FORSKARNAS NYHETER. Stjärnorna i labben

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FORSKARNAS NYHETER. Stjärnorna i labben"

Transkript

1 FORSKARNAS NYHETER S S M F / Så gick det sedan Många SSMF-forskare blir med tiden framgångsrika och internationellt erkända. Milos Pekny, professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, är en av dem. Forskande doktor Jana de Boniface är kirurg på Bröstcentrum på Karolinska universitetssjukhuset och forskare på halvtid. Hon kartlägger tidiga föränd - ringar i immunförsvaret vid bröstcancer. Otillräcklig statlig satsning Under hösten har uppmärksamheten varit stor i media om det nya tillskott i statsbudgeten som har avsatts för forskning och utveckling fram till år SSMFordföranden Göran Magnusson välkomnar satsningen men förklarar samtidigt varför den är otillräcklig. Sid 2 Nya skatteregler främjar givandet Skattefri aktieutdelning och nya regler för avdrag vid gåvor till forskning ger förbättrade möjligheter för de som vill bidra till framtidens sjukvård. Sid 11 I minnets labyrinter SSMF-stipendiaten Dinesh Kumar gästforskar vid ett av världens främsta universitet när det gäller minnesforskning i Alabama, USA. Sid 5 Ungefär hälften av årets av SSMF-stipendiater och SSMF-forskare hade lyckats slita sig från sina respektive laboratorier den 17 september för att ta emot diplom och firas vid SSMF:s diplomutdelning i Nobel Forum på Karolinska Institutet. Stjärnorna i labben Vid årets utdelning hos Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) av stipendier och forskartjänster belönades 40 unga lovande forskare från landets universitet och högskolor. Män och kvinnor som brinner för sitt forskningsarbete och som drömmer om att bidra till nya medicinska genombrott. Solen flödade över Nobel Forums röda tegelbyggnad på Karolinska Institutet i Solna den 17 september, dagen för SSMF:s diplomutdelning. Som en hälsning från vår närmaste, snart fem miljarder år gamla stjärna till en samling nya stjärnor. De 40 forskare som i år belönas med stipendier och forskar tjänster för sina innovativa idéer och ambitiösa forskningsprojekt läggs till en lång rad av svenska forskare som genom åren har mottagit stöd från SSMF. Årets urval av forskningsprojekt imponerar både i djup och bredd. Här finns forskning som berör de stora folksjukdomarna cancer, fetma, astma, hjärtkärlsjukdom, diabetes och demens men också viktiga initiativ inom biomolekylärforskning och grundforskning rörande immun försvar och hjärnans grundläggande funktioner. Dessutom ingår projekt om inflammatoriska tarmsjukdomar, neuropsykiatriska diagnoser och infektioner som HIV och hepatit C. Hos SSMF vet jag att pengarna gör nytta Möt Göran Bergenstråhle, en av de donatorer som gör det möjligt för SSMF att årligen dela ut stipendier och forskartjänster. Sid 10

2 LEDARE En obekväm sanning Behövs medicinsk forskning i Sverige för att vi skall ha en bra sjukvård? Mitt svar är utan tvekan ja. Men att ha forskningsanknuten sjukvård är dyrt. För detta betalar staten huvuddelen, cirka 8 miljarder kronor per år, i form av stöd till universitetens medicinska fakulteter och universitetssjukhus samt via anslag till forskningsprojekt.ytterligare en del skattepengar går till medicinsk, främst patientnära, forskning via landstingen. unga forskare lika aktuell idag som för 93 år sedan när SSMF bildades. Och nu precis som då är det ni, våra donatorer och givare, som spelar huvudrollen. Er insats för svensk medicinsk forskning är ovärderlig. Tack för ännu ett år av gott samarbete! Det är väldigt mycket pengar men den obekväma sanningen är att de inte räcker. Modern medicinsk forskning är högteknologisk och därför kostsam. Men att utgifterna för teknik och utrustning har stigit flera gånger om de senaste decennierna tas sällan med i beräkningarna av forskningsanslagen. Detta för oss fram till ytterligare en obekväm sanning: utan bidrag från allmänheten, genom ideella organisationer som SSMF, skulle en väsentlig del av svensk forskning behöva läggas ned. I regeringens nya program för forskning och innovation som är en del av årets budgetproposition utlovas nya miljarder till forskningen. Det är bra, men de 11 miljarder kronor som faller ut fram till 2016 gäller alla områden inom svensk forskning. Det vill säga forskning inom humaniora, teknik, miljö, medicin och mycket annat. Den del av kakan som tillfaller medicinsk forskning kommer att kunna användas till att fylla igen några av de hål som uppstod under 90-talets kraftiga neddragningar inom forskningen. Samtidigt är drygt hälften av de statliga pengarna öronmärkta till uppbyggnad av tekniska resurser och till de mest framstående forskarna. Vilket innebär att de unga forskarna enbart får en liten del av förbättringen. Om Sverige ska han en chans att även fortsättningsvis vara en stark och konkurrenskraftig forskningsnation, med möjligheter till arbetstillfällen, skatteintäkter och inte minst god hälso- och sjukvård till medborgarna, är det ett antal brister som måste avhjälpas. Unga forskare måste få hjälp att etablera sig. Det innebär att de måste erbjudas lön under tillräckligt lång tid för att få igång sina forskningsprogram. Om framtidens medicinska genombrott ska kunna uppnås måste unga forskare tillåtas att arbeta självständigt utan att vara i beroendeställning till äldre elitforskare. Arbetet på universitetssjukhusen måste organi seras så att patientnära forskning kan bedrivas i högre utsträckning. Sjukvården lider av stor ekonomisk press och förmår inte betala mer än vad de redan gör för klinisk forskning, men en slimmad sjukvårdsproduktion får inte bli ett hinder för forskningen. Läkare, sjuksköterskor och andra måste kunna få ledigt från delar av sin sjukvårdsanställning för att bedriva forskning. Även här drabbas de unga klinikerna hårdast eftersom det främst är de som tvingas avstå från forskning på grund av att de saknar ersättare i sjukvården. I ljuset av dessa utmaningar framstår SSMF:s långa tradition av att ge stöd till Professor Göran Magnusson, ordförande i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning Rising Stars SSMF:s granskningsnämnd har en väl fungerande radar för att spåra supertalanger inom medicinsk forskning. Många SSMF-forskare blir med åren framstående. Ofta hör man tidigt talas om dessa rising stars i internationella sam man hang har en rad nuvarande eller före detta SSMF-forskare, fått ta emot priser, publicerats i prestigefyllda tidskrifter eller belönats med nya forskningsanslag. ERC Starting Grant. Det europeiska forskningsrådet, ERC, utlyser årligen Starting Grant ett eftertraktat och högt ansett anslag till unga forskare som är i början av karriären och vill etablera sig som forskningsledare i Europa. Anslaget är cirka 1,5 miljoner euro per forskare inkom drygt ansökningar till ERC. Av dessa valdes 536 forskare ut. 22 av dem är svenskar eller verksamma i Sverige, varav tre är nuvarande eller före detta SSMF-forskare: Pontus Almer Boström (se sidan 9), Yenan Bryceson och Kristian Pietras. Kristian Pietras, SSMF-stipendiat 2005, har 2012 även fått ett av Nordens största forskarpriser, norska Anders Jahres pris. Svenska Läkaresällskapets priser. Varje år delar Läkaresällskapet ut priser till forskare och läkare som bedöms ha utfört särskilt berömvärda insatser. Priset för bästa translationella forskning 2012 har tilldelats: Magdalena Fossum, specialist i urologi och överläkare vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus samt forskare vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. SSMF-stipendiat 2007 och SSMFforskare Yenan Bryceson, SSMF-stipendiat Inga Sandeborgs pris. Detta pris delas Fang Fang, SSMF-stipendiat ut vart annat år inom området Alzheimers För att komma ifråga krävs att de ansökandes forskningsprojekt håller hög kvalitet och bedöms ha stor potential. sjukdom och andra degenerativa sjukdomar i det centrala nervsystemet. Priset delas ut av Svenska Läkaresällska Nature. En av de främsta internationella tidskrifterna som spänner över alla naturvetenskapliga discipliner och pet gick priset till Henrik Zetterberg, professor vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin. SSMF-stipendiat New England Journal of Medicine. En av världens främsta medicinska tidskrifter publicerade i april en studie där forskare från Karolinska Institutet, Örebro universitet och Islands universitet under 15 år har följt sex miljoner svenskar för att undersöka förekomsten av självmord och hjärt-kärlsjukdom hos de som under perioden mottagit ett cancerbesked. Resultaten visar att risken för självmord var 12 gånger så hög första veckan efter beskedet, jämfört med personer utan cancer. Risken att dö i hjärt-kärlsjukdom under första veckan var sex gånger högre. Studien har fått stor uppmärksamhet eftersom den påvisar hur allvarliga konsekvenser ett cancerbesked kan ha och vikten av prevention. En av de forskare som lett studien är Fang Fang vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. ofta publicerar banbrytande nyheter. I augusti 2012 publicerades en studie som kan förklara hur genetiska förändringar kan förklara hästars gångarter och hur ryggradens nervceller är inblandade i benrörelser. Hanna Wootz, SSMF-stipendiat 2007 och SSMF-forskare En av de forskare som lett studien är Hanna Wootz vid Institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet. Hon vill bland annat ta reda på varför nervceller dör i neurodegenerativa sjukdomar som ALS, Parkinson, Alzheimer m fl. PNAS. Proceedings of the National Academy of Science (PNAS) är en högt rankad amerikansk medicinsk forskningstidskrift där en SSMF-stipendiat nyligen har publicerat en studie som visar att placebo effekten fungerar även omedvetet. Det vill säga även om försökspersoner inte medvetet tänker sig att behandling ska fungera. Studien är banbrytande då man tidigare trott att placebofenomenet endast uppstått genom medvetna tankar och övertygelser En av forskarna bakom studien är Karin Jensen, SSMF-stipendiat 2010, och nu verksam vid Osher Centrum för integrativ medicin vid Karolinska Institutet och Harvard Medical School i USA. 2 SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2012/2013

3 Då SSMF-stipendiat, nu världsberömd För att kunna flytta fram positionerna inom den medicinska forskningen framöver kommer det att krävas mindre revirtänk och mer öppenhet inom den akademiska världen, menar Milos Pekny, som gärna återkommer till uttryck som tvärvetenskaplig, multidisciplinär och translationell. Ord som beskriver forskarens arbete som gränsöverskridande och brett. Allt handlar om öppenhet och förmågan att samarbeta över forskningsområdesgränser, klinikgränser, branschgränser och förstås även över nationsgränser. Som forskare måste man idag bygga nätverk för att ta sig framåt. Om vi önskar se stora forskningsgenombrott i framtiden krävs samarbete i en helt ny omfattning, menar Milos Pekny. Vi har allt att vinna på att koppla ihop grundforskning och klinisk forskning, men också att sammanföra olika professioner och experter: läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal med forskare inom olika discipliner. På så sätt ökas antalet infallsvinklar och konstruktiva idéer rejält. SAMARBETE, SAMARBETE OCH ÅTER SAMARBETE Milos Pekny menar att vi har allt att vinna på att koppla ihop grundforskning och klinisk forskning, men också att sammanföra olika professioner och experter: läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal med forskare inom olika discipliner. På så sätt ökas antalet infallsvinklar och konstruktiva idéer rejält. Och genom att låta medicinare möta tekniker och ingenjörer kan man få ytterligare saker att hända vad gäller kreativitet och innovation. En annan essentiell uppgift är att se till att de unga lovande forskarna fångas upp. Då när de fortfarande har lite vilda idéer, i positiv bemärkelse, och drivs av en stark passion Här spelar SSMF en extremt viktig roll. För det är under forskarens första år som det hela avgörs. Om de ska våga satsa på forskningen eller ej. För 16 år sedan var Milos Pekny SSMF-stipendiat. Idag är han professor och ledare för ett av världens modernaste laboratorier inom astrocytbiologi vid Sahlgrenska akademin. Hans forskargrupp tillhör ett nätverk som nyligen mottog 110 miljoner kronor från EU för sin löftesrika strokeforskning. Milos Peknys karriär är på många sätt ett drömscenario. I alla fall för de som hittills har gett stöd åt hans forskning. De investerade pengarna har betalat sig flera gånger om i antal upptäckter räknat. Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning var en av de finansiärer som tidigt förstod att Milos Pekny var en forskare med framtiden för sig. SSMF:s granskningskommitté som årligen synar hundratals ansökningar från unga forskare vet när de ser en stjärna i vardande. Hans resa börjar i Prag i Tjeckien. Som ung läkare och forskare bjöds han 1989 in till Uppsala universitet som gästforskare, där han så småningom också doktorerade. Några år senare flyttade han västerut och genomförde sitt SSMF-stödda forskningsprojekt vid Institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi vid Göteborgs universitet. Ett projekt som handlade om att med hjälp av en ny molekylärgenetisk metod avla fram generationer av möss där man plockar bort vissa arvsanlag, så kallade knockout-möss. I detta fall var det anlag för protein som utgör byggstenar i astrocytcellerna som raderades. DE VIKTIGA ASTROCYTERNA En stor del av hjärnans vävnad består av astrocytceller. Dessa celler bildar tillsammans ett slags nät där nervceller och blodkärl ligger inbäddade. Astrocyterna upptäcktes redan för 150 år sedan men vilka funktioner de hade var mer eller mindre okänt tills för bara ett par decennier sedan. Det var här som Milos Peknys forskning och hans möss skulle visa sig bli behjälpliga. Vi vet idag att de här cellerna är nödvändiga för hjärnas ämnesomsättning och att de är inblandade i reparationer efter skador. Men också att de på olika sätt dirigerar nervtrafiken. Astrocyter spelar på så sätt en helt avgörande roll för att det centrala nervsystemet ska fungera, berättar Milos Pekny på en svajig mobiltelefonlinje från Åbo där han befinner sig på forskarkongressen Stress signals and responses. Hjärnan är universums mest intressanta kända entitet HJÄRNANS ÅRTIONDE När 1990-talet utsågs till Hjärnans decennium var det för att med hjälp av intensifierad forskning försöka ge svar på några av de många obesvarade frågor kring organet som Milos Pekny kallar universums mest intressanta kända entitet. Ett av de viktigare forskarfynden från perioden var att hjärnas signal- och informationshantering är beroende av fler celltyper än bara nervceller. Där just astrocyterna visade sig vara nyckelspelare. Det var också vid den här tiden som forskarna för första gången kunde se att skador på nervvävnad i hjärnan inte alltid är oåterkalleliga. Nervsystemet kan reparera sig. Det är på reparationsnivån som Milos Peknys astrocytforskning befinner sig idag. Han är en av dem som har byggt upp Center for Brain Repair and Rehabilitation och Laboratory of Astrocyte Biology and CNS Regeneration vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. stort eu-bidrag Nyligen mottog Milos Peknys forskargrupp, som del i ett forskningskonsortium, 110 miljoner kronor från EU:s forskningsområde för sin löftesrika forskning inom stroke. Projektet inbegriper studier av hur cellernas omgivande miljö kan regleras i syfte att stödja cellöverlevnad, regenerativa processer och nybildning av nervceller från egna stamceller eller från transplanterade celler. Mer än hälften av alla som får stroke drabbas av någon form av kognitiv eller motorisk funktionsnedsättning. Vårt forskarnätverk TargetBraIn har fått en fantastisk möjlighet att ta reda på hur astrocyter och immunsystemet kan utnyttjas för att laga skador i hjärnan. PRIS-O-MEDVETENHET När det gäller forskningsfinansiering anser Milos Pekny att det finns en oroväckande kunskapsbrist hos många politiker när det gäller diskussionen om vad forskning de facto kostar. En okunskap som även finns på sina håll i universitetsstyrelser och sjukhusledningar. Historiskt sett har svenska forskare alltid fått klara sig på mindre anslag än sina amerikanska och många europeiska kolleger. Men genom hårt arbete, samarbeten och olika innovativa lösningar har vi ändå kunnat hävda oss. Idag är det en annan sak. Modern biomedicinsk forskning kräver teknologier och teknisk utrustning som är mycket kostsamma. Utan dem kan forskaren inte ens påbörja sin research. Milos Pekny är bestämd när det gäller finansieringsutmaningen som ligger i knät på beslutsfattarna. Samtidigt har även forskarvärlden ett ansvar. Forskare måste kunna presentera sina fynd både för kolleger och professionella aktörer, men lika viktigt är att kommunicera med allmänheten. Forskarens uppgift är att tjäna samhället. Det får man aldrig glömma bort. Milos Pekny lever som han lär. Här ett idéutbyte i Åbo med från vänster:john Eriksson och Lea Sistonen, Åbo Akademi, Milos Pekny, Sahlgrenska akademin; Brian Freeman, University of Illinois, Masaki Inagaki, Nagoya University och Valérie Mezger, Université Paris Diderot. SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2013/2014 3

4 Jana de Boniface forskar på nya immunologiska bröstcancerbehandlingar och drömmer om tomma operationssalar. Tänk om man ändå kunde rationa lisera bort sig själv som kirurg, och patienterna kunde slippa operation i framtiden! Jana vill förhindra återfall i bröstcancer Varje dag insjuknar svenska kvinnor i bröstcancer. 80 procent av dem lever tio år efter sin diagnos. Men för dem som drabbas av återfall är utsikterna sämre. Jana de Boniface undersöker om immunsystemet kan användas till att förutsäga vilka patienter som riskerar återfall, för att tidig behandling ska kunna sättas in. Så gott som alla svenskar över 40 år känner någon i sin närhet som har eller har haft bröstcancer. Kanske en anhörig, arbetskamrat, granne eller någons fru. Bröstcancer är den andra vanligaste cancersjukdomen i Sverige efter prostatacancer. Ungefär en av tio kvinnor får bröstcancer någon gång under sitt liv. om 15 år I den bästa av världar kanske det inte behövs kirurger om 15 år. Port vaktskörtlar kanske kommer att avlägsnas med hjälp av ultraljud, utan sövning. Och medicinska behandlingar kommer att vara immunologiska och skräddarsydda, det vill säga anpassade efter den enskilda patientens och tumörens genetiska och immunologiska profil. Även om prognosen är god när det gäller bröstcancer innebär perioden efter behandling ofta år av oro och ångest. Många patienter beskriver det som att rädslan för återfall ligger som ett grått filter över tillvaron. NÄRA PATIENTERNA Det här känner Jana de Boniface mycket väl till. Som kirurg på Bröstcentrum på Karolinska universitetssjukhuset i Solna möter Jana de Boniface många patienter som brottas med fysiska och psykiska konsekvenser av sin sjukdom. Det är omsorgen om dessa kvinnor som är motorn i Janas arbete som forskare. Fördelen med att vara forskande läkare är att jag dagligen ser vilka utmaningar som finns i vårdvardagen, för mig som behandlande läkare men framförallt för patienterna. Min målsättning är att bidra till ny diagnostik och behandling för att förhindra återfall och för att förbättra patienternas livskvalitet efter cancerbehandling. Det uppskattas att en av fyra kvinnor som får tillbaka sin bröstcancer i samma bröst, bröstkorgsvägg eller lymfkörtlar senare kommer att drabbas av generell cancerspridning. När cancern sprider sig till andra organ i kroppen kan behandling enbart förlänga livet några år. Janas forskning strävar efter att identifiera just de kvinnor som löper ökad risk för återfall och spridning för att i tidigt skede kunna sätta in behandling. portvakten berättar Vid operation av bröstcancer, när delar av eller hela bröst tas bort, görs ofta en kontroll av portvaktskörteln. Det vill säga den lymfkörtel som sitter närmast tumören i armhålan. Körteln tas ut under pågående operation och undersöks i mikroskop för att säkerställa att inga tumörceller har spridit sig dit. Om port vakten är frisk avslutas operationen, men om den innehåller en tumörhärd tas ytterligare ett tiotal lymfkörtlar ut för undersökning. Metoden är nu standard inom bröstkirurgi och ger viktig information om en cancers spridning. Men det allra senaste inom forskningen pekar på att kirurger skulle kunna vara ännu mer restriktiva när det gäller att avlägsna lymfkörtlar. En svensk studie har visat att ungefär en femtedel av bröstcancerpatienter som blev opererade i armhålan fick svullnad i armen, så kallat lymfödem. Subjektiva besvär, som känsla av svullnad eller nedsatt rörlighet, anges av upp till en tredjedel, men kan ibland inte mätas. En del i min kliniska forskning går ut på att undersöka om nyttan överväger riskerna ifråga om att ta bort lymfkörtlar i den omfattning som görs idag. sunt svenskt ifrågasättande Jana är född och läkarutbildad i Tyskland. För 13 år sedan gjorde hon en praktik som läkarstudent hos en vän som flyttat hit. Sedan blev hon kvar eftersom hon tycker så mycket om Sverige och det svenska sättet att arbeta som läkare. För det finns skillnader mellan hennes nya och gamla hemland. Här finns en strävan efter att uppdatera behandlingar efter de senaste forskningsrönen, och här kan man ha öppna diskussioner och ifrågasätta beslut, även chefernas. Det är ett klimat som gagnar utveckling och patientomhändertagande. Så är det inte i Tyskland. En annan del av Janas forskningsprojekt handlar om immunologi. I immunförsvaret samverkar mängder av olika ämnen för att hålla oss friska genom att eliminera skadliga inkräktare som bakterier, virus och tumörceller. Det innebär att koncentrationen, funktionen och placeringen av försvarsceller har något att berätta. Problemet är bara att forskarna ännu har begränsade kunskaper i immunförsvarets språk. Jana om SSMF När man som jag arbetar som läkare och forskare och dessutom har familj blir det kvällarna, när barnen somnat, som måste användas till att jaga forskningsmedel. En uppgift man aldrig får vila från. Med SSMF-stipendiet kommer jag nu att kunna få ar bets ro i min forskning. Man behöver ju tid att få fundera på sina resultat och klura ut nya idéer! Idag vet man att immunförsvaret påverkas negativt vid cancersjukdom och immunceller som borde döda cancerceller kan istället underlätta för dem att växa till och sprida sig. Janas forskargrupp har observerat att en del immunfunktioner är förändrade redan i tidiga faser av bröstcancer redan före spridning och det tyder på att immunförsvaret är påverkat tidigare än man trott. Om vi kan förstå vad som sätter igång de tidiga förändringarna kan vi på sikt utveckla nya prognos- och behandlingsverktyg. Tänk dig att kunna mäta immunfunktioner tidigt i sjukdomen som ger information om sjukdomens fortskridande och då alltså om patientens prognos. Information som ger läkaren möjlighet att välja bäst passande behandling. FLER BEVARADE BRÖST Jana är optimistisk när det gäller framtiden. Hon arbetar inom ett fält där det redan har tillkommit revolutionerande diagnostik och behandlingar, till exempel vid hormonkänsliga cancerformer och vid särskilda bröstcancertyper som man kan behandla med immunologiska läkemedel. Det är inom det immunologiska området nästa generation cancerläkemedel finns. Behandlingar som förhoppningsvis inte kommer att bli lika krävande för patienterna som dagens operationer och cellgiftsbehandlingar. NAMN: Jana de Boniface ÅLDER: 41 år BOR: i Bromma i västra Stockholm. FAMILJ: gift med David (engelsman med franskt påbrå), barnen Maja 4 år och Malena 1 år. DOLD TALANG: Jag är utbildad violinist och har spelat i Berlin filharmonikerna. Numera blir det mest nattligt spel hemma i källaren även om det har hänt att jag ryckt in hos Radiosymfonikerna. ARBETAR: på Bröstcentrum vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. FORSKNINGSOMRÅDE : Bröstcancer, tumörbiologi och immunologi. PROJEKTTITEL: Kan immunsystemet användas för att ge prognostisk information vid bröstcancer? 4 SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2012/2013

5 Dinesh försöker hitta koden till det mänskliga minnet Hur går det till när minnen skapas och vad händer när de försvinner vid till exempel demens? Det här är frågor som får Dinesh Kumar att gå till jobbet varje dag. I sin forskning granskar han hur epigenetiska mekanismer är inblandade i minnesbildning. Doften av kanelbullar. Refrängen från en känd melodi. Känslan av att dra handen över en broderad duk. Sinnes intryck kan vara ovärderliga triggers eller igångsättare för att väcka gamla minnen till liv. Något man ofta använder sig av inom demensvården inom metoden reminiscens. En slags sinnesträning som kan få personer med skadad minnesfunktion och kognition att trots allt hitta saker i arkivet och på så sätt komma ihåg händelser eller känslor. Men frågan är hur det går till? Varför minns vi vissa saker och andra inte? Och hur kan vi plocka fram minnen efter decennier i glömskans garderob? Visst finns det teorier här, men än så länge är de raka svaren dolda i dunkel. Hur vi kommer ihåg, glömmer och plockar fram minnen på molekylär nivå i hjärnan - det vill säga själva koden för minnesbildningen - är fortfarande ett mysterium. liknar den informationsöverföring som finns hos celler när de mognar. om 15 år Vi ägnar oss fortfarande åt grundforskning men det kommer att hända mycket de kommande åren. Ny teknik och nya metoder har vridit upp hastigheten i jakten på kunskap. Redan i dagsläget finns det läkemedel mot schizo freni baserade på epigenetisk forskning. Om 15 år finns det säkert flera läkemedel mot neuropsykiatriska och psykiatriska sjukdomar där denna mekanism utnyttjas. Dinesh Kumar undersöker hur nervceller använder sig av det epigentetiska maskineriet för att skapa minnen och på vilket sätt DNA-processer stödjer långtidsminnet. Som nyinstallerad gästforskare i Alabama, USA, har Dinesh Kumar fått möjligheten att arbeta på ett av världens mest framstående laboratorier inom epigenetisk minnesforskning. Vi vet idag att inlärning och skapande av minnen är en biokemisk reaktion som inkluderar upp- och nedreglering av vissa gener och nybildning av nya biomolekyler. Men alla dessa reaktioner kan fortfarande inte förklara hur livslånga minnen kan bevaras. De flesta biomolekyler i kroppen lever bara ett dygn. forskare i usa För att informationen ska kunna överleva krävs alltså någon slags självbevarande funktion i varje cell, säger Dinesh Kumar över telefonen, nyligen installerad som gästforskare vid University of Alabama, USA. En vistelse som blivit möjlig tack vara SSMF-stipendiet och stöd från Veten skapsrådet. Tidigare har fokus inom minnesforskningen legat inom neurologin, det vill säga läran om hjärnans nervfunktioner och processer. Men sedan några år tillbaka har det visat sig att kunskap om hur minnet fungerar kan sökas även inom ett annat forskningsfält: epigenetiken. Det verkar som att hjärnan förmåga att skapa och komma ihåg minnen EPIGENETIK OCH MINNE Epigenetik beskrivs ofta som länken mellan arvets och miljöns betydelse för vilka egenskaper eller sjukdomar vi utvecklar. En känd tysk professor har försökt förklara med en metafor: Om hårddisken i en dator är vårt DNA är själva programmen på datorn epigenomet. Utan programen kommer vi inte åt informationen på hårddisken. Det är alltså här någonstans som koden till minnesfunktion gömmer sig, menar Dinesh. Just nu befinner jag mig på ett av de bästa labben i världen för epigenetisk minnesforskning. Användningsområdet för vår forskning är gigantiskt! Vi talar om alla neuropsykiatriska sjukdomar där minnesfunktionerna påverkas: epilepsi, demens, stroke, depression, ADHD och många fler. För mig är det motiverande att forska inom ett område där vi verkligen kan göra nytta. FRÅN NEW DELHI TILL UMEÅ Dinesh Kumar kommer ursprungligen från Indien bjöds han in som forskare till Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet för att forska på nukleotider, det vill säga byggstenarna i DNA. Sedan blev han kvar i staden som skulle kunna betraktas som New Delhis absoluta motsats. Jag trivs jättebra i Umeå. Jodå, trots mörker och kyla. Jag brukar till och med delta vid universitetets årliga skidtävling och det gör mig ingenting att jag brukar komma sist. Jag tycker det är härligt med snö. I sitt nuvarande forskningsprojekt i Alabama tänker Dinesh ta reda på mer om hur nervceller använder sig av det epigentetiska maskineriet för att skapa minnen och hur olika DNA-processer stödjer långtidsminnets uppbyggnad. Kunskap som är viktig för att förstå uppkomsten av olika sjukdomstillstånd, men också för att få information om vad som händer vid inlärningsproblem och normalt åldrande. Jag uppskattar att det inom det här forskningsfältet finns tvärvetenskapliga ambitioner mellan molekylärbiologi, beteendevetenskap, epigenetik, fysiologi och biokemi. Dinesh om SSMF Bortsett från försörjningspro ble met, som löses genom SSMF- stipendiet, finns en annan viktig effekt av SSMF:s stipendiet. Det ger forskaren en unik möjlighet att följa de egna spåren i forskningen. Det vill säga att tänka nytt och fritt och själv bestämma riktningen i forskningen. Det händer saker i labben nu som går att likna vid sådant vi hittills bara har sett i science fictionfilmer. Vi talar om molekylär kognition. Att på experimentell nivå radera och skapa minnen. It s fascinating! NAMN: Dinesh Kumar ÅLDER: 31 år BOR: i Umeå och för tillfället i Birmingham, Alabama. FAMILJ: gift med Milan. DOLD TALANG : Jag vet inte hur bra jag är på det, men jag gillar i alla fall Bollywooddans väldigt mycket. Jag tycker om alla typer av dans. ARBETAR: vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet och vid Department of Neurobiology, Evelyn F. McKnight Brain Institute, University of Alabama, USA. FORSKNINGSOMRÅDE: Fysiologi, genetik, neuro vetenskap och ålderssjukdomar. PROJEKTTITEL: Att skapa eller tappa minnen. SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2012/2013 5

6 SSMF:s stipendiater och forskare 2012 När Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) delade ut årets stipen dier och forskartjänster visade mottagarna i sina forskningsprojekt upp en unik bredd och samtidigt ett imponerande djup. Här finns hela spektrat från grundforskning på molekylär nivå till patientnära klinisk forskning kring de stora folksjukdomarna. Forskning som också spänner över människans alla åldrar. Från fosterliv till ålderdom. VAIBHAV AGARWAL LUNDS UNIVERSITET Vaibhav studerar hur vissa bakterier klarar sig undan immunförsvaret. Sjukdomar orsakade av Streptococcus pneumoniae är ett stort folkhälsoproblem som i kombination med den galopperande antibiotikaresistensen tydligt illustrerar behovet av nya läkemedel. PONTUS ALMER boström Pontus vill ta reda på mer om vad som sker på cellnivå när vi motionerar och hur det motverkar sjukdomar som cancer, diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Hans upptäckt av träningshormonet Irisin kan vara en framkomlig väg mot ny behandling av fetma och diabetes. MY ANDERSSON LUNDS UNIVERSITET My undersöker om hudceller kan omprogrammeras till att bli en viss typ av nervceller som producerar signalsubstansen GABA. En celltyp som förstörs hos personer med epilepsi och annan neurologisk sjukdom. Målet är att kunna skapa celler som kan minska epileptisk aktivitet. SONCHITA BAGCHI UPPSALA UNIVERSITET Sonchita har upptäckt en ny transportör för signalsubstansen glutamat i nervsystemet, SLCZ1, som fyller viktiga reglerande funktioner i hjärnan. Nu vill hon se om substansen kan vara en lovande måltavla för nya läkemedel för olika former av beroendetillstånd. SOPHIE BENSING Sophie försöker förstå mekanismerna bakom Addisons sjukdom primär binjurebarksvikt. Hennes forskning går ut på att identifiera olika antikroppsmarkörer och ta reda på hur kortisoldygnsrytmen påverkar graden av symtom och effekten av medicinering. ANDERS BJERG bäcklund GÖTEBORGS UNIVERSITET Anders vill flytta fram positionerna inom astmaforskningen. Astma behandlas ännu med läkemedel som upptäcktes för 30 år sedan. Genom omfattande kliniska uppföljningar av ett stort patientmaterial hoppas Anders bidra till nästa generation astmamediciner. JOHAN BOURGHARDT FAGMAN GÖTEBORGS UNIVERSITET Johan ägnar sin forskartid åt att försöka förstå sambandet mellan fetma och dödliga cancerformer. Genom att granska cellprocessen autofagi och hur den påverkar arvsmassan, hoppas Johan kunna finna ny kunskap om bland annat bukspottskörtelcancer. ERWIN brenndörfer Erwin söker efter förståelse för hur Hepatit C-virus, HCV, hämmar vårt immunförsvar och hur virusproteinet NS3/4A påverkar cellens försvar. Genom att undersöka leverprover från infekterade patienter kan ny kunskap vinnas och leda fram mot effektivare behandlingar. GIUSEPPE COPPOTELLI Giuseppe studerar sambandet mellan cellers städförmåga och det naturliga åldrandet. Målet är att hitta viktiga angreppspunkter för att minska åldersrelaterad ohälsa. Även motion och kost undersöks i projektet för att se hur de faktorerna påverkar kroppens cellulära system. LASSE DAHL JENSEN LINKÖPINGS UNIVERSITET Lasse vill med sin forskning ge svar på hur dygnsrytm och syrebrist påverkar utvecklingen av cancer och blodkärlsrelaterade ögonsjukdomar. Ny kunskap i ämnet är avgörande för att kunna utveckla mer effektiva behandlingar för sjukdomar där blodkärlstillväxt är en faktor. JANA DE BONIFACE Jana ställer frågan om immunsystemet kan användas för att förutsäga återfall i bröstcancer. Redan i tidigt stadium av sjukdomen syns förändringar i immunsystemet som tillåter vissa tumörer att gömma sig. Jana vill förklara hur och bidra till utvecklingen av nya diagnosverktyg. NODI DEHVARI STOCKHOLMS UNIVERSITET Nodi har med sin forskargrupp gjort en viktig upptäckt av ett alternativt sockerreglerande system i kroppen. Utöver insulin verkar det finnas receptorer på skelettmusklerna som ser till att glukos tas upp från blodet. I detta projekt fortsätter Nodi att vända på hittills oupptäckta stenar. JUAN CARLOS FIERRO GONZÁLES Juan Carlos vill hitta stamcellernas ombyggnadsmanual viktig information saknas om vad som sker när våra mest primitiva celler ombildas till olika celltyper. Juan Carlos undersöker detta med ny teknik för att bidra till framtidens stamcellsbaserade behandlingar. KYLIE FOO Kylie granskar de nya rön om att en viss typ av tarmceller, L-celler, är inblandade i utvecklandet av diabetes typ 2 - den folksjukdom som ökar mest i världen. Genom stamcellsförsök kan hittills obesvarade frågor om L-cellerna få svar och leda fram mot ny behandling. CAROLINE GALLANT UPPSALA UNIVERSITET Caroline ägnar sig åt ett angeläget sökande efter hur man med hjälp av vissa molekyler tidigt kan upptäcka HIV-virus. Idag lever 33 miljoner människor med HIV-infektion i världen. Målet är att bidra till utvecklingen av nya enkla diagnosverktyg och effektivare läkemedel. RASMUS HAVMÖLLER KAROLINSKA institutet Rasmus söker efter nya metoder för att identifiera människor med ökad risk för plötsligt hjärtstopp. Tillsammans med amerikanska forskare studerar Rasmus bland annat mer sofistikerade EKGmetoder med hopp om att finna säkrare diagnosverktyg. MICHAEL HULTSTRÖM UPPSALA UNIVERSITET Michael forskar på hormonet osteopontin och på vilket sätt det är inblandat i uppkomsten av njurskador. Ett hormon som sprider skador i njurarnas blodkärl. Kunskapen behövs för att utveckla nya metoder att bevara njurarnas funktion vid blodtryckssjukdomar. PIIHA-LOTTA JEREVALL JANNOK LINKÖPINGS UNIVERSITET Piiha-Lotta söker svaret på varför de nya målinriktade bröstcancer-behandlingar som lanserats inte ger effekt på vissa patienter. Granskning av arvsmasseprofilerna hos bröstcancerpatienter kan leda till nya metoder att förutse behandlingseffekt. KATARINA JOHANSSON Katarina vill veta mer om redoxreglering upptag eller minskning av elektroner hos cellulära molekyler, en process som är involverad vid cancer, hjärtkärlsjukdom och neurodegenerativ sjukdom. Hennes forskning ger viktig information om cancer spridning och återfall. DINESH KUMAR UMEÅ UNIVERSITET Dinesh forskar kring vad som sker i hjärnan när vi skapar och tappar minnen. Hans studier av särskilda biomolekyler kan leda till ny förståelse av hur inlärning går till och vad som sker med minnesfunktionen vid normalt åldrande och demenssjukdom. ANNA KÄHLER Anna forskar kring samspelet mellan arv och miljö när det gäller sjukdomar som schizofreni, epilepsi och psykisk utvecklingsstörning. Ny kunskap är nödvändigt för att kunna utveckla nya läkemedel och individanpassad behandling, vilket det i dagsläget finns stort behov av. 6 SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2012/2013

7 LILI LI Lili studerar funktionen av vissa sensoriska nervceller. Genom att kartlägga nervcellernas aktivitet på molekylär nivå hoppas hon kunna bidra till ny kunskap om smärta och andra tillstånd där störning hos nervcellerna resulterar i ofta svårbehandlade symtom. SUSANNE LINDGREN GÖTEBORGS UNIVERSITET Susanne studerar självtolerans i immunförsvaret, en funktion som innebär att T-cellerna kan skilja på kroppsegna och inkränktande skadliga ämnen. Susannes forskning bidrar till kunskapsgrunden för ny behandling av bland annat diabetes typ 1 och ledgångsreumatism. PETTER LJUNGMAN Petter undersöker hur luftföroreningar påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom. Målsättningen är att med egna avancerade mätningar och beräk ningar samt data från stora amerikanska befolkningsunderlag kunna förklara hur luftföroreningar påverkar kärlfunktion på kort och lång sikt. ANNA MARTNER GÖTEBORGS UNIVERSITET Anna granskar cancercellers smitvägar för att förstå mekanismerna bakom myeloisk leukemi. Ny kunskap om hur blodcancerceller kan undgå att bli dödade av immunförsvaret, och hur vissa läkemedel fungerar i sammanhanget, behövs för att kunna utveckla effektivare läkemedel. JENNY MJÖSBERG Jenny har med forskarkolleger upptäckt en ny cellfamilj i immunförsvaret som misstänks vara inblandad i tarminflammation och tumörutveckling. I detta projekt vill hon fortsätta undersöka hur cellerna påverkar tarmvävnaden för att ta viktiga steg mot ny prevention och behandling. LARS MUHL Lars vill veta mer om kopplingen mellan diabetes typ 2 och hjärtkärlsjukdom. Genom att studera särskilda signalmolekyler och deras inverkan på socker- och fettupptaget i hjärtats blodkärl hoppas han få kunskap som kan användas till att utveckla nya terapier. EVANTHIA NANOU Evanthia vill veta mer om cellkommunikation och studerar hur nervceller signalerar till varandra via särskilda kalciumkanaler. Målet är kunna återställa funktionen hos trasiga kalciumkanaler som man vet är en faktor bakom neurologiska sjukdomar som epilepsi, ataxi och migrän. MARIKA NESTOR UPPSALA UNIVERSITET Marika letar efter nya tumörmålsökande molekyler. Varje år drabbas en halv miljon människor av huvud- och halstumörer en svårbehandlad cancerform. Med hjälp av nya radioaktivt märkta målsökarmolekyler kan cancerspridning studeras och återfall förhindras. LINA NORDQUIST UPPSALA UNIVERSITET Lisa har gjort upptäckten att substansen indoxylsulfat, som bildas av våra tarmbakterier, orsakar skador på njurarna och bidrar till njursvikt. I detta projekt vill hon undersöka hur ämnet påverkar njurfunktion och blodtryck för att bidra till nya behand lingar vid njursvikt. JAKUB ORZECHOWSKI WESTHOLM UPPSALA UNIVERSITET Jakub hoppas bidra till viktiga kunskaper om våra stamceller. Genom att granska transkriptionsfaktorer, proteiner som aktiverar generna, hoppas han kunna svara på viktiga frågor om hur utvecklingen av nervsystemet går till under fosterstadiet. CEDRIC PATTHEY UMEÅ UNIVERSITET Cedric forskar om hur sinnesceller - till exempel hörselceller och luktceller - bildas under fosterstadiet och hur denna utveckling har sett ut genom evolutionen. Förståelse för sinnescellernas specialisering ger information som behövs för att ta stamcellsforskningen till nästa nivå. AMANDA PETTERSSON Amanda tar reda på hur träning påverkar våra muskler på molekylär nivå. Detta för att få mer kunskap om hur motion påverkar ämnesomsättningen och hur dessa två i sin tur påverkar risken för sjukdomar som diabetes typ 2 och sarkopeni åldersrelaterad muskelförlust. KRISTOFFER SAHLHOLM Kristoffer undersöker en klass substanser som heter dopaminstabilisatorer, som i studier visat lovande effekter vid bland annat Parkinsons sjukdom, schizo freni och drogmissbruk. Han har upptäckt att dessa substanser samspelar med receptorn sigma-1 och vill veta mer. KERRIE SANDGREN Kerrie studerar vaccinets väg i kroppen från nålstick till immun reaktion. Många infektionssjukdomar saknar fortfarande effektiva vacciner, inte minst när det gäller HIV. Förståelse för immuncellers olika förmågor kan leda fram till utvecklingen av nya vacciner. OLOF SKÖLDENBERG Olof letar efter biologiska samband mellan protesavlossning och hjärtinfarkt. 30 procent av de två miljoner svenskar som varje år får en höftprotes inopererad drabbas av avlossning på grund av bennedbrytning. En process som man misstänker även ökar risken för hjärtinfarkt. EMILY SONESTEDT LUNDS UNIVERSITET Emily studerar hur sambandet mellan kostvanor och risk för hjärt-kärlsjukdom ser ut. Trots det stora allmänintresset för kostens påverkan på hälsan är många frågor fortfarande obesvarade. Emilys granskning av de arvsanlag som bidrar till blodfettsrubbning kan ge viktiga svar. BJÖRN WAHLIN Björn hoppas kunna bidra till nya och skräddarsydda cancerbehandlingar. Hans forskning innebär bland annat granskning av biobanksmaterial och prover från blodcancerpatienter för att förstå hur vissa läkemedel och cellgifter påverkar immunsystemet. FARASAT ZAMAN Farasat vill finna vägar att förebygga benskörhet hos barn som får höga doser kortison. Barn med exempelvis lymfatisk leukemi och Duchennes muskeldystrofi måste under längre perioder behandlas med kortison. Farasat vill hitta vägar att undvika biverkningen benskörhet. ANNA ZETTERGREN GÖTEBORGS UNIVERSITET Anna studerar på vilket sätt könstillhörighet påverkar risken för autism och andra psykiatriska tillstånd. Genom att granska receptorer för testosteron i experimentella modeller hoppas hon kunna ge svar på frågor om ärftlighet och könshormoners riskpåverkan. Läs mer om forskningsprojekten på: Russinen i kakan Granskningsnämnden i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) har en omvittnat god förmåga att bedöma kvalitet och potential bland de många anslagsansökningar som årligen inkommer till SSMF. Urvalsprocessen är mycket noggrann för att få fram de forskare som ska tilldelas stipendier - på två år, hel- eller halvtid, och forskartjänster - på tre år, hel- eller halvtid. Nämnden består av represen tanter från var och en av landets medicinska fakulteter samt experter utsedda av SSMF och Svenska Läkaresällskapet. Denna grupp av seniora och sakkunniga forskare gör en grundlig analys av forskningsprojektens kvalitet för att sålla fram de bästa unga forskarna. SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2012/2013 7

8 Emily undersöker om kosten kan stoppa ärftlig risk för kärlsjukdom NAMN: Emily Sonestedt ÅLDER: 32 år BOR: : i Karlshamn FAMILJ: gift med Anders och har en son på 1,5 månader ännu ejnamngiven. DOLD TALANG: jag är sopran och har sjungit i kör i många år. Dessutom kan jag göra riktigt god latte. ARBETAR: som forskare på Institutionen för Kliniska vetenskaper, Lunds universitet. FORSKNINGSOMRÅDE: Endokrinologi, epidemiologi, genetik, hjärt-kärlsjukdomar, nutritionsforskning övervikt, ämnesomsättningssjukdomar. PROJEKTTITEL: Påverkar ärftlig känslighet för blodfettsrubbning sambandet mellan kostvanor och risk för hjärt-kärlsjukdom? Emily Sonestedt kommer i sitt nya projekt att kartlägga en grupp människors matvanor med hjälp av enkäter och regelbundna provtagningar. Allt för att få ökad förståelse för hur kostvanorna samspelar med genetiken. Smör eller margarin, pasta eller pannbiff? Vad är egentligen nyttigt och onyttigt? I medias kostdebatt går vågorna höga och inga svar är givna. Här vill Emily Sonestedt bidra med ny kunskap. I sin forskning granskar hon hur vår genetiska profil påverkar nivåer av blodfetter och hur kosten påverkar risken för sjukdom. Det började på 90-talet när ännu en bantningsmetod lanserades och snabbt blev populär. Denna gång handlade det inte om sedvanlig späkning medelst morötter, pulversoppa eller grapefrukt. Nu utlovades kiloras för den som satsade på bacon och bearnaise, och de näringsämnen som fick överta fettets plats på svarta listan var kolhydraterna. Sedan dess har inget varit sig likt i kostens värld. Vi har fått lära oss namnen på dieter som LCHF Low carb high fat, Stenålderskosten, DASH, Medelhalvskost och Willetts pyramid. Och i tv-soffor och debattspalter har läkare och experter varit i luven på varandra om vad som är sant och falskt ifråga om fett och kolhydrater. om 15 år Inom forskningsfältet genetik kommer det att hända massor de kommande åren. Om 15 år är jag förhoppningsvis kvar vid Lunds universitet, som professor med tillhörande gästspel vid utländska universitet. Om jag får drömma finns det då gentester som visar vilken kost som passar varje individ i syfte att förhindra sjukdom. Skräddarsydda kostråd skulle man kunna säga. Fortfarande råder olika meningar om vilken kost som är att rekommendera, delvis förklarat av att det vetenskapliga underlaget spretar. Det här är något som sporrar Emily Sonestedt, nutritionist och forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet. Hon menar att den infekterade och tidvis snurriga kostdebatten missar målet. Det finns nämligen inte en sanning. Och något som glöms bort alldeles för ofta är den viktiga distinktionen mellan friskt och sjukt. Vår genetiska profil interagerar med olika kostfaktorer KOSTEN STYR RISKEN Jag har i min forskning kunnat påvisa att vår genetiska profil interagerar med olika kostfaktorer. Det som är nyttigt och ofarligt för en person kan alltså vara skadligt för en annan. Det gäller i synnerhet fett. STÖRRE OLIKHETER ÄN LIKHETER Förmågan att tillgodogöra sig näringsämnen varierar beroende på faktorer som: ålder, kön och livsstil (vad och hur mycket vi äter och hur mycket vi motionerar). Men framförallt påverkas den av vårt genetiska arv. De senaste åren har man identifierat ett stort antal arvsanlag som bidrar till blodfettsrubbningar. I dagsläget känner vi till ett 30-tal gener som påverkar risken för övervikt och fetma. En av generna är mer uppmärksammad än de andra. Denna fetma-gen finns hos ungefär hälften av alla européer och påverkar både aptit och mättnadskänsla. Personer som har genen tycks äta mer, gärna fettrikt, innan mättnadskänslan infinner sig. I tidigare projekt har jag granskat hur kost och motion påverkade risken för övervikt hos personer med fetma-genen. Resultaten visade att de som hade genen och åt fettrik kost hade 2,5 gånger så stor risk för att utveckla övervikt jämfört med personer utan genen. Medan de som hade genen men istället åt fettsnålt helt kunde undgå risken. Slutsatsen är att levnadsvanor både kan bygga på risken för övervikt och ta bort den. Rätt kost kan med andra ord neutralisera fetmagenens aktivitet. Ett riskraderande som också verkar kunna uppnås med hjälp av fysisk aktivitet. I ett annat projekt, under min tid som SSMF-stipendiat, undersökte jag hur socker i kosten påverkar risken för sjukdom. Resultaten visade att personer som äter mycket socker har sämre blodfetter och löper ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom. NÄSTA FORSKNINGSSTEG Som nybliven innehavare av SSMF:s forskartjänst kommer Emily nu att fortsätta undersöka på vilket sätt genetiken och levnadsvanorna samspelar. Fortfarande är många aspekter kring kostens effekter oklara. I mitt kommande projekt ska jag kartlägga matvanorna hos en grupp personer som också har genomgått provtagningar. Det kommer att ge mig underlag för att se om min hypotes stämmer: att viss typ av kost, och vissa typer av fetter, triggar respektive stoppar den ärftliga risken för hjärtkärlsjukdom. Emily om SSMF Jag tror att många forskare väntar med att bilda familj eftersom anställningsförhållandena är så osäkra. Som forskare är man på ständig jakt efter finansiering. Att ha fått en SSMFforskartjänst innebär att jag kommer att ha riktig lön i tre år. Det känns väldigt bra. Det ger mig trygghet men också kraft att helt kunna fokusera på forskningen. NAMN: Emily Sonestedt ÅLDER: 32 år BOR: : i Karlshamn FAMILJ: gift med Anders och har en son på 1,5 månader ännu ej namngiven. DOLD TALANG: jag är sopran och har sjungit i kör i många år. Dessutom kan jag göra riktigt god latte. ARBETAR: som forskare på Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet. FORSKNINGSOMRÅDE: Endokrinologi, epidemiologi, genetik, hjärt-kärlsjukdomar, nutritionsforskning övervikt, ämnes omsättningssjukdomar. PROJEKTTITEL: Påverkar ärftlig känslighet för blodfettsrubbning sambandet mellan kostvanor och risk för hjärt-kärlsjukdom? 8 SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2012/2013

9 gästforskare på harvard 2009 fick Pontus ett SSMF-stipendium som gav honom möjligheten att under en period gästforska vid ansedda Harvard Medical School i Boston, USA. Tillsammans med sin forskargrupp blev han först i världen med att identifiera särskilda träningshormoner, eller signalmolekyler, som frigörs från muskelcellerna vid träning. JACKPOT Upptäckten av Irisin, som en av dessa molekyler har döpts till, har fått stor uppmärksamhet i vetenskapliga tidskrifter världen över. Potentialen i Pontus forskningsresultat är en av anledningarna till att han nu har blivit tilldelad en SSMF:s forskartjänst. Jag vill se vad som styr frisättningen av Irisin. Vad händer i blodet och fettväven när de rör sig fritt - vilka är mottagarmolekylerna och cellreceptorerna? Sista delen i projektet blir att bygga en syntetisk variant av Irisin och testa det i experimentella modeller. Min kontakt med patienter gör mig mindre naiv som forskare, säger Pontus Almer Boström som arbetar en dag i veckan på vårdcentralen i Stockholmsförorten Sätra. Pontus om SSMF SSMS:s forskartjänster är verkligen värde fulla. Särskilt nu när Vetenskapsrådet har tagit bort sina forskningsassistenttjänster som har funnits så länge. Det är tänkt att universiteten själva istället ska utlysa tjänsterna, men det fungerar inte fullt ut. När alla ska konkurrera om forsknings assistenttjänsterna blir det ofta just de unga som blir förbisedda. Pontus vill visa hur motion kan förhindra sjukdomar Att motion är nyttigt är ingen nyhet. Men att fysisk aktivitet kan vara lika potent som läkemedel vid överviktssjukdomar är däremot ung kunskap. Pontus Almer Boström vill ta reda på exakt vad som sker i cellerna när vi rör på oss, och om kroppens egna träningshormoner kan bli föremål för överviktsbehandling. Redan de gamla grekerna förstod vinsterna av fysisk aktivitet. Enligt Hippo krates byggde god hälsa på balans mellan fysisk aktivitet, kontemplation och sömn sett över dygnets 24 timmar. Två tusen år senare står sig fortfarande den athenska hälsomodellen. Modern medicinsk forskning visar att motion är ett fantastiskt verktyg för välmående och förebyggande av till exempel överviktsrelaterade sjukdomar som diabetes typ 2, blodfettrubbningar och högt blodtryck. I labbet på Karolinska Institutet ägnar sig Pontus åt att bland annat studera hur träningshormonet Irisin påverkar blodet och fettväven. Även när sjukdom är etablerad, alltså när en patient väl har blivit sjuk, har motion en positiv effekt. Men än så länge har man inte kunnat förklara hur. Det är det jag vill göra, säger Pontus Almer Boström, läkare och forskare vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet i Stockholm. motionerar själv Intresset för träning har funnits hos Pontus sedan uppväxtåren i Göteborg där han som tonåring var en lovande fotbollsspelare med planer på att bli ingenjör. Fotboll spelar han fortfarande så fort han kommer åt, men ingenjör blev han inte. Eller på sätt och vis blev han det. Som forskare ägnar han sig åt både maskinens och människans teknik när han går på upptäcktsfärd i kroppens molekylära strukturer och processer. De senaste rönen om träning är att den utöver att förbättra syresättning i hela kroppen även frigör kroppsegna hormoner som via blodbanorna kan påverka olika skeenden. Det är häftigt! Träning verkar optimera de flesta processer i kroppen. När vi tränar ökas hjärnans minnescentrums kapacitet med 20 procent och levern kroppens reningsverk - ställer om till ett effektivare läge. Överallt i kroppen kan man se positiva effekterna av träning. Fetma en epidemi Fetma och dess följdsjukdomar är på ohejdad frammarsch i världen. WHO betraktar övervikt som en av de snabbast växande epidemierna. I Sverige riskerar cirka en miljon människor allvarliga kroniska sjukdomar till följd av övervikt. Även bland barn ökar övervikt dramatiskt. Här gäller det att mota Olle i grind, menar Pontus. om 15 år Det vi hittills har upptäckt om träningens effekter kan ses som de första viktiga bitarna i ett komplext pussel. Men om 15 år har vi förhoppningsvis klart för oss hur kroppens molekyler samspelar och har utvecklat medicinska behandlingar för övervikt och sjuk domar som till exempel diabetes typ 2 och blodfettsrubb ning. För mig finns det en positiv kraft i att forska på friskfaktorer istället för sjukdomsfaktorer. Det är alltid bättre att förebygga än att efterbehandla. Alldeles nyligen blev det också klart att Pontus är en av dem som i år får det prestigefyllda Starting Grant från europeiska forskningsrådet ERC. Ett anslag som är tänkt att stötta begåvade forskare i den avgörande start-fasen i karriären. VERKLIGHETSFÖRANKRAD En dag i veckan arbetar Pontus som allmänl äkare på en vårdcentral. Något som han säger är viktigt, till och med avgörande, för hur hans forskning ska röra sig i rätt riktning. Jag jobbar på vårdcentralen för att inte glömma bort vad mitt arbete egentligen handlar om patienterna. Det är väldigt inspirerande att möta människor och höra om deras problem. Det är också intressant att se hur råd om kost och motion påverkar dem eller inte påverkar dem. För så är det, verkligheten är komplicerad. Min kontakt med patienter gör mig mindre naiv som forskare. Pontus skulle gärna jobba på en medicin- eller kardiologavdelning på ett sjukhus. Men där är det stopp. Bristen på flexibilitet när det gäller schemaläggning är ett stort problem för oss forskare. Många avdelningschefer och schemaansvariga förstår inte vinsterna av att låta forskare jobba deltid i den kliniska vardagen. Frågar du mig borde alla klinikchefer ha disputerat. Då skulle fler forskare få den ovärderliga kopplingen mellan forskning och verklighet. NAMN: Pontus Almer Boström ÅLDER: 30 år BOR: i Stockholm FAMILJ: gift med Elisabeth (som forskar inom området i nflammation). DOLD TALANG: Jag är fortfarande en hyfsad mittback och spelar fotboll så fort jag får chansen. På somrarna gillar jag att segla. ARBETAR: som forskare på Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet i Stockholm. FORSKNINGSOMRÅDE: Diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, fysiologi och nutritionsforskning övervikt. PROJEKTTITEL: Skyddande mekanismer vid fysisk träning. SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2012/2013 9

10 Med SSMF vet jag att pengarna hamnar där de gör mest nytta Det som tilltalade mig var att SSMF hade en lång historia, att de administrativa kostnaderna var låga och att ekonomin var välskött. Som gammal bankman är man petig med sådant. Göran Bergenstråhle nämner också en annan fördel att donatorer inom SSMF själva kan påverka vart resurserna ska riktas. När Göran och Kerstin Bergenstråhles fond instiftades valde de att fokus skulle ligga på cancersjukdomar och tumörbiologi. Ett självklart val, menar Göran. Min pappa, många av mina vänner och till slut även min kära hustru, alla har de gått bort i cancer. Det är en sjukdom som tyvärr väldigt många svenskar har och kommer att få erfarenhet av. Här är det viktigt att förbättra framtidsutsikterna. Göran Bergenstråhle samtalar vid 2012 års diplomutdelning med Marika Nestor, nybliven SSMF-forskare och tidigare SSMF-stipendiat. När Göran Bergenstråhle och hans fru Kerstin bestämde sig för att stödja medicinsk forskning fanns det särskilda skäl till att valet föll på Svenska Sällkapet för Medicinsk Forskning. Den välskötta ekonomin, de låga admi ni strativa kostnaderna, seriositeten hos styrelsen och möjligheten att själva välja forskningsområde. Årets diplomutdelning är över för den här gången och så även den efterföljande lunchen som Göran Bergenstråhle har närvarat vid. Göran är en av SSMF:s viktiga sponsorer som gärna följer utvecklingen inom det sällskap han och hans fru valde som samarbetspartner år 2003 för att bilda Stiftelsen Kerstin och Göran Bergenstråhles Fond. Sedan instiftandet har elva unga forskare fått stipendier ur fonden vilket innebär att Kerstin och Göran har bidragit med 22 år av forskningstid. Göran sätter sig tillrätta i soffan under ett stort porträtt i den övre hallen i Nobel Forum på Karolinska Institutet. Jag uppskattar att vara med vid dessa tillställningar och träffa de unga män och kvinnor som är forskningens framtidshopp. Det är intressant att få höra om vad som pågår inom deras forskning och hur deras tillvaro ter sig. 20-TALISTENS VÄRDEGRUND Göran Bergenstråhle är 88 år. Han började sin yrkesbana som officer och kom därefter in i bankvärlden. Han tillhör en generation som blev uppfostrad att hantera pengar på ett ansvarsfullt sätt - att spara och aldrig slösa - och att tänka på kommande generationer. Take care of the pennies and the pounds will take care of themselves. När jag och min hustru blev äldre talade vi om att vi ville göra något klokt av det vi hade sparat ihop. Vi fick inte några barn och det gav oss möjlighet att använda kapitalet på ett sådant sätt att det kunde komma många till gagn. När tanken om att stödja medicinsk forskning hade slagit rot var nästa fråga vem som skulle få förtroendet att förvalta Göran och Kerstin Bergenstråhles tillgångar. VALET FÖLL PÅ SSMF På den tiden hade jag en mycket aktad bankkollega som var expert på arvsfrågor. Han talade sig varm för SSMF. Vid samma tid råkade jag av en händelse hamna på en middag med den professor som då var ordförande i SSMF och som berättade om deras arbete. NOGGRANN SÅLLNING SSMF:s granskningsnämnd och processen där de mest lovande forskarna och potentiella projekten handplockas upplever Göran Bergenstråhle som en extra garanti för att hans investeringar på sikt ska bära frukt. Min uppfattning är att urvalet görs mycket omsorgsfullt. Med SSMF vet jag att pengarna hamnar rätt, att de så att säga hamnar där de gör mest nytta. När det gäller statens insatser för forskning har Göran Bergenstråhle en klar åsikt. Eftersom det är bättre både ur ett ekonomiskt och medmänskligt perspektiv att förebygga sjukdom än att bota den har jag svårt för att förstå varför staten inte bidrar i högre utsträckning till den medicinska forskningen. Det kan väl ändå inte vara meningen att framtidens sjukvård ska stå och falla med privat ihopsparade pengar? DRAR SITT STRÅ TILL STACKEN Men så länge som det ändå ser ut som det gör vad gäller forskningsfinansieringen tvekar inte Göran Bergenstråhle att dra sitt strå till stacken. Det känns meningsfullt att stödja medicinsk forskning eftersom det är något som alla i vårt land kan ha glädje av i framtiden. Sökes: fler donatorer Amyloidos Den som donerar eller testamenterar ett större belopp till SSMF kan starta en medicinsk forskningsfond i sitt eget namn, sin familjs namn eller namnet på någon annan person som man vill hedra genom fonden. Instiftaren väljer själv forskningsområde och namn på fonden. Med pengarna från över 200 olika fonder kan Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) stödja viktiga forskningsprojekt både kring Sveriges stora folksjukdomar och kring andra angelägna, men mindre uppmärksammade sjuk domar. Tabellen visar de aktuella områden inom vilka SSMF i dag finansierar forskning tack vare en rad olika donationer. I framtiden hoppas SSMF både kunna utöka forskningen kring dessa sjukdomar och ge forskare tillfälle att studera även andra sjukdomar där ingen forskning i dag bedrivs av stipendiater och forskare med medel från SSMF:s fonder. Därför hoppas SSMF på fler bidrag och som synes på nästa sida finns det en lång rad olika sätt att stödja den svenska medicicinska forskningen via SSMF. SSMF:s nuvarande forskningsområden ALS Alzheimers sjukdom Anorexi Astma och allergi Barn- och ungdomsmedicin Cancersjukdomar Demenssjukdomar Diabetes Endokrinologi Farmakologi Hjärnsjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Immunologi Infektionsmedicin Kirurgisk forskning Luftvägs- och lungsjukdomar Matsmältnings organens sjukdomar Medicinsk forskning (allmänt) Mikrobiologi Muskelsjukdomar Neurovetenskap Nervsjukdomar Njursjukdomar och urologi Obstetrik och gynekologi Ortopedi Reumatologi Parkinsons sjukdom Psykiatri Smärtmedicin Tropikmedicinska sjukdomar Tuberkulos Tumörbiologi Ålderssjukdomar Ämnesomsättningssjukdomar Ögonsjukdomar Öron-näsa-halssjukdomar 10 SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2012/2013

11 Många bäckar små Vill du också hjälpa till att ge Sveriges forskare ökad möjlighet att söka nya vägar att upptäcka, behandla, lindra och bota olika sjukdomar? Välkommen att stödja Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning på det sätt som passar dig bäst. I stället för blommor Vad vore en bättre present till en jubilar i sina bästa år som har allt än en gåva till medicinsk forskning? Gå in på och välj själv belopp och om gåvan ska gå till medicinsk forskning i stort eller till forskning kring någon Den vanligaste gåvan till SSMF är att många tänker på den medicinska forskningen i sina testamenten och instiftar en forskningsfond i sitt eget eller någon anhörigs namn. Många som saknar arvingar väljer Varje år får Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) gåvor på allt från några hundra kronor till donationer och testamenten på flera miljoner kronor. Som du ser här intill finns det många olika vägar att visa att du tycker att oberoende medicinsk forskning bokstavligt talat är livsviktig. Genom ditt bidrag stödjer du SSMF:s vision ända sedan starten 1919 att göra det möjligt för yngre forskare att forska och att utveckla sina egna idéer. Det är just i början av forskarbanan som behovet av stöd är störst. Och det är också ofta då som de mest avgörande genombrotten görs. speciell sjukdom. Detsamma gäller om du har en släkting, en god vän eller någon annan som stod dig nära som gått bort. Då kan du hedra hans/hennes minne med en gåva till SSMF och den medicinska forskningen. också att testamentera sina tillgångar till SSMF:s livsviktiga verksamhet i stället för att låta pengarna gå till Allmänna arvsfonden. Testamenten kan bestå av allt från pengar till bostäder, smycken och andra tillgångar se nästa sida. Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) granskas av Svensk Insamlingskontroll. De kontrollerar SSMF:s ekonomi och förvalt ning och att inkomna medel disponeras för rätt syfte, utan onödiga kostnader. Svensk Insamlingskontroll tilldelar godkända organisationer ett kontroll girokonto, mer känt som 90-konto. Nya gåvovänliga skatteregler Sedan 1 januari 2012 kan privatpersoner göra avdrag för gåvor till forskningsstödjande organisationer som är godkända av Skatte verket. SSMF är en av dessa. Det innebär att du kan dra av 25 procent av gåvor upp till kronor per år. Dock måste varje gåva vara på minst 200 kronor och det totala gåvo beloppet under ett år minst kronor. Den som skänker till SSMF och vill göra skatte avdrag måste ange personnummer, namn, adress så att kontrollupp gifter kan skickas till Skatteverket. Läs mer på eller ring SSMF:s kansli, Låt aktieutdelningen jobba Privatpersoner som äger aktier i börsnoterade företag kan skänka bort hela eller delar av utdelningen till en ideell organisation till exempel SSMF utan att behöva skatta för det. Viktigt är dock att gåvan registreras innan respektive företag fattar beslut om utdelningen. Läs mer på där mer information och blanketter finns. Minsta möjliga utgifter De flesta insamlingsorganisationer Omkostnader Enligt reglerna för 90-konto får maximalt 25 procent av de insamlade medlen användas till insamlingskostnader och administration. När det gäller merparten av landets ideella organisationer är det vanligt att omkostnaderna ligger på mellan 15 och 20 procent av insamlade medel. Omkostnaderna hos Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning däremot stannar på endast 5 procent. SSMF arbetar målmedvetet för att så stor andel som möjligt av bidrag från donatorer och andra givare ska gå till forskning. Ansvarig utgivare: Professor Göran Magnusson, ordförande i SSMF. Redaktionschef: Docent Caroline Olgart Höglund, SSMF. Redaktion: Charlotte Schröder, medicinjournalist Schröders text och Björn Garenberg. Text: Charlotte Schröder. Layout: Lennart Karlsson, Len Art. Produktion: Garenbergs Konsult. Foto: Hans Ericksson, Jonas Eriksson. Tryck: Kaigan AB. Ge SSMF SSMF Få tillbaka 1500 Omkostnader FORSKARNAS NYHETER Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Karolinska Institutet, Stockholm Tel Plusgiro Bankgiro Besöksadress: Retzius väg 13 Karolinska Institutet Foto: IMS Drottning Victoria Drottning Louise Kung Gustav VI Adolf Drottning Silvia Foto: IMS Foto:J an Delden/Pressens Bild Foto: Paul Hansen Under kungliga vingar Ända sedan Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning bildades år 1919 har det svenska kungahuset engagerat sig i den medicinska forskningens framsteg. SSMF har alltid haft en representant från kungafamiljen som sin beskyddare. Först ut var drottning Victoria, , följd av drottning Louise, , därefter kung Gustav VI Adolf, Drottning Silvia är SSMF:s nuvarande beskyddare. SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2012/

12 Sveriges unga forskare behöver mer smycken, bilar och värdefull konst. Missförstå oss rätt de unga medicinska forskare, som ska säkerställa att allt fler allvarliga sjukdomar i framtiden ska kunna förebyggas, lindras och botas, lever sannerligen inget liv i sus och dus. Ändå spelar fin konst, antikviteter, vackra smycken och bilar en viktig del i många forskares vardag. Deras bokstavligen livsviktiga, tidsödande och kostnadskrävande arbete skulle vara omöjligt utan stipendier från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF). Och de stipendierna skulle i sin tur inte kunna delas ut om SSMF inte fick så generösa gåvor från personer som vill att deras barn och barnbarn ska få bättre mediciner och vård än vad som finns i dag. Gåvorna är ofta både skiftande och oväntade. Det kan vara allt från aktier till lägenheter, ja, till och med hela fastig heter. Den mest unika gåva som SSMF fått var nog en enorm vävstol för tillverkning av eleganta dukar till slott och herresäten. Många äldre givare som inte har nära släktingar att skänka sina smycken till väljer ofta att låta smyckena bidra till medicinsk forskning. Detsamma gäller när motorfordon, inte minst veteranbilar, skänks till oss de kan säkerställa många års forskning. SSMF har genom åren också fått klassiskt kinesiskt porslin och en hel garderob med vackra balklänningar. För att nu inte tala om all värdefull konst vi fått, från Olle Olssons kära Hagalundsmotiv och Bruno Liljefors rävar till den den italienske mästaren Luigi Nono. Vill du också stödja den medicinska forskningen, kan du välja att göra det genom allt från mindre gåvor till stora donationer eller genom att tänka på SSMF i ditt testa mente. Kanske blir det några av dina antikviteter eller smycken som gör att den avancerade forskningen i universitetens laboratorier kan fortsätta och helst utökas? Kanske har du några aktier, konstverk eller andra tillgångar som kan ge forskarna mer energi när de står böjda över sina mikroskop och 365 dagar om året försöker hitta nya vägar att före bygga och bota sjukdomar? Allt stöd till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning är lika välkommet, i vilken form du än väljer att ge det. Vill du också stödja medicinsk forskning? Ge ett bidrag till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) via vårt bankeller plusgiro eller gör en större donation och starta en egen forskningsfond i ditt namn eller namnet på någon som du vill hedra. Ring eller läs mer på Plusgiro Bankgiro

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser PRESSMEDDELANDE 2014 10 06 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014 skall utdelas med ena hälften till John O Keefe och den andra

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Finländarnas hälsa har kontinuerligt förbättrats under. Läkemedel används för att BOTA SJUKDOMAR OCH SPARA PENGAR

Finländarnas hälsa har kontinuerligt förbättrats under. Läkemedel används för att BOTA SJUKDOMAR OCH SPARA PENGAR JUSSI HUTTUNEN Med. dr., specialist i invärtesmedicin Generaldirektör emeritus, tid. Folkhälsoinstitutet Läkemedel används för att BOTA SJUKDOMAR OCH SPARA PENGAR En väl genomförd läkemedelsbehandling

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv Program för Världsparkinsondagen, den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv 13.00 Välkomsthälsning Inledning 13.10 Det svenska Parkinsonregistret Enkät om

Läs mer

Lions forskningsfond mot folksjukdomar

Lions forskningsfond mot folksjukdomar Lions forskningsfond mot folksjukdomar Ett 30-årigt samarbete mellan Lions och Linköpings universitet Johan Dabrosin Söderholm Professor i kirurgi, överläkare Dekanus, Hälsouniversitetet Linköpings universitet

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Vem får prostatacancer?

Vem får prostatacancer? Vem får prostatacancer? Henrik Grönberg Professor, överläkare i onkologi Institutionen för strålningsvetenskaper Jag har fått uppgiften att försöka förklara vem som får prostatacancer. Kunde jag svara

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

Mat/näring Uppdrag 1

Mat/näring Uppdrag 1 Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012 Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012 De öppnade en värld av möjligheter Årets Nobelpristagare har visat att livets väg inte behöver vara enkelriktad. De har upptäckt att kroppens vuxna celler kan

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Unik, avdragsgill friskvård. dna-test för vikthantering

Unik, avdragsgill friskvård. dna-test för vikthantering Unik, avdragsgill friskvård dna-test för vikthantering Våra unika DNA-analyser ger svar om varje individs unika genetiska förutsättningar för ett ökat välmående och minskat antal sjukdagar. Vikthantering.se

Läs mer

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05 TENTAMEN 18 januari 2006 APEX och BVLP, ht 05 Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi, och hematologi Kod: Max poäng: 77 Gränser (G/VG):

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

Medicin vid ADD/ADHD

Medicin vid ADD/ADHD Medicin vid ADD/ADHD Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 800 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet Kvällens föreläsning

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

CRC styrelse möte 2010-09-30

CRC styrelse möte 2010-09-30 Förslag till beslut 1 2010-09-22 CRC styrelsen CRC Clinical Research Centre Hugh Connell CRC föreståndare CRC styrelse möte 2010-09-30 Punkt 9 Lokalfördelning till Jan Sundquist, Inst. f. kliniska vetenskaper,

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker Lund, 26e November 2014 Introduktion till bioinformatik Bioinformatik - en tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...?

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...? Nyhetsbrev, december 2013. Hej! Låt dig inte hajpas av alla nya dieter! De kommer och går, men näringsläran består. Tänk på att äta näringsriktigt istället, så att du är frisk även om några år! Här får

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Mat, fasta och Addison.

Mat, fasta och Addison. Mat, fasta och Addison. 5:2 dieten? Jag intervjuade professor Kerstin Brismar, endokrinolog, om fasta och 5:2 dieten. Hon är ansvarig för en studie på KS i Solna. Längre livslängd?...en diet baserad på

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Ärftlig bröst- och äggstockscancer 1 MEFinfo_BC 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Människans Resurser HÄLSOKONCEPT. för moderna människor

Människans Resurser HÄLSOKONCEPT. för moderna människor Människans Resurser HÄLSOKONCEPT för moderna människor Människans uppfattning om hälsoåtgärder De flesta människor har en alltför snäv syn på vad hälsa och olika hälsoåtgärder innebär. De är övertygade

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka MÖTEN MED MINNEN MÖTEN MED MINNEN Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka Alzheimerfonden genomför ett unikt landsomfattande projekt, Möten med Minnen, riktat till människor som drabbats av någon

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-11-24 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Vad kan vi lära om sambandet mellan skolelever miljö och psykisk hälsa med hjälp av epigenetik?

Vad kan vi lära om sambandet mellan skolelever miljö och psykisk hälsa med hjälp av epigenetik? Vad kan vi lära om sambandet mellan skolelever miljö och psykisk hälsa med hjälp av epigenetik? Catharina Lavebratt Centrum för Molekylär Medicin Karolinska Institutet Yvonne Forsell Modell Miljö Stress

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2011 Kroppens försvarare Varje dag, timme, minut och sekund dukar myriader av små angripare under i kampen mot vårt immunförsvar. Immunförsvaret har en fantastisk

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

SVENSKA SÄLLSKAPET FÖR MEDICINSK FORSKNING (SSMF) Vill du att nästa generation ska få bättre vård och mediciner än vad som finns i dag?

SVENSKA SÄLLSKAPET FÖR MEDICINSK FORSKNING (SSMF) Vill du att nästa generation ska få bättre vård och mediciner än vad som finns i dag? SVENSKA SÄLLSKAPET FÖR MEDICINSK FORSKNING (SSMF) Vill du att nästa generation ska få bättre vård och mediciner än vad som finns i dag? Läs hur du kan hjälpa till att öka den medicinska forskningen! Niklas

Läs mer

SVENSKA SÄLLSKAPET FÖR MEDICINSK FORSKNING (SSMF) Vill du att nästa generation ska få bättre vård och mediciner än vad som finns i dag?

SVENSKA SÄLLSKAPET FÖR MEDICINSK FORSKNING (SSMF) Vill du att nästa generation ska få bättre vård och mediciner än vad som finns i dag? SVENSKA SÄLLSKAPET FÖR MEDICINSK FORSKNING (SSMF) Vill du att nästa generation ska få bättre vård och mediciner än vad som finns i dag? Läs hur du kan hjälpa till att öka den medicinska forskningen! Niklas

Läs mer

Masterprogram i kemi 2015/2016

Masterprogram i kemi 2015/2016 Masterprogram i kemi 2015/2016 120 HP UPPSALA CAMPUS 100% Uppsala universitet erbjuder en högklassig utbildning i kemi på avancerad nivå, nära kopplad till världsledande forskning. Tack vare denna forskningsanknytning

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer