Vatten och avlopp En kartläggning av en nödvändig bransch.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vatten och avlopp En kartläggning av en nödvändig bransch."

Transkript

1 Vatten och avlopp En kartläggning av en nödvändig bransch. Kajsa Bondesson, projektledare Per Vennström Ylva Andersson Henrik Romberg Fanny Gelotte VM-9 Blue Peak AB Verksamhet- och branschkompetens och Kvalitets- och miljöstyrning Handledare: Gunnar Cornelius

2 Sammanfattning Det här är en rapport om en nödvändig bransch. Den innefattar tre stora verksamhetsområden som har mycket gemensamt men som även skiljer sig åt. Ett samhälle utan fungerande vatten, avlopp och rörledningsnät skulle vara en katastrof. VA-branschen är en bransch som styrs av många lagar och förordningar. Ramdirektivet för vatten som kom 2000 från EU är ett minimikrav till medlemsstaterna när de stiftar sin egen lagstiftning. Målet med direktivet är god vattenkvalitet både vad gäller ekologisk och kemisk status. Direktivet omfattar inlandsytvattnet, kustvattnet och grundvattnet. Miljöbalken som kom 1999 ersatte de 15 lagar som tidigare täckte miljölagstiftningen. Den påverkar avfallsfrågan inom VA-branschen och därmed även vattenhanteringen. Lagen om allmänna vattentjänster(lav) fastställer kommunernas skyldigheter angående vattenförsörjning och avlopp. Utifrån den utvecklar kommunerna själva sin ABVA som är föreskrifter om användande av allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Dricksvattendirektivet från EU bestämmer standarden på vårt dricksvatten och kompletteras av vår egen livsmedelslag och livsmedelsförordning. Livsmedelsverkets föreskrifter för dricksvatten innehåller detaljerade regler om vattnets hantering, beredning och gränsvärden. Avloppsreningen regleras av ett EUdirektiv, föreskrifter från naturvårdsverket och förordningar från länsstyrelsen. En del myndigheter och intressenter agerar på kommunal nivå och en del på regional nivå. Nationell och internationell nivå förekommer också och ingen nivå går att bortse ifrån i denna bransch. Kommunerna har ansvaret för VA-verksamheterna och kan drivas på många olika sätt. Tekniska nämnder, kommunala bolag, kommun förbund är några. Konsult- och entrepenörföretagen är en stor del av VA-verksamheten. Det finns 1750 kommunala vattenreningsverk i Sverige. Dessa kan se olika ut beroende på storlek, teknik och råvatten (grundvatten eller ytvatten). Även avloppsreningsverken kan skilja sig åt en del. Där har vi restprodukter som kan vara ett problem eller resurs. Rörnätsverksamheten är omfattande och renovering av befintligt nät är en stor del. De första rören grävdes ner på 1800-talet så arbete finns. Utbildningar som leder till arbete inom VA-branschen finns på alla nivåer och forskning pågår hela tiden på området. Finansieringen av VA-branschen sker med avgifter som kan skilja sig åt utifrån var i Sverige man bor. Inom VA-branschen finns det många olika organisationer. För att kvaliteten ska upprätthållas behövs det olika ledningssystem som gör det möjligt att arbeta med. ISO 9001 och ISO14001 är två system som används. Egenkontroll måste användas inom vatten, avlopp och livsmedelsverksamheter Från 2012 måste livsmedelsindustrin använda sig av HACCP som är ett system för att utforma egenkontrollprogram. Det finns många faror som hotar våra VA- verksamheter både nu och i framtiden, till exempel bakterier, klimatförändringar och sabotage. 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1. Projektbeskrivning 1.1 Bakgrund och syfte s Mål s Organisation s Projektplan s Metod s Dokumentation s.4 2. VA-branschen 2.1 Är VA viktigt? s VA-branschens historia s Lagar, direktiv, förordningar och föreskrifter s Organisationschema över aktörer och intressenter s VA-branschens olika verksamheter s Kunskapsutveckling s Finansiering av VA-sektorn s Ledningssystem s Egenkontroll s När olyckan är framme s Slutsats s Källhänvisningar s.34 3

4 Projektbeskrivning Bakgrund och syfte Vi är 5 studenter som går utbildningen Vatten- och Miljöteknik och detta är vårt första projekt som handlar om att kartlägga och beskriva VA-branschen. Mål Målet för projektet är att skriva en rapport om VA-branschen. För att nå dit har vi haft som delmål att samla ihop fakta, göra studiebesök och göra en sammanställning. Vi har även dragit nytta av de förläsningar som hållits. Gruppen ska även kunna presentera sitt projektarbete vid en muntlig redovisning. Organisation Projektledare är Kajsa Bondeson. Övriga projektgruppsmedlemmar är Ylva Andersson, Per Vennström, Henrik Romberg och Fanny Gelotte. Vi rapporterar till vår handledare Gunnar Cornelius. Projektplan Projektet har grovt planerats vilket redovisas i bifogad projektplan som vi tagit fram med hjälp av M/S Project. Projektplanen har utvärderats och uppdaterats efter varje basgruppsmöte eller när vi finner att den inte längre stämmer överens med verkligheten. Metod Vi har jobbat enligt PBL-metoden. Gruppen har träffats och fördelat arbetet på gruppens medlemmar. Alla har samlat fakta som de har sammanställt och presenterat för övriga gruppmedlemmar så att alla har fått ta del av informationen och ge synpunkter. Vi har även gjort studiebesök på relevanta arbetsplatser där vi har fått mer information och kunskap. Vi har sedan sammanställt detta till vår projektrapport. Dokumentation Vi har dokumenterat vårt projektarbete löpande. Vid basgruppsmöten har vi fört protokoll och minnesanteckningar. Vi har även skrivit dagbok och projektledardagbok som vi mailat till vår handledare efter arbetsveckans slut. Rapporten har utformats efter fastställd mall. Ett utkast av rapporten skickas till handledaren i så god tid att vi kan hålla vår tidsplan för den färdiga rapporten. I samband med slutredovisning av projektet har vi också förberett en muntlig presentation av vårt projekt. 4

5 2. VA-branschen 2.1 Är VA viktigt? För att kunna förstå vad som skulle hända om inte vi hade en fungerande VA-sektor räcker det med att titta på en del av dagens fattigaste u-länder. Sjukdomar och svält till följd av en obefintlig avloppsrening och en dåligt fungerande vattendistribution. Ungefär som det kanske såg ut i vårt samhälle för några hundra år sedan. Om man gör det enkelt för sig kan man säga att VA-branschen sköter tre olika samhällsviktiga funktioner, dricksvattenförsörjning till hushåll och industri, avloppsrening från samhället och tillhandahållande av ett fungerande ledningsnät till dessa. I en snar framtid kan branschen även få ett ökat ansvar för energiåtervinning från restprodukter av hanteringen. Dricksvattenförsörjning Vatten är vårt viktigaste livsmedel och producenten av detta har ett omfattande regelverk att följa. Det är oftast kommunerna som står för dricksvattenförsörjningen. Det finns ungefär 1750 kommunala vattenverk som står för ungefär 85 % av vattenförsörjningen. Vattenverken använder råvatten från olika vattentäkter för att göra dricksvatten av. Dricksvatten är en livsnödvändighet och det finns olika krisplaner utarbetade för problem med dricksvattenförsörjningen. En sådan krisplan kan gälla allt ifrån kraftiga översvämningar till biologisk krigföring. Det finns många exempel på hur problem med dricksvattnet kan störa viktiga samhällsfunktioner allvarligt. Därför är det viktigt att det fungerar och att regelverken följs. Rent vatten är en förutsättning för liv. Avloppshantering Det är av stor hygienisk betydelse att få bort avloppsvattnet på ett säkert sätt och det måste även renas så att det inte förorenar vår miljö. Reningsverken av idag har utvecklats mycket och bidrar till en minskning av övergödningen. Man har även fått ansvar för en ökad återvinning av restprodukter och detta kommer säkert att bli ännu intressantare i framtiden. Biogastillverkning har redan startat på ett antal platser. Att ta hand om och återvinna fosfor kan förenklat sägas vara avloppsreningsverkets viktigaste uppgift. Att släppa ut avloppsvatten och använda avloppsslam klassas idag som miljöfarlig verksamhet. Ledningsnät och distribution Ett fungerande ledningsnät är naturligtvis av yttersta vikt för att både avloppsvattnet och dricksvattnet ska hamna på rätt ställe. Det är kommunerna som ansvarar för detta. Det finns de som hävdar att vårt rörnät i Sverige är både åldersstiget och underdimensionerat och stora investeringar kommer att krävas i framtiden. Problem med rörbrott och läckage kan få stora konsekvenser för samhället. Rörarbeten läggs ofta ut till olika entreprenörer då de innehar den kompetens och utrustning som krävs. Utvecklingen mot moderna och hållbarare material gör att man kan få en ökad tillförlitlighet. 5

6 2.2 VA-branschens historia Grekerna och romarna var tidiga med att bygga vatten- och avloppsanläggningar. Redan på 500-talet f Kr byggdes Cloaca Maxima (vilket betyder största kloaken) i Rom. Dess uppgift var att få bort avloppsvattnet från torget Forum Romanum till floden Tibern. Under medeltiden fram till 1500-talet åsidosattes hygienen när samhällen bredde ut sig och ny teknik tog mer fokus. Det var först på 1800-talet som de första förlagorna till dagens avloppssystem började breda ut sig, framförallt i Europas storstäder. Avlopp Den första tillstymmelsen till VA-system i Sverige var i mitten av 1500-talet när Gustav Vasa föreslog att alla Stockholms fastighetsägare borde ha en 200-liters vattentunna till sitt förfogande vid deras tomtgräns ut mot gatan, tidigare togs vatten bara in till samhällen vid brandsläckning. I Gamla stan byggdes den första avloppstrumman under 1600-talet, på den tiden var de helt i trä och med fyrkantig genomskärning. De använde sig av öppna rännstenar i gränderna som gick hela vägen till trummorna. På 1700-talet gjordes det försök att effektivisera latrintömningen, genom att anställa en särskild entreprenör till att köra iväg latrintunnorna. Tunnorna sattes in i skjul i väntan på att transporteras bort i särskilda pråmar. Under 1800-talets mitt hade koleran lamslagit både Stockholm och Göteborg, då dödstalen steg blev situationen ohållbar och något måste göras. Städernas styrande organ kom fram till att vattenledningar var ett måste för att förse invånarna med friskt dricksvatten. År 1860 byggdes de första vattenledningarna och i samma veva togs det också en titt på avloppsfrågan. Först på 1890-talet fanns det någon form av avlopp på varje bebyggd gata. Då problemen med vattenförsörjningen och avlopp var lösta på ett tillfredställande sätt uppstod ett nytt problem nämligen miljöhanteringen. Avloppsvattnet ledde direkt ut till närmaste vattendrag, något som gjorde att vattnen kring tätorterna inte gick att vistas i. Avfallen medförde syrebrist, lukt och skadliga bakterier. Nästa naturliga steg var att bygga avloppsreningsverk. År 1909 använde man sig av ett system där dagvatten och spillvatten skulle vara i två olika rör, då spillvattnet ansågs smutsigare än dagvattnet. 6

7 Det första svenska reningsverket som använde sig av biologisk rening av kommunalt avloppsvatten var i Skara På 1930-talet byggdes de första som använde sig av mekanisk rening för avskiljning av större föroreningar. Den första aktivslamanläggningen byggdes Detta följdes av viss modernisering på 1950-talet då man begränsade lukten genom att på biologisk väg rena vattnet. Så sent som 1965 hade en tredjedel av Sveriges tätortsbefolkning ingen rening, medan en tredjedel hade enbart slamavskiljning och en tredjedel hade biologisk rening. Under 1970-talet så minskades övergödningen genom att på kemisk väg reducera mängden fosfor. Alla reningsverk hade numera kemisk-biologisk behandling av avloppsvattnet. Detta har följts av 1990-talets satsning på att bygga ut södra Sveriges kustnära avloppsreningsverk till att kunna minska mängden kväve. Dricksvatten Stockholm är en stad omgiven av vatten något som underlättar vattenförsörjningen. Vid bryggorna har stockholmarna historiskt sett tvättat samt hämtat sitt vatten till hushållet. Dricksvattnet hämtades oftast från någon brunn men då även latrinen och hushållsvattnet gärna slängdes på samma plats blev detta ohållbart och sjukdomar blev en vanlig följd. År 1834 började den första men även svåraste koleraepidemin i staden. En torr sommar medföljde att brunnarna torrlades och hushållsvattnet fick hämtas från sjön. Pumpar sattes upp på stränderna vilket hjälpte föga då vattnet kontaminerades av latriner och avloppsdiken som gick intill. Röster från flera håll påpekade att vattenkvaliteten var dålig men kopplingen drogs inte till smittan som härjade eftersom man inte ens visste att det fanns bakterier. Av Stockholms invånare dog Vid seklets mitt drogs så kopplingen mellan smutsigt vatten och de sjukdomarna som uppstod. Stockholmarna sneglade åt engelskt håll där vattenledningarna effektiviserats genom konstruktionen av det första långsamfiltret, runtom i Europa hade de största städerna redan byggt eller påbörjat byggandet av vattenverk och ledningsnät stod Skanstullsverket verket klart som Sveriges första vattenverk. Det hade ett vattenintag från Årstaviken, tre filterbassänger, en pumpbrunn plus ett maskinhus som bla. hyste fyra ångpannor och två pumpmaskinerier. Dess totala yta uppgick till 1600 m 2 och fungerade bra. Från 1950-talet till år 2000 har vattenförbrukningen bara ökat från 300 liter per person till 340 liter per person. Anledningen till denna blygsamma ökning tros vara de vattensnåla hushållsapparater som dykt upp sen dess. 7

8 2.3 Lagar, direktiv, förordningar och föreskrifter Att vårt vatten är rent och hälsosamt är av största vikt, både av hälsoskäl och av miljöskäl. För att kunna säkra kvaliteten på vattnet har man en omfattande lagstiftning både för dricksvatten och för avloppsvatten. Mycket av lagstiftningen är gemensam för alla EU:s medlemsstater, även om den sedan är anpassad för svenska förhållanden. Vattendirektivet, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG EU:s arbete med att lagstifta om vatten inleddes redan på mitten av 1970-talet då man satte gemensamma standarder för dricksvattensutvinning i sjöar och floder inkluderades även andra vatten såsom fiske- och grundvatten. På mitten av 90-talet ansågs det att den dåvarande lagstiftningen inte var tillräcklig, så ett brett samarbete inleddes mellan lokala och regionala myndigheter, ickestatliga organisationer, vattenförsörjare, industrin, jordbrukare, konsumenter och miljöarbetare, för att tillsammans komma fram till vad som behövde göras. Man ansåg att lagstiftningen var spretig, och att det behövdes ett allomfattande direktiv. Kommissionen lade fram ett förslag på ett vattendirektiv som sedan trädde i kraft den 22 december år Ramdirektivet för vatten är ett minimidirektiv, där samtliga medlemsstater förbinder sig att följa en ram för vattenskydd och förvaltning av vattenresurser. Alla medlemsstater beslutar om sin egen lagstiftning, så länge de inte bryter mot direktivet. Lagstiftningen i de olika staterna kan därför se helt olika ut, och bryta mot varandra, även om alla följer det gemensamma ramdirektivet. Direktivets främsta mål är att uppnå en god vattenkvalitet, både vad gäller ekologisk och kemisk status, i alla EU:s vatten senast För att uppnå detta skall man minska föroreningar, främja en hållbar vattenanvändning, förbättra tillståndet för akvatiska ekosystem samt reducera effekten av översvämningar och torka. Direktivet omfattar inlandsytvatten, kustvatten och grundvatten. Ramdirektivet innebär en helhetssyn på vattnet, och arbetet ska numera organiseras utefter avrinningsområden istället för administrativa områden. Det innebär att man ibland måste samarbeta över landsgränser, till exempel när det gäller floder som rinner genom många länder. Med direktivet följer också en tidsplan. Medlemsstaterna fick fram till år 2004 på sig att utarbeta en kartläggande rapport över landets avrinningsområden som skulle innehålla följande: avrinningsområdenas karakteristika, mänsklig verksamhets inverkan på vattnet, register över områden som kräver särskilt skydd, en identifiering av samtliga vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten och som ger mer än 10 m³/dag eller betjänar mer än 50 personer skulle en förvaltningsplan samt ett åtgärdsprogram vara utarbetat för varje avrinningsområde, som skulle baseras på resultaten i de tidigare studier och analyser som gjorts ( ). Dessa planer gäller för 6årsperioder, varav den första alltså Vattendirektivet uppmuntrar delaktighet av alla berörda parter i arbetet, och förvaltningsplanerna skall finnas tillgängliga för allmänheten att läsa och kommentera i 6 månader. Man kan få uppskov med att nå upp till godkänd vattenkvalitet till efter 2015, om man har en tillfällig försämring på vattnet som beror på exceptionella omständigheter såsom olyckshändelser eller naturliga orsaker man inte kunnat förutse. 8

9 Miljöbalk (1998:808) Miljöbalken trädde i kraft 1999 och ersatte då de 15 lagar som tidigare täckt miljölagstiftningen. Denna spretiga lagstiftning var svår att överblicka, och det var så miljöbalken uppkom. Miljöbalkens syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö 1. Mer i detalj innebär detta att man ska; - Skydda människors hälsa och miljön mot skador - Skydda och vårda värdefulla natur- och kulturmiljöer - Bevara den biologiska mångfalden - Hushålla med mark, vatten och övrig fysisk miljö. - Återanvända och återvinna material, råvaror och energi. Kapitel 2 handlar om Allmänna hänsynsregler, och dessa gäller för alla verksamheter som utövas inom Miljöbalkens tillämpningsområden (till exempel ett avloppsreningsverk). Där ställs krav på att verksamhetsutövaren skall ha tillräcklig kunskap om sin verksamhet, vidta skyddsåtgärder, om möjligt välja miljövänliga produkter, hushålla med resurser och sträva efter ett slutet kretslopp. Plasten för verksamheten skall också vara lämplig för ändamålet. Miljöbalkens elfte kapitel reglerar vattenverksamhet, och där definieras vad vattenverksamhet är, samt hur, var och när sådan får bedrivas samt vilka tillstånd som krävs. Enligt miljöbalken räknas utsläpp av avloppsvatten och att sprida avloppsslam på marken som miljöfarlig verksamhet. Därför måste verksamhet inom dessa områden följa miljöbalken samt de förordningar och föreskrifter som fattats med stöd av den. Miljöbalken definierar avloppsvatten som: 1. spillvatten eller annan flytande orenlighet (till exempel avloppsvatten från hushåll) 2. vatten som har använts för kylning (till exempel i en industriprocess) 3. vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning (dagvatten, till exempel regnvatten) 4. vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. Lag (SFS 2006:412) om allmänna vattentjänster/ LAV Här fastställs att kommunen är skyldig att ordna vattenförsörjning eller avlopp om det behövs i ett större sammanhang, det vill säga uppföra en vattenanläggning om det finns ett rimligt behov. Här regleras också fastighetsägarens rätt att använda en allmän VA-anläggning Allmänna bestämmelser om vatten och avlopp, ABVA. Varje kommun utformar själv sin egen ABVA. Det är den enskilda kommunens ytterligare föreskrifter om användande av de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna. Där regleras förhållandet mellan huvudman och fastighetsägare, och dessas rättigheter och skyldigheter. I den kan det till exempel ingå följande: - att huvudmannen skall leverera vatten av drickskvalitet för hushållsanvändning, men inte kan garantera ett visst konstant vattentryck. 1 Miljöbalken, 1 kap. 1 9

10 - Att huvudmannen har rätt att begränsa eller avbryta vattenleveransen när denna finner det nödvändigt, t.ex. för reparation, kontroll eller vid fara för någons hälsa. - Bestämmelser om vattenmätare Kommunernas ABVA tas ofta fram med hjälp av en publikation utgiven av Svenskt Vatten 2. Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU) föreskrifter om grundvatten SGU:s föreskrifter (SG-FS 2006:1) om kartläggning och analys av grundvatten och om övervakning av grundvattnet (SGU-FS 2006:2) beskriver hur övervakningsprogram för grundvatten ska upprättas, vilka prover som skall tas, samt hur dessa skall genomföras. SGU har även gett ut tre ytterligare föreskrifter (SGU-FS 2008:1, SGU-FS 2008:2 samt SGU-FS 2008:3) som handlar om åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och förvaltningsplaner. Dessa fem föreskrifter är en stor del av genomförandet av grundvattendirektivet i svensk rätt. Bestämmelser gällande dricksvatten Dricksvatten är vårt absolut viktigaste livsmedel, och en förutsättning för att kunna producera andra. Att vattnet är rent är av största vikt för användarna, och det är därför viktigt att det finns ordentlig lagstiftning om produktion och hantering och att denna efterföljs. Dricksvattendirektivet 98/83/EG EU:s dricksvattendirektiv antogs 1998 och baseras delvis på WHO:s riktlinjer för dricksvatten 3. Direktivet är huvudsakligen inriktat på hälsa, och är ett minimidirektiv vilket innebär att alla medlemsstater är skyldiga att införliva allt som står i direktivet, men kan även lagstifta mer omfattande eller ha strängare krav om så önskas. Direktivets övergripande syfte är att dricksvattnet skall vara hälsosamt och rent, och sätter därför en lägsta nivå för standarden på dricksvatten från kranen utifrån parametrarna kemi och mikrobiologi. 40 mikrobiologiska och kemiska parametrar skall hållas koll på och testas regelbundet, och man är skyldig att hålla konsumenterna uppdaterade om kvaliteten som uppmäts. Man tar även hänsyn till vattnets estetiska egenskaper; hur det luktar, smakar och ser ut. Direktivet gäller för alla vattenverksamheter som tillhandahåller dricksvatten för mer än 50 personer, mer än 10 m³ per dygn eller inom offentlig eller kommersiell verksamhet års EU-förordningar om livsmedel År 2006 trädde 4 nya EU-förordningar gällande livsmedel i kraft. Två av dem inkluderar dricksvatten; Europaparlamentets och rådets förordning nr 852/2004 om livsmedelshygien, samt Europaparlamentet och rådets förordning nr 882/2004E om offentlig kontroll av foder och livsmedel. De nya reglerna bygger på fyra grundläggande tankar: 2 Svenskt vattens publikation p94 ABVA07 3 Guidelines for drinking-water quality, fourth edition World Health Organization

11 - Hela livsmedelskedjan. Man använder uttrycket "från jord till bord", alltså att man har koll på livsmedlets framställning från början till slut. Vad gäller dricksvatten blir det alltså från att det tas in i vattenverket till dess det når användarens kran. - Risk. Verksamhetsutövare skall analysera eventuella risker i den egna verksamheten samt använda goda säkerhetsrutiner för att förebygga dessa. - Uppdelning av ansvar. Verksamhetsutövaren är ansvarig för att livsmedlen kan spåras både framåt och bakåt i hanteringen, samt att de är rätt märkta. - Helhetssyn inom kontrollarbetet. Myndigheternas uppgifter och befogenheter gällande kontrollen över verksamhetsutövarens rutiner. Vad gäller förordningen om hygien så tydliggörs det hur verksamhetsutövaren skall följa fastställda regler och ta fram egenkontrollprogram som bygger på HACCP-principerna. Förordningen om kontroll skiljer sig mycket mot de föregående, då den nya fokuserar på granskning och bedömning av verksamhetsutövarens egna kvalitetsstyrningsrutiner, hygienplaner och HACCP-planer istället för att bara kontrollera den pågående verksamheten och det färdiga livsmedlet. Livsmedelslagen (SFS 2006:804) Livsmedelslagen gäller för all produktion av livsmedel, så även dricksvatten. Den kompletterar EUdirektiven och reglerar kontroll, avgifter, straff och överklaganden, hur kontrollmyndigheter utses och vilka som får utfärda föreskrifter. Den klarlägger också att dricksvatten räknas som ett livsmedel från och med den punkt då den tas in i vattenverket. Livsmedelsförordningen (SFS 2006:813) Livsmedelsförordningen kompletterar Livsmedelslagen, och talar om vilka myndigheter som får utföra offentlig kontroll samt reglerar Livsmedelsverkets befogenheter. Här nämns även saker som hur hantering, märkning, tillsyn och personalhygien ska se ut. Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) för dricksvatten/dricksvattenföreskrifterna Till skillnad från Livsmedelslagen och Livsmedelsförordningen, gäller de här föreskrifterna bara för produktion av kallt dricksvatten och inga andra livsmedel. Föreskrifterna baseras på dricksvattendirektivet, livsmedelslagen och livsmedelsförordningen, och det övergripande målet är liksom där att vattnet skall vara hälsosamt och rent. De innehåller detaljerade regler om vattnets hantering, beredning och gränsvärden. De fastställer vilka kemikalier som får användas i reningen, och stort fokus ligger på kontroll och tillsyn. Reglerna för kontroll gäller hela kedjan, från att det kommer in i verket till dess att det når konsumentens vattenkran. Det fastslås att det är huvudmannen för en anläggning som ansvarar för att dricksvattnet uppnår den kvalitet som krävs. Huvudmannen måste ta fram ett egenkontrollprogram, och föreskrifterna anger detaljerat när, hur och var prover skall tas, samt hur och av vem de ska analyseras. Även åtgärder för eventuella problem anges, och vattenverken måste ha larm som varnar när fel uppkommer. Reglerna gäller inte för vattenverk som tillhandahåller mindre än 10 m³ vatten/dygn eller som försörjer mindre än 50 personer, men för all offentlig eller kommersiell verksamhet oavsett produktionsmängd. De som inte omfattas av föreskrifterna kan istället vända sig till Socialstyrelsens 11

12 Allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17), men de är inte lagligt bindande utan det handlar om riktlinjer. Där står det bland annat om rekommenderade värden vid mätning av vattenkvaliteten. Livsmedelsverket har tagit fram en vägledning till dricksvattenföreskrifterna, som innehåller rekommendationer gällande hur man bör bete sig i olika situationer. Vägledningen är framtagen för att främja ett enhetligt tolkande av föreskrifterna, samt att visa hur Livsmedelsverket tolkar vad som står. Vägledningen är inte rättsligt bindande, och det kan finnas andra tolkningsmöjligheter. Bestämmelser gällande avlopp och avloppsslam Avloppsvatten är en stor potentiell hälsorisk om det sprids i naturen utan att renas. Det är därför viktigt att lagstiftningen följs för att motverka skador på människa och miljö. Avloppsreningsverk producerar avloppsslam som en restprodukt av vattenreningen, och detta slam måste tas om hand om på något sätt. I vissa kommuner används det till gödning av mark, men även kring detta finns det mycket regler. Rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse/ EU:s avloppsdirektiv Direktivet syftar till att motverka skador på miljön som är orsakade av avloppsvatten från tätbebyggelse samt i vissa industriella processer. Alla medlemsstater ska ha ett utbyggt ledningsnät och reningsverk, framförallt när föroreningsmängden i ett område överskrider 2000 personenheter. Det ställer krav på att avloppsvatten ska gå igenom minst sekundär rening, vilket oftast innebär biologisk rening, för att uppnå ställda kvalitetsnormer. Det ställer också krav på en lägsta tillåtna reningsgrad utifrån bestämda parametrar. Kungörelse (SNFS 1994:7) med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse/naturvårdsverkets avloppsföreskrifter Föreskrifterna baseras på EU:s avloppsdirektiv 91/271/EEG, och reglerar uppsamling av avloppsvatten, hur ett avloppsreningsverk skall utformas och drivas (t.ex. att det ska finnas möjlighet att ta prover på det inkommande vattnet samt utgående vattnet), industrianslutningar (t.ex. att vattnet från industrin som kommer till avloppsreningsverket ska vara av den standarden att det inte skadar driften av reningsverket. En viss för-rening kan alltså krävas), slamhantering, egenkontroll mm. De innehåller också generella begränsningsvärden för halter av syreförbrukande ämnen samt kväve i det utgående vattnet. Gränserna för syreförbrukande ämnen gäller hela landet, medan kväve bara gäller för utsläpp som når kust- och havsvattenområden från norska gränsen tom Norrtälje kommun. begränsningsvärdena gäller för avloppsreningsverk med mer än 2000 personenheter. Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Reglerar anmälnings- och tillståndsplikt för miljöfarlig verksamhet. Till exempel så måste en avloppsanläggning med fler än 2000 anslutna personer och som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd motsvarande mer än 2000 pe ansöka om tillstånd hos Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation. Plan och bygglagen (SFS 1987:10) Lagen slår fast att det är kommunerna som är ansvariga för att planlägga användning av mark och vatten. De skall också ha en översiktsplan över hela kommuner som fungerar som vägledning för 12

13 beslut. Översiktsplanen har dock ingen rättslig bindning. Marken och vattnet ska användas till det de är mest lämpade" 4. Hänsyn ska tas både till enskilda och allmänna intressen. Ett exempel på ett enskilt intresse kan vara fastighetsägares möjlighet att ordna vatten och avlopp. Ett allmänt intresse kan vara behov att skydda grundvattnet från föroreningar. Rådets direktiv 86/278/EEG om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket. Direktivets syfte är att reglera användning av avloppsslam i jordbruket så att skador förhindras, samtidigt som man uppmuntrar en riktig användning av slammet. Det innehåller gränsvärden för tungmetaller både i slammet och i jorden, och om dessa överstigs skall användningen av avloppsslam förbjudas. Medlemsländerna åläggs att reglera användningen av slam, genom att till exempel fastställa en maximal mängd, uttryckt i antal ton torrvikt som årligen får användas per ytenhet. Direktivet reglerar på vilken sorts mark man får använda avloppsslam, till exempel är spridning förbjudet på betesmark eller mark där grönsaker eller frukt odlas, fruktträd undantaget. Användning är dock tillåten även på sådan mark innan den börjar användas för det ändamålet. Det är upp till varje medlemsstat att själv sätta en tidsgräns för detta, men den får inte understiga 3 veckor. Medlemsstaterna skall föra register över den producerade slammängden, hur mycket som levererats till jordbruket, slammets sammansättning och egenskaper samt användarnas namn och adress och slammets användningsplats. Kungörelse (SNFS 1994:2 MS:72) med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket Är en till Sverige anpassad version av Rådets direktiv 86/278/EEG, med gränsvärden, tider och på vem det åligger att föra register. Som gräns för hur långt i förväg slam får användas på mark som skall användas till bete eller odling av frukt och grönsaker gäller 10 månader, alltså en ganska mycket hårdare gräns en den av EU uppsatta minimigränsen på 3 veckor. Bestämmelser gällande vattenmätare Förordning (1994:99) om vatten och värmemätare: Reglerar vattenmätare. Säger bland annat att mätaren skall ha en rimlig mätnoggrannhet och att det ska vara lätt att avläsa. SWEDACs föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:5) om vattenmätare Gäller vattenmätare som är avsedda för mätning av volymer av rent kall- eller varmvatten och reglerar vad som krävs för att få en vattenmätare godkänd, till exempel hur stor felmarginal den får ha. Mark-och miljödomstolen Den andra maj 2011 bildades 5 stycken Mark-och Miljödomstolar. De ersatte de tidigare fastighetsdomstolarna och miljödomstolarna. Dessa fem är en del av tingsrätterna i Nacka, 4 Plan och bygglagen, 2 kap. 3 13

14 Vänersborg, Växsjö, Umeå och Östersund. Det finns även en Mark-och miljööverdomstol som är en del av Svea Hovrätt. Några exempel på mål och ärenden som mark-och miljödomstolen tar upp - Tillstånd till vattenverksamheter samt miljöfarliga verksamheter. - Frågor om hälsoskydd, naturvård, renhållning, förorenade områden och farligt avfall. - Mål enligt fastighetsbildnings-,anläggnings- och ledningsrättslagen - Expropriationslagen Statens VA-nämnd Vid tvister i VA frågor ska man inte vända sig till tingsrätten utan till Statens VA-nämnd. Det är en domstolsliknande statlig förvaltningsmyndighet som sorterar under socialdepartementet. Tvister som VA-nämnden löser kan gälla skyldighet att betala avgifter eller om avgiftens storlek, tvister om vem som har rätt att bruka anläggningen eller om man har rätt att stänga av vattenleveransen. Vid betalningsföreläggande gällande avgifter vänder man sig först till kronofogden. Blir det tvist går det ej till tingsrätten utan det är VA-nämnden som handlägger det. VA nämnden är första instans för mål över hela landet. Nämndens beslut kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen och vidare till högsta domstolen. 14

15 2.4 15

16 2.5 VA-branschen olika verksamheter Verksamheterna styrs av många lagar och förordningar. De myndigheter som VA-branschen har mest direktkontakt med är länsstyrelsen och kommunens miljö- och hälsovårdsnämnder. En länsstyrelse har som uppgift att se till att riksdagen och regeringens mål uppnås. Det är länsstyrelsen som har det övergripande ansvaret för regionens vatten- och miljöarbete. Dels ansvarar de för övervakningen av vattnets tillstånd och dels för tillsynen av vattenverksamheterna (kommunala VA-anläggningar och industrin). Den faktiska tillsynen sköter sedan kommunens miljö och hälsoskyddsinspektörer. Inom länsstyrelsen finns det något som heter vattenmyndigheten. Sverige blev indelat i 5 avrinningsområden, som kallas vattendistrikt, när EU:s ramdirektiv antogs 2004 i svensk lagstiftning. Varje distrikt har en vattenmyndighet som lyder under en länsstyrelse Vattenmyndigheten fastställer kvalitetskraven som ska gälla för yt- och grundvattenförekomster, beslutar om eventuella undantag som inte kommer att uppnås till 2015, utarbetar planer och åtgärdsprogram, upprättar register över skyddade områden. På varje länsstyrelse har man ett beredningssekretariat som sköter det operativa arbetet med vattenverksamheterna, dessa ska även stötta och medverka bildandet av vattenråd. Ett vattenråd är ett forum som man bildar runt ett mindre avrinningsområde. Där vill man att alla som berörs och använder ett vattenområde ska vara med och diskutera problem och lösningar. Vattenrådet kan bestå av kommuner, jordbrukare, myndigheter, industri och ideella organisationer, till exempel Naturskyddsföreningar och jägar- eller fiskeföreningar. En viktig hjälp i den dagliga verksamheten för Sveriges VA-bransch är deras branschorganisation Svenskt Vatten. Medlemmar är alla landets kommunala vattentjänstföretag. Svenskt vatten bildades för att hjälpa till med tekniska, administrativa och ekonomiska frågor om vattentjänster. Svenskt vatten samlar in och bearbetar information, startar upp och genomför utredningar, stödjer forskningsoch utvecklingsarbeten och arbetar fram råd och anvisningar. På europanivå finns en sammanslutnig av de nationella europeiska föreningarna för allmän vattenförsörjning och avlopp, EUREAU. Den har sitt säte i Bryssel. Samtliga EU-stater är med samt Norge. Island och Ungern är med som observatörer. EUREAU styrs av Board of Management (BoM) och varje stat i EU och frihandelsunionen har rätt till en plats i BoM. Presidentskapet inom EUREAU växlar mellan medlemsstaterna. EUREAUs roll är att till olika EU organ erbjuda sin kompetens och påverka europeiska beslutsfattare. Den svenska medlemmen i EUREAU är Svenskt Vatten. 16

17 VA branschen innefattar tre stora verksamheter: Sveriges vattendistrikt - Vattenrening Källa: Vattenmydnigheterna - Avloppsrening - Rörnät De skiljer sig åt en del även om de har mycket gemensamt. Man utgår från egen verksamhet men ledningen är gemensam. Organisationen kan vara traditionell, det vill säga med ett tekniskt kontor som administrerar de olika avdelningarna och som är underställd en politiskt vald teknisk nämnd. I dag är det inte ovanligt att kommunerna har kommunala bolag. Styrelsen i ett kommunalt bolag är ofta politiskt tillsatt men behöver inte enbart vara det. Fördelen med ett kommunalt bolag är att det går fortare med besluten, man koncentrerar sig på enbart sin verksamhet, den vinst man får kan gå direkt tillbaks i investeringar, du riskerar inte omorganisationer hela tiden som tvingar din verksamhet ta hänsyn till övriga kommunala delar. En tredje form som ofta mindre kommuner använder sig av är kommunalförbund; de består av flera kommuner men fungerar som om de är en. Kommunalförbundet är en egen juridisk person som regleras av kommunallagen. Dom har en egen styrelse och en egen basfinansiering. Så här har till exempel Bergslagens kommunalteknik som består av 4 kommuner organiserat sig. Kommunerna som ingår i ett kommunalförbund blir kostnadseffektivare och kan ge sina medborgare bättre service till ett bättre pris än om de hade agerat på egen hand. Det finns även vattenverk i privat regi, men vattenreningsverk som servar mindre än 50 personer eller producera mindre än 10m3 omfattas inte av dricksvattenföreskrifterna. Den här branschen är styrd av många lagar och förordningar. Dessa gäller för alla aktörer oavsett organisation (ägare), så själva driftsresultatet bör inte skilja sig åt. 17

18 Vattenreningsverk ansvarar för att det finns rent vatten till invånarna och industrin. Det finns 1750 kommunala vattenreningsverk i Sverige. Idag renar och levereras vatten från ytvatten (sjöar, åar, älvar mm.) och grundvatten. Ytvatten behöver renas mer än grundvatten på grund av att det exponeras mer än vattnet från grundvattentäkterna. Ett ytreningsverk består av många steg. En metod man använder är konstgjord infiltration, då man låter vattnet passera genom en grusås. Det behövs dock både för och efterbehandlingar. Ett ytreningsverk utan konstgjord infiltration behöver lite fler steg men produktionstiden blir snabbare - intag - silning - kemisk fällning - snabbfiltrering - långsam filtrering - desinfektion - slamhantering Vattenrening i ett grundvattenverk behöver färre steg men alltjämt: - pumpning från brunn - luftning/oxidation - snabbfiltrering - justering av ph/ desinfektion med UV-strålning Det finns grundvattentäkter som inte kräver någon rening alls men möjlighet till desinfektion skall alltid finnas. Efter vattenreningsverken ska vattnet distribueras. För att slippa pumpa runt vatten har man reservoarerna högt belägna så kallade högreservoarer och man kan då utnyttja det naturliga utjämningstrycket. Finns inga höjder får man bygga vattentorn. 18

19 En viktig verksamhet för vattenverken är administrationen och vattenmätaravläsningen då finansieringen sker med avgifter. Dessa avgifter ska även finansiera avlopps- och rörnätsdelen. Inom kommunerna är det flera avdelningar som är inblandade i vattenhanteringen. Därför gör man ofta en vattenplan (kan även kallas vattenprogram som i Stockholm). Det är inget myndighetskrav såsom vattendirektivet från EU som vattenmyndigheten har hand om eller översiktsplanen som markoch bygglagen kräver att alla kommuner ska ha. I vattenplanen vill man ge en samlad och mer detaljerad bild av vattenläget i kommunen. Vattenplanen kan ange de långsiktiga och hållbara målen med vattenförsörjningen, ha en nulägesbeskrivning, ange principer och riktlinjer samt ge åtgärdsförslag. I Örebro finns det en projektgrupp som arbetar med att ta fram en ny vattenplan. Den nuvarande planen kom 2002 men ska nu ersättas. Projektledaren har en målmedveten plan med sammansättningen på gruppen.arbetsgruppen består av människor som aktivt arbetar med vattenfrågor inom kommunen. Vattenplanen blir då användbar för alla olika instanser och slutmålet att erbjuda en miljövänlig och hållbar vattenhantering kan uppfyllas. Även om man i Örebro kommun har en mycket bred kompetens behövs även externa experter anlitas. Arbetsgruppen i Örebro leds av en miljövetare som har en bred naturvetenskaplig utbildning. Han har till gruppen bland annat knutit kommunens vattenverkschef, en processingenjör från avloppsverket, en dagvatteningenjör från rörnätsavdelningen, en miljöinspektör från tillståndsmyndigheten(miljö och hälsoskyddsnämnden), en VA-strateg från VA-avdelningen, en mark- och exploateringsingenjör från exploateringsavdelningen, en kommunbiolog, några tjänstemän från Turist- och fritidskontoret(de har kunskap om fiske,bad och andra viktiga rekreatonsområden i kommunen) Dessa är ändå bara en liten del av alla de som är inblandade i en kommuns vattenhantering och som behövs för att ta fram en ny vattenplan. Kommunala avloppsreningsverk tar hand om kommunens och industrins spillvatten. De tar även hand om kommunens dagvatten. Industrins spillvatten har kommunerna rätt att säga nej till om deras kapacitet inte räcker till. Då får industrin bygga sina egna reningsverk, samma krav ställs på dessa som på kommunernas utsläpp. Många gånger inleder man ett samarbete och delfinansierar reningsverk så att bägge kan få nytta av investeringen. Ett avloppsvatten kan delas in i: - fast material - syreförbrukande substans - närsalter - bakterier - virus - tungmetaller - miljöfrämmande ämnen Allt detta måste tas omhand innan man kan släppa vattnet tillbaks ut i naturen. Detta kräver en bred kompetens inom skilda områden. De som bygger upp reningsverken måste ha både mikrobiologisk och kemisk kunskaper samtidigt som de avancerade tekniska lösningarna hela tiden utvecklas. De tekniska driftcheferna kan bland annat vara processingenjörer. 19

20 På själva reningsverken arbetar driftstekniker som sköter den dagliga driften. Man kontrollerar att de olika reningsprocesserna fungerar och tar kontinuerligt prover på de olika processerna. En del prover analyseras på plats medan andra måste testas på ackrediterade laboratorier då dessa ska redovisas för tillståndmyndigheterna. I mindre kommuner kan avlopp och vatten ha samma personal och rörledningspersonalen är samma som på gatuavdelningen. Detta ställer naturligtvis krav på tydliga regler och certifieringsbehovet är stort när många aktörer är inblandade. Inom avloppsreningen har man en mycket intressant restprodukt, slammet. Det är en viktig resurs numera, när reningen har förfinats. I anslutning till reningsverken kan man idag bygga rötningsanläggningar som tar tillvara gasen och på det viset användas till driften av kommunens anläggningar. Slammet som är kvar därefter kan användas på t.ex. åkermark, parkmark, skogsmark eller golfbanor. Fortfarande är detta lite kontroversiellt då alla inte är överens om hur ofarligt/farligt spridningen av rötslam är. Intresset ökar när konstgödselpriset stiger och minskar när priset sjunker. Gasproduktionen och dess användning motiveras ju också ofta i relation till oljepriset. Det krävs med andra ord lite politisk vilja för att utveckla detta. Svenskt vatten har med LRF, lantmännen och dagligvaruhandeln startat upp ett certifieringssystem som certifierar arbetet på de reningsverk som vill sprida slam på åkermark. Revaq är namnet och ägs av Svenskt vatten. Industrins egna reningsverk är ett annat stort verksamhetsområde. Många industrier använder mycket vatten i sina olika processer. Sverige har mycket vatten av god kvalitet, det är en stor anledning till att Sverige har varit ett utvecklat industrisamhälle. Tänk bara på pappers- och massaindustrin, livsmedelsindustrin, textilindustrin och den kemiska industrin är andra som kräver speciella metoder. Där finns många företag som erbjuder olika tjänster, till exempel Kemira. Det är en stor global kemisk koncern som erbjuder sina tjänster till vattenkrävande industrier. De erbjuder kemikalier och kompletta processystem till industrin så att det inte bara blir bättre produkter utan även att restprodukterna blir så få som möjligt. En annan mycket viktig verksamhet inom reningsverken är uppströmsarbetet. Då reningsverken är de som får ta hand om allt farligt avfall, ligger det i deras intresse att stötta och driva på utvecklingen där. Uppströmsarbetet innebär att man stoppar miljögifterna innan de når reningsverken. Man informerar allmänhet och företag att det finns alternativ till miljöfarliga produkter. I uppströmsarbetet försöker man få människor att ändra sina konsumtionsvanor. Man är även med och påverkar att vi får skärpta miljölagar. Kommunerna idag kan ha anställda kommunbiologer/miljöpedagoger som arbetar med detta. Rörledningsnätets verksamhet är att distribuera dricksvatten till kommunens invånare och industri, samt att transportera avloppsvatten och dagvatten till reningsverken. Det allmänna ledningsnätet för dricksvatten omfattar ca km eller 8 m/person i Sverige. Avloppsledningarna sträcker sig km eller 12m/person men då är km dagvattenledningar. Återskaffningsvärdet för det allmänna ledningsnätet beräknas till 500 miljarder kr. 20

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Regler för dricksvatten och vattenverk

Regler för dricksvatten och vattenverk Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från

Läs mer

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten Miljökontoret Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 83 10 miljo@horby.se www.horby.se Livsmedelverkets föreskrifter

Läs mer

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar

Läs mer

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Upplägg Tillämpliga lagar Lagarnas förhållande till varandra Miljöbalkens regler kring dagvatten Kommun/huvudmannens

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE

VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE 1 www.ystad.se VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE Carina Barthel, Miljöchef, Ystad-Österlenregionens miljöförbund Rasmus Ahlm, Miljöinspektör, Ystad-Österlenregionens miljöförbund Christina Molin, VA-chef,Ystads

Läs mer

10 Vatten och avlopp (VA)

10 Vatten och avlopp (VA) 10 Vatten och avlopp (VA) De miljömål som är viktigast för sektorns verksamhet är Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Tillgång

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Kommunalt VA-bolag Bildades 2009 Sex ägarkommuner 230 000 invånare 160 medarbetare Därför bildades NSVA Säkrar VA-kompetens i regionen Optimal utveckling av

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

PROCESS EL ENTREPRENAD INSTALLATION - AUTOMATION. VA-Lagstiftning Egenkontrollprogram HACCP

PROCESS EL ENTREPRENAD INSTALLATION - AUTOMATION. VA-Lagstiftning Egenkontrollprogram HACCP VA-Lagstiftning Egenkontrollprogram HACCP 1 VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT LAGSTIFTA OM DRICKSVATTEN? Vatten är vårt viktigaste livsmedel, en begränsad resurs & en förutsättning för liv. VA är en mycket stor

Läs mer

Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist

Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist Dagvatten - ur ett juridiskt perspektiv - Jenny Liøkel, Verksjurist Havs- och vattenmyndigheten Huvudkontor i Göteborg Fiskerikontroll i Simrishamn, Västra Frölunda, Kungshamn, Karlskrona (+ nya kontor

Läs mer

10 Vatten och avlopp (VA)

10 Vatten och avlopp (VA) 10 Vatten och avlopp (VA) De miljömål som är viktigast för sektorns verksamhet är Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Tillgång

Läs mer

Älvsbyns Energi AB - Information om de allmänna Vatten - och avloppsanläggningarna inom Älvsbyns kommun.

Älvsbyns Energi AB - Information om de allmänna Vatten - och avloppsanläggningarna inom Älvsbyns kommun. Älvsbyns Energi AB - Information om de allmänna Vatten - och avloppsanläggningarna inom Älvsbyns kommun. Del 1. Grundläggande fakta om va- verksamheten. Upprättad februari 2011 Älvsbyns Energi AB Innehåll

Läs mer

Sverige ett land av vatten

Sverige ett land av vatten Sverige ett land av vatten 1 En presentation om 2 Svenskt Vatten den främsta organisationen att slå vakt om vattnets kvalitet företräder de kommunala huvudmännen och de bolag och kommunalförbund som bildats

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Välkommen till Roslagsvatten

Välkommen till Roslagsvatten Välkommen till Roslagsvatten r o s l a g s vat t e n å r s red o v i s ning 2 0 0 7 Knivsta Vallentuna Österåker Täby Danderyd Vaxholm Ekerö Roslagsvatten AB är ett VA-bolag som ansvarar för den kommunala

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Vattendirektivet så påverkas kommunerna Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på:  VATTEN OCH AVLOPP KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen

Läs mer

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen Plan- och bygglagstiftningen -PBL -PBF -BBR Miljölagstiftningen -Miljöbalken -Fo om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd,

Läs mer

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala. VA-redovisning 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2010-12-31 Tekniska kontoret ansvarar för det dricksvatten som produceras och levereras till abonnenterna och för rening av det förbrukade avloppsvattnet

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Förstudie: förnyelse. Krokoms kommun. Johan Lidström. Januari 2013

Förstudie: förnyelse. Krokoms kommun. Johan Lidström. Januari 2013 Förstudie: Vatten- och avloppsledningsnätets kvalitet och förnyelse Krokoms kommun Johan Lidström Januari 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Uppdrag och syfte... 1 1.3.

Läs mer

1 Högåsen vattenverk.

1 Högåsen vattenverk. Högåsen vattenverk. 1 Högåsen vattenverk. 2 Vattenverket vid Högåsen ägs av Nyköpings- och Oxelösunds kommuner gemensamt genom NOVF (Nyköping Oxelösund Vattenverks Förbund). Vattenverket producerar cirka

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC FÖRSÄTTSBLAD KONSTEN ATT RENA VATTEN 17/10-12 ELLEN LINDMAN, 12TEC Innehållsförteckning KONSTEN ATT RENA VATTEN MÅL/SYFTE HUR DET GÅR TILL HISTORIA & FRAMTID VATTENRENING & MILJÖ METOD GENOMFÖRANDE REFERENSER

Läs mer

Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig. Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun. orebro.se

Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig. Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun. orebro.se Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun orebro.se 1 Varje invånare i vår kommun använder ca 100 liter vatten varje dag. Det är dels dricksvatten,

Läs mer

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler Miljöavdelningen Kundtjänst: 0910-73 50 00 www.skelleftea.se Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler Följande undersökningar ska göras vid dricksvattenanläggningar:

Läs mer

Drifttekniker Vatten och Miljöteknik

Drifttekniker Vatten och Miljöteknik Drifttekniker Vatten och Miljöteknik Yrkesroller Yrkesroll 1: Vatten- och miljötekniker, drifttekniker Yrkesroll 2: Vatten- och miljötekniker, VA-driftingenjör Yrkesroll 3: Vatten- och miljötekniker, VA-processingenjör

Läs mer

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen. 1 Alla som bedriver vattenverksamhet ska fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Syftet med planeringen och kontrollen ska vara att motverka och/eller förebygga olägenhet för människors hälsa

Läs mer

Anmälan om registrering avser: Anläggningen kommer att bedrivas: Anläggningens namn

Anmälan om registrering avser: Anläggningen kommer att bedrivas: Anläggningens namn Anmälan om registrering avser: Ny dricksvattenanläggning (beräknas starta åååå-mm-dd): Befintlig anläggning (sedan åååå-mm-dd): Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning (till exempel ändrad

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

Telefon Fax E-postadress. Telefon Mobiltelefon E-postadress. Postadress Besöksadress Telefon (exp) Fax Hemsida E-postadress

Telefon Fax E-postadress. Telefon Mobiltelefon E-postadress. Postadress Besöksadress Telefon (exp) Fax Hemsida E-postadress Information Sida 1 av 3 Gällande regler: LIVSFS 2005:20 (föreskrifter om hygien) och 2001:30 (föreskrifter om dricksvatten) Mer information om tillämpningen av reglerna återfinns i bilaga till blanketten.

Läs mer

sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar Förslagen LIVSMEDELSVERKET PM 1 (5) Regelutvecklingsavdelningen H Eintrei

sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar Förslagen LIVSMEDELSVERKET PM 1 (5) Regelutvecklingsavdelningen H Eintrei LIVSMEDELSVERKET PM 1 (5) Förslag till förtydligande i 1 och 2 Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten samt i 3 verkets föreskrifter (LIVSFS 2008:13) om åtgärder mot sabotage och

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA Framtidsfrågor och samverkan Att vårt dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel är en

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun

Avloppsinventering i Haninge kommun Avloppsinventering i Haninge kommun - Resultat inventeringen 2013 - Slutrapportering inventeringen 2010-2013 2014-11-24 Stefan Engblom 1 Inledning 1:1. Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 PROTOKOLL Nummer 64 4.12.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 Beslutande Föredragande Justerat Vicelantråd Camilla Gunell Vattenbiolog

Läs mer

Brukningstaxa för Uppsala kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning

Brukningstaxa för Uppsala kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning Brukningstaxa för Uppsala kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning Begreppsförklaringar För fullständiga definitioner hänvisas till tekniska nomenklaturcentralens handbok Plan- och byggtermer 1994

Läs mer

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ansökan om

Läs mer

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007 allmänna bestämmelser för brukande AV DEN ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGEN I STOCKHOLM OCH HUDDINGE ABVA 2007 ABVA 2007 Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Läs mer

VA-översikt, Rättviks kommun Bilaga 1

VA-översikt, Rättviks kommun Bilaga 1 Styrande dokument och lagstiftning I denna bilaga sammanfattas de viktigaste lagarna som rör VA-planeringen. Av dessa är vattentjänstlagen, anläggningslagen, plan- och bygglagen och miljöbalken viktigast

Läs mer

Dagvatten - Ansvar och roller

Dagvatten - Ansvar och roller 1 (5) Dagvatten - Ansvar och roller Stockholm Vatten Stockholm Vatten är ett kommunalt bolag och stadens VA-huvudman. Detta medför ett ansvar för att den samlade avledningen av dagvatten, inom verksamhetsområde

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

9. Grundvatten av god kvalitet

9. Grundvatten av god kvalitet 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning Små vattenanläggningar Vattenkvalité och provtagning Varför är det viktigt? Vatten - vårt viktigaste livsmedel Dryck och matlagning/beredning (även rengöring och hygien) en förutsättning för att kunna

Läs mer

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN i Sverige Miljöbalkens syfte Miljöbalken 1 syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att en hälsosam och god miljö säkras för nuvarande och kommande generationer.

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 125-130 Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

små dricksvattenanläggningar

små dricksvattenanläggningar Information gällande små dricksvattenanläggningar Från 1 januari 2015 ska alla dricksvattenanläggningar registreras som en egen anläggning. Detta häfte ger information om vad som krävs och vilka handlingar

Läs mer

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar

Läs mer

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan 160511 Vattenstämman Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och vatten DRICKS Chalmers Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige

Läs mer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster

Läs mer

Information till fastighetsägare. GÖTENE KOMMUNS Allmänna vatten- och avloppstjänster

Information till fastighetsägare. GÖTENE KOMMUNS Allmänna vatten- och avloppstjänster Information till fastighetsägare om GÖTENE KOMMUNS Allmänna vatten- och avloppstjänster INNEHÅLL 1 Inledning... 3 2 Huvudmannen för den allmänna VA-anläggningen... 3 3 Verksamhetsområde... 3 3.1 Fastighetsägare...

Läs mer

1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan

1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan Samrådsversion 2015-12-18 1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan Kommunfullmäktige 2015-xx-xx Fastställd av Kommunfullmäktige 2016-xx-xx xxx Diarienummer KS 2013/181 och 2015/475M. BAKRUND Vatten- och

Läs mer

Information om krav på dricksvatten från små dricksvattenanläggningar

Information om krav på dricksvatten från små dricksvattenanläggningar Information om krav på dricksvatten från små dricksvattenanläggningar Vad är dricksvatten? Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för mycket av den övriga livsmedelsproduktionen.

Läs mer

Kommittédirektiv. Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd. Dir. 2010:133. Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010

Kommittédirektiv. Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd. Dir. 2010:133. Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010 Kommittédirektiv Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd Dir. 2010:133 Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas med uppgift att analysera

Läs mer

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012 HaV Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012 1 SwAM Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012 2 HaVs vision: - Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och

Läs mer

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGEN I STOCKHOLM OCH HUDDINGE ABVA

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGEN I STOCKHOLM OCH HUDDINGE ABVA ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGEN I STOCKHOLM OCH HUDDINGE ABVA 1 ABVA 2007 Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Stockholms stad

Läs mer

VATTENTJÄNSTLAGEN 6. 2 Lagen om allmänna vattentjänster 3 Tre nyckelbegrepp 4 Expertutlåtanden 5 Slutsatser 6 Bilagor, källor och referenser

VATTENTJÄNSTLAGEN 6. 2 Lagen om allmänna vattentjänster 3 Tre nyckelbegrepp 4 Expertutlåtanden 5 Slutsatser 6 Bilagor, källor och referenser Utkast till rapport 22/4/2016 Syfte Projektet Koster VA skall i samråd mellan projektets tre parter kommunen, staten och kosterborna utreda en alternativ lösning för VA-system på Koster. Det sker genom

Läs mer

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 MILJÖFÖRVALTNINGEN Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 En rapport från Miljöförvaltningen, Avdelningen för Livsmedelskontroll Frida Kallberg Carolina Svavar Augusti 2009 1 Sammanfattning

Läs mer

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Miljö- och byggnämnden Fastställelsedatum: 2009-05-18 53 Ansvarig: Miljö- och byggchefen Revideras: Vid behov Följas upp: Vid behov Policy enskilda avlopp

Läs mer

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om regirering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigälld (år, månad): Befintlig anläggning Anmälan/ansökan om regirering/godkännande

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare

VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare Tack! VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare Vår kommun En av Sveriges största kommuner 6032 invånare den 30 juni 2012

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Kalmar läns författningssamling

Kalmar läns författningssamling Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Vattenskyddsområde och bekämpningsmedel

Vattenskyddsområde och bekämpningsmedel Lantbruk Vattenskyddsområde och bekämpningsmedel Projektrapport 2015 Sammanfattning Under 2014 genomfördes ett projekt inom lantbruk i MÖTA:s regi. Projektet syftade till att ta fram underlag som en blankett

Läs mer

Dagordning för mötet

Dagordning för mötet Dagordning för mötet 1. Inledning 2. Information om ansvar för VA i Nor 3. Svar på inskickade frågor 4. Frågestund 5. Mötet avslutas Samhällsutvecklingsnämnden har beslutat att delegera till samhällsutvecklingsnämndens

Läs mer

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, till exempel ändrad beredning,

Läs mer

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete

Läs mer

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Miljökvalitetsnormer i Sverige Miljökvalitetsnormer i Sverige EU:s vattenlagstiftning Vattenuttag, Fiskvatten-, Musselvatten-, Badvatten- och Dricksvattendirektiv Avloppsvatten Nitrat från jordbruk Dricksvatten IPPC Vattendirektivet

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, MN 44 Reviderade 2009-03-31, MN 20 Reviderade 2013-12-10, MN 59 Reviderade 2017-05-11, MN 25 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Läs mer

VA-planering i brett perspektiv?

VA-planering i brett perspektiv? VA-planering i brett perspektiv? Mats Johansson Ecoloop Vattendagarna Kristianstad 26 november 2014 1 1. Inledning 2. Vad är VA-planering? - Vägledning och Kommunexempel 3. Vad är vattenplanering? - Definition

Läs mer

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser För mer information hänvisas till respektive avsnitt i samrådsdokumentet. Arbetsprogram

Läs mer