Mål och budget 2014 Fastställd av kommunfullmäktige 10 juni 2013

Transkript

1 Mål och budget 2014 Fastställd av kommunfullmäktige 10 juni 2013

2 Kunskap är nyckeln till framgång. Grunden för en bra undervisning är att eleverna möter behöriga, kompetenta och legitimerade lärare. Tillsammans med rektorernas ledarskap är detta avgörande för ökad måluppfyllelse och likvärdighet i skolan. PRODUKTION: Kommunstyrelsens förvaltning. TRYCK: Kommuntryckeriet juni 2013.

3 Innehåll Inledning 5 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Storstockholm 6 Ett hållbart Huddinge Mål Mål för Huddinge Nöjda invånare 13 Bra att leva och bo i Huddinge 13 God kommunal verksamhet 14 Inflytande i vardagen 14 Valfrihet 14 Likvärdig behandling 15 Hållbar samhällsutveckling 17 Ekosystem i balans 17 Demokrati 18 Jämlikhet 18 Ansvarsfullt bostadsbyggande 19 Kunskap och livslångt lärande 19 Positivt näringslivsklimat för fler jobb 20 Folkhälsa 21 Internationellt arbete 21 Attraktiv arbetsgivare 24 Aktivt ledarskap 24 Vilja och förmåga 24 Goda förutsättningar 24 Sund ekonomi 25 Budgethållning 25 Långsiktig balans 25 Successivt minskat skatteuttag 25 Ekonomiplan Budgetförutsättningar 27 Ekonomiplan 29 Plan Mål och budget för kommunens nämnder 37 Generella uppdrag 37 Arbetslinjen i fokus 37 Förbättrade livschanser för alla barn och unga 37 Smartare arbetssätt 37 3

4 Kommunstyrelsen 38 Förskolenämnden 41 Grundskolenämnden 45 Gymnasienämnden 50 Socialnämnden 56 Äldreomsorgsnämnden 61 Kultur- och fritidsnämnden 64 Samhällsbyggnadsnämnden 69 Miljönämnden 71 Överförmyndarverksamhet 74 Revision 75 Reserverade medel 76 Finansförvaltningen 77 Exploateringsverksamhet 78 Avskrivningar 79 Investeringsplan Så styrs kommunen 84 Kommunens organisation 85 Styrning av ekonomi och kvalitet 86 Folkmängdsutveckling 96 4

5 Inledning Ett tydligt fokus på arbetslinjen, äldreomsorgen och lärarna är det som präglar majoritetens gemensamma budget för Det ekonomiska utrymmet är mindre än tidigare år. Det är ett resultat av en svagare utveckling av skatteintäkterna i riket i kombination med införandet av det nya skatteutjämningssystemet i vilket Huddinge är en av de stora förlorarna. Budgeten präglas av ett tufft ekonomiskt läge men kommunens stabila ekonomi gör att vi trots detta kan öka resurserna till verksamheterna med sammantaget 199 miljoner kronor. Den största förstärkningen går till skola och omsorg. Det går inte att nog understryka vikten av att ha ett eget arbete. Alla verksamheter i kommunen ska prioritera insatser som stödjer arbetslinjen. Under nästa år kommer vi att satsa ytterligare medel för att utveckla och utvidga den lyckade satsningen 100 Huddingejobb. Under 2014 blir 100 Huddingejobb 150. Det tidigare uppsatta målet om att minst 55 procent av deltagarna ska gå vidare till arbete eller studier är uppfyllt. Vi vill därför erbjuda ännu fler unga och vuxna Huddingebor möjlighet att få en fot in på arbetsmarknaden genom kommunala visstidsanställningar. Kunskap är nyckeln till framgång. Grunden för en bra undervisning är att eleverna möter behöriga, kompetenta och legitimerade lärare. Tillsammans med rektorernas ledarskap är detta avgörande för ökad måluppfyllelse och likvärdighet i skolan. Vi vill premiera skickliga lärare. Nästa år prioriterar vi därför resurser till att stärka lärarlönerna. Inom äldreomsorgen riktar vi nya resurser till att förstärka kvaliteten på särskilda boenden. Huddinges äldre ska känna sig trygga i att äldreomsorgen präglas av ett tydligt kvalitetsfokus oavsett om han eller hon har valt en privat eller kommunal utförare. Socialnämnden ges de största tillskotten inför nästa år. Dels för att finansiera 150 Huddingejobb, men också för att klara ökade behov inom funktionshinderområdet samt individ- och familjeomsorgen. Särskilda medel anslås till att stärka kvinnofridsteamet och för att göra Barnahuset permanent. De senaste årens stränga vintrar har inneburit stora skador på kommunens vägar och gator. Omfattande resurser har de senaste åren skjutits till för att förbättra gatuunderhållet. Ytterligare tre miljoner satsas nästa år för att förbättra vägarna. Kommunen växer och behoven av investeringar i samhällsbyggnadsprojekt ökar. Arbetet med att genomföra ett lekplatsprogram samt ett parkprogram har sin grund i att vi vill öka attraktiviteten i den fysiska miljön. Vi ökar därför investeringstakten med ytterligare 10 miljoner inför nästa år. En satsning som passar väl in i det svala konjunkturläge som råder i landet just nu. För att möjliggöra dessa satsningar och samtidigt klara överskottsmålet om en procent av kommunens omsättning så föreslår vi en effektivisering på 0,36 procent generellt för alla nämnder. Vår förhoppning är att ekonomin utvecklar sig positivt under året så att effektiviseringen inte behöver genomföras. Sammantaget innehåller förslaget till mål och budget 2014 utmaningar men framförallt stora möjligheter till att fortsätta utveckla vår populära kommun för fler jobb och bättre välfärd. Daniel Dronjak Nordqvist (M) Kommunstyrelsens ordförande 5

6 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Storstockholm Vår vision om att Huddinge är en av de tre mest populära kommunerna i länet beskriver ett framtida läge som både är möjligt att nå men som också ställer stora krav på verksamheterna. Det handlar om hur vi inom den kommunala förvaltningen utför våra uppdrag, hur vi bemöter våra invånare och företag samt hur vi väljer att kommunicera med omvärlden och hur vi arbetar för en långsiktigt hållbar utveckling. Processen att förändra bilden av ett helt geografiskt område är omfattande och tar tid. Alla i den kommunala organisationen ska arbeta för att visionen ska bli verklighet! Huddinges kärnvärden vad Huddinge skall stå för I varumärkesplattformen slås fyra kärnvärden fast. Syftet med dessa kärnvärden är att fånga varumärkets själ och essens och talar om vad vi vill stå för. Kärnvärdena är den värdegrund som Huddinge vilar på; både nu och i framtiden. Dessa kärnvärden ska fungera som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Huddinge skall stå för: Mod - betyder att vi vågar ta för oss, ta nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. Omtänksamhet - betyder att vi bryr oss om människor, besökare, företagarna och natur. Driv - betyder att vi kraftfullt driver utvecklingen framåt och att vi tar en ledande roll i regionen. Mångfald betyder att vi tar tillvara på variation och omväxling i miljöer, invånare, medarbetare och utbud. Vi vill utnyttja potentialen i mångfalden och skapa ett rikt och flexibelt samhälle. 6

7 Ett hållbart Huddinge Mål 2030 Det här är en ögonblicksbild av Huddinge år 2030 som i sin tur återger en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid. Genom ett strategiskt arbete med de årliga mål, medel och uppdrag som återfinns i resterande Mål och budget kan vi på sikt nå de målsättningar som beskrivs i följande avsnitt och genom det verkar vi också för att nå visionen om att vara en av de tre mest populära kommunerna i länet. Texten är skriven för att hålla över tid och målsättningarna kommer att utvärderas, samt vid behov revideras, en gång per mandatperiod. Kapitlet beskriver de prioriteringar som ligger till grund för Huddinge kommuns ställningstaganden i frågor som rör hållbar utveckling och för andra aktörer att inspireras av och förhålla sig till. Ambitionerna som uttrycks tar avstamp i de frågor som kommunen har rådighet över. Rådigheten finns i och över den egna organisationen, i det direkta mötet med de som verkar och bor i kommunen men också i attitydpåverkande arbete gentemot intressenter och med aktörer inom kommunen, i regional samverkan med mera. Vad är hållbar utveckling och varför är det viktigt? Utvecklingen går i stora delar av världen åt rätt håll med minskad fattigdom, bättre sjukvård, höjd utbildningsnivå, färre konflikter och andra tecken på ökad välfärd. Men situationen är ändå mycket allvarlig; förbrukningen av resurser är ojämnt fördelad mellan olika länder och regioner, tär hårt på naturens begränsade tillgångar och genererar utsläpp och avfall som skadar livsbetingelserna på jorden. Ett hållbart samhälle behöver formas där långsiktig hänsyn tas till ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter i planering, beslut och genomförande. Hållbar utveckling innebär en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Fyra hållbarhetsprinciper skapar grunden för den hållbara utvecklingen 1. Den första principen handlar om att minska spridningen och användningen av material som hämtas från berggrunden, som skadliga tungmetaller och olja. Den andra om att arbeta för att minska belast- ningen på naturen med allt vi producerar och släpper ut, bland annat genom källsortering och återvinning. Den tredje principen handlar om att inte använda mer av naturens resurser än vad naturen själv hinner återskapa, som att inte avverka mer skog än vad som växer åter. Den fjärde principen handlar om att hushållningen med resurser är så effektiv och rättvis att mänskliga behov kan tillgodoses överallt. Utvecklingen i världen påverkar Huddinges situation, och den lokala utvecklingen i kommunen bidrar till det globala läget. Vi har ansvar för att inom vårt geografiska område och mandat verka för ett hållbart Huddinge i en hållbar värld. För att producera en ökad välfärd i ett hållbart samhälle krävs att hänsyn tas till de ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiven i alla beslut och att de målkonflikter som finns inbyggda i hållbarhetsbegreppet lyfts fram i beslutsunderlagen för att möjliggöra medvetna politiska avvägningar. Den hållbara utvecklingen är beroende av människors kunskap, kreativitet och deltagande, men det måste också finnas en insikt om att hållbarhetsarbete tar tid, kräver målmedvetenhet och prioriteringar liksom tvärsektoriellt samarbete. För att klara av ambitionerna är de kärnvärden som Huddinge står för Mod, Omtänksamhet, Driv och Mångfald avgörande. Gemensam framtid år 2030 Befolkningen uppgår år 2030 till 2,6 miljoner i Stockholmsregionen och Södertörnskommunerna har tillsammans en dryg halv miljon invånare, varav nästan bor i Huddinge 2. Jämfört med de flesta andra kommuner är befolkningen i Huddinge ung. Huddinge är en av de tre mest populära kommunerna i Storstockholm att bo och verka i samt besöka. Huddinge har kommit långt i arbetet för ett hållbart samhälle och tillhör en av de ledande kommunerna i landet. Huddinge är som en kommun i Storstockholm en del av Europas mest attraktiva storstadsregion. 1 Framtagna av föreningen Det Naturliga Steget 2 Siffrorna är hämtade från TMR-Tillväxt, miljö och regionplanering och Huddinge kommuns befolkningsstatistiker 7

8 Ansvar för naturresurser 2030 närmar vi oss målet om att det ekologiska fotavtrycket är lika med ett jordklot 3. Huddinges bidrag till de negativa miljö- och klimatförändringarna minskar kontinuerligt. Växthusgasutsläppen per invånare minskar till följd av en medveten konsumtion, låg fossil energianvändning och hållbara transporter. Den välfungerande kollektivtrafiken samt de utbyggda och trygga gång- och cykelvägarna är en viktig faktor bakom denna utveckling. Exploatering och bostadsbyggande sker i första hand i och i anslutning till områden med goda infrastrukturoch kollektivtrafiklägen. Genom en väletablerad planeringsprocess är Huddinge ett samhälle med en effektiv markanvändning där hållbarhet ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv gynnas. Nya bostäder byggs med lösningar som skapar energieffektivitet och med miljöanpassade och giftfria material. Den elenergi och fjärrvärme som används i befintligt bestånd är utan fossila inslag. De drivmedel som används i gods- och persontransporter är även de näst intill fossilfria genom användning av ny miljöteknik och utbyggd infrastruktur som ger möjlighet till alternativa drivmedel. Luften är så gott som fri från luftföroreningar. Genom att transporterna är rena och att industriprocesserna släpper ut allt färre hälsovådliga ämnen har miljökvalitetsnormerna för luften uppnåtts. Konsumtionen i Huddinge är hållbar genom en stor medvetenhet bland invånarna. Vid samtliga kommunala inköp och upphandlingar ställs höga sociala och miljömässiga krav. En dominerande del av alla livsmedel inom den kommunala organisationen är ekologiska och måltiderna planeras utifrån ambitionen att minimera livsmedlens miljö- och klimatpåverkan. Den kommunala organisationen arbetar för ökad återvinning och energiutvinning i enlighet med EU:s avfallstrappa och möjliggör för invånarna att sortera sitt avfall för återvinning och lämna återbruk. Den hållbara konsumtionen medför dessutom att avfallet är begränsat. Huddinge värnar om naturreservaten, de gröna kilarna, sjöar och vattendrag samt utvecklar funktionella parker och sammanhängande grönområden för att stärka de gröna banden. Kommunen har natur- och grönområden kännetecknade av biologisk mångfald med myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt- och djurliv. Genom ett strukturerat arbete med åtgärder för dagvatten, utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp, åtgärder av brister i befintligt vatten- och avloppssystem och arbete med enskilda avlopp har miljökvalitetsnormerna för Huddinges sjöar nåtts och sjöarna har god ekologisk och kemisk status. Huddinges dricksvatten är av utmärkt kvalitet och uttaget är lägre än nybildat dricksvatten. Risken för smittspridning är liten genom god beredskap och tryggade vattentäkter. Mått Ekologiskt fotavtryck/invånare och år Senaste mätning 5,47 globala hektar Mål ,5 globala hektar Koldioxidavtryck/invånare och år 4 10,2 ton 4 ton Fosforhalt i - Orlången (Vidja) - Trehörningen - Långsjön - Drevviken 47 µg/l 120 µg/l 31 µg/l 41 ug/l Skyddad natur 33 % 35 % Gemenskap och delaktighet i samhällslivet I de allmänna valen är valdeltagandet högt. Det sociala kapitalet är stort och invånarna har förtroende för kommunen och varandra. Unga är intresserade av samhällsfrågor och har tillit till samhällets institutioner. Många är aktiva i den medborgardialog Huddinge har initierat som ett komplement till den representativa demokratin. Kommunens delaktighetsarbete ses som ett föredöme av andra kommuner. De förtroendevalda kan kombinera sitt politiska uppdrag med yrkes- och privatlivet bland annat genom den moderna kommunikationsteknik som Huddinges kommunala organisation arbetar med. Den verksamhet kommunen ansvarar för är anpassad till invånarnas och näringslivets varierande behov, önskemål och förutsättningar. Valfrihet är en självklar- 3 Ekologiskt fotavtryck är en mätning av den jord- och vattenyta en person tar i anspråk för det som denne konsumerar och för det avfall som måste tas om hand. Ett jordklot, eller 1,8 globala hektar/invånare, är värdet för global miljömässig hållbarhet. 4 Koldioxidavtryck är en mätning av den totala mängden koldioxid en person producerar genom sina levnadsvanor. 8

9 het. Verksamheten utvecklas hela tiden genom ny teknik, olika brukarråd, enkäter och kundvalssystem. Samverkan inom regionen med andra kommuner och aktörer är utbredd. Likaså är samverkan med det civila samhället en viktig del av vårt demokratiska system vilket ger invånarna stor påverkan på det offentliga uppdraget. Människor värderas lika och ges likvärdiga möjligheter oavsett förutsättningar och olikheter beaktas som berikande. Kommunens personal på alla nivåer återspeglar befolkningens sammansättning. Jämställdhetsarbetet har lett till att kvinnor och män delar makt, resurser, trygghet och frihet mer jämlikt. Då behovet av flerspråkighet och interkulturell kompetens blivit en konkurrensfördel i en allt mer globaliserad värld tas tidigare delvis outnyttjade kompetenser nu tillvara. Det diversifierade näringslivet bidrar till att det finns sysselsättning åt Huddingeborna, oavsett bakgrund eller utbildningsnivå. Det finns en god beredskap inom kommunen för dem som behöver anpassad sysselsättning. Alla människors resurser tas tillvara. Ett stort utbud av mötesplatser och ett rikt föreningsliv skänker inte bara glädje och kunskap till medlemmarna, utan fyller också en viktig samhällsfunktion genom att bidra till ökat förtroende och starkare tillit mellan invånarna. Mått Valdeltagande i val till kommunfullmäktige Fördelning av förtroendevalda i KF utifrån kön, ålder och geografiskt område Andelen som tycker att man i allmänhet kan lita på de flesta människor Invånarnas förtroende för kommunen (index 0-100) Senaste mätning Mål ,6 % 85 % 52 % män/ 48 % kvinnor Medelålder 49,3 år 79 % 90 % Kön: 50/50 % Övrigt: <10 % över/underrep. Attraktiva bostadsområden De nya regionala stadskärnorna är viktiga för Huddinge och hela Stockholmsregionen. Flemingsberg och Kungens kurva har stadsmässiga kvalitéer där bostäder, arbetsplatser, service och aktiviteter koncentreras. Det ökande antalet nystartade, växande och inflyttade företag bidrar till en förbättrad tillgång på arbetsplatser. Detta tillsammans med närhet till kvalificerad utbildning liksom inbjudande, hälsosamma boendemiljöer och service av olika slag gör att resandet mellan stadskärnorna i regionen har ökat. Det senare underlättas av utbyggda kollektiva kommunikationer. Närheten främjar social samvaro samtidigt som resor kan ske på ett hållbart sätt. Att bebyggelsen är koncentrerad till de regionala stadskärnorna betyder också att naturområden och gröna kilar värnas, även om en försiktig exploatering görs i grönområden i nära anslutning till befintlig bebyggelse. Markfördelningen prioriteras utifrån principer om hållbart byggande och byggande i orörd natur sker enligt principen om ekologisk kompensation. Ny-, om- och tillbyggnation är energieffektiv och miljöanpassad vilket ger liten miljö- och klimatpåverkan. Byggandet anpassas till de risker som följer av klimatförändringar och den fjärrvärme som används i boenden och lokaler är producerad med hjälp av förnyelsebara bränslen. Anläggningar för solvärme, solel och vindkraft finns också i kommunen. Huddinges befolkningstillväxt sker i takt med länet och primärt genom förtätning i kollektivtrafiknära lägen och i områden där kollektivtrafiken utvecklas, vilket underlättar för bland annat ungdomar att hitta bostad. Boendemiljöerna består av olika upplåtelseformer och bostadstyper med gemensamma mötesplatser, men också av stor funktionsblandning med arbetsplatser och service. Alla delar av Huddinge upplevs som lockande dit människor väljer att flytta och bo kvar. Bostadsområdena är trygga och sammanhållningen god. Boendet, och den offentliga miljö som omgärdar det, är utformade för att ge en lugn och trygg utemiljö. 9

10 Mått Antalet bostäder och arbetsplatser som tillkommer mellan 2013 och 2030 Färdmedelsfördelning: Bil, kollektivtrafik, gång, cykel Senaste mätning %, 25 %, 20 %, 5 % Mål 2030 * Andelen K, G och C-resor ska öka Kungens kurva-skärholmen-vårby är en levande stadsmiljö med en mix av boende, handel, arbete, kultur och rekreation. Kungens kurva-skärholmen är Nordens största handelsområde. Förbifart Stockholm, Södertörnsleden och Spårväg Syd gör Flemingsberg och Kungens kurva lättillgängliga. Mått Senaste mätning Mål 2030 Andel invånare som har max 300 meter till ett grönområde större än 1000 m2 respektive 800 meter gångavstånd till ett grönområde som är större än 5 ha Invånare som kan rekommendera bekanta att flytta till kommunen 98 % 88 % Bevara Bevara Ökning av antalet företag respektive sysselsatta i branscherna J+K+L+M+N 5 (SNI) Andelen av befolkningen som uppger att de planerar att absolut eller kanske starta ett eget företag % 25 % Fördubbling Fördubbling *Frågan om målsättning hanteras i Översiktsplanen God utbildning och kreativt näringsliv Alla barn och ungdomar i Huddinge har likvärdiga möjligheter att nå målen i skolan. Flerspråkighet bejakas i undervisningen eftersom det är en merit i en globaliserad värld. Utbildningsnivån i Huddinge ligger över snittet i länet. Genom att skolan har en pedagogik som främjar möjlighetstänkande och problemlösning, ges förutsättningar för en kompetensförsörjning som passar det globala samhället. Skolan har också en stark inriktning på entreprenörskap och stärker förmågor som är viktiga för ett innovativt näringsliv. Det är en bidragande faktor till att Huddingeborna själva skapar arbetsmöjligheter genom att starta företag Huddinge är en av kommunerna med lägst arbetslöshet i landet. Det kunskapsintensiva näringslivet är dominerande samtidigt som servicesektorn också expanderar och skapar många arbetstillfällen. Markanvändningen styrs för att prioritera etablering och utveckling av företag inom tjänste- och kunskapssektorn. Kommunen verkar på olika sätt för att företag som verkar i Huddinge ska ha ett aktivt arbete med miljö- och hållbarhetsfrågor. Förvärvsfrekvens år (i jämförelse med länet) Andelen invånare med eftergymnasial utbildning (i jämförelse med länet) 74,8 % (76,1 %) 22 % (28 %) 80 % 35 % Rik fritid och god hälsa Folkhälsan i Huddinge är god och jämlikt fördelad. Förklaringar till en god folkhälsa är flera: Det strategiska och strukturerade miljöarbetet bidrar till att de negativa hälsoeffekterna kopplade till vår miljöpåverkan, till exempel hälsovådliga partiklar i luften, minskar stadigt. Huddinge har en rik natur och en variation i naturupplevelser lockar många till vistelser i såväl parker, tätortsnära naturområden som i skogen. Naturområdena är tillgängliga och välkända och besöks av både Huddingebor, invånare i regionen men även av personer från övriga landet och utländska turister. Utbudet av fritidsaktiviteter är brett och diversifierat. Tillgängliga rekreationsområden, idrottsanläggningar, lekplatser och tillgång till bostadsnära aktivitetsytor för spontanidrott är tillsammans med föreningslivet viktiga grundstenar i bygget av ett hälsosamt Huddinge. Vi underlättar och stimulerar människor att gå och cykla genom trygga gång- och cykelvägar. Kommunen är attraktiv för kvalificerad arbetskraft och drar fördel av den högre utbildning och forskning som framför allt finns i Flemingsberg. Flemingsberg är ett av Stockholmsregionens mest betydelsefulla centrum för utbildning, kunskapsintensivt näringsliv, vetenskap och nyföretagande. Den regionala kärnan är en eftertraktad boendemiljö med internationell befolkning. Kulturen är viktig för den sociala sammanhållningen. Utöver att ge identitet, underhålla och skapa debatt är kulturen också ett bidrag till ett friskare liv. Mötesplatser och ett rikt kulturliv är viktiga inslag i de regionala stadskärnorna. 5 Motsvarar följande branscher: Information och kommunikation, Finans- och försäkringsverksamhet, Fastighetsverksamhet, Företagstjänster. SNI: SvenskNäringslivsIndelning 10

11 Kommunens verksamheter erbjuder god mat i trevliga och lugna miljöer samt har höga ambitioner avseende fysisk aktivitet och friskvård. Detta förbättrar barns och ungdomars kondition och hälsa och rustar dem med vanor och kunskaper som underlättar ett fortsatt hälsosamt liv. Detta främjar också ett långt och aktivt liv för Huddinges äldre. Berörda instanser, inom kommunorganisationen och med andra, samverkar obehindrat för att främja barns och ungdomars livsvillkor. Kommunens drogförebyggande arbete och ökade tillsynsverksamhet bidrar till att konsumtionen av tobak och alkohol är låg och att missbruket av dopningsmedel och narkotika i stort sett är borta. Mått Invånarnas betyg på tillgången till parker, grönområden och naturen (betyg 0-10) Andelen vuxna respektive ungdomar som skattar sin hälsa som god eller mycket god (Unga: index 1-100) Invånarnas betyg på tillgången till kulturevenemang (betyg 0-10) Andel ungdomar i åk 9 som provat alkohol respektive narkotika Senaste mätning Mål ,4 % 8,0 66 % % 75 5,9 8,0 A: 58 % N: 8 % A: 35 % N: 3 % 11

12 Mål för Huddinge 2014 Huddinge kommun har två övergripande mål: Nöjda invånare Hållbar samhällsutveckling Målet Nöjda invånare handlar om hur Huddinge kommun här och nu arbetar för att kommunens invånare får den levnadsmiljö, den service, det inflytande i vardagen och det bemötande de har rätt till. Målet Hållbar samhällsutveckling handlar om att på lång sikt utveckla det geografiska samhället Huddinge på ett ansvarsfullt och hållbart sätt vad avser miljö, boende, arbete, kunskap, folkhälsa och demokrati. Kommunens arbete för nöjda invånare tar avstamp i huddingebornas upplevelser av kommunen och de kommunala tjänsterna. Satsningar och prioriteringar för en hållbar samhällsutveckling utvecklas med stöd av statistik om faktiska förhållanden utifrån relevanta indikatorer. Till dessa två övergripande mål tillkommer två strategiska mål: attraktiv arbetsgivare och sund ekonomi. Framgång i detta arbete är nödvändigt för att de två övergripande målen ska kunna nås. De övergripande och strategiska målen utgör tillsammans kommunens målbild. Målbilden bryts längre fram i dokumentet ner i delmål med mått och resultatredovisning uppdelat i en tabell för var och ett av målen. Alla nämnder har på motsvarande sätt i sina verksamhetsplaner nämndens mål- och resultattabeller, som tas fram med utgångspunkt från kommunens mål- och resultatbild. I nämndens mål- och resultatbild finns mått för varje mål, senaste mätresultat samt etappmål, det vill säga mål för planeringsåret samt hänvisning till vilket av kommunens delmål nämndens mål stödjer. Kommunens och nämndernas mål- och resultattabeller, med de senaste mätresultaten, finns med i följande dokument: mål och budget, verksamhetsplaner, kommunplan, delårsrapporterna, verksamhetsberättelser och årsredovisning. 12

13 Nöjda invånare Ett grundläggande mål för att Huddinge ska upplevas som en av de tre mest populära kommunerna i Storstockholm att bo och verka i är att invånarna är nöjda med att leva i kommunen och med den verksamhet som kommunen bedriver. Målet om nöjda invånare handlar om hur Huddinge som geografiskt område och som organisation upplevs och fungerar idag men är samtidigt en viktig del i att utveckla ett framtida hållbart Huddinge. Huddinge ska vara en bra kommun att leva och bo i oavsett geografiskt område. Verksamheten ska präglas av god kommunal service, ett stort mått av valfrihet samt god kvalitet. Invånarna ska känna att de har inflytande i den egna vardagen och över den kommunala servicen de nyttjar. Ingen får diskrimineras i mötet med kommunen. Barn och unga ska särskilt prioriteras. Bra att leva och bo i Huddinge Huddingeborna ska känna att de lever och bor i ett öppet och trivsamt Huddinge. Värdet av att ha ett arbete med den gemenskap det innebär kan aldrig kompenseras av bidrag. Insatser som stödjer arbetslinjen ska prioriteras. Kommunen ska i nära samarbete med andra aktörer bidra till att personer som behöver försörjningsstöd på grund av arbetslöshet åter får ett arbete, genom exempelvis särskilda anställningar så som 100 Huddingejobb, coachning och praktikplatser. Alla former av utanförskap ska motarbetas och ingen kommuninvånare ska mot sin vilja hållas utanför arbetsmarknaden. Bostäderna i Huddinge kommun ska vara funktionella, tillgängliga, miljöanpassade och av god kvalitet. Det kommersiella utbudet i Huddinge ska vara brett och finnas inom rimligt avstånd. Kommunen ska inte själv bedriva näringsverksamhet utan säkerställa att det råder ett positivt näringslivsklimat och möjligheter för en mångfald av etableringar. Utbudet av kommunikationer i Huddinge ska vara anpassat efter resandebehov och önskemål. I det lokala vägnätet ska fokus ligga på trafiksäkerhet, framkomlighet, tillgänglighet och miljö. Huddinges natur och livsmiljöer ska vara hälsosamma, funktionella och kreativa. Huddinge ska också kännetecknas av ett rikt och fritt kultur- och fritidsliv med mångfald och kvalitet. Goda möjligheter för kultur, idrott, friluftsliv och andra fritidsaktiviteter är viktigt för människors livskvalitet. Utbildningsmöjligheterna ska vara goda och anpassade efter kommuninvånarnas behov och önskemål samt arbetsmarknadens efterfrågan. Alla har rätt till en skola där kunskaper och studieresultat sätts i fokus och där alla känner sig trygga och får utvecklas efter sina egna förutsättningar. En bra utbildning är också grunden för att bli attraktiv på arbetsmarknaden. Huddinges sociala omsorg ska erbjuda tjänster inom äldre-, individ- och familjeomsorg samt funktionshinderområdet som är lättillgängliga och av god kvalitet. Alla invånare ska vara säkra på att kunna få ett tryggt boende och en god omsorg när de blir äldre. Ökad trygghet bland invånarna, att färre människor känner rädsla för att utsättas för brott och att färre brott begås är viktiga faktorer i trygghetsarbetet. Detta är ett brett uppdrag som ska synliggöras i alla nämnders arbete och utvecklas i samverkan med olika aktörer. Åtgärderna ska ta sin utgångspunkt i kartläggningar, formuleras långsiktigt och anpassas till de olika bostadsområdena med särskild hänsyn tagen till ålder och kön. För invånarna är en ren, trygg och funktionell utemiljö angelägen. Skadegörelse och nedskräpning ska åtgärdas effektivt. Lekplatser och gemensamma grönområden ska vara trygga och funktionsdugliga. Det långsiktiga arbetet mot organiserad brottslighet ska fortsätta genom en god kommunal beredskap och en effektiv samverkan. Våld och övergrepp i nära relationer är ett folkhälsoproblem och utgör ett enskilt lidande. Brottsdrabbade ska få ett kompetent bemötande samt garanteras ett snabbt och säkert skydd. Ett särskilt fokus ska här läggas på barn som växer upp i familjer där våld förekommer och våldsutövare ska erbjudas behandling. En rimlig kommunalskatt är en viktig faktor för att Huddinge ska vara en attraktiv kommun att bo och leva i. Målsättningen på sikt är att sänka skatten så att den hamnar på en genomsnittlig nivå bland kommunerna i Stockholms län. 13

14 God kommunal verksamhet Kommunens verksamheter ska kännetecknas av god service och hög kvalitet oavsett utförare. Servicen ska anpassas till invånarnas olika behov, önskemål och förutsättningar. Kommunens invånare har i alla situationer rätt att förvänta sig ett professionellt och korrekt bemötande från kommunen. Vägen till nöjda invånare är att vi på ett effektivt och korrekt sätt genomför våra tjänster. Kommunens tjänster ska genom ett systematiskt kvalitetsarbete utvecklas och ständigt förbättras. Kvalitetsdeklarationer inom kommunens olika ansvarsområden beskriver vad brukare och invånare kan förvänta sig av kommunens tjänster, både till innehåll och till kvalitetsnivå. Syftet med att deklarera tjänsternas innehåll och kvalitet är att bidra till att skapa realistiska förväntningar och ge värdefull information inför val mellan olika utförare. Deklarationerna ska också stimulera till utveckling av kommunens tjänster genom att tydliggöra vad personal och ledning ska utvärdera, förbättra och utveckla. En viktig motor i kvalitetsarbetet är öppna jämförelser, så att brukarna själva kan jämföra hur olika utförare fullgör sina uppgifter och hur kommunens resultat står sig mot andra kommuner. Arbetet med kvalitetsuppföljningar ska fortsätta att utvecklas, där äldreomsorgsinspektörernas arbete och förskolenämndens tillsynsverksamhet kan tjäna som goda exempel. En viktig del av kvalitetsuppföljningen är det arbete som revisionen utför. Kommunens webbplats ska ge bra och tydlig information om den kommunala verksamheten och beslutsprocessen och vart man vänder sig i olika frågor. På webbplatsen ska det finnas möjligheter att lämna synpunkter, förslag och klagomål. I syfte att förbättra servicen till invånare, företag och andra ska kommunen utvecklas till en väl fungerande e-förvaltning, med e-tjänster för självbetjäning, insyn i ärendehandläggningen och samordnade myndighetskontakter. Servicecentret har en nyckelroll i arbetet med att ge invånare och besökare snabb och korrekt information. Kommunens användande av sociala medier för att möta Huddingeborna ska utvecklas. Samverkan mellan nämnderna och med myndigheter inom och utom kommunen är avgörande för god kommunal verksamhet och samtliga nämnder har ett ansvar för att samverka med berörda parter, inte minst med användaren som tjänsten är till för. Inflytande i vardagen Tron på varje människas egen drivkraft, vilja och förmåga ska prägla kommunens förhållningssätt till dem som bor och verkar i Huddinge. Utgångspunkten måste därför vara att det som människor enskilt eller tillsammans med andra kan göra bättre än kommunen ska skötas av dem istället. Beslut som rör den enskilda människan ska därför i högre utsträckning kunna fattas av den enskilde själv. Kommunen ska uppmuntra människor att ta ansvar både för den egna vardagen och för gemensamma angelägenheter. Eget ansvarstagande är positivt och skapar i längden invånare som både är självständiga och delaktiga. I Huddinge formas service, verksamheter och miljö i en öppen dialog och samverkan med berörda parter. Ett medvetet arbete med att öka delaktigheten är viktigt och speciellt att fokusera på barnens perspektiv. Delaktighetsarbetet vägleds av tre ledord: tydlighet, öppenhet och meningsfullhet. Med det menas tydlighet gentemot invånare och intressenter med vilken form av delaktighet som erbjuds att veta, tycka, resonera, genomföra eller bestämma. Med det menas också öppenhet genom stor insyn i processen och genom jämlikt deltagande. Meningsfullhet betyder inbjudan till delaktighet i ett tidigt skede och det alltid finns en tydlig koppling till styrprocess och verksamhetsutveckling. Valfrihet Alla människor har unika förutsättningar, drömmar och behov. Genom att erbjuda valmöjligheter inom olika områden skapas förutsättningar för alla att påverka sin livssituation. Denna insikt ska prägla kommunens olika verksamheter och invånarnas önskemål ska vara vägledande vid all verksamhetsplanering. Valfrihet med kvalitet ska vara ledord i den kommunala verksamheten. Även rätten för den enskilde att avstå från att välja måste värnas; den som inte kan eller vill göra ett aktivt val ska kunna förlita sig på att all kommunal service håller god kvalitet. Med ett större utbud och ökad valfrihet måste alla utförare kontinuerligt arbeta med kvalitetsförbättring 14

15 och verksamhetsutveckling. Därmed erbjuds kommuninvånarna flexibla lösningar som är kostnadseffektiva och har hög kvalitet. Konkurrensprövning är ett medel för att öka kvaliteten och mångfalden. Både som beställare och som utförare har kommunen ett ansvar för att verksamheten håller den kvalitet som medborgarna har rätt till. Kommunen avslutar sina avtal med de utförare som inte lever upp till de krav som är formulerade. En öppenhet kring innehåll och kvalitet i såväl kommunala som privata utförares verksamheter är av största vikt för att individen ska kunna göra egna aktiva val. För att underlätta detta behövs verktyg som ger möjlighet att enkelt jämföra resultat mellan olika enheter. Likvärdig behandling Varje individ är unik och kommunens verksamheter måste anpassas efter invånarens förutsättningar och livssituation. Oavsett kön, ålder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ska invånarna ha samma möjligheter att växa och utvecklas som individer. Likvärdig behandling utifrån individens egna behov, oavsett bakgrund, är en förutsättning för detta och alla former av diskriminering i mötet med kommunen ska motarbetas. Effektiva, evidensbaserade metoder och arbetssätt ska användas i skolorna och förskolorna så att tidig upptäckt och förhindrande av mobbning och kränkande behandling kan göras. Genom att genomföra och erbjuda olika former av stöd till föräldrar bidrar kommunen till goda och likvärdiga förutsättningar för barn och ungdomar. Det ska prioriteras att balansera ogynnsamma uppväxtvillkor där särskilt fokus är på barn som lever i utsatta familjer. Kommunens arbete utformas så att barns intressen tillvaratas. Kommunen sätter barn i fokus vid beslut med betydelsen att en analys av barnets perspektiv i förhållande till aktuell situation görs. Kommunen ska ta hänsyn till de mänskliga rättigheter som barn har och säkerställa att dessa följs i åtgärder och beslut som rör barn. I kommunen ska det finnas kompetens om barn och ungdomars behov som utgör grund för prioritering av åtgärder. För att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och inflytande i vardagen krävs att boenden, offentliga miljöer, allmänna lokaler och platser är tillgängliga. Personer med funktionsnedsättning ska ha förbättrade möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. För dem som inte kan ha ett ordinarie arbete ska meningsfull sysselsättning och utvecklad dagverksamhet erbjudas. Personer med dolda funktionsnedsättningar ska ges stöd på samma villkor som gäller för andra funktionsnedsättningar. Genom ett jämställdhetsintegrerat arbetssätt ska analyser av insatser och resultat, utifrån könsbaserad statistik, hjälpa organisationen att se eventuella skillnader i behandling och beslut kopplat till kön och utifrån denna kunskap kunna vidta förbättringar. Ett områdesperspektiv ska tillämpas i hela organisationen som ett integrerat verktyg för att få kunskap om de områdesskillnader som finns och därmed kunna använda resurserna på ett effektivt sätt för att uppnå likvärdigt bemötande och service. Mål Mått Senaste mätresultat Kommentar Bra att leva och bo i Huddinge (1.1) Invånarnas betyg på hur de bedömer Huddinge som en plats att leva och bo på (index 1 100) 60 (62) Kvinnor 62 (64) Män 58 (61) Ranking länet 10/17 Område: Flemingsberg 50, Sjödalen-Fullersta (jmf 2010)SCB Medborgarundersökning Rekommendation Arbetsmöjligheter Utbildningsmöjligheter Bostäder Trygghet Kommunikationer Kommersiellt utbud Fritid 66 (67) Ranking 9/17 60 Ranking 3/17 72 Ranking 3/17 59 Ranking 8/17 54 Ranking 11/17 67 Ranking 5/17 60 Ranking 8/17 60 Ranking 6/17 Andel elever i årskurs nio som upplever sitt bostadsområde som tryggt på kvällstid Flickor 68 Pojkar 89 Område (flickor): Vårby 37, Flemingsberg För alla områdesuppdelade mått redovisas de geografiska områdena med lägsta och högsta värdet. 15

16 Mål Mått Senaste mätresultat Ranking i länet (flickor) 11/17 Ranking i länet (pojkar) 9/17 Kommentar Område (pojkar)segeltorp 81, Stuvsta-Snättringe 96. Stockholmsenkäten 2012 Andel vuxna som upplever sitt område som tryggt kvällstid 64 Kvinnor 56 Män 74 Område: Vårby 34, Stuvsta- Snättringe 78 Befolkningsundersökningen 2012 Andel elever i årskurs nio som trivs bra i sitt bostadsområde Flickor 72 Pojkar 80 Stockholmsenkäten 2012 Andel vuxna som trivs bra i sitt bostadsområde (Invånare som uppger att de trivs mycket bra i sitt bostadsområde) 57 (56) Kvinnor 60 (60) Män 54 (52) Område: Vårby 21, Trångsund 75 Befolkningsundersökningen 2012 (2011) God kommunal verksamhet (1.2) Invånarnas betyg på hur de bedömer de kommunala verksamheterna (index 1 100) 57 (55) Kvinnor 60 (55) Män 55 (56) Ranking länet 6/17 Område: Flemingsberg 49, Vårby (jmf 2010)SCB Medborgarundersökning - Bemötande/tillgänglighet - Gator och vägar - Fritid Idrott - Fritid Kultur 56 Ranking 8/17 51 Ranking 12/17 58 Ranking 8/17 59 Ranking 10/17 Andel föräldrar nöjda med sitt barns förskola 91 Flickor 91 Pojkar 90 Område: Flemingsberg 93, Vårby kommunal och enskild verksamhet. BUF egen undersökning Andel elever nöjda med grundskolan Tidigaredel: 89 (90) Flickor 92 (92) Pojkar 88 (88) Område: Vårby 84, Skogås 77 Senaredel: 77 (77) Flickor 80 (79) Pojkar 76 (76) Område: Segeltorp 85, Skogås 66, Stuvsta-Snättringe (jmf ), kommunala grundskolor. BUF egen undersökning Andel elever nöjda med gymnasieskolan 82 (83) Flickor 83 (86) Pojkar 82 (81) (jmf ), kommunala gymnasieskolor. BUF egen undersökning. Andel elever nöjda med grundvux i egen regi 88 (77) Kvinnor 88 (77) Män 91 (80) (jmf ), BUF egen undersökning. Andel brukare nöjda med äldreomsorgen 7 84 Kvinnor 83 Män 86 Ranking i länet 11/ Socialstyrelsen Brukare nöjda med socialnämndens verksamheter (index 1 100) 84 (78) Kvinnor 83 (82) Män 83 (77) 2012 SÄF egen undersökning E-postmätning andel där kommunen svarar inom två dygn 78 % (80 %, 74 %, 81 %) April 2012 (jmf 2011, 2009, 2008) JSM Telefront Genomsnittlig svarstid per telefon 18 sekunder Egen mätning Inflytande i vardagen (1.3) Invånarnas betyg på hur de bedömer möjligheterna till inflytande på kommunens verksamheter 43 (44) Kvinnor 45 (45) Område: Flemingsberg 33, Stuvsta-Snättringe 51 7 Resultatet avser hela äldreomsorgen i kommunen oavsett utförare. 16

17 Mål Mått Senaste mätresultat och beslut (index 1 100) Män 40 (45) Ranking i länet 6/17 Kommentar 2011 (jmf 2010)SCB Medborgarundersökning Valfrihet (1.4) Andelen hos annan utförare: - förskolebarn - grundskoleelever - gymnasieelever - hemtjänsttagare Intern avstämning Hösten Mars 2013 Andelen som fått sitt förstahandsval: - förskolan (kommunala och fristående) 59 1/1-31/ kommunala grundskolor - gymnasiet Antagningen HT12 Antagningen HT12 Likvärdig behandling (1.5) Andel brukare som upplever sig diskriminerade i kontakt med - Socialnämndens verksamheter Totalt 7 (4,8) Kvinnor 9 (3) Män 4 (5) 2012 SÄF egen undersökning - Äldreomsorgen Totalt 2,5 Kvinnor 2 Män SÄF egen undersökning Antal anmälningar om kränkande behandling till Barn och elevombudet Skolinspektionen Hållbar samhällsutveckling Ett hållbart Huddinge Mål 2030 beskriver det samhälle vi vill ha och strävar efter och hur detta ser ut år För att nå dit behöver vi under 2014 medvetet och strategiskt arbeta med våra mål som ringar in den hållbara samhällsutvecklingen: Ekosystem i balans Demokrati Jämlikhet Ansvarsfullt bostadsbyggande Kunskap och livslångt lärande Positivt näringslivsklimat för fler jobb Folkhälsa Internationellt arbete Alla kommunala beslut ska präglas av ett ansvarsfullt långsiktigt tänkande med ett hållbarhetsperspektiv. Ekosystem i balans Huddinge kommun är rik på höga naturvärden. Våra naturreservat hyser en naturlig och stor biologisk mångfald och utgör en viktig del av regionens gröna kilar. Tätortsnära natur har även en stor betydelse som rekreationskälla. Att kunna komma ut i skog och mark höjer livskvaliteten och hälsan. Huddinge ska utvecklas på ett varsamt sätt och den negativa miljöbelastningen minimeras. Genom ett strategiskt miljötänkande i samhällsbyggandet och hänsyn till natur- och kulturvärden ska de stora sammanhängande grönområdena och den tätortsnära naturen bevaras. Ekologisk kompensation ska användas för att värna ekologiska och hälsomässiga funktioner vid fysisk planering och exploatering. Avfallet från vårt samhälle ska genom att avfallsmängden minskas och källsorteringen ökar undvika att skada naturen och bli en börda för kommande generationer. Klimatpåverkan och andra skadliga luftföroreningar från transporter och energianvändning ska minska med målet att nå två ton koldioxid per capita år 2020 och ett ton per capita år Fossila bränslen ska fasas ut i enlighet med mål och åtgärder i klimat- och energiplanen. Etablering och användning av förnyelsebara energikällor inom kommunen ska uppmuntras och eftersträvas. I samhälls- och trafikplaneringen ska en så energieffektiv planering som möjligt prioriteras i enlighet med kommunens trafikstrategi. Kommunen ska minska påverkan från den egna organisationen. För de egna transporterna ska effektivisering ske både vad gäller tjänste- och arbetspendlingsresor och vad gäller transporter av varor som distribueras till kommunens enheter. Effektivisering av 17

18 energianvändning ska ske i kommunala lokaler. I nybyggnationer ska alltid låg energianvändning eftersträvas. Målet är att energianvändningen i kommunens lokaler ska minska med 20 procent till Samtidigt som reduktion av utsläpp av växthusgaser sker inom kommunen, ska kommunen skapa strategier för att anpassa sig till de rådande och framtida klimatförändringarna som ändå kommer att ske och ha beredskap för de konsekvenser dessa ger upphov till. Åtgärder ska vidtas för att värna Huddinges sjöar, vattendrag och våtmarker så att miljökvalitetsnormerna för sjöarna inte överskrids. Uppkomsten av dagvatten ska minimeras genom att undvika att hårdgöra ytor. Det dagvatten som ändå uppkommer ska tas om hand på ett sådant sätt att dess negativa påverkan minskar i enlighet med kommunens dagvattenstrategi. Dagvattnet bör utnyttjas som en resurs genom att synliggöra dagvattnet och på så sätt öka de pedagogiska, rekreativa och estetiska värdena samt gynna den biologiska mångfalden. En annan viktig åtgärd är att avhjälpa brister i befintligt vatten- och avloppsledningssystem. Grundvattnet ska skyddas så att god kvalitet och kvantitet kan bibehållas. Jordbrukets och odlingslandskapens värden avseende biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv ska vårdas. Kommunens möjligheter att ställa miljömässiga, sociala och etiska hållbarhetskrav vid upphandling och andra avtal ska användas och utvecklas till att bli mer långsiktiga. Ekologisk mat ska i ökad utsträckning serveras i kommunens verksamheter med ambition att nå en andel om 50 procent till Miljöledningsarbetet inom kommunens organisation ska utvecklas och alla verksamheter ska arbeta strukturerat med miljöfrågor i enlighet med Plan för miljöarbete. Det är viktigt att öka medvetenheten om miljön hos den enskilde och kunskap om hållbar utveckling är en naturlig del av förskolans och skolans pedagogiska verksamhet. Demokrati De politiska partierna och deras förtroendevalda utgör grunden i den representativa demokratin. De förtroendevalda ska ges goda förutsättningar för sitt arbete så att demokratin kan fungera. Invånarna har rätt till tillgängliga och insatta politiker. Därför är det nödvändigt att de förtroendevalda får bra utbildning, dels genom partiernas och dels genom kommunens försorg. Dessutom har varje enskild nämnd ansvar för att deras nämndpolitiker får den kunskap och det stöd de behöver för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Det gäller inte minst de politiker som väljs in under mandatperioden. De politiska organen i kommunen ska i så stor utsträckning som möjligt ha öppna sammanträden så att allmänheten kan närvara och få insyn i det politiska beslutsfattandet. Att människor deltar och har inflytande i samhällslivet är en viktig aspekt för hållbar utveckling. För att stärka och komplettera den representativa demokratin bör medborgardialog och olika former av delaktighet för invånare utvecklas. Huddinge kommun arbetar utifrån Handbok för delaktighet och vägleds av tydlighet, öppenhet och meningsfullhet. Särskild vikt ska läggas vid att göra barn och ungdomar mer delaktiga i den demokratiska processen. För att ge möjlighet till ett ökat inflytande och en bättre dialog med invånarna bör uppföljningen av delaktighetsarbetet utvecklas. Genom att skapa mötesplatser och dialog i form av till exempel demokratidagar ger Huddinge kommun förutsättningar för ökat förtroende och socialt kapital, vilket i sin tur stärker den representativa demokratin. Jämlikhet Jämlikhetsarbetet strävar efter att alla som bor i Huddinge ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter och vara en del av samma samhällsgemenskap, utan att mångfalden går förlorad. Människor med olika bakgrunder och kompetenser berikar vår kommun och gör att vi står väl rustade i en globaliserad tid. De möjligheter som detta ger ska vi ta tillvara genom att skapa förutsättningar för människor att mötas. Jämställdhet mellan könen ska vara en självklar del i jämlikhetsarbetet. Barns bästa ska sättas i främsta rummet. Kommunen ska vara ett föredöme i arbetet för människors lika värde och i att skapa ett samhälle fritt från diskriminering. Utbildning i diskrimineringslagstiftningen och ett långsiktigt värdegrundsarbete är viktiga inslag i det arbetet. Alla anställda inom kommunen ska vara orienterade i jämlikhetsfrågor. Kommunen ska alltid fokusera på hur den egna kompetensen, erfarenheterna och de personliga behoven 18

19 respekteras eller tas tillvara i mötet med arbetsplatsen. Arbete och därmed egen försörjning är ett viktigt verktyg för att bli delaktig i samhället. De flyktingar och nyanlända som kommer till Huddinge ska få ett bra mottagande som syftar till att de snabbt blir en del av samhället genom arbete eller studier. Yrkesanpassad svenskundervisning är ett annat viktigt verktyg och satsningar på såväl det svenska språket som på modersmålsundervisning och modersmålsbaserad undervisning ska fortsätta. Kunskapen om de skillnader som finns mellan Huddinges olika geografiska områden, samt mellan kvinnor och män, ska fungera som underlag för kommunens långsiktiga utveckling. En ökad jämlikhet mellan områdena är eftersträvansvärd och ska främjas genom olika nytänkande insatser. Ansvarsfullt bostadsbyggande Huddinge ska erbjuda ett varierat utbud av bostäder med olika upplåtelseformer och bostadstyper. Det behöver byggas olika typer av bostäder, till exempel hyreslägenheter, bostadsrätter, ägarlägenheter, radhus och villor i olika storlekar.. Det strävas också efter att i områden bygga bostäder av varierande karaktär. Inriktningen är att i första hand bygga genom förtätning i kollektivtrafiknära lägen där infrastruktur och kommunal service är utbyggd. Därigenom utnyttjas gjorda kommunala investeringar samtidigt som värdefull grönstruktur kan bevaras. Barns behov ska tas hänsyn till och vara en utgångspunkt i all samhällsplanering och ny bebyggelse. Vid all nybebyggelse är det viktigt att ta tillvara möjligheterna att förstärka platsens kvaliteter. Det ska bland annat göras genom en ökad funktionsblandning. Nära bostäderna ska finnas en väl utbyggd kommunal service, lättillgänglig kollektivtrafik, grönområden och parker, butiker, varierade mötesplatser och arbetsplatser. En viktig utmaning är den nödvändiga omvandlingen av äldre fritidshusområden. All nybyggnation ska vara energieffektiv och miljöanpassad så att påverkan på miljö- och klimat minimeras. Kommunen ska ha en god planberedskap där studentoch ungdomsbostäder är särskilt prioriterade. Omfattningen av tillkommande bostäder styrs i hög grad av efterfrågan och ekonomiska förutsättningar men kommunen ska också aktivt verka för att det som planeras också genomförs. En expansion medför ekonomiska utmaningar för kommunen genom utbyggnad av infrastruktur och kommunal service. Det är därför angeläget att ha en balans mellan olika typer av projekt med olika förutsättningar. Takten i bostadsbyggandet ska vara ansvarsfull. Goda kommunikationer och bra infrastruktur är en förutsättning för kommunens utveckling och en viktig del i all exploatering. Kunskap och livslångt lärande Kommunens förskolor, grundskolor och gymnasieskolor utgör grunden för det livslånga lärandet. Utbildningsnämnderna ska prioritera samverkan sinsemellan för att uppnå en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande. Skolan ska vara en plats där varje elev får möjlighet att hela tiden utvecklas och att överträffa sig själv. Kunskapskontroller, skriftliga omdömen från år ett och betyg från år sex ska ge varje elev bättre förutsättningar och är ett led i att säkra att skolan kan möta alla barn, även de elever som har särskilda behov. Alla elever ska ges det stöd de behöver för att nå kunskapskraven. Skolan ska präglas av trygghet, arbetsro och ordning så att varje elev känner sig sedd. Den ska väpna både flickor och pojkar med kunskaper och färdigheter som rustar dem inför framtiden. Bra lärare är avgörande för en bra skola och eleverna har rätt till behöriga och kompetenta lärare. Obehöriga lärare som är anställda i kommunen ska ges möjlighet att komplettera sin utbildning genom bland annat lärarlyftet. Karriärvägarna för skickliga lärare i Huddinge kommun ska stärkas. Den nya skollagen har ett tydligt kunskapsfokus. Fristående och kommunala skolor ska ha likvärdiga villkor i detta. Förskolan, skolbarnomsorgen och skolbiblioteken har tillsammans med skolan en viktig uppgift att stimulera och utveckla läs- och språkutvecklingen. Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Det fria gymnasievalet inom Stockholms län stödjer ungdomars rätt att utvecklas i en lärmiljö som passar dem. Ett tydligt fokus på kunskap och resultatförbättringar ska finnas i Huddinges gymnasieskolor. Ut- 19

20 vecklingsarbetet med att erbjuda efterfrågade och högkvalitativa program i kommunens gymnasier fortsätter. För att förenkla övergången mellan studier och yrkesliv behöver skolorna fortsätta att utveckla såväl studievägledningen som samverkan med näringslivet och med akademierna, bland annat i lärlingsutbildningarna. Vuxenutbildningen har också ett viktigt uppdrag för att möjliggöra det livslånga lärandet. Ett brett utbud av utbildningar ska finnas som en möjlighet till studier vid vuxen ålder för såväl komplettering av ofullständiga betyg som för komplement och breddning av tidigare studier. Huddinge ska arbeta för framväxten av en gemensam vuxenutbildningsregion. SFIutbildningen ska utvecklas och anpassas efter individens förutsättningar, tidigare erfarenheter och framtida yrkesval. Kulturskolan har till uppgift att skapa ett livslångt intresse för de estetiska uttrycken genom att ge eleverna verktyg och lust till eget skapande och lärande. Folkbiblioteken ska stödja individens informationsfrihet, kunskapssökande, läslust och språkutveckling genom hela livet. Särskilt prioriteras läs- och språkfrämjande verksamhet för barn och unga. I Huddinge finns en avsevärd koncentration av kunskapsintensiva verksamheter som högskolor, universitet, sjukhus och forskning. Detta är en unik styrka. Samverkan mellan näringsliv, högskola och kommun bör fördjupas. Positivt näringslivsklimat för fler jobb Arbete är det enskilt viktigaste verktyget för att bli delaktig i samhället och det ger människor möjlighet till egen lön, arbetsgemenskap och att forma den egna vardagen. Det är genom fler företag som arbete och trygghet skapas, därför vill vi att företagen ska kunna växa och att fler människor ska våga ta steget att starta och driva företag. En viktig förutsättning för ekonomisk tillväxt är företagens möjligheter till etablering och utveckling. Huddinges företagsklimat ska bli bättre. Kommunen ska vara öppen och positiv till företagande och ska därför aktivt konkurrenspröva sina olika verksamheter. Väl fungerande upphandlingar är ett viktigt instrument för att förvalta kommunens resurser på ett effektivt sätt och nå god kvalitet till rimliga kostnader. Det kan handla om att ta in nya och befintliga företag på det kommunala området men också att uppmuntra anställda att med kreativitet och goda idéer förbättra verksamheter i kommunal regi. På så sätt stimuleras företagande och kreativitet samtidigt som kommunen berikas med ett ökat utbud. Även sociala företag som drivs i samverkan med civilsamhället bidrar till ett diversifierat näringsutbud. God service genom tillgänglighet, korta handläggningstider samt ett gott och professionellt bemötande ska vara utgångspunkten inför mötet med det lokala näringslivet. God infrastruktur, kvalitativ kommunal service, tillgång till mark och lokaler och ett gott samarbete mellan olika intressenter är grunden för en god företagsmiljö. Kommunen ska vårda och utveckla sitt samarbete med näringslivet, statliga myndigheter och andra berörda aktörer. Genom företagslotsen ska kommunen vara lokala initiativ och entreprenörer behjälpliga. I syfte att stärka och komplettera arbetslinjen behöver kommunen i ökad utsträckning uppmuntra och underlätta entreprenörskap för människor som vill starta nya företag och förverkliga sina idéer. En viktig del i detta arbete är ett fungerande samarbete mellan näringsliv och skola. Unga människor behöver få en chans att tidigt komma i kontakt med arbetsmarknaden. I samarbete med det lokala näringslivet ska kommunen ta ett ansvar för att unga får feriepraktikplats eller sommarjobb. Fler kvinnor ska få chans att pröva sina idéer som företagare och fler kvinnor måste få möjlighet att utveckla sina företag. Kommunen ska se positivt på att öppna upp för fler utförare inom den kommunala sektorn. I Huddinge finns flera expansiva företagsområden, framförallt Kungens Kurva med handel, kontor och upplevelser. Flemingsberg med högre utbildning, forskning och företag med inriktning Life science samt Länna med handel och industri. Med en växande tjänstesektor finns förutsättningar för att en allt större del av arbetsplatserna kan förläggas integrerat i centrala områden med god kollektivtrafik. Vid ut- 20

21 vecklingen av våra företagsområden ska etableringar av kunskapsintensiva företag främjas. För att få en bra utveckling av såväl näringsliv som forskning måste främst de befintliga utvecklingsområdena, med fokus i våra två regionala stadskärnor, stärkas. Det mest angelägna området är Life science, vilket omfattar vetenskapsområden inom bland annat medicin, biologi, kemi, teknik, informatik och materialvetenskap. Även områden som upplevelser, turism och besöksnäring ska stärkas. Kommunen bör utveckla metoder för att stödja och tillvarata innovationer, uppfinningar och nyföretagande så att de utvecklas ekonomiskt, företagsmässigt och konkurrenskraftigt. Kommunen ska bland annat genom Arena Huddinge ta ett särskilt ansvar för att utveckla kommunens näringslivsklimat samt stödja och initiera lokala projekt som gör Huddinge mer attraktivt som verksamhets-, bostads-, besöks- och studieort. Folkhälsa Huddinge kommuns folkhälsoarbete ska skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor för samtliga invånare. Folkhälsa är egna val och vanor men även strukturella faktorer så som demokratiska rättigheter. Ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv ska genomsyra kommunens folkhälsoarbete. Folkhälsoarbetet tar sin utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitikens elva målområden som anpassas till lokala behov och förutsättningar. Att utjämna skillnaderna i hälsa i kommunen ska prioriteras. Folkhälsoarbetet bör vara generellt såväl som anpassat. Samverkan ska utvecklas med landstinget och andra relevanta aktörer. Ett samband finns mellan god folkhälsa och ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Barn, vars uppväxt präglas av ekonomisk stress och social otrygghet, ges sämre förutsättningar till ett tryggt och meningsfullt vuxenliv. Därför ska insatser för att förbättra barns och ungas uppväxtvillkor prioriteras. En ny och viktig satsning för att främja folkhälsan främst för nyanlända är de hälsokommunikatörer som har införts i kommunen i samarbete med landstinget. Huddinge kommun ingår genom Nationella healthy cities i Världshälsoorganisationens arbete med Hälsa 2020 som under 2013 påbörjades i Europa. Arbetet ska följas ingående och dras nytta av på bästa sätt för att öka och utjämna hälsan hos våra invånare. Inom våra satsningar när det gäller utveckling av kommunen ska särskilt lyftas fram arbetet med hälsosam samhällsplanering som vi arbetar med bland annat genom vårt medlemskap i Nationella healthy cities där stort fokus ligger på utemiljön i form av exempelvis trygghet, attraktiva bostadsområden, inflytande från boende och tillgång till natur. Vårt myndighetsövergripande samarbete, Samkraft, är en social investering i Huddinges barn och ungdomar och utgör en viktig utgångspunkt i folkhälsoarbetet. Arbetet ska förebygga missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet bland barn och unga i Huddinge. Detta sker genom en väl fungerande samverkan, inte minst med föräldrarna, för att skapa ett tydligt och målmedvetet arbete. Insatserna ska vara förebyggande, vända sig till barn och ungdomar som befinner sig i tidig risk samt konkret behandling. Samkraftsmodellen är en viktig del av kommunens förebyggande arbete och ska långsiktigt utvecklas. Utbildningsnämnderna, socialnämnden samt kultur- och fritidsnämnden ska samverka i syfte att effektivisera det förebyggande arbetet med barn och ungdomar. Att begränsa bruket av alkohol och tobak i strävan mot ett narkotikafritt samhälle är prioriterat i kommunens folkhälsoarbete. En riskgrupp är unga vuxna som använder narkotika, är högkonsumenter av alkohol och/eller befinner sig i någon form av kriminalitet. Kring denna målgrupp ska samverkan och arbetsmetoder utvecklas. För att få bort missbruket på offentlig plats och därigenom öka trivsel och trygghet så kommer kommunen att bli tydligare i sitt arbete för att de lokala ordningsföreskrifterna i större utsträckning ska följas. En annan viktig del av folkhälsoarbetet är att förebygga spelmissbruk samt ge stöd till dem som behöver hjälp att ta sig ur det. Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar, män och kvinnor är ett växande folkhälsoproblem som bör uppmärksammas. Goda matvanor, tillgång till djur, natur, parker och grönområden bidrar till god folkhälsa, liksom förutsättningarna för idrott, friluftsliv, kultur- och fritidsaktiviteter. Internationellt arbete Internationellt samarbete är viktigt för utvecklingen av Huddinge. Ett internationellt perspektiv, med särskilt fokus på EU, ska genomsyra kommunens verksamheter. Det är viktigt att det internationella perspektivet integreras i den ordinarie verksamhetens styrning och uppföljning. Med det avses att redogöra 21

22 för vilka internationella aktiviteter som genomförs under året samt vilken koppling dessa har till verksamheten. Viktigt att poängtera är den omfattande styrning som utgår från olika EU-organ som påverkar våra verksamheter. Europa 2020 är EU:s strategi för hur unionen ska uppnå en smart och hållbar tillväxt för alla. Strategin innehåller mål inom bland annat områdena utbildning, klimat och energi, sysselsättning samt social sammanhållning. Genom att omvärldsbevaka och aktivt delta i internationella nätverk och sammanhang ökar vi vår kunskap samt förutsättningarna för att utvecklas. För att utvecklas framgångsrikt är det viktigt att göra internationella jämförelser och lära av goda exempel. Genom ett europeiskt samarbete finns möjlighet till extern finansiering för utvecklingsprojekt och dessa möjligheter bör tillvaratas. Internationellt utbyte är särskilt viktigt för barn och ungdomar, och är en tillgång när de i framtiden ska kunna verka i en värld där geografiska gränser blir allt mindre viktiga samtidigt som den kulturella kompetensen blir avgörande. Et europeiskt samarbete ger också inte minst våra ungdomar allt större möjligheter att utbilda sig eller göra praktik utomlands. Internationellt arbete ger dessutom Huddinge möjligheter att profilera sig regionalt, nationellt och internationellt kring prioriterade frågor. Mål Mått Senaste mätresultat Kommentar Ekosystem i balans (2.1) Utsläpp av växthusgaser per invånare 2,4 ton/inv (2,5) Ranking i länet 9/ (jmf 2009) SMED (Svenska- MiljöEmissionsData) Koldioxidutsläpp från tjänsteresor med bil och flyg i kommunala verksamheter (ton/invånare) 498 ton/inv (447) 2012 (jmf 2011) statistik från resebyrå, drivmedelsleverantör och kommunens ekonomisystem Andel ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna 33,4 % (30,1) Ranking i länet 2/ (jmf 2011) Leverantörsstatistik Andel källsorterat material av totalt insamlat hushållsavfall 15 % (11,8) 2012 (jmf 2011)SRV Energianvändning i kommunens lokaler 205 kwh/m2/år (212) 2012 (jmf 2011) (Huge fastigheter AB) Demokrati (2.2) Andel förtroendevalda som är nöjda med arbetsförutsättningarna (Skala 1 5 ) Andel invånare som kan tänka sig att arbeta politiskt i Huddinge kommun 4,0 (4,2) Kvinnor 4,1 (4,2) Män 3,9 (4,2) Kvinnor 17 % (15) Män 23 % (18) 2012 (jmf 2009) Intern politikerenkät 2011SCB (jmf 2010) Medborgarundersökning Jämlikhet (2.3) Upplevd diskriminering i samhället Kvinnor 7 (9) % Män 7 (4) % Område: Flemingsberg 11 (13) % Stuvsta-Snättringe 2 (3) % 2012 (jmf 2009) Befolkningsundersökning Andel barn 0 17 år i hushåll med försörjningsstöd 5 % 2010 (SCB) Ansvarsfullt bostadsbyggande (2.4) Respektive upplåtelseformer äganderätter, bostadsrätter, hyresrätter 42, 25, 33 % Område:Äganderätt: Vårby 1,6 %, Segeltorp 74,3 %, Bostadsrätt: Vårby 19,8 %, Skogås 31,6 %, Hyresrätt: Segeltorp 4, %, Vårby 78,5 % Segeltorp. SCB Andel bostäder som har max 400 meter gångavstånd till en dagligvarubutik 36 % (36) 2012 (jmf 2011) Huddinge kommun Andel invånare som har max 500 m gångavstånd till kollektivtrafikhållplats med en turtäthet på 20 minuter eller bättre i rusningstid 83 % (83) 2012 (jmf 2011) Huddinge kommun 22

23 Mål Mått Senaste mätresultat Kommentar Kunskap och livslångt lärande (2.5) Genomsnittligt meritvärde, åk 9 212,7 (209,5) Flickor 221,4 (215,8) Pojkar 204,3 (203,6) 2012 (2011) LIS Andel elever behöriga till yrkesförberedande program i gymnasieskolan 88,7 (88,6) Flickor 89,1 (89,3) Pojkar 88,3 (88,0) Ranking i länet 12/ (2011) LIS Andel elever behöriga till naturvetenskapligt- och teknikprogram i gymnasieskolan 85,3 (84,1) Flickor 86,4 (85,3) Pojkar 84,2 (83,0) Ranking i länet 9/ (2011) LIS Andelen elever som klarar de nationella läs- och skrivproven i åk 3 72,6 (80,2) Flickor 76,3 (86,8) Pojkar 68,9 (74,5) 2012 (2011) LIS Andel elever i gymnasieskolan med slutbetyg, exkl. introduktionsprogrammet (efter 3 år) Andelen elever (av de med slutbetyg) med högskolebehörighet efter avslutad gymnasieutbildning (efter 3 år) 84 (84) Flickor 87 (86) Pojkar 81 (82) 84 (84) Flickor 88 (86) Pojkar 80 (82) 2012 (2011) LIS 2012 (2011) LIS Andel godkända på SFI, D-kursen 53 (45) Ranking i länet 5/ (jmf 2010) Egen statistik BUF Antal besök på biblioteken ( ) 2012 (jmf 2011) Egen statistik KUF Positivt näringslivsklimat för fler jobb (2.6) Företagarnas betyg på kommunens service (index 1 100) 72 (67) Ranking i länet 4/26 SBA serviceundersökning 2011 (jmf medel Stockholmsregionens kommuner) Placering i Svenskt Näringslivs mätning 110 (110, 112) Ranking i länet 20/ (jmf 2012 och 2011) Svenskt Näringslivs Ranking Nystartade företag per 1000 inv Antal konkurser 6,1 (7,5 7,3) 60 (52, 54) 2012 (jmf 2011 samt 2010) Nyföretagarbarometern 2012 (jmf 2011 samt 2010) UC Obalanstal 8 5,4 % Kvinnor 5,4 % Män 5,6 % Ranking i länet 16/26 Mars 2013 Arbetsförmedlingen Folkhälsa (2.7) Ohälsotal 9 19,9 (21,6) Kvinnor 23,5 (25,3) Män 16,4 (18) Ranking i länet 15/26 Område: Vårby 34,1 (37) Stuvsta-Snättringe 11,9 (12,7) 2011 (jmf 2010) SCB Försörjningsstöd: Andel biståndsmottagare i befolkningen 3,8 (3,7)% Ranking i länet 17/ Socialstyrelsen Andelen i åk 4-6 respektive tränar/motionerar 1 gång per vecka eller mindre (förutom i skolans idrottsundervisning) Flickor åk % Pojkar åk % Flickor åk % Pojkar åk % 2009 Ung livsstil-undersökning Internationellt arbete (2.8) Antalet ungdomar på feriepraktik utomlands 19 (17) 2012 (jmf 2011) Egen statistik BUF 8 Obalanstalet beskriver arbetslösa inklusive sökande i program, år 9 Summan av antalet dagar med sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och rehabiliteringsersättning, dividerat med befolkningen år, underlaget för beräkning av rankingen utgår från en annan åldersgruppering samt ett annat grunddata 23

24 Attraktiv arbetsgivare Arbetet med att bibehålla och öka Huddinge kommuns attraktivitet som arbetsgivare ska ha fortsatt hög prioritet. Våra medarbetares vilja, förmåga, ansvars- och servicekänsla är avgörande för verksamhetens resultat, kvalitet och effektivitet. Därför är det angeläget att vi genom vår personalpolitik skapar förutsättningar för medarbetarna att göra en bra insats och förstå syfte, sammanhang och den egna rollens betydelse. En god personalpolitik ger förutsättningar till engagerade och professionella medarbetare som ständigt utvecklar och förbättrar servicen till kommuninvånare och brukare. Aktivt ledarskap Genom att arbeta med och utveckla ett aktivt ledarskap lägger kommunen grunden för ett gott verksamhetsresultat. Ledarskap handlar om att leda och ta tillvara medarbetares motivation så att de kan göra ett bra arbete, känna arbetsglädje och utvecklas i takt med verksamhetens utveckling och krav. Ett aktivt ledarskap ska kännetecknas av professionalism, engagemang, beslutsförmåga och kreativitet. Kommunens ledare ska arbeta för ett positivt arbetsklimat, verka för delaktighet, vara tydliga i krav, förväntningar och värderingar, vara tillgängliga, ge återkoppling och stöd utifrån medarbetarnas behov. En viktig del för att vara en attraktiv arbetsgivare är kompetent personal. Ett tecken på att den individuella lönesättningen fungerar och att insatser som utvecklar verksamheten premieras är en god lönespridning. Vilja och förmåga Medarbetares vilja och förmåga är avgörande för verksamhetens resultat, kvalitet och effektivitet. Forskning visar att arbetsprestation styrs av personlighet, motivation och problemlösningsförmåga, det vill säga de anställdas vilja och förmåga att göra ett bra arbete. Medarbetarskapet ska kännetecknas av motivation och engagemang, professionalism, ansvars- och servicekänsla samt en vilja att utvecklas och att bidra till verksamhetens utveckling och kvalitet. Goda förutsättningar För att medarbetare och chefer ska kunna bidra med sin vilja och förmåga krävs att kommunen som arbetsgivare ger rätt förutsättningar för att utveckla och ta tillvara medarbetarnas engagemang. Detta ställer krav på ett långsiktigt strategiskt arbete med insatser för kompetensutveckling, inflytande och delaktighet såväl som en aktiv lönepolitik och jämlikhet. Mål Mått Senaste mätresultat Kommentar Ledarskap (3.1) Ledarskapsprofil 70,2 (68,9) 2013 Medarbetarenkät. Står för det samlade resultatet av svaren från delfrågorna effektivitet, återkoppling, ledarskap, målkvalitet. Riktvärde 68 Vilja och förmåga (3.2) Medarbetarprofil 77,3 (76,3) 2013 Medarbetarenkät. Står för det samlade resultatet av svaren från delfrågorna delaktighet, socialt klimat, lärande i arbetet, medarbetarskap. Riktvärde 75 Förutsättningar (3.3) Prestationsnivå 72 (70,9) 2013 Medarbetarenkät. Står för det samlade resultatet av medarbetarenkäten. Riktvärde 70 Sjukfrånvaro (%) Totalt 6,3 (6,1) Kvinnor 6,8 (6,6) Män 4,3 (4,3) Sjukfrånvaro senaste 12 månaderna (aprilmars båda åren) Korttidsfrånvaro 0 14 dagar (%) Totalt 2,5 (2,6) Kvinnor 2,6(2,7) Män 2,1 (2,2) För att mäta de nya delmålen under målet Attraktiv arbetsgivare används tre olika mått; Ledarskapsprofil, Medarbetarprofil och Prestationsnivå. Varje område har ett vetenskapligt validerat riktvärde. Riktvärdet eller ett högre tal än riktvärdet indikerar att organisationen har kraft att förändras, har högt välbefinnande och löper liten risk för ohälsa. Källa: Springlife, begreppsförklaring. 24

25 Sund ekonomi De övergripande skatteprognoserna för innevarande och kommande år präglas av en stabil tillväxt för den kommunala ekonomin. De ekonomiska förutsättningarna för Huddinge har inneburit såväl satsningar som effektiviseringar i verksamheterna under 2012 och Regeringen har föreslagit förändringar i det kommunala utjämningssystemet och effekten för Huddinge beräknas bli minus 25 mnkr 2014, minus 50 mnkr 2015 och minus 62 mnkr För 2014 krävs fortsatta prioriteringar för att klara de finansiella målen. En sund ekonomi och en ekonomi i balans är nödvändig för att Huddinge kommun ska kunna skapa långsiktigt förtroende och trygghet hos kommunens invånare och hos medarbetarna i den kommunala organisationen. En sund ekonomi borgar också för långsiktig hållbarhet. Viktiga grundförutsättningar för detta är: God kunskap om den ekonomiska situationen. En god framförhållning och regelbunden informativ och tydlig rapportering ger beslutsfattare på olika nivåer en säker grund för att ha kontroll över ekonomin. Tydlig ekonomistyrning. Det ska finnas tydliga former och regler för den ekonomiska dialogen, där beslutsfattare får de styrsignaler och det stöd som krävs för att göra nödvändiga prioriteringar, och där man motiveras att vidta åtgärder som syftar mot en sund ekonomi. Ordning och reda. En säker och effektiv ekonomisk förvaltning understöds av kommunens ekonomimodell, ekonomisystem och ekonomirutiner. När redovisningen är i god ordning, kommunens tillgångar förvaltas väl och kommunen agerar ekonomiskt strukturerat, kan den kommunala organisationen känna trygghet i förvaltningsuppdraget. Ekonomiadministrativ utveckling. Ekonomisk redovisning, rapportering, planering, styrning, förvaltning och utbildning måste utvecklas i takt med förändringar i lagstiftning och omvärld samt med förändrade behov från en organisation i ständig utveckling. Utifrån denna grund är det konkret tre faktorer på ekonomiområdet som måste dominera organisationens arbete och som ska prioriteras under de närmaste åren för att uppnå en sund ekonomi. Det handlar i klartext om att hålla budget, om att utveckla framgångsrika strategier för en ekonomi i balans, samt om att genom effektiviseringar skapa utrymme för att sänka skatten i en ansvarsfull takt. Budgethållning Huddinge har under ett antal år haft en ekonomi i balans. Ekonomistyrningsprinciperna är tydliga i att nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budget. Stor vikt har dessutom lagts vid regelbunden ekonomisk rapportering och vid kommunstyrelsens ansvar att föreslå åtgärder för det fall att nämnderna brister i sitt ansvar. Långsiktig balans Huddinge kommuns finansiella mål är satt med inriktning mot långsiktig hållbar ekonomisk utveckling. Målet för resultatnivån är att resultatet ska vara positivt exklusive exploateringsvinster. De ekonomiska förutsättningarna i omvärlden är osäkra. För att möta kraftiga svängningar har resultatmålet i ekonomiplanen budgeterats till cirka en procent under perioden. Investeringarna finansieras över lång tid och påverkar kommunens såväl kortsiktiga som långsiktiga betalningsförmåga. Målet för att följa vilket utrymme som finns för investeringar är att nettoinvesteringarna inte bör överstiga summan av avskrivningar och årets resultat över en treårsperiod. Successivt minskat skatteuttag För att Huddinge ska fortsätta vara en attraktiv kommun att bo och verka i måste skattesatsen upplevas som rimlig. Huddinge bör på sikt ha en skattesats som inte överstiger genomsnittet bland kommunerna i Stockholms län. Detta ska ske i en ansvarsfull takt så att verksamheterna samtidigt kan utvecklas och bli bättre. Kommunalskatten ska sänkas genom att verksamheterna blir effektivare. 25

26 Mål Mått Senaste mätresultat Kommentar Budgethållning (4.1) Nämndernas utfall i förhållande till budget (mnkr) +5 (0) Bokslut 2012 (jmf bokslut 2011) Köp enligt avtal 79,4 % (81,4 %) 2012 (jmf 2011). LIS Långsiktig balans (4.2) Finansiellt årligt mål: positivt resultat exkl. exploateringsvinst (mnkr) +154 (+134) Bokslut 2012 (jmf bokslut 2011) Konsolidering, genomsnittligt resultat, exkl. exploateringsvinst, senaste treårsperioden i förhållande till eget kapital (%) 4,9 (4,1) Bokslut 2012 (jmf bokslut 2011) Investeringsutrymme, investeringar i förhållande till summan av avskrivningar och årets resultat, senaste treårsperioden (bör inte överstiga 100 procent över en treårsperiod) 74 (60) Bokslut 2012 (jmf bokslut 2011) Successivt minskat skatteuttag (4.3) Kommunal skattesats (öre per skattekrona) 19,95 (19,95) Skattesats 2013 (jmf 2012) Södertörnssnitt 2013: 19,89 öre Länssnitt 2013: 19,12 öre 26

27 Ekonomiplan Budgetförutsättningar Samhällsekonomin Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet fortsätter att präglas av den ekonomiska krisen. I flera europeiska länder backade BNP i slutet av Även i USA har utvecklingen varit oväntat svag. Efter årsskiftet 2012/2013 har utsikterna överlag äntligen börjat ljusna. De åtgärder som vidtagits har bidragit till att minska osäkerheten hos marknadsaktörerna. Det finns däremot många osäkerhetsfaktorer som dämpar investeringsviljan för hushåll och företag i Europa. I dagsläget befinner sig Cypern i en väldigt svår ekonomisk situation. Om detta börjar skapa oro finns risk för en ny våg av finansiell turbulens i andra europeiska länder med svaga statsfinanser. Enligt Konjunkturinstitutet (KI) väntas BNP i euroområdet sluta falla första kvartalet 2013 och sedan börja öka långsamt under resten av året. Den svaga tillväxten pekar mot att den redan höga arbetslösheten fortsätter att stiga. I OECD-länderna beräknas BNP-tillväxten öka med cirka 2,5 procent per år Den svenska ekonomin påverkas av omvärlden. Efterfrågan på svensk export har under en tid varit väldigt låg, vilket gör att den inhemska efterfrågan blir en allt viktigare drivkraft. Industrin som är beroende av omvärlden påverkas av den svaga exportutvecklingen som dämpar industriproduktionen och gör att investeringarna faller. Det som väntas hålla uppe efterfrågetillväxten 2013 är hushållens konsumtion. Den låga inflationen och ökade pensioner bidrar till en jämförelsevis hög ökning i de reala disponibla inkomsterna. Samtidigt finns flera signaler från olika förtroendeindikatorer som tyder på en viss ljusning i svensk ekonomi. Återhämtningen kommer dock att ta tid både i Sverige och i omvärlden. Sammantaget väntas BNP stiga med 1,3 procent 2013 och 2,4 procent Det är en svag tillväxt som innebär stigande arbetslöshet. Tumregeln är att arbetslösheten stiger när BNP-tillväxten är lägre än 2,5 procent. År 2015 och 2016 beräknas BNP-tillväxten dock stärkas och uppgå till cirka 3 procent per år. Trots den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden uppgick sysselsättningsgraden i mars 2013 till 65,0 procent, enligt SCB. Det är en försämring med endast 0,1 procentenheter, jämfört med samma period förra året. Enligt SCB uppgick arbetslösheten i mars 2013 till 8,8 procent, en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Arbetslösheten fortsätter att befinna sig på en hög nivå men uppgången beräknas nu börja bromsa in. Det blir däremot ingen tydlig vändning nedåt förrän ingången av Inflationen mätt med KPIF har legat kring en procent sedan slutet av En tidigare förstärkning av kronan, låg ökningstakt i priset på importerade varor och ett lågt resursutnyttjande väntas fortsätta hålla tillbaka inflationen. Inflationen väntas istället börja stiga successivt i slutet av Enligt KI:s prognos dröjer det till 2016 innan inflationsmålet på 2 procent uppnås. För att understödja återhämtningen i svensk ekonomi bestämde Riksbankens direktion i februari 2013 att lämna reporäntan oförändrad på en procent. Reporäntan väntas ligga kvar på samma nivå året ut. Därefter väntas den höjas till 1,2 procent 2014 respektive 2 procent Fram till inledningen av 2016 beräknas reporäntan höjas till 2,7 procent, enligt Riksbanken. Kommunernas ekonomi År 2012 gick kommunsektorn med rekordresultat på sammanlagt 14 mdkr, vilket var en förbättring med 5 mdkr gentemot år Cirka 94 procent av kommunerna visar överskott. Det är en förbättring mot 2011 med cirka 9 procentenheter. Andelen kommuner som har ett överskott på minst 500 kronor per invånare ökar också. År 2012 uppgick andelen till 74 procent vilket var en förändring jämfört med 2011 då andelen var 64 procent. Resultaten i Stockholms län visar att samtliga kommuner, förutom två, hade positiva resultat. Det samlade resultatet för länet (exklusive extraordinära poster) uppgick till kronor per invånare och för Huddinge till kronor per invånare. Kommunsektorns goda resultat förklaras främst av engångsintäkter i form av återbetalda sjukförsäk- 27

28 ringspremier från AFA (8 mdkr) men även av skatteunderlagets relativt goda tillväxt. Andra orsaker är att kommunerna varit återhållsamma med att öka kostnaderna till följd av lågkonjunkturen. År 2013 väntas dock resultatet falla. Bortsett från uppskovet från besparingarna inom gymnasieskolan (895 mnkr) kommer inga andra resursförstärkande statsbidrag att ges. En stor risk för kommunerna är att diskonteringsräntan för pensionerna kan komma att sänkas. Pensionsskulden behöver då omvärderas vilket skulle leda till en rejäl resultatförsämring. Detta kan jämföras med räntesänkningen 2011 som gav ett försämrat resultat med 7 mdkr. Under väntas skatteintäkterna och de generella statsbidragen att öka realt med 1,5 respektive 2 procent i snitt per år. Trots det bedömer SKL att intäkterna inte kommer att räcka för att täcka kostnaderna. En stor orsak till ett väntat försämrat resultat är de ökade demografiskt betingade behoven som väntas uppgå till drygt 1 procent år 2016, jämfört med 0,5 procent per år under 2000-talet. Enligt befolkningsprognosen från SCB kommer antalet förskolebarn, grundskolebarn och personer som är 65 år och äldre att öka mer än förväntat medan elevkullarna i gymnasieskolan fortsätter att minska kraftigt. Detta ställer fortsatt höga krav på kommunerna att anpassa sina verksamheter efter behoven. Andra orsaker till en ansträngd ekonomi framöver är en generellt ökad efterfrågan på välfärdstjänster samt höjda investeringsnivåer som kräver ökad upplåning. Finansiellt utrymme i Huddinge kommun År 2012 innebar ytterligare ett år med mycket bra resultat med ett plus på 154 mnkr (exklusive exploatering). Under året ökade däremot nettokostnaderna mer än skatteintäkterna, eller 5,9 procent jämfört med 3,3 procent. För perioden var ökningstakten 5 procent (samma nivå som året innan) för verksamhetens nettokostnader. Skatter och utjämning har ökat med 4,8 procent (5,5 procent året innan) i genomsnitt de senaste fem åren. För 2013 visar årets första delårsrapport ett positivt resultat i helårsprognosen på drygt 56 mnkr, exklusive exploateringsvinster. Det innebär att det budgeterade resultatet på 67 mnkr inte bedöms klaras. Sammantaget räknar nämnderna med ett underskott på 34 mnkr mot budget. Verksamhetens nettokostnader (exklusive exploatering) beräknas öka med 7,2 procent medan skatter och utjämning väntas öka med 6,0 procent, där en stor del beror på ökat skatteunderlag. Även för de kommande tre åren ( ) bedömer SKL att tillväxten av skatteunderlaget är relativt god, i genomsnitt 4,0 procent. Nettokostnadsökningen, exklusive exploateringsvinster, i kommunens ekonomiska plan för perioden uppgår till 3,4 procent för 2014 och till 3,7 respektive 4,2 procent för 2015 och Den budgeterade resultatmarginalen enligt det ekonomiska målet uppgår till 1,0 procent för 2014, 0,6 procent för 2015 och 1,0 procent för Huddinge kommun kännetecknas av starka kommunala finanser och har de senaste åtta åren redovisat stabila positiva resultat. Återhållsamhet och långsiktighet i ekonomiska beslut blir fortsatt av stor vikt för att hålla tillbaka kostnadsökningar och klara en sund ekonomi. Principer för ekonomistyrning Nämnderna ska utifrån sin ram ta ett självständigt ansvar för ekonomin, vilket understryks i ekonomistyrningsprinciperna. Nämndernas fortsatta budgetarbete ska således bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutveckling som nämnderna själv beräknar, och de prioriteringar nämnderna själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnderna ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. Tidplan för uppföljning 2014 Nämnd KS KF Verksamhetsplan Nov Dec Jan Månadsuppföljning Feb - Juni Aug Dec Delårsbokslut 1 Maj Maj Juni Delårsbokslut 2 Okt Okt Nov Bokslut/årsredovisning 2014 Feb 2015 Mars 2015 April

29 Ekonomiplan Ekonomiplanen utgår från beslutad kommunplan 2013, befolkningsprognos 2013, skatteprognos och preliminära beräkningar över utjämningssystemen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i april Intäkterna (skatt och utjämning) beräknas öka med 3 procent för 2014 och därefter med 3,3 procent respektive 4,6 procent för 2015 och Verksamhetens nettokostnader, exklusive exploateringsverksamheten, ökar med 160 mnkr (3,4 %) 2014 och totalt med 556 mnkr (12 %) för planeringsperioden. Resultatet enligt kommunens ekonomiska mål, beräknas till 49,5 mnkr 2014 (1 % av skatter och bidrag), 30,2 mnkr 2015 (0,6 %) och 51,5 mnkr 2016 (1 %). Tabell: Ekonomiplan , mnkr Budget Plan Plan Verksamheten , , ,0 Exploatering 100,0 100,0 150,0 Avskrivningar -97,7-114,3-124,0 Verksamheten netto , , ,0 Skatteintäkter 4 085, , ,5 Kommunal utjämning 839,1 839,3 874,7 Skatt, utjämning 4 924, , ,2 Finansiella intäkter 260,4 260,4 260,4 Finansiella kostnader -199,5-199,7-200,1 Resultat 149,5 130,2 201,5 Ekonomiskt mål 49,5 30,2 51,5 Ekonomiskt mål % av skatt och utjämning 1,0 % 0,6 % 1,0 % Skatt, utjämning och bidrag Skatt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer i sin prognos i april att skatteunderlaget växer med i genomsnitt 3,9 procent per år under perioden Skatteunderlaget i Huddinge antas öka i samma takt som för riket. Skatteunderlagets utveckling för riket , procentuell förändring enligt prognos från SKL april 2013 Utfall Prognos ,0 4,1 3,4 3,2 4,0 4,7 Kommunala skattesatsen Kommunalskatten i Huddinge år är beräknad till 19,95 öre per skattekrona. Kommunalekonomisk utjämning Utjämning mellan kommunerna, kommunalekonomisk utjämning, består av inkomst- och kostnadsutjämning, strukturbidrag och införandebidrag. Staten beslutar om en ram för att finansiera utjämningen. Om utjämningskostnaderna överstiger statens ram betalar kommunerna en regleringsavgift. Om kostnaderna är lägre än ramen får kommunerna istället ett regleringsbidrag. I budgeten beräknas utjämningen utifrån preliminära uppgifter från SKL och SCB. Utjämningen fastställs i slutet av Sammantaget beräknas Huddinges bidrag till 784 mnkr netto år Exklusive inkomstutjämningen är bidraget 271 mnkr. Här ingår eftersläpningsersättning för kraftig befolkningsökning med 25 mnkr. Inkomstutjämning Kommuner med egen skattekraft, beskattningsbar inkomst per invånare, som understiger den garanterade skattekraften (115 procent av medelskattekraften i riket) får ett inkomstutjämningsbidrag. Övriga kommuner betalar en utjämningsavgift. Huddinges skattekraft enligt beslut om inkomstutjämning 2013 är 103 procent och kommunen beräknas få ett bidrag med 513 mnkr Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen utjämnar för strukturella kostnadsskillnader mellan kommunerna. Kommuner med en gynnsam struktur betalar en avgift och övriga får ett bidrag. Regeringen har presenterat ett förslag till förändringar i det kommunala utjämningssystemet som förväntas gälla från och med nästa år. De största förändringarna görs inom kostnadsutjämningen till följd av att modellen för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg förändras. Huddinge kommun förlorar drygt 60 mnkr i bidrag vilket främst förklaras av de föreslagna förändringarna av modellen för individ- och familjeomsorg. Med det föreslagna införandebidraget beaktat beräknas effekten för Huddinge till minus 25 mnkr 2014, minus 50 mnkr 2015 och minus 62 mnkr Inkluderat dessa förändringar beräknas Huddinge få ett kostnadsutjämningsbidrag på 226 mnkr för

30 Ersättning för eftersläpning i modellen för befolkningsförändringar Huddinges kraftiga befolkningstillväxt de senaste fem åren (2008 till 2012) gör att kommunen är aktuell för att få ersättning för eftersläpning i modellen för befolkningsförändringar. För att få ersättning ska befolkningstillväxten under 2013 (nov 2012 till nov 2013) vara minst 1,2 procent. Enligt befolkningsprognosen ökar befolkningen med 1,7 procent för varje år vilket ger en beräknad ersättning med mnkr per år. Regleringsbidrag/-avgift Regleringsposten är till för att kontrollera statens totala kostnad för utjämningssystemet. Regleringsposten används också för andra förändringar eller tillskott, till exempel i form av statliga bidrag. För 2014 beräknas bidraget till 195 kronor per invånare. När statens anslag inte ökar i samma takt som kostnaden för att upprätthålla den garanterade nivån i inkomstutjämningen minskar regleringsposten och blir negativ från och med 2015 (-99 kr/invånare). Finansieringsprincipen I regleringsposten ingår också medel för regleringar enligt finansieringsprincipen. Kommunerna ges tillskott för ökade kostnader för lärarlegitimation, ökad undervisningstid i matematik, fler nationella prov, införande av betyg från årskurs 6, stärkta förutsättningar för elever med vissa funktionsnedsättningar, nationella prov i kommunal vuxenutbildning, nya gymnasiesärskolan, stärkt stöd och skydd för barn och unga, utökad grupp för samhällsorientering för nyanlända utanför flyktingmottagandet och sekretess i skolväsendet. Förslagen i propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (GY11) har av regeringen bedömts ge effektiviseringar för kommunerna från och med Summorna i tabellen är inräknade i nämndernas budgetramar. Nationella prov i kommunal vuxenutbildning (GN) Nya gymnasiesärskolan (GN) Stärkt stöd och skydd för barn och unga (SN) Utökad målgrupp för samhällsorientering för nyanlända utanför flyktingmottagandet (SN) Sekretess i skolväsendet (GSN) Högre krav och kvalitet i nya gymnasieskolan (GN) LSS-utjämning 0,2 0,3 0,3 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1 0,7 0,7 0,7 0,7 0,4 0,4 0,4 0,4-0,04 0,04 0, ,2-20,4-20,4 Huddinge har en standardkostnad för LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) som är lägre än genomsnittet för riket och beräknas år 2014 betala en avgift på 909 kronor per invånare, 93 mnkr. Kommunal fastighetsavgift Den kommunala fastighetsavgiften år 2014 beräknas preliminärt till 148 mnkr, oförändrat jämfört med Finansiella kostnader och intäkter De finansiella intäkterna består av räntor på främst utlåning och vidareutlåning till kommunala bolag, räntor på banktillgodohavanden eller annan placering av likviditetsöverskott samt borgensavgifter från kommunala bolag. De finansiella kostnaderna består av främst räntor på den upplåning som görs av internbanken för vidareutlåning samt finansiella kostnader för pensionsskulden. Sammantaget har budgeten för finansnettot 2014 beräknats till 61 mnkr. Tabell: Regleringar enligt finansieringsprincipen, mnkr Lärarlegitimation (FSN, GSN, GN) Ökad undervisningstid i matematik (GSN) Fler nationella prov (GSN) Införande av betyg från åk 6 (GSN) Stärkta förutsättningar för elever med vissa funktionsnedsättningar (GSN) 2,7 2,7 2,7 2,7 2,6 5,2 5,2 5,2 0,4 0,4 0,4 0,4 1,2 1,2 1,2 1,2 0,07 0,07 0,07 0,07 30

31 Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader för planeringsperioden är beräknade med utgång från den av kommunfullmäktige beslutade budgeten i kommunplan Verksamhetens nettokostnader, förändringar Netto, mnkr Summa Kommunplan 2013 Riktade satsningar 4 700, , ,8 Volymer 78,3 76,5 85,6 240,4 Lokaler 10,9 10,4 12,0 33,4 IT 4,0 4,0 4,0 12,0 Generell uppräkning Bidrag, omprioriteringar mm 96,7 97,1 103,5 297,3-69,1-5,4-41,7-116,2 Effektivisering -17, ,5 Budget/plan (avrundat) 4 835, , ,0 481,2 Sammantaget beräknas verksamhetens nettokostnader öka med 481 mnkr för den kommande treårsperioden. När exploateringsverksamheten exkluderas så är ökningen 556 mnkr, cirka 12 procent. Till följd av Huddinges fortsatt kraftiga befolkningstillväxt har utrymmet för volymer och lokaler räknats upp med 274 mnkr för planeringsperioden. För det kommande budgetåret, 2014, är utrymmet för riktade satsningar, volymer och lokaler uppräknat med 121 mnkr. Nämnderna får ett tillskott för löneökningar och övriga prisökningar med 2 procent Därutöver tillkommer ett extra tillskott om 6,1 mnkr som möjliggör en uppräkning med 2,5 % för lärarna För att kommunen ska klara en ekonomi i balans, när den ekonomiska tillväxten är något svagare och statsbidragen blir lägre till följd av ändrad kostnadsutjämning, har effektiviseringar motsvarande 0,36 procent lagts in för nämnderna. Förbättras de ekonomiska förutsättningarna under hösten är inriktningen att effektiviseringen för nämnderna tas bort. Riktade satsningar 31,8 mnkr Kommunstyrelsen får 0,35 mnkr för bidrag till pensionärsföreningars ökade hyreskostnader. Tillskottet gäller för 2014 och Kommunstyrelsen får 0,8 mnkr för att genomföra Huddingedagarna För att genomföra Europaparlamentsval och allmänt val 2014 får kommunstyrelsen 2 mnkr. Förskolenämnden har tilldelats 1,5 mnkr i syfte att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid från och med hösten Helårseffekten beräknas till 3 mnkr och utrymmet 2014 ökas med ytterligare 1,5 mnkr. Regeringens proposition Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (GY11) trädde i kraft hösten Regeringen ser att det är möjligt för kommunerna att uppnå effektiviseringar med 1,4 miljarder under 2014 och nästan 2 miljarder från 2015 och framåt. Detta möjliggörs genom att öka elevernas genomströmning, förbättra skolornas planering och schemaläggning samt att fylla undervisningsgrupperna i större utsträckning. Statsbidragen till kommunerna har därför minskats med samma belopp. För Huddinge motsvarar besparingen, exklusive lägre volymer till följd av ökad genomströmning, 4,1 mnkr. Möjligheterna att uppnå dessa effektiviseringar, samtidigt som elevkullarna fortsätter att minska under ytterligare några år, bedöms inte som realistiska och gymnasienämnden får därför 4,1 mnkr i tillskott. Kommunen ska aktivt arbeta för att motverka arbetslöshet och utanförskap, särskilt bland unga. För att göra det möjligt för fler att komma i arbete får socialnämnden 6 mnkr för en fortsättning och utökning av projektet 100 Huddingejobb till 150 Huddingejobb. Behoven av insatser inom socialnämndens verksamheter fortsätter att öka och socialnämnden får därför även 2014 en ytterligare förstärkning utöver volymtilldelningen. För 2014 är tillskottet 8 mnkr. Äldreomsorgsnämnden får ett tillskott 2014 med 2 mnkr för att arbeta med förstärkning av kvaliteten på särskilda boenden. Äldreomsorgsnämnden får även mnkr för att arbeta med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Kultur- och fritidsnämnden får 1,1 mnkr för hyreskostnader för kultur- och idrottsfastigheter. Samhällsbyggnadsnämnden får 1 mnkr för att arbeta med att öka takten i bostadsbyggandet. 31

32 Samhällsbyggnadsnämnden får ytterligare 3 mnkr utöver volymtilldelningen för upprustning av gator och vägar i kommunen. Volymer netto 78,3 mnkr Nämnd Summa Kommunstyrelsen 1,0 2,9 3,0 6,8 Förskolenämnden 10,0 10,7 7,7 28,4 Grundskolenämnden 40,1 33,0 31,9 104,9 Gymnasienämnden -7,3-4,6 3,3-8,5 Socialnämnden 14,0 14,6 15,3 43,9 Äldreomsorgsnämnden 15,0 14,2 18,4 47,7 2,4 2,5 2,6 7,4 2,9 3,1 3,2 9,2 Miljönämnden 0,1 0,1 0,1 0,3 Revision 0,0 0,0 0,0 0,1 Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Överförmyndarverksamhet Budget/plan (avrundat) 0,1 0,1 0,1 0,2 78,3 76,5 85,6 240,4 Volymökningar har beräknats med kommunens befolkningsprognos och verksamhetsstatistik som grund. För perioden beräknas ökade behov av kommunal service till följd av demografiska förändringar till 240 mnkr. Detta inkluderar ett utrymme för lokaler med 8,7 mnkr. Störst procentuell ökning har budgeterats för volymer i grundskolan och äldreomsorgen, där befolkningen också beräknas öka mest procentuellt. Antalet elever i ungdomsgymnasiet fortsätter att minska till Volymerna för ungdomsgymnasiet har räknats ner som en effekt av färre ungdomar i gymnasieåldern, men också som en effekt av en bättre genomströmning enligt regeringens bedömningar av den nya gymnasieskolan (GY11). Från och med 2016 beräknas eleverna i ungdomsgymnasiet öka igen. Lokaler netto 10,9 mnkr I ekonomiplanen har medel budgeterats för tillkommande lokalhyror 2014 för förskolor (3,8 mnkr), skolor (8 mnkr) och gymnasieskolor (-1,3 mnkr). I budgeten har också ytterligare medel avsatts för om- och nybyggnationer vid Sågbäcksgymnasiet, inklusive tillfälliga lokaler under ombyggnaden, och för åtgärder i äldreomsorgslokaler (Stortorps B-hus) som inte innebär någon kapacitetshöjning för verksamheten. För övriga nämnder ingår utrymmet för tillkommande lokalhyror i volymtilldelningen med totalt 2,7 mnkr IT netto 4 mnkr I budgeten avsätts 4 mnkr under kommunstyrelsen för att fortsätta utvecklingen av den kommungemensamma IT-infrastrukturen. Uppräkning för löner, hyror och priser netto 96,7 mnkr Budget för löneökningar och prisökningar har fördelats till nämnderna med en uppräkning på 2 procent. En särskild satsning görs på lärarna Med ett extra tillskott på 6,1 mnkr möjliggörs en uppräkning på 2,5 procent för lärarna. Utrymmet har beräknats för förskolenämnden, grundskolenämnden, gymnasienämnden och kultur- och fritidsnämnden. Hyresökningar är räknade utifrån förändringen av KPI och landar på 0,2 procent för Totalt är uppräkningen för ökade löner, hyror och priser 96,7 mnkr för Effektivisering -17,5 mnkr Ökade kostnader för volymer och pris- och löneökningar kan år 2014 inte fullt ut finansieras med ökade intäkter. För att kommunen ska klara en ekonomi i balans, när den ekonomiska tillväxten är något svagare och statsbidragen blir lägre till följd av ändrad kostnadsutjämning, har effektiviseringar motsvarande 0,36 procent lagts in för nämnderna. Sammantaget motsvarar det ett minskat budgetutrymme med 17,5 mnkr. Förbättras de ekonomiska förutsättningarna under hösten är inriktningen att effektiviseringen för nämnderna tas bort. Generella statsbidrag, tekniska justeringar, m.m. netto -69,1 mnkr mnkr Sekretess i skolväsendet (grundskolenämnden) 0,04 Ökad undervisningstid i matematik (grundskolenämnden) Högre krav och kvalitet i nya gymnasieskolan (gymnasienämnden) Nationella prov i kommunal vuxenutbildning (gymnasienämnden) 2,6-4,1 0,2 Nya gymnasiesärskolan (gymnasienämnden) 0,1 Ettåriga satsningar 2013 (kommunstyrelsen, socialnämnden, äldreomsorgsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden) -21,5 Kostnadsökning pensioner (finansförvaltning) 3,6 Avskrivningar 8,2 Kapitaltjänstintäkter (finansförvaltningen) -4,8 Högre exploateringsintäkter -25,0 Reserverade medel (sänkt diskonteringsränta 2013, lokalfond grundskolan, volymer förskolan) -28,4 Budget 2014 (avrundat) -69,1 32

33 Generella statsbidrag (finansieringsprincip) De generella statsbidragen i kommunala utjämningssystemet har justerats till följd av utökningar/ändringar i den kommunala verksamheten enligt beslut i budgetpropositionen. I budgeten justeras nämndernas ramar med motsvarande andel som det generella statsbidraget beräknas ge för Huddinge kommun. Huddinge får ett tillskott med 2,6 mnkr för att från och med höstterminen 2013 satsa på utökad undervisningstid i matematik. Nästa år är tillskottet 5,2 mnkr och fördelas till grundskolenämnden. Nationella prov i kommunal vuxenutbildning införs och bedöms ge ökade kostnader för lärares tid för att rätta elevlösningar på obligatoriskt genomförda nationella kursprov. Kommunerna tillförs 15 miljoner kronor för höstterminen 2013 och ytterligare 15 miljoner från och med Propositionen En gymnasiesärskola med hög kvalitet innebär ökade kostnader för kommunerna för bland annat inackorderingsstöd, skolskjuts, elevassistans och administration. Kommunerna tillförs 9,4 miljoner kronor för 2013, 13,5 miljoner 2014, 17,9 miljoner 2015 och 16,9 miljoner Mindre statsbidrag till kommunen på grund av gymnasiereformen (GY11) beskrivs under Riktade satsningar ovan. Övrigt I budgeten för 2013 gjordes särskilt riktades satsningar som var ettåriga. Det avser riktade satsningar till kommunstyrelsen, socialnämnden, äldreomsorgsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. De ettåriga tillskotten kvarstår inte för Utbetalning av pensioner intjänade före år 1998 beräknas öka med 3,6 mnkr Avskrivningarna beräknas öka med 7,4 mnkr 2014 och kapitaltjänstintäkterna har räknats upp med 4,8 mnkr. Intäkter av exploateringsverksamheten beräknas till 100 mnkr, vilket är 25 mnkr högre än budgeten för Reserverade medel minskas med 28,4 mnkr, vilket avser utrymme för att täcka kostnader för en eventuell sänkning av diskonteringsräntan 2013, reserv för fler inskrivna barn i förskolan samt balanserat utrymme för lokalutbyggnad inom grundskolan. Det senare återförs till Kommungemensamma utvecklingsinsatser, Samkraft Under har processerna verksamhetsutveckling med IT-stöd/e-förvaltning och Samkraft (förebyggande arbete med barn och unga) prioriterats genom en samlad utvecklingsbudget. Ett kommungemensamt utrymme motsvarande 32 mnkr för tre år har budgeterats, 12 mnkr år 2012 och 10 mnkr per år 2013 och Utrymmet är gemensamt finansierat av nämnderna. 33

34 Plan Huddinge fortsätter att växa under hela planeringsperioden med ökade behov av kommunal service. Den totala befolkningsökningen i Huddinge beräknas till 1,7 procent per år 2015 och Volymer och lokaler beräknas i ekonomiplanen öka med totalt 185 mnkr. För kommungemensam IT-infrastruktur har ett utrymme med 4 mnkr per år budgeterats. Ekonomiplanen för år innehåller en uppräkning för löneökningar och prisökningar med 2 procent per år. Hyresökningarna är beräknade till 0,8 procent 2015 och 1,4 procent Nämnderna får ramarna justerade enligt finansieringsprincipen med -3,1 mnkr Avskrivningarna ökar med 16,6 mnkr 2015 och med 9,7 mnkr Exploateringsverksamheten beräknas till 100 mnkr 2015 och 150 mnkr Pensionskostnaderna har beräknats att öka med 1,7 mnkr 2015 och 1,9 mnkr Skatt och utjämning beräknas öka med 164 mnkr 2015 och 235 mkr Det är skatteintäkter och inkomstutjämning som bidrar till att intäkterna ökar. Den demografiska utvecklingen innebär fortsatt ökade bidrag i kostnadsutjämningen, men de negativa effekterna av förändringarna i systemet är större. Regleringsposten blir negativ och avgiften till LSSutjämning ökar något. Sammantaget försvagas kommunens resultat för 2015 för att åter stärkas för Årets resultat, räknat enligt kommunens ekonomiska mål, är 51,5 mnkr 2016, vilket motsvarar 1 procent av skatt och utjämning. Mnkr Volymer 76,5 85,6 Lokaler 10,4 12,0 IT 4,0 4,0 Generell uppräkning 97,1 103,4 Högre krav och kvalitet nya gymnasieskolan (gymnasienämnden) -3,1 0,0 Ettåriga tillskott 2014/ ,8-0,4 Pensionskostnader 1,7 1,9 Intäkter för kapitaltjänst -11,5-2,9 Avskrivningar 16,6 9,7 Reserverade medel (lokalfond grundskolan) 4,7 0,0 Exploateringsverksamhet 0,0-50,0 +/- verksamhetens nettokostnader 182,7 163,4 Skatteintäkter 163,4 199,7 Inkomstutjämning 48,3 59,1 Kostnadsutjämning -16,2 8,0 Regleringsavgift/-bidrag -30,3-30,1 LSS-utjämning -1,6-1,6 +/- skatt, utjämning, bidrag 163,6 235,1 Högre finansiella kostnader 0,2 0,4 +/- finansiellt netto 0,2 0,4 +/- resultat -19,3 71,3 34

35 Huddinge total Ekonomiplan , mnkr Kommunplan Budget Plan Plan Verksamhetens kostnader/intäkter , , , ,0 Exploateringsverksamhet 75,0 100,0 100,0 150,0 Avskrivningar -89,5-97,7-114,3-124,0 Verksamhetens nettokostnader , , , ,0 Skatteintäkter 3 954, , , ,5 Generella statsbidrag och utjämning 826,3 839,1 839,3 874,7 Skatter, utjämning och statsbidrag 4 780, , , ,2 Finansiella intäkter 277,9 260,4 260,4 260,4 Finansiella kostnader -215,9-199,5-199,7-200,1 Resultat 141,5 149,5 130,2 201,5 Ekonomiskt mål 66,5 49,5 30,2 51,5 Ekonomiskt mål % av skatt mm 1,4 % 1,0 % 0,6 % 1,0 % Verksamhetens nettokostnader 2014 per nämnd, tkr Mnkr Kostnad Intäkt Netto Kommunstyrelsen Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Socialnämnden Äldreomsorgsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Revision Överförmyndarnämnden Summa nämnder Reserverade medel Finansförvaltning Exploateringsverksamhet Avskrivningar Summa budget

36 Verksamhetens nettokostnader per nämnd, mnkr netto mnkr TOT KS FSN GSN GN SN ÄN KFN SBN MN Budget ,8-327,2-699, ,1-487,7-841,1-596,2-179,4-217,9-6,7-3,0-4,8-33,5 50,5 75,0-89,5 Bidrag, omprio mm 69,1 0,5 0,0-2,7 3,9 14,0 4,0 0,0 3,0 0,0 0,0 0,0 28,4 1,2 25,0-8,2 Volymer -78,3-1,0-10,0-40,1 7,3-14,0-15,0-2,4-2,9-0,1 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Lokaler -10,9 0,0-3,8-8,0 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 IT -4,0-4,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Uppräkning -96,7-6,4-16,0-28,5-10,0-16,3-11,8-2,6-4,8-0,2-0,1-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Effektivisering 17,5 1,2 2,6 5,1 1,7 3,1 2,2 0,7 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Riktad satsning -31,8-3,2-1,5 0,0-4,1-14,0-4,0-1,1-4,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Budget ,9-340,1-727, ,2-488,1-868,3-620,8-184,8-225,8-7,0-3,1-4,9-5,1 51,7 100,0-97,7 Bidrag, omprio mm 5,4 2,8 0,0 0,0 3,1 6,0 2,0 0,0 3,0 0,0 0,0 0,0-4,7 9,8 0,0-16,6 Volymer -76,5-2,9-10,7-33,0 4,6-14,6-14,2-2,5-3,1-0,1 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Lokaler -10,4 0,0-3,9-8,0-0,1 0,0 1,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 IT -4,0-4,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Uppräkning -97,1-6,7-16,1-27,2-9,0-17,2-12,5-3,1-4,9-0,2-0,1-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Gemensam utv 0,0 9,3-1,5-2,8-1,1-1,8-1,3-0,4-0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Riktad satsning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Plan ,6-341,5-760, ,3-490,6-896,0-645,2-190,7-231,2-7,2-3,2-5,1-9,8 61,5 100,0-114,3 Bidrag, omprio mm 41,7 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 50,0-9,7 Volymer -85,6-3,0-7,7-31,9-3,3-15,3-18,4-2,6-3,2-0,1 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Lokaler -12,0 0,0-3,0-8,0-1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 IT -4,0-4,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Uppräkning -103,5-6,8-17,1-29,6-9,6-18,1-13,4-3,5-5,0-0,2-0,1-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Gemensam utv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Plan ,0-354,9-787, ,8-504,5-929,4-677,0-196,8-239,4-7,5-3,3-5,3-9,8 62,6 150,0-124,0 Rev ÖF Reserv Finansf Exploat Avskriv Skatt, utjämning, statsbidrag , mnkr Intäkt/kostnad Kommunplan Budget Plan Plan Allmän kommunalskatt 3 996, , , ,5 Prognos slutavräkning -42,3 0,0 0,0 0,0 S:a skatt 3 954, , , ,5 Inkomstutjämningsbidrag 454,6 512,8 561,1 620,2 Kostnadsutjämningsbidrag 270,2 251,0 234,8 242,8 Regleringsbidrag/-avgift 46,3 20,0-10,3-40,4 Avgift till LSS-utjämning -93,8-93,1-94,7-96,3 Kommunal fastighetsavgift 149,0 148,4 148,4 148,4 S:a utjämning och bidrag 826,3 839,1 839,3 874,7 S:a skatt, utjämning och bidrag 4 780, , , ,2 36

37 Mål och budget för kommunens nämnder För varje nämnd redovisas i detta avsnitt nämndens ansvarsområde, mål, budget och ekonomiska förutsättningar i övrigt, särskilt prioriterade områden samt viss verksamhetsstatistik. Utöver dessa ges samtliga nämnder följande gemensamma, generella uppdrag och övergripande mål. Samtliga nämnder ska utifrån kommunfullmäktiges övergripande målbild, inom givna ekonomiska ramar och inom sitt ansvarsområde, utarbeta tydliga mål och åtaganden i sin verksamhetsplan för Generella uppdrag Arbetslinjen i fokus Varje människas vilja och förmåga att arbeta ska tas tillvara. Både den som saknar jobb och samhället i stort gynnas av att fler arbetar. Arbetslinjen ska vara vägledande i alla verksamheter i kommunen. Samtliga nämnder ska under 2014 var och en inom sitt ansvarsområde prioritera insatser som bidrar till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Nämnderna ska aktivt medverka till att fler ungdomar och vuxna ges möjlighet till sysselsättning genom 150 Huddingejobb samt via feriepraktikplatser och yrkesintroduktionsanställningar. Förbättrade livschanser för alla barn och unga Barns behov av insatser måste fångas upp så tidigt som möjligt. Samtliga nämnder ska därför under 2014 bidra till att stärka de förebyggande insatserna för barn och unga. Genom att prioritera förebyggande arbete förbättras livschanserna för många barn och unga samtidigt som samhällets kostnader långsiktigt minskar. Berörda nämnder ska prioritera det förebyggande arbetet inom ramen för Samkraft. Smartare arbetssätt Samtliga nämnder ska under 2014 aktivt arbeta med effektivisering av processer och systematiskt söka samordning och förenkling av administrativa rutiner. Effektiviseringskravet på 0,36 % ska i första hand genomföras genom detta arbete. E-tjänster och annat IT-stöd ska underlätta nämndernas administrativa arbete. Det systematiska kvalitetsarbetet ska leda till att nämnderna arbetar med kommunens kärnuppdrag på ett så effektivt sätt som möjligt. 37

38 Kommunstyrelsen Politiska prioriteringar 2014 Ökat bostadsbyggande För att möta en ökad befolkningstillväxt och för att motverka bostadsbristen ska kommunstyrelsen aktivt bidra till ett ökat bostadsbyggande. Denna ambitionshöjning förutsätter att planeringen och utbyggnaden av den kommunala servicen möter behoven. Kommunstyrelsen ska tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden säkerställa att plan- och bygglovsprocesserna är effektiva samt att organisation och arbetssätt är dimensionerade för en ökad tillväxttakt. Kommunstyrelsen ska även bevaka och genomföra strategiskt viktiga markförvärv. Kommunstyrelsen ska aktivt verka för att det som planeras också genomförs. Planeringen för bostadsbyggande ska stödja tillkomsten av Spårväg Syd. Förbättrat företagsklimat Kommunstyrelsen ska genom ett professionellt bemötande och god service arbeta för ett bättre företagsklimat i Huddinge. Kunskaper samt efterföljande handlingsprogram från utbildningen Förenkla helt enkelt ska implementeras i det dagliga arbetet. Organisation och arbetssätt ska utformas efter företagens behov och kommunstyrelsen ska vara ledande i att implementera detta förhållningssätt i hela organisationen. Särskilt viktiga tillväxtområden Kommunstyrelsen ska leda arbetet med att utveckla de regionala stadskärnorna i enlighet med de fördjupade översiktsplanerna. I Flemingsberg ska krafttag tas för att möjliggöra start för bostadsprojekt och ett särskilt fokus ska läggas på student- och ungdomsbostäder, samt genomförandet av utvecklingen i Flemingsbergsdalen. Kommunstyrelsen ska bidra till att utveckla ett attraktivt campusområde. I utvecklingen av den regionala kärnan ska boende och studenter i området på ett tydligt sätt involveras. I Kungens kurva-skärholmen ska utvecklingen av handel och förtätning av områden i anslutning till framtida spårstationer prioriteras. Särskilt fokus ska 38 läggas på bostadsbyggande med utgångspunkt ifrån befintlig bebyggelse i Segeltorp. I Huddinge centrum och Storängens omvandlingsområde ska insatser som leder till start för konkreta byggprojekt prioriteras. Utveckla samarbetet med akademierna Formerna för samarbete med akademierna i Flemingsberg ska ses över och utvecklas i syfte att öka andelen Huddingebor med akademisk utbildning och stärka Huddinge kommuns status som Högskole- och universitetskommun. Ett särskilt fokus ska läggas på hur kommunens utvecklingsarbete och marknadsföring kan nyttja akademiernas kunskaper och erfarenheter. Fokus på miljökvalitetsnormerna Kommunstyrelsen ska, i samverkan med miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden, följa upp och tydliggöra de miljökvalitetsnormer som rör Huddinge kommun. Kommunstyrelsen ska även verka för att åtgärder som säkerställer att miljökvalitetsnormerna inte överskrids genomförs. Ansvarsområde Kommunstyrelsen är kommunens centrala arbetsgivarorgan, tillika löne- och pensionsmyndighet. Kommunstyrelsen leder arbetet med att samordna utformningen av övergripande mål och riktlinjer för styrningen av hela den kommunala verksamheten, bevakar att uppföljning sker till fullmäktige från samtliga nämnder om hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret, har fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag som kommunen äger eller annars har intresse i. Kommunstyrelsens uppdrag regleras i kommunallagen och i reglementet för kommunstyrelsen (HKF 9200). Kommunstyrelsens förvaltning ska stödja kommunstyrelsen i dess uppgift att svara för kommunens ledning, styrning och uppsikt. Arbetet genomförs i nära samarbete med kommunens övriga förvaltningar och bolag. Kommunstyrelsens förvaltning ska stimulera övriga förvaltningar och verksamheter till att bedriva en så bra verksamhet som möjligt utifrån de politiska mål som

39 fastställts av kommunfullmäktige, samordna förvaltningarnas arbete i frågor av kommungemensamt intresse och stödja dem i deras arbete att erbjuda kommunens invånare en så god service som möjligt utifrån givna resurser. Förvaltningen ska inspirera till långsiktig utveckling. Förvaltningen ska också utifrån politiska uppdrag främja en god samhällsutveckling och ett gott samhällsbyggande i Huddinge. Kommunen har en viktig roll såsom den näst största i Stockholms län att främja en god tillväxt i Stockholm/Mälarregionen. Utvecklingen i Huddinge ska präglas av ansvarstagande inför miljö och natur samt kulturell historia och främja en fortsatt näringslivs- och högskoleutveckling liksom ett fortsatt bostadsbyggande. Utvecklingen ska också främja ett mångfaldsperspektiv. Ekonomiska förutsättningar Budgetramen innehåller tillskott av resurser för kostnadsökningar till följd av ökade volymer, höjda löner, hyror och övriga priser. Kommunstyrelsen får 0,35 mnkr för bidrag till pensionärsföreningars ökade hyreskostnader. Tillskottet gäller för 2014 och Kommunstyrelsen får också 0,8 mnkr för att genomföra Huddingedagarna För att genomföra Europaparlamentsval och allmänt val 2014 får kommunstyrelsen 2 mnkr. För att kommunen ska klara en ekonomi i balans, när den ekonomiska tillväxten är något svagare och statsbidragen blir lägre till följd av ändrad kostnadsutjämning, har effektiviseringar motsvarande 0,36 procent lagts in för nämnderna. Detaljer kring hur budgetramen har räknats fram kan utläsas av siffermaterialet som följer. Kommunstyrelsen ska utifrån sin ram ta ett självständigt ansvar för ekonomin, vilket understryks i ekonomistyrningsprinciperna. Kommunstyrelsens fortsatta budgetarbete ska således bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som styrelsen själv beräknar, och de prioriteringar styrelsen själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Kommunstyrelsen ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas 39

40 Budget 2014, plan för kommunstyrelsen Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer IT Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Tekniska justeringar, omprioriteringar m.m Volymer IT Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Tekniska justeringar, omprioriteringar m.m Volymer IT Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Förklaringar till budget 2014 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Huddingedagarna (ettårigt tillskott 2013) 500 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 0,84% IT: Gemensam IT-infrastruktur Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering: Effektivisering -0,36% Riktad satsning: Val 2014 (ettåriga tillskott 2014) Huddingedagarna (ettårigt tillskott 2014) -800 Pensionärsföreningar (hyror) -350 Förklaringar till plan 2015 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Val 2014 (ettåriga tillskott 2014) Huddingedagarna (ettårigt tillskott 2014) 800 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 0,85% IT: Gemensam IT-infrastruktur Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling: Gemensam utveckling -0,20% Förklaringar till plan 2016 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Pensionärsföreningar (hyror) 350 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 0,87% IT: Gemensam IT-infrastruktur Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling: 0,00% 0 40

41 Förskolenämnden Politiska prioriteringar 2014 Säkra platstillgången Verksamheten ska vara väl anpassad till dagens och morgondagens samhälle. Barnets individuella förutsättningar, utveckling och behov ska styra såväl som föräldrars möjligheter att kombinera arbete och familjeliv. Alla föräldrar ska känna sig trygga i att deras barn erbjuds en förskoleplats när behov finns. Stärka den pedagogiska verksamheten Alla barn i Huddinge ska ges goda möjligheter till kunskap, lärande och utveckling. Förskolenämnden ska verka för att antalet behöriga förskolelärare och andra pedagoger ska öka. Arbetet med att öka andelen män som arbetar i förskolan ska fortsätta. Öka likvärdigheten för en jämn och hög kvalité Förskolenämnden ska arbeta för att öka likvärdigheten mellan kommunens olika förskolor. Fokus ska ligga på att förstärka och lyfta de förskolor eller avdelningar som visar låga resultat i nämndens systematiska kvalitetsarbete. Etablera goda kostvanor Alltfler förskolor i Huddinge har numera egna tillagningskök vilket öppnar för möjligheten att öka engagemanget för den mat som serveras. Som ett led i detta ska Förskolenämnden verka för att det är utbildade kockar eller personal med motsvarande kunskap som nyanställs då personalens kompetens är viktig för att öka kvaliteten på maten. Nämnden ska också under året arbeta för att stimulera barnens intresse av och kunskap om mat i syfte att etablera goda kostvanor. Ansvarsområde Förskolenämnden ska ansvara för förskola och annan pedagogisk verksamhet i form av pedagogisk omsorg och öppen förskola. Nämndens uppdrag innefattar alla uppgifter som enligt skollagen eller annan författning inom angivna verksamheter ankommer på kommunen. Förskolenämnden är den nämnd inom Huddinge kommun som svarar för vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. Förskolenämnden fullgör även kommunens uppgifter när det gäller bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer. Ekonomiska förutsättningar Budgetramen innehåller tillskott av resurser med hänsyn till bedömda volymförändringar och kostnadsökningar till följd av höjda löner, hyror och övriga priser. En särskild satsning görs på lärarna Med ett extra tillskott på 6,1 mnkr möjliggörs en uppräkning på 2,5 procent för lärarna. Utrymmet har beräknats för förskolenämnden, grundskolenämnden, gymnasienämnden och kultur- och fritidsnämnden. Förskolenämnden har tilldelats 1,5 mnkr i syfte att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid från och med hösten 2013 har mnkr. Helårseffekten beräknas till 3 mnkr och utrymmet 2014 ökas med ytterligare 1,5 mnkr. För att kommunen ska klara en ekonomi i balans, när den ekonomiska tillväxten är något svagare och statsbidragen blir lägre till följd av ändrad kostnadsutjämning, har effektiviseringar motsvarande 0,36 procent lagts in för nämnderna. Detaljer kring hur budgetramen har räknats fram kan utläsas av siffermaterialet som följer. Nämnden ska utifrån sin ram ta ett självständigt ansvar för ekonomin, vilket understryks i ekonomistyrningsprinciperna. Nämndens fortsatta budgetarbete ska således bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar, och de prioriteringar nämnden själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. 41

42 Budget 2014, plan för förskolenämnden Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Lokaler Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Lokaler Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Lokaler Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Förskola Nämnd ledning Budget Volymer Kommunplan 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Förskola - barn inskrivna /- jmf föregående år

43 Förskolenämnden Nämnd och ledning Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Förklaringar till budget 2014 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 0,84% -56 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -130 Effektivisering: Effektivisering 0,36% 24 Riktads satsning: 0 Förklaringar till plan 2015 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 0,85% -58 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -125 Gemensam utveckling: Gemensam utveckling 0,20% -15 Förklaringar till plan 2016 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 0,87% -60 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -134 Gemensam utveckling: Gemensam utveckling 0,00% 0 43

44 Förskolenämnden Förskola Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Lokaler Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Lokaler Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Lokaler Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Förklaringar till budget 2014 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Fler barn pga befolkningsförändringar (110 platser) Lokaler: Ökade lokalkostnader Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering: Effektivisering 0,36% Riktad satsning: Barnomsorg på obekväm arbetstid Förklaringar till plan 2015 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Fler barn pga befolkningsförändringar (116 platser) Lokaler: Ökade lokalkostnader Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling: Gemensam utveckling 0,20% Förklaringar till plan 2016 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Fler barn pga befolkningsförändringar (81 platser) Lokaler: Ökade lokalkostnader Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling: 0,00% 0 44

45 Grundskolenämnden Politiska prioriteringar 2014 Fortsatt fokus på kunskapsresultaten Kunskapsresultaten i Huddinges skolor blir allt bättre, en trend som måste fortsätta. Skillnaderna i kunskapsresultat är dock stora i Huddinge kommun, både mellan och inom skolorna. För att lyckas med att höja kunskapsresultaten krävs det skickliga pedagoger som får de verktyg som behövs för att kunna bedriva en högkvalitativ undervisning. Det ska vara attraktivt för skickliga lärare att utveckla skolans verksamhet där kunskapsresultaten är lägre. Grundskolenämnden ska fortsätta satsa på skickliga lärare i syfte att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten. Höga förväntningar på alla elever Alla elever ska mötas av höga förväntningar i skolan. Elever som har lätt för sig ska utmanas och elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd de behöver. När elever inte når kunskapsresultaten har det alltför ofta antagits att det enbart är eleven som ska ändra på sig. Det behövs metoder och kunskap bland lärarna om hur man arbetar inkluderande och möter alla elever. Grundskolenämnden ska utveckla Huddinge knowhow ett kunskapscentrum där fokus läggs på hur undervisningen kan förändras så att fler elever når högre prestationer. Fler skolor i takt med att Huddinge växer Huddinge växer och det gör även antalet elever i grundskolan. Allt färre får sitt förstahandsval tillgodosett och klasserna blir större på grund av lokalbrist. Denna trend behöver brytas. Utöver den pågående planeringen Kästaskolan och skolan i Glömsta behövs planering för ytterligare skolor, i första hand i de centrala delarna av Huddinge. Grundskolenämnden ska tillsammans med kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden aktivt verka för att lokalisera var och när dessa skolor måste stå klara Ansvarsområde Grundskolenämnden ska fullgöra de uppgifter enligt skollagen och annan författning inom utbildningsområdet, som ankommer på kommunen som huvudman för skolväsendet i Huddinge kommun. Detta gäller med undantag för de uppgifter, som ska handhas av förskolenämnden och gymnasienämnden enligt deras respektive reglementen. Grundskolenämnden fullgör även kommunens uppgifter inom följande områden: a) bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer, samt b) förvaltning av Stiftelsen Skolstyrelsens samfond. Grundskolenämnden skall vara anställningsmyndighet både för den egna nämndens personal liksom för förskolenämndens och för gymnasienämndens personal. Ekonomiska förutsättningar Budgetramen innehåller tillskott av resurser med hänsyn till bedömda volymförändringar och kostnadsökningar till följd av höjda löner, hyror och övriga priser. En särskild satsning görs på lärarna Med ett extra tillskott på 6,1 mnkr möjliggörs en uppräkning på 2,5 procent för lärarna. Utrymmet har beräknats för förskolenämnden, grundskolenämnden, gymnasienämnden och kultur- och fritidsnämnden. För att kommunen ska klara en ekonomi i balans, när den ekonomiska tillväxten är något svagare och statsbidragen blir lägre till följd av ändrad kostnadsutjämning, har effektiviseringar motsvarande 0,36 procent lagts in för nämnderna. Detaljer kring hur budgetramen har räknats fram kan utläsas av siffermaterialet som följer. Nämnden ska utifrån sin ram ta ett självständigt ansvar för ekonomin, vilket understryks i ekonomistyrningsprinciperna. Nämndens fortsatta budgetarbete ska således bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar, och de prioriteringar nämnden själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. 45

46 Budget 2014, plan för grundskolenämnden Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Lokaler Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Lokaler Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Lokaler Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Grundskola Särskola Nämnd ledning Budget Volymer Kommunplan 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Grundskola - elever Särskola - elever Skolbarnomsorg åk F-3 - elever Skolbarnomsorg åk elever

47 Grundskolenämnden nämnd och ledning Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Förklaringar till budget 2014 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Sekretess i skolväsendet (statsbidrag) -40 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 0,84% -411 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -994 Effektivisering: Effektivisering 0,36% 181 Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2015 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 0,85% -426 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -929 Gemensam utveckling: Gemensam utveckling -0,20% -109 Förklaringar till plan 2016 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 0,87% -447 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -995 Gemensam utveckling: 0,00% 0 47

48 Grundskola, förskoleklass, skolbarnomsorg Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Lokaler Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Lokaler Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Lokaler Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Förklaringar till budget 2014 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Ökad undervisningstid i matematik (statsbidrag) Volymer: Fler elever i grundskola pga befolkningsförändringar (538 elever) Fler elever modersmål (23 elever) -110 Fler elever i skolbarnomsorg pga befolkningsförändringar (179 elever) Fler i skolbarnomsorg åk 4-6 pga befolkningsförändringar (79 elever) -711 Lokaler: Ökade lokalkostnader Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering: Effektivisering 0,36% Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2015 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Fler elever i grundskola pga befolkningsförändringar (415 elever) Fler elever modersmål (51 elever) -255 Fler elever i skolbarnomsorg pga befolkningsförändringar (126 elever) Fler i skolbarnomsorg åk 4-6 pga befolkningsförändringar (34 elever) -312 Lokaler: Ökade lokalkostnader Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling: Gemensam utveckling -0,20% Förklaringar till plan 2016 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Fler elever i grundskola pga befolkningsförändringar (407 elever) Fler elever modersmål (48 elever) -243 Fler elever i skolbarnomsorg pga befolkningsförändringar (137 elever) Fler i skolbarnomsorg åk 4-6 pga befolkningsförändringar (42 elever) -393 Lokaler: Ökade lokalkostnader IT: Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling: 0,00% 0 48

49 Särskola Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Förklaringar till budget 2014 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering: Effektivisering 0,36% 247 Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2015 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling: Gemensam utveckling -0,20% -151 Förklaringar till plan 2016 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling: 0,00% 0 49

50 Gymnasienämnden Politiska prioriteringar 2014 Vuxenutbildning utifrån individens behov Vuxenutbildning är en prioriterad verksamhet i Huddinge liksom regionalt och nationellt. Gymnasienämnden ska införa fler yrkesvuxplatser samt utöka SFIundervisning i syfte att optimera de vuxnas möjligheter att studera. Huddinge ska aktivt arbeta för att, tillsammans med kommuner i Stockholms län, skapa en gemensam vuxenutbildningsregion. Målet är att alla invånare i länet ska erbjudas ett så brett utbud som möjligt och därmed ges bättre förutsättningar att välja en utbildning som leder till jobb eller högre studier. Fokus på kunskap Nämnden ska arbeta för att elevernas kunskapsresultat förbättras och genomströmningen ökar så att fler elever klarar sina gymnasiestudier inom tre år. Gymnasienämnden ska aktivt arbeta för att höja kvaliteten i programutbudet. I syfte att fler elever ska ges möjlighet till en gymnasieingenjörsexamen ska nämnden arbeta för att ett fjärde tekniskt år erbjuds i någon av kommunens gymnasieskolor. Framtidens entreprenörer Gymnasienämnden ska fortsätta prioritera sin prisbelönta UF-profilering i gymnasieutbildningen. Den tillvaratar och utvecklar ungdomars entreprenörskap samtidigt som profilen stärker Huddinges varumärke som en kunskapsorienterad kommun. Målet är att våra gymnasier ska vara en viktig plantskola för framtidens entreprenörer. E-strategi för en modern utbildning Baserat på den E-strategi som har antagits ska gymnasienämnden modernisera utbildningarna i syfte att ge eleverna en framtidsorienterad studiesituation samtidigt som lärarna avlastas från administration. På detta sätt underlättas en snabb och effektiv dialog över nätet. Ansvarsområde Gymnasienämnden ska inom Huddinge kommun fullgöra kommunens uppgifter såsom huvudman för 1. gymnasieskolan, 2. gymnasiesärskolan, 3. kommunal vuxenutbildning, 4. särskild utbildning för vuxna, och 5. utbildning i svenska för invandrare. Nämndens uppdrag innefattar alla uppgifter, som, enligt skollagen eller annan författning inom utbildningsområdet, ankommer på kommunen, som huvudman för de skolformer som anges i första stycket. Häri ingår bl.a. att handlägga frågor, som ska handläggas av kommunen enligt kap. skollagen. Inom ramen för de uppgifter som gymnasienämnden ska fullgöra enligt första stycket äger även nämnden handlägga frågor om entreprenad men ej frågor om samverkan i enlighet med bestämmelserna i 23 kap. skollagen. Ekonomiska förutsättningar Budgetramen innehåller tillskott av resurser med hänsyn till bedömda volymförändringar och kostnadsökningar till följd av höjda löner, hyror och övriga priser. En särskild satsning görs på lärarna Med ett extra tillskott på 6,1 mnkr möjliggörs en uppräkning på 2,5 procent för lärarna. Utrymmet har beräknats för förskolenämnden, grundskolenämnden, gymnasienämnden och kultur- och fritidsnämnden. Gymnasienämnden får ett tillskott motsvarande det minskade statsbidraget 2014, 4,1 mnkr. För att kommunen ska klara en ekonomi i balans, när den ekonomiska tillväxten är något svagare och statsbidragen blir lägre till följd av ändrad kostnadsutjämning, har effektiviseringar motsvarande 0,36 procent lagts in för nämnderna. Detaljer kring hur budgetramen har räknats fram kan utläsas av siffermaterialet som följer. Nämnden ska utifrån sin ram ta ett självständigt ansvar för ekonomin, vilket understryks i ekonomistyrningsprinciperna. Nämndens fortsatta budgetarbete ska således bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar, och de prioriteringar nämnden själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. 50

51 Budget 2014, plan för gymnasienämnden Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Lokaler Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Lokaler Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Lokaler Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Ungdomsgymnasium Vuxenutbildning Gymnasiesärskola Nämnd ledning Budget Volymer Kommunplan 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Ungdomsgymnasiet - elever Gymasiesärskola - elever

52 Gymnasienämnden nämnd och ledning Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Förklaringar till budget 2014 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Tkr Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 0,84% -88 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -223 Effektivisering: Effektivisering 0,36% 39 Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2015 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 0,85% -92 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -204 Gemensam utveckling: Gemensam utveckling -0,20% -23 Förklaringar till plan 2016 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 0,87% -96 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -217 Gemensam utveckling: 0,00% 0 52

53 Ungdomsgymnasiet Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Lokaler Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Lokaler Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Lokaler Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Förklaringar till budget 2014 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Högre krav nya gymnasieskolan (statsbidrag) Volymer: Färre elever pga befolkningsförändringar (82 elever) Färre elever nya gymnasieskolan (39 elever) Lokaler: Minskade lokalkostnader Sågbäcksgymnasiet ombyggnation -500 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering: Effektivisering 0,36% Riktad satsning: Högre krav nya gymnasieskolan Förklaringar till plan 2015 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Högre krav nya gymnasieskolan (statsbidrag) Volymer: Färre elever pga befolkningsförändringar (42 elever) Färre elever nya gymnasieskolan (39 elever) Lokaler: Minskade lokalkostnader 672 Sågbäcksgymnasiet ombyggnation -800 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling: Gemensam utveckling -0,20% -851 Förklaringar till plan 2016 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Fler elever pga befolkningsförändringar (32 elever) Lokaler: Ökade lokalkostnader -512 Sågbäcksgymnasiet ombyggnation -500 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling: 0,00% 0 53

54 Vuxenutbildning Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Förklaringar till budget 2014 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Nationella prov i kommunal vuxenutbilding (statsbidrag) -160 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,68% Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering: Effektivisering 0,36% 241 Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2015 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,70% Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling: Gemensam utveckling -0,20% -141 Förklaringar till plan 2016 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,73% Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling: 0,00% 0 54

55 Gymnasiesärskola, särvux Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Förklaringar till budget 2014 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Nya gymnasiesärskolan (statsbidrag) -53 Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -709 Effektivisering: Effektivisering 0,36% 124 Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2015 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -645 Gemensam utveckling: Gemensam utveckling -0,20% -76 Förklaringar till plan 2016 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -677 Gemensam utveckling: 0,00% 0 55

56 Socialnämnden Politiska prioriteringar Huddingejobb blir 150 Reformen 100 Huddingejobb har uppvisat goda resultat. Över hälften av deltagarna som erbjudits en kommunal visstidsanställning har gått vidare till arbete eller studier. Socialnämnden ska erbjuda fler denna möjlighet genom att, i samarbete med kommunens övriga förvaltningar, tillskapa ytterligare 50 platser inom ramen för reformen. Förstärkning av kvinnofridsteamet Antalet män som söker teamets hjälp har tredubblats och vi ser en ökning även bland kvinnorna. Teamet behöver vidareutveckla sina behandlingsmetoder för att möta det behov som finns hos målgruppen. Permanenta Barnahusets verksamhet I Barnahuset arbetar socialtjänsten tillsammans med polis, åklagare, barnmedicin och BUP för att stödja och hjälpa barn som far illa. Socialnämnden ska under året arbeta för att göra verksamheten permanent i syfte att säkerställa att alla som blivit utsatta för våld ska få det skydd, den hjälp och det stöd de behöver. Ökad samordning ger fler insatser Inom socialnämndens område är det avgörande att målgruppernas behov står i centrum. För personer långt från arbetsmarknaden ska insatserna syfta till att åstadkomma förbättrad hälsa och ökad självförsörjning genom arbete och studier. Genom att samverka med Salem och Botkyrka kan vi erbjuda fler insatser för denna målgrupp. Socialnämnden ska därför aktivt verka i det nya samordningsförbundet för samordnade rehabiliteringsinsatser. Samordningsförbundet ska även förbereda arbetet med att söka nya EUmedel till utvecklat arbete. Ansvarsområde Socialnämnden är den nämnd som ska fullgöra Huddinge kommuns uppgifter inom socialtjänsten med undantag för äldreomsorgen. Ansvaret omfattar fem verksamhetsområden: Myndighetsutövning gällande socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Ta emot ansökningar, utreda och fatta beslut inom målgruppen och tillförsäkra invånarna en rättssäker handläggning. Vård- och behandling inklusive socialpsykiatri Stöd och bistånd till familjer och enskilda i livsföringen om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, förebyggande arbete och vid behov stöd, vård och behandling till barn och ungdomar, vård- och behandlingsstöd till missbrukare, familjerättsliga frågor samt familjerådgivning. Stöd till personer med långvarigt psykiskt funktionshinder. Funktionshinderområdet Insatser till personer som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade eller personer med funktionshinder yngre än 65 år som får stöd av socialtjänstlagen samt i vissa fall även hälso- och sjukvårdslagen inklusive frågor som rör kommunens betalningsansvar. Handläggning av riksfärdtjänst för personer under 65 år. Arbetsmarknadsåtgärder och ekonomiskt bistånd Samordningsansvar för kommunens insatser för arbetslösa, beställarnämnd vad gäller arbetsmarknadsrelaterad utbildning. Arbetsmarknadsåtgärder såsom vägledning och coachning, arbetsträning och praktikplaceringar i nära samverkan med arbetsförmedlingen. Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) till enskilda och familjer. Från och med december 2010 ansvarar arbetsförmedlingen för etableringen av ny- 56

57 anlända flyktingar. Kommunen ansvarar för svenskundervisning (SFI) och samhällsorientering och för introduktion för anhöriginvandrare. Kommunen ansvarar även för introduktionen för de flyktingar som fått uppehållstillstånd före den första december Kommungemensamma frågor Efter särskilt beslut av kommunfullmäktige skall socialnämnden även fullgöra ytterligare uppgifter än vad som ovan angivits. Serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen, yttranden som ankommer på kommunen enligt lotterilagen, frågor om tillstånd som prövas av socialnämnd enligt lagen om anordnande av visst automatspel, utöva den omedelbara tillsynen över handel med tobaksvaror, bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer, bostadsförmedlingsverksamhet för förtur av sociala och medicinska skäl i enlighet med de avtal som slutits mellan kommunen och enskilda bostadsföretag, frågor som ankommer på kommunen enligt begravningslagen. Socialnämnden ansvarar också för frågor som ankommer på kommunen enligt lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel. Ekonomiska förutsättningar Budgetramen innehåller tillskott av resurser med hänsyn till bedömda volymförändringar och kostnadsökningar till följd av höjda löner, hyror och övriga priser. Socialnämnden ska arbeta för att motverka arbetslöshet och utanförskap, särskilt bland unga. För att möjliggöra för att fler ska komma i arbete avsätts 6,0 mnkr för att fortsätta och utöka projektet 100 Huddingejobb till 150 Huddingejobb i medelsreserven. Behoven av insatser inom socialnämndens verksamheter fortsätter att öka och socialnämnden får därför även 2014 en ytterligare förstärkning utöver volymtilldelningen. För 2014 är tillskottet 8 mnkr. För att kommunen ska klara en ekonomi i balans, när den ekonomiska tillväxten är något svagare och statsbidragen blir lägre till följd av ändrad kostnadsutjämning, har effektiviseringar motsvarande 0,36 procent lagts in för nämnderna. Detaljer kring hur budgetramen har räknats fram kan utläsas av siffermaterialet som följer. Nämnden ska utifrån sin ram ta ett självständigt ansvar för ekonomin, vilket understryks i ekonomistyrningsprinciperna. Nämndens fortsatta budgetarbete ska således bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar, och de prioriteringar nämnden själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. 57

58 Budget 2014, plan för socialnämnden Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Verksamheter Nämnd ledning Budget

59 Socialnämnden nämnd och ledning Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Förklaringar till budget 2014 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Tkr Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 0,84% -150 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -349 Effektivisering: Effektivisering 0,36% 66 Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2015 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 0,85% -156 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -362 Gemensam utveckling: Gemensam utveckling -0,20% -38 Förklaringar till plan 2016 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 0,87% -163 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -376 Gemensam utveckling: 0,00% 0 59

60 Socialnämnden verksamheter Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Förklaringar till budget 2014 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Arbetsmarknadsåtgärder (ettårigt tillskott 2013) Volymer (ettårigt tillskott 2013) Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,68% Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering: Effektivisering 0,36% Riktad satsning: Fler i arbete genom projekt 150 Huddingejobb (ettårigt 2014) Volymer Förklaringar till plan 2015 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 150 Huddingejobb (ettårigt tillskott 2014) Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,70% Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling: Gemensam utveckling -0,20% Förklaringar till plan 2016 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,73% Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling: 0,00% 0 60

61 Äldreomsorgsnämnden Politiska prioriteringar 2014 Kvaliteten i fokus Den äldre ska känna sig trygg i att äldreomsorgen präglas av ett tydligt kvalitetsfokus oavsett om hon eller han valt en privat eller kommunal utförare. Äldreomsorgsnämnden ska utveckla arbetet med äldreomsorgsinspektörerna för att säkerställa att samtliga äldreboenden erbjuder vård och omsorg av hög kvalitet. Chefsrollerna ska tydliggöras för att förstärka kvalitetsarbetet. Nya tekniska hjälpmedel för äldre ska användas i syfte att kvalitetssäkra äldreomsorgens samtliga verksamheter. Anhörigvårdarna ska ges stöd och hjälp och ses som en viktig resurs i omsorgsarbetet. Profilboenden som möter de äldres behov Äldreomsorgsnämnden ska tydligare profilera sina boenden. Möjligheterna för profilboenden med specialinriktningar för exempelvis multi-sjuka, äldre som lider av psykisk ohälsa samt ett mobilt demensteam ska utredas för att säkerställa att alla äldre, oavsett behov, får den hjälp och det stöd de har rätt till. Reformer inom äldreomsorgen Äldreomsorgsnämnden står inför stora förändringar. Nya föreskrifter från Socialstyrelsen och kommunalisering av hemsjukvården är några av de förändringar som påverkar nämndens verksamheter. Nämnden ska implementera de nya föreskrifterna från Socialstyrelsen och förbereda kommunaliseringen av hemsjukvården med fokus på att erbjuda Huddinges äldre högsta möjliga kvalitet i vården och omsorgen. Ansvarsområde Äldreomsorgsnämnden ska inom Huddinge kommun ansvara för följande uppgifter rörande äldre människor samt för personer, som utan att tillhöra gruppen äldre människor har behov av stöd och hjälp och där behovet har sin grund i att personen i fråga har drabbats av en så kallad åldersrelaterad sjukdom: Myndighetsutövning och insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453) med undantag för försörjningsstöd samt insatser för missbrukare (5 kap. 9 socialtjänstlagen), ledningen av den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som åvilar kommunen, samt Utredning av färdtjänst enligt lagen (1997:736) och beslut enligt lagen (1997:735) om riksfärdtjänst. Äldreomsorgsnämnden ska också svara för följande uppgifter: kost och dietfrågor inom äldreomsorgen, bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer, förvaltningen av Stiftelsen Lars Larssons fond, Stiftelsen Klara Hults fond och Stiftelsen Elin Maria Rataplangs fond, samt frågor enligt lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för hälso- och sjukvård såvitt de rör betalningsansvaret för personer tillhörande den krets som anges i 1. Ekonomiska förutsättningar Budgetramen innehåller tillskott av resurser till verksamheten och är beräknad med hänsyn till bedömda volymförändringar och kostnadsökningar till följd av höjda löner, hyror och övriga priser. Äldreomsorgsnämnden får ett tillskott 2014 med 2 mnkr för att arbeta med att förstärka kvaliteten på särskilda boenden. Äldreomsorgsnämnden får även mnkr för att arbeta med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. För att kommunen ska klara en ekonomi i balans, när den ekonomiska tillväxten är något svagare och statsbidragen blir lägre till följd av ändrad kostnadsutjämning, har effektiviseringar motsvarande 0,36 procent lagts in för nämnderna. Detaljer kring hur budgetramen har räknats fram kan utläsas av siffermaterialet som följer. 61

62 Nämnden ska utifrån sin ram ta ett självständigt ansvar för ekonomin, vilket understryks i ekonomistyrningsprinciperna. Nämndens fortsatta budgetarbete ska således bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar, och de prioriteringar nämnden själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. 62

63 Budget 2014, plan för äldreomsorgsnämnden Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Lokaler Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Förklaringar till budget 2014 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Anpassningsstöd (ettårigt tillskott 2013) Socialstyrelsens föreskrifter äldreboende (ettårigt tillskott 2013) Volymer: Ökade kostnader enligt befolkningsprognos/beräkning Lokaler: Lokalkostnader 0 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering: Effektivisering 0,36% Riktad satsning: Socialstyrelsens föreskrifter för äldreboende mm Förstärkning av kvaliteten på äldreboenden (ettårigt 2014) Förklaringar till plan 2015 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Tillskott (ettårigt 2014) Volymer: Ökade kostnader enligt befolkningsprognos/beräkning Lokaler: Lokalkostnader Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling: Gemensam utveckling -0,20% Förklaringar till plan 2016 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader enligt befolkningsprognos/beräkning Lokaler: Lokalkostnader 0 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling: 0,00% 0 63

64 Kultur- och fritidsnämnden Politiska prioriteringar 2014 Biblioteken ska bidra till att öka läsförståelsen Den nya bibliotekslagen lyfter speciellt fram vikten att öka/förbättra läsförståelsen bland våra barn och ungdomar. Här utgör biblioteken en naturlig partner med sina sex bibliotek och sitt virtuella bibliotek. Kultur- och fritidsnämnden ska, för att bidra till en ökad läsförståelse bland barn och ungdomar, arbeta för att biblioteken ytterligare utvecklar sina metoder och arbetssätt. Jämställd idrott i fokus Kultur- och fritidsnämnden ska fortsätta arbeta för att göra idrottslivet i Huddinge mer jämställt. Under 2012 och 2013 har nämnden analyserats idrottens villkor ur ett jämställdhetsperspektiv samt studerat ridverksamhetens förutsättningar. En handlingsplan med fokus på idrottslivet ur ett jämställdhetsperspektiv ska arbetas fram utifrån dessa rapporters rekommendationer och implementeras i nämndens verksamhet under kommande år. Utveckla arbetet med våra anläggningar I en växande region finns också ett behov av fler idrottsanläggningar. Enklare idrottshallar, konstgräsplaner och liknande anläggningar byggs ut i takt med att kommunerna växer. Planering för specialanläggningar som är av regionalt intresse kan dock göras bättre. För att möta det behov av anläggningar som finns inom idrotten ska kultur- och fritidsnämnden därför arbeta för en regional samverkan för att möta den brist som finns. Fullersta gård som konstcentrum Kultur- och fritidsnämnden ska arbeta för att Fullersta Gård ska utvecklas till en kulturell samlingsplats med konsten i centrum som Huddingeborna kan känna stolthet över! Ansvarsområde Kultur- och fritidsnämnden ansvarar inom kulturområdet för biblioteksverksamhet, Kulturskolan, bidrag till kulturföreningar och studieförbund, kulturarrangemang och kulturverksamhet för alla åldrar, kulturverksamhet för funktionshindrade, internationella barnkonstmuseet, kulturstipendier, inköp och registrering av konst samt bevakning av kulturmiljöoch kulturarvsfrågor. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar inom fritidsområdet för öppen barn- och ungdomsverksamhet, stöd och bidrag till föreningar, fritidsverksamhet för funktionshindrade, upplåtelse av lokaler och anläggningar, samverkan med fastighetsägare och andra förvaltningar avseende drift och skötsel av lokaler och anläggningar, genomförande av kommunens områdesdagar samt lotteritillstånd till föreningar. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar även för att samordna ungdomspolitiken och stödja utvecklingen av ungdomsdemokratin. Ekonomiska förutsättningar Budgetramen är beräknad med hänsyn till bedömda kostnadsökningar till följd av ökade volymer, höjda löner, hyror och övriga priser. En särskild satsning görs på lärarna Med ett extra tillskott på 6,1 mnkr möjliggörs en uppräkning på 2,5 procent för lärarna. Utrymmet har beräknats för förskolenämnden, grundskolenämnden, gymnasienämnden och kultur- och fritidsnämnden. Totalt 1,1 mnkr budgeteras för hyreskostnader för kultur- och idrottsfastigheter. För att kommunen ska klara en ekonomi i balans, när den ekonomiska tillväxten är något svagare och statsbidragen blir lägre till följd av ändrad kostnadsutjämning, har effektiviseringar motsvarande 0,36 procent lagts in för nämnderna. Detaljer kring hur budgetramen har räknats fram kan utläsas av siffermaterialet som följer. Nämnden ska utifrån sin ram ta ett självständigt ansvar för ekonomin, vilket understryks i ekonomistyrningsprinciperna. Nämndens fortsatta budgetarbete 64

65 ska således bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar, och de prioriteringar nämnden själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. 65

66 Budget 2014, plan för kultur- och fritidsnämnden Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Verksamheter Nämnd ledning Budget

67 Kultur- och fritidsnämnden nämnd och ledning Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Förklaringar till budget 2014 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Tkr Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 0,84% -64 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -104 Effektivisering: Effektivisering 0,36% 28 Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2015 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 0,85% -66 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -122 Gemensam utveckling: Gemensam utveckling -0,20% -17 Förklaringar till plan 2016 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 0,87% -69 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -141 Gemensam utveckling: 0,00% 0 67

68 Kultur- och fritidsnämnden verksamheter Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Förklaringar till budget 2014 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,34% Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering: Effektivisering 0,36% 636 Riktad satsning: Hyror kulturfastigheter Förklaringar till plan 2015 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,36% Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling: Gemensam utveckling -0,20% -359 Förklaringar till plan 2016 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,38% Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling: 0,00% 0 68

69 Samhällsbyggnadsnämnden Politiska prioriteringar 2014 Ökat bostadsbyggande För att möta en ökad befolkningstillväxt och för att motverka bostadsbristen ska samhällsbyggnadsnämnden aktivt bidra till ett ökat bostadsbyggande. Samhällsbyggnadsnämnden ska, tillsammans med kommunstyrelsen, säkerställa att plan- och bygglovsprocesserna är effektiva samt att organisation och arbetssätt är dimensionerade för en ökad ärendemängd. Samhällsbyggnadsnämnden ska också aktivt verka för att det som planeras genomförs. Förbättrat företagsklimat Samhällsbyggnadsnämnden ska genom ett professionellt bemötande och en god service arbeta för ett bättre företagsklimat i Huddinge. Kunskaper och efterföljande handlingsplan från utbildningen Förenkla helt enkelt ska implementeras i det dagliga arbetet på alla avdelningar. Samhällsbyggnadsnämndens organisation och arbetssätt ska möta företagens behov och ska syfta till att utveckla samarbetet kring dessa frågor både internt mellan avdelningarna liksom med andra förvaltningar. Förverkliga trafikstrategin Samhällsbyggnadsnämnden ska särskilt fokusera på implementering av den nya trafikstrategin. Viktiga delar i det är att under året ta fram en mobility managementplan, en kollektivtrafikplan, en parkeringsplan och en trafiksäkerhetsplan. Samhällsbyggnadsprocessen ska följa de strategiska huvudinriktningarna i trafikstrategin och därmed bidra till att bygga ett långsiktigt hållbart Huddinge. Ansvarsområde Samhällsbyggnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och har det närmaste inseendet över byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen, dock med undantag för översiktsplaneringen, som handhas av kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsnämnden handhar uppgifter avseende kommunens gator och andra allmänna platser även som trafikfrågor, såvida detta ej åvilar annan nämnd eller styrelse eller annat organ. Nämnden ansvarar även för skötsel och tillsyn av naturreservaten i kommunen. En mera detaljerad avgränsning av samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde framgår av nämndens reglemente. förut- Ekonomiska sättningar Budgetramen är beräknad med hänsyn till bedömda kostnadsökningar till följd av ökade volymer, höjda löner, hyror och övriga priser. Samhällsbyggnadsnämnden får 1,0 mnkr för att arbeta med att öka takten i bostadsbyggandet. Samhällsbyggnadsnämnden får ytterligare 3 mnkr utöver volymtilldelningen för upprustning av gator och vägar i kommunen. För att kommunen ska klara en ekonomi i balans, när den ekonomiska tillväxten är något svagare och statsbidragen blir lägre till följd av ändrad kostnadsutjämning, har effektiviseringar motsvarande 0,36 procent lagts in för nämnderna. Detaljer kring hur budgetramen har räknats fram kan utläsas av siffermaterialet som följer Nämnden ska utifrån sin ram ta ett självständigt ansvar för ekonomin, vilket understryks i ekonomistyrningsprinciperna. Nämndens fortsatta budgetarbete ska således bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar, och de prioriteringar nämnden själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. 69

70 Budget 2014, plan för samhällsbyggnadsnämnden Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Förklaringar till budget 2014 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Upprustning av gator och vägar (ettårigt tillskott 2013) Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,34% Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering: Effektivisering 0,36% 801 Riktad satsning: Upprustning av gator och vägar (ettårigt tillskott 2014) Ökad takt i bostadsbyggandet Förklaringar till plan 2015 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Upprustning av gator och vägar (ettårigt tillskott 2014) Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,36% Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling: Gemensam utveckling -0,20% -442 Förklaringar till plan 2016 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,38% Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling: 0,00% 0 70

71 Miljönämnden Politiska prioriteringar 2014 Förbättra vattenkvalitén i Huddinges sjöar Miljönämnden ska bidra till att förbättra vattenkvaliteten och naturvärdena i och kring Huddinges sjöar så att miljökvalitetsnormerna kan uppnås. Nämnden ska tillsammans med övriga kommuner i Tyresåns och Mälarens avrinningsområden och med Stockholm Vatten, arbeta för att sjöarna ska nå god ekologisk och kemisk status. Situationen för Trehörningen- Sjödalen som är den mest övergödda sjön i Tyresåns sjösystem ska särskilt beaktas då halterna av fosfor har vänt uppåt efter en tids nedåtgående trend. Tillgång till Huddinges naturreservat Arbetet med att synliggöra och öka tillgängligheten till naturreservaten är viktigt för att fler människor ska ges möjlighet att komma ut i naturen. Miljönämnden ska utveckla den fysiska miljön men även se över den digitala information som finns om naturreservaten såväl via hemsidan som på sociala medier. Vandringsled mellan Sundby och Björksättra Miljönämnden ska fortsätta arbetet med ett program för området mellan Sundby gård och Björksättra herrgård. Denna del i Orlångens naturreservat erbjuder en unik möjlighet att uppleva och vistas i en attraktiv sjönära naturmiljö. Nämnden ska särskilt fokusera på att skapa god tillgänglighet och att knyta samman området med en strandnära vandringsled. Ansvarsområde Miljönämnden fullgör Huddinge kommuns uppgifter inom natur-, miljö- och hälsoskyddsområdet samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Miljönämnden är den nämnd som fullgör kommunens uppgifter: 1. som tillsynsmyndighet enligt miljöbalken och föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken, samt 2. som prövningsmyndighet enligt 9 11 och kap miljöbalken. 3. svara för prövning av ansökningar om strandskyddsdispens enligt reglerna i 7 kap. miljöbalken liksom för tillsynen över efterlevnaden av strandskyddet Det ankommer på miljönämnden att 1. följa utvecklingen inom kommunen i natur-, miljöoch hälsoskyddshänseende och andra frågor inom nämndens ansvarsområde och därvid utarbeta de förslag som är påkallade, 2. medverka i planering där natur-, miljö- och hälsoskyddsfrågor eller andra frågor inom nämndens ansvarsområde berörs, 3. utarbeta de förslag till åtgärdsprogram och åtgärdsplaner som kan krävas av kommunen och svara för provtagning som ålagts kommunen med anledning av miljökvalitetsnormer, samt 4. på uppdrag av kommunstyrelsen svara för revidering av kommunens Agenda 21-dokument. Miljönämnden utövar kommunens befogenhet: 1. att utöva den omedelbara tillsynen enligt tobakslagen (1993:581) över de miljöer och lokaler för vilka Statens folkhälsoinstitut har den centrala tillsynen, samt 2. att svara för prövning av dispenser från föreskrifter i naturreservat, naturminne, biotopskyddsområden och djur- och växtskyddsområden som beslutas av kommunen varvid beslutsbefogenheten dock inte skall gälla ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Miljönämnden är den nämnd som fullgör kommunens uppgifter avseende offentlig kontroll av efterlevnaden av livsmedelslagen och andra bestämmelser, vilka anges i 11 livsmedelslagen. Nämnden fullgör även viss tillsyn enligt smittskyddslagen och strålskyddslagen. 71

72 Ekonomiska förutsättningar Budgetramen är beräknad med hänsyn till bedömda kostnadsökningar till följd av ökade volymer, höjda löner, hyror och övriga priser. För att kommunen ska klara en ekonomi i balans, när den ekonomiska tillväxten är något svagare och statsbidragen blir lägre till följd av ändrad kostnadsutjämning, har effektiviseringar motsvarande 0,36 procent lagts in för nämnderna. Detaljer kring hur budgetramen har räknats fram kan utläsas av siffermaterialet som följer Nämnden ska utifrån sin ram ta ett självständigt ansvar för ekonomin, vilket understryks i ekonomistyrningsprinciperna. Nämndens fortsatta budgetarbete ska således bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar, och de prioriteringar nämnden själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. 72

73 Budget 2014, plan för miljönämnden Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Förklaringar till budget 2014 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Tkr Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,34% -90 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -164 Effektivisering: Effektivisering 0,36% 25 Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2015 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,36% -95 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -173 Gemensam utveckling: Gemensam utveckling -0,20% -15 Förklaringar till plan 2016 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,38% -100 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -182 Gemensam utveckling: 0,00% 0 73

74 Överförmyndarverksamhet Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Förklaringar till budget 2014 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Tkr Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,34% -64 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -94 Effektivisering. Effektivisering 0,36% 18 Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2015 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,36% -67 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -98 Gemensam utveckling: Gemensam utveckling 0,00% 0 Förklaringar till plan 2016 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,38% -70 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -102 Gemensam utveckling: 0,00% 0 74

75 Revision Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Förklaringar till budget 2014 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,34% -40 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -61 Effektivisering. Effektivisering 0,36% 11 Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2015 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,36% -42 Generell uppräkning: Generell uppräkning -62 Gemensam utveckling: Gemensam utveckling 0,00% 0 Förklaringar till plan 2016 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,38% -44 Generell uppräkning: Generell uppräkning -65 Gemensam utveckling: 0,00% 0 75

76 Reserverade medel Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning 0 0 Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Förklaringar till budget 2014 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Sänkt diskonteringsränta 2013 (ettårigt tillskott 2013) Lokalfond grundskolan Volymer mm förskolan Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: 0 Effektivisering: 0 Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2015 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Lokalfond grundskolan Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: 0 Gemensam utveckling: 0 Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2016 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: 0 Gemensam utveckling: 0 76

77 Finansförvaltningen Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Förklaringar till budget 2014 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Kostnadsökning pensioner Kapitalkostnader (intern) Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: 0 Effektivisering: 0 Förklaringar till plan 2015 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Kostnadsökning pensioner Kapitalkostnader (intern) Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: 0 Gemensam utveckling: 0 Förklaringar till plan 2016 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Kostnadsökning pensioner Kapitalkostnader (intern) Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: 0 Gemensam utveckling: 0 77

78 Exploateringsverksamhet Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning 0 Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Förklaringar till budget 2014 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar mhögre intäkter av exploateringsverksamhet Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: 0 Effektivisering: 0 Förklaringar till plan 2015 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: 0 Gemensam utveckling: 0 Förklaringar till plan 2016 Generella statsbidrag, tekniska justeringar mhögre intäkter av exploateringsverksamhet Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: 0 Gemensam utveckling: 0 78

79 Avskrivningar Kostnad Intäkt Netto Kommunplan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Effektivisering Riktad satsning 0 Budget Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Riktad satsning Plan Generella statsbidrag, tekniska justeringar m Volymer Uppräkning löner, hyror, priser Gemensam utveckling Plan Förklaringar till budget 2014 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar mökade kostnader för avskrivningar Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: 0 Effektivisering: 0 Förklaringar till plan 2015 Generella statsbidrag, tekniska justeringar mökade kostnader för avskrivningar Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: 0 Gemensam utveckling: 0 Förklaringar till plan 2016 Generella statsbidrag, tekniska justeringar mökade kostnader för avskrivningar Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: 0 Gemensam utveckling: 0 79

80 Investeringsplan Kommunens investeringsbudget består av följande huvudområden: Nämnders investeringar till följd av nya/förändrade lokaler, löpande re- och nyinvesteringar av inventarier och utrustning, IT-investeringar samt löpande gatuinvesteringar. Samhällsbyggnadsprojekt som består av exploateringsverksamhet med därtill hörande infrastrukturinvesteringar i bland annat gator och vägar. För samhällsbyggnadsprojekt tillämpas en princip som innebär att investeringar som kommunen genomför i exploateringsprojekt i normalfallet tas upp som anläggningstillgång och skrivs av enligt plan. Ett färdigt exploateringsområde består ofta av tomtmark som avyttras, samt mark och markanläggningar som utgör allmän plats vilka kvarstår i kommunens ägo såsom matargator och andra områdesspecifika anläggningar, tillexempel parker. Det förekommer också att tomtmark inte avyttras utan i stället upplåts med tomträtt. Tillgångar som tillhör kommunen ska tas upp som anläggningstillgång och skrivs av enligt plan medan tomtmarken som säljs tas upp som försäljningsintäkt. I ett läge med en fortsatt svagare ekonomisk tillväxt höjer Huddinge ambitionsnivån med en offensiv investeringsbudget. Sammantaget höjs ramen för investeringar till nästan 1 miljard kronor under de kommande tre åren. De totala investeringarna för 2014 är budgeterade till 335 mnkr samt till 312 mnkr 2015 och 317 mnkr Avskrivningarna för 2014 beräknas uppgå till 97 mnkr samt till 112 mnkr respektive 122 mnkr för åren Finansiering av avskrivningar Samtliga nämnder erhåller en ram för investeringar som man själva får finansiera. Det vill säga kapitalkostnader måste finansieras inom den ram för driftbudgeten som kommunfullmäktige antar. Undantag görs för investeringar i samhällsbyggnadsprojekt, gator och vägar samt lantegendomar där ramen för kapitalkostnader justeras efter faktisk kostnad. Lokaler investeringar I investeringsbudgeten kan nämnder begära ram för ny utrustning i samband med ny- och ombyggnationer enligt lokalförsörjningsplanerna. För planeras flera större ny- och ombyggnader. Det gäller bland annat förskolor, skolor och äldreboenden. Övriga större investeringar Samhällsbyggnadsnämndens löpande gatuinvesteringar avser bland annat: Tillgänglighetsåtgärder Gatubelysning Trafiksäkerhetsåtgärder Kollektivtrafikåtgärder Åtgärder i 30- zonerna Gång- och cykelvägsutbyggnad Broar/tunnlar/parker I budgeten anslås 62,5 mnkr till samhällsbyggnadsnämnden år 2014 och därefter 59,5 mnkr 2015 och 56,5 mnkr Investeringsramen ska bland annat användas till åtgärder för att förbättra trafikmiljön för barn, äldre och funktionshindrade. I ramen ingår även upprustning av utemiljö/park och av andra anläggningar. För är investeringsutrymmet utökat med 10 mnkr per år jämfört med Mål och budget Utrymmet är en ökad ambitionsnivå som särskilt är avsett för upprustning av regionala cykelstråk samt för att skapa fler attraktiva lekplatser och parker för huddingeborna. Under kommunstyrelsen budgeteras investeringar för gemensamma investeringar i IT-infrastruktur, IT-drift och övergripande IT-system. Investeringsramen för övriga nämnder utgår i huvudsak från beskrivningar i nämndernas budgetunderlag. Projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt innehåller ett stort antal projekt som leder till omfattande investeringar och en betydande exploateringsvinst. I tabellen redovisas en sammanställning av ekonomiska konsekvenser av de samhällsbyggnadsprojekt kommunen arbetar med under baserat på gällande projektplan. Av sammanställningen framgår att exploateringsvinsten uppgår till cirka mnkr 80

81 och investeringarna till cirka mnkr. Samhällsbyggnadsprojekten ger alltså ett underskott totalt sett. När man studerar sammanställningen ska man vara medveten om att det är olika förutsättningar för olika typer av projekt. Vissa ger ett ekonomiskt överskott, vissa går jämt ut, vissa ger ett underskott och vissa medför inga exploateringsvinster utan är rena investeringar i transportinfrastruktur. Det är också en blandning av projekt där vi har en god uppfattning om ekonomiskt utfall och projekt som kan ha olika utfall beroende på vägval i planeringen eller som ännu är i så tidigt skede att finns en stor osäkerhet om utfallet. Sammanställningen kan trots dessa brister i tillförlitlighet ändå ge en uppfattning om omfattningen på de ekonomiska konsekvenser projektplanen medför. Redovisningen bygger på enskilda exploateringskalkyler för respektive projekt och redovisar exploateringsnetton, investeringsnetton och netton för projekten som helhet. Vi har valt att hämta beloppen direkt från respektive exploateringskalkyl, vilket ger en skenbar exakthet. Med genomförandeprojekt avses projekt som är bundna genom avtal och/eller antagna detaljplaner och genomförandebeslut. För dessa projekt finns det små möjligheter att påverka det ekonomiska utfallet. Med planeringsprojekt avses projekt som är under planering. För dessa finns ännu möjlighet att påverka det ekonomiska utfallet eller avbryta projektet. Under begreppet övrigt ingår framför allt försäljning av industrimark och villatomter, som redovisas årsvis. Ekonomisk plan I tabell redovisas budget för 2014 samt plan för Beräknad exploateringsvinst är totalt 350 mnkr. Beräknade investeringar är 200 mnkr per år. Det är svårt att göra årsvisa bedömningar eftersom tidplaner lätt kan förskjutas på grund av projektens komplexitet eller överklagade beslut. Relativt stora belopp kan därför förskjutas över ett årsskifte och påverka den årsvisa planeringen utan att det ekonomiska resultatet som helhet förändras. 81

82 Samhällsbyggnadsprojekt sammanställning tkr Ek. resultat för pågående projekt Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Senare Expl Inv Netto Expl Inv Expl Inv Expl Inv Expl Inv Östra Vårberget Västra Vårberget Hageby Talldalsvägen Vistabergs allé Glömsta Kristinavägen Backen Översikt Fbergs C Ängarna Gladökvarn (förtätn omr) Balingsnäs, västra Högmora etapp Vidja detaljplan Mellansjö Östra Glömsta Sjöängen 2/Trångsundsvägen Västra Länna Safiren Summa bostäder Nytorps Mosse fsk Förskola Flemingsberg /Kästa Förskola Smista 3: Glömsta 2:60 (Enliden fks/sk) Vistaberg 1: Fsk kv Vattumannen/Sågen Offentlig miljö i Flemingsberg Kkom etapp Summa allmänt ändamål Universitetsområde II Gladö industriområde Segmentet Samlingslokal Vårby gård Kvadraten Kurvan Blicka Länna Indomr genomf Palissadvägen Summa arbetsplatser S:a genomförandeprojekt Bostäder Allmänt ändamål - Skolor/fsk Allmänt ändamål -övrigt Arbetsplatser S:a planeringsprojekt Övrigt Summa

83 Investeringsplan Tkr Kommunplan /- Bokslut 2012 Budget 2013 Mål och budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Lokalplaner Förskolenämnd Grundskolenämnd Gymnasienämnd Äldreomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnden Summa lokalplaner Gator Samhällsbyggnadsnämnd Övrigt Kommunstyrelse Förskolenämnd Grundskolenämnd Gymnasienämnd Socialnämnd Äldreomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Miljönämnd Summa övrigt Total (exkl. samhällsbyggnadsprojekt) Genomförandeprojekt Planeringsprojekt Övrigt Samhällsbyggnadsprojekt Totalt investeringar Påverkan driftbudget Köp och försäljning av fastigheter Avskrivningar

84 Så styrs kommunen Visionen om att vara den tredje populäraste kommunen i regionen samt kärnvärdena mod, omtänksamhet, driv och mångfald Ett hållbart Huddinge Mål 2030 Två övergripande mål: nöjda invånare och hållbar samhällsutveckling Två strategiska mål 1. Attraktiv arbetsgivare 2. Sund ekonomi Program: till exempel kulturpolitiskt program Strategier: till exempel IT-strategi, Kvalitetsstrategi Planer: till exempel översiktsplan och projektplan Kommunen styr och följer upp verksamheten årsvis med: Mål & budget Verksamhetsplaner/arbetsplaner Kommunplan - mål & budget kompletterad med nämndernas verksamhetsplaner Verksamhetsberättelser Årsredovisning Kommunen styr också med: Policyer, riktlinjer och anvisningar Grundläggande regler för ansvarsfördelning på nämndnivå; - Arbetsordning för kommunfullmäktige - Reglementen för styrelse och nämnder (HKF) - Delegationsordningar för styrelse och nämnder - Reglementen för råd - Arkivreglemente Staten styr den kommunala verksamheten genom: Kommunallagen, speciallagstiftning inom de viktigaste välfärdsområdena och därutöver med mer än andra lagar, förordningar och myndighetsregler Nationella handlingsplaner och tidsbegränsade projekt De statliga myndigheternas tillsyn och föreskrifter Statsbidragens utformning och storlek, bestämmelser om en kommunal budget i balans, skatte- och avgiftsregler och tillämpningen av finansieringsprincipen 84

85 Kommunens organisation Högsta beslutande organ i Huddinge kommun är kommunfullmäktige med 61 ledamöter från olika politiska partier. Kommunfullmäktige utser kommunstyrelsen som består av 13 ledamöter. Kommunstyrelsen förbereder de ärenden som ska tas upp i kommunfullmäktige och är också ansvarig för att fullmäktiges beslut verkställs. Till kommunstyrelsen hör ett planerings- och personalutskott (PPU) som består av fem ledamöter. I utskottet behandlas personalfrågor och planeringsfrågor som inte behöver tas upp i kommunstyrelsen. För varje verksamhet i kommunen finns en politiskt ansvarig nämnd med ledamöter utsedda av kommunfullmäktige. 85

86 Styrning av ekonomi och kvalitet Kommunens kvalitetsstrategi för ständiga förbättringar Huddinge kommun är en utvecklingsinriktad kommun och ska genom ett målmedvetet kvalitetsarbete driva på ständiga förbättringar inom kommunens samtliga verksamhetsområden. Syftet är att åstadkomma största möjliga nytta för kommunens invånare och andra intressenter samtidigt som en hållbar utveckling tryggas. Strategin för detta är: 1. Med invånarnas fokus 2. Dialog och samarbete 3. Varierat utbud och valfrihet 4. Fokus på resultat 5. Öppna jämförelser 6. Engagerat och tydligt ledarskap 7. Engagerade och kompetenta medarbetare 8. Processorientering 9. Ständigt lärande 10. Integrering av kvalitetsarbetet i planeringsoch uppföljningsprocessen Kvalitetsstrategin ska också bidra till en ekonomi i balans, genom tydlighet om vad som är önskvärt och möjligt att uppnå med de medel som står till förfogande. Kvalitetsarbetet i Huddinge ska omfattas av alla i organisationen men är i hög grad ett ansvar för ledningen. Alla chefer har ansvar för att driva ett systematiskt kvalitetsarbete i vilket alla medarbetare är delaktiga. Förvaltningschefen ansvarar för att kommunens kvalitetsstrategi tillämpas och utvecklas till ett bra stöd för verksamhetens utveckling. 1. Med invånarnas fokus Vi låter alltid invånarnas behov och önskemål vara vägledande för utvecklingen av kommunen och kommunens tjänster. Vi tar systematiskt tillvara invånarnas förslag och synpunkter. 2. Dialog och samarbete Vi har en öppen och tillgänglig organisation, som kännetecknas av vänlighet, trovärdighet, tydlig kommunikation och bra service. Vi har ett gott bemötande och agerar snabbt och korrekt. Vi väljer medvetet arbetssätt som stödjer dialog och samarbete i olika former för invånare, brukare och intressenter vid planering och utveckling av kommunens tjänster och samhället Huddinge. Tydlighet, öppenhet och meningsfullhet vägleder oss i vår strävan efter delaktighet. Vårt sätt att kommunicera stärker demokratin och ökar delaktigheten. Vi håller oss a jour med nya möjligheter i omvärlden och utnyttjar ny teknik för att anpassa information, service och former för delaktighet med hänsyn till olika gruppers förutsättningar, behov och intressen. Vi skapar mötesplatser och arenor för dialog och samverkan. 3. Varierat utbud och valfrihet Vi ser ett varierat utbud tillsammans med valfrihet som medel att förbättra verksamhetens kvalitet och effektivitet och därmed nå ökad nöjdhet hos invånaren 4. Fokus på resultat Vi mäter, analyserar, bedömer och kommunicerar verksamhetens resultat och effektivitet. Vi jämför våra resultat över tid och med föredömen. Vi har mod att förändra när analysen visar på behov. 5. Öppna jämförelser Vi redovisar öppet vad kommunen erbjuder för tjänster, vilken kvalitet och standard invånarna har rätt att förvänta sig och hur nöjda våra brukare är med de tjänster vi levererar. Det gör vi för att kommunens invånare har rätt att få veta vilka tjänster och vilket stöd de kan få från kommunen, men också för att det - Ger invånarna en bild av vad skattepengarna används till. - Ger värdefull information till invånarna inför val mellan olika utförare. - Driver på kvalitetsutvecklingen genom att det blir tydligt vad vi ska lyckas med, sikta på, följa upp och förbättra samt jämföra med andra. - Bidrar till att skapa realistiska förväntningar hos kommunens invånare. 6. Engagerat och tydligt ledarskap Vi har engagerade och tydliga ledare, som gör alla medarbetare delaktiga och låter kvalitetsarbetet prägla hela verksamheten. 86

87 7. Engagerade och kompetenta medarbetare Vi har stolta, motiverade och kompetenta medarbetare som är delaktiga, tar ansvar och bidrar till verksamhetens utveckling. 8. Processorientering Vi ser den kommunala verksamheten som flöden av aktiviteter, som skapar värde för invånarna, där flödet av aktiviteter ofta löper genom flera verksamheter och ibland även flera huvudmän. Ständiga förbättringar genom processutveckling är avgörande för kvalitetsutvecklingen. 9. Ständigt lärande Vi reflekterar regelbundet över våra resultat - framgångar såväl som misslyckanden - och låter oss inspireras av goda exempel i egna verksamheten och i omvärlden. 10. Integrering av kvalitetsarbetet i planeringsoch uppföljningsprocessen Vi integrerar kvalitetsarbetet i den löpande planerings- och uppföljningsprocessen och arbetar långsiktigt och systematiskt enligt kvalitetshjulets princip: planera, utföra, följa upp och förbättra. Kvalitetsarbetets integrering i planerings- och uppföljningsprocess innebär krav på Tydliga styrsignaler i form av mål, prioriteringar och ekonomiska ramar från kommunfullmäktige Tydliga mål och åtaganden kopplade till resursutnyttjande i nämndernas och enheternas verksamhets-/arbetsplaner Tydlig koppling mellan kvalitetsdeklarationer och kommunens/nämndens mål Systematisk uppföljning, analys och redovisning av resultat i delårsrapporter, verksamhetsberättelser samt i kommunens årsredovisning Väl utvecklad dialog mellan invånare, politiker och verksamhetens personal om mål, åtaganden, kvalitetsdeklarationer och resultat Processorientering En rad kommande utmaningar ställer stora krav på utveckling och effektivisering av den kommunala organisationen vår alltmer föränderliga omvärld, stora klimatutmaningar samt en åldrande befolkning där allt färre måste försörja allt fler, med vikande skatteunderlag och ökande konkurrens om arbetskraften. Sammantaget blir det allt viktigare att det kommunala uppdraget genomförs på ett så smart sätt som möjligt och att vi får ut mesta möjliga kvalitet av varje insatt krona. Huddinges kvalitetsstrategi pekar ut att det är genom att processorientera våra verksamheter som vi ska möta dessa utmaningar. Det innebär att vi strävar efter att de kommunalt bedrivna verksamheterna ska präglas av processynsättet och att vi tillämpar den kommungemensamma processutvecklingsmodellen när vi kartlägger, dokumenterar och utvecklar våra processer i syfte att förbättra kvaliteten på tjänsterna och effektivisera utförandet. En process definieras som en kedja av aktiviteter som i ett återkommande flöde genomförs för att skapa ett specifikt värde för kunden. Avgörande för att nå framgång vid utveckling av våra processer är att vi utgår från nyttan med processen, att vi har mottagarens perspektiv när vi formulerar mål och kvalitetskrav för processer samt mäter hur väl de fungerar. Invånarnas och omvärldens efterfrågan på e-tjänster, transparens och flexibilitet samt kommunens satsning på e-förvaltning ställer krav på systematisk utveckling av organisationens inre effektivitet. Arbetet med att ta fram externa och interna e-tjänster är omfattande och kräver stort engagemang och resurser i den kommunala organisationen, men utlovar också stora potentiella vinster. En grundförutsättning för att ta fram e-tjänster och att utveckla verksamheten med stöd av IT är att man har ordning på sina processer. Dessa satsningar utgör därför grunden för ett omfattande processutvecklingsarbete de kommande åren, vilket kommer att kräva stort engagemang och resurser i den kommunala organisationen. 87

88 Styrmodellen dialog och systematiska förbättringar Följande bilder beskriver den modell med vilken organisationen omsätter kommunfullmäktiges styrsignaler och kommunens kvalitetsstrategi. För Förbättringshjulet och planerings- och uppföljningsprocessen 88