hur hög grad företagen och utställarna levde upp till nya hållbarhetskrav men alla visade att de på något sett förhåller sig till det som nu är ett samhälleligt och politiskt måste. Från stålbranschens sida är det materialbesparande och energibesparande lösningar som vann det mesta luftrummet och annonsplatsen. Det framgick redan i Victoriahallen av Stålbyggnadsinstitutets, SBI:s, monter där ett byggsystem med slitsade lättreglar byggdes upp under tiden som mässan varade (figurer 1 2). Slitsade lättreglar fördes fram av flera utställare som det viktiga att presentera på mässan med minskade köldbryggor som huvudargument. Materialkombinationer var även de på tapeten, exempelvis i byggsystem där slitsade plåtreglar utnyttjas som distansskapande syll i träregelstommar. I fallet i figur 3 trycker man på möjligheten till luftad fasad, dubbla tätskikt och därmed ett isoleringsutrymme helt utan organiskt material. På insidan reses en installationsvägg för ledningsdragningar. Ett miljöargument för stål relaterat till livscykelperspektivet lyder: fullständigt återvinningsbart. För att kunna reducera plåttjocklekar i icke-bärande väggar saluförs även lättregelsystem där skivmaterialen limmas på stommen med ett vattenbaserat silikatlim, vilket gör att profilerna inte behöver ge mothåll för skruvning och kan utföras tunnare (figurer 4 5). Kombinerar material Ett annat vanligt förekommande produktkoncept på mässan var sandwichelement och man pekade på möjligheterna att minska väggtjocklekar på grund av goda isoleringsegenskaper hos ingående material. Ett exempel var icke-bärande element med mineralull. Kärnor av skummade eller extruderade material, som polyuretan eller cellplast, var andra alternativ där också alternativa ytprofiler återfanns. Profiler, liksom antal och riktning på rillor i ytplåten, påverkar förvisso motståndet mot deformation vid höga vindlaster, och kan varieras, liksom kulörvalet vid ytbehandling (figur 6). Figurer 1-2. Uppförande av demonstrationshus under mässan i SBI:s monter. Perforerade lättreglar utnyttjas i alla delar. Foto: Andreas Falk Metall, inte bara stål Underhåll och underhållsfrihet var and ra frågor som lyftes fram. Hållbarhet i miljöer med saltvatten och hårda väderförhållanden kan förutsätta antingen relativt dyra stållegeringar, eller utnyttjande av andra metaller, som zink, vilken uppvisar lång livslängd och litet underhålls- 8 husbyggaren nr 3 B 2010

11 Figur 3. Lättreglar för skruvning av skivor i Sävsjö Plåtindustris monter. Foto: Andreas Falk behov, som efterföljare av eterniten längs den svenska västkusten (figur 7). Aluminium som fasadmaterial och som stomme i karmar sågs i ett antal sammanhang. I en monter presenterades tre olika variationer på aluminium som tema: energieffektiv, där karmar kombineras med glas med låga U-värden, energikontroll, där aluminium utnyttjas i konstruktiva solskyddsdetaljer samt energitillskott, där aluminiumkarmar håller glas med integrerad solcellsteknik. När det gäller karmprofiler utvecklas polyamiddetaljer som bryter köldbryggor och profiler som sluter allt tätare till glasen. Solavskärmningarna kan vara antingen självbärande, eller tillägg till en huvudstomme, och bestå av fasta lameller med ett antal alternativa avskärmningsvinklar. Figurer 4-5. Perforerade lättreglar från Euro Profil för limning av skivmaterial. En jämförelse med en konventionell lättregelprofil för skruvning samt systemet i genomskärning. Foto: Andreas Falk Figur 6. Sandwich element från Ruukki, som anpassas efter isoleringsbehov och önskemål om yt karaktär. Foto: Andreas Falk För att öka styvheten hos bärverk av stålramar visades även resultat upp av samarbeten med akademin. Stålramar med I-profil lanseras denna vår med veckade liv som utvecklats i samarbete med Chalmers tekniska högskola (figur 8). Sedan marknaden för industrin gick ner har efterfrågan på byggsystem för ridhallar vuxit och lär ge avsättning för de nyframtagna ramarna med veckade liv. Service har länge varit en hörnsten inom bilindustrin, till exempel för ett företag som Scania, som rent av sänker priset på själva lastbilen för att dra in pengar på underhålls- och serviceavtal. Service och produktionsservice förekommer även inom den bygginriktade stålindustrin och marknadsfördes även det på Nordbygg. Figur 7. Exempel på zinkpaneler för fasadbruk, marknadsförda av Rheinzink. Profiler och orientering på panelerna kan varieras efter önskemål, panellängder kan erhållas upp till sex meters längd. Foto: Andreas Falk Figur 8. Stålramar med veckade liv, framtagna i samarbete mellan Borga Steel och Chalmers tekniska högskola. Foto: Andreas Falk Figur 9. Flexmetall från Häfla Bruk AB. Slump och mimetik Att även slumpen kan leda till utveckling framkom också under vandringen på mässan. Produkter kan oplanerat uppstå ur varandra och förmodas leda till nyvaknat intresse för redan etablerade pro- Fortsättning s. 10 P nr 3 B 2010 husbyggaren 9

12 P duktslag. Sträckmetall som tidigare varit vanligt förekommande i till exempel väderskydd vid hållplatser lanserades nu med variation under benämningen flexmetall, där de stansskurna maskornas storlek kan varieras efter önskemål genom programmering av maskinutrustningen (figur 9). Svårstyrda effekter kan även ställa till problem. Anodisering av aluminium är sedan länge en etablerad produkt, men det har varit svårt att åstadkomma jämn färgfördelning över stora ytor. Nu har man emellertid lyckats ta fram anodiserad aluminium på rulle, som uppvisar mycket jämn färgspridning och korthanden med kulörer är minst sagt rik (figur 10). Härmar naturen Slumpen är en faktor som inte ska föraktas och inte heller naturen som förebild, ens i sammanhang av höggradigt förädlade och utvecklade industriprodukter. Att plåt och i synnerhet mörkmålad sådan Figur 10. Anodiserad aluminium i Materialbibliotekets monter. Anodiseringstekniken som möjliggör jämn färgfördelning över stora ytor är framtagen av det amerikanska företaget Lorin, med den svenska återförsäljaren Zeller & Co. Foto: Andreas Falk exponerad i solsken blir mycket het är väl känt. Det går emellertid att finna lösningar i naturen för att mildra effekten av solinstrålningen och det har gjort att färgtyper kunnat tas fram, som får en plåtyta att erhålla värmereflekterande egenskaper som hos löv. Ett exempel på biomimetik visades i Materialbibliotekets monter, i ett samarbete mellan SSAB och Beckers. Två plåtytor belystes med lika starka värmeutvecklande ljuskällor. Den ena plåtytan var bemålad med en färg som reflekterade en del av den instrålande energin, vilket ledde till en noterad temperaturskillnad på nära 16 grader. Principen kallas biomimetik, härmande av fenomen i naturen, och förekommer allt mer inom materialindustrin. Det är mycket som kan uppfinnas och skapas helt nytt, men samtidigt är det uppenbart att mycket står att lära av funktioner som naturen redan utvecklat. D 10 husbyggaren nr 3 B 2010

13 Go Green Vi på ThermiSol Panels strävar, i all vår verksamhet, efter att uppfylla principerna för en hållbar utveckling, inom miljö- och hälso- och säkerhetsföreskrifter. Kriterierna för produktutveckling är förutom kvalité och kundönskemål även produktens användningsändamål och inverkan på miljön. När EPS används till Sandwichpaneler minskas energiförbrukningen för uppvärmning. För varje kilo olja som används till EPS-isolering, uppnås en besparing på i genomsnitt 200 kg olja under byggnadens livslängd (50 år). Mindre energiförbrukning betyder motsvarande mindre utsläpp av CO2. Go Easy ThermiSol elementen lämpar sig för alla stomlösningar. Elementen monteras vanligtvis på en stomme av limträ, stål eller betong. Ytter- och mellanväggselementen kan monteras både liggande och stående. När mellanväggselement monteras stående kan de vila mot golvbjälklag eller övre bjälklag utan pelare. Monteringen underlättas av elementens låga vikt. Ett standardelement väger endast kg och belastningen på stomme och grund blir därför mindre än med andra lösningar. ThermiSol elementen är ytbehandlade på båda sidor. Ytalternativen är olika och består av färgbelagd stålplåt, rostfritt stål samt syrafast rostfritt stål. ThermiSol elementen kan användas till att bygga helt nya väggar och tak eller till att renovera gamla ytor. Go Safe Kärnan av EPS som används i ThermiSol elementen är till 100 % återvinningsbart och miljövänligt material. Inte heller vid tillverkningen uppstår ämnen som är skadliga för miljön. Materialet är tryggt för både klimat och miljö. När EPS utsättes för brand frigörs endast samma slags gaser som när trä brinner, men betydligt mindre i förhållande till volymen. EPS är ett giftfritt material som inte murknar, suger till sig vatten eller möglar. Det innehåller inga sjukdomsalstrande fibrer och bildar under inga omständigheter mögelsporer inomhus. Elementet ThermiSol Safe har utvecklats för objekt med specialkrav på vägg- och takytornas brandskydd. En specialbehandlad gipsskiva har limmats mellan EPS-kärnan och stålplåten på insidan av Safe elementet och tack vare denna lösning uppfyller Safeelementet kraven i brandklass Bs1d0 för byggmaterial. Elementen kan därför också användas i byggnader av brandklass P2, utan att elementen behöver separat skyddsbeklädnad. Elementet med 0.6 mm plåt på insidan uppfyller kraven i brandklass Bs2d0 för byggmaterial. Go ThermiSol en totalekonomisk och säker lösning Försäljningskontor i Sverige: ThermiSol Oy Flöjelbergsgatan 16 A, SE Mölndal Tel: Fax: Försäljningskontor i Norge: ThermiSol Oy Postboks 2139, NO-1521 Moss, Norway Tlf.: Faks: nr 3 B 2010 husbyggaren 11

14 DRIFT OCH UNDERHÅLL Debatten har varit het om renovering av avloppsrör med relining. Går det bra kan renoverade rör hålla i ytterligare 50 år. Blir det fel kommer läckor i rören att vara kvar. I dagsläget är det svårt för en beställare att veta vad man får. Renoverade avloppsrör kan hålla i 50 år Av kerstin lundell, frilansjournalist Att låta gamla avloppsrör ligga kvar och reparera dem med ett extra lager epoxi eller fiberarmerad polyester, så kallad relining eller rörinfodring är en bra idé. Ibland. Handlar det om rör som inte är alltför hårt åtgångna i en bostadsrättsförening, är det en väldigt bra idé, anser Asbjörn Austlid, från företaget Proline som specialiserat sig på metoden. Asbjörn Austlid är dessutom ordförande för Föreningen relining i fastigheter. Som ordförande försöker han få ordning på både bransch och debatt. Efter en artikel i VVS-Forum förra året med rubriken Katastrofala resultat för relining har debattens vågor gått höga. Det är väl alltid bra med debatt men den här debatten var onyanserad. Bland annat sas det att det inte finns några oberoende testinstitut i Sverige trots att vi är tre företag som har fått våra metoder godkända av SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, säger Asbjörn Austlid. Norsk rapport Upphovet till debatten var en rapport från Norge som visade på brister i norska installationer. Inget av företagen i undersökningen fick sin metod godkänd. När några av metoderna som brukade användas för norska rör provades ut i laboratorium visade det sig att alla sprickor i rören inte blev tätade och att det i flera fall blev stora problem vid rörböjar och vid skarvningar. Pål Harstad från Sintef Byggforsk har gjort rapporten. Han är förvånad över att debatten i Sverige blev så livlig. Redan i rapporten konstaterade han att den handlade om ett fåtal undersökta fall och han är inte motståndare till metoden i sig. Sedan dess har för övrigt ett norskt företag fått godkänt för sin produkt så något totalt avfärdande av metoden handlade det aldrig om från Sintefs sida. Men visst finns det saker att vara uppmärksam på när rören ska renoveras. Materialen kan vara mer eller mindre bra och hantverkaren som utför arbetet måste vara kvalificerad. Tveksamt med strumpa Asbjörn Austlid stod på andra sidan i debatten och i ett inlägg i VVS-Forum ifrågasatte han och hans medförfattare Åsa Snith, som presenteras nedan, agendan bakom artikeln. De skrev om stora bakomliggande ekonomiska intressen alltså de etablerade VVS-företagen som inte sysslar med relining utan traditionella rörbyten. Men Asbjörn Austlid håller med om att metoden har begränsningar. Han tillägger att rören inte bör renoveras om de är i alltför dåligt skick eller om rörsystemet är väldigt krångligt med många böjar och Asbjörn Austlid, vd för Proline, talar för relining. Åsa Snith, som arbetar med kommunala rör hos Mittsverige Vatten, menar att metoden är bra om man har resurser att inspektera. Foto: Mittsverige Vatten ombyggnader, så som det kan vara i äldre fastigheter. Om rören är i så dåligt skick att de upplöses i flagor, ungefär som kex, då är relining inte en bra metod, konstaterar han. Om förutsättningarna är rätt finns dock klara fördelar, inte minst för dem som bor i ett hus där rören måste åtgärdas. Mot flera dagar, kanske veckor av evakuering eller plågsamt boende i damm, utan vatten och avlopp, ställer han en enda dags insats. Badrum och kök behöver inte byggas om ifall rören renoveras istället för att bytas ut. Sedan behövs ytterligare en dag till för att klara av stammarna i huset. Hur mycket det kostar beror på hur rörsystemen ser ut, men det handlar om kronor per lägenhet i snitt, säger Asbjörn Austlid. Han menar att de renoverade rören kan hålla i 50 år, alltså lika länge som nya rör efter ett stambyte. Men hur länge det håller beror på materialen och miljön. Det är som för en bil, den håller olika länge beroende på hur man kör den, säger Asbjörn Austlid. I dagsläget finns ingen möjlighet att verifiera siffran 50 år eftersom metoden inte använts så länge, utan bara i 15 år. Men så här långt ser det bra ut, enligt Austlid. Vi har besiktigat rör tio år efter relining och det gav fullgott resultat. Objektiva tester efterfrågas Ett inslag i debatten om de renoverade eller relinade rören var efterfrågan på oberoende tester. Leo Spilg på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut är en av dem som utför de efterfrågade provningarna, i regi av dotterbolaget Sitac. Tre svenska företag har alltså fått sina metoder godkända av en oberoende instans. 12 husbyggaren nr 3 B 2010

15 Så här fint ska det bli när ett rör renoveras. Foto: Proline Det här röret kan behöva lite epoxy på insidan. Foto: Proline Typgodkännandet är baserat på svenska byggregler, och visar att produkternas lämplighet är provad, säger Leo Spilg. Efter att metoden en gång godkänts följer Sitac upp att företaget fortsätter att använda metoden på det sätt som godkänts. Gammalt rör blir gjutform Leo Spilg förklarar att det är stor skillnad mellan olika metoder. Det allra mest gedigna sättet att renovera rören är att spruta in så mycket plast att det i princip motsvarar att gjuta ett nytt rör. Det gamla röret utgör gjutformen. Man sprutar in ett lager på mellan tre och fem millimeter. Hur länge det nya röret håller beror på materialets beständighet. Plastmaterialet har en beständighet på minst 50 år vid normal användning, säger Leo Spilg. Veck vid böj Han bekräftar alltså Asbjörn Austlids uppgift om att livslängden i bästa fall går att jämföra med ett stambyte. Men vad gäller metoder där skiktet som sprutas in är tunnare går det inte att förutsäga livslängden eftersom det beror på väldigt många olika faktorer. Sedan finns strumpmetoden. Men ännu finns inget typgodkännande för sådana system, konstaterar Leo Spilg. Strumpmetoden går ut på att en strumpa fylld av plast sticks in i det befintliga röret som ska renoveras. Därefter härdar plasten och ett nytt rör bildas. Just den metoden omnämns också i den norska rapporten. Det visar sig att vid böjar så uppstår veck i strumpan som stryper flödet genom röret. Det är också svårt att göra bra skarvar med den metoden. Dyrt att testa Problemet med SPs tester är att de är dyra. Ett godkännande kan kosta upp emot kronor eller till och med ännu mer. Det är för dyrt för mindre företag, konstaterar Asbjörn Austlid. Branschföreningen försöker nu få fram billigare tester. Om man kan skapa någon sorts oberoende kontroll utan att behöva genomföra de dyra testerna som SP gör så vore det bra, säger Asbjörn Austlid. Inom kommunerna finns liknande ambitioner. Åsa Snith, ordförande för den svenska gruppen inom Scandinavian Society for Trenchless Technology, berättar att de kommuner som arbetar med ledningar för avlopp håller på att arbeta fram gemensamma kvalitetskrav för renovering av rör. Det är otroligt viktigt. Leverantörerna är experter på sina metoder men för beställaren är det svårt att veta vilka frågor som börs ställas, säger Åsa Snith. FAKTARUTA Debatten som uppstod riskerar att stjälpa en oberoende utredning. Bostadsföretagen Fastighetsägarna i Stockholm och Sabo har be - slutat att gå till botten med relining och göra en gedigen undersökning. Branschföreningen VVS-Företagen anslöt sig och bidrog med ytterligare finansiering. Men efter artikeln med katastrofrubriken i föreningens tidning VVS- Forum ansåg företagen i reliningbranschen att föreningen inte var neutral i frågan. Därför krävde de att VVS-Företagen skulle hoppa av samarbetet. Fördelarna i den kommunala verksamheten är densamma som för bostäderna: renovering stör mindre än att lägga nya rör och ledningar. Använd film Hon konstaterar att en svårighet är att veta vilka rör som bör renoveras och vilka som bör bytas ut. Det är bra att filma rören innan beslutet om renovering tas. Sedan bör rören filmas igen. Strax efter intervjun ska hon tillträda en tjänst som avdelningschef för Mittsverige Vatten, som har hand om vattnet för tre kommuner; Sundsvall, Timrå och Nordanstig. Hon konstaterar att för stora kommuner är det inga problem att klara av inspektioner av relining. För mindre kommuner som renoverar ett litet system kan det vara svårare att få ihop de resurser som krävs för att kolla att åtgärden blev utförd på ett bra sätt. Det man verkligen måste veta är vilken ledning man ska renovera och hur den ser ut. Man måste ha rätt faktaunderlag. Att få fram det är beställarens ansvar, säger Åsa Snith. D Därmed förlorade utredningen en del av finansieringen och nu är pengarna slut. Nu söks nya finansiärer som inte riskerar att hota utredningens neutralitet. I potten finns bland annat miljonprogrammets alla rör som måste renoveras eller bytas ut inom en snar framtid. nr 3 B 2010 husbyggaren 13

16 DRIFT OCH UNDERHÅLL Nya vvs-installationer bör trimmas in från början, och därefter bevakas, för att maximera energiprestandan. Detta om man vill slippa elda för kråkor. Det har hänt att avluft värmts med fjärrvärme och att en solstråle satt en vvs-anläggning i kyldrift. Trimmad vvs-anläggning ger energisnålare byggnad Av per isakson, tekn dr, installationsteknik KTH och pär carling, tekn lic, Skanska Sverige I de flesta byggnader används mer energi än nödvändigt. Detta gäller såväl nya som äldre byggnader och det finns goda skäl att försöka köra energisnålare. Energipriserna kommer att stiga på grund av knappheten på fossila bränslen och bristen på billiga alternativ. Både myndigheter och marknad ställer krav på energieffektivitet och det finns skäl att anta att kraven kommer att skärpas och bestå under lång tid. Det är mycket som måste göras rätt för att en ny byggnad ska bli verkligt energisnål: välja en bra systemlösning, dimensionera rätt, bygga väl, trimma in och prova installationerna samt inte minst köra den energisnålt. För befintliga byggnader gäller det att trimma, köra energisnålt och i sista hand bygga om. Varje objekt är unikt Byggnader tillverkas inte i långa serier. Med undantag för småhus är den ena byggnaden inte den andra helt lik. Det finns inte möjligheter att utveckla en energieffektiv modell och sedan tillverka den i tusentals identiska exemplar. För lokalbyggnader projekteras vvsinstallationerna för varje enstaka objekt. Styrsystemet sätts samman och driftsätts på plats, vilket inkluderar en del programmering. Vvs-installationerna i ett flerbostadshus är enklare och risken för att det smyger sig in fel borde vara mindre, men å andra sidan avsätts mindre resurser. Intrimning och provning sker ofta under tidspress inför hyresgästernas ankomst och det kanske aldrig fastställs om systemet uppnår avsedd funktion och prestanda. Resultatet blir att varje byggnad har sina egna fel och brister. Billigare klarlägga Med mätningar och analys kan man klarlägga hur en vvs-anläggning fungerar i drift. Detta visar erfarenheter från Byggforskningens experimentbyggnadsprogram på 1980-talet. Då var kostnaden avskräckande hög, men sedan dess har kostnaden för överföring, lagring och bearbetning av mätdata fallit dramatiskt. Med dagens styr- och övervakningssystem är kostnaden låg för att registrera stora mängder historiska data. Hundratals givare är ju redan anslutna till systemet och datorkraft finns i överflöd. Vad kan uppnås Kan en metodik, som bygger på mätningar och analys, bli ett kostnadseffektivt hjälpmedel för att spara energi? För det första, hur mycket finns att vinna genom att köra mer energieffektivt? Det finns uppgifter om hur man gjort stora besparingar i enstaka byggnader, men det finns inte säkra siffror på potentialen att spara genom bättre drift i bebyggelsen i allmänhet. För det andra, vad skulle det kosta att utveckla och tillämpa metodiken? Till sist, för att energi verkligen ska sparas så fordras det beslut och åtgärder för att avhjälpa de upptäckta bristerna. Säljer dåligt Varför har de stora styrföretagen inte utvecklat effektiva verktyg för att arbeta med mätdata? Det enkla svaret är att inte tillräckligt många efterfrågar sådana verktyg. De få verktyg som faktiskt finns säljer dåligt. Det finns knappast några förebilder på hur mätdata i överflöd skulle kunna ge energieffektivare byggnader. Snarare finns det bilder på hur en fastighetsskötare drunknar i data. Vi har genomfört ett antal projekt tillsammans med Vasakronan, ÅF Infrastruktur och Skanska. Vi har jobbat praktiskt och i nära kontakt med olika aktörer Per Isakson, tekn dr, är forskare på avdelningen för installationsteknik vid KTH. Han har tidigare arbetat vid mätcentralen för energiforskning på KTH och med solvärmeforskning. FÖRFATTAREN FÖRFATTAREN Pär Carling är tekn lic i installationsteknik och arbetar med energisimulering och energiuppföljning på Skanska Sverige. i branschen. Målet har hela tiden varit att spara energi i de aktuella byggnaderna. Metodiken, som vi kallar Pia, omfattar (se figur 1): Alla punkter i styrsystemet, som är relevanta för inomhusklimat och mediaförbrukning, loggas kontinuerligt. Data registreras ungefär var femte minut. Vi är noga med att ta med börvärden och utsignaler till ställdon vid sidan om mätvärdena. (Egna dataloggrar är alltså inte ett alternativ.) Av kostnadsskäl installerar vi sällan speciella givare. Numera krävs ett antal mätare för att veri- 14 husbyggaren nr 3 B 2010

17 Figur 1. Internet spelar en viktig roll för Piametodiken. Historiska data förs över från styrsystemen i många byggnader till en central databas. Vvs-ingenjören laddar ned data från databasen och utför analys och visualisering lokalt. fiera energikraven i Boverkets byggregler (BBR). Alla mätare för värmemängd och elektricitet ska kopplas till styrdatorn. Vi begär mätare med MBUS och hög upplösning. Driftsättning av loggningen av data utförs alltid av styrleverantören och samordnas om möjligt med besiktningen. Vi önskar en beskrivning av anläggningen och punkterna, som kan läsas med dator, men får nöja oss med driftkort på pdf-filer. Data förs över Internet till en central databas. Styrsystemet skapar textfiler, vars utseende och teckenkodning har varierat en hel del mellan olika styrleverantörer. I några fall har samma leverantör samtidigt använt olika filer i olika objekt. Det finns ingen standard och vi kan skriva en lång litania om textfiler med historiska data. Vi har använt e-post med bifogade zip-filer, ftp-server i styrdatorn, web-server i styrdatorn och olika varianter med ma nuella inslag. En central databas tar emot dygns paket av historiska data. Under flera år använde vi egna enkla interaktiva program för att hämta och packa upp data. Textfilerna sparade vi på en vanlig PC. Detta arbetssätt är segt och tidsödande. Nu kör vi en MySQL-databas på en server och datapaketen tas emot, pac kas upp och skrivs automatiskt till databasen. Detta innebär en stor förbättring, men den ställer större krav på att filerna har överenskommet utseende. Vvs-ingenjören laddar ned data från databasen. Arbete med data sker på en kontorsarbetsplats. Det kan vara svårt att koncentrera sig på analysen i en styrcentral. Analys och visualisering gör vi med en uppsättning verktyg, som vi själva konstruerat. Dessa är dramatiskt mycket snabbare än universalverktyget Excel. Tydlig grafik Interaktiv granskning och analys av historiska data spelar en viktig roll i Piametodiken och våra krav på verktygen är i vissa avseenden höga. Användaren ska kunna koncentrera sig på att analysera funktioner hos byggnaden och dess installationer. Verktyget får inte fördröja och distrahera. Svarstiderna måste vara korta. Presentationer ska snabbt ge överblick. Användaren ska inte behöva memorera en massa värden. Alla data, som behövs för att förstå ett förlopp, ska visas samtidigt. Den grafiska utformningen ska vara enkel och tydlig. Dialogen ska vara enkel och konsekvent. Det ska vara enkelt och snabbt att från en översikt gå till en spe cialiserad presentation, som belyser förhållandena, som indikerades i översikten. Analysera funktioner Tillgängliga standardprogram räcker inte till. Det finns visserligen många, men de är främst avsedda för att framställa diagram, som illustrerar redan kända förhållanden. I detta projekt behöver vi funktioner, som är inriktade mot att övervaka, att upptäcka avvikelser och att spåra orsaken till dessa. Våra mest använda verktyg är: DataBrowser visar ett antal linjediagram som funktion av tiden. Diagrammen är synkroniserade; de har gemensam tidsaxel. Ett hårkors når över alla diagram. Det liknar lite hur man kan bläddra i en databas. Alla växlingar sker snabbt. Med ett klick kan användaren växla till nästa grupp diagram. pmbrush visar en grupp av punktdiagram, en så kallad plot matrix därav pm. Det är till exempel möjligt att samtidigt visa tillufttemperaturen, beräknat börvärde, och värmeventilens läge, som funktion av utomhustemperaturen när luftbehandlingsaggregatet är i drift. Brush står för möjligheten att må la punkter med olika färger. När användaren målar några punkter i ett diagram så färgas samtidigt punkterna för samma tidpunkter i övriga diagram. Med StatX kan man inspektera data från en byggnad med till exempel loggade punkter. Gränssnittet domineras av en tabell med en rad per storhet och åtta kolumner: anteckning, punktnamn, läg sta värde, medelvärde, median, högsta värde, standardavvikelse och antalet saknade värden. Det går att söka och sortera med avseende på enstaka eller kombinationer av kolumner. StatX kan visa ett halvt dussin olika diagramtyper. Exempel: genom att söka på *LB*GT11_MV* visas tillufttemperaturerna för byggnadens trettio luftbehandlingsaggregat i listan. I nästa steg kan man välja alla rader och klicka på linjediagram. Då visar programmet ett diagram med trettio kurvor. Det är svårt att urskilja enstaka kurvor, men det syns tydligt om någon kurva avviker från mönstret. EnergySignature är ett interaktivt verktyg för att prediktera en byggnads mediaförbrukning under ett normalår (se figur 2). En energisignatur anpassas till data från en begränsad period och årsförbrukningen skattas. Användaren ser rådata och kan interaktivt välja (och välja bort) datapunkter innan anpassningen görs. Användarens indata sparas mellan Fortsättning s. 16 P nr 3 B 2010 husbyggaren 15

18 Figur 2. EnergySignature är ett flexibelt verktyg för att uppskatta värme- och kylbehov under ett normalår. Det kan samtidigt hantera flera olika driftfall och orter. Vänstra bilden visar köpt energi för uppvärmning med värmepump i och ur drift. Mittbilden visar med ventilation i drift (röd) och avstängd (grön). Högra bilden visar energi för kyla. På x-axeln är i samtliga fall utetemperaturen. P körningar. Det finns ett stort behov av ett användarvänligt och robust verktyg för att uppskatta mediaförbrukning, inte minst sedan krav på uppföljning av energiprestanda infördes i BBR. PiaFDD är ett provisoriskt verktyg för automatisk felsökning med expertregler (se figurer 3 och 4). Resultatet av en körning ska indikeras i överskådlig bild, till exempel i en treemap. Ett klick på en röd fläck ska ge ett väl valt diagram och sedan ska det vara lätt att gräva ned sig i detaljerna. Upptäcker brister Pia-metodiken har tillämpats i ett par dussin byggnader och i nästan alla har vi funnit brister och avvikelser. En vanlig reaktion inför en upptäckt avvikelse är att den borde man ha sett utan konsulter och analys av en massa historiska data. Ingen vill skylta med att ha dimensionerat fel, monterat bakvänt, missat avvikelser vid en funktionsbesiktning eller använt onödigt mycket energi i driften. Intrimning Klarar byggnaden kraven? Fungerar vvsanläggningen på avsett vis? De frågorna ställs så fort en ny byggnad är färdigställd. Energiprestanda är viktigt inför överlämnandet. Svaren behövs för att fatta beslut om eventuella åtgärder. Vi har använt verktyget EnergySignature regelbundet för att uppskatta energiprestanda under intrimningen av några byggnader. Dessutom fungerar det bra för att snabbt bedöma om en vidtagen åtgärd givit avsedd effekt. Verktyget är roligt att använda och det belönar goda åtgärder. Intrimning av en ny kontorsbyggnad med grön profil förbättrade energiprestandan med procent. Justerade drifttider för komfortkyla, höjt börvärde för kylbafflar och nattsänkning är exempel på de åtgärder som sänkte energianvändningen. Komforten förbättrades. Funktionsbesiktning Vi har stött funktionsbesiktning av stora kontorsbyggnader vid några tillfällen. Vi ersätter travarna med diagram med interaktiv visualisering med hjälp av en bärbar dator, som är laddad med alla data, och en datorprojektor (IT-stöd ger rationell besiktning av energi- och vvs-funktioner, Husbyggaren 6/2005). Detta ger flera fördelar. Alla deltagare tittar på samma diagram och kan följa diskussionen. Det går snabbt att se om en konstighet uppträtt någon enstaka gång eller regelbundet under hela säsongen. I det senare fallet blir det en omöjlighet att hävda att det är en ren tillfällighet under en enstaka dag. Det går att leta upp tillfällen när ett misstänkt förlopp är särskilt tydligt. Vi har sett exempel på att allvarliga fel varken upptäckts vid styrentreprenörens egenkontroll eller besiktningen. När jag själv konstruerar datorprogram blir det ständigt fel och testning är en integrerad och oumbärlig del av arbetet. Jag bygger successivt upp en samling tester, som jag kan köra om och om igen. Det är inte konstigt att det uppträder fel i styrprogram. De innehåller många styr- och reglerfunktioner och programmeringshjälpmedlen är enklare och färre än i till exempel Microsofts Visual Studio. Många funktioner kan inte provas förrän styrsystemet är på plats och anslutet till vvs-anläggningen. Med byggnaden inkopplad kan inte tester köras snabbt och man måste vara försiktig så att man inte ställer till det någonstans ute i byggnaden. Figur 3. Körningen av PiaFDD styrs från denna dialog. Användaren kan välja grupper av regler, starta körningen och sedan öppna olika verktyg för att titta på resultatet. Figur 4. Treemap är ett kompakt sätt att visa resultatet från körningen av en uppsättning regler. Varje rektangel motsvarar en regel. Rektangelns yta visar regelns betydelse och färgen hur många gånger regeln brutits under tidsperioden. Exempel: I en ny stor byggnad var två temperaturgivare förväxlade, vilket medförde att ett stort antal fläktar felaktigt kördes på helfart. I två byggnader med frånluftvärmepump och fjärrvärme var algoritmen, som styr sekvensen mellan värmepump och fjärrvärme, felaktig. Detta medförde begränsad drifttid för värmepumparna och ökad energianvändning. I ett par hus hade fläktar för höga flöden. Inkoppling av spjäll respektive sektioneringen av ventilationssystemet hade missats vid hyresgästanpassningar. I flera byggnader har givare för utomhustemperaturen, som påverkas av sol- Fortsättning s. 18 P 16 husbyggaren nr 3 B 2010

19 nr 3 B 2010 husbyggaren 17

20 P strålning, medfört felaktiga värden för till exempel återvinningens verkningsgrad och beräknade börvärden. I en byggnad gick vvs-anläggningen vintertid tillfälligt över i kyldrift då solstrålning värmde givaren för utomhustemperaturen. I en byggnad växlade börvärdet för tillluftens temperatur mellan börvärdeskurvans ändpunkter. Brukarna angav i en intervjuenkät att de ibland upplevde drag från ventilationen. I en ventilationsanläggning saknade styrprogrammet den föreskrivna kylåtervinningen (sval frånluft kyler varm uteluft via värmeväxlaren). Detta medförde onödigt hög effektavgift för fjärrkyla. I flera byggnader har vi sett förväxlade mätare och felaktiga mätarkonstanter. Drift I Science Tower har Pia använts sedan funktionsbesiktningarna när byggnaden var ny. För ett par år sedan kom Dan Sellergren, drifttekniker, till byggnaden och tog tag i energianvändningen på ett radikalare sätt. I nr av Energi & Miljö beskriver Mark Kretz hur Dan Sellergren genom en rad åtgärder minskat den köpta energin med 36 procent. Science Tower är visserligen en profilfastighet där energieffektivitet inte stod högst på prioriteringslistan, men detta är ett anmärkningsvärt bra resultat. Och besparingarna har inte försämrat inneklimatet. Detta är ett tydligt exempel på att kunskapen, som mätningar ger, måste följas av beslut och åtgärder. I en annan stor kontorsbyggnad med kylbafflar, som försörjs av ett stort luftbehandlings aggregat med vätskekopplad återvinning, sänkte vi börvärdet för tilluften. Sänkningen minskade fjärrvärmeförbrukningen med 20 procent (Sänkt börvärde sparar energi i kontorshus, VVS-forum, oktober 2006). Samtidig värmning och kylning minskade och värmeåtervinningen gynnades. På sommaren när det är varmt kan man minska behovet av köpt kyla genom att kyla ned byggnaden med sval nattluft. Enklast är att ändra i tidsschemat så att ventilationen körs nattetid. Mer än en gång har vi upptäckt att detta sommarfall körs långt in på hösten med en morgontopp i värmebehovet som följd. I den allra första byggnaden där vi arbetade med Pia kördes ventilation några timmar på efternatten och det hade nog pågått länge. Den stängdes av som den skulle på kvällen och startade som den skulle på morgonen och ingen märkte något. I en byggnad hade under lång tid den stora ventilationsanläggningen varit i drift dygnet runt. Orsaken var att en tryckknapp hängt sig. Stockholms Rådhus var en av de allra första byggnader där vi provade Pia-metodiken för ungefär tio år sedan. Följande är glömt och förlåtet. Vvs-anläggningen, som försörjdes av fjärrvärme och -kyla, hade vätskekopplad värmeåtervinning från frånluften. Funktionen var smart och ventilerna integrerade i en kompakt enhet. Det datoriserade styrsystemet var gam malt och primitivt. Vi hade svårt att förstå hur det var tänkt att fungera och upptäckte att i vissa lägen värmdes avluften med fjärrvärme. Styrentreprenören åt gärdade. Följande sommar upptäckte vi att avluften i vissa lägen kyldes med fjärrkyla. I en byggnad kunde framledningstemperaturen höjas för köldbäraren för processkyla. Fläktluftkylarnas ventiler öppnade maximalt till 30 procent. Höjningen medförde minskade rörförluster och ökad potential för att använda frikyla. På ett sjukhus medförde kravet på övertryck i operationsrummen att mycket energi användes nattetid då billig återvunnen värme inte var tillgänglig. När vi analyserat detta bestämdes tillsammans med brukarna att endast ett par av de sex rummen behövde vara i standby dygnet runt vilket sparar värmeenergi. Kunskapen ökar Ytterligare några punkter på plussidan är att Pia-metodiken: ger trygghet att våga experimentera med anläggningen. Ändringar i inställningar behöver inte vara så stora för att ge urskiljbara effekter, vilket minskar risken att störa hyresgästerna. Pia underlättar bevakningen av vad som händer i anläggningen och ger möjlighet att avbryta i tid om något är på väg att gå på tok. är ett utmärkt pedagogiskt hjälpmedel. Arbete med Pia ger djupare insikt i hur anläggningen fungerar. ger underlag för återkoppling till konstruktörer, beställare, byggare och andra aktörer och därmed begränsas antalet upprepade misstag. ger kunskap om byggnaden, som kan vara mycket värdefull vid överlåtelse av en fastighet. Kan spara energi på drift Kan Pia-metodiken bli ett kostnadseffektivt hjälpmedel för att spara energi? I våra händer ger metodiken redan ett kostnadseffektivt stöd vid egenkontroll och intrimning av nya byggnader, men det kanske inte säger så mycket. Det är ingen tvekan om att det finns en stor potential att till låg kostnad spara energi genom effektiv drift. Detta gäller både befintliga byggnader och de som byggs idag. Varför går det så långsamt att omsätta denna potential i sparad energi? Vi anar men har svårt att formulera oss. Osäkerheten beträffande potentialens storlek är ett skäl. Det är nog svårt att acceptera att potentialen är stor, det vill säga att bygg- Kunskap, erfarenhet och trygghet På hittar du ca 250 konsultföretag med tusentalet kunniga och erfarna byggingenjörer som kan bidra till trygghet i ditt byggprojekt. 18 husbyggaren nr 3 B 2010

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Renovera med Weber. genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv.

Renovera med Weber. genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. Renovera med Weber genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. Weber Renovate genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. Syftet med renovering är att återställa

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

ROCKWOOL SVERIGE. TOPROCK System En ny generation takisolering

ROCKWOOL SVERIGE. TOPROCK System En ny generation takisolering SYSTEM ROCKWOOL SVERIGE System En ny generation takisolering Nya direktiv innebär mer isolering Allt hårdare miljödirektiv och lagar gör att det ställs höga krav på de hus som byggs idag. För att nå de

Läs mer

SWEGON HOME SOLUTIONS

SWEGON HOME SOLUTIONS INTELLIGENT INOMHUSKLIMAT FÖR MÄNNISKOR OCH HEM SOM GARANTERAR FRISK OCH HÄLSOSAM LUFT Luft har en väldigt stor betydelse för hur vi mår. Den kan påverka vår sömn, vår koncentrationsförmåga och vår hälsa.

Läs mer

Fönster med goda framtidsutsikter

Fönster med goda framtidsutsikter Fönster med goda framtidsutsikter Fönsterteamet vi erbjuder fönster som håller vad de lovar Fönsterteamet ingår i samma koncern som Enomic Fönster. Enomic är ett svenskägt företag som startade sin produktion

Läs mer

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid 2006-01 God komfort i harmoni m Samtidigt som världens befolkning växer och energiförbrukningen ökar så minskar tillgången till de vanligaste

Läs mer

Bygg säkert med cellplast

Bygg säkert med cellplast Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Ny Byggteknik på klimatsmart och hållbart byggande

Ny Byggteknik på klimatsmart och hållbart byggande Ny Byggteknik på klimatsmart och hållbart byggande Åke Mård presenterar bakgrund och varför vi behöver en ny byggteknik. Koljern -tekniken. 2012-04-02 Gammal och ny mineralull Gammal och ny cellplast

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

PRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie

PRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie PRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie LÅGAN Rapport december 2014 Lars Nilsson och Berth Olsson VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning LÅGAN Antal sidor: 9 Göteborg 10 :

Läs mer

Setra Limträ. För små och stora konstruktioner. Starkt. Vackert. Formbart.

Setra Limträ. För små och stora konstruktioner. Starkt. Vackert. Formbart. Setra Limträ För små och stora konstruktioner. Starkt. Vackert. Formbart. 1 Genial produkt med tradition Limträ är en enkel och genial byggprodukt som använts ända sedan antiken. Precis som namnet antyder

Läs mer

Centrala FTX-lösningar

Centrala FTX-lösningar Swegon Home Solutions Centrala FTX-lösningar www.swegonhomesolutions.se HOME VENTILATION www.swegonhomesolutions.se Centrala FTX-lösningar för bostadsventilation SVENSKA BOSTADSMARKNADEN Statistiken visar

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet.

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. 41 77 01 JAPE VENTGOLV 2013 När bekymren är som värst, eller när bara misstankarna finns där. Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner?

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

Renovering och tilläggsisolering

Renovering och tilläggsisolering Renovering och tilläggsisolering Renovering och tilläggsisolering av äldre bostäder Etterisolering og rehabilitering Renovering och tilläggsisolering Innehåll: Inledning... 3 Renovering... 4 Bostäder byggda

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

Har du koll på taket!

Har du koll på taket! Smarta taklösningar Har du koll på taket! Det finns smarta sätt att spara pengar Du ställer krav på taket Smarta taklösningar Som kan lösas Taket är kanske inte det första du tänker på när du ska renovera

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

LINCOPIA HUS & BYGG AB

LINCOPIA HUS & BYGG AB arkitektritade energisnåla stenhus LINCOPIA HUS & BYGG AB Vi bygger gedigna, miljövänliga lågenergi samt passivhus i sten. INNEHÅLL 02 Om Lincopia 04 Varför stenhus? 06 Villa Solaris 08 Villa Atrium 10

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Solinstrålning Värmeeffekt, W Solenergin lagras Solvärme genom fönster Motsvarande solvärme till rummet Klockslag Fortfarande

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Komplett stomme till flerbostadshus

Komplett stomme till flerbostadshus Fördelarna med vår stomme Komplett stomme till flerbostadshus...för arkitekten Det är utsidan som räknas. Åtminstone om man vill ha en vacker fasad. Om du bygger med LK Putsvägg får du en helt fogfri fasad.

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

framtidens byggsystem!

framtidens byggsystem! Energieffektiva bostäder från FoamSystem möt framtidens krav med ny teknik Välkommen till framtidens byggsystem! Passivhus uppfört i Västra Hamnen, Malmö 20 I Sverige har vi en flera hundra år gammal tradition

Läs mer

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt NODA Smart Heat Building Hur funkar det? - En teknisk översikt Vad är NODA? NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap,

Läs mer

Ett klimatsmart projekt

Ett klimatsmart projekt Ett klimatsmart projekt För att stoppa klimatförändringarna måste våra utsläpp av växthusgaser minska dramatiskt. Det krävs konstruktiva samarbeten för att ta oss från individuellt koldioxidsnåla produkter

Läs mer

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Clean-Air24 FTX Minska värmekostnaden Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Det enda systemet med återvinning som kan installeras i befintligt kanalsystem Inga rör och aggregat som

Läs mer

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3 Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

BRF Svalboet Energimätningar och termografering

BRF Svalboet Energimätningar och termografering BRF Svalboet Energimätningar och termografering 2014-01-15 Inledning Luleå Energi fick uppdraget att hjälpa BRF Svalboet att se över deras ventilation, termografera klimatskalet, samt se över värmesystemet

Läs mer

FB Takfotsventil. Takfotsventil med brandmotstånd. Produktfakta

FB Takfotsventil. Takfotsventil med brandmotstånd. Produktfakta FB Takfotsventil 04.10.2013 Version 1.1 Takfotsventil med brandmotstånd Principen med kalla vindar och ventilation via takfot är mycket vanlig och har fungerat sedan introduktionen. Principen säkerställer

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Prefabricering för renovering av yttervägg Utveckling inom BEEM-UP- Building Energy Efficiency for a Massive Market Uptake

Prefabricering för renovering av yttervägg Utveckling inom BEEM-UP- Building Energy Efficiency for a Massive Market Uptake Prefabricering för renovering av yttervägg Utveckling inom BEEM-UP- Building Energy Efficiency for a Massive Market Uptake Demonstrationsprojekt Brogården, Alingsås Brogårdens yttervägg, en evolution 2012:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KLOSTRET 1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-01 Byggnadens adress: RÖNNOWSGATAN 4 29631 ÅHUS Utetemperatur: 17 C Expert: Tomas

Läs mer

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS BYGG FÖR FRAMTIDEN MED A-HUS Alla hus som kommer från A-hus tillverkas både med hänsyn till miljön och din plånbok. Klimatsmart boende är ett begrepp som ligger i tiden och innebär

Läs mer

Åke Mård presenterar energiklokt och fuktsäkert byggande. Ny teknik: Koljern

Åke Mård presenterar energiklokt och fuktsäkert byggande. Ny teknik: Koljern Åke Mård presenterar energiklokt och fuktsäkert byggande. Ny teknik: Koljern FOAMGLAS cellglasisolering Ekologiskt och Hållbart: Cellglas är det enda isoleringsmaterial, som håller ett helt liv: det försämras

Läs mer

Rätt temperatur inomhus. Skapa det perfekta arbetsklimatet

Rätt temperatur inomhus. Skapa det perfekta arbetsklimatet Rätt temperatur inomhus Skapa det perfekta arbetsklimatet Maximera arbetsklimatet Minimera energikostnaden Öka komforten Maximera arbetsklimatet Öka komforten Minimera energikostnaden 21 Just 21 grader

Läs mer

THERMOTECH Golvvärme. Vi gör det enkelt för dig

THERMOTECH Golvvärme. Vi gör det enkelt för dig THERMOTECH Golvvärme Vi gör det enkelt för dig VÄLKOMMEN TILL THERMOTECHS VÄRLD Thermotech startade när intresset för golvvärme började upptäckas av de stora VVS-tillverkarna. Idén var att utveckla färdiga

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid lindab vi förenklar byggandet ehybrid Utforma en hållbar framtid Varför förbrukar vi värdefull energi när den inte egentligen behövs? Lindabs nya ehybrid, som normalt ger energibesparingar på över 30 %,

Läs mer

kansi Enerventin perusilmeellä

kansi Enerventin perusilmeellä Enervent Superior och Premium Ventilationsaggregat med kyl-/värmepump kansi Enerventin perusilmeellä Fresh, hot & cool Enervent Superior- och Premium -serier Ventilation värme kyla Ventilationsaggregaten

Läs mer

Lindab Affärsområde Profil. Lösningar i stål som bygger för framtiden

Lindab Affärsområde Profil. Lösningar i stål som bygger för framtiden Lösningar i stål som bygger för framtiden 2 Några starka skäl för att välkomna den nya järnåldern ekonomiskt effektivt enkelt sunt När människan upptäckte järnet för 3000 år sedan, la hon grunden till

Läs mer

Frågor och svar med anledning av informationsmötet den 12 december 2014, angående renovering av badrum och byte av rörstammar.

Frågor och svar med anledning av informationsmötet den 12 december 2014, angående renovering av badrum och byte av rörstammar. BRF Fjällnäset Frågor och svar med anledning av informationsmötet den 12 december 2014, angående renovering av badrum och byte av rörstammar. Öppet hus kommer hållas i lokalen på Högklintavägen 20 onsdag

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Andas frisk luft hemma

Andas frisk luft hemma Fläktar Luftbehandlingsaggregat Luftdistributionsprodukter Brandsäkerhet Luftkonditionering Luftridåer och värmeprodukter Tunnelfläktar Andas frisk luft hemma Bostadsventilation Vi äter och dricker ca

Läs mer

Sol och frånluft värmer Promenaden

Sol och frånluft värmer Promenaden Sol och frånluft värmer Promenaden Sedan våren 2010 får brf Promenaden i Falun värme och tappvarm vatten från solfångare och värmepumpar. Investeringen mer än halverar behovet av fjärrvärme. Föreningen

Läs mer

Modellering av energiforsyning sammen med bygg og kilder. Pär Carling, EQUA

Modellering av energiforsyning sammen med bygg og kilder. Pär Carling, EQUA Modellering av energiforsyning sammen med bygg og kilder Pär Carling, EQUA IDA ICE Modulärt dynamiskt flerzonsprogram för energisimulering med stöd för BIM-import Beräkning av termisk komfort (Top, PPD)

Läs mer

KAN EN BETONGVÄGG SE UT HUR SOM HELST?

KAN EN BETONGVÄGG SE UT HUR SOM HELST? KAN EN BETONGVÄGG SE UT HUR SOM HELST? 1 Vilka? Bild framsida: Hovsjöskolan i Södertälje 2 Ett stort småföretagande Ur ett grustag i Finja, tillsammans med en god portion entreprenörsanda, föddes 1957

Läs mer

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus - flerbostadshus från 1950-talet Bakgrund Del av forskningsprojektet: Energieffektivisering av efterkrigstidens flerbostadshus genom beständiga

Läs mer

L E R U M NÄS 7:4 Kvikullavägen 35 448 91 Floda

L E R U M NÄS 7:4 Kvikullavägen 35 448 91 Floda L E R U M NÄS 7:4 Kvikullavägen 35 448 91 Floda Överlåtelsebesiktning för säljare 2012-05-14 Adress Telefon Fax Org nr E-post INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRANSKNING AV TILLHANDAHÅLLNA HANDLINGAR SAMT INFORMATION

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KARSEGÅRDEN 6:7 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-02-27 Byggnadens adress: KARSEGÅRDSVÄGEN 38 43931 ONSALA Utetemperatur: 3 C Expert:

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7 Byggnadens adress: 2015-10-14 Utetemperatur: SOLHAGAVÄGEN 42 16352 SPÅNGA -1 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOLERED 76:10 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: KRABBELIDERNA 36 41728 GÖTEBORG Utetemperatur: 17 C Expert:

Läs mer

Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB

Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB Hyresbostäder i Växjö AB Äger och förvaltar» bostäder till en yta av 261 870 m 2 fördelade

Läs mer

Vattenskaderisker i lågenergihus

Vattenskaderisker i lågenergihus Vattenskaderisker i lågenergihus Rolf Kling, Teknisk chef, VVS-Företagen, rolf.kling@vvsföretagen.se Ivo Martinac, Professor, KTH-Installations- och Energiteknik, im@kth.se Nordiskt Vattenskadeseminarium

Läs mer

Drift och skötsel av fläktsystem inklusive återvinning.

Drift och skötsel av fläktsystem inklusive återvinning. Dokumentet sparas i er HSB pärm. november 2011 Om ni saknar en sådan pärm vänligen kontakta vice värden (VV). Drift och skötsel av fläktsystem inklusive återvinning. Bakgrund Fläktsystemet ovanför spisen

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

RESARO AB RESAROSYSTEMET energi- och byggsystem RESAROELEMENTET

RESARO AB RESAROSYSTEMET energi- och byggsystem RESAROELEMENTET RESARO AB RESAROSYSTEMET energi- och byggsystem RESAROELEMENTET 1 2005-05-28 RESARO's pågående byggprojekt: VENDELSÖ Tvåplansvilla i souterräng En klasssisk vacker villa växer fram vid sjön Drevviken söder

Läs mer

Varför ventilerar vi?

Varför ventilerar vi? Varför ventilerar vi? Tillsätta syre och ren luft Tillsätta eller bortföra fukt Värma eller kyla Föra bort föroreningar (emissioner) gaser,rök, partiklar mm Föra bort överskottsvärme produktion, solinstrålning

Läs mer

RubberShell Självhäftande gummiduk

RubberShell Självhäftande gummiduk RubberShell Självhäftande gummiduk RubberShell Ny teknologi för snabbare, enklare och säkrare tätning av byggnader. RubberShell är en nyutvecklad, kraftfull och självhäftande gummiduk i EPDM för byggnaders

Läs mer

Heda. Byggelement. Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris

Heda. Byggelement. Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris Heda Byggelement Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris Kostnadseffek tiva lösningar med prefabricerade byggelement I takt med att byggtiderna blir allt kortare och kraven på rationella lösningar

Läs mer

Bostadsaggregat RECOM 4. Experter på inneklimat i lågenergihus

Bostadsaggregat RECOM 4. Experter på inneklimat i lågenergihus Experter på inneklimat i lågenergihus ... sid. 3 Om aggregatet... sid. 4 Prestanda... sid. 5 Tekniska data... sid. 6 Mått... sid. 7 Ventilation & värmeåtervinning... sid. 7 Komponenter... sid. 8 Tillbehör...

Läs mer

Toppklimat för småhus

Toppklimat för småhus VENTILATION SVALKA SKÖTSEL INSTALLATION TEKNIK Toppklimat för småhus VÄRME Värme Ventilation Luftkonditionering Värme Med hjälp av en värmepump återvinns värme och energi från den luft som ventileras bort

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6 Utgåva 1:1 2014-12-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Frötjärn 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

AT3 Ventilationsvärmepump

AT3 Ventilationsvärmepump AT3 Ventilationsvärmepump från TerraTerm-Air AB Informationshäfte Innehåll Vad är AT3 Ventilationsvärmepump 2 Vem behöver AT3; Användningsområden 4 Funktion & Styrning 5 Tekniska data 6 Kontakt 7 1 Vad

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud!

Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud! Insulation Technology Made in Sweden Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud! Miljövänlig cellulosaisolering från icell sparar både energi och pengar! NYHET! Vår isolering

Läs mer

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme Energitipsens ABC för dig som har fjärrvärme Det finns många saker du kan göra för att minska energin som behövs för att värma fastigheten. När man tänker på att spara energi är det många som funderar

Läs mer

Lindab Construline Lättbyggnadssystem. Lindab Construline TM. Lindab lättbyggnadssystem. Håller tempot uppe och kostnaderna nere

Lindab Construline Lättbyggnadssystem. Lindab Construline TM. Lindab lättbyggnadssystem. Håller tempot uppe och kostnaderna nere Lindab Construline TM Lindab lättbyggnadssystem Håller tempot uppe och kostnaderna nere 2 Sätt byggandet i system ekonomiskt effektivt enkelt sunt Lindabs systemlösningar handlar om att förkorta byggtiden,

Läs mer

Välkommen till ett smartare byggande!

Välkommen till ett smartare byggande! Smartare byggande Välkommen till ett smartare byggande! Strängbetong är Sveriges ledande företag inom industriellt byggande. Vi har drivit tanken med att bygga i moduler ett steg längre och förvandlat

Läs mer

Relax Ventilerad Badrum

Relax Ventilerad Badrum Framtidens badrum Hemmets hjärta... Köket har alltid sagts vara hemmets hjärta. Det är där vi samlas, umgås och spenderar stor del av vår tid. Men badrummet då? Vilken roll spelar det i våra hem? Man skulle

Läs mer

Vem ska man välja som byggpartner?

Vem ska man välja som byggpartner? DET ÄR VI SOM BYGGER. Vem ska man välja som byggpartner? En medelstor aktör i Stockholm. Ett alternativ på din lista. I Sverige fanns det 2010 enligt svenskt Näringslivs Ekonomifakta 81 449 företag inom

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad

Läs mer

Flexit bostadsventilation

Flexit bostadsventilation Flexit bostadsventilation För fullständiga garantivillkor se www.flexit.com Flexit SPIRIT K2 R (upp till ca 100 m 2 bostadsyta) Luftbehandlingsaggregat med effektiv roterande värmeåtervinnare och lågenergifläktar.

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

Energiberäkna och spara energi. Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem

Energiberäkna och spara energi. Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem Energiberäkna och spara energi Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem 1 2 Sunda system och produkter för hållbart byggande Inledning Weber värnar om traditionen med putsprodukter baserade på naturmaterial

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong Alla strävar vi efter samma mål Global uppvärmning är beteckningen på den observerade uppvärmningen av jordens lägre atmosfär och hav sedan

Läs mer

Utgåva 1:1 2013-09-20 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Taburetten 8 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer