NORDVÄSTRA SKÅNES VATTEN OCH AVLOPP AB. Budget Båstad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NORDVÄSTRA SKÅNES VATTEN OCH AVLOPP AB. Budget 2012. Båstad"

Transkript

1 NORDVÄSTRA SKÅNES VATTEN OCH AVLOPP AB Budget 2012 Båstad

2 Dricksvatten Båstad Dricksvatten är vårt absolut viktigaste livsmedel. Detta gör att vi måsta säkerställa långsiktigt hållbara vattentjänster. För att bibehålla dagens standard och driftsäkerhet, men även säkra för morgondagens behov behöver följande göras. Personal/ Resurser Avdelning Dricksvatten är 19 personer varav 5 är skiftgående drifttekniker på Örbyverket. Detta gör att en normal bemanning dagtid är 14 personer + en skiftgående. Personalen utgår från flera orter men ett samarbete över kommungränserna är idag ett normalt förfarande. Vi har långt framskridna planer att centralisera övervakningen av alla anläggningar på dricksvattensidan. Alla larm skall gå till Örby vattenverk som har skiftgång med dygnetrunt- bemanning. Driftteknikern som tar emot larm bedömer status och väljer rätt åtgärd eller rådgör med beredskapspersonal om lämplig åtgärd. Det finns många fördelar med detta system. Driftteknikern har kontakt med beredskapspersonal som är ute och jobbar. Beredskapspersonalen kan få hjälp att bedöma läget. Beredskapspersonalen behöver inte rycka ut i onödan. Detta kräver att driftteknikern har god kunskap om driften på alla anläggningar. Denna utbildning har redan påbörjats. En lämplig tidpunkt för genomförande av detta arbetsätt är mitten på januari För detta arbetsätt tillkommer initialt en kostnad för utbildning och vissa tekniska hjälpmedel. Vår bedömning är dock att mervärdet av dessa åtgärder är långsiktigt betydande. Här kommer en initial kostnad men på lång

3 sikt så kommer detta att bli både billagare för kommunen och bidra till ett säkrare arbetssätt för beredskapspersonalen. Vi har tänkt använda 3963 arbetstimmar under 2012 för att drifta och underhålla våra dricksvattenanläggningar i Båstads kommun och för att utföra de ålagda administrativa uppgifterna inom NSVA. Utöver detta tillkommer 491 timmar i övergripande fördelning. Övergripande projekt och förpliktelser: Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer Beredningen ska ha mikrobiologiska säkerhetsbarriärer och driftslarm. 1 Den mest allvarliga akuta risken förknippad med dricksvattenförsörjning är spridning av vattenburna sjukdomar. Huvuddelen av de vattenburna sjukdomsutbrotten anses bero på att sjukdomsframkallande mikroorganismer passerat från råvatten genom beredningen till dricksvattnet. I de flesta fall härstammar föroreningen från avlopp eller naturgödsel (fekal förorening). Enligt föreskrifterna ska beredningen vara försedd med larm med larmgränser satta så att de varnar vid förhållanden som kan medföra dålig effektivitet, till exempel låg dos av klor, UV och ozon eller hög turbiditet på råvattnet. Tillträde/Skalskydd Vi måste också ta hänsyn till att det blir en allt större hotbild mot våra distributionsanläggningar enl. Livsmedelsverket. 2 Därför måste det vidtas åtgärder så att obehöriga personer inte kan bereda sig tillträde till vattenverk, reservoarer och liknande anläggningar. Flera av åtgärderna är omfattande och dyra så ett åtgärdsprogram kommer att sträcka sig flera år framåt. Ett nytt inbrottslarmsystem som är kopplat till ett larm/vaktbolag för första åtgärd samt adekvat skalskydd och låssystem ska tas fram. Hur detta ska utformas varierar mellan anläggningarna. Kostnaden för detta går ej i dags läget att redovisa. Skyddsområde och föreskrifter Skapa skyddsområde och föreskrifter där det inte finns. 3 1 SLVFS 2001:30, 3 2 stycke 2 LIVSFS 2008:13 3 Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden till 7 kap. 21 miljöbalken

4 Länsstyrelse och kommun bör verka för att vattenskyddsområden skapas åtminstone för samtliga allmänna vattentäkter och större enskilda egna eller gemensamma vattentäkter. Även grund- och ytvattentillgångar, som kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt, bör skyddas. Riksdagen har antagit Nationella miljömål. Av dessa framgår bl.a. följande delmål som rör vattenförsörjning: Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt 4 En inventering av våra skyddsområden pågår. Många av våra skyddsområden måste troligtvis uppdateras. Inventeringen beräknas vara klar under 2012 till en kostnad av 15 tkr. Vattendomar För all vattenverksamhet gäller generell tillstånds- eller anmälningsplikt. All tillståndsprövning utförs av miljödomstolen med undantag för markavvattning, som i vissa fall prövas av Länsstyrelsen. Ett tillstånd ger en rättighet att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd under förutsättning att man efterlever de villkor som meddelats i tillståndet. Ett tillstånd ger på så vis rättskraft och betyder att även en viss negativ miljöpåverkan accepteras under förutsättning att tillståndet efterlevs. En ansökan om tillstånd till vattenverksamhet påbörjas med ett samråd med Länsstyrelsen och enskilda berörda. En inventering av Vattendomar måste göras. Där det finns skall det fastställas att vi ligger på rätt nivå (m3/dygn och m3/år). En inventering av vattendomarnas legala status pågår. Detta beräknas vara klart under 2012 till en kostnad av 12 tkr. Övervakningssystem IT/ Kommunikationsutrustning måste uppgraderas fortlöpande. Kostnad ca 70 tkr. 4 Miljömålet Levande sjöar och vattendrag, Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier i propositionen 2000/01:130.

5 Provtagning Egenkontrollprogrammet är framtaget i överensstämmelse med dricksvattenföreskriften 5 och är fastställt av miljönämnden i respektive kommun. Provtagning av vattnet sker förutom i nämnda program även vid klagomål på vattenkvaliteten. Vid extraordinära händelser såsom byte av vattenkvalitet utökas provtagningen för att säkra att kvaliteten överallt klarar gränsvärdena. Analyskostnaden skiljer sig åt mellan kommunerna eftersom avtalen med upphandlat laboratorium ser olika ut. Den årliga kostnaden för provtagning uppgår till 220 tkr. Våra anläggningar: Trots att Båstads södra delar har för avsikt att anslutas till Sydvatten inom en 5års period och att de norra delarna kommer att ha ett samarbete med Laholm (Eskilstorp Skottorp) inom en 3års period så är vi av den uppfattningen att vi måste genomför de planerade reinvesteringar enligt plan. Visa reinvesteringar framöver kan däremot behöva omprövas när det är fastställt vilka vattenverk som skall finnas som reservvattenanläggningar. Vattenverk V2-V21 Åkagård Vattenverket är i gott skick. Två borror och beredning genom kaliumpermanganat dosering och efterföljande filtrering i tryckfilter. Löpande underhåll för att bibehålla standarden: Årlig service på tryckfilter, ventiler och maskinell utrustning. Kostnad ca 30 tkr + material. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: Skalskydd enligt ovan. Byte av nedstigningsluckor till reservoar. Kostnad ca 10 tkr. UV-ljus som barriär. Kostnad ca 50 tkr Reinvesteringsbehov 35 tkr. V4 Ängelsbäck V4 är utrustat med en borra och nitratjonbytare. Jonbytaren regenereras med salt. 5 SLVFS 2001:30

6 Löpande underhåll för att bibehålla standarden: Årlig service på tryckfilter, ventiler och maskinell utrustning. Kostnad ca 25 tkr + material. Avfuktaren är alldeles för svag och kondens och korrosion finns i hela det betongklädda huset. Kostnad avfuktare ca 10 tkr. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: Skalskydd enligt ovan. Byte av nedstigningsluckor till reservoar och saltbassäng. Kostnad ca 25 tkr + arbete. Reglering av ph görs otillräckligt och ofta är ph i utgående vatten för lågt. En delström av vattnet behandlas i jonbytaren för nitratavskiljning. Övrigt vatten shuntas förbi. Denna reglering är manuell och approximativ. Kostnaden för att installera utrustning och kemikalie tank är i proportion till vattenverkets kapacitet är för hög. UV-ljus som barriär bör monteras. Utredning krävs. Kostnad 5 tkr. Reinvesteringsbehov 395 tkr. V5-V19 Böskedal Denna anläggning har två råvattentäkter, V5 och V19, vilka pumpar till en lågreservoar, där sedan distributionspumparna tar vid. I Grevie ligger också tryckstegringsstation V5 för dricksvatten. Byggnaden är sliten och har fukt- och frostskador i fasaden. Löpande underhåll för att bibehålla standarden: Renovering av fogar i fasad och åtgärda fukt- och frostskador i fasaden. Kostnad ca 40 tkr + material. Byte av pumpar mot reservoar R1 då det börjar bli svårt att få tag i reservdelar. Kostnad ca 75 tkr. Byte av pumpar mot reservoar R2 då det börjar bli svårt att få tag i reservdelar. Kostnad ca 75 tkr. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: Skalskydd enligt ovan. Byte av nedstigningsluckor till reservoar. Kostnad ca 10 tkr. UV-ljus som barriär. Kostnad ca 40 tkr.

7 Reinvesteringsbehov 180 tkr. V8 V24 Västra Karup Vattenverket är gammalt och slitet. Det har kompletterats successivt men inte renoverats genomgripande sedan det uppfördes på 1950-talet. Beredningen består av oxidation med kaliumpermanganat, filtrering, avhärdning genom jonbyte med natrium och ph-justering. Det är förhållandevis kemikalieintensivt. Löpande underhåll för att bibehålla standarden: Årlig service på tryckfilter, ventiler och maskinell utrustning. Kostnad ca 30 tkr + material. Montage av redan inköpt överbyggnad till borra V8. Renovering av väg till borran. Elarbeten. Kostnad ca 50 tkr. Service på reservkraft. Kostnad ca 10 tkr. Renovering av byggnaden. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: Skalskydd enligt ovan. UV-ljus som barriär. Kostnad ca 30 tkr Byte av nedstigningsluckor till reservoar. Kostnad ca 10 tkr. Reinvesteringsbehov 245 tkr. V10 V29 Skrattarp Vattenverket V10 bereder dricksvatten året om, men mest under perioder när uttagen är höga i Båstad kommun. Råvattnet är rikt på järn och mangan. Beredning sker genom kaliumpermanganatoxidation och filtrering. Filtren är nyrenoverade och i gott skick. Så även vattenverksbyggnaden. Otillförlitlig drift enär reservpump saknas. Löpande underhåll för att bibehålla standarden: Årlig service på tryckfilter, ventiler och maskinell utrustning. Kostnad ca 30 tkr + material. Byte av befintlig distributionspump då reservdelar till denna modell är svårt att få tag i. Kostnad ca 15 tkr. Installation av ytterligare distributionspump. Kostnad ca 35 tkr.

8 Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: Skalskydd enligt ovan. UV-ljus som barriär. Kostnad ca 50 tkr Byte av nedstigningsluckor till reservoar. Kostnad ca 10 tkr. Reinvesteringsbehov 85 tkr. V12 Axelstorp I Vattenverket V12 bereds dricksvatten i två järnfilter. Vattnet är surt och ph-justeras därför med sodatillsats. Järn- och manganoxidation sker genom dosering av kaliumpermanganat. Löpande underhåll för att bibehålla standarden: Årlig service på tryckfilter, ventiler och maskinell utrustning. Kostnad ca 30 tkr + material. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: Montage av nöddusch med larm. Kostnad ca 20 tkr. UV-ljus som barriär. Kostnad ca 50 tkr Byte av nedstigningsluckor till reservoar. Kostnad ca 10 tkr. Skalskydd enligt ovan. Reinvesteringsbehov 80 tkr. V14 Idrottsplatsen V14 har två borror. Anläggning som saknar beredning distribuerar endast grundvatten direkt från täkterna. Löpande underhåll för att bibehålla standarden: Renovering av byggnad. Kostnad 100 tkr. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: Skalskydd enligt ovan. UV-ljus som barriär. Kostnad ca 75 tkr Renovering av golvbeläggningen. Kostnad ca 15 tkr.

9 Reinvesteringsbehov 85 tkr. V15-V20 Eskilstorp Anläggning som saknar beredning distribuerar endast grundvatten direkt från täkterna. Löpande underhåll för att bibehålla standarden: Montage av brunnslock. Kostnad 20 tkr. Renovering av brunnsöverbyggnaden. Kostnad 10 tkr. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: UV-ljus som barriär bör monteras. Utredning krävs. Kostnad 5 tkr. Skalskydd enligt ovan. Reinvesteringsbehov 185 tkr. V16 Varan V16 är ett vattenverk i huvudsak för reservdrift. Fluoridhalten är förhöjd och överstiger gränsvärdet för tjänligt. Vattenverksbyggnaden är i gott skick. Då det finns brist på drickvatten i detta område bör denna anläggning vara kvar. Löpande underhåll för att bibehålla standarden: Kompressorn förses med oljeavskiljarfilter. Kostnad ca 2 tkr Utredning om man kan blanda detta vatten med annat vatten innan det når konsumenter. Kostnad oklar. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: Skalskydd enligt ovan. Byte av nedstigningsluckor till reservoar. Kostnad ca 10 tkr. UV-ljus som barriär. Kostnad ca 25 tkr. Reinvesteringsbehov -

10 V18-V26 Perstorp Anläggning som saknar beredning distribuerar endast grundvatten direkt från täkterna. V18 och V26 alternerar i produktion och vid behov kan båda producera vatten samtidigt. Löpande underhåll för att bibehålla standarden Underhåll av utrustning. Kostnad 20 tkr. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: Skalskydd enligt ovan. UV-ljus som barriär. Utredning krävs. Kostnad 5 tkr. Reinvesteringsbehov - V23 V30 Olstorp Beredning görs genom tillsats av kaliumpermanganat för oxidation av järn och mangan. Filtrering sker kontinuerligt i dynasandfilter. Löpande underhåll för att bibehålla standarden: Årlig service på dynasandfilter, ventiler och maskinell utrustning. Kostnad ca 15 tkr + material. Spolvattenflödet är högt och bör optimeras för att spara på renvattnet. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: Skalskydd enligt ovan. UV-ljus som barriär. Kostnad ca 50 tkr Byte av nedstigningsluckor till reservoar. Kostnad ca 10 tkr. Reinvesteringsbehov - tkr. Reservoarer Totalt finns det 11 reservoarer av skiftande typ och storlek. Löpande underhåll för att bibehålla standarden: En service, kontroll och rengöring behöver göras på samtliga reservoarer. Årlig kostnad ca 200 tkr.

11 Reservoar R9 skall utrustas med en backventil för att få optimal funktion. Kostnad oklar. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: Skalskydd enligt ovan. Reinvesteringsbehov 475 tkr. Tryckstegrings- resp. tryckreduceringsanläggningar De flesta av dessa anläggningar, 21st, är i gott skick och kräver bara små åtgärder och service. Kostnad ca 50 tkr. Löpande underhåll för att bibehålla standarden: Ts 15. Byte av pumpar. Kostnad ca 15 tkr Ts 2. Byte av hydroforer. Kostnad ca 30 tkr Ts 11 och Ts 12. Byte undercentraler. Kostnad ca 40 tkr/station Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: - Skalskydd enligt ovan. Reinvesteringsbehov 370 tkr.

12 Avloppsrening Övergödning av både inlandsvatten och känsliga kustområden är ett av det största miljöhotet i södra Sverige. Utsläpp av fosfor och kväve från jordbruk, enskilda avlopp, reningsverk och industrier orsakar övergödningen som leder till igenväxning, algblomningar och syrebrist vid bottnar i sjöar och i hav. Hårdare villkor ställts på industriers utsläpp vilket ställer krav på ett kontinuerligt uppströmsarbete. NSVA ansvarar för driften av totalt elva reningsverk och cirka 300 pumpstationer inom sex kommuner. Vid NSVAs start var variationen stor mellan anläggningarna avseende storlek, bemanning, reningsprocess, villkor, villkorsuppföljning, dokumentation och standard. Mål Övergripande Avdelningen avloppsrening skall ta emot spillvatten från kommunernas abonnenter, rena detta i reningsverken och släppa ett renat vatten till recipienten som lever upp till de lagar och krav som finns på verksamheterna. Bräddningar och nödavlopp skall minimeras och verksamheten skall drivas mot ständiga förbättringar, processoptimeringar och verksamhetsutveckling på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Följande allmänna mål finns i verksamheten: NSVA ska uppfylla gällande lagstiftning och alla våra tillstånd NSVA ska aldrig överskrida gränsvärden Om ett riktvärde överskridits ska åtgärder omedelbart och med högsta prioritet vidtas som säkerställer att upprepning inte sker NSVA ska förbättra slammets status enligt REVAQ genom att certifiera utvalda avloppsreningsverk Gemensamt utformade miljörapporter Genomförande av åtgärder för att minimera antalet A-larm som leder till en effektivisering av vår beredskap NSVA ska fortlöpande arbeta med att processoptimera driften i våra anläggningar i syfte att minska kostnader och öka kvaliteten NSVA arbetar i enlighet med miljöpolicyn. Anläggningar På sikt är målet att NSVA till kommunerna ska kunna ge olika alternativ på vilken standard anläggningarna skall ha. Detta beroende på hur mycket pengar som kommunerna är beredda att satsa på just dessa VA-anläggningar. I ett

13 inledningsskede gäller det dock att höja anläggningsstandarden till en nivå där vi kan garantera driftsäkerhet och att våra utsatta krav kan efterlevas. Idag varierar anläggningsstatusen från acceptabel till usel. Endast ett av våra elva reningsverk har idag en acceptabel standard vilket är en förutsättning för säker drift och uppfyllda villkor. Torekov RV är i bra skick men här krävs fortsatt arbete med optimering för att processen skall fungera optimalt. När det gäller pumpstationerna så är målet att brädd skall registreras och att vi tydligt och korrekt kan redovisa för bl a myndigheten var brädd skett och hur mycket som har belastat recipienten. Idag finns inget direkt krav på bräddredovisning vilket innebär att det ej finns något rättsliga efterspel att vänta om brädd sker. Detta såvida ingen i omgivningen blir påverkad av bräddningen. Dock förväntar sig bl a miljöförvaltningen att brädd redovisas. Denna information används sedan bl a vid arbetet att spåra orsaker till indragen "Blå flagg", att återfinna varför boskap mår dåligt/dör vid ett vattendrag etc. Diskussion pågår huruvida krav kommer på rening av bräddat vatten. I avvaktan på ev krav anser NSVA att det är av stor vikt att vi skall ha full koll på våra anläggningar och veta när brädd skett som följd av haveri eller höga flöden. Personal/resurser Målet med resurserna är att optimera personalstyrkan och arbeta gränsöverskridande. I tidigare VA-verksamheter har personalstyrkan oftast/alltid dimensionerats efter behovet av beredskapsstyrka. Genom att arbeta gränsöverskridande blir inte beredskapen styrande över bemanningskravet vid anläggningarna. En av de stora fördelarna med NSVA är nyttjandet av kompetensen inom bolaget. Inom avdelningen finns en Miljö- och processgrupp som består av medarbetare som är specialister på bl a uppströmsarbete, reningsprocess, utveckling och benchmarking. Detta är personal som varje kommun har stor nytta av men som kommunerna tidigare inte hade möjligheter att rekrytera eller betala för. Idag fördelas denna personal efter behov och varje kommun har möjlighet att direkt kunna få specialisthjälp rörande dessa frågor. I gruppen ingår även labbpersonal som sköter centrallabbet på Öresundsverket i Helsingborg. Genom att vid behov utöka denna grupp efter krav och förväntningar med ytterligare specialister står vi oss starka för att möta kommande krav på vår verksamhet. I tabellen nedan anges en schematisk fördelning av denna grupp på arbetsområden och kommun.

14 Under år 2012 kommer resurser fokusera på energi-, slam- och gasfrågor. Externt energibehov kan minskas på anläggningarna genom bl a att utnyttja värmeenergin i utgående vatten eller utgående slam. Idag är slamkostanden en stor kostnad för verksamheten. Genom att fokusera på hantering och på att minska mängderna kommer kostnaderna för slammet att kunna minskas. Gasen är en intäkt som med rätt kontroll och styrning ytterligare kan generera intäkter till verksamheten. Resurser för detta arbete kommer inledningsvis att tas från befintlig organisation. Detta främst genom omprioriteringar. Nedan redovisas hur resurserna schematiskt planeras att fördelas mellan NSVAkommunerna gällande drift - och underhållsarbeten. Eventuella fördelningar gällande arbeten med investeringar redovisas ej. Respektive kommun betalar endast för den faktiska tiden som medarbetarna arbetar på respektive anläggning. Resursfördelningen nedan är en plan på hur det kommer att se ut under det kommande året. Haverier, processbortfall, myndighetskrav etc. påverkar sedan hur mycket resurser som krävs vid varje anläggning. Tabell: Schematisk resursfördelning för år 2012 (h/år). En heltidsarbetare arbetar h/år Resurser Bjuv Båstad Helsingborg Landskrona Svalöv Åstorp Drift Underhåll Miljö och Process Varav: Uppströmsarbete* Processpecialist Egenkontrollen Benchmarking Internlabb REVAQ Totalt (inkl fördelning) *Uppströmsarbetet består av att aktivt besöka industrier och företag i syfte att minimera utsläpp av ej behandlingsbara ämnen till reningsverket. Detta är ett arbete som vi är skyldiga att bedriva och som idag nästan uteslutande sker genom att svara på remissärende. I Landskrona pågår, pga de återkommande utslagningarna av reningsprocessen vid reningsverket, ett aktivt uppströmsarbete. Motsvarande arbete bör bedrivas i alla kommuner. Fokusområde I arbetet med affärsplanen för åren togs följande fokusområden fram: Vattendirektivet Driftsäkerhet, mätning och övervakning

15 Bräddregistrering Energioptimering Forskning och utveckling Uppströmsarbete Slam och gas Budget 2012 Budgeten för år 2012 tar höjd för att lyfta anläggningarna inom NSVA till en nivå där gällande lagstiftning efterlevs och där livstidskostnaderna minimeras genom ett förebyggande underhållsarbete. En lägre ambition ökar risken för överskridande av anläggningarnas villkor, arbetsmiljöriskerna ökar och kostnaderna kommer på sikt att skena då det långsiktigt alltid är billigare att bedriva ett förebyggande underhållsarbete jämfört med att arbeta med "brandkårsutryckningar". Båstad Personal/Resursfördelning Båstad gick in i NSVA med kompetent driftpersonal. Anläggningarna bemannas av tre drifttekniker varav en fokuserar på fastighetsskötsel och grönyteunderhåll. Beredskapen sköts av tre drifttekniker som ansvarar för både vatten och avlopp. Bedömningen är att denna personal som arbetar med både vatten och avlopp är den för stunden mest optimala. Personalen är mycket ansvarstagande och sköter anläggningarna mycket bra. Däremot saknades processkunnig personal. NSVA har fyllt denna lucka genom utbildning av driftteknikerna och med gränsöverskridande arbete från bl a av Miljö & Process. Anläggningsgenomgång Torekovs reningsverk Nuläge Anläggningen är i bra skick. Dock belastas reningsverket ojämnt beroende av årstid. Delar av anläggningen är under vintern överdimensionerad medan samma anläggningsdelar är underdimensionerade under sommaren. Exempel på detta är blåsmaskinerna som vintertid ger för mycket syre (onödig energiförbrukning) och på sommaren räcker inte syret till för en optimal processfunktion. En extern kolkälla har driftsats och borgar för att utsatta villkor skall klaras. Mål Målet med denna budget är att bibehålla en bra anläggningsstandard i Båstad.

16 Genom att utbilda personalen och att nyttja kompetensen inom NSVA för att säkerställa reningsprocessen och att gällande villkor efterlevs. Anläggningen skall utformas på ett sätt att processerna fungerar optimalt oavsett årstid och belastning. Underhåll Underhållsarbete har skett vid anläggningen som är i bra skick. Framtagen reinvesteringsplan bör följas. Risk Anläggningarna är i gott skick och kan lämnas utan ett planerat underhållsarbete och vidare förbättringsarbeten. Detta skulle fungera i ett par år men sedan skulle anläggningar och maskiner börja haverera pga avsaknaden av underhåll och skötsel. Detta kommer att resultera i ökade bräddmängder övertrasserade rikt- och gränsvärden. Vidare skulle kostnaden på sikt bli betydligt större. Flertal anläggningar inom NSVA befinner sig i detta läge nu och är i behov av pengar för att åtgärda alla haverier orsakade av år av bristande underhållsarbete. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav En kolkälla är installerad vilken kommer tillsammans med en fortlöpande internkontroll att garantera att utsatta villkor efterlevs. Åtgärder för att förbättra den generella standarden. Standarden behöver ej förbättras. Däremot är det viktigt att denna bibehålls. Pumpstationer Nuläge Pumpstationer är generellt i bra skick. Mål Fortsatt underhållsarbeten enligt framtagen reinvesteringsplan. Underhåll Framtagen reinvesteringsplan måste följas. Risk Pumpstationerna är i gott skick och kan lämnas utan ett planerat underhållsarbete och vidare förbättringsarbeten. Detta skulle fungera i ett par år men sedan skulle

17 anläggningar och maskiner börja haverera pga avsaknaden av underhåll och skötsel. Detta kommer att resultera i ökade bräddmängder och ökad risk för källaröversvämningar. Ökade bräddmängder ökar risken att kommunen ej lever upp till de kriterier som krävs för att kunna stoltsera med blå flagg. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav Fortsatt underhållsarbeten för att bibehålla en god standard på anläggningarna. Åtgärder för att förbättra den generella standarden. Att påbörja arbetet enligt framtagna reinvesteringsplanerna. Drift Nedan redovisas driftbudgeten för år En jämförelse görs med budgeten för år För en av kommunerna görs jämförelsen mot prognosen för år 2011 då den lämnade budgeten varit orimlig. Båstad Angiven budget för år 2012 avviker från den som Affärsplanen för indikerade. Anledningen till detta är främst att den budgeterade kostnaden för Hedhuset har varit alltför låg. Utöver detta ökar kostanden för inköp av den externa kolkällan (etanol). Denna behövs för att gällande villkor skall efterlevas. BÅSTAD Budget Kommentarer (tkr) Budget Inkl. intäkten för externslam. Budget Inkl. intäkt Skillnad 704 Ökning Förändringar jämfört med budget för år 2010 Kostnader för Hedhuset +400 Prognostiserade ökade kostnader för spillvatten som omhändertas vid Hedhuset. Kemikalier Kostnader för extern kolkälla. Underhållsarbete Ökade kostnader för underhållsarbeten Intäkter år 2012 Externslam -600 Intäkter för trekammarbrunnsslam. Denna intäkt krävs för att budgeten skall kunna följas. Beräkningen av intäkten för externslam har ej ändrats. Då kommunen behållit denna intäkt för år 2011 är det svårt att bedöma ev avvikelser under år Transitering spillvatten Båstad - Laholm 0 Intäkt för transitering av spillvatten till Hedhuset är ej medräknad. Kommunen förväntas ta in denna. Gas 0 Ingen gasproduktion sker vid Torekovs reningsverk

18 Intäkter år Intäkten med i budgeten för år Kommunen har dock valt att behålla denna? Investeringar Nedan redovisas behovet av investeringar för respektive kommun för år Behovet av de angivna investeringarna är stort och vår bedömning är att investeringarna bör genomföras under år Den första bedömningen av behovet av investeringsmedel som inledningsvis presenterades i affärsplanarbetet har visat sig vara för lågt. Den nyligen framtagna reinvesteringsplanen visar att behovet vid ett flertal anläggningar är betydligt större än vad som först antogs. Investeringar I tabell 1 redovisas behovet av reinvesteringar vid anläggningarna, äskade medel för år 2012 gällande reinvesteringar och behovet av nyinvesteringar vid respektive anläggning. I tabell 2 tydliggörs till vad re- och nyinvesteringar skall användas, dvs vilka objekt som skall åtgärdas. Del av investeringar på pumpstationer räknas som nyinvestering då en helt ny anläggning byggs. Tabell 1: Behovet av reinvesteringar vid anläggningarna, äskade medel för år 2012 gällande reinvesteringar och behovet av nyinvesteringar vid respektive anläggning. Anläggning Behov enligt reinvesteringsplan (tkr) Äskade reinvesteringsmedel (tkr) Nyinvestering (tkr) Torekovs RV Pumpstationer Totalt Totalt år Tabell 2: Beskrivning av investeringar i Båstad P. Objekt 1 Kostnad (tkr) Beskrivning Blåsmaskiner 500 Nyinvestering. Torekovs reningsverk har väldigt ojämn belastning, undersommarhalvåret när det är hög belastning räcker inte blåsmaskinerna till för att hålla syrenivån, under vinterhalvåret är förhållande det omvända blåsmaskinerna är för stora för att hålla rätt syrenivå. 2 Renovering 400 Reinvestering.

19 fastighet Torekov Arv Renovera skrapor/omrör are/vipprännor Fasadrenovering. P13, P14, P15, T6 och P10 Utbyte av elskåp pstn Utbyte av rostig fasadplåt. 800 Reinvestering. Utrustningen är gammal och i behov av upprustning. 350 Reinvestering. Utbyte av ruttna träfasader till mineritskivor samt utbyte av dörrar. 300 Reinvestering. Gammal styrutrustning som det inte längre finns reservdelar till. P Nyinvestering Ny pstn ersätter gammal. Förses med reservkraft så bräddningar kan minskas. Automatisk doseringsregl ering kemikalier Ersätta värmefläktar med avfuktare Totalt Nyinvestering För att optimera doseringen av fällningskemikale och kolkälla kan dessa doseras automatiskt efter onlineinstrument. 250 För att hålla pumpstationerna fuktfria används idag värmefläktar och element även när det inte är frostrisk. Den gamla utrustningen ersätts med avfuktare och frostvakter.

20 Ledningsnät och Projekt Enligt beslutad affärsplan skall NSVA under 2011 bestämma vilket långsiktigt GISverktyg som skall användas. Ambitionen är att förfrågningsunderlag för upphandling skall publiceras i slutet av 2011 och att vi kommer kunna starta konverteringen till det nya systemet i maj/juni Konvertering av data till det nya systemet kommer inledningsvis att ske kommunvis och starta med Båstad, detta kommer kräva en hel del resurser. Uppskattningsvis kommer det krävas ca 2500 timmar interntid samt en stor mängd specialisttimmar till konverteringen m.m. investeringen beräknas slutat på ca kr och kostnaderna bli ca kronor under året. Till detta kommer årliga licensavtal m.m. som är svåra att budgetera för. Dokumentationen av flera kommuners ledningsnät har inte fungerat tillfredsställande historiskt. I Helsingborg saknades programvara för att kunna rita in ledningar under ett års tid och i Bjuv har ledningsnätet inte dokumenterats historiskt sett, medan vi under 2011 lagt resurs på att göra inmätning som nu skall läggas in i kartsystemet. Inför affärsplanen 2013 kommer vi ha arbetat fram ett antal målsättningar för att minska antalet backloggar som finns inom dokumentationen/ VAGis. Under år 2012 behöver NSVA tillsammans med respektive Miljöförvaltning arbeta vidare med frågor kring dagvattenkvalité och vilket vatten som är ok att släppa till recipient utan föregående rening. Detta uppskattas kräva ca 500 timmar handläggningstid. VA-verksamheten i kommunerna har under många år arbetat med att successivt bygga bort kombinerat ledningsnät. Tyvärr har inte uppföljningen för hur fastigheterna har genomfört sin separering fungerat fullt ut. Under halva året planerar avdelningen att visstidsanställa en person för att arbeta med att följa upp en del av dessa gamla saneringsområden. Ansvaret för NSVAs verksamhetssystemet, POSEIDON, finns inom avdelningen. I Poseidon finns huvud- och stödprocesser för NSVAs verksamhet samt rutiner för dessa. Poseidon är certifierat enligt ISO för miljö och enligt ISO 9001 för kvalité. Årlig driftskostnad för certifiering, revisorer, programvara samt viss utveckling av Poseidon beräknas uppgå till ca kr. Generellt kan sägas att det finns vissa förändringar mot affärsplanen gällande framförallt personalen. Avdelningen har under året omorganiserats till att även innefatta mätarservice-funktioner från forna Mätarverkstaden. När funktioner för

31 dec 2011 (SCB) Bjuv 14 851 Båstad 14 230 Helsingborg 130 626 Landskrona 42 189 Svalöv 13 250 Åstorp 14 789 Summa 229 935

31 dec 2011 (SCB) Bjuv 14 851 Båstad 14 230 Helsingborg 130 626 Landskrona 42 189 Svalöv 13 250 Åstorp 14 789 Summa 229 935 Kommun Invånare 31 dec 2011 (SCB) Bjuv 14 851 Båstad 14 230 Helsingborg 130 626 Landskrona 42 189 Svalöv 13 250 Åstorp 14 789 Summa 229 935 Vår utmaning 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 863 599

Läs mer

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Kommunalt VA-bolag Bildades 2009 Sex ägarkommuner 230 000 invånare 160 medarbetare Därför bildades NSVA Säkrar VA-kompetens i regionen Optimal utveckling av

Läs mer

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Kommunalt VA-bolag Bildades 2009 14 275 Sex ägarkommuner 230 000 invånare 170 medarbetare 132 989 14 927 14 801 13 332 43 073 Bild från ngn anläggning ute

Läs mer

Benchmarking VA-verksamhet 2007

Benchmarking VA-verksamhet 2007 Benchmarking VA-verksamhet 7 Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum 8-- Inledning Riksdagen har antagit en ny lag om allmänna vattentjänster som gäller från januari 7. Lagstiftningen ställer bland annat

Läs mer

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten Miljökontoret Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 83 10 miljo@horby.se www.horby.se Livsmedelverkets föreskrifter

Läs mer

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala. VA-redovisning 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2010-12-31 Tekniska kontoret ansvarar för det dricksvatten som produceras och levereras till abonnenterna och för rening av det förbrukade avloppsvattnet

Läs mer

Bilaga 1. Åtgärdsprogram VA

Bilaga 1. Åtgärdsprogram VA Bilaga 1. Åtgärdsprogram VA VA 2050 År 2009 Verksamhetsplan VA 2050 samlar ALLA mål som gäller för VA - verksamheten inom Borlänge Energi. Planen utgår från de företagsövergripande målen. Kontaktperson:

Läs mer

Tillståndet för kommunala vatten- och avloppstjänster i Sverige. Vattenstämman i Sundsvall 20 maj 2015 Svenskt Vatten

Tillståndet för kommunala vatten- och avloppstjänster i Sverige. Vattenstämman i Sundsvall 20 maj 2015 Svenskt Vatten Tillståndet för kommunala vatten- och avloppstjänster i Sverige Vattenstämman i Sundsvall 20 maj 2015 Svenskt Vatten Vi tittar på Kan vi leverera hälsomässigt säkert vatten idag och i framtiden? Status,

Läs mer

Årsredovisning 2011 VA-verksamheten

Årsredovisning 2011 VA-verksamheten Årsredovisning 211 VA-verksamheten Rev 12316 Innehållsförteckning VA-verksamheten 3 Bakgrund 3 VA-verksamheten i Kinda 3 Mål och måluppfyllelsen 3 Årets verksamhet 3 Drift och underhåll 4 Investeringar

Läs mer

Regler för dricksvatten och vattenverk

Regler för dricksvatten och vattenverk Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från

Läs mer

VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare

VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare Tack! VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare Vår kommun En av Sveriges största kommuner 6032 invånare den 30 juni 2012

Läs mer

Budget 2016 med plan 2017-2018. Vatten och avlopp

Budget 2016 med plan 2017-2018. Vatten och avlopp Budget 2016 med plan 2017-2018 Vatten och avlopp Innehållsförteckning 1 Vatten och avlopp... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Ekonomi (budget)... 5 1.4 Förslag till budget 2016... 6 1.5 Utmaningar

Läs mer

Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun

Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun I VA Web samlas alla nyckeltal i en databas som är tillgänglig via Internet. Nyckeltalen värderas systematiskt och används till att årligen analysera och följa

Läs mer

DRIFT OCH UNDERHÅLLSPLAN VA-VERKSAMHETEN 2010

DRIFT OCH UNDERHÅLLSPLAN VA-VERKSAMHETEN 2010 DRIFT OCH UNDERHÅLLSPLAN VA-VERKSAMHETEN 2010 Plan Antagen av tekniska nämnden 2010-01-18 3 Postadress: 447 80 VÅRGÅRDA i Besöksadress: Kungsgatan 45 Telefon, växel: 0322-600 600 i Telefax: 0322-600 960

Läs mer

ANMÄLAN. Befintlig dricksvattenanläggning. Ansökan/anmälan avser. Sökande. Anläggningens namn. Skickas till: Tranås kommun Miljö & Hälsa 573 82 TRANÅS

ANMÄLAN. Befintlig dricksvattenanläggning. Ansökan/anmälan avser. Sökande. Anläggningens namn. Skickas till: Tranås kommun Miljö & Hälsa 573 82 TRANÅS Skickas till: Tranås kommun Miljö & Hälsa 573 82 TRANÅS ANMÄLAN om Dricksvattenanläggning (enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30) Ansökan/anmälan avser Ny dricksvattenanläggning Befintlig dricksvattenanläggning

Läs mer

Projekt Johannishusåsen. För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida

Projekt Johannishusåsen. För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida Projekt Johannishusåsen För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida vattenförsörjning Försök med infiltration i Johannishusåsen Sedan en tid tillbaka pågår försöksverksamhet med infiltration av vatten

Läs mer

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ansökan om

Läs mer

Älvsbyns Energi AB - Information om de allmänna Vatten - och avloppsanläggningarna inom Älvsbyns kommun.

Älvsbyns Energi AB - Information om de allmänna Vatten - och avloppsanläggningarna inom Älvsbyns kommun. Älvsbyns Energi AB - Information om de allmänna Vatten - och avloppsanläggningarna inom Älvsbyns kommun. Del 1. Grundläggande fakta om va- verksamheten. Upprättad februari 2011 Älvsbyns Energi AB Innehåll

Läs mer

31 dec 2011 (SCB) Bjuv 14 851 Båstad 14 230 Helsingborg 130 626 Landskrona 42 189 Svalöv 13 250 Åstorp 14 789 Summa 229 935

31 dec 2011 (SCB) Bjuv 14 851 Båstad 14 230 Helsingborg 130 626 Landskrona 42 189 Svalöv 13 250 Åstorp 14 789 Summa 229 935 Kommun Invånare 31 dec 2011 (SCB) Bjuv 14 851 Båstad 14 230 Helsingborg 130 626 Landskrona 42 189 Svalöv 13 250 Åstorp 14 789 Summa 229 935 Processen Utredningar 90-talet Återupptas 2005 2006 Bolaget startar

Läs mer

Sökande Livsmedelsföretagarens och/eller företaget/firmans namn

Sökande Livsmedelsföretagarens och/eller företaget/firmans namn 1(5) Anmälan/ansökan avser Anmälan om registrering Ansökan om godkännande Ny drickvattenanläggning Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, t ex ändrad beredning, ändrad

Läs mer

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, till exempel ändrad beredning,

Läs mer

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Anmälan om registrering av

Läs mer

Telefon Fax E-postadress. Telefon Mobiltelefon E-postadress. Postadress Besöksadress Telefon (exp) Fax Hemsida E-postadress

Telefon Fax E-postadress. Telefon Mobiltelefon E-postadress. Postadress Besöksadress Telefon (exp) Fax Hemsida E-postadress Information Sida 1 av 3 Gällande regler: LIVSFS 2005:20 (föreskrifter om hygien) och 2001:30 (föreskrifter om dricksvatten) Mer information om tillämpningen av reglerna återfinns i bilaga till blanketten.

Läs mer

REDOVISNING VA-VERKSAMHET 2013

REDOVISNING VA-VERKSAMHET 2013 REDOVISNING VA-VERKSAMHET 2013 1 Förvaltningsberättelse Den första januari 2007 trädde Lagen om allmänna vattentjänster i kraft (LAV 07). Lagen reglerar bland annat att den ekonomiska redovisningen ska

Läs mer

GNESTA KOMMUN -X. Gnesta kommun. Revisionsskrivelse. Kultur- och tekniknämnden. Åke Nilsson Ordförande. Björn Svallfors Vice ordförande

GNESTA KOMMUN -X. Gnesta kommun. Revisionsskrivelse. Kultur- och tekniknämnden. Åke Nilsson Ordförande. Björn Svallfors Vice ordförande GNESTA KOMMUN -X 2014-01-22 Revisionsskrivelse Gnesta kommun Ink: 2014-01- 22 Dnr: För handläggning" Kultur- och tekniknämnden För kännedom Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Revisionsrapport: Granskning

Läs mer

Kristianstads kommun

Kristianstads kommun PM Uppföljning: Vatten- och avloppsledningsnätets kvalitet och förnyelse Kristianstads kommun Mattias Haraldsson December2012 Sammanfattande bedömning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har genomfört

Läs mer

Tekniska nämnden. Verksamhetsberättelse 2014

Tekniska nämnden. Verksamhetsberättelse 2014 Tekniska nämnden Verksamhetsberättelse 2014 Måluppfyllelse Tekniska nämnden 2014 Uppdrag Hållbar utveckling, miljö Fossilbränslefri kommun 2030 Genomförda åtgärder Inga alternativa bränslen har funnits

Läs mer

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om regirering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigälld (år, månad): Befintlig anläggning Anmälan/ansökan om regirering/godkännande

Läs mer

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning 1(6) Anmälan om registrering dricksvattenanläggning Anmälan Tillsvidare Verksamheten beräknas starta (datum):.. Tidsbegränsad verksamhet Från och med- till och med(datum):... Verksamhetsutövare Företaget,

Läs mer

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning) 1 (6) Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen

Läs mer

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets

Läs mer

VA-chefsträff 2015-04-28 Bjärsjölagård

VA-chefsträff 2015-04-28 Bjärsjölagård VA-chefsträff 2015-04-28 Bjärsjölagård =? Höör: 15 500 Hörby: 14 900 Hörby Höör Sysselsatt personal 11,3 11,9 Kostnad personal och administration 6 545 000 kr 6 902 000 kr Reningsverk 6 4 Vattenverk 6

Läs mer

Vattenförsörjning. Jordens vatten. Sötvatten. Grundvatten. Vattnets kretslopp. Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3. 97% saltvatten 3% sötvatten

Vattenförsörjning. Jordens vatten. Sötvatten. Grundvatten. Vattnets kretslopp. Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3. 97% saltvatten 3% sötvatten Jordens vatten Vattenförsörjning Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3 97% saltvatten 3% sötvatten 2012-06-04 2 Sötvatten Ytvatten och atmosfäriska vatten 71% grundvatten 28,5% polarisar, glaciärer 0,5

Läs mer

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler Miljöavdelningen Kundtjänst: 0910-73 50 00 www.skelleftea.se Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler Följande undersökningar ska göras vid dricksvattenanläggningar:

Läs mer

Tekniska nämnden, VA 2013

Tekniska nämnden, VA 2013 Tekniska nämnden, VA 2013 Ordförande: Dan Gabrielsson Förvaltningschef: Patrick Nohlgren Verksamhet Dricksvattenförsörjning, spillvatten- och dagvattenhantering för abonnenter anslutna till VA-kollektivet

Läs mer

ANMÄLAN 1(5) Dricksvatten

ANMÄLAN 1(5) Dricksvatten ANMÄLAN 1(5) Dricksvatten Samhällsbyggnadskontoret ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Till anmälan skall bifogas Samtliga skall skicka in följande:

Läs mer

VA-verksamheten rutiner och uppföljning

VA-verksamheten rutiner och uppföljning Revisionsrapport* VA-verksamheten rutiner och uppföljning Motala kommun 2007-03-19 Gunnar Karlsson Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Komrev *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4

Läs mer

VA GIS nämnden avgiftsfinansierad

VA GIS nämnden avgiftsfinansierad 2016-03-01 XXX 2015/XXX 1 (2) Mittskåne Vatten Höör VA GIS nämnden avgiftsfinansierad Investeringsbudget, tkr Projekt Benämning Budget 2017 VEP 2018 VEP 2019 9067 Nya serviser VSD 150 150 150 9068 Ledningsförnyelse

Läs mer

2013-02-12. Säkerhetshandboken. Sydvattens arbete med säkerhet Stefan Johnsson

2013-02-12. Säkerhetshandboken. Sydvattens arbete med säkerhet Stefan Johnsson 2013-02-12 Säkerhetshandboken Sydvattens arbete med säkerhet Stefan Johnsson Upplägg 1. Vad är Sydvatten 2. Säkerhetsarbetets olika faser: Fokus leveranssäkerhet,1980/90-talet Prioriteringar, ca 1995-2000

Läs mer

ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ny dricksvattenanläggning Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, till exempel ändrad beredning,

Läs mer

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på:  VATTEN OCH AVLOPP KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen

Läs mer

Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar

Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar Verksamhetens namn Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 med ändringar införda t o m LIVSFS 2011:3 Innehållsförteckning

Läs mer

Ockelbo Välkommen! Lena Blad, tf VD Magnus Jonsson, ordförande Ockelbo Vatten AB

Ockelbo Välkommen! Lena Blad, tf VD Magnus Jonsson, ordförande Ockelbo Vatten AB Ockelbo 2016-12-08 Välkommen! Lena Blad, tf VD Magnus Jonsson, ordförande Ockelbo Vatten AB Informationsmöte 8 december 2016 Kort presentation av Gästrike Vatten Varför föreslås en höjning av brukningstaxan?

Läs mer

Anmälanom registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälanom registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser: Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Anmälanom registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Läs mer

Information om vatten & avlopp i Åmot. 19 december 2013

Information om vatten & avlopp i Åmot. 19 december 2013 Information om vatten & avlopp i Åmot 19 december 2013 Tillbakablick bildandet av Gästrike Vatten och Ockelbo Vatten samt uppdrag Utredning av förutsättningar för utbyggnad av kommunalt avloppsnät och

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Haninge

Policy för fordonstvättar i Haninge 1 (6) Policy för fordonstvättar i Haninge För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Haninge kommun antagit denna policy. Policyn

Läs mer

Förstudie: förnyelse. Krokoms kommun. Johan Lidström. Januari 2013

Förstudie: förnyelse. Krokoms kommun. Johan Lidström. Januari 2013 Förstudie: Vatten- och avloppsledningsnätets kvalitet och förnyelse Krokoms kommun Johan Lidström Januari 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Uppdrag och syfte... 1 1.3.

Läs mer

REDOVISNING 2011 VA-VERKSAMHET

REDOVISNING 2011 VA-VERKSAMHET REDOVISNING 2011 VA-VERKSAMHET Antagen av kommunfullmäktige den 11 april 1 2012 Förvaltningsberättelse Den första januari 2007 trädde Lagen om allmänna vattentjänster i kraft (LAV 07). Lagen reglerar bland

Läs mer

Vad är avloppsvatten

Vad är avloppsvatten Vad är avloppsvatten Avloppsvatten delas in i: Spillvatten: förorenat vatten från t ex bad, dusch och WC. Renas i reningsverk. Dagvatten: regn- och smältvatten från t ex tak och hårdgjorda ytor. Leds ut

Läs mer

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar

Läs mer

Områdesbeskrivning för Katrineholms kommun

Områdesbeskrivning för Katrineholms kommun Områdesbeskrivning för Katrineholms kommun Områdesbeskrivning en omfattar områden med detaljplan och områdesplan samt områden som i översiktsplanen (ÖP 1991) redovisats som samlad bebyggelse. Som permanentbodda

Läs mer

Välkommen till Roslagsvatten

Välkommen till Roslagsvatten Välkommen till Roslagsvatten r o s l a g s vat t e n å r s red o v i s ning 2 0 0 7 Knivsta Vallentuna Österåker Täby Danderyd Vaxholm Ekerö Roslagsvatten AB är ett VA-bolag som ansvarar för den kommunala

Läs mer

Bilaga till skrivelse 2013-02-12. Särredovisning. Vatten och avlopp

Bilaga till skrivelse 2013-02-12. Särredovisning. Vatten och avlopp Bilaga till skrivelse 2013-02-12 Särredovisning Vatten och avlopp 2012 Förvaltningsberättelse Uppdrag Vatten och avloppsverksamheten ska tillgodose efterfrågade vatten- och avloppstjänster av god kvalitet.

Läs mer

10 Vatten och avlopp (VA)

10 Vatten och avlopp (VA) 10 Vatten och avlopp (VA) De miljömål som är viktigast för sektorns verksamhet är Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Tillgång

Läs mer

Tekniska nämnden TEKNISKA NÄMNDEN BUDGET 2007

Tekniska nämnden TEKNISKA NÄMNDEN BUDGET 2007 TEKNISKA NÄMNDEN BUDGET 2007 Verksamhetsbeskrivning Tekniska nämnden ansvarar för planering och genomförande av byggnads- och anläggningsprojekt samt drift och underhållsarbeten avseende: Allmänna vägar,

Läs mer

små dricksvattenanläggningar

små dricksvattenanläggningar Information gällande små dricksvattenanläggningar Från 1 januari 2015 ska alla dricksvattenanläggningar registreras som en egen anläggning. Detta häfte ger information om vad som krävs och vilka handlingar

Läs mer

10 Vatten och avlopp (VA)

10 Vatten och avlopp (VA) 10 Vatten och avlopp (VA) De miljömål som är viktigast för sektorns verksamhet är Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Tillgång

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

PM Förnyelse av vatten- och avloppsledningsnätet Tekniska nämnden. Ängelholms kommun. November Mattias Haraldsson, revisionskonsult

PM Förnyelse av vatten- och avloppsledningsnätet Tekniska nämnden. Ängelholms kommun. November Mattias Haraldsson, revisionskonsult PM Förnyelse av vatten- och avloppsledningsnätet Tekniska nämnden Ängelholms kommun November 2010 Mattias Haraldsson, revisionskonsult Innehåll 1. Sammanfattande bedömning... 3 2. Inledning... 4 Bakgrund

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Antagna av Nämnden för Myndighetsutövning 2009-01-19, 3 Oljeavskiljare Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Bakgrund Verksamhetsutövare med processer

Läs mer

Resultat 22 442 8 835

Resultat 22 442 8 835 Bilaga 4 Resultat och balansräkning va-verket år 2014 Resultaträkning (Redovisning i tkr) Verksamhetens intäkter 2014 2013 Brukningsavgifter 155 555 131 071 Anläggningsavgifter 30 200 69 906 Anläggningsavgifter

Läs mer

Flerårsplan gällande VA-avdelningens investeringsbudget, år 2010-2019

Flerårsplan gällande VA-avdelningens investeringsbudget, år 2010-2019 Sida 1 (13) Tjänsteutlåtande till tekniska nämnden Flerårsplan gällande VA-avdelningens investeringsbudget, år 2010-2019 Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar 1. att föreslå Kommunfullmäktige att

Läs mer

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning Små vattenanläggningar Vattenkvalité och provtagning Varför är det viktigt? Vatten - vårt viktigaste livsmedel Dryck och matlagning/beredning (även rengöring och hygien) en förutsättning för att kunna

Läs mer

VA-ENHETEN, RIKTLINJER OCH STYRPRINCIPER 1(6)

VA-ENHETEN, RIKTLINJER OCH STYRPRINCIPER 1(6) VA-ENHETEN, RIKTLINJER OCH STYRPRINCIPER 1(6) INLEDNING Götene kommun införde från och med den 1 januari 1995 en balansräkningsmodell för tekniska kontorets VA-enhet (balansräkningsenhet). Införandet av

Läs mer

Åtgärdsdokument Katrineholm

Åtgärdsdokument Katrineholm Åtgärdsdokument Katrineholm Nummer Åtgärd Rubrik i huvuddokumentet Tidplan Ansvar Kommentar 1 Utreda om hur tidplan för detaljplan och verksamhetsområdebeslut samordnas för att få en effektiv genomförandeprocess,

Läs mer

TEKNIK OCH SERVICENÄMNDEN ÅRSREDOVISNING VATTEN OCH AVLOPPSFÖRSÖRJNINGEN

TEKNIK OCH SERVICENÄMNDEN ÅRSREDOVISNING VATTEN OCH AVLOPPSFÖRSÖRJNINGEN TEKNIK OCH SERVICENÄMNDEN ÅRSREDOVISNING VATTEN OCH AVLOPPSFÖRSÖRJNINGEN 2014 1(7) vatten och avloppsförsörjningen 2014 Inledning Enligt Lag om allmänna vattentjänster ska VA-verksamheten särredovisas

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy

Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy 2016-03-08 1 (5) Stadsmiljö- och tekniska nämnden Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy Beslutsunderlag Förslag till Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy den 29:e april 2016. Stadsmiljö- och

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

TAXEFÖRESKRIFTER FÖR LINKÖPINGS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING

TAXEFÖRESKRIFTER FÖR LINKÖPINGS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING TAXEFÖRESKRIFTER FÖR LINKÖPINGS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING Antagen av Linköpings Kommunfullmäktige 2008-12-09 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om taxeföreskrifter samt taxa/prislista...3

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Delrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd

Delrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd Delrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Annika Gustafsson, 21 januari 2010 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress

Läs mer

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets

Läs mer

1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan

1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan Samrådsversion 2015-12-18 1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan Kommunfullmäktige 2015-xx-xx Fastställd av Kommunfullmäktige 2016-xx-xx xxx Diarienummer KS 2013/181 och 2015/475M. BAKRUND Vatten- och

Läs mer

Välkomna. Informationsmöte om VA utbyggnad i Djupvik & Lofta

Välkomna. Informationsmöte om VA utbyggnad i Djupvik & Lofta Välkomna Informationsmöte om VA utbyggnad i Djupvik & Lofta 2013 07 04 Agenda Välkomna Presentation Samhällsbyggnadsförvaltningen informerar Borgholm Energi informerar Frågestund Kaffe och bulle / Mingel

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016 Utmaningar för dricksvattenförsörjningen Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016 Vad gör Svenskt Vatten? Branschorganisation för vatten och avlopp i 290

Läs mer

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 K = Kommunen S = Samfälligheten E = Entreprenör 1. Varför bygger Norrtälje kommun ut ledningsnätet i Räfsnäs men inte i Östernäs? K svarar: Området mellan

Läs mer

REDOVISNING VA-VERKSAMHET 2014

REDOVISNING VA-VERKSAMHET 2014 REDOVISNING VA-VERKSAMHET 2014 1 Förvaltningsberättelse Inledning Den första januari 2007 trädde Lagen om allmänna vattentjänster i kraft (LAV 07). Lagen reglerar bland annat att den ekonomiska redovisningen

Läs mer

TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ ABs ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPS- ANLÄGGNING 2011

TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ ABs ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPS- ANLÄGGNING 2011 TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ ABs ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPS- ANLÄGGNING 2011 Antagen av styrelsen 2010-11-25 1 För att täcka nödvändiga kostnader för Karlskoga Miljö ABs allmänna vatten- och avloppsanläggning

Läs mer

Delårsbokslut och prognos 2-2015. Vatten och Avlopp

Delårsbokslut och prognos 2-2015. Vatten och Avlopp Delårsbokslut och prognos 2-2015 Vatten och Avlopp Innehållsförteckning 1 Vatten och avlopp... 3 1.1 Periodens resultat... 3 1.2 Viktiga händelser i verksamheten... 3 1.3 Mål... 4 1.4 Prognos med ekonomiskt

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

Fritidsboende räknas som 1/12-dels person per månad. Dygnsmängden kan beräknas t ex genom att dela den årligen producerade mängden med 365.

Fritidsboende räknas som 1/12-dels person per månad. Dygnsmängden kan beräknas t ex genom att dela den årligen producerade mängden med 365. ANSÖKAN/ANMÄLAN DRICKSVATTENANLÄGGNING 1 (4) Ansökan/anmälan avser Ansökan om godkännande Anmälan om registrering Betydande ändring av anläggning/verksamhet (t ex antal anslutna, ändrad beredning) Beräknat

Läs mer

Vad är vatten egentligen?

Vad är vatten egentligen? Vad är vatten egentligen? Torbjörn Lindberg Tillsynsavdelningen Livsmedelsverket Försörjning med dricksvatten i Sverige Kommunala förvaltningar och bolag Cirka 85 % av den storskaliga dricksvattenförsörjningen

Läs mer

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Detta meddelande är ett komplement till ABVA, som innehåller bestämmelser för brukande av kommunens

Läs mer

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Detta dokument behandlar förändringarna i VA-taxan för 2014 som är Kommunal författningssamling (KFS) 13:2.

Detta dokument behandlar förändringarna i VA-taxan för 2014 som är Kommunal författningssamling (KFS) 13:2. 2013-09-03 Rev 2013-10-15 Mats Falås VA- och renhållningschef 08 560 39 336 Mats.falas@ekero.se PM VA-taxa 2014 (KFS 13:2) Dnr KS13/228-346 Detta dokument behandlar förändringarna i VA-taxan för 2014 som

Läs mer

Vatten. Sandviken Energi AB din lokala leverantör av Värme Sotning Elhandel Elnät Gata Vatten & Bredband

Vatten. Sandviken Energi AB din lokala leverantör av Värme Sotning Elhandel Elnät Gata Vatten & Bredband Vatten Marie Svensson VA-projektör Anna Holmstén Utredningschef Kjell Ekman Distributionschef Sandviken Energi Vatten AB Välkomna! Bakgrund Kort presentation av projektet Tidplan Verksamhetsområde eller

Läs mer

ANSÖKAN OM ANSLUTNING TILL ALLMÄN VA-ANLÄGGNING Insändes till: SANDVIKEN ENERGI VATTEN AB Box 91 811 21 SANDVIKEN

ANSÖKAN OM ANSLUTNING TILL ALLMÄN VA-ANLÄGGNING Insändes till: SANDVIKEN ENERGI VATTEN AB Box 91 811 21 SANDVIKEN ANSÖKAN OM ANSLUTNING TILL ALLMÄN VA-ANLÄGGNING Insändes till: SANDVIKEN ENERGI VATTEN AB Box 91 811 21 SANDVIKEN 1(5) Sökande och fastighet Namn Telefon, bostad (även riktnr) Sökandes adress Personnr/org.nr

Läs mer

Information om krav på dricksvatten från små dricksvattenanläggningar

Information om krav på dricksvatten från små dricksvattenanläggningar Information om krav på dricksvatten från små dricksvattenanläggningar Vad är dricksvatten? Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för mycket av den övriga livsmedelsproduktionen.

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk Förslag till provtagningsplan för små vattenverk Verksamhetens namn:.. Datum: Underskrift av ansvarig:.. Innehållsförteckning 1 Allmänna uppgifter om vattenverket och vattentäkten 2 Vattenprovtagning 2.1

Läs mer

VASS med VA web i planeringsarbetet

VASS med VA web i planeringsarbetet VASS med VA web i planeringsarbetet Tage Hägerman, VA chef Smedjebacken Energi & Vatten AB 1 Smedjebacken Smedjebacken Energi & Vatten AB Södra Dalarna 10 700 invånare medlem i Dala VA alla 15 kommuner

Läs mer

Organisationsformer inom VA-branschen 2013-02-12. Exempel 4. Solna Vatten AB. André Meyer

Organisationsformer inom VA-branschen 2013-02-12. Exempel 4. Solna Vatten AB. André Meyer Organisationsformer inom VA-branschen 2013-02-12 Exempel 4 Solna Vatten AB André Meyer Solna stad 70 000 invånare (Sveriges 29:e största kommun) 63 000 arbetsplatser, ca 55 000 personer pendlar in till

Läs mer

VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK

VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK Vatten är människans viktigaste livsmedel. Produktion och rening av vatten är livsviktigt både lokalt och globalt. Ämnet vatten- och miljöteknik behandlar drift, underhåll och service

Läs mer

Rapport 2016 Genomförd på uppdrag av VA SYD september 2016 VA SYD. Rapport kostnadsfördelning gemensam VA-anlägqninq. Building a better working world

Rapport 2016 Genomförd på uppdrag av VA SYD september 2016 VA SYD. Rapport kostnadsfördelning gemensam VA-anlägqninq. Building a better working world Rapport 2016 Genomförd på uppdrag av VA SYD september 2016 VA SYD Rapport kostnadsfördelning gemensam VA-anlägqninq Building a better working world EY tit-.iris i~ ~ h;~rr~ ~ ; C~ ~ k I'1 ~i., Innehåll

Läs mer

Förnyelse och mål för VA-ledningsnät erfarenheter från 6-stads nyckeltalsgrupp

Förnyelse och mål för VA-ledningsnät erfarenheter från 6-stads nyckeltalsgrupp Förnyelse och mål för VA-ledningsnät erfarenheter från 6-stads nyckeltalsgrupp Annika Malm, ind.doktorand, specialist rörnät Vatten 6-stads nyckeltalsgrupp Benchmarking i 16 år Fokus på ledningsnät (mest

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer