Samråd angående förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt

Transkript

1 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/00558 Samråd angående förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt Sammanfattning Uddevalla kommun har fått en remiss om förvaltningen av Västerhavets vattendistrikt från Vattenmyndigheten Västerhavet. Det har skickats vidare till samhällsbyggnadsnämnden, VästVatten samt Uddevalla Energi på remiss. Samhällsbyggnadsnämnden har svarat utifrån ett myndighetsperspektiv medan Väst Vatten har svarat utifrån ett verksamhetsutövarperspektiv. Båda har kommenterat åtgärderna utifrån sina olika roller. Synpunkterna som är riktade till Vattenmyndigheten återfinns i yttrandet till ärendet. Uddevalla Energi har ställt sig bakom yttrandet. Kommunen vill även särskilt poängtera följande: - Att genomföra samråd med kommunerna efter 5 års arbete är positivt men ändå otillräckligt. Regelbundna samråd bör ske under hela åtgärdscykeln. Detta hade minskat andelen fel som förekommer i åtgärdsdatabasen VISS (Vatteninformation Sverige). - Hur åtgärderna ska finansieras är fortfarande oklart. De åtgärdsförslag som finns i VISS kan till viss del finansieras med principen "förorenaren betalar" (polluter pays priciple). Kommunen anser att det inte är lösningen för att finansiera samtliga åtgärder då det inte är möjligt att härleda alla utsläpp. För att nå målen krävs en statlig finansiering exempelvis utökad medel till landsbruksprogrammet eller andra statliga stöd. Annars finns det risk för att näringsidkare drabbas oproportionerligt. - Åtgärdsförslagen i VISS är schablonartade och ibland baserade på felaktiga uppgifter. Det är viktigt att poängtera att åtgärderna i VISS enbart är förslag som inte fastställs när åtgärdsprogrammet formellt beslutas. - Åtgärd 6: Att ta fram regionala vattenförsörjningsplaner bör Länsstyrelsen ansvara för. - Åtgärd 7: Det är bra om frågor som berör dricksvattenförsörjning, spillvatten och dagvatten får en större roll i den kommunala planeringen. Översiktsplanen är dock inte tvingande. Översikt- och detaljplanering och prövning enligt plan och bygglagen kan inte på egen hand säkerställa att miljökvalitetsnormer för vatten uppfylls. - Bäveån är en viktig del av Uddevalla, både nu och historiskt och för framtiden. Det är många intressenter som idag använder sig av vattnet, energiproduktion, dricksvattenförsörjning, rekreation, fiske osv. Det är viktigt att samtliga intressenter samverkar så att vattnets bästa sätts i fokus och de mest lämpade och kostnadseffektiva åtgärderna sätts in. - Bäveåns vattenråd har en viktig roll i att företräda det allmänhetens intressen i Bäveån. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

2 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Forts. 147 Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunledningskontorets yttrande Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Miljö och stadsbyggnads tjänsteskrivelse Väst Vattens remissvar Skrivelse inskickat från LRF:s kommungrupp i Uddevalla, Vattenrådet för Bohuskustens remissvar, Följebrev till samrådgällande förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt, Sammanställning för åtgärdsområde Västerhavets kustvatten Sammanställning för åtgärdsområde Bäveån Sammanställning för åtgärdsområde Kustnära områden norr Beslut Kommunstyrelsen beslutar att som svar på remissen lämna kommunledningskontorets yttrandet daterad Vid protokollet Annica Åberg Justerat Evy Gahnström, Carin Ramneskär Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Länsstyrelsen Västra Götalands län Samhällsbyggnadsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

3 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(4) Handläggare Översiktsplanerare Lynn Joel Telefon Samråd angående förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt Sammanfattning Uddevalla kommun har fått en remiss om förvaltningen av Västerhavets vattendistrikt från Vattenmyndigheten Västerhavet. Det har skickats vidare till Samhällsbyggnadsnämnden, VästVatten samt Uddevalla Energi på remiss. Samhällsbyggnadsnämnden har svarat utifrån ett myndighetsperspektiv medan Väst Vatten har svarat utifrån ett verksamhetsutövarperspektiv. Båda har kommenterat åtgärderna utifrån sina olika roller. Synpunkterna som är riktade till Vattenmyndigheten återfinns i yttrandet till ärendet. Uddevalla Energi har ställt sig bakom yttrandet. Kommunen vill även särskilt poängtera följande: - Att genomföra samråd med kommunerna efter 5 års arbete är positivt men ändå otillräckligt. Regelbundna samråd bör ske under hela åtgärdscykeln. Detta hade minskat andelen fel som förekommer i åtgärdsdatabasen VISS (Vatteninformation Sverige). - Hur åtgärderna ska finansieras är fortfarande oklart. De åtgärdsförslag som finns i VISS kan till viss del finansieras med principen förorenaren betalar (polluter pays priciple). Kommunen anser att det inte är lösningen för att finansiera samtliga åtgärder då det inte är möjligt att härleda alla utsläpp. För att nå målen krävs en statlig finansiering exempelvis utökad medel till landsbruksprogrammet eller andra statliga stöd. Annars finns det risk för att näringsidkare drabbas oproportionerligt. - Åtgärdsförslagen i VISS är schablonartade och ibland baserade på felaktiga uppgifter. Det är viktigt att poängtera att åtgärderna i VISS enbart är förslag som inte fastställs när åtgärdsprogrammet formellt beslutas. - Åtgärd 6: Att ta fram regionala vattenförsörjningsplaner bör Länsstyrelsen ansvara för. - Åtgärd 7: Det är bra om frågor som berör dricksvattenförsörjning, spillvatten och dagvatten får en större roll i den kommunala planeringen. Översiktsplanen är dock inte tvingande. Översikt- och detaljplanering och prövning enligt plan och bygglagen kan inte på egen hand säkerställa att miljökvalitetsnormer för vatten uppfylls.

4 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(4) - Bäveån är en viktig del av Uddevalla, både nu och historiskt och för framtiden. Det är många intressenter som idag använder sig av vattnet, energiproduktion, dricksvattenförsörjning, rekreation, fiske osv. Det är viktigt att samtliga intressenter samverkar så att vattnets bästa sätts i fokus och de mest lämpade och kostnadseffektiva åtgärderna sätts in. Bäveåns vattenråd har en viktig roll i att företräda det allmänhetens intressen i Bäveån. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Yttrande Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Väst Vattens remissvar. Skrivelse inskickat från LRF:s kommungrupp i Uddevalla, Vattenrådet för Bohuskustens remissvar daterat Följebrev till samrådgällande förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt Sammanställning för åtgärdsområde Västerhavets kustvatten Sammanställning för åtgärdsområde Bäveån Sammanställning för åtgärdsområde Kustnära områden norr Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att som svar på remissen lämna yttrandet daterad Ärendebeskrivning Kommunen har fått en remiss om förvaltningen av Västerhavets vattendistrikt. EU:s ramdirektiv för vatten, vattendirektivet, kom redan år Det innebär att vi har ett gemensamt regelverk för att säkra god vattenkvalité i Europa. Vattendirektivet är en del av svensk lagstiftning sedan satte man målet att alla stora problem i svenska vatten skulle vara lösta år Problemen blev inte lösta till 2015 och arbetet måste fortsätta. För att nå målen arbetar man i 6-års cykler med vattenförvaltningen. Inför varje ny cykel tar vattenmyndigheten en förvaltningsplan, ett åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer. Under perioden 1 november 2014 till 30 april 2015 är det samråd för det som ska gälla inför nästa 6-års period. Samrådet består av tre delar;

5 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 3(4) Förvaltningsplanen är ett strategiskt dokument som sammanfattar läget efter den senaste förvaltningscykeln och beskriver riktningen för det kommande arbetet. En miljökvalitetsnorm är ett kvalitetskrav, varje vattenförekomst får en miljökvalitetsnorm som anger vilken status den ska ha vid en viss tidpunkt. Åtgärdsprogrammet tar upp vad kommuner och myndigheter behöver göra för att miljökvalitetsnormerna ska nås. Det är sk. styrmedelsåtgärder som ska skapa förutsättningar att genomföra konkreta åtgärder. I åtgärdsprogrammet finns 10 åtgärder som är riktade till kommunen. Kopplat till åtgärdsprogrammet finns en rad åtgärder föreslagna i VISS. Där finns information om möjliga åtgärder, genomförda åtgärder och planerade åtgärder. I kartor kan man se vart behovet av åtgärder är som störst. De åtgärder som föreslås i VISS är förslag på hur man kan nå miljökvalitetsnormen i respektive vattendrag. Uddevalla kommun berörs av 4 åtgärdsområden, Bäveån, Göta Älvs huvudfåra, Kustnära områden norr och Västerhavets kustvatten. I sina remissvar har Samhällsbyggnadsnämnden samt Väst Vatten även kommenterat att kostnaderna för verksamheten kommer att öka på grund av de föreslagna åtgärderna. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har skickat en skrivelse till kommunen med önskemål om att kommunen ska ta med LRF:s synpunkter i sitt remissvar. De lyfter fram bland annat att det finns en farhåga att åtgärdsprogrammet kommer att stark begränsa markanvändningen i kommunen. Vidare beskriver LRF några exempel där åtgärdsprogrammet ger negativa näringspolitiska konsekvenser. Kommunen lyfter fram att åtgärderna inte är finansierad och det finna behov av statlig finansiering så att t ex. lantbrukare inte drabbas oproportionerligt. I övrigt förutsätter kommunen förutsätter att LRF skickar in sina synpunkter direkt till Vattenmyndigheten Västvatten. Vattenrådet för Bohuskusten har skickat sitt remissvar till kommunen för kännedom. Peter Larsson Kommundirektör Lynn Joel Översiktsplanerare

6 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 4(4) Expediera till Länsstyrelsen Västra Götalands län Samhällsbyggnadsnämnden

7 Yttrande Kommunledningskontoret 1(8) Handläggare Översiktsplanerare Lynn Joel Telefon Yttrande om samråd angående förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt Sammanfattning Uddevalla kommun har fått en remiss om förvaltningen av Västerhavets vattendistrikt från Vattenmyndigheten Västerhavet. Kommunen har i detta yttrande lämnat en del allmänna synpunkter samt kommentarer på åtgärderna som är riktade till kommuner. Kommunen vill särskilt poängtera följande: - Att genomföra samråd med kommunerna efter 5 års arbete är positivt men ändå otillräckligt. Regelbundna samråd bör ske under hela åtgärdscykeln. Detta hade minskat andelen fel som förekommer i åtgärdsdatabasen VISS (Vatteninformation Sverige). - Hur åtgärderna ska finansieras är fortfarande oklart. De åtgärdsförslag som finns i VISS kan till viss del finansieras med principen förorenaren betalar (polluter pays principle). Kommunen anser inte att det är lösningen för att finansiera samtliga åtgärder då det inte är möjligt att härleda alla utsläpp. För att nå målen krävs en statlig finansiering exempelvis utökad medel till landsbruksprogrammet eller andra statliga stöd. Annars finns det risk för att näringsidkare drabbas oproportionerligt. - Åtgärdsförslagen i VISS är schablonartade och ibland baserade på felaktiga uppgifter. Det är viktigt att poängtera att åtgärderna i VISS enbart är förslag som inte fastställs när åtgärdsprogrammet formellt beslutas. - Åtgärd 6: Att ta fram regionala vattenförsörjningsplaner bör Länsstyrelsen ansvara för. - Åtgärd 7: Det är bra om frågor som berör dricksvattenförsörjning, spillvatten och dagvatten får en större roll i den kommunala planeringen. Översiktsplanen Postadress Uddevalla Besöksadress Stadshuset Varvsvägen 1 Telefon Fax E-post kommunledningskontoret@uddevalla.se

8 Yttrande 2(8) är dock inte tvingande. Översikt- och detaljplanering och prövning enligt plan och bygglagen kan inte på egen hand säkerställa att miljökvalitetsnormer för vatten uppfylls. - Bäveån är en viktig del av Uddevalla, både nu och historiskt och för framtiden. Det är många intressenter som idag använder sig av vattnet, energiproduktion, dricksvattenförsörjning, rekreation, fiske osv. Det är viktigt att samtliga intressenter samverkar så att vattnets bästa sätts i fokus och de mest lämpade och kostnadseffektiva åtgärderna sätts in. Bäveåns vattenråd har en viktig roll i att företräda det allmänhetens intressen i Bäveån. Synpunkter Allmänna synpunkter på förslaget till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram samt på åtgärdsförslagen i VISS Kommunen har ett brett arbetsområde och måste se på helheten i vattenfrågorna båda som verksamhetsutövare, myndighet och markägare. Att genomföra samråd med kommunerna efter 5 års arbete är positivt men ändå otillräckligt. Regelbundna samråd bör ske under hela åtgärdscykeln. Detta hade minskat andelen fel som förekommer i åtgärdsdatabasen VISS. Vattenmyndighetens förslag är omfattande. Förvaltningsplan och åtgärdsprogram är mer konkreta sedan 2009 men mycket arbete återstår. Åtgärderna som är riktade till kommunerna är i många fall beroende av att andra myndigheter beslutar om föreskrifter och riktlinjer. Det är därför svårt att få en blick över var den nya planen egentligen innebär för kommunen på sikt. Även om åtgärdsprogrammet inte har åtgärder som är riktade direkt mot den enskilde invånaren påverkas de av beslut som fattas till följd av programmet. De åtgärder som genomförts sedan 2009 har finansierats på olika sätt. Mycket har skett inom ordinarie verksamhet och budget. Det har även funnits olika möjligheter att söka bidrag. Även om man gjort en samhällsekonomisk konsekvensanalys denna gång är det mycket kring finansieringen som känns oklart. De åtgärdsförslag som finns i VISS kan till viss del finansieras med principen förorenaren betalar (polluter pays principle). Kommunen anser att det inte är lösningen för att finansiera samtliga åtgärder då det inte är möjligt att härleda alla utsläpp. För att nå målen krävs en statlig finansiering exempelvis utökad medel till landsbruksprogrammet eller andra statliga stöd. Annars finns det risk för att näringsidkare drabbas oproportionerligt Styrmedlen som föreslås i detta åtgärdsprogram ska dock inte betraktas som tvingande utan ses som förslag på lämpliga styrmedel.

9 Yttrande 3(8) Åtgärderna som föreslås är i många fall kostsamma. Kommunen kommer få en viktig roll när det gäller att få åtgärderna att gå från förslag till verklighet. Att lägga en stor del av åtgärdsförslagen som åtgärder som kommunens ska verkställa genom sin tillsyn innebär att kommunens miljöavdelning får fler och nya arbetsområden. Ansvaret för kommuner och myndigheter måste bli tydligare och resurser måste till för att detta ska vara möjligt. Det är mycket viktigt att ha i åtanke att varje förordning, föreskrift eller annat regelverk som tas fram måste omedelbart följas av en vägledningsinsats av stora mått så att den myndighet som ska pröva och utöva tillsyn vet hur de nya reglerna ska tillämpas och med en nationell informationsinsats till de som berörs av de nya regelverken. Bäveån är en viktig del av Uddevalla, både nu och historiskt. Det är många intressenter som idag använder sig av vattnet, energiproduktion, dricksvattensförsörjning, rekreation, fiske osv. Det är viktigt att samtliga intressenter samverkar så att vattnets bästa sätts i fokus och de mest lämpade och kostnadseffektiva åtgärderna sätts in. Bäveåns vattenråd har en viktig roll i att företräda det allmänhetens intressen i Bäveån. Inom Bäveåns åtgärdsområde finns idag 6 större kraftverk. För tre av dessa föreslår man i VISS att antingen utrivning eller fiskvägar ska göras. Som det är idag finns det fiskvägar förbi de två dämmen närmast mynningen, funktionen på dessa är dock oklar. Det tredje vandringshindret, Fossums kvarn, är ett naturligt vandringshinder. När det gäller vandringshinder är högsta prioritet att åtgärda och förbättra det vandringshinder som finns fram till första naturliga vandringshindret från mynningen. I delar av Bäveåns system har det konstaterats kräftpest. Kräftpesten är ett hot mot kvarvarande flodkräftbestånd inom Bäveåns avrinningsområde. När man planerar åtgärder såsom utrivning och fiskvägar i Bäveåns system måste dessa göras så att man inte riskerar att sprida kräftpesten över ett större område. I tabellen med åtgärdsförslag för enskilda avlopp har man enbart räknat på om alla avlopp åtgärdas till normal skyddsnivå för miljöskydd. Det vore intressant att se även hur mycket reningen från normal upp till hög skyddsnivå kostar. Det är tydligt att investering för rening av enskilda avlopp är mycket stor. Det vore intressant med en analys gentemot andra åtgärder, exempelvis musselodling i åtgärd. Det vore intressant att ha en jämförande andelsfigur som visar fördelningen utan att ta med Skansverket som bara påverkar avrinningsområdet några meter. Det hade varit mer motiverande för åtgärder på exempelvis enskilda avlopp i hela tillrinningsområdet. På sidan 6 i förslaget till Förvaltningsplan beskriver vattenmyndigheten behovet av att förstärka integrationen mellan vattenförvaltning, klimatanpassning och översvämningsrisker. Vattenmyndigheterna listar några områden som berörs: - Ett förändrat klimat medför en påtaglig risk för en försämrad råvattenkvalitet. - I många områden med översvämningsrisk finns även områden med förorenad mark.

10 Yttrande 4(8) - Med mer nederbörd ökar bräddning av orenat avloppsvatten från kommunala ledningsnät och dess reningsverk. En av de vägledande principerna för vattenförvaltningen är att förorenaren betalar (Polluter Pays principle). Detta medför sannolikt att kostnaderna för att säkerställa dricksvattenförsörjningen och omhändertagandet av avloppsvatten kommer att öka för kommunen i framtiden På sidan 126 resonerar vattenmyndigheten kring att produktionen av dricksvatten behöver finansieras långsiktigt för framtida investeringar. I jämförelse med andra europeiska länder konstateras också att Sverige har en relativt låg VA-taxa. Detta stämmer väl överens med VA-huvudmännens branschorganisation Svenskt Vattens analys av kostnaderna för vatten- och avloppstjänster. Kommentarer på åtgärder som är riktade till kommunen: Åtgärd 1 Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av: a) miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs, b) förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder Kommentarer: Åtgärder som handlar om åtgärd 1 är alltför övergripande och anger att mer utredning krävs för att åtgärder ska kunna sättas in. Men det framgår inte när sådana utredningar ska vara klara eller på vilket sätt utredningarna ska göras eller av vem. Kommunen anser att om kraven på verksamhetsutövaren kommer att öka i framtiden är det viktigt att detta sker i samråd och inte enbart baseras på VISS. Åtgärdsförslagen i VISS är schablonartade och ibland baserade på rent felaktiga uppgifter. Västvatten har sammanställt ett dokument som beskriver förslagna åtgärder i VISS och hur de förhåller sig till de verkliga förhållandena. Se även avsnitt Kommentarer till åtgärdsförslag i VISS. Åtgärd 2 Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas b) tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten Kommentarer: a) Kommunen bedriver redan i dag tillsyn med fokus på riskbedömning där vi granskar vi de risker som lantbrukaren har i sin verksamhet. Vattenfrågorna är redan idag en del

11 Yttrande 5(8) av det vi tittar på. När vi gör riskklassningen är miljökvalitetsnormen för vatten med som underlag och för prioritering. Kommunens marker som är utarrenderade där är verksamhetsutföraren ansvarig och får följa de regler och lagar som gäller. I naturreservaten som kommunen förvaltar och har naturbete är det liten påverkan av kväve och fosfor. b) Kommunen använder ej växtskyddsmedel i förebyggande syfte. Vår tillsyn fokuseras på integrerat växtskydd. Åtgärd 3 Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte följer miljökvalitetsnormerna för vatten. Kommentarer: Det är hög skyddsnivå för miljöskydd som avses (alltså krav på rening av kväve och fosfor) vilket vore bra att vara tydlig med. Det vore bra att särskilja när det egentligen är viktigt att rena kväve, eftersom det ställer extra teknikkrav på avloppsreningen som är fördyrande. Enbart hög fosforrening är enklare att uppnå. Om kväverening inte är viktigt för recipienten vore det viktigt att inte schablonmässigt föreslå hög skyddsnivå med avseende på miljöskydd. I åtgärdsförslaget bör det ingå ett specifikt förslag på tillsyn/åtgärdstakt där det anges hur snabbt kommunen bör gå igenom och ställa krav på sina befintliga avlopp. Åtgärd 4 Kommunerna behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp Kommentarer: Även här är det viktigt att tillsynen och de eventuella ökade kraven på reningen utgår från verkliga förhållanden och inte utgår från uppgifterna i VISS. Kommunen bedömer att ökade krav kan leda till att vissa mindre verk kan behöva en del investeringar men det som framförallt kan medföra en betydande kostnad är krav på ledningsnät, bräddning och ovidkommande vatten. Kommunen anser att ökade krav inom dessa områden på ett tydligt sätt måste kopplas till recipientens känslighet och samtidigt vara i relation till VA-huvudmannens andel av alla sektorers utsläpp. Det bedöms inte rimligt att VA-kollektivet skall ta en oproportionerligt stor kostnad jämfört med andra branscher. Åtgärd 5 Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor, genom att inom sina ansvarsområden genomföra kompletterande åtgärder så som behandling/hantering av närings-belastade sediment, biomanipulation eller motsvarande

12 Yttrande 6(8) Kommentarer: Åtgärd 5 känns i dagsläget väldigt otydlig. Kommunen ska vidta dessa åtgärder om man inte kommer uppnå målet men det är otydligt när de ska sättas in. Det krävs att åtgärd 5 tydliggörs för det kommande åtgärdsarbetet. Åtgärd 6 Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen a) inrätta vattenskyddsområden b) vid behov revidera skyddsområdenas avgränsningar och föreskrifter c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn d) uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner e) se till så att samtliga allmänna yt-och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag Kommentarer: Kommunen ser alla ovanstående punkter som strategiskt viktiga för att trygga den framtida vattenförsörjningen och arbetar redan idag med dessa frågor. För Kommunens del handlar det främst om att se över vattenskyddsområden och tillstånden för vattenuttag. VA-huvudmannen kan inte på egen hand uppfylla åtgärdsförslagen utan det förutsätter att kommunen bidrar i arbetet och fattar nödvändiga beslut Framtagandet av en regional vattenförsörjningsplan bedömer Kommunen som en viktig strategisk åtgärd för att långsiktigt trygga dricksvattenförsörjningen, men att ta fram regionala vattenförsörjningsplaner bör Länsstyrelsen ansvara för. 6 a) Åtgärdsförslaget kan uppfattas som att det ska inrättas vattenskyddsområden med föreskrifter för alla enskilda vattentäkter. Det är önskvärt att avgränsa de enskilda vattentäkter där det är rimligt att ställa krav på vattenskyddsområde, exempelvis vattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller där uttaget är mer än 10 m3 per dag (motsvarande punkt c)). Det finns ett stort behov av vägledning för hur man går tillväga för att upprätta vattenskyddsområde för dessa enskilda vattentäkter. Åtgärd 7 Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärden behöver genomföras efter samråd med länsstyrelserna. Kommentarer: Det är bra om frågor som berör dricksvattenförsörjning, spillvatten och dagvatten får en större roll i den kommunala planeringen. Översiktsplanen är dock inte tvingande. Översikt- och detaljplanering och prövning enligt plan och bygglagen kan inte på egen hand säkerställa att miljökvalitetsnormer för vatten uppfylls. Åtgärd 8 Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsplaner Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelsen Kommentarer: Detta arbete pågår redan i Uddevalla kommun.

13 Yttrande 7(8) Åtgärd 9 Kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet Åtgärden behöver utföras efter samverkan med berörd länsstyrelse och Trafikverket. Kommentarer: Det är viktigt att vandringshinder åtgärdas men det kommunala vägnätet är stort och det måste vara ett långsiktigt arbete med avvägningar och prioriteringar på hur det kan utföras. I dagsläget är det inte prioriterat i kommunen att åtgärda vägtrummor. Andra myndigheters åtgärder De flesta åtgärdspunkter som åligger andra myndigheter handlar om att ge vägledning och följa upp att kommunerna genomför de åtgärder som krävs för att miljökvalitetsnormerna ska uppfyllas. Det finns däremot en punkt som är värt att nämna lite mer om, Naturvårdsverkets åtgärd nummer 2. Den innebär att man ska upprätta ett nationellt register på avloppsledningsnätets utsläppspunkter, samt begära kontinuerlig inrapportering av utsläppsmängder från respektive punkt. Om detta införs innebär det ett omfattande arbete för alla VA-huvudmän. Bara i Uddevalla finns det ca 30 bräddpunkter på nätet och ca 100 i pumpstationer som i sådana fall skall inrapporteras och mätas avseende utsläppsmängder. Kommunen kan förstå ambitionen med åtgärden men anser att mätning och inrapportering bara bör ske för de punkter där utsläpp sker i större mängd eller till särskilt känslig recipient Kommentarer till åtgärdsförslag i VISS Kategori avloppsreningsverk Ökad N-rening vid Skansverket. Ingen specificerad kostnad eller potentiell besparing. Åtgärdskategori minskad övergödning under ökad kväverening vid reningsverk (ospecificerat). Berörd vattenförekomst är Byfjorden. Kommentarer: Åtgärden är väldigt ospecificerad, vad avses? Kvävereningen sker idag genom biologisk reduktion och medelvärde på utgående vatten är (enligt miljörapport 2013) 8,9 mg/l = totalt 520 kg N-tot per år. Genomsnittlig reduktion i verket är 72 %. Nuvarande tillstånd är på 12 mg/l N-tot som årsmedel. Kategori Dagvatten

14 Yttrande 8(8) Byfjorden: Minskning i utsläpp av P och N (18 kg/år för respektive) samt positiva synergieffekter med minskade utsläpp av miljögifter. Beräknad investeringskostnad på kr. Problemet ryms inom diffus förorening pga. Urban markanvändning och hinder för genomförande av åtgärden anges som bristande infrastruktur. Ljungskile: Minskning i utsläpp av P och N (36 kg/år för respektive) samt positiva synergieffekter med minskade utsläpp av miljögifter. Beräknad investeringskostnad på kr. Problemet ryms inom diffus förorening pga. Urban markanvändning och hinder för genomförande av åtgärden anges som bristande infrastruktur. Kommentarer: Till vilken del i kommunen/annan myndighet riktas dessa åtgärder? Man kan misstänka att den större reduktionspotentialen i Ljungskile beror på E6 ans närhet till vattenförekomsten, vilket i så fall innebär att åtgärden delvis riktas till Trafikverket. I övrigt är det oklart hur reduktionen skall uppnås, genom renande av dagvatten innan utsläpp till recipienten eller om tillsyn istället skall utföras på anslutna verksamheter i systemet? Kategori utrivning av vandringshinder Utrivning av vandringshinder i utloppet av Öresjö. Berör vattenförekomst Risån sammanflöde med Gundleboån till Öresjö, inkl Sågån, Källesjö och Kyrkesjön samt vattenförekomst Öresjö. Investeringskostnad ca kr och då inkluderas tillstånd för vattenverksamhet. Kommentarer: Risån har flera vandringshinder nedströms (som även dessa är utpekade i VISS) och utrivning av dessa bör därför ske först för att åtgärden vid utloppet från Öresjö skall ha någon effekt. Dessutom är även Bäveån reglerad med både naturliga vandringshinder och anlagda kraftverk som hindrar fisken långt innan den nått upp i Risån. Åtgärden vid Öresjö känns därför väldigt perifer. Kategori enskilt avlopp I åtgärdsförslagen för vattenförekomster i VISS så finns förslag på att åtgärda avlopp till hög/normal skyddsnivå. Det är för miljöskydd man avser, vilket borde förtydligas. Lynn Joel Översiktsplanerare