LATHUND - ÖVERSIKT KONSUMENTLAGARNA

Transkript

1 TP #4 Foto: Per Larsson/TT LATHUND - ÖVERSIKT KONSUMENTLAGARNA Konsumenter är extra skyddade i affärsrelationer med dig som näringsidkare. Det finns en hel del konumenträttigheter och skyldigheter för dig som du behöver känna till. Här följer en snabb genomgång över några viktiga aspekter att ta med dig när du agerar mot konsumenter. Innehåll: B2B = Business to busines, B2C = Business to Consumer (konsument) - Avtalsvillkorslagen - Konsumentköplagen - Konsumenttjänstlagen - Konsumentkreditlagen - Lagen om konsumentskydd vid automatisk avtalsförlängning - Distans- och hemförsäljningslagen Allt om Juridik ( och Blendow Publishing AB ( ) ansvarar på intet sätt för eventuella fel och/eller brister i Allt om Juridiks material och eventuella skador som kan uppstå direkt eller indirekt till följd av användandet av detta. Användandet av lathunden sker helt på egen risk.

2 Sida2 Avtalsvillkorslagen för konsumenter I svensk rätt finns det två mycket liknande lagar. Lagarna heter lag (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare, respektive lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Konsumentvarianten tillämpas ganska brett över en rad situationer och rättsområden. Lagen kan alltså tillämpas samtidigt som någon av de andra konsumentlagarna som finns i svensk rätt. Lagen har ett marknadsrättsligt avsnitt och ett civilrättsligt avsnitt. Den marknadsrättsliga delen anger bland annat att oskäliga och missvisande villkor som riktas mot konsumenter i reklam eller liknande kan förbjudas. Den civilrättsliga delen säger uttryckligen att avtalsvillkor som är oklara tolkas till konsumentens fördel. Du som är näringsidkare har därmed en nackdel först av eventuell oklarhet i villkoret. I andra kan ett förvisso tydligt villkor ändå jämkas genom 36 avtalslagen, om villkoret är oskäligt. Konsumentköplagen När en näringsidkare säljer lösa saker (vilket exkluderar exempelvis bostadsrätter, värdepapper och tomträtter) gäller konsumentköplagen istället för vanliga köplagen. Konsumentköplagen är tvingande till konsumentens förmån. Med det menas att du kan avtala bort lagen, men bara ännu förmånligare för konsumenten. Du kan exempelvis inte avtala bort ansvar för fel i varan eller särskilda begränsade skadeståndsvillkor - som du kan göra med en näringsidkare som inte har konsumentskydd. säljaren bevisa att felet beror på köparen. Avbeställningsrätt. Om en köpare avbeställer en vara innan den har avlämnats har inte säljaren rätt att hålla fast vid köpet. Köparen har alltså ångerrätt. Däremot kan säljaren i vissa fall kräva skadestånd för exempelvis tillverkningskostnader och annan ekonomisk förlust som orsakats som en direkt följd av att avtalet inte fullföljdes. Rikta talan mot säljarens leverantör. Om säljaren är på obestånd, har upphört med sin näringsverksamhet eller inte kan nås får köparen rikta anspråk på grund av fel i varan även mot tidigare säljled, alltså mot säljarens leverantörer. Lång reklamationstid. Köparen kan reklamera en vara i upp till tre års tid, om inte säljaren lämnat en ännu längre garantitid. Valfrihet. Köparen kan vid ett konstaterat fel kräva avhjälpande eller omleverans av varan. I vanliga köplagen har köparen oftast bara rätt att kräva avhjälpande. Borgenärsskydd. Köparen är skyddad mot säljarens borgenärer. Vid vanliga B2B-köp är inte köparens vara i en konkurs förbehållen köparen förrän köparen faktiskt mottagit varan. Vid konsumentköp, däremot, är köparen skyddad redan genom avtalet och har därför oftast separationsrätt i säljarens konkurs. Här följer några av de viktigaste bestämmelserna att uppmärksamma: Presumtion om fel i varan. Om en köpare reklamerar en vara inom sex månader från köpet antas det aktuella felet ha funnits vid avlämnandet av varan såvida inte säljaren kan bevisa motsatsen. Om en mobilladdare slutar fungera efter tre månader måsta Foto: Janerik Henriksson/TT

3 Sida3 Konsumenttjänstlagen Konsumenttjänstlagen aktualiseras när en näringsidkare utför arbete på en konsuments egendom. Typfall är reparationer, renoveringar och tilbyggnationer. Konsumenttjänstlagen gäller däremot inte tillverkning av lösa saker, såsom kläder eller möbler. Lagen täcker inte heller installationer och monteringar som snarare hör samman med ett köp än att själva tjänsten är det centrala i avtalet. Foto: Janerik Henriksson/TT Gällande småhusentreprenader finns vissa specialregler. I likhet med andra konsumentlagar är konsumenttjänstlagen tvingande till konsumentens förmån. Alla klausuler som ger sämre villkor än lagen är därmed ogiltiga. I konsumenttjänstlagen framgår bland annat att den som ska utföra tjänsten reparationen, bygget, eller vad det nu är inte får sälja in onödiga tjänster. Om en reparation skulle bli så pass dyr att det vore billigare för konsumenten att införskaffa en ny vara ska näringsidkaren upplysa konsumenten om detta, till exempel. Näringsidkaren har alltså en skyldighet att avråda konsumenten i vissa fall. Det finns också krav på att näringsidkaren ska utföra tjänsten fackmannamässigt. Vad detta är regleras inte i lagen utan framgår av gängse branschpraxis. Inför eventuella tilläggsarbeten måste kunden konsulteras. Om du som näringsidkare hamnar i dröjsmål med arbetet har också konsumenten en hel del skyddsregler. En märkbart skyddande del av lagen är avbeställningsreglerna. Konsumenter har rätt att när som helst avbeställa tjänsten. Givetvis har näringsidkaren rätt att montera ner byggnadsställningar och liknande men i princip har konsumenten rätt att när som helst avblåsa jobbet. Näringsidkaren har då rätt till ersättning för de tjänster som redan utförts samt de eventuella förluster som kan uppstå till följd av avbeställningen. Distans- och hemförsäljningslagen Denna lag har fått stor betydelse i och med den telefon- och internetförsäljning som görs i dagens samhälle. Lagen är också tvingande till konsumentens förmån. Främst tar lagen sikte på försäljning av varor och tjänster. Försäkringar, finansiella instrument och andra specialsiatuationer omfattas också av lagen, men i ett annat kapitel. Det gäller därför att vara uppmärksam på vilket kapitel av lagen som ska användas i den aktuella situationen. En viktig del är att distans- och hemförsäljningslagen kräver att näringsidkare måste lämna en mängd information till konsumenter i samband med försäljningen. Här följer ett utdrag ur lagtexten på information som måste lämnas innan ett köp av exempelvis kläder eller tidningsprenumeration över internet eller per telefon: Innan ett avtal ingås ska näringsidkaren ge konsumenten information om 1. sitt namn, organisationsnummer, telefonnummer och telefaxnummer samt sin adress och e-postadress, och, om näringsidkaren agerar för någon annans räkning, dennes motsvarande uppgifter, 2. varans eller tjänstens huvudsakliga egenskaper i den omfattning som är lämplig med hänsyn till varan eller tjänsten och till hur informationen ges, 3. varans eller tjänstens pris, inbegripet skatter och avgifter, eller, om priset inte kan anges i förväg,

4 Sida4 hur priset beräknas; om avtalet löper på obegränsad tid eller avser en prenumeration, ska även kostnaderna per faktureringsperiod och per månad anges, 12. garantier eller liknande utfästelser samt den assistans och service som gäller efter försäljningen, 4. kostnader för leverans eller porto och andra tillkommande kostnader, 13. uppförandekoder som gäller för näringsidkaren och hur konsumenten kan ta del av dem, 5. kostnaden för att ett medel för distanskommunikation används, om inte kostnaden är beräknad efter normaltaxa, 6. villkoren för betalning samt för leverans eller fullgörande på något annat sätt och tidpunkt för leverans eller fullgörande; om avtalet ska ingås på näringsidkarens webbplats, ska det i början av beställningsprocessen anges vilka betalningssätt som godtas och om det finns några begränsningar för leveransen, 7. handpenning eller andra ekonomiska garantier som konsumenten ska lämna och de villkor som gäller för detta, 8. den rätt som konsumenten har att reklamera enligt lag, hur reklamation kan göras och gatuadressen till det verksamhetsställe dit konsumenten kan vända sig för att framställa klagomål, 9. huruvida och under vilka förutsättningar det finns en ångerrätt, tidsfristen och övriga villkor för ångerrätten, hur ångerrätten utövas samt att det finns ett standardformulär för utövande av ångerrätten och hur konsumenten kan ta del av det, 10. den skyldighet konsumenten vid utövande av ångerrätten kan ha att på egen bekostnad återsända varan samt, vid distansavtal, kostnaden för att återsända varan om den är sådan att den inte kan återsändas med post, 14. avtalets löptid, 15. kortaste giltighetstid för konsumentens skyldigheter enligt avtalet, 16. villkoren för att säga upp avtalet, om det gäller tills vidare eller förnyas automatiskt, 17. funktionen hos digitalt innehåll, inbegripet tekniska skyddsåtgärder, och vilken maskin- och programvara som krävs för att använda det digitala innehållet, och 18. vilka möjligheter som finns att få en tvist med näringsidkaren prövad utanför domstol. Kärnan i lagen är dock den förmånliga ångerrätten. Konsumenten har stor möjlighet att ångra sig. Inom 14 dagar har konsumenten rätt att frånträda avtalet från det att konsumenten mottar varan. Detta ska näringsidkaren informera konsumenten om och denne ska dessutom informera om att det finns standardformulär att tillgå för ett sådant frånträdande allt för att underlätta för konsumenten. Konsumenten behöver dock inte använda ett formulär, utan det räcker att ringa näringsidkaren. Ångerrätten har en del undantag. Lagtexten är förhållandevis lättläst googla fram lagen och läs. 11. huruvida konsumenten är skyldig att ersätta näringsidkaren enligt 15 3 eller 4,

5 Sida5 Konsumentkreditlagen Konsumentkreditlagen är tvingande och näringsidkare som ger kredit till konsumenter måste noggrant följa god kreditgivningssed. Det handlar om att vara restriktiv i att ge kredit och vara medveten om att kreditavtal ofta har stor betydelse för konsumenters ekonomi. Det brukar sägas att kreditgivaren måste tillvarata konsumentens intresse. Kreditgivaren måste vara tydlig och informera konsumenten om kreditvillkor, vad som kan hända om konsumenten inte betalar tillbaka och tydligt visa vilken ränta som används. Näringsidkaren som ger kredit måste också göra en kreditprövning. I syfte att detta efterlevs har Konsumentverket rätt att agera mot näringsidkare i form av varningar och sanktionsavgifter. Lagen om konusmentskydd vid automatisk avtalsförlängning Lagen är ny från 1 mars I korthet gäller lagen när ett tidsbestämt avtal mellan en näringsidkare och en konsument innehåller villkor om automatisk avtalsförlängning. Däremot omfattas inte rena tillsvidareavtal. Skyddsaspekterna är exempelvis att du som näringsidkare måste påminna konsumenten om vad det innebär att få avtalet automatiskt förlängt. Det är inte acceptabelt att endast skicka ut en ny faktura, utan det ska vara en skriftlig påminnelse som ges i lagom tid före det är dags för förlängning. Om inte detta görs har konsumenten ingen bundenhet och kan därför frånträda avtalet. Själva kreditprövningen består av tre moment. Först ska kreditgivaren samla in information om konsumenten, därefter utreda konsumentens betalningsförmåga utifrån informationen och slutligen avgöra om kredit ska beviljas eller inte. Det måste också upprättas ett kreditavtal med en tydlig betalningsplan. Det finns också tydliga bestämmelser kring hur räntan får regleras och ändras. Räntejusteringar som är negativa för konsumenten får inte göras hur som helst, exempelvis. En sista viktig bestämmelse är också förbudet mot avräkningsförbehåll. Detta innebär att du som näringsidkare inte får flytta en amortering på skulden till en annan fordran och därmed först avräkna andra fordringar. Om konsumenten gjort en avbetalning på en bestämd skuld är det alltså den skulden som gäller. Foto: Anders Wiklund/TT