Utformning av ett intranät för att ta tillvara på ett IT-konsultföretags strukturkapital LINDA MATTSSON

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utformning av ett intranät för att ta tillvara på ett IT-konsultföretags strukturkapital LINDA MATTSSON"

Transkript

1 Utformning av ett intranät för att ta tillvara på ett IT-konsultföretags strukturkapital LINDA MATTSSON Examensarbete Stockholm, Sverige 2010

2 Utformning av ett intranät för att ta tillvara på ett IT-konsultföretags strukturkapital LINDA MATTSSON Examensarbete i människa-datorinteraktion om 30 högskolepoäng vid Programmet för datateknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2010 Handledare på CSC var Eva-Lotta Sallnäs Examinator var Lars Kjelldahl TRITA-CSC-E 2010:092 ISRN-KTH/CSC/E--10/092--SE ISSN Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC Stockholm URL:

3 Utformning av ett intranät för att ta tillvara på ett IT-konsultföretags strukturkapital Sammanfattning Detta examensarbete har utförts på IT-konsultföretaget Xlent Business Integration. De är måna om att kunskapen som deras medarbetare har ska bevaras inom företaget. Syftet med examensarbetet var att komma fram till hur samarbetet och kunskapsutbytet mellan medarbetarna kan förbättras. Tidigare forskning visar att det finns två olika strategier för att hantera kunskap i en organisation. För att organisationen ska vara effektiv måste en av dessa strategier väljas. Detta examensarbete innefattar en litteraturstudie, en förstudie, en omfattande intervjustudie samt ett designarbete för att ta fram ett lösningsförslag på hur kunskapsutbytet skulle kunna effektiviseras. Den omfattande intervjustudien har gjorts för att utreda vilka behov, problem och önskemål som fanns på företaget kring deras intranät. Intervjustudien har också bidragit till en djupare förståelse för hur kulturen kring kunskapsdelning var på företaget. Hela utredningen som beskrivs i denna rapport har utgått från ett människadatorinteraktionsperspektiv. Arbetet har resulterat i ett antal rekommendationer för företaget och ett designförslag på hur ett intranät kan underlätta processen med kunskapsdelning. Design of an intranet to take advantage of an IT consultant company s knowledge Abstract This thesis has been performed at Xlent Business Integration. They are committed to keeping their employees knowledge in the company. The purpose of this study was to identify how collaboration and knowledge sharing between employees can be improved. Previous research shows that there are two different approaches to knowledge management in an organization. One of these strategies must be chosen in order for the organization to be effective. This thesis includes a literature study, a pre-study, an extensive interview study and design work in order to develop a solution for how the exchange of knowledge could be more efficient. The extensive interview study has been done to investigate the needs, concerns and wishes surrounding their intranet. The interview study has also contributed to a deeper understanding of the culture of knowledge sharing at the company. The entire investigation described in this report is based on a human-computer interaction methodology. The work has resulted in recommendations for the company and a design proposal on how an intranet can facilitate the process of knowledge sharing.

4

5 Innehållsförteckning Introduktion... 1 Målgrupp och kontext... 1 Problem... 2 Mål... 2 Avgränsningar... 2 Teori... 3 Kunskapshantering... 3 Motivation... 3 Attityder... 3 Företagskultur... 4 Strategier... 5 Att leda kunskap... 6 Intranät... 6 Definitioner... 6 Att börja med... 6 Praktiska tips... 6 Hinder... 7 Att identifiera användbarhetsproblem... 7 Användbarhet... 7 Kommunikationsverktyg... 8 Datainsamling... 8 Intervjuteknik... 8 Analysera intervjuer... 9 Heuristisk utvärdering Förstudie Syfte och mål Tillvägagångssätt Verktyg Resultat av den heuristiska utvärderingen Generella problem Sökfunktionen Nyheter och kalender Standarder som inte följs Trasiga funktioner Brist på nödvändig hjälpdokumentation Intervjustudie Urval Syfte och mål med intervjuerna Frågeställningar Tillvägagångssätt Etiska aspekter Pilotstudie Analysmetod Intervjuresultat Situationen på Xlent BI Informationssökande... 18

6 Återkoppling Kännedom om kollegors arbete Kommunikationskanaler Fördelar Problem Användningsområden Kunskap Intranätet Problem med intranätet Intranätets potential Wikin Filservern Önskade funktioner Dokument Information om kollegor Nyheter Forum Projekt Roliga funktioner Resultat av chefsintervjun Slutsatser Val av kunskapsstrategi Medarbetarnas arbetssituation Problem Medarbetarnas behov Rekommendationer Funktioner Designworkshop Designbeslut Utformning av intranätet Startsidan Medarbetare Projekt Sökfunktionen Diskussion Koppling till tidigare forskning Reflektioner kring arbetet Slutord Litteraturförteckning Bilaga 1: Intervjuguide Bilaga 2: Intervjuguide chef Bilaga 3: Procedurlista... 52

7 Ordlista Arbetssättwiki är en av de wikis som Xlent BI har. Blogg är ett sätt för enskilda personer att publicera artiklar, tankar eller texter. Vem som helst kan skapa en blogg och där publicera sina texter. Vanligtvis går det att kommentera de publicerade artiklarna. Facebook är ett socialt nätverk på internet. Facebook erbjuder en rad olika funktioner, däribland kan användaren visa information om sig själv, ladda upp bilder eller uppdatera statusmeddelanden. Det finns också utrymme för olika gemenskaper i form av grupper på Facebook. Filservern är den plats där Xlent BI lagrar dokument. Den finns på en hårddisk och kan endast nås från Xlent BIs kontor. Filservern består av mappar och filer på en server som fungerar som mappar och filer på vilken dator som helst. Google-grupper är en grupptjänst på Internet. I denna går det att lagra dokument, skapa sidor och diskutera med andra medlemmar i gruppen. Det går också att skicka e-post till alla gruppmedlemmar. Intranät är ett skyddat datornätverk med intern information för företag. Jaiku är ett socialt nätverk för mikrobloggning liknande Twitter. KTH står för Kungliga tekniska högskolan. MDI står för människa-datorinteraktion. MSN är ett chattprogram. Användaren väljer själv vilka som ska vara kontakter och kan sedan skicka meddelanden till dessa personer. Parprogrammering är när två utvecklare arbetar på ett problem tillsammans på samma dator. Pilotstudie är en studie med syfte att kontrollera studiens upplägg och t.ex. intervjufrågornas kvalitet. Pilotstudien utförs i mindre skala än studien men går till på precis samma sätt. Därefter kan förbättringar av studien göras. Polopoly är ett publiceringsverktyg för webben. Polopolywiki är en wiki som Xlent BI använder. Allt innehåll på wikin handlar om polopoly. Twitter är ett socialt nätverk för mikroblogging. Ett inlägg får högst vara 140 tecken. Användare följer varandra och när någon publicerar ett nytt inlägg skickas det till de intresserade. Wiki är en sökbar webbplats där användarna själva kan redigera och lägga till sidor. Ändringar publiceras omedelbart, men allt gammalt finns kvar i bakgrunden vilket gör att t.ex. misstag kan återställas. Yammer är ett socialt nätverk för företag där medarbetarna kan mikroblogga. Detta innebär att varje medarbetare kan dela med sig av en fråga, aktuell sysselsättning eller något annat. Medarbetarna kan följa varandras statusuppdateringar och kommentera dessa. Xlent BI står för Xlent Business Integration och är det företag där detta examensarbete utförts på. Xlent BI är en av affärsenheterna i Xlent Consulting Group. Xlent Strategy är en av affärsenheterna i Xlent Consulting Group.

8

9 Introduktion Företaget Xlent Consulting Group är ett konsultbolag som arbetar med kundcentrerad affärs- och IT-utveckling. Xlent Consulting Group består av olika affärsenheter, nämligen Business Integration (BI), Strategy och Technology. Det här examensarbetet har utförts på Xlent BI, vilket är ett konsultföretag inom ITutveckling. De är specialiserade på affärskritiska webbplatser och kundhanteringslösningar. Genom åren har Xlent BI levererat många framgångsrika lösningar och samlat på sig dokumentation, mallar och andra erfarenheter. De har ett behov av att tillgängliggöra den kunskapen för att i framtiden kunna dra nytta av tidigare lärdomar och erfarenheter. Den främsta anledningen till att Xlent BI vill ta till vara på sina tidigare lärdomar är för att varje konsult ska veta hur de kan hitta svar på frågor som de ställs inför i sitt arbete. Varje konsult ska känna att Xlent BI finns bakom dem med kunskap och erfarenheter. En annan anledning till att det är viktigt att ta tillvara på kunskapen är att Xlent BI vill att kunskapen ska finnas kvar inom företaget trots att någon slutar. Den kunskap och det material som medarbetare använder i sitt arbete kallas för strukturkapital. I det här examensarbetet behandlades det lagrade strukturkapitalet, vilket är den kunskap som kan lagras elektroniskt. Exempel på lagrat strukturkapital är projektbeskrivningar, mallar, kravdokument, programkod osv. Dessutom kan strukturkapital innebära information om personer och information om vad olika personer kan och även det kan lagras elektroniskt. Ett antal försök har gjorts för att samla Xlent BIs strukturkapital men dessa satsningar har inte uppnått önskad framgång. Detta beror bland annat på att satsningar som dessa har prioriterats lägre än kundprojekt, vilket har inneburit att de interna projekten inte har hunnit bli klara. Nya kundprojekt har gjort så att de interna projekten har fått sluta plötsligt, vilket innebär att det inte finns någon information om hur länge projektet pågått. När dessa projekt startas upp igen har de därför fått börja om från början. På grund av den knappa tid som interna projekt får har det inte heller funnits möjlighet att gå till botten med problemet och därför har det inte varit möjligt att komma fram till en lösning som fungerar. Det är dessutom svårt att analysera sin egen situation och därför upptäcks inte de bakomliggande orsakerna till problemen. Ytterligare en anledning till att dessa projekt inte lyckas så väl som Xlent BI hoppats är att det inte följs upp tillräckligt. Även efter att en utredning har gjorts och en lösning föreslagits behövs någon form av belöning eller uppföljning för att de anställda faktiskt ska börja använda den nya lösningen. De anställda måste förstå syftet och vad de själva får ut av det nya arbetssättet. Målgrupp och kontext På Xlent BI fanns vid tidpunkten för detta examensarbete ca 40 konsulter och dessutom säljare och chefer. Bland konsulterna fanns ett antal olika roller nämligen: projektledare, verksamhetsanalytiker, systemarkitekter och utvecklare. Målgruppen har, i det här examensarbetet, varit begränsad till utvecklare och projektledare. Anledningarna till denna begränsning var dels att det inte fanns tid till att undersöka fler roller och dels för att det var projektledare och utvecklare som Xlent BI ansåg vara i störst behov av ett utökat och mer lättillgängligt strukturkapital. Dessa två roller var också de roller som var tydligast definierade. Många av konsulterna på Xlent BI arbetar ute hos olika kunder. Det är vanligt att varje person arbetar med ca två olika projekt samtidigt. Detta gör att det inte finns bestämda platser på Xlent BI s kontor utan de som arbetar inne på kontoret får ta en plats som är ledig. Hela Xlent BI har möte en gång i månaden och då träffas de flesta medarbetarna. Eftersom olika projekt är olika stora så varierar antalet konsulter som arbetar med projekten. I vissa fall är det bara en konsult medan det i 1

10 andra fall kan vara en grupp av konsulter som får arbeta med ett projekt. Oftast är projektgrupperna små om ca fyra personer. Problem Xlent BI behövde hjälp med att identifiera organisationens behov och önskemål i samband med kunskapsspridning samt de arbetsflöden och verktyg som ingick i denna. Fokus för det här examensarbetet har varit att ta reda på hur information och kunskap kan spridas inom företaget istället för att endast finnas hos enskilda personer. Huvudfrågan i detta examensarbete var: Hur kan det lagrade strukturkapitalet användas för att öka samarbetet och underlätta kunskapsutbytet mellan konsulterna på Xlent BI? Frågeställningen belyser hur lagrad information eller kunskap kan vara till hjälp för medarbetarna på Xlent BI. Syftet med undersökningen var att komma fram till hur samarbetet och kunskapsutbytet mellan konsulterna på Xlent BI kan förbättras. För Xlent BI var det också viktigt att kunskapen kan stanna kvar inom företaget och inte försvinna när en anställd lämnar företaget. Mål Målet med det här examensarbetet har varit att underlätta kunskapsspridning inom Xlent BI. Det har också varit viktigt att få en djup förståelse för företagets kultur gällande användning av tidigare erfarenheter. Examensarbetet har mynnat ut i ett antal rekommendationer och digitala skisser som beskriver hur interaktionen mellan medarbetarna och det lagrade strukturkapitalet kan se ut. Avgränsningar Detta examensarbete har endast undersökt situationen för projektledare och utvecklare. Anledningen till att just dessa två roller valdes ut var för att det är de roller som har tydligast arbetsuppgifter. På grund av den begränsade tid som funnits till förfogande har inte fler roller kunnat inkluderas i detta arbete. Det har inte gjorts någon utvärdering av prototypen, eftersom lösningen var beroende av att innehållet uppdateras av medarbetarna, vilket skulle ha varit svårt att göra en användbarhetsutvärdering av. Användningsfrekvensen behöver snarare utvärderas under en längre tid än vad som var möjligt under detta arbete. Lösningen för detta examensarbete bestod av ett nytt intranät plus en djup förståelse för företagets kultur gällande hantering och användning av tidigare erfarenheter. Däremot har endast de delar som är av intresse för frågeställningen iakttagits. Detta innebär alltså att funktioner angående medarbetarna, projekten, startsidan och sökfunktionalitet har blivit visualiserade. Övriga funktioner som kan vara till nytta på ett intranät som t.ex. semesterlistor och tidrapportering har inte tagits med i lösningen. Det berodde på att dessa funktioner inte var relevanta för att lösa frågeställningen för detta examensarbete. I det här examensarbetet har det inte ingått grafisk design av intranätet. Det har inte heller ingått att implementera och driftsätta de slutliga rekommendationer som detta arbete lett till. 2

11 Teori I detta avsnitt beskrivs den litteratur som har legat till grund för detta examensarbete. Kunskapshantering Motivation Chiu, Hsu, & Wang (2006) hävdar att den största utmaningen i ett virtuellt samhälle är att motivera individer till att dela med sig av sin kunskap. Därför anser de att det är viktigt att undersöka de bakomliggande orsakerna till varför medlemmar bidrar med kunskap eller varför de låter bli. Resultaten av studien som Chiu et al. genomförde visar att vinsten för organisationen/företaget är en viktig faktor när det gäller att motivera individer till att dela med sig av sin kunskap. De fann att kvaliteten på den delade kunskapen ökade om varje individ kände sig sedd och hade starka sociala band med övriga medlemmar. Enligt deras analys var det viktigare att individen kände tillit till organisationen snarare än till medlemmarna i organisationen. Den interna kommunikationen är viktig för företagets framgång menar Larsson (2008). När kommunikationen i företaget fungerar bra, går det också bra för företaget. Han menar också att medarbetarnas motivation ökar när de känner sig delaktiga i företaget och därför är bra kommunikation inom företaget viktigt. Heide (2002) påpekar att när medarbetarna själva ska tillföra information till intranätet får alla anställda fler roller (både läsare och författare). Med dessa roller kommer också ansvar och arbetsuppgifter som kräver större aktivitet. På grund av detta menar Heide att medarbetarna också måste ha tillräckligt med motivation för att dessa nya arbetsuppgifter ska genomföras. Bark m.fl. (2002) menar också att medarbetarna måste bli motiverade till att använda det nya systemet med kunskapsdelning. Ett nytt beteende är alltid lite motigt i början, alltså gäller det att hitta det som kan motivera medarbetarna tillräckligt mycket för att de ska börja arbeta enligt det nya arbetssättet. Attityder En studie genomförd av Constant, Kiesler & Sproull (1994) visar att människor uppfattar kunskap som två olika sorter, expertkunskap och produktkunskap. Expertkunskap är det som överförs muntligt mellan två personer, till exempel i fikarummet. Produktkunskap är i stället det som är nerskrivet i ett dokument, till exempel programkod. Det finns många olika faktorer som påverkar om en person vill dela med sig av sin kunskap eller inte. De faktorer som Constant et al. kom fram till under sin studie var stämningen bland kollegorna, vem det är som frågar, engagemanget i företaget, företagets värderingar och atmosfären på företaget. De kom fram till att om stämningen på företaget är sådan att det är vanligt, rätt och förväntat att de anställda ska dela med sig av sin kunskap så är det större chans att de gör det. Resultatet från studien visade att det fanns olika anledningar till att dela med sig av produktkunskap och expertkunskap. Produktkunskap delades eftersom den ansågs tillhöra företaget, medan expertkunskapen delades eftersom det ansågs ge personliga fördelar. Individerna ansåg inte att företaget ägde expertkunskapen och var inte heller villiga att dela med sig av den på grund av den anledningen. Däremot ansågs det finnas andra fördelar med att dela med sig av sin expertkunskap enligt Constant et al., till exempel i form av självförverkligande 3

12 genom att få visa hur duktig man är, få mer inflytande på företaget samt att man känner sig mer delaktig i företaget. Företagskultur Smith & McKeen (2002) beskriver hur man undersöker vilken kunskapskultur som just nu finns på ett företag och hur man kan förändra denna kultur. Författarna poängterar hur viktigt det är att ha en företagskultur som främjar kunskapsutbytet mellan medarbetarna och de anser att det inte är tillräckligt att bara ha ett bra ITsystem. I deras artikel syftar kunskapsdelning till ett vitt begrepp som kan innebära allt från konversationer, möten och frågor till processer, databaser och dokument. Smith & McKeen definierar kulturen på ett företag som allt ifrån företagets värderingar till medarbetarnas attityder och beteenden. Sociala kulturer runtomkring företaget formar kulturen och detta beror till exempel på i vilket land företaget finns. Visserligen är ett företags kultur dynamisk men det är svårt att ändra på kulturen, eftersom en kulturförändring kräver en stor ansträngning och tar lång tid, menar författarna. För att kunna skapa en företagskultur som främjar kunskapsdelning inom företaget anser Smith & McKeen att man först måste förstå den nuvarande kulturen. De menar att alla företagskulturer kretsar kring två dimensioner, sällskaplighet (eng. sociability) och gemenskap (eng. solidarity). Med sällskaplighet på företaget menar författarna att stämningen mellan medarbetarna är vänskaplig och att relationerna mellan medarbetarna är bra. Hög sällskaplighet leder till att arbetet blir roligt, samarbetet mellan medarbetarna fungerar bättre och det skapar en öppenhet till nya idéer. Gemenskap på företaget syftar istället till graden av gemensamma mål och uppgifter mellan medarbetarna enligt Smith & McKeen. Vid stor gemenskap har medarbetarna lätt för att följa gemensamma mål effektivt, vilket genererar ett strategiskt fokus på företaget. Med hjälp av dessa två dimensioner kan man identifiera vilken sorts kultur företaget har. Däremot menar Smith & McKeen att alla organisationer och företag är olika och det gäller även för kunskapskulturen. Det som fungerar bra för ett företag kanske inte fungerar lika bra för ett annat företag. Tre egenskaper har dock visat sig vara fördelaktiga för att främja kunskapsdelandet på företag, enligt författarna. Den första egenskapen som de lyfter fram är att företaget ska sträva efter både hög sällskaplighet och hög gemenskap. Smith & McKeen hävdar att hög sällskaplighet stärker relationerna och främjar kreativitet. Det skapar också en miljö där medarbetarna gärna gör mer än det som krävs av dem. Hög gemenskap gör att medarbetarna litar på varandras kompetens och möjliggör effektivt samarbete. För det andra ska företaget arbeta med både rättvisa processer och rättvisa utfall. Med rättvisa utfall menar Smith & McKeen t.ex. bra belöningar och utvecklingssamtal. Med rättvisa processer menar de att varje individ ska vara delaktig i de beslut som påverkar dem. Alla ska förstå vad besluten grundat sig i och vad de framtida förväntningarna är. Den sista egenskapen som Smith & McKeen beskriver är att varje medarbetares arbete ska bli uppmärksammat. De menar att medarbetare presterar bättre när de också blir uppmärksammade för det de åstadkommer. Cheferna på företaget kan göra mycket för att förändra företagskulturen, menar Smith & McKeen. De kan uppmärksamma de anställdas utförda arbete, dela med sig av sin kunskap på ett intressant sätt så att övriga medarbetare också vill göra det, se till att det finns resurser till kunskapsdelningen, belöna de som faktiskt delar med sig av sin kunskap samt fånga upp projekt i slutet och låta alla skriva ner vad som gått bra och vad de lärt sig. Till sist menar Smith & McKeen att det inte går att tvinga människor att dela med sig av sin kunskap, utan detta måste göras frivilligt. Bark, Heide, Langen & Nygren (2002) håller med om att det är kulturen på företaget som måste förespråka kunskapsdelning, vilken teknik man använder är mindre viktig. De anser också att ledningen ska uppmuntra kunskapsdelandet genom belöningar och att både lyckade lärdomar och mindre lyckade försök ska 4

13 dokumenteras, eftersom risken annars är stor att samma misstag kommer göras om igen. Strategier Hansen, Nohria & Tierney (1999) beskriver två olika strategier för att hantera kunskapsutbyte på företag. De två strategierna fungerar bra i olika situationer och artikeln går också igenom hur man kan identifiera vilken av strategierna som passar bäst för ett företag. De kallar strategierna för kodifieringsstrategin (eng. codification strategy) och personaliseringsstrategin (eng. personalization strategy). Kodifieringsstrategin innebär att all kunskap noga skrivs ner och lagras i databaser. Datorn har en central roll som lagringsutrymme för kunskapen och tanken är att kunskap lätt ska kunna hittas av personer som behöver den, utan hjälp från den som skrev ner kunskapen. Exempel på kunskap som kan skrivas ner är dokument om intervjuguider, arbetsplaneringar/scheman, utvärderingsdata, marknadsanalyser och mycket annat. Hansen et al. hävdar att det krävs mycket energi för att skriva ner all kunskap, men när den väl finns där kan den återanvändas ungefär som lego; man har färdiga klossar som man kan sätta ihop på nya sätt. Ett problem som de beskriver är att databasen kan komma att innehålla så mycket kunskap att det blir svårhanterligt. Personaliseringsstrategin innebär istället att kunskap sprids från en person direkt till en annan person. För att ta del av någon annans kunskap får man fråga den personen. Här fungerar datorerna snarare som en kommunikationsväg och för att förmedla vem som kan vad, men inte för att lagra kunskapen. Exempel på hur kunskap överförs mellan olika individer är brainstorming, enskilda samtal, telefonsamtal, e-post och videokonferenser. Processen att dela kunskap med hjälp av personaliseringsstrategin är långsam, tidskrävande och kostsam anser Hansen et al. De menar att det inte går att göra detta effektivt. Däremot kan företaget erbjuda skräddarsydda lösningar och ta bra betalt för dessa. Hansen et al. har noterat att företag som använder personaliseringsstrategin rekryterar personal med mycket större omsorg och rekryteringen går långsamt. För snabbväxande företag är det svårt att tillämpa den här strategin eftersom varje nyanställd behöver en mentor som lär ut hur företaget fungerar. De har lagt märke till att det också är viktigt att bygga upp personliga nätverk inom dessa företag. Hansen et al. poängterar att företaget inte kan följa båda strategierna helhjärtat samtidigt. Därför ska företaget välja en huvudstrategi och i stort sett hålla sig till den. Den andra strategin kan också tillämpas, men i mycket mindre utsträckning. Genom att välja rätt strategi får medarbetarna bästa möjliga stöd i processen att dela kunskap med övriga medarbetare. Detta innebär alltså att det är tillräckligt med en strategi för att medarbetarna ska få det stöd som de behöver. För att kunna välja strategi bör cheferna på företaget kunna svara på följande frågor: Vad förväntar sig kunderna av företaget, till skillnad från andra företag? Hur kan kunskap inom företaget vara till nytta för kunderna? Det måste också finnas en tydlig koppling mellan företagets konkurrensstrategi och kunskapsstrategi, enligt Hansen et al. För att kunna välja en av kunskapsstrategierna ska ledningen svara på följande frågor: Levererar ni standardiserade eller skräddarsydda lösningar? Har ni en mogen eller innovativ produkt? Använder sig de anställda av explicit eller underförstådd kunskap? Kodifieringsstrategin passar enligt Hansen et al. bäst om svaren på frågorna är standardiserade lösningar, mogna produkter och explicit kunskap. Är däremot svaren det motsatta så passar personaliseringsstrategin bäst. 5

14 Att leda kunskap Edenius (2003) skriver om knowledge managment alltså hantering av kunskap i organisationer. Han har genomfört en omfattande intervjustudie angående bland annat användningen av intranät. Han har observerat att kunskap har blivit något som företag och organisationer betraktar som en av de huvudsakliga resurserna, som därför också ska kunna kontrolleras, skyddas, ledas och sparas. Målet är att kunskapen ska kunna bevaras inom organisationen. Edenius översätter knowledge management till att leda kunskap och det syftar till hur man kan öka effektiviteten i organisationer och hur varje individ kan arbeta på ett sätt som kommer de andra inom organisationen till nytta. Han menar att rätt hantering av kunskapen kan leda till en mer effektiv organisation och fler innovationer. Att leda kunskap är dock att leda något som är under ständig förändring och därför är mycket svårfångat. De verktyg som Edenius anser att ledningen har är att antingen se till att relevant kunskap sprids på intranätet eller att påverka aktivitetsnivån där. Intranät Definitioner Raschen (2004) definierar ett intranät som en plats där kunskap lagras och där medarbetarna kan kommunicera och samarbeta med varandra. Han anser att det behövs en person som är ansvarig för intranätet. Denna person ska se till att intranätet inte växer sig alltför stort och se till att det alltid är uppdaterat. Heide (2002) anser att ett intranät är en virtuell plats som bara är tillgänglig för de anställda på företaget och han kallar detta för ett organisationsinternt Internet. Enligt Heides observationer innebär ett nytt intranät att företaget lämnar den klassiska push-modellen till förmån för pull-modellen. Med de två olika modellerna menar Heide att kunskap antingen trycks ut till de anställda (push) eller att de anställda själva får söka upp kunskap (pull). Att börja med Till att börja med, tycker Raschen (2004) att man ska ta reda på hur intranätet används idag. Hans tips är att ta reda på olika åsikter och vad som upplevs som negativt respektive positivt. Skriv ner hur intranätet är uppbyggt idag, med sidor och menyer osv. Då anser han att man får en bra överblick av intranätet, där man kan upptäcka dubletter av sidor och se vem som är ansvarig för vilken sida. För att ta reda på vilka funktioner som är viktigast på intranätet kan man anordna workshops med medarbetarna skriver Raschen. Han tycker också att det är bra om deltagarna, i samband med workshopen, fyller i ett formulär med information om arbetsroll, vad de använder mest på intranätet, vilka problem de har med det nuvarande intranätet och vad de vill ha för resurser som inte finns där nu. Praktiska tips Raschen (2004) nämner några praktiska tips för intranätet. Både pdf-dokument och trasiga länkar ska undvikas. Pdf-dokumenten för att det saknas möjlighet att söka i dessa och trasiga länkar eftersom de skapar frustration hos användarna. Dessutom menar han att det är bra att ha riktlinjer för intranätet som uppdateras med jämna mellanrum. Varje person ska också ha med uppdatera intranätet i sin arbetsbeskrivning, tycker han. För att få mer kraft bakom sina beslut angående intranätet tycker Agarwal (2001) att det är en bra idé att mäta statistik innan och efter förändringarna. Om det går att visa upp siffror på hur mycket något har förbättrats ökar chansen att människorna på arbetsplatsen lyssnar på den ansvariga för intranätet och tar dennes förändringsförslag på allvar, hävdar hon. 6

15 Claeson & Ek (1998) tipsar om att företaget kan få en starkare gemenskap och en stärkt företagskultur genom att hitta på ett roligt namn och en egen terminologi kring intranätet. Den nya terminologin avdramatiserar intranätet och om alla får vara med och tycka till gör det så att varje anställd känner sig delaktig i företaget och förändringsprocessen, hävdar de. I samband med lanseringen av ett nytt intranät tycker Claeson & Ek att det är en bra idé att hålla en utbildning i hur intranätet är tänkt att användas. De tycker att man inte ska underskatta vikten av att hålla en utbildning om det nya arbetssättet även om den bara är en halvdag lång. Hinder Heide (2002) anser att lärande innebär att man både behöver tillgång till information och möjlighet att tolka denna information tillsammans med andra. För att en kunskapsdatabas således ska vara till nytta måste medarbetarna ha möjlighet att diskutera informationen tillsammans. På grund av att medarbetarna själva lägger till information kan det lätt bli för mycket information på intranätet, menar Heide (2002). Han tror att alla tycker att just deras information är viktig för alla andra och därför bildas ett överflöd av information. Bark m.fl. (2002) tror istället att ledningen tycker att en viss sorts information är bra vilket kan leda till att kunskapsdatabasen fylls med information som inte är till nytta för medarbetarna. Båda kommer dock till slutsatsen att för mycket information gör det svårt och tidskrävande för medarbetarna att hitta det de söker efter. Heide menar också att det leder till frågeställningar om hur mycket tid varje medarbetare får lägga på sökande efter information och hur mycket tid som måste gå till själva arbetsuppgiften. Bark m.fl. understryker vikten av att undersöka vilken sorts information de anställda faktiskt behöver. Att identifiera användbarhetsproblem Spencer (2004) redogör för fem olika sätt att identifiera användbarhetsproblem på intranät. Dessa fem metoder är att göra intervjuer med medarbetare, scenarios, analysera befintlig data, användbarhetsutvärdering och expertutvärdering. Hon menar att alla intranät har användbarhetsproblem och att det bästa sättet att ta reda på dessa är via en användbarhetsutvärdering. Den första metoden som hon beskriver är att intervjua medarbetare och chefer. Hon anser att intervjun ska hållas i den miljö där intranätet används och att huvudfokus ska vara på vad intranätet används till och att låta respondenten visa hur han/hon använder intranätet. Den metod som hon rekommenderar är användbarhetsutvärdering eftersom den låter alla deltagare gå igenom samma scenarios och resultaten blir därför mer mätbara. Hon menar att forskaren kan ta hjälp av de andra metoderna för att förbereda användbarhetsutvärderingen. Användbarhet Raschen (2004), Agarwal (2001) och Claeson & Ek (1998) håller alla med om att användbarhet är extra viktigt på ett intranät eftersom de anställda inte kan hitta informationen någon annanstans. Företaget kan spara både tid och pengar genom att göra intranätet effektivt och användbart, eftersom konsulterna kan hitta informationen snabbare då. Fokus måste därför vara på just användbarheten och inte på om något är snyggt eller inte, anser de. Claeson & Ek (1998) tror att det bästa är om användarna ser en personlig vinst med att använda intranätet, till exempel en tidsvinst. De råder läsaren att tänka på användbarhetens alla aspekter och att även vana användare ska tycka att det går smidigt att använda. 7

16 Vidare tycker Claeson & Ek att man ska se till att intranätet inte har flera sätt att göra samma sak på. En viss rutin ska göras med ett visst system. Om denna rutin kan göras med flera olika system är risken stor att intranätet inte fyller sin fulla potential och att medarbetarna inte använder det på bästa sätt, menar de. Några användbarhetstips som tycks extra viktiga vid utformandet av ett intranät är att navigationen ska vara enkel och smidig, att det ska finnas en standard för hur de olika sidorna ska se ut samt att undvika så kallade återvändsgränder eftersom det alltid finns flera olika sätt att komma till en sida. Detta anser både Krug (2005) och Sundström (2005) och det finns fler tips i deras böcker. Kommunikationsverktyg Thissen m.fl. (2007) har gjort en studie där de studerat tre olika distribuerade utvecklingsteam som använt sig av olika kommunikationsverktyg. De kom fram till att samarbetet i en grupp människor som arbetar på olika geografiska platser fungerar om gruppen själv får välja kommunikationsverktyg, har regelbundna telefonsamtal/videokonferenser och gruppen får en plats där de kan lagra sina delade filer. Det visade sig också att möten som sker öga mot öga är fördelaktigt i början, men behövs inte senare i projektet. En vanlig teori är att det tar lång tid att lära sig kommunikationsverktyg, men studien som Thissen m.fl. genomfört visar att så inte är fallet, i alla fall inte när gruppen själv får välja kommunikationsverktygen. Dessutom visade det sig att parprogrammering fungerade bra trots att personerna satt på olika platser, tack vare olika samarbetsverktyg. Datainsamling Sharp, Rogers och Preece (2007) beskriver fyra huvudteman som bör tänkas över innan studien sätter igång. Först behövs tydliga och konkreta mål. Dessa behöver inte vara formella men poängen är att få det klart vad studien ska åstadkomma. Det andra temat tar upp hur förhållandet mellan datainsamlaren och deltagaren är. På något sätt måste man skriva ett kontrakt mellan dessa parter för att försäkra sig om att båda vet vad som gäller. Detta kontrakt sker oftast direkt mellan datainsamlaren och deltagaren men ibland kan det vara ett företag som beställt något och då kan datainsamlaren skriva kontraktet direkt med företaget. Hur man ska göra beror på omständigheterna men det är viktigt att tänka över situationen. Ibland kan man behöva använda sig av flera olika datainsamlingsmetoder och det är det som tema tre tar upp. Till sist beskrivs vikten av att göra en pilotundersökning. Denna hjälper en att upptäcka konstigt formulerade frågor, otydliga instruktioner och konfirmera att proceduren fungerar. Personer som deltar i pilotstudien får inte delta i den riktiga studien också. Intervjuteknik Sharp, Rogers och Preece (2007) beskriver en semistrukturerad intervju som en blandning mellan en strukturerad och en öppen intervju. De anser att det är viktigt att ha en förberedd intervjuguide och att ta upp samma ämnen med alla deltagare. Enligt dem går intervjun till så att intervjuaren börjar med att ställa förberedda frågor, men fortsätter med följdfrågor beroende på vad deltagaren svarar. Ryen (2004) anser också att man ska ha en intervjuguide med förberedda teman och huvudfrågor, men tycker inte att dessa behöver följa en viss ordning. När man agerar intervjuare anser Sharp, Rogers och Preece (2007) att man måste akta sig för att påverka deltagaren. Frågor som riktas mot ett visst svar och kroppsspråk kan påverka svaren, vilket i sin tur påverkar resultatet av studien. Vidare menar de att man också måste ge deltagaren tid att svara på frågorna. Även Bell (2006) och Ryen understryker vikten av att inte ha med ledande eller värderande frågor. De skriver också båda att man ska undvika att ha flera frågor i en fråga. Ryen skriver också att man ska komma ihåg att det är respondenten som 8

17 är expert på sig själv, sina egna känslor och sin kunskap, vilket är det man vill åt som intervjuare. Det är otroligt lätt att börja prata om sig själv när man hör något som rör ens egna erfarenheter, men det är viktigt att undvika denna frestelse menar Ely m.fl. (1993). De anser att det är viktigt för kvalitativa forskare att veta när man ska vara tyst för att ge respondenten utrymme att verkligen svara på frågorna. Däremot menar de också att det kan gynna intervjun om intervjuaren försiktigt går in och säger att han/hon varit med om något liknande för att skapa tillit, men det kräver att han/hon är en erfaren och skicklig intervjuare. En bra intervjuare måste också vara en bra lyssnare skriver både Rubin & Chisnell (2008) och Ryen. Ryen beskriver några tips för att få respondenten att utveckla sina svar och prata mer. Man kan lyfta på ögonbrynen när personen kommer till slutet av sitt svar eller upprepa nyckelord ur svaret och be personen utveckla dessa. Intervjuaren kan också förbereda stickord innan intervjun och använda dessa, men i första hand ska intervjuaren använda respondentens egna uttryck menar Ryen. Rubin & Chisnell påpekar vikten av att kunna lyssna med nya öron till varje deltagare. De menar att intervjuaren måste glömma bort vad den förra deltagaren sagt för att verkligen förstå den nya deltagaren. Rubin & Chisnell menar också att intervjuaren har fördel av att vara flexibel eftersom oväntade situationer kan uppstå under sessionerna. Ibland kan intervjuaren behöva avvika från sin ursprungliga testplan och då måste han/hon snabbt kunna tänka om, menar de. Dessutom ska det vara en person som har lätt för att känna av människor och kan lyckas lugna personer som är nervösa till exempel. De menar att detta är viktigt för att man ska kunna få ut det mesta möjliga av varje deltagare. Ryen beskriver några riktlinjer som kan vara till hjälp för intervjuaren. Den första riktlinjen är att intervjun ska börja med ett vardagligt tema eller något som respondenten antas vara intresserad av. Lantz menar istället att intervjun ska inledas med frågor om respondenten som t.ex. ålder, utbildning och andra relevanta egenskaper. Själva intervjun bör också inledas med några okontroversiella frågor innan själva huvudtemat tas upp tycker Ryen. Avslutningsvis ska intervjuaren gärna ta det lungt, ställa okontroversiella frågor och gärna sammanfatta intervjun menar både Ryen och Lantz. Ryen påpekar också att intervjuaren ska tacka personen för dennes medverkan. Det kan vara mycket svårt, speciellt för en nybörjare, att intervjua, lyssna och anteckna samtidigt och därför rekommenderar Ryen att alla intervjuer spelas in. De kommentarer som tycks extra viktiga kan antecknas på papper ifall något skulle hända med bandspelaren. Ely m.fl. håller med om att intervjun ska spelas in, framförallt eftersom det då är möjligt att lyssna igenom svaret igen efteråt. De tillfällen då intervjuaren har blivit distraherad av sina egna liknande erfarenheter är extra viktiga att lyssna igenom efteråt. Både Ryen och Ely m.fl. tar upp problemet med att den som intervjuas kan bli nervös av ljudinspelningen, men enligt Ely m.fl. brukar de flesta respondenterna slappna av efter några minuter. Ryen understryker vikten av att testa sin inspelningsutrustning innan man sätter igång med studien. Om något går fel med inspelningsenheten kan stora mängder data gå förlorad. Analysera intervjuer Att analysera kvalitativa data är mycket tidskrävande skriver Ryen (2004) och därför ska man akta sig för att samla in för mycket data, men man får inte ha för lite data heller. Hon menar att man med fördel kan påbörja analysarbetet innan intervjuaren avslutat alla intervjuer. Ryen beskriver hur man kan analysera data från en intervjustudie på ett konkret sätt. De data man har efter intervjuerna är rådata. Dessa rådata delar man upp i enheter, där varje enhet ska vara meningsfull och förklara åtminstone en del av kontexten. En enhet kan variera från några få ord till ett helt stycke med text. 9

18 När man har alla enheter ska man sortera in dessa i kategorier. Detta kallas att reducera data eftersom man går från många enheter till få kategorier. Man läser enheterna en och en och sorterar in de i befintliga kategorier eller skapar nya kategorier. Till sist ska man ge varje kategori ett beskrivande namn så att de går att skilja på. Den här processen har inget facit och därför kan resultatet bli olika beroende på vem som gör det, skriver Ryen. Lantz (2007) beskriver processen på ett liknande sätt. Efter datainsamlingen reducerar man data vilket innebär att man tar bort det material som inte är relevant. Det urval av information som blir kvar efter reduktionen kallar Lantz för rådata. Det är alltså en delmängd av den totala mängden information som man fått av intervjun och det är rådata som utgör grunden för analysen. Av rådata bildar man dimensioner som speglar innehållet. Att bilda dessa dimensioner handlar om att koda och kategorisera materialet utan att meningen går förlorad. Därefter söker man efter mönster kring dimensionerna. Då gäller det att se helheten och hitta likheter och skillnader mellan olika personer och svar. Till sist ska man kritiskt granska slutsatserna menar Lantz. Detta gör man genom att kontrollera om det finns några alternativa tolkningsmöjligheter. Heuristisk utvärdering En heuristisk utvärdering är enligt Nielsen (2005) en expertutvärdering av ett gränssnitt med utgångspunkt från 10 användbarhetsregler. Denna utvärdering ska vara en systematisk inspektion och målet är att hitta användbarhetsproblem med gränssnittet. Enligt Nielsen ska utvärderingen helst göras med 3-5 experter, detta för att så många av användbarhetsproblemen som möjligt ska upptäckas. Nielsens tio användbarhetsregler är att: 1. Systemet ska hålla användaren uppdaterad om vad som händer. Systemet ska alltid visa status på vad som pågår, inom rimlig tid. 2. Systemet ska använda ord och fraser som är bekanta för användaren. Systemet ska likna den verkliga världen genom att information ska visas i en naturlig och logisk ordning. Systemorienterade ord, uttryck och koncept ska inte användas. 3. Det ska finnas stöd för att ångra sig och möjlighet att göra om. Användare ska kunna klicka på fel funktion och kunna ångra sig utan att behöva gå igenom en lång dialog först. 4. Systemet ska vara konsekvent och följa de standarder som finns. Användaren ska inte behöva fundera på om olika ord och funktioner betyder samma sak eller gör samma sak. 5. Helst ska systemet undvika fel helt, men om fel ändå uppstår ska dessa ge bra och för användaren tydliga felmeddelanden. 6. Användaren ska inte behöva komma ihåg information. Alternativ och objekt ska vara synliga när användaren behöver den informationen. Användaren ska inte behöva komma ihåg instruktioner och val från en dialog till nästa. 7. Systemet ska vara flexibilitet och effektivt. Vana användare ska ha tillgång till genvägar och möjlighet att genomföra uppgifter mer effektivt när de använder systemet ofta. 8. Systemet ska undvika onödig information. Varje extra enhet av information tar uppmärksamhet från den informationen som faktiskt är viktig. All information som inte behövs bör därför inte heller finnas. 9. Systemet ska hjälpa användaren att förstå och återhämta sig från misstag/fel. Felmeddelanden ska uttryckas i vanligt språk, förklara vad som gått fel och föreslå en lösning på problemet som användaren kan förstå. 10. Hjälpdokumentation kan vara nödvändig och i så fall ska den vara lätt att söka i och fokuserad på användarens uppgifter. Helst ska systemet gå att använda utan en manual. 10

19 Förstudie I detta avsnitt beskrivs den förstudie som gjordes inför intervjustudien. Resultatet av förstudien presenteras också här. Syfte och mål Målet med förstudien var att ta reda på vilka verktyg som fanns tillgängliga på Xlent BI och att få en inblick i Xlent BIs arbetssätt för att bättre förstå konsulterna vid intervjun. Målet var också att utvärdera användbarheten på Xlent BIs intranät för att ta reda på vilka problem som fanns där. Syftet med utvärderingen var inte att upptäcka alla detaljer utan att hitta vilka sidor eller funktioner som inte fungerade tillräckligt bra på intranätet. Syftet var också att ta reda på vilka funktioner som användes och vilka som inte användes. Tillvägagångssätt Förstudien var uppdelad i olika delar. Först gjordes en heuristisk utvärdering enligt Nielsens regler. Anledningen till att Nielsens regler användes var för att han är en erkänd expert inom området användbarhet och gränssnittsdesign. Denna utvärdering var fokuserad på det dåvarande intranätet. Steg nummer två i förstudien var att ta reda på vilka verktyg som användes av de anställda på Xlent BI. Till sist utformades fem uppgifter som skulle lösas. Dessa uppgifter utformades efter de behov en nyanställd eller en anställd på Xlent BI kan ställas inför. Uppslag till uppgifterna kom från författaren till denna rapport och dessa uppgifter utfördes för att få en inblick i hur de anställda på Xlent BI arbetar med intranätet. Uppgift 1: Hitta information om en anställd. Uppgift 2: Ta reda på när nästa konsultmöte är. Uppgift 3: Boka ett konferensrum. Uppgift 4: Hitta en mall för projektrapporter. Uppgift 5: Hitta en aktuell kommunikationskanal. Verktyg De verktyg som hittades under förstudien och genom samtal med medarbetare presenteras nedan med användningsområde. De verktyg som benämns senare i rapporten har också fått ett namn. För beskrivning av vad varje verktyg är, se ordlistan i början av denna rapport. E-post används i stor utsträckning på Xlent BI för att sprida information. För att skicka e-post används Microsoft Outlook. Microsoft Outlook används också för att boka konferensrum med mera. För att tidrapportera används ett tidrapporteringssystem som helt enkelt kommer att benämnas med tidrapporteringssystemet. I samma system går det även att få tidrapporter för t.ex. hur många timmar en viss konsult har lagt på ett visst projekt. För att lagra filer som har med olika projekt att göra använder Xlent BI en server. Den upplevs som svår att hitta på eftersom det finns väldigt mycket information där. Olika mappar som borde innehålla liknande information är strukturerade på olika sätt. Dessutom kan man inte söka efter informationen. Denna server med alla filer på kommer i den här rapporten att kallas för filservern. Xlent BI har ett intranät där det finns en del dokument och där nyheter publiceras. Där finns det länkar till övriga verktyg som Xlent BI använder. Intranätet har också en kalender med gemensamma händelser för alla Xlent BIs medarbetare, t.ex. deras 11

20 månadsmöten. Intranätet kommer genom hela rapporten kallas för intranätet. Första sidan av intranätet visas i figur 1 nedan. Figur 1: Startsidan av Xlent BI s intranät. Flera av medarbetarna har privata bloggar och det finns även en företagsblogg på Xlent BI. På grund av att inloggning krävs för att få se företagsbloggen har användningsfrekvens inte kunnat undersökas. I den här rapporten kommer företagsbloggen kallas för företagsbloggen. Det finns en wiki som är till för de utvecklare som arbetar med polopoly. Denna kommer att kallas för polopolywikin i den här rapporten. Den här wikin är framförallt till för dokumentation och kod som har med polopoly att göra. Det finns även en wiki som är till för alla medarbetare på Xlent BI. Den kommer i den här rapporten att kallas för arbetssättwikin. Den uppdateras sällan. Det finns en Google-grupp som används av de utvecklare som arbetar med Polopoly på Xlent BI. Utvecklarna använder gruppen till att fråga varandra om olika problem relaterade till polopoly. Denna Google-grupp kommer att kallas för Google-gruppen i den här rapporten. MSN är ett chattprogram som medarbetarna på Xlent BI använder dagligen för att prata och skicka information till varandra. I den här rapporten kommer det helt enkelt kallas MSN. För att uppdatera statusmeddelanden användes Jaiku för ca två år sen, men nu är det ingen som använder detta längre. Istället har Xlent BI börjat använda en tjänst som heter Yammer. Verktyget Yammer kommer i den här rapporten kallas för Yammer och då åsyftas Xlents nätverk på Yammer, inte företaget Yammer. Xlent BI har också en grupp på Facebook, men den uppdateras sällan. Vi genomförandet av den heuristiska utvärderingen kunde uppgift 5, som var att hitta en aktuell kommunikationskanal, inte lösas. 12

Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander. Innehållsförteckning

Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander. Innehållsförteckning 1 (6) Mottagare: Åsa Cajander Mårten Cronander Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Ten usability heuristics 2 1.2 Severity ratings for usability

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR I följande dokument hittar ni information om hur ni administrerar er nya hemsida. Manualen går endast igenom grundläggande administration. För mer avancerad redigering

Läs mer

Manual för Kalmar kommuns Nya intranät. piren.kalmar.se

Manual för Kalmar kommuns Nya intranät. piren.kalmar.se Manual för Kalmar kommuns Nya intranät piren.kalmar.se Innehåll Inloggning och aktivering av ditt konto... 3 Inställning vid första inloggning... 3 Arbetsytan på Piren... 4 Hjälp... 4 Dina profilinställningar...

Läs mer

NÄRHET ELLER DISTANS

NÄRHET ELLER DISTANS NÄRHET ELLER DISTANS Konsekvenser av digital internkommunikation Sveriges Kommuner och Landsting 2014-11-25 Catrin Johansson Professor i organisationers kommunikation Mittuniversitetet SOCIALA MEDIER

Läs mer

Profilera dig på LinkedIn. 10 steg till en lyckad profil

Profilera dig på LinkedIn. 10 steg till en lyckad profil Profilera dig på LinkedIn 10 steg till en lyckad profil Profilera dig på LinkedIn Med över 300 miljoner användare är LinkedIn världens största professionella nätverk och två miljoner svenskar är medlemmar.

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 TERMINOLOGI I Polopoly används ett antal grundläggande begrepp för publicering och hantering av information, eller innehåll som det också benämns. Nedan följer en kort genomgång av denna grundläggande

Läs mer

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR I följande dokument hittar ni information om hur ni administrerar er nya hemsida. Manualen går endast igenom grundläggande administration. För mer avancerad redigering

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR I följande dokument hittar ni information om hur ni administrerar er nya hemsida. Manualen går endast igenom grundläggande administration. För mer avancerad redigering

Läs mer

BÄTTRE VI-KÄNSLA MED INTRANÄT

BÄTTRE VI-KÄNSLA MED INTRANÄT INTRANÄT BÄTTRE VI-KÄNSLA MED INTRANÄT TEAMENGINE INTRANÄT JOBBA ÄNNU BÄTTRE TILLSAMMANS I ett företag vill man kunna fokusera på själva arbetet och uppnå stödjer och underlättar den interna kommunikationen

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Vårdförbundet Digital strategi Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Innehållsförteckning Digital strategi vad är det och varför behöver vi en sådan?... 2 Digitala strategin utgår från kommunikationsplattform

Läs mer

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Målsättningen med en kompetensworkshop och en kompetensbaserad kravprofil Målsättningen med en kompetensbaserad kravprofil är välja max 6 stycken

Läs mer

Frontermanual för Rektorsprogrammet

Frontermanual för Rektorsprogrammet Frontermanual för Rektorsprogrammet Denna manual beskriver övergripande vad Fronter är och hur det kan användas. Skapad: 2010-04-27 Version: 1.0 1 Innehållsförteckning Vad är Fronter?... 3 Vilka behörigheter

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer Inledning och läsanvisning I detta dokument finns KI:s riktlinjer beträffande utvecklingssamtal

Läs mer

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Under mars månad i år svarade ni på en undersökning gällande Kommuners användning av sociala medier som utfördes som del av ett examensarbete

Läs mer

Wordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110407. STAFFANSTORP Framtidens kommun

Wordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110407. STAFFANSTORP Framtidens kommun STAFFANSTORP Framtidens kommun 1 Innehållsförteckning Det nya informationssamhället sid 3 Staffanstorps kommun framtidens kommun sid 4 Det sociala medier i korta drag sid 5 Vad är wordpress sid 6 Att skriva

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Fältstudier och analys

Fältstudier och analys Fältstudier och analys Jan Gulliksen Människa-datorinteraktion IT-institutionen Uppsala universitet http://www.it.uu.se Övningsuppgift I grupper om tre personer Låna ut en mobiltelefon till den som sitter

Läs mer

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Inledning Vi ska utveckla en ny webbplats på www.svenskscenkonst.se. Vårt mål är att ha en ny webbplats färdig att användas fullt

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Modul 7 Att söka arbete För Handledare

Modul 7 Att söka arbete För Handledare Modul 7 Att söka arbete För Handledare Kindly reproduced from Foundations for Work project with permission from DiversityWorks (Project no 2012-1-GB2-LEO05-08201) Introduktion Söka efter ett jobb kan ta

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Hej, vi tror att Nordens bästa intranät digitala arbetsplats finns på Vasakronan!

Hej, vi tror att Nordens bästa intranät digitala arbetsplats finns på Vasakronan! Hej, vi tror att Nordens bästa intranät digitala arbetsplats finns på Vasakronan! Sedan 2001 är IT och kommunikation på Vasakronan en integrerad enhet. Det gör att vi på ett enkelt sätt kan kombinera den

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff

ESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff Riktlinjer för arbetsplatsträffar Arbetsplatsträffen ska möjliggöra för samtliga medarbetare att aktivt delta i och ta ansvar för utveckling, planering och uppföljning samt ständig förbättring av den egna

Läs mer

Skriva och skapa med datorn

Skriva och skapa med datorn 2012-12-06 19:11 Sida 1 (av 6) Skriva och skapa med datorn En dator kan man använda i många olika syften. Kanske spelar du mest dataspel och umgås med vänner i communities och på Facebook? Kanske använder

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar Vig23119439-1 ESLÖVS KOMMUN Carin Svensson 0413-621 71 Utlåtande 2011-12-01 Vård- och omsorgsnämnden,t. INVESTOR IN PEOPLE Informationsstrategi Vård och Omsorg Förslag till beslut Förvaltningen föreslår

Läs mer

TDDC74 - Projektspecifikation

TDDC74 - Projektspecifikation TDDC74 - Projektspecifikation Projektmedlemmar: Namn Efternamn abcde123@student.liu.se Namn Efternamn abcde123@student.liu.se Handledare: Handledare handledare@ida.liu.se eller handledare@student.liu.se

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Rafel Ridha Projektdefinition

Rafel Ridha Projektdefinition Rafel Ridha Projektdefinition Utveckling av applikation för Windows Phone Dokumenttitel Projektdefinition Dokumentförfattare Rafel Ridha Dokumentnamn Projektdefinition xx.pdf Version 0.3 E-post rafelr@kth.se

Läs mer

APA för nybörjare. Innan du börjar. Översikt

APA för nybörjare. Innan du börjar. Översikt APA för nybörjare Den här texten är tänkt som en snabb introduktion hur du kan använda publiceringssystemet APA (Advanced Publication Application) för att redigera webbplatser. Texten kräver inga förkunskaper

Läs mer

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering Projecticon PKS Microsoft Project och dokumenthantering "Kunskap och färdigheter inom trafik är nyckelbegrepp hos oss. Då krävs exakthet och en inarbetad metodik eftersom vi bland annat levererar kritiska

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Lite om lanseringstankar

Lite om lanseringstankar Lite om lanseringstankar Carina Asplund Informationsstrateg (internkommunikation) och projektledare för nytt intranät Björn Hagström Systemintegratör (webb) och projektmedlem i intranätprojektet med speciellt

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Process- och metodreflektion Grupp 5

Process- och metodreflektion Grupp 5 Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder

Läs mer

Kom igång med Vår arbetsmiljö

Kom igång med Vår arbetsmiljö Kom igång med Vår arbetsmiljö Vår arbetsmiljö är ett verktyg från Suntarbetsliv som involverar medarbetarna i undersökningen av arbetsmiljön. Undersökningsmetoden beaktar såväl risk- som friskfaktorer.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Administrera projekt på arvsfonden.se

Administrera projekt på arvsfonden.se Manual för projektansvariga på arvsfonden.se 20140611, ver2. Administrera projekt på arvsfonden.se Den här manualen vänder sig till dig som är projektledare eller projektadministratör för ett projekt på

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Version: 1.0.1 Datum: 2012-05-23. DynaMaster 5 Golf Övergripande manual

Version: 1.0.1 Datum: 2012-05-23. DynaMaster 5 Golf Övergripande manual Version: 1.0.1 Datum: 2012-05-23 DynaMaster 5 Golf Övergripande manual Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Systemkrav 3 2 Logga in 4 3 Översikt 5 4 Verktygsfält och funktioner 6 4.1 Översikt gränssnitt

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling -

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling - Utvärdering Fredag 1 oktober 13-15 F1 Ann Lantz - alz@nada.kth.se Anna Swartling - ast@kth.se Övergripande (1) Av den verkliga världen: Hur agerar man, vad händer? Hur används teknik? Beteendevetenskapliga

Läs mer

KOM IGÅNG MED EN SOCIAL OCH EFFEKTIV SAMARBETSPLATTFORM

KOM IGÅNG MED EN SOCIAL OCH EFFEKTIV SAMARBETSPLATTFORM 1 2 3 KOM IGÅNG MED EN SOCIAL OCH EFFEKTIV SAMARBETSPLATTFORM Podio är en mobil- och molnbaserad tjänst för samarbete och informationshantering. Podio hjälper dig att skapa ordning och reda i en social

Läs mer

Vad påverkar designen?

Vad påverkar designen? Vad påverkar designen av ett gränssnitt? Vi ser arbetet med design av ett användargränssnitt som något som liknar en arkitekts arbete. En arkitekt ska i sin utformning av en ny byggnad se till att: Byggnaden

Läs mer

Styrelsebloggens bruksanvisning

Styrelsebloggens bruksanvisning Styrelsebloggens bruksanvisning sidan 1 av 11 Styrelsebloggens bruksanvisning 1. Inledning Skattkammarvägens samfällighetsförening i Lindsdal, Kalmar består av 85 friliggande hus fördelat på gatorna: Skattkammarvägen

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Kommunicera förbättringar

Kommunicera förbättringar Kommunicera förbättringar www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets

Läs mer

Fö 4: Utvärdering. Gästföreläsning. Muddy-cards resultat. Varför och vad? Varför? Vad? Mot vad? (Krav) Hur? IMPACT

Fö 4: Utvärdering. Gästföreläsning. Muddy-cards resultat. Varför och vad? Varför? Vad? Mot vad? (Krav) Hur? IMPACT Varför? Vad? Mot vad? (Krav) Hur? IMPACT Fö 4: Utvärdering Gästföreläsning Computer Supported Collaborative Work flera användare. Live Help Systems Johan Åberg Vecka 10 Måndag 3/3 kl 10 i sal C3 Muddy-cards

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet?

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet? Konverteringsskolans andra del behandlade vikten av att lära känna sina besökare. Vi kommer nu att arbeta vidare med besökarna i åtanke och fokusera på hur pass väl de kan använda webbplatsen. Om webbplatsen

Läs mer

Version 1.8.7A. Tidrapportering med ctimesheet

Version 1.8.7A. Tidrapportering med ctimesheet Version 1.8.7A Tidrapportering med ctimesheet Installation I tidrapporten på webben finns en ikon som heter Mobile. Klicka på ikonen. En sida öppnas och du kan här välja mellan automatisk eller manuell

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning Ledaravtalet - från ord till handling Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning 2. Möjligheternas avtal Ledaravtalet kopplar ihop företagets affärsidé och mål med personlig

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun 2(8) Innehåll 1 Syfte... 3 2 Målsättning... 3 3 Informations- och kommunikationsansvar... 4 3.1 Ledningsansvar... 4 3.2 Individens ansvar...

Läs mer

NYCKELN DIÖS INTRANÄT

NYCKELN DIÖS INTRANÄT NYCKELN DIÖS INTRANÄT I designen av intranätet har fokus varit att hålla information relevant och personlig med en ambition om att all information ska riktas mot målgrupper och alltid finnas tillgänglig

Läs mer

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner - Examensarbete av Lina Smith och Petra Hansson, socionomprogrammet inriktning verksamhetsutveckling, Malmö Högskola Kontakt:

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen

Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Chattar, bloggar,

Läs mer

2009-08-20. Manual för Typo3 version 4.2

2009-08-20. Manual för Typo3 version 4.2 2009-08-20 Manual för Typo3 version 4.2 1 2 Innehåll: 1. Allmänt 4 2. Grunderna i Typo3 5 2.1 Knappar 5 2.2 Inloggning 5 2.3 Den inledande vyn 6 2.4 Sidträdet 7 3. Sidor 8 3.1 Skapa en ny sida 8 3.1.1

Läs mer

Version 1.9.2a. Tidrapportering med ctimesheet på Android

Version 1.9.2a. Tidrapportering med ctimesheet på Android Version 1.9.2a Tidrapportering med ctimesheet på Android Installation I tidrapporten på webben finns en ikon som heter Mobile. Klicka på ikonen. En sida öppnas och du kan här välja mellan automatisk eller

Läs mer

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org En kort vägledning för vuxna Ta del av mer råd och tips kring ungas användning av nätet på www.surfalugnt.se 2015 ConnectSafely.org Fem vanliga frågor från vuxna om Instagram 1. Varför gillar tonåringar

Läs mer

Innehåll. Motivation och trygghet i arbetslivet...5 Medarbetarprocessen... 7 Styrning och förändring... 8 Skärpt lagstiftning Årsschema...

Innehåll. Motivation och trygghet i arbetslivet...5 Medarbetarprocessen... 7 Styrning och förändring... 8 Skärpt lagstiftning Årsschema... Innehåll Motivation och trygghet i arbetslivet...5 Medarbetarprocessen... 7 Styrning och förändring... 8 Skärpt lagstiftning... 10 Årsschema... 10 Kompetensbedömningar...14 Bedömningskriterier... 19 Bedömningsnivåer...

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Koppla ihop intern och extern kommunikation med sociala medier Damra Muminovic och Johanna Snickars

Koppla ihop intern och extern kommunikation med sociala medier Damra Muminovic och Johanna Snickars Koppla ihop intern och extern kommunikation med sociala medier Damra Muminovic och Johanna Snickars Om Europeiska privat och tjänstereseförsäkringar 2 miljoner privatresenärer 1,5 miljoner tjänstereseresenärer

Läs mer

Marie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard

Marie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard Marie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard Innehåll Om Wiki- funktionen... 1 Skapa en Wiki... 1 Lägg till/ redigera innehåll i en Wiki... 3 Läsa/skriva

Läs mer

Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 Lunds Universitet HT-2012

Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 Lunds Universitet HT-2012 Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 HT-2012 Praktikplats: Strandberghaage AB Tegnergatan 34 113 59 Stockholm Praktikperiod 28 augusti 2012 18 januari 2013. Handledare: Pelle Strandberg Jag har under hösten

Läs mer

Administrera projekt på arvsfonden.se

Administrera projekt på arvsfonden.se Administrera projekt på arvsfonden.se Den här manualen vänder sig till dig som är projektledare eller projektadministratör för ett projekt på www.arvsfonden.se Innan du kan börja arbeta med er projektsida

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Bakgrund Nordmalings kommun använder idag sociala medier för att kommunicera med allmänheten. Syftet med särskilda riktlinjer är att säkerställa

Läs mer

Sociala Medier för Employer branding och Rekrytering

Sociala Medier för Employer branding och Rekrytering Sociala Medier för Employer branding och Rekrytering STPs Testdag den 26 maj 2010 Operaterrassen, Stockholm Monica Westberg, Ericsson Anna Dyhre, Mindshift Agenda Introduktion Bakgrund till att göra internationell

Läs mer

Verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre

Verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre Socialt innehåll Verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre Det råder inget tvivel om att alla har rätt till ett liv med ett socialt innehåll vare sig man är ung eller gammal, om man klarar sig

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer