NORDVÄSTRA SKÅNES VATTEN OCH AVLOPP AB. Budget Båstad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NORDVÄSTRA SKÅNES VATTEN OCH AVLOPP AB. Budget 2012. Båstad"

Transkript

1 NORDVÄSTRA SKÅNES VATTEN OCH AVLOPP AB Budget 2012 Båstad

2 Dricksvatten Båstad Dricksvatten är vårt absolut viktigaste livsmedel. Detta gör att vi måsta säkerställa långsiktigt hållbara vattentjänster. För att bibehålla dagens standard och driftsäkerhet, men även säkra för morgondagens behov behöver följande göras. Personal/ Resurser Avdelning Dricksvatten är 19 personer varav 5 är skiftgående drifttekniker på Örbyverket. Detta gör att en normal bemanning dagtid är 14 personer + en skiftgående. Personalen utgår från flera orter men ett samarbete över kommungränserna är idag ett normalt förfarande. Vi har långt framskridna planer att centralisera övervakningen av alla anläggningar på dricksvattensidan. Alla larm skall gå till Örby vattenverk som har skiftgång med dygnetrunt- bemanning. Driftteknikern som tar emot larm bedömer status och väljer rätt åtgärd eller rådgör med beredskapspersonal om lämplig åtgärd. Det finns många fördelar med detta system. Driftteknikern har kontakt med beredskapspersonal som är ute och jobbar. Beredskapspersonalen kan få hjälp att bedöma läget. Beredskapspersonalen behöver inte rycka ut i onödan. Detta kräver att driftteknikern har god kunskap om driften på alla anläggningar. Denna utbildning har redan påbörjats. En lämplig tidpunkt för genomförande av detta arbetsätt är mitten på januari För detta arbetsätt tillkommer initialt en kostnad för utbildning och vissa tekniska hjälpmedel. Vår bedömning är dock att mervärdet av dessa åtgärder är långsiktigt betydande. Här kommer en initial kostnad men på lång

3 sikt så kommer detta att bli både billagare för kommunen och bidra till ett säkrare arbetssätt för beredskapspersonalen. Vi har tänkt använda 3963 arbetstimmar under 2012 för att drifta och underhålla våra dricksvattenanläggningar i Båstads kommun och för att utföra de ålagda administrativa uppgifterna inom NSVA. Utöver detta tillkommer 491 timmar i övergripande fördelning. Övergripande projekt och förpliktelser: Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer Beredningen ska ha mikrobiologiska säkerhetsbarriärer och driftslarm. 1 Den mest allvarliga akuta risken förknippad med dricksvattenförsörjning är spridning av vattenburna sjukdomar. Huvuddelen av de vattenburna sjukdomsutbrotten anses bero på att sjukdomsframkallande mikroorganismer passerat från råvatten genom beredningen till dricksvattnet. I de flesta fall härstammar föroreningen från avlopp eller naturgödsel (fekal förorening). Enligt föreskrifterna ska beredningen vara försedd med larm med larmgränser satta så att de varnar vid förhållanden som kan medföra dålig effektivitet, till exempel låg dos av klor, UV och ozon eller hög turbiditet på råvattnet. Tillträde/Skalskydd Vi måste också ta hänsyn till att det blir en allt större hotbild mot våra distributionsanläggningar enl. Livsmedelsverket. 2 Därför måste det vidtas åtgärder så att obehöriga personer inte kan bereda sig tillträde till vattenverk, reservoarer och liknande anläggningar. Flera av åtgärderna är omfattande och dyra så ett åtgärdsprogram kommer att sträcka sig flera år framåt. Ett nytt inbrottslarmsystem som är kopplat till ett larm/vaktbolag för första åtgärd samt adekvat skalskydd och låssystem ska tas fram. Hur detta ska utformas varierar mellan anläggningarna. Kostnaden för detta går ej i dags läget att redovisa. Skyddsområde och föreskrifter Skapa skyddsområde och föreskrifter där det inte finns. 3 1 SLVFS 2001:30, 3 2 stycke 2 LIVSFS 2008:13 3 Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden till 7 kap. 21 miljöbalken

4 Länsstyrelse och kommun bör verka för att vattenskyddsområden skapas åtminstone för samtliga allmänna vattentäkter och större enskilda egna eller gemensamma vattentäkter. Även grund- och ytvattentillgångar, som kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt, bör skyddas. Riksdagen har antagit Nationella miljömål. Av dessa framgår bl.a. följande delmål som rör vattenförsörjning: Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt 4 En inventering av våra skyddsområden pågår. Många av våra skyddsområden måste troligtvis uppdateras. Inventeringen beräknas vara klar under 2012 till en kostnad av 15 tkr. Vattendomar För all vattenverksamhet gäller generell tillstånds- eller anmälningsplikt. All tillståndsprövning utförs av miljödomstolen med undantag för markavvattning, som i vissa fall prövas av Länsstyrelsen. Ett tillstånd ger en rättighet att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd under förutsättning att man efterlever de villkor som meddelats i tillståndet. Ett tillstånd ger på så vis rättskraft och betyder att även en viss negativ miljöpåverkan accepteras under förutsättning att tillståndet efterlevs. En ansökan om tillstånd till vattenverksamhet påbörjas med ett samråd med Länsstyrelsen och enskilda berörda. En inventering av Vattendomar måste göras. Där det finns skall det fastställas att vi ligger på rätt nivå (m3/dygn och m3/år). En inventering av vattendomarnas legala status pågår. Detta beräknas vara klart under 2012 till en kostnad av 12 tkr. Övervakningssystem IT/ Kommunikationsutrustning måste uppgraderas fortlöpande. Kostnad ca 70 tkr. 4 Miljömålet Levande sjöar och vattendrag, Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier i propositionen 2000/01:130.

5 Provtagning Egenkontrollprogrammet är framtaget i överensstämmelse med dricksvattenföreskriften 5 och är fastställt av miljönämnden i respektive kommun. Provtagning av vattnet sker förutom i nämnda program även vid klagomål på vattenkvaliteten. Vid extraordinära händelser såsom byte av vattenkvalitet utökas provtagningen för att säkra att kvaliteten överallt klarar gränsvärdena. Analyskostnaden skiljer sig åt mellan kommunerna eftersom avtalen med upphandlat laboratorium ser olika ut. Den årliga kostnaden för provtagning uppgår till 220 tkr. Våra anläggningar: Trots att Båstads södra delar har för avsikt att anslutas till Sydvatten inom en 5års period och att de norra delarna kommer att ha ett samarbete med Laholm (Eskilstorp Skottorp) inom en 3års period så är vi av den uppfattningen att vi måste genomför de planerade reinvesteringar enligt plan. Visa reinvesteringar framöver kan däremot behöva omprövas när det är fastställt vilka vattenverk som skall finnas som reservvattenanläggningar. Vattenverk V2-V21 Åkagård Vattenverket är i gott skick. Två borror och beredning genom kaliumpermanganat dosering och efterföljande filtrering i tryckfilter. Löpande underhåll för att bibehålla standarden: Årlig service på tryckfilter, ventiler och maskinell utrustning. Kostnad ca 30 tkr + material. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: Skalskydd enligt ovan. Byte av nedstigningsluckor till reservoar. Kostnad ca 10 tkr. UV-ljus som barriär. Kostnad ca 50 tkr Reinvesteringsbehov 35 tkr. V4 Ängelsbäck V4 är utrustat med en borra och nitratjonbytare. Jonbytaren regenereras med salt. 5 SLVFS 2001:30

6 Löpande underhåll för att bibehålla standarden: Årlig service på tryckfilter, ventiler och maskinell utrustning. Kostnad ca 25 tkr + material. Avfuktaren är alldeles för svag och kondens och korrosion finns i hela det betongklädda huset. Kostnad avfuktare ca 10 tkr. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: Skalskydd enligt ovan. Byte av nedstigningsluckor till reservoar och saltbassäng. Kostnad ca 25 tkr + arbete. Reglering av ph görs otillräckligt och ofta är ph i utgående vatten för lågt. En delström av vattnet behandlas i jonbytaren för nitratavskiljning. Övrigt vatten shuntas förbi. Denna reglering är manuell och approximativ. Kostnaden för att installera utrustning och kemikalie tank är i proportion till vattenverkets kapacitet är för hög. UV-ljus som barriär bör monteras. Utredning krävs. Kostnad 5 tkr. Reinvesteringsbehov 395 tkr. V5-V19 Böskedal Denna anläggning har två råvattentäkter, V5 och V19, vilka pumpar till en lågreservoar, där sedan distributionspumparna tar vid. I Grevie ligger också tryckstegringsstation V5 för dricksvatten. Byggnaden är sliten och har fukt- och frostskador i fasaden. Löpande underhåll för att bibehålla standarden: Renovering av fogar i fasad och åtgärda fukt- och frostskador i fasaden. Kostnad ca 40 tkr + material. Byte av pumpar mot reservoar R1 då det börjar bli svårt att få tag i reservdelar. Kostnad ca 75 tkr. Byte av pumpar mot reservoar R2 då det börjar bli svårt att få tag i reservdelar. Kostnad ca 75 tkr. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: Skalskydd enligt ovan. Byte av nedstigningsluckor till reservoar. Kostnad ca 10 tkr. UV-ljus som barriär. Kostnad ca 40 tkr.

7 Reinvesteringsbehov 180 tkr. V8 V24 Västra Karup Vattenverket är gammalt och slitet. Det har kompletterats successivt men inte renoverats genomgripande sedan det uppfördes på 1950-talet. Beredningen består av oxidation med kaliumpermanganat, filtrering, avhärdning genom jonbyte med natrium och ph-justering. Det är förhållandevis kemikalieintensivt. Löpande underhåll för att bibehålla standarden: Årlig service på tryckfilter, ventiler och maskinell utrustning. Kostnad ca 30 tkr + material. Montage av redan inköpt överbyggnad till borra V8. Renovering av väg till borran. Elarbeten. Kostnad ca 50 tkr. Service på reservkraft. Kostnad ca 10 tkr. Renovering av byggnaden. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: Skalskydd enligt ovan. UV-ljus som barriär. Kostnad ca 30 tkr Byte av nedstigningsluckor till reservoar. Kostnad ca 10 tkr. Reinvesteringsbehov 245 tkr. V10 V29 Skrattarp Vattenverket V10 bereder dricksvatten året om, men mest under perioder när uttagen är höga i Båstad kommun. Råvattnet är rikt på järn och mangan. Beredning sker genom kaliumpermanganatoxidation och filtrering. Filtren är nyrenoverade och i gott skick. Så även vattenverksbyggnaden. Otillförlitlig drift enär reservpump saknas. Löpande underhåll för att bibehålla standarden: Årlig service på tryckfilter, ventiler och maskinell utrustning. Kostnad ca 30 tkr + material. Byte av befintlig distributionspump då reservdelar till denna modell är svårt att få tag i. Kostnad ca 15 tkr. Installation av ytterligare distributionspump. Kostnad ca 35 tkr.

8 Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: Skalskydd enligt ovan. UV-ljus som barriär. Kostnad ca 50 tkr Byte av nedstigningsluckor till reservoar. Kostnad ca 10 tkr. Reinvesteringsbehov 85 tkr. V12 Axelstorp I Vattenverket V12 bereds dricksvatten i två järnfilter. Vattnet är surt och ph-justeras därför med sodatillsats. Järn- och manganoxidation sker genom dosering av kaliumpermanganat. Löpande underhåll för att bibehålla standarden: Årlig service på tryckfilter, ventiler och maskinell utrustning. Kostnad ca 30 tkr + material. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: Montage av nöddusch med larm. Kostnad ca 20 tkr. UV-ljus som barriär. Kostnad ca 50 tkr Byte av nedstigningsluckor till reservoar. Kostnad ca 10 tkr. Skalskydd enligt ovan. Reinvesteringsbehov 80 tkr. V14 Idrottsplatsen V14 har två borror. Anläggning som saknar beredning distribuerar endast grundvatten direkt från täkterna. Löpande underhåll för att bibehålla standarden: Renovering av byggnad. Kostnad 100 tkr. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: Skalskydd enligt ovan. UV-ljus som barriär. Kostnad ca 75 tkr Renovering av golvbeläggningen. Kostnad ca 15 tkr.

9 Reinvesteringsbehov 85 tkr. V15-V20 Eskilstorp Anläggning som saknar beredning distribuerar endast grundvatten direkt från täkterna. Löpande underhåll för att bibehålla standarden: Montage av brunnslock. Kostnad 20 tkr. Renovering av brunnsöverbyggnaden. Kostnad 10 tkr. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: UV-ljus som barriär bör monteras. Utredning krävs. Kostnad 5 tkr. Skalskydd enligt ovan. Reinvesteringsbehov 185 tkr. V16 Varan V16 är ett vattenverk i huvudsak för reservdrift. Fluoridhalten är förhöjd och överstiger gränsvärdet för tjänligt. Vattenverksbyggnaden är i gott skick. Då det finns brist på drickvatten i detta område bör denna anläggning vara kvar. Löpande underhåll för att bibehålla standarden: Kompressorn förses med oljeavskiljarfilter. Kostnad ca 2 tkr Utredning om man kan blanda detta vatten med annat vatten innan det når konsumenter. Kostnad oklar. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: Skalskydd enligt ovan. Byte av nedstigningsluckor till reservoar. Kostnad ca 10 tkr. UV-ljus som barriär. Kostnad ca 25 tkr. Reinvesteringsbehov -

10 V18-V26 Perstorp Anläggning som saknar beredning distribuerar endast grundvatten direkt från täkterna. V18 och V26 alternerar i produktion och vid behov kan båda producera vatten samtidigt. Löpande underhåll för att bibehålla standarden Underhåll av utrustning. Kostnad 20 tkr. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: Skalskydd enligt ovan. UV-ljus som barriär. Utredning krävs. Kostnad 5 tkr. Reinvesteringsbehov - V23 V30 Olstorp Beredning görs genom tillsats av kaliumpermanganat för oxidation av järn och mangan. Filtrering sker kontinuerligt i dynasandfilter. Löpande underhåll för att bibehålla standarden: Årlig service på dynasandfilter, ventiler och maskinell utrustning. Kostnad ca 15 tkr + material. Spolvattenflödet är högt och bör optimeras för att spara på renvattnet. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: Skalskydd enligt ovan. UV-ljus som barriär. Kostnad ca 50 tkr Byte av nedstigningsluckor till reservoar. Kostnad ca 10 tkr. Reinvesteringsbehov - tkr. Reservoarer Totalt finns det 11 reservoarer av skiftande typ och storlek. Löpande underhåll för att bibehålla standarden: En service, kontroll och rengöring behöver göras på samtliga reservoarer. Årlig kostnad ca 200 tkr.

11 Reservoar R9 skall utrustas med en backventil för att få optimal funktion. Kostnad oklar. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: Skalskydd enligt ovan. Reinvesteringsbehov 475 tkr. Tryckstegrings- resp. tryckreduceringsanläggningar De flesta av dessa anläggningar, 21st, är i gott skick och kräver bara små åtgärder och service. Kostnad ca 50 tkr. Löpande underhåll för att bibehålla standarden: Ts 15. Byte av pumpar. Kostnad ca 15 tkr Ts 2. Byte av hydroforer. Kostnad ca 30 tkr Ts 11 och Ts 12. Byte undercentraler. Kostnad ca 40 tkr/station Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav: - Skalskydd enligt ovan. Reinvesteringsbehov 370 tkr.

12 Avloppsrening Övergödning av både inlandsvatten och känsliga kustområden är ett av det största miljöhotet i södra Sverige. Utsläpp av fosfor och kväve från jordbruk, enskilda avlopp, reningsverk och industrier orsakar övergödningen som leder till igenväxning, algblomningar och syrebrist vid bottnar i sjöar och i hav. Hårdare villkor ställts på industriers utsläpp vilket ställer krav på ett kontinuerligt uppströmsarbete. NSVA ansvarar för driften av totalt elva reningsverk och cirka 300 pumpstationer inom sex kommuner. Vid NSVAs start var variationen stor mellan anläggningarna avseende storlek, bemanning, reningsprocess, villkor, villkorsuppföljning, dokumentation och standard. Mål Övergripande Avdelningen avloppsrening skall ta emot spillvatten från kommunernas abonnenter, rena detta i reningsverken och släppa ett renat vatten till recipienten som lever upp till de lagar och krav som finns på verksamheterna. Bräddningar och nödavlopp skall minimeras och verksamheten skall drivas mot ständiga förbättringar, processoptimeringar och verksamhetsutveckling på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Följande allmänna mål finns i verksamheten: NSVA ska uppfylla gällande lagstiftning och alla våra tillstånd NSVA ska aldrig överskrida gränsvärden Om ett riktvärde överskridits ska åtgärder omedelbart och med högsta prioritet vidtas som säkerställer att upprepning inte sker NSVA ska förbättra slammets status enligt REVAQ genom att certifiera utvalda avloppsreningsverk Gemensamt utformade miljörapporter Genomförande av åtgärder för att minimera antalet A-larm som leder till en effektivisering av vår beredskap NSVA ska fortlöpande arbeta med att processoptimera driften i våra anläggningar i syfte att minska kostnader och öka kvaliteten NSVA arbetar i enlighet med miljöpolicyn. Anläggningar På sikt är målet att NSVA till kommunerna ska kunna ge olika alternativ på vilken standard anläggningarna skall ha. Detta beroende på hur mycket pengar som kommunerna är beredda att satsa på just dessa VA-anläggningar. I ett

13 inledningsskede gäller det dock att höja anläggningsstandarden till en nivå där vi kan garantera driftsäkerhet och att våra utsatta krav kan efterlevas. Idag varierar anläggningsstatusen från acceptabel till usel. Endast ett av våra elva reningsverk har idag en acceptabel standard vilket är en förutsättning för säker drift och uppfyllda villkor. Torekov RV är i bra skick men här krävs fortsatt arbete med optimering för att processen skall fungera optimalt. När det gäller pumpstationerna så är målet att brädd skall registreras och att vi tydligt och korrekt kan redovisa för bl a myndigheten var brädd skett och hur mycket som har belastat recipienten. Idag finns inget direkt krav på bräddredovisning vilket innebär att det ej finns något rättsliga efterspel att vänta om brädd sker. Detta såvida ingen i omgivningen blir påverkad av bräddningen. Dock förväntar sig bl a miljöförvaltningen att brädd redovisas. Denna information används sedan bl a vid arbetet att spåra orsaker till indragen "Blå flagg", att återfinna varför boskap mår dåligt/dör vid ett vattendrag etc. Diskussion pågår huruvida krav kommer på rening av bräddat vatten. I avvaktan på ev krav anser NSVA att det är av stor vikt att vi skall ha full koll på våra anläggningar och veta när brädd skett som följd av haveri eller höga flöden. Personal/resurser Målet med resurserna är att optimera personalstyrkan och arbeta gränsöverskridande. I tidigare VA-verksamheter har personalstyrkan oftast/alltid dimensionerats efter behovet av beredskapsstyrka. Genom att arbeta gränsöverskridande blir inte beredskapen styrande över bemanningskravet vid anläggningarna. En av de stora fördelarna med NSVA är nyttjandet av kompetensen inom bolaget. Inom avdelningen finns en Miljö- och processgrupp som består av medarbetare som är specialister på bl a uppströmsarbete, reningsprocess, utveckling och benchmarking. Detta är personal som varje kommun har stor nytta av men som kommunerna tidigare inte hade möjligheter att rekrytera eller betala för. Idag fördelas denna personal efter behov och varje kommun har möjlighet att direkt kunna få specialisthjälp rörande dessa frågor. I gruppen ingår även labbpersonal som sköter centrallabbet på Öresundsverket i Helsingborg. Genom att vid behov utöka denna grupp efter krav och förväntningar med ytterligare specialister står vi oss starka för att möta kommande krav på vår verksamhet. I tabellen nedan anges en schematisk fördelning av denna grupp på arbetsområden och kommun.

14 Under år 2012 kommer resurser fokusera på energi-, slam- och gasfrågor. Externt energibehov kan minskas på anläggningarna genom bl a att utnyttja värmeenergin i utgående vatten eller utgående slam. Idag är slamkostanden en stor kostnad för verksamheten. Genom att fokusera på hantering och på att minska mängderna kommer kostnaderna för slammet att kunna minskas. Gasen är en intäkt som med rätt kontroll och styrning ytterligare kan generera intäkter till verksamheten. Resurser för detta arbete kommer inledningsvis att tas från befintlig organisation. Detta främst genom omprioriteringar. Nedan redovisas hur resurserna schematiskt planeras att fördelas mellan NSVAkommunerna gällande drift - och underhållsarbeten. Eventuella fördelningar gällande arbeten med investeringar redovisas ej. Respektive kommun betalar endast för den faktiska tiden som medarbetarna arbetar på respektive anläggning. Resursfördelningen nedan är en plan på hur det kommer att se ut under det kommande året. Haverier, processbortfall, myndighetskrav etc. påverkar sedan hur mycket resurser som krävs vid varje anläggning. Tabell: Schematisk resursfördelning för år 2012 (h/år). En heltidsarbetare arbetar h/år Resurser Bjuv Båstad Helsingborg Landskrona Svalöv Åstorp Drift Underhåll Miljö och Process Varav: Uppströmsarbete* Processpecialist Egenkontrollen Benchmarking Internlabb REVAQ Totalt (inkl fördelning) *Uppströmsarbetet består av att aktivt besöka industrier och företag i syfte att minimera utsläpp av ej behandlingsbara ämnen till reningsverket. Detta är ett arbete som vi är skyldiga att bedriva och som idag nästan uteslutande sker genom att svara på remissärende. I Landskrona pågår, pga de återkommande utslagningarna av reningsprocessen vid reningsverket, ett aktivt uppströmsarbete. Motsvarande arbete bör bedrivas i alla kommuner. Fokusområde I arbetet med affärsplanen för åren togs följande fokusområden fram: Vattendirektivet Driftsäkerhet, mätning och övervakning

15 Bräddregistrering Energioptimering Forskning och utveckling Uppströmsarbete Slam och gas Budget 2012 Budgeten för år 2012 tar höjd för att lyfta anläggningarna inom NSVA till en nivå där gällande lagstiftning efterlevs och där livstidskostnaderna minimeras genom ett förebyggande underhållsarbete. En lägre ambition ökar risken för överskridande av anläggningarnas villkor, arbetsmiljöriskerna ökar och kostnaderna kommer på sikt att skena då det långsiktigt alltid är billigare att bedriva ett förebyggande underhållsarbete jämfört med att arbeta med "brandkårsutryckningar". Båstad Personal/Resursfördelning Båstad gick in i NSVA med kompetent driftpersonal. Anläggningarna bemannas av tre drifttekniker varav en fokuserar på fastighetsskötsel och grönyteunderhåll. Beredskapen sköts av tre drifttekniker som ansvarar för både vatten och avlopp. Bedömningen är att denna personal som arbetar med både vatten och avlopp är den för stunden mest optimala. Personalen är mycket ansvarstagande och sköter anläggningarna mycket bra. Däremot saknades processkunnig personal. NSVA har fyllt denna lucka genom utbildning av driftteknikerna och med gränsöverskridande arbete från bl a av Miljö & Process. Anläggningsgenomgång Torekovs reningsverk Nuläge Anläggningen är i bra skick. Dock belastas reningsverket ojämnt beroende av årstid. Delar av anläggningen är under vintern överdimensionerad medan samma anläggningsdelar är underdimensionerade under sommaren. Exempel på detta är blåsmaskinerna som vintertid ger för mycket syre (onödig energiförbrukning) och på sommaren räcker inte syret till för en optimal processfunktion. En extern kolkälla har driftsats och borgar för att utsatta villkor skall klaras. Mål Målet med denna budget är att bibehålla en bra anläggningsstandard i Båstad.

16 Genom att utbilda personalen och att nyttja kompetensen inom NSVA för att säkerställa reningsprocessen och att gällande villkor efterlevs. Anläggningen skall utformas på ett sätt att processerna fungerar optimalt oavsett årstid och belastning. Underhåll Underhållsarbete har skett vid anläggningen som är i bra skick. Framtagen reinvesteringsplan bör följas. Risk Anläggningarna är i gott skick och kan lämnas utan ett planerat underhållsarbete och vidare förbättringsarbeten. Detta skulle fungera i ett par år men sedan skulle anläggningar och maskiner börja haverera pga avsaknaden av underhåll och skötsel. Detta kommer att resultera i ökade bräddmängder övertrasserade rikt- och gränsvärden. Vidare skulle kostnaden på sikt bli betydligt större. Flertal anläggningar inom NSVA befinner sig i detta läge nu och är i behov av pengar för att åtgärda alla haverier orsakade av år av bristande underhållsarbete. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav En kolkälla är installerad vilken kommer tillsammans med en fortlöpande internkontroll att garantera att utsatta villkor efterlevs. Åtgärder för att förbättra den generella standarden. Standarden behöver ej förbättras. Däremot är det viktigt att denna bibehålls. Pumpstationer Nuläge Pumpstationer är generellt i bra skick. Mål Fortsatt underhållsarbeten enligt framtagen reinvesteringsplan. Underhåll Framtagen reinvesteringsplan måste följas. Risk Pumpstationerna är i gott skick och kan lämnas utan ett planerat underhållsarbete och vidare förbättringsarbeten. Detta skulle fungera i ett par år men sedan skulle

17 anläggningar och maskiner börja haverera pga avsaknaden av underhåll och skötsel. Detta kommer att resultera i ökade bräddmängder och ökad risk för källaröversvämningar. Ökade bräddmängder ökar risken att kommunen ej lever upp till de kriterier som krävs för att kunna stoltsera med blå flagg. Åtgärder för att leva upp till myndighetskrav Fortsatt underhållsarbeten för att bibehålla en god standard på anläggningarna. Åtgärder för att förbättra den generella standarden. Att påbörja arbetet enligt framtagna reinvesteringsplanerna. Drift Nedan redovisas driftbudgeten för år En jämförelse görs med budgeten för år För en av kommunerna görs jämförelsen mot prognosen för år 2011 då den lämnade budgeten varit orimlig. Båstad Angiven budget för år 2012 avviker från den som Affärsplanen för indikerade. Anledningen till detta är främst att den budgeterade kostnaden för Hedhuset har varit alltför låg. Utöver detta ökar kostanden för inköp av den externa kolkällan (etanol). Denna behövs för att gällande villkor skall efterlevas. BÅSTAD Budget Kommentarer (tkr) Budget Inkl. intäkten för externslam. Budget Inkl. intäkt Skillnad 704 Ökning Förändringar jämfört med budget för år 2010 Kostnader för Hedhuset +400 Prognostiserade ökade kostnader för spillvatten som omhändertas vid Hedhuset. Kemikalier Kostnader för extern kolkälla. Underhållsarbete Ökade kostnader för underhållsarbeten Intäkter år 2012 Externslam -600 Intäkter för trekammarbrunnsslam. Denna intäkt krävs för att budgeten skall kunna följas. Beräkningen av intäkten för externslam har ej ändrats. Då kommunen behållit denna intäkt för år 2011 är det svårt att bedöma ev avvikelser under år Transitering spillvatten Båstad - Laholm 0 Intäkt för transitering av spillvatten till Hedhuset är ej medräknad. Kommunen förväntas ta in denna. Gas 0 Ingen gasproduktion sker vid Torekovs reningsverk

18 Intäkter år Intäkten med i budgeten för år Kommunen har dock valt att behålla denna? Investeringar Nedan redovisas behovet av investeringar för respektive kommun för år Behovet av de angivna investeringarna är stort och vår bedömning är att investeringarna bör genomföras under år Den första bedömningen av behovet av investeringsmedel som inledningsvis presenterades i affärsplanarbetet har visat sig vara för lågt. Den nyligen framtagna reinvesteringsplanen visar att behovet vid ett flertal anläggningar är betydligt större än vad som först antogs. Investeringar I tabell 1 redovisas behovet av reinvesteringar vid anläggningarna, äskade medel för år 2012 gällande reinvesteringar och behovet av nyinvesteringar vid respektive anläggning. I tabell 2 tydliggörs till vad re- och nyinvesteringar skall användas, dvs vilka objekt som skall åtgärdas. Del av investeringar på pumpstationer räknas som nyinvestering då en helt ny anläggning byggs. Tabell 1: Behovet av reinvesteringar vid anläggningarna, äskade medel för år 2012 gällande reinvesteringar och behovet av nyinvesteringar vid respektive anläggning. Anläggning Behov enligt reinvesteringsplan (tkr) Äskade reinvesteringsmedel (tkr) Nyinvestering (tkr) Torekovs RV Pumpstationer Totalt Totalt år Tabell 2: Beskrivning av investeringar i Båstad P. Objekt 1 Kostnad (tkr) Beskrivning Blåsmaskiner 500 Nyinvestering. Torekovs reningsverk har väldigt ojämn belastning, undersommarhalvåret när det är hög belastning räcker inte blåsmaskinerna till för att hålla syrenivån, under vinterhalvåret är förhållande det omvända blåsmaskinerna är för stora för att hålla rätt syrenivå. 2 Renovering 400 Reinvestering.

19 fastighet Torekov Arv Renovera skrapor/omrör are/vipprännor Fasadrenovering. P13, P14, P15, T6 och P10 Utbyte av elskåp pstn Utbyte av rostig fasadplåt. 800 Reinvestering. Utrustningen är gammal och i behov av upprustning. 350 Reinvestering. Utbyte av ruttna träfasader till mineritskivor samt utbyte av dörrar. 300 Reinvestering. Gammal styrutrustning som det inte längre finns reservdelar till. P Nyinvestering Ny pstn ersätter gammal. Förses med reservkraft så bräddningar kan minskas. Automatisk doseringsregl ering kemikalier Ersätta värmefläktar med avfuktare Totalt Nyinvestering För att optimera doseringen av fällningskemikale och kolkälla kan dessa doseras automatiskt efter onlineinstrument. 250 För att hålla pumpstationerna fuktfria används idag värmefläktar och element även när det inte är frostrisk. Den gamla utrustningen ersätts med avfuktare och frostvakter.

20 Ledningsnät och Projekt Enligt beslutad affärsplan skall NSVA under 2011 bestämma vilket långsiktigt GISverktyg som skall användas. Ambitionen är att förfrågningsunderlag för upphandling skall publiceras i slutet av 2011 och att vi kommer kunna starta konverteringen till det nya systemet i maj/juni Konvertering av data till det nya systemet kommer inledningsvis att ske kommunvis och starta med Båstad, detta kommer kräva en hel del resurser. Uppskattningsvis kommer det krävas ca 2500 timmar interntid samt en stor mängd specialisttimmar till konverteringen m.m. investeringen beräknas slutat på ca kr och kostnaderna bli ca kronor under året. Till detta kommer årliga licensavtal m.m. som är svåra att budgetera för. Dokumentationen av flera kommuners ledningsnät har inte fungerat tillfredsställande historiskt. I Helsingborg saknades programvara för att kunna rita in ledningar under ett års tid och i Bjuv har ledningsnätet inte dokumenterats historiskt sett, medan vi under 2011 lagt resurs på att göra inmätning som nu skall läggas in i kartsystemet. Inför affärsplanen 2013 kommer vi ha arbetat fram ett antal målsättningar för att minska antalet backloggar som finns inom dokumentationen/ VAGis. Under år 2012 behöver NSVA tillsammans med respektive Miljöförvaltning arbeta vidare med frågor kring dagvattenkvalité och vilket vatten som är ok att släppa till recipient utan föregående rening. Detta uppskattas kräva ca 500 timmar handläggningstid. VA-verksamheten i kommunerna har under många år arbetat med att successivt bygga bort kombinerat ledningsnät. Tyvärr har inte uppföljningen för hur fastigheterna har genomfört sin separering fungerat fullt ut. Under halva året planerar avdelningen att visstidsanställa en person för att arbeta med att följa upp en del av dessa gamla saneringsområden. Ansvaret för NSVAs verksamhetssystemet, POSEIDON, finns inom avdelningen. I Poseidon finns huvud- och stödprocesser för NSVAs verksamhet samt rutiner för dessa. Poseidon är certifierat enligt ISO för miljö och enligt ISO 9001 för kvalité. Årlig driftskostnad för certifiering, revisorer, programvara samt viss utveckling av Poseidon beräknas uppgå till ca kr. Generellt kan sägas att det finns vissa förändringar mot affärsplanen gällande framförallt personalen. Avdelningen har under året omorganiserats till att även innefatta mätarservice-funktioner från forna Mätarverkstaden. När funktioner för

31 dec 2011 (SCB) Bjuv 14 851 Båstad 14 230 Helsingborg 130 626 Landskrona 42 189 Svalöv 13 250 Åstorp 14 789 Summa 229 935

31 dec 2011 (SCB) Bjuv 14 851 Båstad 14 230 Helsingborg 130 626 Landskrona 42 189 Svalöv 13 250 Åstorp 14 789 Summa 229 935 Kommun Invånare 31 dec 2011 (SCB) Bjuv 14 851 Båstad 14 230 Helsingborg 130 626 Landskrona 42 189 Svalöv 13 250 Åstorp 14 789 Summa 229 935 Vår utmaning 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 863 599

Läs mer

Årsredovisning 2011 VA-verksamheten

Årsredovisning 2011 VA-verksamheten Årsredovisning 211 VA-verksamheten Rev 12316 Innehållsförteckning VA-verksamheten 3 Bakgrund 3 VA-verksamheten i Kinda 3 Mål och måluppfyllelsen 3 Årets verksamhet 3 Drift och underhåll 4 Investeringar

Läs mer

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala. VA-redovisning 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2010-12-31 Tekniska kontoret ansvarar för det dricksvatten som produceras och levereras till abonnenterna och för rening av det förbrukade avloppsvattnet

Läs mer

REDOVISNING VA-VERKSAMHET 2013

REDOVISNING VA-VERKSAMHET 2013 REDOVISNING VA-VERKSAMHET 2013 1 Förvaltningsberättelse Den första januari 2007 trädde Lagen om allmänna vattentjänster i kraft (LAV 07). Lagen reglerar bland annat att den ekonomiska redovisningen ska

Läs mer

Bilaga 1. Åtgärdsprogram VA

Bilaga 1. Åtgärdsprogram VA Bilaga 1. Åtgärdsprogram VA VA 2050 År 2009 Verksamhetsplan VA 2050 samlar ALLA mål som gäller för VA - verksamheten inom Borlänge Energi. Planen utgår från de företagsövergripande målen. Kontaktperson:

Läs mer

Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun

Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun I VA Web samlas alla nyckeltal i en databas som är tillgänglig via Internet. Nyckeltalen värderas systematiskt och används till att årligen analysera och följa

Läs mer

Sökande Livsmedelsföretagarens och/eller företaget/firmans namn

Sökande Livsmedelsföretagarens och/eller företaget/firmans namn 1(5) Anmälan/ansökan avser Anmälan om registrering Ansökan om godkännande Ny drickvattenanläggning Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, t ex ändrad beredning, ändrad

Läs mer

Tekniska nämnden. Verksamhetsberättelse 2014

Tekniska nämnden. Verksamhetsberättelse 2014 Tekniska nämnden Verksamhetsberättelse 2014 Måluppfyllelse Tekniska nämnden 2014 Uppdrag Hållbar utveckling, miljö Fossilbränslefri kommun 2030 Genomförda åtgärder Inga alternativa bränslen har funnits

Läs mer

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, till exempel ändrad beredning,

Läs mer

Budget 2016 med plan 2017-2018. Vatten och avlopp

Budget 2016 med plan 2017-2018. Vatten och avlopp Budget 2016 med plan 2017-2018 Vatten och avlopp Innehållsförteckning 1 Vatten och avlopp... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Ekonomi (budget)... 5 1.4 Förslag till budget 2016... 6 1.5 Utmaningar

Läs mer

Telefon Fax E-postadress. Telefon Mobiltelefon E-postadress. Postadress Besöksadress Telefon (exp) Fax Hemsida E-postadress

Telefon Fax E-postadress. Telefon Mobiltelefon E-postadress. Postadress Besöksadress Telefon (exp) Fax Hemsida E-postadress Information Sida 1 av 3 Gällande regler: LIVSFS 2005:20 (föreskrifter om hygien) och 2001:30 (föreskrifter om dricksvatten) Mer information om tillämpningen av reglerna återfinns i bilaga till blanketten.

Läs mer

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning 1(6) Anmälan om registrering dricksvattenanläggning Anmälan Tillsvidare Verksamheten beräknas starta (datum):.. Tidsbegränsad verksamhet Från och med- till och med(datum):... Verksamhetsutövare Företaget,

Läs mer

DRIFT OCH UNDERHÅLLSPLAN VA-VERKSAMHETEN 2010

DRIFT OCH UNDERHÅLLSPLAN VA-VERKSAMHETEN 2010 DRIFT OCH UNDERHÅLLSPLAN VA-VERKSAMHETEN 2010 Plan Antagen av tekniska nämnden 2010-01-18 3 Postadress: 447 80 VÅRGÅRDA i Besöksadress: Kungsgatan 45 Telefon, växel: 0322-600 600 i Telefax: 0322-600 960

Läs mer

VA-chefsträff 2015-04-28 Bjärsjölagård

VA-chefsträff 2015-04-28 Bjärsjölagård VA-chefsträff 2015-04-28 Bjärsjölagård =? Höör: 15 500 Hörby: 14 900 Hörby Höör Sysselsatt personal 11,3 11,9 Kostnad personal och administration 6 545 000 kr 6 902 000 kr Reningsverk 6 4 Vattenverk 6

Läs mer

Tekniska nämnden, VA 2013

Tekniska nämnden, VA 2013 Tekniska nämnden, VA 2013 Ordförande: Dan Gabrielsson Förvaltningschef: Patrick Nohlgren Verksamhet Dricksvattenförsörjning, spillvatten- och dagvattenhantering för abonnenter anslutna till VA-kollektivet

Läs mer

ANSÖKAN OM ANSLUTNING TILL ALLMÄN VA-ANLÄGGNING Insändes till: SANDVIKEN ENERGI VATTEN AB Box 91 811 21 SANDVIKEN

ANSÖKAN OM ANSLUTNING TILL ALLMÄN VA-ANLÄGGNING Insändes till: SANDVIKEN ENERGI VATTEN AB Box 91 811 21 SANDVIKEN ANSÖKAN OM ANSLUTNING TILL ALLMÄN VA-ANLÄGGNING Insändes till: SANDVIKEN ENERGI VATTEN AB Box 91 811 21 SANDVIKEN 1(5) Sökande och fastighet Namn Telefon, bostad (även riktnr) Sökandes adress Personnr/org.nr

Läs mer

VA-ENHETEN, RIKTLINJER OCH STYRPRINCIPER 1(6)

VA-ENHETEN, RIKTLINJER OCH STYRPRINCIPER 1(6) VA-ENHETEN, RIKTLINJER OCH STYRPRINCIPER 1(6) INLEDNING Götene kommun införde från och med den 1 januari 1995 en balansräkningsmodell för tekniska kontorets VA-enhet (balansräkningsenhet). Införandet av

Läs mer

TEKNIK OCH SERVICENÄMNDEN ÅRSREDOVISNING VATTEN OCH AVLOPPSFÖRSÖRJNINGEN

TEKNIK OCH SERVICENÄMNDEN ÅRSREDOVISNING VATTEN OCH AVLOPPSFÖRSÖRJNINGEN TEKNIK OCH SERVICENÄMNDEN ÅRSREDOVISNING VATTEN OCH AVLOPPSFÖRSÖRJNINGEN 2014 1(7) vatten och avloppsförsörjningen 2014 Inledning Enligt Lag om allmänna vattentjänster ska VA-verksamheten särredovisas

Läs mer

Resultat 22 442 8 835

Resultat 22 442 8 835 Bilaga 4 Resultat och balansräkning va-verket år 2014 Resultaträkning (Redovisning i tkr) Verksamhetens intäkter 2014 2013 Brukningsavgifter 155 555 131 071 Anläggningsavgifter 30 200 69 906 Anläggningsavgifter

Läs mer

2013-02-12. Säkerhetshandboken. Sydvattens arbete med säkerhet Stefan Johnsson

2013-02-12. Säkerhetshandboken. Sydvattens arbete med säkerhet Stefan Johnsson 2013-02-12 Säkerhetshandboken Sydvattens arbete med säkerhet Stefan Johnsson Upplägg 1. Vad är Sydvatten 2. Säkerhetsarbetets olika faser: Fokus leveranssäkerhet,1980/90-talet Prioriteringar, ca 1995-2000

Läs mer

Välkommen till Roslagsvatten

Välkommen till Roslagsvatten Välkommen till Roslagsvatten r o s l a g s vat t e n å r s red o v i s ning 2 0 0 7 Knivsta Vallentuna Österåker Täby Danderyd Vaxholm Ekerö Roslagsvatten AB är ett VA-bolag som ansvarar för den kommunala

Läs mer

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle Krister Törneke Tyréns AB Vatten, avlopp & kretslopp Uppsala, 8 april 2011 VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram:

Läs mer

riktlinjer för slam- & oljeavskil jare inom NSVA Rent vatten. Ett jobb för livet.

riktlinjer för slam- & oljeavskil jare inom NSVA Rent vatten. Ett jobb för livet. riktlinjer för slam- & oljeavskil jare inom NSVA N O R D V Ä S T R A S K Å N E S V AT T E N O C H A V L O P P Rent vatten. Ett jobb för livet. 1 Rent vatten är en självklarhet i vårt samhälle - och målet

Läs mer

Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar

Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar MILJÖ & HÄLSOSKYDD Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar Alla livsmedelsföretag ska arbeta med egenkontroll. Till livsmedelsföretag räknas även dricksvattenproducenter. De flesta får

Läs mer

små dricksvattenanläggningar

små dricksvattenanläggningar Information gällande små dricksvattenanläggningar Från 1 januari 2015 ska alla dricksvattenanläggningar registreras som en egen anläggning. Detta häfte ger information om vad som krävs och vilka handlingar

Läs mer

Vanliga frågor för Röreviken m.fl.

Vanliga frågor för Röreviken m.fl. SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN TEKNISKA 22 augusti 2011 Vanliga frågor för Röreviken m.fl. Vi har sammanställt ett antal frågeställningar som berörd allmänhet tidigare haft vid liknande projekt. Allmänna

Läs mer

Rent vatten. Ett jobb för livet.

Rent vatten. Ett jobb för livet. Ett jobb för livet. Mitt liv. NSVA är en av nordvästra Skånes viktigaste stöttepelare. Rent vatten är både en nödvändighet och drivkraft i det moderna Sverige och det är vårt ansvar se till att det förblir

Läs mer

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun 2015-10-01 Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun Det här bladet innehåller kortfattad information och förklaringar om de bestämmelser som gäller för det kommunala vattnet

Läs mer

Årsredovisning 2012. VA-verksamheten. Rev 120316

Årsredovisning 2012. VA-verksamheten. Rev 120316 Årsredovisning 2012 VA-verksamheten Rev 120316 Innehållsförteckning VA-verksamheten... 3 Bakgrund... 3 VA-verksamheten i Kinda... 3 Årets verksamhet... 3 Drift och underhåll... 3 Framtid... 4 Mål och måluppfyllelse...

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

VA-ledningsnätet i Helsingborg svar på frågor från Villaägarnytt (Kompletterat med bakgrundsbeskrivning och 2 foton)

VA-ledningsnätet i Helsingborg svar på frågor från Villaägarnytt (Kompletterat med bakgrundsbeskrivning och 2 foton) 1 VA-ledningsnätet i Helsingborg svar på frågor från Villaägarnytt (Kompletterat med bakgrundsbeskrivning och 2 foton) Bakgrund - NSVA Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) ansvarar för drift,

Läs mer

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete

Läs mer

Årsredovisning 2013 VA-verksamheten

Årsredovisning 2013 VA-verksamheten Årsredovisning 2013 VA-verksamheten Nära i Kinda - Året om Årsredovisning 2013 VA-verksamheten - 1 VA-verksamheten 3 Bakgrund 3 VA-verksamheten i Kinda 3 Årets verksamhet 3 Drift och underhåll 3 Ekonomi

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Tekniska nämnden, VA. Nettokostnader 1931-649 -1 291 Budget 500 500. Verksamhet. Ekonomi. Bokslut Bokslut Bokslut

Tekniska nämnden, VA. Nettokostnader 1931-649 -1 291 Budget 500 500. Verksamhet. Ekonomi. Bokslut Bokslut Bokslut Tekniska nämnden, VA Ordförande: Dan Gabrielsson Förvaltningschef: Patrick Nohlgren Exempel på dokumentation av VA-ledningar. Verksamhet Dricksvattenförsörjning, spillvatten- och dagvattenhantering för

Läs mer

TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ ABs ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPS- ANLÄGGNING 2011

TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ ABs ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPS- ANLÄGGNING 2011 TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ ABs ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPS- ANLÄGGNING 2011 Antagen av styrelsen 2010-11-25 1 För att täcka nödvändiga kostnader för Karlskoga Miljö ABs allmänna vatten- och avloppsanläggning

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning Små vattenanläggningar Vattenkvalité och provtagning Varför är det viktigt? Vatten - vårt viktigaste livsmedel Dryck och matlagning/beredning (även rengöring och hygien) en förutsättning för att kunna

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Vatten- och avloppsledningsnätets kvalitet och förnyelse

Vatten- och avloppsledningsnätets kvalitet och förnyelse Revisionsrapport Vatten- och avloppsledningsnätets kvalitet och förnyelse Falkenbergs Vatten & Renhållnings AB Vatten & Miljö i Väst AB Augusti 2010 Mattias Haraldsson, revisionskonsult Innehållsförteckning

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Organisationsformer inom VA-branschen 2013-02-12. Exempel 4. Solna Vatten AB. André Meyer

Organisationsformer inom VA-branschen 2013-02-12. Exempel 4. Solna Vatten AB. André Meyer Organisationsformer inom VA-branschen 2013-02-12 Exempel 4 Solna Vatten AB André Meyer Solna stad 70 000 invånare (Sveriges 29:e största kommun) 63 000 arbetsplatser, ca 55 000 personer pendlar in till

Läs mer

Wira Bruk 2009-09-08

Wira Bruk 2009-09-08 Wira Bruk 2009-09-08 Nulägesrapport av projektet Kort om Roslagsvatten Fattade beslut Samråd om placering av förbindelsepunkt Frisprängning Aktuella va-ledningskartor Va-anslutning av fastighet Tidplan

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Förnyelsetakt 500 år = 0.2% per år = 3km ledning (1km rörgrav)

Förnyelsetakt 500 år = 0.2% per år = 3km ledning (1km rörgrav) 84 mil vatten 76 mil avlopp (10 mil komb) 50 mil dagvatten Totalt 210 mil ledning 21 000 serviser 29 000 ventiler 30 000 brunnar 3 000 brand/spolposter Totalt 83 000st anordningar 22 000 fastigheter anslutna

Läs mer

Vatten- och avloppsledningsnätets underhåll

Vatten- och avloppsledningsnätets underhåll Revisionsrapport Vatten- och avloppsledningsnätets underhåll och förnyelse Torsås kommun 29 september 2010 Caroline Liljebjörn Elisabeth Rye Andersson 2010-09-29 Caroline Liljebjörn Åsa Bejvall Innehållsförteckning

Läs mer

Detta dokument behandlar förändringarna i VA-taxan för 2014 som är Kommunal författningssamling (KFS) 13:2.

Detta dokument behandlar förändringarna i VA-taxan för 2014 som är Kommunal författningssamling (KFS) 13:2. 2013-09-03 Rev 2013-10-15 Mats Falås VA- och renhållningschef 08 560 39 336 Mats.falas@ekero.se PM VA-taxa 2014 (KFS 13:2) Dnr KS13/228-346 Detta dokument behandlar förändringarna i VA-taxan för 2014 som

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 K = Kommunen S = Samfälligheten E = Entreprenör 1. Varför bygger Norrtälje kommun ut ledningsnätet i Räfsnäs men inte i Östernäs? K svarar: Området mellan

Läs mer

Optimering av ledningsrenovering. Rent vatten idag och i framtiden

Optimering av ledningsrenovering. Rent vatten idag och i framtiden Optimering av ledningsrenovering Rent vatten idag och i framtiden Optimering av ledningsrenovering Först en kort presentation av MittSverige Vatten AB och mig själv och min kollega Owe Westerlund. Jag

Läs mer

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Detta meddelande är ett komplement till ABVA, som innehåller bestämmelser för brukande av kommunens

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

VA-fakta för fastighetsägare

VA-fakta för fastighetsägare VA-fakta för fastighetsägare VA-fakta för fastighetsägare Uppsala Vatten och Avfall AB är VA-huvudman i Uppsala kommun. Här följer information om vatten och avlopp i en fastighet. Utgåva 2011 Ansvarsfördelning

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Granskning underhåll/förnyelse VA-ledningssystem Halmstads kommun

Granskning underhåll/förnyelse VA-ledningssystem Halmstads kommun www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Cert. al revisor Rebecca Lindström Carl-Magnus Stenehav Cert. al revisor Granskning underhåll/förnyelse VA-ledningssystem Halmstads Innehållsförteckning

Läs mer

Vatten. Sandviken Energi AB din lokala leverantör av Värme Sotning Elhandel Elnät Gata Vatten & Bredband

Vatten. Sandviken Energi AB din lokala leverantör av Värme Sotning Elhandel Elnät Gata Vatten & Bredband Vatten Marie Svensson VA-projektör Anna Holmstén Utredningschef Kjell Ekman Distributionschef Sandviken Energi Vatten AB Välkomna! Bakgrund Kort presentation av projektet Tidplan Verksamhetsområde eller

Läs mer

Vatten- och avloppsverksamheten i Kristianstads kommun 2014 - särredovisning

Vatten- och avloppsverksamheten i Kristianstads kommun 2014 - särredovisning Vatten- och avloppsverksamheten i Kristianstads kommun 2014 - särredovisning Verksamhetsberättelse för VA-avdelningen 2014 Uppdrag C4 Teknik jobbar för ett kranvatten som är hälsosamt och rent, för skyddat

Läs mer

Installation och tömning av fettavskiljare

Installation och tömning av fettavskiljare Installation och tömning av fettavskiljare Fett i avloppsvatten Avloppsvatten som innehåller fett ställer till stora problem i avloppsledningarna. I ledningsnätet sjunker temperaturen på avloppsvattnet,

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Information om anslutning till kommunalt vatten och avlopp

Information om anslutning till kommunalt vatten och avlopp Information om anslutning till kommunalt vatten och avlopp Anmälan om anslutning Varje gång du bygger nytt, bygger om, bygger till, eller vid flytt av befintlig mätare och detta berör vatten och avlopp

Läs mer

Rent vatten nu och i framtiden

Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Vi bygger om vårt reningsverk. Miljön och livskvaliteten är de stora vinnarna! Nu är beslut taget i reningsverksfrågan. Kommunfullmäktige tog

Läs mer

Separering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen

Separering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen Separering av dag- och spillvatten VA-avdelningen Separering av ledningar Kommunens avloppssystem ska hantera både dagvatten och spillvatten. I dagvatten räknas regn-, smält- och dräneringsvatten. Spillvatten

Läs mer

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? En guide över arbetsgången vid bildandet av gemensam VA-anläggning i samband med anslutning till allmänt VA-nät Varför allmänt vatten och avlopp? Under 2009 beslutades

Läs mer

TEKNIK- OCH FASTIGHETSNÄMNDEN 2 AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET (VA)

TEKNIK- OCH FASTIGHETSNÄMNDEN 2 AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET (VA) sid 1 (6) TEKNIK- OCH FASTIGHETSNÄMNDEN 2 AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET (VA) Verksamhet Vi skall för brukare av Karlstads kommuns allmänna VA-anläggning lösa behovet av en säker och hållbar VA-försörjning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE. Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE. Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun Fettavlagringar i en spillvattenledning i Järfälla år 2009. Tekniska nämnden 2010-xx-xx INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Strategisk planering hos dricksvattenproducenten

Strategisk planering hos dricksvattenproducenten 2011-11-14 Strategisk planering hos dricksvattenproducenten Sydvattens strategiska plan axplock: Metod Omvärldsanalys Resultat Branschens utmaning: Management 2 Vattenförsörjningen idag i Skåne (2009)

Läs mer

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk Årsrapport 2014 Knäred Dim 1500 pe m 3 /d 434 1688 1452 2,0 Ängstorps ARV Typ Mängd (ton) sker från ARV innan alt. efter mekanisk

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare, fettavskiljare och fordonstvätt

Riktlinjer för oljeavskiljare, fettavskiljare och fordonstvätt Riktlinjer för oljeavskiljare, fettavskiljare och fordonstvätt 1. Inledning Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare, fettavskiljare samt fordonstvätt i Katrineholms kommun. Riktlinjerna är framtagna i

Läs mer

Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun

Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun 2013-06-11 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun Plats och tid: Naverlönnsalen, Kommunhuset, Svedala kl.19:00-21:30 Närvarande: Åhörare: 100-talet

Läs mer

Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2

Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2 Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2 Varför bygger vi ut VA-nätet? Trosa kommun växer med 100-200 invånare per år och sommarboenden omvandlas alltmer till permanentbostäder. Detta ställer

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Rekommenderad kokning av vattnet i Karlskoga

Rekommenderad kokning av vattnet i Karlskoga Rekommenderad kokning av vattnet i Karlskoga Juni 2009 Maj 2012 RUBRIKER 16/6-09 2 HÄNDELSEFÖRLOPP 2009-06-09 Ordinarie provtagning enligt kontrollprogram 2009-06-11 kl: 15:00 Laboratoriet meddelade att

Läs mer

Informationspaket för nyanslutning med LTA

Informationspaket för nyanslutning med LTA Informationspaket för nyanslutning med LTA Hej Här får ni ett informationspaket som hjälper er att komma igång med er anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet samt installationen av LTA-tanken.

Läs mer

Egenkontrollprogram för vattenverk

Egenkontrollprogram för vattenverk Egenkontrollprogram för vattenverk Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) ska det för varje vattenverk finnas ett egenkontrollprogram som fastställs av tillsynsmyndigheten

Läs mer

Ett av Europas bästa vatten.

Ett av Europas bästa vatten. Ett av Europas bästa vatten. Dagordning informationsmöten - 2 timmar 1. Bakgrund Sven-Åke + Kaj 2. Rening? Och nya riktlinjer och lagar Micael 3. Utredningsläget Kaj + Micael 4. Frågor Närvarande: Sven-Åke

Läs mer

SVENSKT VATTEN UTVECKLING PRIORITERADE OMRÅDEN

SVENSKT VATTEN UTVECKLING PRIORITERADE OMRÅDEN SVENSKT VATTEN UTVECKLING PRIORITERADE OMRÅDEN Prioriterade områden är sådana FoU områden som anses särskilt viktiga för de kommunala vattentjänsterna. Svenskt Vatten Utveckling hänvisar till de samhällsutmaningar

Läs mer

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen.

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen. Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen. Larmet går! 19/4 2011 Krisgrupp: Koka vattnet! Är det dricksvattnet från Abborren?

Läs mer

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Ett gemensamt bolag NSVA, Sydvatten och VA SYD har bildat ett gemensamt FoU bolag för vattentjänstsektorn. Projektet är unikt för Norden. 1 Varför göra detta

Läs mer

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som

Läs mer

I den hållbara staden förnyas ledningar schaktfritt 2014-09-11 NCC AB 1

I den hållbara staden förnyas ledningar schaktfritt 2014-09-11 NCC AB 1 I den hållbara staden förnyas ledningar schaktfritt 2014-09-11 NCC AB 1 Byggsektorn den 40-procentiga sektorn 2014-09-11 NCC AB 2 Förnya vår bransch och erbjuda de bästa hållbara lösningarna 2014-09-11

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc f Innehållsförteckning i. Sammanfattning... i a. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Information om anslutning till det kommunala lågtryckavloppssystemet

Information om anslutning till det kommunala lågtryckavloppssystemet Information om anslutning till det kommunala lågtryckavloppssystemet Tryckavlopp i Höganäs kommun Med hjälp av ett tryckavloppssystem som kallas LTA, lågtryckavlopp, är det i de delar av kommunen där systemet

Läs mer

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Ange namnet på verksamheten (Ange dagens datum) Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Fastställt den Tillsynsmyndigheten

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Information om anmälan

Information om anmälan Information om anmälan Installationen av din värmepump kan leda till oönskade miljöeffekter i närmiljön och få konsekvenser för dricksvattenförsörjningen i närområdet vilket i sin tur kan leda till att

Läs mer

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (6) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

fa f kta om vatten och avlopp

fa f kta om vatten och avlopp fakta om vatten och avlopp innehåll 3 4 7 11 12 16 17 18 21 22 Vattentjänstbranschen Vattentjänstbranschens aktörer och lagar Hur finansieras vattentjänstbranschen? Vatten genom tiderna Vattenförsörjning

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE OBS! Version anpassad för utskrift i A4-format. För originalversion hänvisas till tryckt exemplar som tillhandahålls via Järfälla kommuns kundtjänst. RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE Information och riktlinjer

Läs mer

Installation och tömning av fettavskiljare

Installation och tömning av fettavskiljare Installation och tömning av fettavskiljare Producerad i samarbete med kommunerna, Eslöv, Hörby och Höör. Illustrationer: Mathias de Maré, va-verket i Malmö. Fett i avloppsvatten Avloppsvatten som innehåller

Läs mer

Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25.

Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25. Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25. Arvika Teknik AB, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se Telefon: 0570-816 00 E-post: arvika.teknik@arvika.se

Läs mer