GAVLEÅN Kartläggning av utredningar och åtgärdsbehov

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GAVLEÅN Kartläggning av utredningar och åtgärdsbehov"

Transkript

1 GAVLEÅN Kartläggning av utredningar och åtgärdsbehov Gavleån invid Boulognerskogen Foto: Svante Lundquist December 2008

2 Innehåll Sid 1. Uppdraget 3 2. Sammanfattning 4 3. Slutsatser av befintliga utredningar 3.1 Inledning Gavleåns status Näringsämnen i vatten Mätningar 9 Föroreningskällor Bakterier i vatten Friluftsbad 11 Mätningar Miljöfarliga verksamheter Allmänt 12 Tillståndspliktiga verksamheter 13 Anmälningspliktiga verksamheter 13 Enskilda avlopp 14 Kommunalt avloppssystem 16 Dagvatten 18 Lantbruk 20 Skogsbruk 21 Avloppsslamshantering Markföroreningar Identifierade områden 22 Cisterner 24 Radioaktivitet Vattenskyddsområde Rekreation och fiske Naturvård Riktlinjer i översiktsplan Åtgärdsförslag 28 Bilaga: Granskade utredningar 2

3 1. Uppdraget Gävle kommuns Bygg & Miljökontor har beviljats medel under 2008 och 2009 för en utredning om orsaker till negativ påverkan och att föreslå åtgärder för förbättring av vattenkvaliteten i Gavleån. Målet är att i framtiden kunna utnyttja Gavleåns hela kapacitet som rekreationsområde genom att uppfylla God status enligt Vattendirektivet och att kunna anlägga ett strandbad, som uppfyller EU-s baddirektiv vad gäller kvalitet. har fått uppdraget att, med Gävle kommuns bygg- och miljökontor som uppdragsgivare, kartlägga vilka befintliga utredningar som finns rörande Gavleån eller andra i sammanhanget adekvata utredningar och sammanfatta deras resultat (steg 1). Arbetet omfattar också att redovisa vilka utredningar som saknas för att man ska kunna bedöma vilka åtgärder som ska genomföras i syfte att nå ovanstående mål samt vem som rimligen bör vara ansvarig för dem och om den ansvarige är villig att utföra dessa under första halvåret Arbetet utförs och redovisas för uppdragsgivaren under Om kostnader för åtgärder redan enkelt framgår i befintligt material ska detta redovisas i steg 1. Gavleåns tillrinningsområde är mycket stort (Figur 1). Då bakteriehalterna är låga vid Storsjöns utlopp till Gavleån och då åtgärderna för att minska näringsbelastningen till och från Storsjön måste göras i grannkommuner så har uppdraget i samråd med beställaren fokuserats på tillrinningsområdet mellan Storsjön och Gävle centralort, vilket också är i överensstämmelse med länsstyrelsens avgränsning för vattendirektivets statusbestämning. Genom att mängden befintligt material har visat sig vara mindre än väntat har det funnits utrymme att inom uppdraget även inrymma framtagande av förslag på åtgärder för att förbättra Gavleån. En lista med de personer som vi har kontaktat under arbetet har överlämnats till Bygg- och miljökontoret. Vargstigen Ingarö

4 2. Sammanfattning Utredningar som har antagits kunna ha bäring på uppdraget har inhämtats och granskats. Slutsatsen är att det är ett mindre antal undersökningar, rapporter och utredningar är relevanta för Gavleåns vattenkvalitet. Huvudsakligen handlar det om dokument som har producerats eller beställts av Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Gävle kommun, Gästriklands vattenvårdsförbund, Sveriges Lantbruksuniversitet samt Gästrike Vatten AB. Kommunala tillsynsrapporter från lantbruk, enskilda avloppsanläggningar och olika miljöfarliga verksamheter har inte kunnat granskas men bör kunna ha stor betydelse vid bedömningen av lämpliga framtida åtgärder. Gavleån bedöms av länsstyrelsen vara ett påverkat vattendrag där länsstyrelsen (okt 2008) har föreslagit att målet för Gavleåns vattenkvalitet enligt EU:s vattendirektiv ska vara att ån ska uppnå en god ekologisk potential. Det tolkas som att målet inte kan vara att Gavleån ska kunna återvända till ett opåverkat ursprungsstadium. För att förbättra Gavleåns ekologiska status, då främst innebärande en förbättrad vattenkvalitet, behöver bakteriehalterna och näringstillförseln reduceras. Genomförda vattenprovtagningar pekar mot att näringstillförseln till Gavleån främst härrör från det kväve- och fosfortillskott som kommer från Storsjön samt från anläggningar och verksamheter intill Gavleån och Spikåsbäcken. Ingen provtagning har dock skett i Kungsbäcken/Valsjöbäcken. Eftersom Storsjön ligger utanför Gävle kommun så är ett fortsatt interkommunalt samarbete i syfte att fortsätta minska näringsbelastningen på Storsjön angeläget. Tarmbakterier verkar mer eller mindre konstant tillföras Gavleån i så stor mängd att EU:s badvattendirektiv förhindrar anläggandet av ett officiellt friluftsbad. De bakteriologiska föroreningarna i Gavleån tillförs ån på sträckan mellan Forsbacka och Gävle centralort. Dessa måste härröra från dålig gödselhantering, bristfälliga enskilda avlopp eller bräddningar och läckage från det kommunala avloppssystemet. För att kunna spåra ursprunget till bakterieföroreningarna i Gavleån rekommenderas att pröva att göra detta genom samtidiga bakterieanalyser på många platser längs åsträckningen. På de sträckningar där större skillnader i halterna uppmäts innebär det att man sedan får gå vidare för mera detaljerad spårning. Markföroreningarna vid Forsbacka bruk, Mackmyra Sulfit, Åsbyggeby såg samt Åbyfors antas utgöra de för Gavleån potentiellt farligaste. Följande 22 åtgärder för att förbättra Gavleåns status och vattenkvalitet med utförare föreslås. Prioritet 1 omfattar de åtgärder som vi bedömer bör kunna ge störst förbättringar för Gavleåns vattenstatus. Även de översta åtgärderna under prioritet 2 är från den utgångspunkten av stor vikt. Åtgärdsförslagen är konsultens egna förslag på de åtgärder som bör genomföras för att kunna uppnå en förbättring av Gavleåns status och vattenkvalitet. Tiden mellan rapportarbetet och våren 2009, då åtgärderna skulle föreslås genomföras, sattes generellt alltför kort för att berörda förvaltningar och nämnder/styrelser skulle kunna ha tillräcklig tid att granska de framtagna förslagen i detalj och i efterhand kunna lägga in dessa i sin budget och planering för De åtgärder av enklare slag som inte ändå kan genomföras under 2009 bör respektive nämnd/styrelse under 2009 ta ställning till för 2010 års budget och verksamhetsplan. 4

5 Prioritet 1 1 Tillsyn av miljöfarliga verksamheter invid Gavleån och dess tillflöden (Bygg & Miljö) 2 Spårningsprojekt för Gavleåns fekala föroreningar (Bygg- & Miljö, Tekniska kontoret, Gästrike Vatten AB) 3 Tillsyn och eventuell VA-anslutning av enskilda avloppsanläggningar (Bygg & Miljö) 4. Utreda en utvidgning av verksamhetsområdet för det kommunala VA-nätet (Gästrike Vatten AB) 5 Tillsyn av konstaterade brister i gödselhantering (Bygg & Miljö) 6 Ta fram en handlingsplan mot bräddningar och läckage från avloppssystemet. (Gästrike Vatten AB) 7 Överenskommelser om skyddszoner inom lantbruket (Bygg & Miljö och LRF) 8 Ta in riktlinjer för Gavleån i översiktsplanen (Bygg & Miljö) 9 Överväg införandet av områdesbestämmelser till skydd för miljön vid Gavleån (Bygg & Miljö) 10 Fortsätta dagvattengruppens arbete (Gästrike Vatten AB, Bygg & Miljö, Tekniska kontoret) Prioritet 2 11 Säkerställ omhändertagandet av dag- och släckvatten i Svedens industriområde (Bygg & Miljö) 12 Utredande av och eventuell sanering av markföroreningar nära Gavleån (Tekniska kontoret) 13 Överenskommelser om skyddszoner och dikningar inom skogsbruket (Bygg & Miljö och Skogsstyrelsen) 14 Interkommunalt samarbete för att minska föroreningar från Storsjön (Storsjöns lokala vattenråd) 15 Provtagning i Kungsbäcken/Valsjöbäcken (Gästriklands vattenvårdsförbund) 16 Kontrollera om rasriskområden har miljöfarliga verksamheter (Bygg & Miljö) 17 Fortsatt mätning av fekala bakterier i Gavleån (Bygg & Miljö) 5

6 18 Framtagande av miljöinformation till fastighetsägare invid Gavleån (Bygg & Miljö och Informationsavd) 19 Bedöma länsstyrelsens angivna ekologiska klassningar (Bygg & Miljö och Länsstyrelsen) 20 Bedöma eventuell miljöpåverkan från Räddningstjänstens övningsplats (Bygg & Miljö) 21 Åtgärda det nedre vandringshindret för fisk i Gavleån (Kultur & Fritid) 22 Anslutning av Gävle reningsverk till Svenskt Vattens certifieringsarbete (Gästrike Vatten AB) 6

7 3. Slutsatser av befintliga utredningar 3. 1 INLEDNING De utredningar som har antagits kunna ha bäring på uppdraget har inhämtats och granskats (Bilaga 1). Rent kulturhistoriska dokument har då uteslutits. En slutsats är att det finns ett mindre antal undersökningar, rapporter och utredningar som är relevanta för Gavleåns vattenkvalitet. Mycket material har enbart varit tillgängligt i form av utdrag från databaser. De dokument som finns har till största delen producerats eller beställts av Gävle kommun, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Gästriklands vattenvårdsförbund och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Kommunala uppgifter om miljöfarliga verksamheter har inte framkommit så att de i detalj har kunnat granskas inom ramen för uppdraget men bör kunna ha stor betydelse i bedömningen av lämpliga framtida åtgärder. Fysikalisk-kemiska vattenprover finns för Storsjön, Valsjön, Spikåsbäcken, Tökilsbäcken, Gavleån samt i Gävlebukten. SLU har i en 40 år lång obruten mätföljd följt utvecklingen i Gavleån. Även Gästriklands vattenvårdsförening har en lång mätserie. Bygg- och miljökontoret kontrollerar badvattenkvaliteten vid Storsjön och sedan några år tillbaka tas också bakterieprover i ån vid Gävle centralort. 3.2 GAVLEÅNS STATUS Figur 1 Tillrinningsområdet Gavleåns hela tillrinningsområde är 2460 km2 och består till cirka 80 % av skogs- och myrmarker. 7

8 Vattnet är därför också naturligt brunt och humusrikt. Vattenkvaliteten har förbättrats de senaste decennierna och genomgick kring 1977 (SLU:s mätserie) en klar förbättring då främst ph men även alkalinitet plötsligt steg. Orsaken kan spåras till nedläggandet av Mackmyra sulfitfabrik. Halten av näringsämnen har inte förbättrats på samma sätt. Totalfosfor har inte sjunkit de sista decennierna medan halten totalkväve visar tendenser till att minska på talet. Metallhalterna (mätt i mossa) är numera låga, förutom kvicksilver där halten fortfarande bedöms som hög. Gavleån är helt reglerad med sju vattenkraftverk i Gavleån som samtliga ägs av Gävle Energi AB. Dammarna begränsar eller förhindrar helt spridningsmöjligheterna för många arter, inte minst för fiskar. Det innebär samtidigt att det finns större möjligheter att begränsa spridning av föroreningar efter en olycka. Vattenföringen i Gavleån registreras dagligen av Gävle Energi AB vid Tolvfors kraftverk. Länsstyrelsernas och vattenmyndigheternas databas (VISS) innehåller bedömningar av vattenkvalitet och status av sjöar, vattendrag och kustvatten samt uppgifter om skyddade områden. Nedanstående två kartor är konstruerade utifrån dess uppgifter. Figur 2. Ekologisk status Karta konstruerad från Länsstyrelsens VISS-data, nov 2008 (Färger: Rött-brunt-gult-grönt-blått, blått är bäst status) Länsstyrelsen framhåller att databasens bedömningar kan komma att förändras då ytterligare data framkommer. Detta eftersom länsstyrelsernas bedömningar av vattendrag och sjöar i Norrland till stor del utgår från indikativa metoder eftersom det i regel saknas tillräckliga undersökningsresultat eller faktiska inventeringar. 8

9 Länsstyrelsens bedömningar i figur 2 skulle därför eventuellt också kunna förändras och förbättras genom att kommunen gör en egen bedömning av bakgrunden till den ekologiska statusklassningen. Statusklassningar kan komma att ligga till grund för vilka vattendrag som bör prioriteras för olika åtgärder. Vi rekommenderar därför att kommunen tar kontakt med länsstyrelsen för att gemensamt bedöma klassningarna, t ex avseende Spikåsbäcken. Figur 3. Näringsstatus Karta konstruerad från Länsstyrelsens VISS-data, nov 2008 (Färger: Rött-brunt-gult-grönt-blått, blått är bäst status) Gavleån bedöms av länsstyrelsen vara ett påverkat vattendrag där länsstyrelsen (okt 2008) har föreslagit att målet för Gavleåns vattenkvalitet enligt EU:s vattendirektiv ska vara att ån ska uppnå god ekologisk potential. Det tolkas som att målet inte kan vara att Gavleån ska kunna återvända till ett opåverkat ursprungsstadium. För att förbättra Gavleåns ekologiska status bedömer vi därför att det främst är en förbättrad vattenkvalitet genom att reducera tillförseln av näringsämnena fosfor och kväve som behöver åstadkommas. Det samverkar med de åtgärder som från andra utgångspunkter bör genomföras för att förbättra fiske och rekreation samt bevarandet av viktiga grönområden längs ån. 3.3 NÄRINGSÄMNEN I VATTNET Mätningar De aktörer som har konstaterats genomföra fysikalisk-kemiska mätningar av vattenkvalitet i Gavleån och dess tillflöden är Gävle kommuns bygg- och miljökontor (Gavleån), 9

10 Gästriklands vattenvårdsförbund (Storsjön och Gävlebukten), Gävle flygplats (Spikåsbäcken) samt Forsbacka avfallsanläggning (Tökilsbäcken). SLU mäter på Naturvårdsverkets uppdrag vattenkvaliteten i Gavleån vid Strömdalens kraftstation (Boulognerskogen) samt i kustvattnet vid Gavleåns mynning. De sista mätningarna ingår i det nationella miljökontrollprogrammet. Äldre mätningar redovisas också i Länsstyrelsens vattenvårdsplan för Gavleån från Länsstyrelsen bedömer (se Figur 3) näringssituationen i Valsjöbäcken och dess fortsättning i Kungsbäcken som god. Inga mätningar har dock påträffats för Valsjöbäcken som stödjer denna bedömning. Vi rekommenderar därför att kväve- och fosforhalterna undersöks vid Valsjöbäckens utlopp i Gavleån samt att detta kombineras med enklare flödesuppskattningar. Inga flödesmätningar har skett i åarna och uppmätta halter måste korreleras till flödena för att de tillförda mängderna ska kunna bedömas. Undersökningens resultat bör vara av intresse för medlemmarna i Gästriklands vattenvårdsförening och därför kunna upphandlas på föreningens uppdrag. Rekommendationen baseras på att Valsjöbäcken rinner genom brukad jordbruksmark, att tre pumpstationer har registrerade bräddningar i bäcken, att den avvattnar ett mycket stort område, att bäcken har utpekats som intressant för att etablera öring i samt att den börjar i Valsjön som har högre näringsstatus. Valsjöns högre näringsstatus kan bero på att sjön via ett dike avvattnar den pågående torvtäkten på Norrbomuren. Länsstyrelsen gav 2007 Neova AB en förlängning av bearbetningskoncessionen för täkten fram till För att minska föroreningarna till Valsjön ska enligt koncessionsvillkoren en översilningsdamm och reviderade sedimentationsdammar ha anlagts senast augusti I företagets miljökonskevensbeskrivning uppges att miljökontoret i Gävle 1998 lät utföra en flygbildskartering som visade att Valsjöns vegetation långsamt ökat sedan Företaget utförde en ny flygfotokartering 2005 som inte pekade på att igenväxningen fortsatt och bedömer i miljökonsekvensbeskrivningen att påverkan på Valsjön från nuvarande produktion bedöms vara liten-måttlig och inte kommer att öka utan snarare minska. En provtagningspunkt ska etableras strax före inloppet till Valsjön. Undersökningar i Valsjön som Gästriklands vattenvårdsförening utfört visar på låga metallhalter och gott tillstånd på bottenfaunan. Även andra åars näringsinnehåll skulle kunna mätas vid deras utlopp i Gavleån, t ex Bäckebrobäcken. Vi anser dock inte att dessa undersökningar behöver ske för att kunna nå framgång i arbetet att förbättra Gavleåns ekologiska status. Beträffande Bäckebrobäcken är det troligen lättare och bättre att direkt genomföra åtgärder för att minska föroreningar på öppna och känsliga platser i bostadsområdet Sätra. De undersökningar som genomförs bör utgå från målet att dessa ska utföras med det tydliga syftet att spåra föroreningarna till Gavleån. Vi förordar alltså inte rent vetenskapliga undersökningar. Föroreningskällor Vi bedömer att hittills utförda vattenprover pekar mot att näringstillförseln till Gavleån främst härrör från dels det kväve- och fosfortillskott som kommer från Storsjön, dels från anläggningar och verksamheter intill Gavleån och Spikåsbäcken. 10

11 Eftersom Storsjön ligger utanför Gävle kommun så är ett fortsatt interkommunalt samarbete i enda sättet för kommunen att påverka att det sker en fortsätt minskning av näringsbelastningen från Storsjöns vatten. Det tidigare samarbetet i Storsjöprojektet som Gävle kommun deltog i är nu avslutat med mycket gott resultat. Fastighetsägare vid sjön har enligt Sandvikens miljökontor, delvis efter hot om förelägganden, satsat närmare 50 miljoner på att sedan 1997 byta ut miljöfarliga enskilda avloppsanläggningar. Ett lokalt vattenråd för Storsjön har nyligen bildats för att fortsätta arbetet. Vi anser att även Gävle kommun borde undersöka möjligheterna att kunna delta i detta lokala vattenråd. Halterna av totalkväve i östra Storsjön har sedan 1986 enligt Vattenvårdsförbundets mätningar visat en tydligt minskande trend. Trenden har varit liknande men mera osäker vad gäller halten totalfosfor. Delvis kan det bero på att upplagrad fosfor under ganska lång tid kommer att fortsätta läcka ut från sjöns bottensediment som har uppskattats uppgå till cirka 20 % av sjöns fosforbelastning. (Studie av Institutionen för miljöananlys vid SLU, ). Sandviken Material Technology AB har utsläpp som mynnar till Storsjön relativt nära Gavleåns tillopp. Enligt företagets miljökonsekvensbeskrivning 2002 släppte företaget då ut cirka 130 ton kväve per år till Storsjön, vilket uppgick till cirka 40 % av det kväve som SLU några år tidigare hade beräknat att sjön tillfördes. Fosforutsläppen från företaget är låga men större utsläpp sker av olika legeringsmetaller. Föroreningshalterna av metaller där dessa har mätts i Storsjön har dock inte varit alarmerande. Näringstillförsel till Gavleån sker förmodligen också inom Gävle kommun i mycket betydande mängder via lantbruk, trädgårdar, bräddningar, läckande avloppsledningar, dagvattenavrinning, avverkningsytor och dikningar. Om detta saknas dock, förutom gällande bräddningar, helt uppgifter. Ett fortsatt lyckat arbete att minska näringstillförseln till Gavleån förutsätter att dessa okända källor kan åtgärdas. Vi anser att det bör ske både i form av riktade tillsynsprojekt från miljökontorets sida kombinerat med information till fastighetsägare och överenskommelser med jord- och skogsnäringen. 3.4 BAKTERIER I VATTNET Friluftsbad För att kunna anlägga och driva ett officiellt friluftsbad i Gavleån måste badvattenproverna uppfylla normerna i EU:s reviderade badvattendirektiv. Det innebär främst att det kommer det att vara nödvändigt att konstant nedbringa bakteriehalterna av fekala bakterier, tarmbakterier (E-coli och enterokocker). En framtida badplats vid Gavleåns utlopp i havet innebär att eventuella föroreningar späds ut i en större vattenvolym. Samtidigt medför ett bad i Gävlebukten bl a olycksrisker från fartygstrafiken. Stora industrier och Gävle avloppsreningsverk har sina utsläpp i området. Inte minst risken för algblomningar, oljeföroreningar och flytande skräp (som inte tillåts i ett EUbad) måste också beaktas. Vi rekommenderar därför att en eventuell badplats förläggs ovanför Gavleåns sista överfallsdamm vid Strömdalens kraftverk eller förläggs vid kusten på större avstånd norrut från staden. Enligt Gävle dagblad inträffade dock tre stycken oljeutsläpp i Gavleån under 2008 utan att källan kunde hittas. Risken för en upprepning innebär att man 11

12 bör undvika att anlägga ett friluftsbad i ån så länge föroreningskällan inte har kunnat åtgärdas. Detta bör kunna ske inom ramen för det föreslagna tillsynsprojektet (se 4.1) Inför anläggandet av ett friluftsbad bör den specifika platsen väljas med omsorg. Utöver vattenkvalitet, behovet av strandskoning och allmänhetens tillgänglighet kan frågor som strömmar, vattendjup och vattenståndsvariationer, skrot på botten, fiskeintressen, naturvårdsaspekter mm behöva vägas in. Även åns reglering och flödessläppen skulle då kunna studeras närmare eftersom det mellan tillståndet för övre dämningsgräns och nedre sänkningsgräns finns möjlighet att göra överenskommelser. Mätningar Mätningar av fekala bakterier utförs sommartid i östra Storsjön, vid badplatsen vid Forsbacka (Laduholmen) på uppdrag av Kultur & Fritid. Här är halterna genomgående låga, i alla fall på den badsida av holmen där proverna förmodligen tas. I Gavleån har bygg- och miljökontoret tagit bakterieprover vid Boulognerskogen åren 2002 och , med varierande värden. Med tanke på planerna att försöka anlägga ett friluftsbad i ån, att antalet prover hittills är få samt att kostnaden är begränsad så föreslår vi att de bakteriologiska mätningarna i ån ändå bör fortsätta i samma utsträckning och på samma platser som hittills. Lämpligt vore att om möjligt samordna dessa med Vattenvårdsförbundets mätningar, där Gävle kommun ingår. Sommaren 2008 i samband med spontanbadet vid Gavle strand togs även prov vid Gavleåns mynning som visade att det just då var tjänligt med anmärkning. Äldre bakterieundersökningar i Gavleån, då med betydligt högre värden, finns redovisade i vattenvårdsplanen från Tarmbakterier verkar utifrån de utförda mätningarna och de slutsatser som bl a Robert Wedin drog mer eller mindre konstant tillföras Gavleån från outredda källor och i så stor mängd att det förhindrar anläggandet av ett framtida friluftsbad. Påträffas s k termostabila kolibakterier bevisar detta också att föroreningarna är färska. De bakteriologiska föroreningarna i Gavleån tillförs ån på sträckan mellan Forsbacka och Gävle centralort. Bakteriehalterna har konstaterats vara låga när flödet är stort men högre när det är litet. Det tyder på att föroreningar av bakterier tillförs relativt konstant. För att kunna spåra ursprunget till bakterieföroreningarna i Gavleån rekommenderar vi att pröva att göra detta genom samtidiga bakterieanalyser på många platser längs åsträckningen. Om det mellan några punkter uppmäts större skillnader i halterna innebär det att man sedan på får gå vidare för mera detaljerad spårning inom det aktuella området. Dagvattenledningars utlopp är då bra referenspunkter. Det är tyvärr ännu inte praktiskt möjligt att särskilja mänsklig och animalisk fekal förorening vilket hade kunnat underlätta smittspårningen. 3.5 MILJÖFARLIGA VERKSAMHETER Allmänt Miljöfarlig verksamhet är ett vitt begrepp som i miljöbalkens mening innefattar all verksamhet som kan medföra utsläpp till miljön i någon form. För i balken angivna verksamheter med bedömd större miljöpåverkan krävs tillstånd av länsstyrelsen medan det för andra verksamheter räcker med en anmälan till kommunen. Vi har i utredningen inskränkt oss till sådan verksamhet som har eller riskerar att ha utsläpp till vatten. Även om en miljöfarlig verksamhet varken kräver tillstånd eller anmälan så kan, och bör, kommunen som 12

13 tillsynsmyndighet vid behov förelägga verksamhetsutövarna att vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra skador på miljön.. Tillståndspliktiga verksamheter Det finns i länsstyrelsens register åtta stycken tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter i Gävle kommun som ligger inom Gavleåns tillrinningsområde. Av dessa är det bara tre som uppges ha utsläpp till vatten, Forsbacka avfallsanläggning, Gävle flygplats samt Gävle avloppsreningsverk. Forsbacka avfallsanläggning släpper efter rening ut sitt renade lakvatten från deponin till Tökilsbäcken (se även under avloppsslamshantering på sid 22). Verksamheten har nyligen fått ett nytt tillstånd från länsstyrelsen och uppföljande tillsyn är väsentlig. Gävle flygplats har till länsstyrelsen uppgett att utsläppen till vatten f n är noll (ingen urea eller avisning använt 2007). Företagets provtagningsresultat i Spikåsbäcken visar de senaste åren ingen signifikant skillnad mellan resultaten uppströms och nedströms. Om ureaanvändning skedde samtidigt som provtagningarna gjordes framgår dock inte. Miljöprövning för ett utökat antal flygrörelser prövas (nov 2008) av miljödomstolen. Enligt muntlig uppgift önskar bolaget behålla nuvarande kontrollprogram. Räddningstjänstens övningsplats ligger också inom flygplatsområdet och det bör undersökas vilken eventuell miljöpåverkan den verksamheten kan ha eftersom verksamhetens omfattning är oklar. Gävle avloppsreningsverk i Duvbacken har sitt utlopp i inre fjärden av Gävlebukten. Påverkan på Gavleån kan därmed uteslutas från själva reningsverket. Däremot kan vid stor nederbörd bräddningar från avloppssystemets pumpstationer ske ut i Gavleån samt till Valsjöbäcken. Anmälningspliktiga verksamheter I figur 4 på nästa sida redovisas lägena för en del av de miljöfarliga verksamheter som kommunen känner till och där man är tillsynsmyndighet. Uppgifterna är hämtade från kommunens GIS-databas med miljöuppgifter där ett antal olika temaskikt kan sökas ut. Färgpunkterna betecknar olika typer av miljöfarliga verksamheter där även uppgifter om adress och typ av verksamhet anges. För att hitta närmare miljöinformation om en enskild verksamhet får man söka vidare i Bygg- och miljökontorets tillsynsregister. Verksamheternas eventuella utsläpp till vatten, till Gavleån eller dess tillflöden, bör studeras närmare och en sökning i kontorets ärendehanteringsprogram Miljöreda är möjlig att använda i detta syfte. Kommunen har även angivit att även Gävle sjukhus eventuella påverkan på ån kan behövas undersökas. 13

14 Figur 4 Miljöfarliga verksamheter Från kommunens miljödatabas Enskilda avlopp Dåligt fungerande enskilda avlopp är ofta en stor föroreningskälla. Det är inte ovanligt att i storleksordningen 75 % av alla enskilda avlopp fungerar otillfredsställande och släpper ut näringsämnen. Speciellt allvarligt blir detta om avloppen ligger i nära anslutning till känsliga vattendrag. Av de 92 fastigheter vid Gavleån som inventerades 1972 kvarstod 2006 cirka 40 fastigheter som ännu inte anslutits till kommunalt VA. Uppföljande tillsyn av dessa avloppslösningar bör prioriteras. Vi föreslår också som ett mjukare komplement att det tas fram en allmän miljöinformation till fastighetsägare utefter ån om vad man som fastighetsägare bör tänka på för att undvika att sprida föroreningar till ån. Fastighetsägare med bristfälliga avlopp åtgärdar sällan dessa självmant, bland annat för att man inte alltid är medveten om brister i funktionen hos sin avloppsanläggning. 14

15 I figur 5 nedan redovisas de enskilda avlopp, främst trekammarbrunnar, som kommunen har uppgifter om. Figur 6 på nästa sida visar ett annat skikt som har benämnts höga miljöskyddsområden. Av förklaringen framgår att det i de områden som har betecknats som höga miljöskyddsområden bedöms som olämpligt att ha enskilda avlopp. Vid en jämförelse med figur 5 visar det att det finns två-tre enskilda avlopp utefter Gavleån som från den utgångspunkten är olämpligt lokaliserade. Figur 5 Enskilda avlopp Från kommunens miljödatabas 15

16 Figur 6 Höga miljöskyddsnivåområden Från kommunens miljödatabas Kommunalt avloppssystem Vid kraftiga regn och snösmältning kan det inträffa att avloppssystemens pumpstationer inte klarar av att ta emot allt detta vatten (dagvattnet) utan pumpstationerna tvingas brädda avloppsvatten ut till recipienten (vattendraget). Detta kan också ske vid haverier på pumpstationer eller vid planerade reparationer. Det kan vid långvariga stopp vara avsevärda mängder avloppsvatten som på detta sätt kommer ut i vattendragen, vilket utöver att vara föga publikt tilltalande innebär utsläpp av näringsämnen samt hälsorisker vid t ex ett friluftsbad. Även gamla otäta avloppsledningar läcker avloppsvatten till omgivningen samt belastas med från marken inläckande vatten, ofta i stora kvantiteter. Det innebär förstås en förhöjd risk för att pumpstationerna inte räcker till utan bräddar och medför också en ineffektivare och dyrare rening i reningsverket. Hur stort problemet med inläckande dagvatten är utefter Gavleån är oklart men erfarenhetsmässigt kan det handla om betydande kvantiteter. Gästrike Vatten AB anger att man numera enbart har duplikata avloppssystem, dvs separata system för spillvatten och dagvatten. Felkopplingar mellan näten åtgärdas omedelbart när de upptäcks. Närheten till ån efter i princip hela sträckan utgör ett extra riskmoment. Gästrike Vatten AB uppger att en rullande plan för ledningsbyten inte finns utan att det sker bl a med hänsyn till antalet driftstörningar året innan och att det kommande årets planerade projekt tas upp i 16

17 budgeten under reinvesteringar. Relining, inplastning av rören, används också för att förstärka uppfrätta ledningar. Gästrike Vatten AB har redovisat plats och mängder för bräddningar åren Platserna redovisas i figur 7. Pumpstationerna vid ValboAllmäninge, Alborga och Backa mynnar via Valsjöbäcken, övriga direkt till Gavleån. (De två sista pumpstationerna saknas på kartan). De största bräddningarna har skett vid pumpstation och verk i Forsbacka. Åren 2004, 2005 och 2007 rapporteras inga bräddningar ha ägt rum. Bräddningar anmäls via e-post till Bygg- och miljökontoret. Verksamhetsområdet för kommunalt VA följer i stort Gavleåns sträckning. Ett sätt att försöka förbättra avloppssituationen kring Gavleån vore att se över vilka enskilda avlopp som skulle kunna anslutas till det kommunala VA-systemet. Det gäller inom nuvarande verksamhetsområde men vi anser även att Gästrike Vatten AB bör utreda miljöfördelarna med att utvidga nuvarande verksamhetsområde. Vi anser också att kommunen bör kräva att bolaget redovisar en långsiktig åtgärdsplan för hur bräddningar och läckage från det kommunala avloppssystemet ska kunna minskas och på sikt om möjligt helt förhindras. Figur 7 Bräddningspunkter Från Gästrike Vatten AB 17

18 Dagvatten Regn- och snö som faller på hårdgjorda ytor kan vid avrinningen från t ex högtrafikerade trafikleder och parkeringsytor medföra att oljor, metallföroreningar mm rinner ut i vattendragen. Kommunen har 2004 antagit en dagvattenpolicy för hur detta dagvatten bör tas om hand i befintlig och kommande bebyggelse som även ska vara utgångspunkt för kommande arbeten med dagvattenhanteringen. Ett åtgärdsinriktat arbete för att åtgärda föroreningar från dagvattnet har därefter inletts av Gästrike Vatten AB, Bygg- och miljökontoret och Tekniska kontoret i den s k dagvattengruppen. Arbetet bedömer vi har ett mycket bra och aktionsinriktat upplägg som bör fortsätta med framtagande av flera förslag. Förslag är framtagna för anläggandet av sedimentations- och fördröjningsdammar. Uppskattningsvis mellan fem och tio miljöfarliga verksamheter (med kommunal tillsyn) nära Gavleån bör enligt gruppens kartmaterial vara motiverade att granska närmare. Eftersom den största källan till föroreningar till dagvatten brukar vara trafiken så är trafikflödet ett betydelsefullt mått på var åtgärder bör sättas in. De mest trafikerade vägarna är utmärkta på nedanstående karta (Figur 8). Dagvattenavriningen från hårdgjorda industriytor bör bedömas av kommunen vid tillsyn av verksamheter nära Gavleån eller dess tillflöden. Figur 8 Trafikflöden Från dagvattengruppen 18

19 Nedanstående två kartor från Gästrike Vatten AB visar de stora områden som via ledningar avleder sitt dagvatten till Gavleån. En liknande karta finns för Forsbacka. Med en karta där lägena för dessa utlopp är utmärkta borde det finnas goda möjligheter att närmare ringa in och spåra föroreningar till ån i det tidigare angivna spårningsprojeket. Enligt Gästrike Vatten AB finns det strax under hundra stycken dagvattenutlopp mellan Forsbacka och Gavleåns utlopp till havet. En sådan karta ska redan ha tagits fram för dagvattengruppen som i sitt arbete har avgränsat enskilda avrinningsområden för dagvattnet. Figur 9 Dagvattenutlopp till Gavleån, Valbo Från Gästrike Vatten AB Figur 10 Dagvattenutlopp till Gavleån, Gävle Från Gästrike Vatten AB 19

20 Svedens industriområde gränsar intill Gavleån och ån tillförs föroreningar via ytavrinning från området. Länsstyrelsen har (dec 2008) påpekat att utan åtgärder skulle bl a ytavrinningen vid en brand förvärras av släckvattnet samt förelagt om att åtgärder måste vidtas. Större dagvatten- och branddammar planeras. För att säkerställa genomförande och utformning av mera omfattande miljöåtgärder kan det vara lämpligt att tydligare reglera detta i detaljplan jämfört med vad som är möjligt att uppnå med enbart mark- och bygglov. Vi föreslår att detaljplan upprättas för detta område. Lantbruk Det finns gott om djurhållande gårdar i området kring Valbo med omnejd. Nedanstående karta visar på detta. I figuren ingår dock utöver djurhållande lantbruk även andra djurskyddsobjekt som zooaffärer, katthem och hundkennlar. Figur 11 Djuranläggningar Från kommunens miljödatabas Den kommunala tillsynen på Gävles djurhållande gårdar sköts av Sandvikens kommun. Enligt samtal med Sandviken har tillsynen av resursbrist fokuserat på djurskyddstillsynen varför ingen miljöskyddstillsyn får antas ha ägt rum på gårdarna. Alla tillsynsrapporter och handlingar ska finnas hos Gävle bygg- och miljökontor. Även länsstyrelsen har nyligen tagit fram ett GIS-skikt med lantgårdar. De tar dock bara upp de gårdar som har ansökt om gårdsstöd och är alltså mindre omfattande än kommunens dokumentering. Lantbruk över 400 djurenheter ska ha tillstånd från länsstyrelsen men något sådant lantbruk finns det bara ett inom länet och det ligger inte inom Gävle kommun. 20

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 2 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Vem gör vad och när? - Översiktsplan Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen.

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen. Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen. Larmet går! 19/4 2011 Krisgrupp: Koka vattnet! Är det dricksvattnet från Abborren?

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Vattenskyddsområden - Bor du i ett?

Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Bilaga 5 Information till hemsidan Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

1.1 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras om nedanstående

1.1 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras om nedanstående 1(5) Detaljplan för delar av Fagersand 1:2 m.fl. Gullspångs kommun GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2 Ett förslag till detaljplan upprättades i juni 2013. Planärendet handlades med s.k. normalt planförfarande och

Läs mer

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson Höje å, samarbete över VA-gränserna Patrik Nilsson Höje å 58% jordbruksmark, 12% tätorter avrinningsområdet storlek 316,0 km 2 Lomma Lund Staffanstorp Drygt 50 st dikningsföretag 15 st med utlopp i huvudfåran

Läs mer

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Miljötillsyn Frösunda västra industriområde

Miljötillsyn Frösunda västra industriområde SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 4/2004 Miljötillsyn Frösunda västra industriområde MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 4/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet utfört av: Charlotta Hedberg Malin Lidow John Sjöström

Läs mer

I denna handling redovisas de åtgärder som bedöms kommer att krävas för att kunna ta hand om dagvattnet inom det planerade området.

I denna handling redovisas de åtgärder som bedöms kommer att krävas för att kunna ta hand om dagvattnet inom det planerade området. 2013-06-27 Detaljplan Sjöåkra 1:23 I nordöstra delen av Bankeryd upprättas en ny detaljplan för Sjöåkra 1:23. Detaljplanen innebär att ett nytt bostadsområde anläggs på Sjöåkra och vid genomförandet kommer

Läs mer

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Bilaga 8 Vindelns kommun Vindelns vattentäkt Risker Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Innehållsförteckning 1 RISKER... 4 1.1 METODIK/BAKGRUND... 4 1.1.1 Riskmatris... 6 1.2 RISKINVENTERING... 6 1.3 RISKANALYS...

Läs mer

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29.

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29. Vectura Mark&Samhälle Box 412 581 04 Linköping Telefon: 0771-159 159 Fax: 010-484 00 00 Lars Skoog Telefon: 010-4845187 Datum: 2011-04-21 Beteckning: Väg E4 Helsingborg-Stockholm, delen Trafikplats Bråvalla

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Mellström 2015-01-05 KS 2014/0465 50029 Kommunfullmäktige Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD Förslag till beslut

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun

Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken har kommunfullmäktige Tjörns kommun 2008-02-14 14 beslutat om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter

Läs mer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Vanliga frågor för Röreviken m.fl.

Vanliga frågor för Röreviken m.fl. SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN TEKNISKA 22 augusti 2011 Vanliga frågor för Röreviken m.fl. Vi har sammanställt ett antal frågeställningar som berörd allmänhet tidigare haft vid liknande projekt. Allmänna

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 SLUTRAPPORT 2013-10-22 Uppdrag: 250188, revidering Dagvattenutredning Åkarp Titel på rapport: Revidering dagvattenutredning till dp för del av

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV. Petra Almqvist. Inventering av förorenad mark av Björnemossen, Hova, Gullspångs kommun

UPPDRAGSLEDARE. Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV. Petra Almqvist. Inventering av förorenad mark av Björnemossen, Hova, Gullspångs kommun -14 UPPDRAG MKB detaljplan Hova, Gullspångs kommun UPPDRAGSNUMMER 1321526 UPPDRAGSLEDARE Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV Petra Almqvist DATUM GRANSKAD AV Ann Christine Lember Inventering av förorenad mark av

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco. MORAVATTEN AB Del av Örjastäppan industriområde Uppdragsnummer 152080000 Ko Ko Falun 201001 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ 1(6) ra0s 20100518 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19

Läs mer

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Lite om dikningsföretag, diken, markavvattning mm Avvattning av mark hör hemma i

Läs mer

Workshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren

Workshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Workshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren Dagvattenutredning Linero-Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden

Läs mer

Att verka i ett vattenskyddsområde. - det här behöver du veta.

Att verka i ett vattenskyddsområde. - det här behöver du veta. Att verka i ett vattenskyddsområde. - det här behöver du veta. Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan avstå det mesta men vi klarar oss inte utan

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu?

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu? PROGRAM 15/4 Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet Planering enligt PBL Miljöövervakning Vad händer nu? VATTENDIREKTIVET VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Genom råd och dåd långsiktigt bevara

Läs mer

LAHOLMS KOMMUN BADVATTENPROFILER FÖR INSJÖBADEN

LAHOLMS KOMMUN BADVATTENPROFILER FÖR INSJÖBADEN LAHOLMS KOMMUN BADVATTENPROFILER FÖR INSJÖBADEN Glänninge Sjö, Laholm Gatesjön, Skogaby Björsjön, Mästocka Store Sjö, Norra Össjö Sjöaltesjön, Sjöalt Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsvatten Avloppssystem vatten som leds från fastigheter, gator och vägar 2012-05-30 2 Avloppsvatten Avloppssystem består av vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsnät Pumpstationer

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Om du har ett enskilt avlopp med trekammarbrunn,

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Avfalls- och återvinningsenheten Stadshuset, 721 87 Västerås Vill du ha svar på dina frågor? Tfn: 021-39 00 00 E-post: kontaktcenter@vasteras.se Hemsida:

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2012-06-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N Kungsbackaåns vattenvårdsförbund 2 På väg mot hav och fjord GÖTEBORG Mölnlycke Björröd Bollebygd Benareby Stora Bugärde Rävlanda Kållered Eskilsby och Snugga Hällingsjö

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Planbeskrivning. Del av Brynäs 86:1, Södra Hamnpiren Detaljplan för centrumändamål Gävle kommun, Gävleborgs län

Planbeskrivning. Del av Brynäs 86:1, Södra Hamnpiren Detaljplan för centrumändamål Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE SAMRÅDSHANDLING 2015-01-15 DNR: 14BMN96 HANDLÄGGARE: JOSEF WÅRDSÄTER Planbeskrivning Del av Brynäs 86:1, Södra Hamnpiren Detaljplan för centrumändamål Gävle kommun, Gävleborgs län

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-31 INNEHÅLL BAKGRUND... 3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 MÅL... 4 STUDERADE OMRÅDEN... 4 RECIPIENTER... 5 VERKSAMHETSOMRÅDE...

Läs mer

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län 2010-11-22 Dnr:2010-1132-211 1(3) ANTAGANDEHANDLING Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

Idé till disposition

Idé till disposition Juridiska aspekter på markavvattning och dagvattenhantering Lennart de Maré Dagvatten och Dräneringsvatten Konferens Alnarp 19 20 oktober 2011 Idé till disposition Vad är markavvattning? Regler kring ny

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 1. Inledning 1.1 Riktlinjerna Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare i Enköpings kommun. Riktlinjerna

Läs mer

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta En informationsfolder till dig som har tömning av enskilt avlopp i Gnesta kommun Din avloppsanläggning ska skydda miljön Anledningen till att vi har

Läs mer

Yttrande över samrådshandlingar

Yttrande över samrådshandlingar 1 2015-04-22 Vattenmyndigheten Västerhavet 403 40 Göteborg Yttrande över samrådshandlingar Nedan följer yttrande från Lygnerns vattenråd över Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Skyddsföreskrifter. - Malmsjöåsens vattentäkter

Skyddsföreskrifter. - Malmsjöåsens vattentäkter Skyddsföreskrifter - Malmsjöåsens vattentäkter Telge Nät AB Tel vxl 08-553 220 00 Org.nr 556558-1757 Box 633 151 27 Södertälje Fax 08-553 222 04 Säte i Södertälje Besöksadress Holmfastvägen 31, Södertälje

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer