GAVLEÅN Kartläggning av utredningar och åtgärdsbehov

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GAVLEÅN Kartläggning av utredningar och åtgärdsbehov"

Transkript

1 GAVLEÅN Kartläggning av utredningar och åtgärdsbehov Gavleån invid Boulognerskogen Foto: Svante Lundquist December 2008

2 Innehåll Sid 1. Uppdraget 3 2. Sammanfattning 4 3. Slutsatser av befintliga utredningar 3.1 Inledning Gavleåns status Näringsämnen i vatten Mätningar 9 Föroreningskällor Bakterier i vatten Friluftsbad 11 Mätningar Miljöfarliga verksamheter Allmänt 12 Tillståndspliktiga verksamheter 13 Anmälningspliktiga verksamheter 13 Enskilda avlopp 14 Kommunalt avloppssystem 16 Dagvatten 18 Lantbruk 20 Skogsbruk 21 Avloppsslamshantering Markföroreningar Identifierade områden 22 Cisterner 24 Radioaktivitet Vattenskyddsområde Rekreation och fiske Naturvård Riktlinjer i översiktsplan Åtgärdsförslag 28 Bilaga: Granskade utredningar 2

3 1. Uppdraget Gävle kommuns Bygg & Miljökontor har beviljats medel under 2008 och 2009 för en utredning om orsaker till negativ påverkan och att föreslå åtgärder för förbättring av vattenkvaliteten i Gavleån. Målet är att i framtiden kunna utnyttja Gavleåns hela kapacitet som rekreationsområde genom att uppfylla God status enligt Vattendirektivet och att kunna anlägga ett strandbad, som uppfyller EU-s baddirektiv vad gäller kvalitet. har fått uppdraget att, med Gävle kommuns bygg- och miljökontor som uppdragsgivare, kartlägga vilka befintliga utredningar som finns rörande Gavleån eller andra i sammanhanget adekvata utredningar och sammanfatta deras resultat (steg 1). Arbetet omfattar också att redovisa vilka utredningar som saknas för att man ska kunna bedöma vilka åtgärder som ska genomföras i syfte att nå ovanstående mål samt vem som rimligen bör vara ansvarig för dem och om den ansvarige är villig att utföra dessa under första halvåret Arbetet utförs och redovisas för uppdragsgivaren under Om kostnader för åtgärder redan enkelt framgår i befintligt material ska detta redovisas i steg 1. Gavleåns tillrinningsområde är mycket stort (Figur 1). Då bakteriehalterna är låga vid Storsjöns utlopp till Gavleån och då åtgärderna för att minska näringsbelastningen till och från Storsjön måste göras i grannkommuner så har uppdraget i samråd med beställaren fokuserats på tillrinningsområdet mellan Storsjön och Gävle centralort, vilket också är i överensstämmelse med länsstyrelsens avgränsning för vattendirektivets statusbestämning. Genom att mängden befintligt material har visat sig vara mindre än väntat har det funnits utrymme att inom uppdraget även inrymma framtagande av förslag på åtgärder för att förbättra Gavleån. En lista med de personer som vi har kontaktat under arbetet har överlämnats till Bygg- och miljökontoret. Vargstigen Ingarö

4 2. Sammanfattning Utredningar som har antagits kunna ha bäring på uppdraget har inhämtats och granskats. Slutsatsen är att det är ett mindre antal undersökningar, rapporter och utredningar är relevanta för Gavleåns vattenkvalitet. Huvudsakligen handlar det om dokument som har producerats eller beställts av Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Gävle kommun, Gästriklands vattenvårdsförbund, Sveriges Lantbruksuniversitet samt Gästrike Vatten AB. Kommunala tillsynsrapporter från lantbruk, enskilda avloppsanläggningar och olika miljöfarliga verksamheter har inte kunnat granskas men bör kunna ha stor betydelse vid bedömningen av lämpliga framtida åtgärder. Gavleån bedöms av länsstyrelsen vara ett påverkat vattendrag där länsstyrelsen (okt 2008) har föreslagit att målet för Gavleåns vattenkvalitet enligt EU:s vattendirektiv ska vara att ån ska uppnå en god ekologisk potential. Det tolkas som att målet inte kan vara att Gavleån ska kunna återvända till ett opåverkat ursprungsstadium. För att förbättra Gavleåns ekologiska status, då främst innebärande en förbättrad vattenkvalitet, behöver bakteriehalterna och näringstillförseln reduceras. Genomförda vattenprovtagningar pekar mot att näringstillförseln till Gavleån främst härrör från det kväve- och fosfortillskott som kommer från Storsjön samt från anläggningar och verksamheter intill Gavleån och Spikåsbäcken. Ingen provtagning har dock skett i Kungsbäcken/Valsjöbäcken. Eftersom Storsjön ligger utanför Gävle kommun så är ett fortsatt interkommunalt samarbete i syfte att fortsätta minska näringsbelastningen på Storsjön angeläget. Tarmbakterier verkar mer eller mindre konstant tillföras Gavleån i så stor mängd att EU:s badvattendirektiv förhindrar anläggandet av ett officiellt friluftsbad. De bakteriologiska föroreningarna i Gavleån tillförs ån på sträckan mellan Forsbacka och Gävle centralort. Dessa måste härröra från dålig gödselhantering, bristfälliga enskilda avlopp eller bräddningar och läckage från det kommunala avloppssystemet. För att kunna spåra ursprunget till bakterieföroreningarna i Gavleån rekommenderas att pröva att göra detta genom samtidiga bakterieanalyser på många platser längs åsträckningen. På de sträckningar där större skillnader i halterna uppmäts innebär det att man sedan får gå vidare för mera detaljerad spårning. Markföroreningarna vid Forsbacka bruk, Mackmyra Sulfit, Åsbyggeby såg samt Åbyfors antas utgöra de för Gavleån potentiellt farligaste. Följande 22 åtgärder för att förbättra Gavleåns status och vattenkvalitet med utförare föreslås. Prioritet 1 omfattar de åtgärder som vi bedömer bör kunna ge störst förbättringar för Gavleåns vattenstatus. Även de översta åtgärderna under prioritet 2 är från den utgångspunkten av stor vikt. Åtgärdsförslagen är konsultens egna förslag på de åtgärder som bör genomföras för att kunna uppnå en förbättring av Gavleåns status och vattenkvalitet. Tiden mellan rapportarbetet och våren 2009, då åtgärderna skulle föreslås genomföras, sattes generellt alltför kort för att berörda förvaltningar och nämnder/styrelser skulle kunna ha tillräcklig tid att granska de framtagna förslagen i detalj och i efterhand kunna lägga in dessa i sin budget och planering för De åtgärder av enklare slag som inte ändå kan genomföras under 2009 bör respektive nämnd/styrelse under 2009 ta ställning till för 2010 års budget och verksamhetsplan. 4

5 Prioritet 1 1 Tillsyn av miljöfarliga verksamheter invid Gavleån och dess tillflöden (Bygg & Miljö) 2 Spårningsprojekt för Gavleåns fekala föroreningar (Bygg- & Miljö, Tekniska kontoret, Gästrike Vatten AB) 3 Tillsyn och eventuell VA-anslutning av enskilda avloppsanläggningar (Bygg & Miljö) 4. Utreda en utvidgning av verksamhetsområdet för det kommunala VA-nätet (Gästrike Vatten AB) 5 Tillsyn av konstaterade brister i gödselhantering (Bygg & Miljö) 6 Ta fram en handlingsplan mot bräddningar och läckage från avloppssystemet. (Gästrike Vatten AB) 7 Överenskommelser om skyddszoner inom lantbruket (Bygg & Miljö och LRF) 8 Ta in riktlinjer för Gavleån i översiktsplanen (Bygg & Miljö) 9 Överväg införandet av områdesbestämmelser till skydd för miljön vid Gavleån (Bygg & Miljö) 10 Fortsätta dagvattengruppens arbete (Gästrike Vatten AB, Bygg & Miljö, Tekniska kontoret) Prioritet 2 11 Säkerställ omhändertagandet av dag- och släckvatten i Svedens industriområde (Bygg & Miljö) 12 Utredande av och eventuell sanering av markföroreningar nära Gavleån (Tekniska kontoret) 13 Överenskommelser om skyddszoner och dikningar inom skogsbruket (Bygg & Miljö och Skogsstyrelsen) 14 Interkommunalt samarbete för att minska föroreningar från Storsjön (Storsjöns lokala vattenråd) 15 Provtagning i Kungsbäcken/Valsjöbäcken (Gästriklands vattenvårdsförbund) 16 Kontrollera om rasriskområden har miljöfarliga verksamheter (Bygg & Miljö) 17 Fortsatt mätning av fekala bakterier i Gavleån (Bygg & Miljö) 5

6 18 Framtagande av miljöinformation till fastighetsägare invid Gavleån (Bygg & Miljö och Informationsavd) 19 Bedöma länsstyrelsens angivna ekologiska klassningar (Bygg & Miljö och Länsstyrelsen) 20 Bedöma eventuell miljöpåverkan från Räddningstjänstens övningsplats (Bygg & Miljö) 21 Åtgärda det nedre vandringshindret för fisk i Gavleån (Kultur & Fritid) 22 Anslutning av Gävle reningsverk till Svenskt Vattens certifieringsarbete (Gästrike Vatten AB) 6

7 3. Slutsatser av befintliga utredningar 3. 1 INLEDNING De utredningar som har antagits kunna ha bäring på uppdraget har inhämtats och granskats (Bilaga 1). Rent kulturhistoriska dokument har då uteslutits. En slutsats är att det finns ett mindre antal undersökningar, rapporter och utredningar som är relevanta för Gavleåns vattenkvalitet. Mycket material har enbart varit tillgängligt i form av utdrag från databaser. De dokument som finns har till största delen producerats eller beställts av Gävle kommun, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Gästriklands vattenvårdsförbund och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Kommunala uppgifter om miljöfarliga verksamheter har inte framkommit så att de i detalj har kunnat granskas inom ramen för uppdraget men bör kunna ha stor betydelse i bedömningen av lämpliga framtida åtgärder. Fysikalisk-kemiska vattenprover finns för Storsjön, Valsjön, Spikåsbäcken, Tökilsbäcken, Gavleån samt i Gävlebukten. SLU har i en 40 år lång obruten mätföljd följt utvecklingen i Gavleån. Även Gästriklands vattenvårdsförening har en lång mätserie. Bygg- och miljökontoret kontrollerar badvattenkvaliteten vid Storsjön och sedan några år tillbaka tas också bakterieprover i ån vid Gävle centralort. 3.2 GAVLEÅNS STATUS Figur 1 Tillrinningsområdet Gavleåns hela tillrinningsområde är 2460 km2 och består till cirka 80 % av skogs- och myrmarker. 7

8 Vattnet är därför också naturligt brunt och humusrikt. Vattenkvaliteten har förbättrats de senaste decennierna och genomgick kring 1977 (SLU:s mätserie) en klar förbättring då främst ph men även alkalinitet plötsligt steg. Orsaken kan spåras till nedläggandet av Mackmyra sulfitfabrik. Halten av näringsämnen har inte förbättrats på samma sätt. Totalfosfor har inte sjunkit de sista decennierna medan halten totalkväve visar tendenser till att minska på talet. Metallhalterna (mätt i mossa) är numera låga, förutom kvicksilver där halten fortfarande bedöms som hög. Gavleån är helt reglerad med sju vattenkraftverk i Gavleån som samtliga ägs av Gävle Energi AB. Dammarna begränsar eller förhindrar helt spridningsmöjligheterna för många arter, inte minst för fiskar. Det innebär samtidigt att det finns större möjligheter att begränsa spridning av föroreningar efter en olycka. Vattenföringen i Gavleån registreras dagligen av Gävle Energi AB vid Tolvfors kraftverk. Länsstyrelsernas och vattenmyndigheternas databas (VISS) innehåller bedömningar av vattenkvalitet och status av sjöar, vattendrag och kustvatten samt uppgifter om skyddade områden. Nedanstående två kartor är konstruerade utifrån dess uppgifter. Figur 2. Ekologisk status Karta konstruerad från Länsstyrelsens VISS-data, nov 2008 (Färger: Rött-brunt-gult-grönt-blått, blått är bäst status) Länsstyrelsen framhåller att databasens bedömningar kan komma att förändras då ytterligare data framkommer. Detta eftersom länsstyrelsernas bedömningar av vattendrag och sjöar i Norrland till stor del utgår från indikativa metoder eftersom det i regel saknas tillräckliga undersökningsresultat eller faktiska inventeringar. 8

9 Länsstyrelsens bedömningar i figur 2 skulle därför eventuellt också kunna förändras och förbättras genom att kommunen gör en egen bedömning av bakgrunden till den ekologiska statusklassningen. Statusklassningar kan komma att ligga till grund för vilka vattendrag som bör prioriteras för olika åtgärder. Vi rekommenderar därför att kommunen tar kontakt med länsstyrelsen för att gemensamt bedöma klassningarna, t ex avseende Spikåsbäcken. Figur 3. Näringsstatus Karta konstruerad från Länsstyrelsens VISS-data, nov 2008 (Färger: Rött-brunt-gult-grönt-blått, blått är bäst status) Gavleån bedöms av länsstyrelsen vara ett påverkat vattendrag där länsstyrelsen (okt 2008) har föreslagit att målet för Gavleåns vattenkvalitet enligt EU:s vattendirektiv ska vara att ån ska uppnå god ekologisk potential. Det tolkas som att målet inte kan vara att Gavleån ska kunna återvända till ett opåverkat ursprungsstadium. För att förbättra Gavleåns ekologiska status bedömer vi därför att det främst är en förbättrad vattenkvalitet genom att reducera tillförseln av näringsämnena fosfor och kväve som behöver åstadkommas. Det samverkar med de åtgärder som från andra utgångspunkter bör genomföras för att förbättra fiske och rekreation samt bevarandet av viktiga grönområden längs ån. 3.3 NÄRINGSÄMNEN I VATTNET Mätningar De aktörer som har konstaterats genomföra fysikalisk-kemiska mätningar av vattenkvalitet i Gavleån och dess tillflöden är Gävle kommuns bygg- och miljökontor (Gavleån), 9

10 Gästriklands vattenvårdsförbund (Storsjön och Gävlebukten), Gävle flygplats (Spikåsbäcken) samt Forsbacka avfallsanläggning (Tökilsbäcken). SLU mäter på Naturvårdsverkets uppdrag vattenkvaliteten i Gavleån vid Strömdalens kraftstation (Boulognerskogen) samt i kustvattnet vid Gavleåns mynning. De sista mätningarna ingår i det nationella miljökontrollprogrammet. Äldre mätningar redovisas också i Länsstyrelsens vattenvårdsplan för Gavleån från Länsstyrelsen bedömer (se Figur 3) näringssituationen i Valsjöbäcken och dess fortsättning i Kungsbäcken som god. Inga mätningar har dock påträffats för Valsjöbäcken som stödjer denna bedömning. Vi rekommenderar därför att kväve- och fosforhalterna undersöks vid Valsjöbäckens utlopp i Gavleån samt att detta kombineras med enklare flödesuppskattningar. Inga flödesmätningar har skett i åarna och uppmätta halter måste korreleras till flödena för att de tillförda mängderna ska kunna bedömas. Undersökningens resultat bör vara av intresse för medlemmarna i Gästriklands vattenvårdsförening och därför kunna upphandlas på föreningens uppdrag. Rekommendationen baseras på att Valsjöbäcken rinner genom brukad jordbruksmark, att tre pumpstationer har registrerade bräddningar i bäcken, att den avvattnar ett mycket stort område, att bäcken har utpekats som intressant för att etablera öring i samt att den börjar i Valsjön som har högre näringsstatus. Valsjöns högre näringsstatus kan bero på att sjön via ett dike avvattnar den pågående torvtäkten på Norrbomuren. Länsstyrelsen gav 2007 Neova AB en förlängning av bearbetningskoncessionen för täkten fram till För att minska föroreningarna till Valsjön ska enligt koncessionsvillkoren en översilningsdamm och reviderade sedimentationsdammar ha anlagts senast augusti I företagets miljökonskevensbeskrivning uppges att miljökontoret i Gävle 1998 lät utföra en flygbildskartering som visade att Valsjöns vegetation långsamt ökat sedan Företaget utförde en ny flygfotokartering 2005 som inte pekade på att igenväxningen fortsatt och bedömer i miljökonsekvensbeskrivningen att påverkan på Valsjön från nuvarande produktion bedöms vara liten-måttlig och inte kommer att öka utan snarare minska. En provtagningspunkt ska etableras strax före inloppet till Valsjön. Undersökningar i Valsjön som Gästriklands vattenvårdsförening utfört visar på låga metallhalter och gott tillstånd på bottenfaunan. Även andra åars näringsinnehåll skulle kunna mätas vid deras utlopp i Gavleån, t ex Bäckebrobäcken. Vi anser dock inte att dessa undersökningar behöver ske för att kunna nå framgång i arbetet att förbättra Gavleåns ekologiska status. Beträffande Bäckebrobäcken är det troligen lättare och bättre att direkt genomföra åtgärder för att minska föroreningar på öppna och känsliga platser i bostadsområdet Sätra. De undersökningar som genomförs bör utgå från målet att dessa ska utföras med det tydliga syftet att spåra föroreningarna till Gavleån. Vi förordar alltså inte rent vetenskapliga undersökningar. Föroreningskällor Vi bedömer att hittills utförda vattenprover pekar mot att näringstillförseln till Gavleån främst härrör från dels det kväve- och fosfortillskott som kommer från Storsjön, dels från anläggningar och verksamheter intill Gavleån och Spikåsbäcken. 10

11 Eftersom Storsjön ligger utanför Gävle kommun så är ett fortsatt interkommunalt samarbete i enda sättet för kommunen att påverka att det sker en fortsätt minskning av näringsbelastningen från Storsjöns vatten. Det tidigare samarbetet i Storsjöprojektet som Gävle kommun deltog i är nu avslutat med mycket gott resultat. Fastighetsägare vid sjön har enligt Sandvikens miljökontor, delvis efter hot om förelägganden, satsat närmare 50 miljoner på att sedan 1997 byta ut miljöfarliga enskilda avloppsanläggningar. Ett lokalt vattenråd för Storsjön har nyligen bildats för att fortsätta arbetet. Vi anser att även Gävle kommun borde undersöka möjligheterna att kunna delta i detta lokala vattenråd. Halterna av totalkväve i östra Storsjön har sedan 1986 enligt Vattenvårdsförbundets mätningar visat en tydligt minskande trend. Trenden har varit liknande men mera osäker vad gäller halten totalfosfor. Delvis kan det bero på att upplagrad fosfor under ganska lång tid kommer att fortsätta läcka ut från sjöns bottensediment som har uppskattats uppgå till cirka 20 % av sjöns fosforbelastning. (Studie av Institutionen för miljöananlys vid SLU, ). Sandviken Material Technology AB har utsläpp som mynnar till Storsjön relativt nära Gavleåns tillopp. Enligt företagets miljökonsekvensbeskrivning 2002 släppte företaget då ut cirka 130 ton kväve per år till Storsjön, vilket uppgick till cirka 40 % av det kväve som SLU några år tidigare hade beräknat att sjön tillfördes. Fosforutsläppen från företaget är låga men större utsläpp sker av olika legeringsmetaller. Föroreningshalterna av metaller där dessa har mätts i Storsjön har dock inte varit alarmerande. Näringstillförsel till Gavleån sker förmodligen också inom Gävle kommun i mycket betydande mängder via lantbruk, trädgårdar, bräddningar, läckande avloppsledningar, dagvattenavrinning, avverkningsytor och dikningar. Om detta saknas dock, förutom gällande bräddningar, helt uppgifter. Ett fortsatt lyckat arbete att minska näringstillförseln till Gavleån förutsätter att dessa okända källor kan åtgärdas. Vi anser att det bör ske både i form av riktade tillsynsprojekt från miljökontorets sida kombinerat med information till fastighetsägare och överenskommelser med jord- och skogsnäringen. 3.4 BAKTERIER I VATTNET Friluftsbad För att kunna anlägga och driva ett officiellt friluftsbad i Gavleån måste badvattenproverna uppfylla normerna i EU:s reviderade badvattendirektiv. Det innebär främst att det kommer det att vara nödvändigt att konstant nedbringa bakteriehalterna av fekala bakterier, tarmbakterier (E-coli och enterokocker). En framtida badplats vid Gavleåns utlopp i havet innebär att eventuella föroreningar späds ut i en större vattenvolym. Samtidigt medför ett bad i Gävlebukten bl a olycksrisker från fartygstrafiken. Stora industrier och Gävle avloppsreningsverk har sina utsläpp i området. Inte minst risken för algblomningar, oljeföroreningar och flytande skräp (som inte tillåts i ett EUbad) måste också beaktas. Vi rekommenderar därför att en eventuell badplats förläggs ovanför Gavleåns sista överfallsdamm vid Strömdalens kraftverk eller förläggs vid kusten på större avstånd norrut från staden. Enligt Gävle dagblad inträffade dock tre stycken oljeutsläpp i Gavleån under 2008 utan att källan kunde hittas. Risken för en upprepning innebär att man 11

12 bör undvika att anlägga ett friluftsbad i ån så länge föroreningskällan inte har kunnat åtgärdas. Detta bör kunna ske inom ramen för det föreslagna tillsynsprojektet (se 4.1) Inför anläggandet av ett friluftsbad bör den specifika platsen väljas med omsorg. Utöver vattenkvalitet, behovet av strandskoning och allmänhetens tillgänglighet kan frågor som strömmar, vattendjup och vattenståndsvariationer, skrot på botten, fiskeintressen, naturvårdsaspekter mm behöva vägas in. Även åns reglering och flödessläppen skulle då kunna studeras närmare eftersom det mellan tillståndet för övre dämningsgräns och nedre sänkningsgräns finns möjlighet att göra överenskommelser. Mätningar Mätningar av fekala bakterier utförs sommartid i östra Storsjön, vid badplatsen vid Forsbacka (Laduholmen) på uppdrag av Kultur & Fritid. Här är halterna genomgående låga, i alla fall på den badsida av holmen där proverna förmodligen tas. I Gavleån har bygg- och miljökontoret tagit bakterieprover vid Boulognerskogen åren 2002 och , med varierande värden. Med tanke på planerna att försöka anlägga ett friluftsbad i ån, att antalet prover hittills är få samt att kostnaden är begränsad så föreslår vi att de bakteriologiska mätningarna i ån ändå bör fortsätta i samma utsträckning och på samma platser som hittills. Lämpligt vore att om möjligt samordna dessa med Vattenvårdsförbundets mätningar, där Gävle kommun ingår. Sommaren 2008 i samband med spontanbadet vid Gavle strand togs även prov vid Gavleåns mynning som visade att det just då var tjänligt med anmärkning. Äldre bakterieundersökningar i Gavleån, då med betydligt högre värden, finns redovisade i vattenvårdsplanen från Tarmbakterier verkar utifrån de utförda mätningarna och de slutsatser som bl a Robert Wedin drog mer eller mindre konstant tillföras Gavleån från outredda källor och i så stor mängd att det förhindrar anläggandet av ett framtida friluftsbad. Påträffas s k termostabila kolibakterier bevisar detta också att föroreningarna är färska. De bakteriologiska föroreningarna i Gavleån tillförs ån på sträckan mellan Forsbacka och Gävle centralort. Bakteriehalterna har konstaterats vara låga när flödet är stort men högre när det är litet. Det tyder på att föroreningar av bakterier tillförs relativt konstant. För att kunna spåra ursprunget till bakterieföroreningarna i Gavleån rekommenderar vi att pröva att göra detta genom samtidiga bakterieanalyser på många platser längs åsträckningen. Om det mellan några punkter uppmäts större skillnader i halterna innebär det att man sedan på får gå vidare för mera detaljerad spårning inom det aktuella området. Dagvattenledningars utlopp är då bra referenspunkter. Det är tyvärr ännu inte praktiskt möjligt att särskilja mänsklig och animalisk fekal förorening vilket hade kunnat underlätta smittspårningen. 3.5 MILJÖFARLIGA VERKSAMHETER Allmänt Miljöfarlig verksamhet är ett vitt begrepp som i miljöbalkens mening innefattar all verksamhet som kan medföra utsläpp till miljön i någon form. För i balken angivna verksamheter med bedömd större miljöpåverkan krävs tillstånd av länsstyrelsen medan det för andra verksamheter räcker med en anmälan till kommunen. Vi har i utredningen inskränkt oss till sådan verksamhet som har eller riskerar att ha utsläpp till vatten. Även om en miljöfarlig verksamhet varken kräver tillstånd eller anmälan så kan, och bör, kommunen som 12

13 tillsynsmyndighet vid behov förelägga verksamhetsutövarna att vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra skador på miljön.. Tillståndspliktiga verksamheter Det finns i länsstyrelsens register åtta stycken tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter i Gävle kommun som ligger inom Gavleåns tillrinningsområde. Av dessa är det bara tre som uppges ha utsläpp till vatten, Forsbacka avfallsanläggning, Gävle flygplats samt Gävle avloppsreningsverk. Forsbacka avfallsanläggning släpper efter rening ut sitt renade lakvatten från deponin till Tökilsbäcken (se även under avloppsslamshantering på sid 22). Verksamheten har nyligen fått ett nytt tillstånd från länsstyrelsen och uppföljande tillsyn är väsentlig. Gävle flygplats har till länsstyrelsen uppgett att utsläppen till vatten f n är noll (ingen urea eller avisning använt 2007). Företagets provtagningsresultat i Spikåsbäcken visar de senaste åren ingen signifikant skillnad mellan resultaten uppströms och nedströms. Om ureaanvändning skedde samtidigt som provtagningarna gjordes framgår dock inte. Miljöprövning för ett utökat antal flygrörelser prövas (nov 2008) av miljödomstolen. Enligt muntlig uppgift önskar bolaget behålla nuvarande kontrollprogram. Räddningstjänstens övningsplats ligger också inom flygplatsområdet och det bör undersökas vilken eventuell miljöpåverkan den verksamheten kan ha eftersom verksamhetens omfattning är oklar. Gävle avloppsreningsverk i Duvbacken har sitt utlopp i inre fjärden av Gävlebukten. Påverkan på Gavleån kan därmed uteslutas från själva reningsverket. Däremot kan vid stor nederbörd bräddningar från avloppssystemets pumpstationer ske ut i Gavleån samt till Valsjöbäcken. Anmälningspliktiga verksamheter I figur 4 på nästa sida redovisas lägena för en del av de miljöfarliga verksamheter som kommunen känner till och där man är tillsynsmyndighet. Uppgifterna är hämtade från kommunens GIS-databas med miljöuppgifter där ett antal olika temaskikt kan sökas ut. Färgpunkterna betecknar olika typer av miljöfarliga verksamheter där även uppgifter om adress och typ av verksamhet anges. För att hitta närmare miljöinformation om en enskild verksamhet får man söka vidare i Bygg- och miljökontorets tillsynsregister. Verksamheternas eventuella utsläpp till vatten, till Gavleån eller dess tillflöden, bör studeras närmare och en sökning i kontorets ärendehanteringsprogram Miljöreda är möjlig att använda i detta syfte. Kommunen har även angivit att även Gävle sjukhus eventuella påverkan på ån kan behövas undersökas. 13

14 Figur 4 Miljöfarliga verksamheter Från kommunens miljödatabas Enskilda avlopp Dåligt fungerande enskilda avlopp är ofta en stor föroreningskälla. Det är inte ovanligt att i storleksordningen 75 % av alla enskilda avlopp fungerar otillfredsställande och släpper ut näringsämnen. Speciellt allvarligt blir detta om avloppen ligger i nära anslutning till känsliga vattendrag. Av de 92 fastigheter vid Gavleån som inventerades 1972 kvarstod 2006 cirka 40 fastigheter som ännu inte anslutits till kommunalt VA. Uppföljande tillsyn av dessa avloppslösningar bör prioriteras. Vi föreslår också som ett mjukare komplement att det tas fram en allmän miljöinformation till fastighetsägare utefter ån om vad man som fastighetsägare bör tänka på för att undvika att sprida föroreningar till ån. Fastighetsägare med bristfälliga avlopp åtgärdar sällan dessa självmant, bland annat för att man inte alltid är medveten om brister i funktionen hos sin avloppsanläggning. 14

15 I figur 5 nedan redovisas de enskilda avlopp, främst trekammarbrunnar, som kommunen har uppgifter om. Figur 6 på nästa sida visar ett annat skikt som har benämnts höga miljöskyddsområden. Av förklaringen framgår att det i de områden som har betecknats som höga miljöskyddsområden bedöms som olämpligt att ha enskilda avlopp. Vid en jämförelse med figur 5 visar det att det finns två-tre enskilda avlopp utefter Gavleån som från den utgångspunkten är olämpligt lokaliserade. Figur 5 Enskilda avlopp Från kommunens miljödatabas 15

16 Figur 6 Höga miljöskyddsnivåområden Från kommunens miljödatabas Kommunalt avloppssystem Vid kraftiga regn och snösmältning kan det inträffa att avloppssystemens pumpstationer inte klarar av att ta emot allt detta vatten (dagvattnet) utan pumpstationerna tvingas brädda avloppsvatten ut till recipienten (vattendraget). Detta kan också ske vid haverier på pumpstationer eller vid planerade reparationer. Det kan vid långvariga stopp vara avsevärda mängder avloppsvatten som på detta sätt kommer ut i vattendragen, vilket utöver att vara föga publikt tilltalande innebär utsläpp av näringsämnen samt hälsorisker vid t ex ett friluftsbad. Även gamla otäta avloppsledningar läcker avloppsvatten till omgivningen samt belastas med från marken inläckande vatten, ofta i stora kvantiteter. Det innebär förstås en förhöjd risk för att pumpstationerna inte räcker till utan bräddar och medför också en ineffektivare och dyrare rening i reningsverket. Hur stort problemet med inläckande dagvatten är utefter Gavleån är oklart men erfarenhetsmässigt kan det handla om betydande kvantiteter. Gästrike Vatten AB anger att man numera enbart har duplikata avloppssystem, dvs separata system för spillvatten och dagvatten. Felkopplingar mellan näten åtgärdas omedelbart när de upptäcks. Närheten till ån efter i princip hela sträckan utgör ett extra riskmoment. Gästrike Vatten AB uppger att en rullande plan för ledningsbyten inte finns utan att det sker bl a med hänsyn till antalet driftstörningar året innan och att det kommande årets planerade projekt tas upp i 16

17 budgeten under reinvesteringar. Relining, inplastning av rören, används också för att förstärka uppfrätta ledningar. Gästrike Vatten AB har redovisat plats och mängder för bräddningar åren Platserna redovisas i figur 7. Pumpstationerna vid ValboAllmäninge, Alborga och Backa mynnar via Valsjöbäcken, övriga direkt till Gavleån. (De två sista pumpstationerna saknas på kartan). De största bräddningarna har skett vid pumpstation och verk i Forsbacka. Åren 2004, 2005 och 2007 rapporteras inga bräddningar ha ägt rum. Bräddningar anmäls via e-post till Bygg- och miljökontoret. Verksamhetsområdet för kommunalt VA följer i stort Gavleåns sträckning. Ett sätt att försöka förbättra avloppssituationen kring Gavleån vore att se över vilka enskilda avlopp som skulle kunna anslutas till det kommunala VA-systemet. Det gäller inom nuvarande verksamhetsområde men vi anser även att Gästrike Vatten AB bör utreda miljöfördelarna med att utvidga nuvarande verksamhetsområde. Vi anser också att kommunen bör kräva att bolaget redovisar en långsiktig åtgärdsplan för hur bräddningar och läckage från det kommunala avloppssystemet ska kunna minskas och på sikt om möjligt helt förhindras. Figur 7 Bräddningspunkter Från Gästrike Vatten AB 17

18 Dagvatten Regn- och snö som faller på hårdgjorda ytor kan vid avrinningen från t ex högtrafikerade trafikleder och parkeringsytor medföra att oljor, metallföroreningar mm rinner ut i vattendragen. Kommunen har 2004 antagit en dagvattenpolicy för hur detta dagvatten bör tas om hand i befintlig och kommande bebyggelse som även ska vara utgångspunkt för kommande arbeten med dagvattenhanteringen. Ett åtgärdsinriktat arbete för att åtgärda föroreningar från dagvattnet har därefter inletts av Gästrike Vatten AB, Bygg- och miljökontoret och Tekniska kontoret i den s k dagvattengruppen. Arbetet bedömer vi har ett mycket bra och aktionsinriktat upplägg som bör fortsätta med framtagande av flera förslag. Förslag är framtagna för anläggandet av sedimentations- och fördröjningsdammar. Uppskattningsvis mellan fem och tio miljöfarliga verksamheter (med kommunal tillsyn) nära Gavleån bör enligt gruppens kartmaterial vara motiverade att granska närmare. Eftersom den största källan till föroreningar till dagvatten brukar vara trafiken så är trafikflödet ett betydelsefullt mått på var åtgärder bör sättas in. De mest trafikerade vägarna är utmärkta på nedanstående karta (Figur 8). Dagvattenavriningen från hårdgjorda industriytor bör bedömas av kommunen vid tillsyn av verksamheter nära Gavleån eller dess tillflöden. Figur 8 Trafikflöden Från dagvattengruppen 18

19 Nedanstående två kartor från Gästrike Vatten AB visar de stora områden som via ledningar avleder sitt dagvatten till Gavleån. En liknande karta finns för Forsbacka. Med en karta där lägena för dessa utlopp är utmärkta borde det finnas goda möjligheter att närmare ringa in och spåra föroreningar till ån i det tidigare angivna spårningsprojeket. Enligt Gästrike Vatten AB finns det strax under hundra stycken dagvattenutlopp mellan Forsbacka och Gavleåns utlopp till havet. En sådan karta ska redan ha tagits fram för dagvattengruppen som i sitt arbete har avgränsat enskilda avrinningsområden för dagvattnet. Figur 9 Dagvattenutlopp till Gavleån, Valbo Från Gästrike Vatten AB Figur 10 Dagvattenutlopp till Gavleån, Gävle Från Gästrike Vatten AB 19

20 Svedens industriområde gränsar intill Gavleån och ån tillförs föroreningar via ytavrinning från området. Länsstyrelsen har (dec 2008) påpekat att utan åtgärder skulle bl a ytavrinningen vid en brand förvärras av släckvattnet samt förelagt om att åtgärder måste vidtas. Större dagvatten- och branddammar planeras. För att säkerställa genomförande och utformning av mera omfattande miljöåtgärder kan det vara lämpligt att tydligare reglera detta i detaljplan jämfört med vad som är möjligt att uppnå med enbart mark- och bygglov. Vi föreslår att detaljplan upprättas för detta område. Lantbruk Det finns gott om djurhållande gårdar i området kring Valbo med omnejd. Nedanstående karta visar på detta. I figuren ingår dock utöver djurhållande lantbruk även andra djurskyddsobjekt som zooaffärer, katthem och hundkennlar. Figur 11 Djuranläggningar Från kommunens miljödatabas Den kommunala tillsynen på Gävles djurhållande gårdar sköts av Sandvikens kommun. Enligt samtal med Sandviken har tillsynen av resursbrist fokuserat på djurskyddstillsynen varför ingen miljöskyddstillsyn får antas ha ägt rum på gårdarna. Alla tillsynsrapporter och handlingar ska finnas hos Gävle bygg- och miljökontor. Även länsstyrelsen har nyligen tagit fram ett GIS-skikt med lantgårdar. De tar dock bara upp de gårdar som har ansökt om gårdsstöd och är alltså mindre omfattande än kommunens dokumentering. Lantbruk över 400 djurenheter ska ha tillstånd från länsstyrelsen men något sådant lantbruk finns det bara ett inom länet och det ligger inte inom Gävle kommun. 20

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle Gavleån En ren kraftkälla för Gävle Att beskriva Gavleån som Gävles blå pulsåder är ingen överdrift. Från Gavleån får vi delar av vårt rena dricksvatten och en källmärkt energi. I vattnen leker fisken

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde Tyresåns vattenvårdsförbund Preliminär version 2013-06-18 2(7) Inledning

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen Referens Anders Forsberg Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen Tumba, februari 2011 Behovsbedömningen av detaljplan för del av kvarteret Rotemannen är framtagen som ett underlag inför

Läs mer

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor.

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. DAGVATTENPOLICY Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. Innehållsförteckning Inledning... 3 Dagvattenpolicy... 4 Vad är dagvatten?... 5 Förutsättningar... 5 Göta

Läs mer

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...

Läs mer

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med

Läs mer

Kärande har hänvisat till en tidigare dom (VA-nämndens beslut , BVa 13 Mål nr Va 16/18).

Kärande har hänvisat till en tidigare dom (VA-nämndens beslut , BVa 13 Mål nr Va 16/18). 1(6) Mark- och miljödomstolen Växjö Tingsrätt Box 81 351 03 VÄXJÖ Myndighetsnämnden i Nybro kommun har stämts till mark- och miljödomstolen att svara på vad kärande yrkar och i övrigt anför gällande mål

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Olof Persson 1 Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har

Läs mer

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Påverkan övergödning Storsjön

Påverkan övergödning Storsjön Påverkan övergödning Storsjön Fosfor styrande för biomassaproduktionen i Storsjön Bakgrundsdata från: Modellering av näringsämnen i Storsjön och dess tillrinningsområde, Jan-Åke Johansson och Hans Kvarnäs,

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Vad händer med Storsjön?

Vad händer med Storsjön? Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Styrdokument dagvatten

Styrdokument dagvatten DANDERYDS KOMMUN 1(7) Styrdokument dagvatten Antaget av kommunfullmäktige 2012-06-11 1. Syfte och mål Syftet med styrdokumentet för dagvatten är att fastställa strategi för dagvattenhantering i kommunen.

Läs mer

Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs

Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs Emma Nordstrand 0474 0474-470 68 emma.nordstrand@uppvidinge.se 2015-01-21 Dnr: 2014-0150 1(5) GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs län.

Läs mer

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Vem gör vad och när? - Översiktsplan Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen

Läs mer

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102)

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) DAGVATTENPOLICY HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726 Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) POLICY 1 1 POLICY 2 Policy Dagvattenpolicyn är uppdelad i generella punkter

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Bildades 1959 Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag De tre avrinningsområdena

Läs mer

Vattendirektivet i ett kommunalt perspektiv

Vattendirektivet i ett kommunalt perspektiv Vattendirektivet i ett kommunalt perspektiv Vattnet i vårt arbete på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Vänersborg Bevakning av vattenfrågor vid anmälningar, tillsyn och prövningar Internt arbete inom

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (12) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras.

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras. Bilaga Sammanställning över objekt som ingår i samt hur dessa eventuellt ska regleras. Objekt som ingår i Materialtäkt 1 Sannolikheten att materialtäkt i grus ska påverka grundvattenkvaliteten i området

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV Väsjön norra MAJ 2013 2 (9) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Inledning 3 3 Geologi 3 4 Dagvattenhantering 3 4.1 Väsjön 3 4.2 Förslag till dagvattenhantering 4 4.3 Reningsbehov

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar

Läs mer

Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006

Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006 Miljönämnden 2007 01 18 16 1 Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006 Skrivelse från kommunrevisionen Miljönämnden har fått en skrivelse från kommunrevisionen angående badvattenkvaliteten

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 2 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson Höje å, samarbete över VA-gränserna Patrik Nilsson Höje å 58% jordbruksmark, 12% tätorter avrinningsområdet storlek 316,0 km 2 Lomma Lund Staffanstorp Drygt 50 st dikningsföretag 15 st med utlopp i huvudfåran

Läs mer

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Inledning Detta handläggarstöd är tänkt som en hjälp i bedömningen av när en anläggning där schaktmassor (avfall) återvinns

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. 1 (6) Datum 2014-02-21 Inledning. Lygnern- Fjärås Bräcka vattentäkt är Kungsbacka

Läs mer

Badvattenprofil Grumlan, Östanå

Badvattenprofil Grumlan, Östanå Badvattenprofil Grumlan, Östanå Sammanfattning Östanå badplats är en relativt liten insjö, ca 4 km2 belägen i Vetlanda kommun med ca 250 m lång sandstrand. Vid badet finns bryggor samt hopptorn. Badplatsen

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

Vad är avloppsvatten

Vad är avloppsvatten Vad är avloppsvatten Avloppsvatten delas in i: Spillvatten: förorenat vatten från t ex bad, dusch och WC. Renas i reningsverk. Dagvatten: regn- och smältvatten från t ex tak och hårdgjorda ytor. Leds ut

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

1.1 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras om nedanstående

1.1 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras om nedanstående 1(5) Detaljplan för delar av Fagersand 1:2 m.fl. Gullspångs kommun GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2 Ett förslag till detaljplan upprättades i juni 2013. Planärendet handlades med s.k. normalt planförfarande och

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun 22 26 Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun Dnr 2013-0176 Miljönämndens beslut Miljönämnden beslutar att

Läs mer

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (7) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

INVENTERING AV ENSKILDA AVLOPP I MÄRSTAÅNS AVRINNINGSOMRÅDE MED OMNEJD, 2010

INVENTERING AV ENSKILDA AVLOPP I MÄRSTAÅNS AVRINNINGSOMRÅDE MED OMNEJD, 2010 INVENTERING AV ENSKILDA AVLOPP I MÄRSTAÅNS AVRINNINGSOMRÅDE MED OMNEJD, 2010 RAPPORT Sigtuna kommun 2010-10-25 2010-10-01 Handläggare Veronica Widenmo och Åsa Persson Miljö- och hälsoskyddskontoret 2 Inventering

Läs mer

Vattenskyddsområden - Bor du i ett?

Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Bilaga 5 Information till hemsidan Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan

Läs mer

Remiss: Ingen övergödning Strategi för Stockholms län

Remiss: Ingen övergödning Strategi för Stockholms län 28 augusti 2014 rev. 15 september 2014 MN 2014-1331 1 (2) HANDLÄGGARE Johanna Pettersson 08-535 364 91 johanna.pettersson@huddinge.se Miljönämnden Samhällsbyggnadsnämnden Remiss: Ingen övergödning Strategi

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 3 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24. Dnr: Upprättad:

Storumans kommun. Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24. Dnr: Upprättad: Storumans kommun Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24 Dnr: Upprättad: 2013-01-15 2 (7) Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24 Samråd om miljöpåverkan

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Skydda dricksvattnet. Att bo och verka i ett vattenskyddsområde

Skydda dricksvattnet. Att bo och verka i ett vattenskyddsområde Skydda dricksvattnet Att bo och verka i ett vattenskyddsområde Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan avstå det mesta, men vi klarar oss inte utan vatten. Vattenskyddsområden finns

Läs mer

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken Åtgärdsplan Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden 2012 Foto våtmark i Snärjebäcken Innehåll 1 Beskrivning av Nävraåns avrinningsområde... 2 2 Beskrivning av Snärjebäckens

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun

Avloppsinventering i Haninge kommun Avloppsinventering i Haninge kommun - Resultat inventeringen 2013 - Slutrapportering inventeringen 2010-2013 2014-11-24 Stefan Engblom 1 Inledning 1:1. Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Åtgärder - Ett kommunalt intresse och ansvar. Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad

Åtgärder - Ett kommunalt intresse och ansvar. Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad Åtgärder - Ett kommunalt intresse och ansvar Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad Vattensamverkan 10 mars 2016 Vad betyder vattnet för våra kommuner? Vattennära ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Bildades 1959 Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag De tre avrinningsområdena

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Handläggare Olle Nordell 2013-02-20

Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Handläggare Olle Nordell 2013-02-20 Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Handläggare Olle Nordell 2013-02-20 Verksamhetsplan för år 2013 och framåt 1 o 2. Vattenkontroll Beskriv de olika punkterna i kontrollprogrammet bättre Kontrollprogrammet

Läs mer

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 En rapport skriven av Victoria Hågland, Göteborgs va-verk, på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund GÖTEBORGS RAPPORT 1(18) Förord Mot bakgrund av de

Läs mer

Dagvattenpolicy för Danderyds kommun

Dagvattenpolicy för Danderyds kommun 1(5) Tekniska nämnden Dagvattenpolicy för Danderyds kommun Bakgrund Danderyds kommun har i dagsläget ingen dagvattenpolicy. Avsaknad av rutiner i dagvattenrelaterade frågor har resulterat i merarbete för

Läs mer

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,

Läs mer

Detaljplan för Gamla Salteriet Del av fastigheten Rönnäng 1:153 m.fl. Tjörns kommun

Detaljplan för Gamla Salteriet Del av fastigheten Rönnäng 1:153 m.fl. Tjörns kommun Detaljplan för Gamla Salteriet Del av fastigheten Rönnäng m.fl. Tjörns kommun Principer för vatten- och avloppsanläggningar, dagvattenhantering. Detaljplan för Gamla Salteriet Del av fastigheten Rönnäng

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer