Utgivare: Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Projektledare: Lars Höök, LRF

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utgivare: Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Projektledare: Lars Höök, LRF"

Transkript

1 GRÖNA framtider Tillståndet i Sveriges Gröna Näringar 28

2 Utgivare: Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU Projektledare: Lars Höök, LRF Redaktör: My Laurell, Östhammars Media AB Formgivning inlagan, illustrationer/grafik: Formsprak AB Formgivning omslag: Sirisan HB Omslagsbild: NOAA. ESA/Eurimage Metria 21 Upplaga: 8 ex Repro och Tryck: Ljungbergs Tryckeri Tryckår: Maj 28 Tryckort: Klippan ISBN

3 I n n e h å l l Grön tillväxt bra för Sverige 2 1. De Gröna Näringarnas betydelse 4 Viktiga för jobben 6 2. Maten och marknaden 1 Jordbrukspolitiken 12 Konsumenter och handel 16 Matkostnader 22 Lönsamheten Maten, klimatet och miljön 26 Jordbruket och klimatet 28 Jordbruket och övriga miljömål 34 Svenskt sigill 43 Ekoproduktion Livsmedelsproduktionen i Sverige 46 Mjölk 48 Nötkött 52 Griskött 56 Lammkött 6 Fågelkött 62 Ägg 66 Djuromsorg 68 Säkra livsmedel 7 Spannmål 74 Oljeväxter 78 Socker 8 Trädgårdsväxter och potatis Massa- och trävaruproduktion i Sverige 86 Skog och marknad 88 Skog och miljö De nya näringarna är många 98 Bonden är en mångsysslare 1 Energi 12 Entreprenad 18 Den gröna upplevelsen 11 Den gröna omsorgen 112 Den regionala maten 113 Den viktiga hästen Kunskap med tillväxt 118 Utbildning 12 Forskning 122

4 GRÖN VÄXTKRAFT FORMAR FRAMTIDEN 27 VAR ÅRET då den globala efterfrågan på spannmål och mejerivaror översteg utbudet. Svenska spannmålspriser nådde rekordnivåer och nyinvesteringarna i mjölkproduktionen ökade. Priserna på kött steg inte i takt med foderpriserna, och för köttproducenterna var läget tufft under första halvåret 28. Också virkesmarknaden var het 27. Stark tillväxt präglade även landsbygdsturismen, entreprenad och de många nya verksamheter som har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. Klimathotet var det allt överskuggande ämnet och debatten gick het om åkermarken och dess användning. Priset på den svenska åkermarken steg med 28 procent. DE GRÖNA NÄRINGARNA ger jobb åt fler än 4 människor och mycket talar för att deras samhällsekonomiska betydelse kommer att växa ytterligare. GRÖNA FRAMTIDER beskriver läget i Sveriges gröna näringar. Skriften gavs ut första gången 25. Boken har fått stor spridning och uppskattning. Utgivare har tills nu varit Stiftelsen Svenska Lantbruksveckan som upplöstes under 27. Årets utgåva finansieras av Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Lantbruksuniversitet och Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet. MÅNGA TAR DE GRÖNA näringarna för givna. Kanske för att åkern och skogen inte kan flytta utomlands. Men de påverkas i lika hög grad som andra näringar av enskilda företagares skicklighet, av marknadskrafter och av politikens utformning. Det finns därför ett behov av en årlig avstämning av tillståndet i de gröna näringarna. Det är också ett av syftena med denna skrift. Stockholm den 14 maj 28 Lars Höök, projektledare Gröna Framtider, för Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

5 FOTO: THOMAS FRANKLIN

6

7 Del 1. De gröna näringarnas betydelse

8 De gröna näringarna viktiga de gröna näringarnas betydelse Det svenska jord- och skogsbrukets bidrag till Sveriges bruttonationalprodukt är drygt nio procent. Det är dubbelt så mycket som fordonsindustrin bidrar med. De gröna näringarna står dessutom för mer än nio procent av all sysselsättning i Sverige. ÖVER 41 MÄNNISKOR i hela Sverige har jobb med anknytning till de gröna näringarna. Jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk sysselsätter i sig personer. Det innebär att varje bonde och skogsbrukare ger jobb åt ytterligare drygt tre personer. De här jobben finns inom livsmedelsindustri och skogsindustri, men också i produktionsmedelsindustri (till exempel foderindustri), bokföringsföretag och transportföretag. Jobben som skapas av de gröna näringarna finns ofta på landsbygden. I två av tre kommuner bidrar de gröna näringarna till mer än vart tionde jobb. I hela 51 kommuner skapas vart femte jobb av livsmedels- och skogsproduktionen. De gröna näringarna har med andra ord mycket stor betydelse för utvecklingen i de mer glesbefolkade delarna av Sverige. Jobb skapar jobb. Efterfrågan på varor och tjänster bland de 41 personer som har jobb med anknytning till gröna näringarna genererar jobb för ytterligare drygt 29 personer., ofta på landsbygden. Till exempel inom handel, servicenäringar och sjukvård. AV SVERIGES BRUTTONATIONALPRODUKT, BNP, bidrar de gröna näringarna med sammanlagt över 263 miljarder kronor, vilket motsvarar 9,1 procent av totala BNP (26). Det kan jämföras med Volvo, Saab och Scania som med underleverantörer har en BNP-andel på strax under fyra procent. Skogsbruket med förädlingsindustri står för den större andelen av de gröna näringarnas bidrag till BNP, omkring sex procent. Den svenska livsmedelsproduktionen (jordbruk och livsmedelsindustri med underleverantörer) står för omkring tre procent. En ökad tillväxt i svensk livsmedels- och virkesproduktion har med andra ord stor betydelse för både jobb och Sveriges bruttonationalprodukt. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 6

9 för jobben i hela landet näringarnas ella andel länen, inkl. sindustri och erantörer De gröna näringarnas procentuella andel av BNP i länen (26), inklusive förädlingsindustri och underleverantörer. Norrbottens län 1,7 Västerbottens län 13, Jämtlands län 15,3 14,7 Västernorrlands län Dalarnas län 13,5 14,8 Gävleborgs län Värmlands län 16,6 7,7 Örebro län 1,8 7, 9,7 Uppsala län Västmanlands län 4,6 Stockholms län Södermanlands län Västra Götalands 8,3 11, Östergötlands län län Jönköpings län 12, 9,6 Gotlands län 12,9 Hallands län 12,7 Kalmar län 15 11,2 Kronobergs län 1, 14,9 KÄLLA: SCB OCH LRF Skåne län 1,8 1,2 Blekinge län 5, 9,9, 4,9 Hela riket 9,1 GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 7

10 de gröna näringarnas betydelse De gröna näringarnas andel av sysselsättningen i kommunerna (26) Antal kommuner i intervallen 8 Ju högre upp i respektive stapel, desto högre grön andel av sysselsättningen Lägst grön andel av sysselsättningen 2 finns i Oxelösund med 3,3%. Södertälje Nacka Vaxholm Solna Trollhättan Täby Sundbyberg Danderyd Lidingö Öckerö Salem Oxelösund 1 Norrköping Sundsvall Upplands Väsby Gnesta Värnamo Storfors Vadstena Vallentuna Järfälla Borlänge Arvika Kalmar Uppsala Nora Älmhult Ludvika Halmstad Gnosjö Jönköping Vellinge Ystad Hallstahammar Nykvarn Smedjebacken Växjö Höganäs Oskarshamn Falun Kungsör Knivsta Kungälv Åmål Köping Umeå Haninge Örebro Tjörn Mölndal Härnösand Svedala Linköping Östersund Fagersta Lerum Mullsjö Alingsås Kungsbacka Ale Upplands-Bro Munkfors Motala Strängnäs Landskrona Partille Boden Arboga Hofors Nyköping Malmö Degerfors Nynäshamn Lysekil Härryda Skövde Sandviken Eskilstuna Håbo Luleå Huddinge Finspång Västerås Karlskoga Surahammar Tyresö Olofström Karlskrona Borås Sigtuna Gällivare Värmdö Strömstad Stenungsund Uddevalla Kiruna Trosa Göteborg Österåker Stockholm Lund Sollentuna Ånge Åtvidaberg Leksand Karlshamn Hudiksvall Norberg Kil Eksjö Årjäng Valdemarsvik Överkalix Habo Hällefors Emmaboda Mariestad Nässjö Varberg Gotland Arvidsjaur Norrtälje Hagfors Tierp Vaggeryd Ulricehamn Tibro Orsa Markaryd Arjeplog Lidköping Sollefteå Höör Båstad Tranås Kävlinge Staffanstorp Åre Lycksele Kumla Malung Haparanda Bollnäs Hedemora Söderhamn Sala Ronneby Ljungby Burlöv Tranemo Vänersborg Söderköping Tidaholm Dorotea Östhammar Ekerö Orust Kristinehamn Vingåker Hässleholm Vårgårda Bollebygd Karlsborg Katrineholm Mark Gävle Perstorp Botkyrka Helsingborg Västervik Enköping Gislaved Skellefteå Karlstad Ängelholm Trelleborg Mora Hörby Krokom Laholm Älvdalen Berg Åsele Säffle Torsby Kramfors Robertsfors Pajala Heby Sotenäs Vara Strömsund Kalix Gagnef Ödeshög Skurup Lekeberg Ragunda Rättvik Säter Färgelanda Alvesta Flen Lindesberg Skinnskatteberg Askersund Ljusdal Vindeln Jokkmokk Avesta Klippan Lomma Hultsfred Mjölby Simrishamn Tanum Falköping Storuman Piteå Herrljunga Härjedalen Ockelbo Eda Essunga Övertorneå Laxå Osby Svenljunga Hjo Sölvesborg Kristianstad Forshaga Vilhelmina Hallsberg Torsås Dals-Ed Vännäs Örnsköldsvik Nordmaling Gullspång Sävsjö Älvsbyn Svalöv Lilla Edet Grästorp Östra Göinge Malå Högsby Vimmerby Bräcke Nordanstig Eslöv Mörbylånga Mönsterås Filipstad Vansbro Ljusnarsberg Lessebo Borgholm Falkenberg Örkelljunga Sunne Sjöbo Sorsele Vetlanda Boxholm Tingsryd Timrå Bengtsfors Norsjö Hammarö Nybro Ydre Munkedal Skara Bjuv Kinda Åstorp Töreboda Älvkarleby Bjurholm Tomelilla Mellerud <5% 5-9,9% 1-14,9% 15-19,9% 2-24,9% 25-29,9% GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 8

11 KÄLLA: SCB och LRF...och i länen 12,2 1,1 11,1 11,5 12,4 14,2 12,3 Störst andel gröna jobb i Götene DE GRÖNA NÄRINGARNA står för en stor del av jobben i nästan alla län. Störst betydelse har de gröna näringarna i Kalmar län. Där bidrar de till den totala sysselsättningen med 14,5 procent. Därnäst kommer Värmlands län och Hallands län, båda med en sysselsättningsandel över 13 procent. Motpolen är Stockholms län där sysselsättningsgraden inom de gröna näringarna är 5,8 procent. I många kommuner, till exempel Mellerud, Älvkarleby, Töreboda, Bjuv, Norsjö och Bengtsfors, står de gröna näringarna för mer än 25 procent av jobben. Och i Grums utgör jobben i de gröna näringarna hela 41 procent av sysselsättningen. Men allra högst upp i toppen ligger Götene kommun. Där 1,1 står de gröna näringarna för 43,6 pro- 5,8 7,2 cent av jobben. 9,9 7,6 I toppen: Götene med 43,6% sysselsättning i de gröna näringarna, tätt före Grums med 41%. Hylte Aneby Ovanåker Bromölla Götene Uppvidinge Grums <8% 3-39,9% >4% 8,5 13, 11,8 9,8 12,3 1,7 14,5 9,3 13,3 >14% 12-14% 1-12% 8-1% GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 9

12

13 Del 2. Maten och marknaden

14 M arknaden allt viktigare jordbrukspolitik Höjda världsmarknadspriser på spannmål och mejerivaror under 27 ökade lönsamheten i det svenska jordbruket. Att EUs ersättningar inte längre är kopplade till produktionen gör att marknaden nu styr vad som produceras i jordbruket. För första gången på många år ökar spannmålsarealen i Sverige. VET MER europa.eu UNDER 27 FÖRÄNDRADES priserna på jordbruksråvaror mycket snabbt. Det var framför allt priserna på spannmål, foder och mjölkprodukter som sköt i höjden. Världsmarknadspriset för vete steg exempelvis med 82 procent under 27 (januari-december). För ost var motsvarande siffra 8 procent. Prisutvecklingen kan i stora drag förklaras av ökad efterfrågan i tillväxtekonomier i Asien, sämre spannmålsskördar i Australien och Nordamerika, samt ökad produktion av bioenergi från jordbruksmark. Även 28 väntas framförallt spannmåls- och foderpriser ligga kvar på en jämförelsevis hög nivå. Priserna på mjölkprodukter väntas falla tillbaka något, medan priserna på köttområdet väntas stiga. Köttpriserna, inte minst för griskött, följde inte med i den allmänna prisuppgången under 27 eftersom produktionen då låg på en ganska hög nivå. De höga foderkostnaderna har lett till en lönsamhetsförsämring och minskad produktion som i nästa skede väntas ge prishöjningar även på köttområdet. EUs REFORMERADE JORDBRUKSPOLITIK gör att världsmarknadspriserna nu påverkar inriktning och produktionsnivåer i det europeiska jordbruket mycket mer än tidigare. Förändringarna av politiken har varit genomförd i flertalet medlemsländer sedan ett par till tre år tillbaka. Den viktigaste förändringen är att en stor del av ersättningarna till jordbrukarna frikopplats från produktionen. Lantbrukarna har fått en större frihet att producera det som är lönsamt. Under reformens två första år, 25 och 26, då de internationella priserna för exempelvis spannmål och mjölkprodukter var ganska låga, minskade produktionen i många länder. De stigande priserna under 27 har skapat en ny situation. Nu finns förväntningar om att produktionen ska öka. Detta har medfört att reformen av EUs jordbrukspolitik i allmänhet anses ha fungerat relativt väl. Men om priserna hade legat kvar på en fortsatt låg nivå även 27 och 28 hade kanske omdömet blivit ett annat. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 12

15 för Sveriges bönder KÄLLA: SJV KÄLLA: SCB KÄLLA: SJV/LRF Världsmarknadspriser, vegetabiliska och animaliska produkter 25-28, index 2= Direktersättningar 1994, 2 och 25-27, mkr Jordbrukets företagsinkomst 2-27, mkr FÖR SVERIGES DEL gav utvecklingen under 27 en märkbar förbättring av jordbrukets samlade inkomster. Det totala produktionsvärdet ökade med omkring 15 procent och nettoinkomsten för jordbrukssektorn steg med cirka 35 procent jämfört med 26. Utöver stigande världsmarknadspriser bidrog de goda odlings- och skördeförhållandena till dessa förbättringar. Totalskörden av spannmål ökade under 27 med 23 procent, trots att spannmålsarealen var densamma som året innan. Även skördarna av sockerbetor och oljeväxter ökade, tack vare det gynnsamma vädret. Spannmålsodlingen i Sverige slutade minska under 27 som en följd av den kraftiga prisökningen. 28 beräknas den odlade arealen spannmål öka med ungefär 1 procent. Prisuppgången på mjölk och mejeriprodukter under 27 gav inte samma positiva genomslag på produktionen. Invägningen av mjölk vid de svenska mejerierna fortsatte att minska. Eventuellt kan de högre priserna resultera i en positiv effekt på produktionen under 28. Andelen mjölkproducenter som tänker bygga ut sin mjölkproduktion de närmaste tre åren var för första gången någonsin större än de som tänker minska eller upphöra. Enligt 28 års Lantbruksbarometer var det 24 procent av mjölkproducenterna som vill bygga ut och 22 procent som vill minska. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 13

16 D en europeiska jordbruks- jordbrukspolitik Minskningen i den svenska köttproduktionen under 27 förväntas däremot bestå även under 28. I 23 ÅRS BESLUT om att reformera EUs gemensamma jordbrukspolitik sades att en översyn skulle göras efter några år. Denna så kallade hälsokontroll presenterades översiktligt av EU-kommissionen i november 27. Den innebär sammantaget att den inriktning som slogs fast 23 fullföljs. I korthet kan förslagen sammanfattas så här: fortsatt och utökad frikoppling av jordbruksstöden, men med bibehållen möjlighet till koppling för amoch dikor samt får/getter fortsatt reformering och avveckling av kvarvarande marknadsprisstöd nya möjligheter för medlemsländerna att omfördela en del av det frikopplade stödet (inom det nationella kuvertet), exempelvis till olika typer av jordbruk och regioner, alternativt till stöd för att hantera risker av olika slag. en ökad överflyttning av direktstöd och gårdsstöd till Landsbygdsprogrammet, från dagens fem procent till 13 procent år 212 och med utökad procentsats för större gårdar. förenklingar; exempelvis att avskaffa trädessystemet, lägga in en lägsta nivå för stödutbetalning och se över reglerna för tvärvillkor, nationell reserv med mera. Förslagen kommer att diskuteras på politisk nivå inom EU under 28. Förhoppningen är att detta ska resultera i beslut under andra halvåret 28. MÅNGA AV FÖRÄNDRINGARNA i EUs gemensamma jordbrukspolitik är viktiga steg i anpassningen till en friare världshandel. Det ska bli mindre av konkurrensstörande produktionsstöd och annat som påverkar eller begränsar den gränsöverskridande handeln med jordbruksprodukter. I stället skapas utrymme för särskilda stöd till landsbygden och glesbefolkade områden. Ett nytt landsbygdsprogram för Sverige godkändes av EU under 27 och ska gälla fram till 213. Det ska bidra till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar ut- GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 14

17 politiken ses över KÄLLA: SJV KÄLLA: LRF Jordbrukets intäkter och kostnader 26-27, mkr 25 SUMMA INTÄKTER -6: mkr, -7: mkr Animalier 2 Vegetabilier Kapitalförslitning Övrigt Löner Arrende/hyra Direktstöd Räntor/ netto 2 25 Insatsvaror/tjänster SUMMA KOSTNADER -6: mkr, -7: mkr Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 2-27, mkr Utveckling av prisindex för avräkningspris, produktionsmedelspris och konsumentpris 2 27 KÄLLA: SJV och LRF PM-Index A-Index KPI Kostnaderna för produktionsmedel steg kraftigt under 2-talet samtidigt som avräkningspriserna sjönk. 26 innebar en vändpunkt och avräkningspriserna fortsatte att stiga under 27. veckling på landsbygden. Programmet har en budget på närmare fem miljarder kronor om året och finansieras till hälften av EU. 75 procent av den totala budgeten går till olika miljöersättningar. Övriga 25 procent ska användas för att gynna företagande, konkurrenskraft, diversifiering och livskvalitet på landsbygden. Ungefär en miljard kronor om året ska gå till andra landsbygdsbaserade företag än renodlade lantbruksföretag, exempelvis bioenergi-, turism- eller entreprenadföretag. FÖRHANDLINGARNA i världshandelsorganisationen WTO om ett nytt frihandelsavtal på bland annat jordbruksområdet har förts vidare under inledningen av 28. Förhoppningar har funnits om ett genombrott våren 28, men överläggningarna har gått relativt trögt. Samtidigt fokuserar USA, som är ett nyckelland för en uppgörelse, alltmer på det stundande presidentvalet. Detta talar för att det kan vara svårt att nå ett nytt avtal på kort sikt. Oavsett avtalet ökar den gränsöverskridande handeln med jordbruksvaror. I Sverige har värdet av den gränsöverskridande handeln med jordbruksvaror i det närmaste fördubblats under 2-talet. Sverige är nettoimportör, det är bara exporten av spannmål som är större än importen. Importnettot är störst för frukt, köksväxter samt kött- och fiskvaror. Importen ökar för närvarande snabbare än exporten. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 15

18 Lågpris inte längre viktigast konsument och handel Intresset för närproducerad mat kan stärka den svenska bondens ställning på livsmedelsmarknaden. Allt fler konsumenter vill ha mat av bra kvalitet, producerad i närområdet. Detta kräver nya kanaler för inköp och distribution. VET MER: PRISERNA PÅ LIVSMEDEL ÖKADE under 27, vilket innebär ett trendbrott efter ett decennium av oförändrade eller till och med sjunkande livsmedelspriser. De höjda livsmedelspriserna under 27 kan förklaras av en globalt ökad efterfrågan på jordbruksprodukter, ett ogynnsamt skördeår i flera delar av världen, en ökad konkurrens med energisektorn om odlingsbara ytor, ökade råvarupriser i flera sektorer och ett uppdämt behov för kostnadskompensationer. Bland förklaringarna finns också en ökad benägenhet bland konsumenterna att köpa produkter med ett mervärde. Sverige befinner sig i en högkonjunktur och har för närvarande en stor köpstark konsumentgrupp. Intresset för mat är växande. Allt fler säger sig vara beredda att betala ett högre pris för mat med hög kvalitet. SVENSK DAGLIGVARUHANDEL har under flera år varit oerhört prisfokuserad. Prisfokuseringen kan till stor del förklaras av lågpriskedjorna Nettos och Lidls intåg på den svenska marknaden 22 respektive 23. För att rusta sig mot den ökande konkurrensen drev de svenska kedjorna på eget initiativ aggressiva prisoffensiver, där knappt något utrymme fanns för att lyfta fram annat än»billigt«och»lägsta pris«. Dagens marknadssituation visar att lågpriskedjorna hittills bara lyckats ta några få procent av marknadsutrymmet. De tre största aktörerna ICA, Coop och Axfood har behållit sin dominans, om än med smärre förskjutningar av marknadsandelarna. ICA är det block som varit mest framgångsrikt under den omvandlingsperiod som varit. ICA har till och med lyckats stärka sin position och har idag en marknadsandel på nästan 5 procent. Även om den svenska dagligvaruhandeln brukar beskrivas som oligopolisk har de nya aktörerna och lågprisfokuseringen lett till en hårdnande konkurrens. KONKURRENSEN HAR BLAND annat resulterat i att kedjorna centraliserat sina inköp. Med större inköpsvolymer ökar möjligheterna att förhandla om priset, GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 16

19 fler vill ha mat med kvalitet Hushållsprodukter Blockens andel av traditionell dagligvaruhandel, 27 (23), % Bergendahls 8 (4) Djupfryst Lidl 3 (1) Axfood 17 (23) Färska livsmedel KF/Coop 21 (24) Kolonialvaror Drycker Netto 1 (.5) ICAhandlarna 49 (47,5) KÄLLA: DAGLIGVARUFAKTA 27, FRI KÖPENSKAP Andelen egna märkesvaror, EMV, % per varugrupp 26 Kroppsvård Mejeri Konfektyr KÄLLA: FRI KÖPENSKAP OCH NIELSEN och detta har därför inneburit en maktförskjutning till handelns fördel. Den kraftfulla satsningen på Egna Märkesvaror, EMV, har också bidragit till att stärka handelns position som marknadsaktör. Handelns EMV-produkter har idag runt 16 procent av den totala livsmedelsmarknaden i Sverige. Andelen EMV varierar dock mellan varugrupperna. Att andelen EMV kommer att öka framöver i Sverige är de allra flesta bedömare eniga om. Hur kraftig ökningen kommer att bli beror delvis på livsmedelsleverantörernas egen förmåga att utveckla sina produkter och varumärken. I än större utsträckning kommer EMV-utvecklingen att vara ett resultat av handelskedjornas egna ambitioner. FRAM TILL NU HAR handeln i första hand utvecklat EMV utifrån konceptet»acceptabel kvalitet till lågt pris«. Men nu börjar nästa generation EMV på den svenska markanden att dyka upp: EMV som är så kallade nisch- och premiumprodukter. Dessa konkurrerar stenhårt med de kända märkesvarorna genom att ligga i framkant när det gäller produktutveckling, ha en hög produktkvalitet och profileras med hjälp av marknadsföring. Exempel på nisch- och premium-emv är Coops Änglamark-sortiment för ekologiska, rättvisemärkta och miljö- och allergianpassade varor, samt ICA:s ekologiska EMV»I love eco«. Med denna typ av satsningar är det högst troligt att handelns EMV kommer att ta större marknadsandelar de kommande åren. SVENSKA KONSUMENTER LÄGGER stor vikt vid varumärket i sitt matval. Det framgår av en attitydundersökning som genomförts på uppdrag av Min Mat och GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 17

20 konsument och handel E fterfrågan på ekologiskt Axfood under 27. Hela 76 procent uppgav att ett känt varumärke hade stor betydelse för valet av livsmedel. Andra värden som spelar en stor roll för valet är hur maten är producerad. Många vill att maten ska vara lokalt producerad och gärna ekologisk. Ovanstående ligger i linje med slutsatserna i studien Livsmedelsmarknaden 215 som LRF låtit göra. Enligt denna kommer endast omkring 13 procent av konsumenterna att vara rena prisjägare 215. Hela 36 procent kommer att ställa hårda krav på kvalitet. Men den stora gruppen, cirka 51 procent av framtidens konsumenter, kommer att utvecklas till så kallade»smartshoppare«. Smartshopparen är ibland prisfokuserad och ibland kvalitetsfokuserad. Det utmärkande draget är inkonsekvens. Inom varje produktkategori kommer det därför i framtiden att finnas utrymme för ett mer differentierat utbud. DEN DAGSAKTUELLA TRENDEN är att marknaden för ekologiska produkter växter mycket snabbt. Marknaden för ekologiska produkter uppskattas idag till cirka 3.5 miljarder kronor vilket motsvarar ungefär två till tre procent av den totala livsmedelsförsäljningen i Sverige. Samtliga dagligvarukedjor uppger att de har haft kraftig tillväxt för ekologiska produkter. Coop till exempel, som är marknadsledare när den gäller ekologisk försäljning, uppger att den ekologiska försäljningen ökade med 22 procent i volym under 27. Också intresset för lokalproducerad mat har vuxit kraftigt under PROCENT AV KONSUMENTERNA anser att det är viktigt att de livsmedel som de köper är lokalt producerade eller närproducerade. Det framgår av den undersökning som Zapera genomfört i november 27 för Min Mat. Följdriktigt har handeln börjat visa ett starkt intresse för att sälja lokala och regionala produkter i sina butiker. Det finns redan idag många goda exempel på handelskedjor som satsat på närproducerat, till exempel Hemköps utvalda och närproducerade kött, Konsum Värmlands satsningar på bland annat Nästgårds och Sabis-kedjans olika aktiviteter kring regional mat. I GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 18

21 och närodlat ökar starkt Vad är viktigt vid köp/val av livsmedel? Andel som svarat»mycket viktigt«% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% KÄLLA: ZAPERA PÅ UPPDRAG AV MIN MAT OCH AXFOOD 27 Marknaden för ekologiska livsmedel fördelat efter försäljningskanal, % 26 Dagligvaruhandel 69 Offentliga storkök 14 KÄLLA: VÄXANDE MARKNAD 27, EKOLOGISKA LANTBRUKARNA Känt varumärke Kravmärkt, ekologiskt Närproducerat Regionalt producerat Lågt pris Producerat i Sverige Prisvärt Hälsosamt Hög kvalitet Restauranger 6 Alternativa kanaler* 3 Export 8 * I gruppen Alternativa kanaler ingår bl. a prenumeration på ekolådor, torghandel och gårdsförsäljning höstas drog också ICA i sitt projekt»smak på Lokalt«ut i landet på jakt efter lokala livsmedelsproducenter. En av de stora utmaningarna för de stora handelskedjorna när det gäller lokal mat är att inordna eller kanske anpassa sina centrala inköpsoch logistiksystem till de förutsättningar och möjligheter som de lokala producenterna har. TVÅ AV TRE BÖNDER vill att en större del av deras produktion ska säljas regionalt eller lokalt som närproducerad. Det visar en Sifo-undersökning bland nära 4 bönder som genomfördes i januari 28. Det finns alltså en gemensam önskan om att stärka sambanden mellan den lokala marknaden och den lokala livsmedelsproduktionen. Men lösningarna som visar hur det ska gå till är inte framme ännu. Utvecklingen går stick i stäv med den uppskalning och koncentration av handelns inköpsfunktionerna som varit utmärkande för 2-talets så här långt. Möjligen kan de här nya förutsättningarna påverka styrkeförhållandena mellan livsmedelskedjans aktörer, åtminstone i segmentet med närproducerade livsmedel. Mer än var tredje konsument uppger att det är mycket viktigt att maten är producerad i Sverige. Det är i första hand animalieprodukter ägg, mjölk, fågel, griskött och nötkött som ska vara svenska om konsumenten får välja. Konsumenten uppskattar med andra ord de hårdare krav som ställs på svensk djurproduktion jämfört med andra länder. Konsumenten är också beredd att betala extra för de högre krav som Sverige har på till exempel djurskydd, djurmiljö och livsmedelssäkerhet. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 19

22 onsumenterna är villiga att konsument och handel K GIVETVIS VILL DE SVENSKA bönderna få del av denna högre betalningsvilja. Men betalningen för de svenska mervärdena har hittills inte tillfallit de svenska producenterna. Det framgår av en studie som nyligen publicerats av Jordbruksverket. Den genomfördes för perioden mellan Producentpriser för kött i Sverige dessa år jämfördes med priserna i några andra EU-medlemsstater. Jämförelsen visar att producentpriserna i Sverige för nötkött, gris och kyckling låg på EU-snitt eller lägre. I butik däremot låg priserna på det svenska köttet högre. Prisskillnaderna i storköksled var betydligt mindre. Slutsatsen blir att konsumenterna betalar för svenska mervärden, utan att betalningen kommer producenterna till del. Förklaringen kan enligt Jordbruksverket vara en kombination av svag konkurrens i detaljhandeln och brist på effektivitet i det svenska förädlingsledet. En jämförelse av matkronans fördelning mellan olika led visar att marginalerna för förädlings och partihandelsled ökade med en procent mellan 25 och 26, medan marginalen i jordbruksledet minskade i samma storleksordning. SITUATIONEN HAR FÖRÄNDRATS något sedan studien genomfördes. De svenska producentpriserna för kött- och mjölkprodukter har vänt uppåt. Mycket talar för att den ökade globala efterfrågan parkerat priserna på en högre nivå. Exakt var priserna kommer att landa återstår att se. Liksom hur det ökade intresset för närproducerat påverkar utvecklingen av producentpriserna. Att matmarknaden kommer fortsätta att differentieras i olika kvalitets- och prissegment råder det enighet om. Sedan 199-talet har livsmedelsimporten stadigt ökat. Idag står svenska jordbruksbaserade livsmedel för 57 procent av den totala livsmedelskonsumtionen, mot 64 procent år 2 och 74 procent år På den andra sidan finns en ökande export av svenska livsmedel. Exporten av jordbruksprodukter och livsmedel har i princip tredubblats sedan Sveriges inträde i EU år Importen har dock ökat snabbare än exporten. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 2

23 betala för svenska mervärden Matkronans fördelning på olika led 26 (25), % Import 2 (2) Svenskt jordbruk 8 (9) Moms 12 (12) Förädlings & partihandelsmarginaler 32 (31) Marginaler detaljhandel 28 (28) KÄLLA: LRF 8 Andel svenska jordbruksbaserade livsmedel av svensk livsmedelskonsumtion, % Export av jordbruksvaror och livsmedel , mkr KÄLLA: SJV, SCB GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 21

24 E uropas matpriser stiger matkostnad KÄLLA: LRF Svenska konsumentpriser och livsmedelspriser i procent av EU , exkl. moms (EU-15=1) Den svenska prisnivån har sjunkit avsevärt sedan 199. Livsmedelspriserna sjönk starkt när den svenska jordbrukspolitiken EU-anpassades Prisuppgången 1996 och 2 förklaras av att den svenska kronan då var mycket stark, vilket påverkar prisnivån i den här typen av jämförelser. PRISERNA PÅ MAT STEG i Sverige och övriga Europa under 27. Det hänger samman med den internationella prisuppgången på livsmedel och livsmedelsråvaror. Dessförinnan, mellan 21 och 25 sjönk de svenska livsmedelspriserna. Nivån 27 ligger några procent över nivån 22. I figuren på nästa sida jämförs matpriserna i 28 europeiska länder. Utgångspunkt för jämförelsen är den genomsnittliga prisnivån i de 15 EU-länder som utgjorde EU före östutvidgningen. Priset i dessa länder har satts till 1. Dataunderlaget kommer från EUs statistikkontor Eurostat. Eurostat undersöker konsumentpriserna på olika varor i EU och EFTA-länderna vart tredje år. Den senaste redovisningen gäller för 26. Uppdateringen till 27 har gjorts av LRF. Skillnaden mellan de 28 länderna i figuren är mycket stora. Svenska livsmedelspriser, inklusive moms, ligger tio procent över genomsnittet för EU-15. Priset i övriga nordiska länder ligger högre, allra dyrast är maten i Norge som ligger 48 procent över genomsnittspriserna i EU-15. Även priserna i Schweiz och på Irland är högre än de svenska. Om man bortser från momsen, som är högre i Sverige än i många andra europeiska länder, blir prisskillnaden mot EU-15 bara fyra procent. Matpriserna exklusive moms är högre än i Sverige på Island, i Norge, Schweiz, på Irland, i Danmark, Storbritannien, Italien, Cypern och Luxemburg. Den genomsnittliga matmomsen i EU-15 är sex procent. Högst är matmomsen i Danmark med 25 procent. PRISJÄMFÖRELSEN MELLAN DE europeiska länderna är inte helt rättvisande. Både levnadsstandard och matvanor skiljer sig åt. I Sydeuropa äter man mycket grönsaker, som är billiga där, men betydligt GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 22

25 maten dyrast i Norge Prisnivåindex för livsmedelsgrupper i vissa länder, exkl. moms 27 (prel.) EU-15=1 Sverige Norge Danmark Finland Tyskland Frankrike Storbritannien Bröd, mjöl Köttvaror Fiskvaror Mejerivaror Matfett Frukt, grönsaker Andra livsmedel Alkoholfr. dryck Livsmedel totalt Moms i genomsnitt, % , , ,6 KÄLLA: Eurostat och LRF dyrare i de nordiska länderna. Å andra sidan dricks det mer färsk mjölk i Norden än i Sydeuropa där mjölken är dyrare. Eurostat har metoder för att hantera dessa problem, men fullt ut går det inte att göra korrekta jämförelser. Lämpligt är Island Norge Schweiz Irland Danmark Luxemburg Storbritannien Italien Cypern SVERIGE Belgien Finland EU15 Österrike Frankrike Tyskland Grekland Spanien Slovenien Malta Nederländerna Portugal Estland Tjeckien Ungern Polen Litauen Lettland Rumänien Slovakien Bulgarien Moms och livsmedelspriser i Europa i procent av genomsnittet för EU-15 Exkl moms Moms KÄLLA: EUROSTAT OCH LRF att jämföra Sverige med andra nordeuropeiska länder och inte med länder som till exempel Grekland. Sett över tid har prisskillnaden mellan livsmedel i Sverige och genomsnittet i EU- 15 minskat under 2-talet, från 17 procent 23 till tio procent 27. Priserna i Sverige har stigit obetydligt, medan priserna i genomsnitt för EU-15 har stigit med några procent per år. En viktig förklaring till att prisnivån på livsmedel i Sverige fortfarande är högre än i andra EUländer är att lönekostnaderna i livsmedelsindustrin och handel är betydligt högre i Sverige. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 23

26 U ppåt för lönsamheten i svenskt jordbruk lönsamheten 27 innebar en definitiv vändpunkt för lönsamheten i det svenska jordbruket. En god skörd och stigande avräkningspriser ledde till att jordbrukarnas företagsinkomster steg kraftigt. Men ökningen är inte jämnt fördelad, årets vinnare är spannmålsproducenterna. VET MER JORDBRUKSINTÄKTERNA ÖKADE kraftigt under 27. Detta framför allt på grund av starkt stigande spannmålspriser, men också genom att skörden blev över 2 procent högre än 26. Höjda priser och bättre skörd ledde till en 4-procentig ökning av nettointäkterna i vegetabilieproduktionen. De genomsnittliga avräkningspriserna för nötkött och griskött sjönk och foderkostnaderna ökade på grund av höjda världsmarknadspriser på spannmål. Animalieproduktionen redovisar därför en försämrad lönsamhet och en svagt negativ intäktsutveckling under 27 jämfört med 26. Slakten av nötkreatur minskade något, slakten av svin var oförändrad. Invägningen av mjölk minskade med 4,6 procent under 27. En prisökning på mjölk i slutet av året hann inte få något större genomslag i lönsamhetsutvecklingen under 27. Men den kommer med all sannolikhet att få betydelse under 28. Det är också troligt att världsmarknadspriserna på spannmål och oljefröer ligger kvar på en hög nivå. Viktiga skäl är den starka ekonomiska utvecklingen i bland annat Kina och Indien. De höga råoljepriserna bidrar också till höjda spannmålspriser, genom en ökad efterfrågan på biodrivmedel. Prisdrivande är även nya exporttullar och exportrestriktioner för spannmål i delar av världen. KOSTNADERNA ÖKADE inte lika mycket som intäkterna under 27. I genomsnitt ökade jordbrukets kostnader med sex procent. Kostnaderna inom kategorin förnödenheter och tjänster steg med åtta procent. Det är de ökade kostnaderna för fodermedel som slår igenom. Genom prisuppgången under 27 har Sverige hämtat upp en del av tidigare förlorade marginaler, i jämförelse med övriga EU-länder. Men de reala inkomsterna steg även i EU, dock inte lika kraftigt som i Sverige. Den genomsnittliga ökningen av jordbrukets nettointäkter landade strax under elva procent för 27 jämfört med 26. Företagsinkomsterna steg med hela 35 procent. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 24

27 Jordbrukets intäkter... VEGETABILIER mkr, därav: Prydnadsväxter 48 Grönsaker 515 Hö/halm 561 Andra industrigrödor 1 5 Sockerbetor Proteingrödor Oljeväxter Spannmål DJUR/ANIMALIER mkr, därav: Andra djurprodukter 492 Hästar 439 Direktbetalning animalier 612 Andra djur 625 Fjäderfä 948 Ägg Slaktsvin externt Nötkreatur externt Mjölk 9 5 ÖVRIGT mkr, därav: Varor & tjänster utanför jordbruket Andra direktbetalningar 9 34 SUMMA INTÄKTER: mkr Matpotatis 179 Stärkelsepotatis 62 Frukter 41 Fröer 34 Direktbetalning 8 Får och lamm externt 159 Ull 2...och kostnader 27 VAROR & TJÄNSTER mkr, därav: Bekämpningsmedel 743 Byggnadsunderhåll 884 El 1 96 Utsäde och plantor Maskinunderhåll Gödselmedel ARBETE & KAPITAL mkr, därav: Avskrivning byggnader Arrende och hyra Räntor, netto SUMMA KOSTNADER: mkr Jordbrukets företagsinkomst mkr mkr mkr KÄLLA: LRF (ALLA DIAGRAM DENNA SIDA) Finansiella tjänster 45 Veterinärkostnader 332 Andra varor och tjänster Inköpt foder Drivmedel Anställd arbetskraft Avskrivning maskiner 6 94 GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 25

28

29 Del 3. Maten, klimatet och miljön

30 F örändrat klimat skapar risker jordbruket och klimatet Effekterna av pågående klimatförändringar kan bli dramatiska. Utsläppen av växthusgaser måste hejdas. De gröna näringarna är beredda att ta sitt ansvar, både i arbetet med att ställa om energisystemen och för att minska de egna utsläppen. Målet är en hållbar svensk livsmedelsproduktion som ger minimal miljöpåverkan. VET MER KLIMATFÖRÄNDRINGEN PÅVERKAR ALLA länder och alla människor. Få tvivlar numera på att den existerar. Det finns många påtagliga tecken: Glaciärer och isarna vid nord- och sydpolen smälter av i allt snabbare takt. Havsnivån har globalt höjts 1 15 centimeter i genomsnitt under det gångna århundradet. I Sverige har medeltemperaturen ökat med 1,8 grader sedan mitten av 18-talet. De tio varmaste åren sedan 19-talets början har infallit under de senast tjugo åren. Nederbördsmängden har totalt ökat med omkring 1 15 procent under det senaste århundradet. Dessa påtagliga förändringar gör att klimatfrågan står mycket högt på världssamfundets dagordning undertecknades en internationell överenskommelse med globala mål för utsläppen av växthusgaser, i Kyotoprotokollet. 84 länder skrev under. Det långsiktiga målet är att dessa länders utsläpp av växthusgaser under åren i medeltal ska vara minst fem procent lägre än utsläppen 199. EU HAR DET GEMENSAMMA målet att alla medlemsstater till år 22 i genomsnitt ska minska utsläppen av växthusgaser med 2 procent, öka andelen förnybar energi med 2 procent och ha ambitionen att effektivisera energianvändningen med 2 procent. Varje land ska ha minst tio procent bioenergi inom transportsektorn. Det långsiktiga svenska målet är att till år 25 minska de totala utsläppen av växthusgaser, från dagens cirka 7,9 ton koldioxidekvivalenter per person och år, till under 4,5 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Det betyder att utsläppen ska minska med cirka 45 procent. Ett delmål är att de svenska utsläppen av växthusgaser som ett medelvärde för perioden ska vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 199. ATT DET BRÅDSKAR med åtgärder framgår av Klimat och sårbarhetsutredningen, en regeringsrapport som presenterades under 27. Den visar hur de globala klimatförändringarna kan komma att påverka det svenska samhället. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 28

31 i de gröna näringarna Olika sektorers delar av växthusgaseffekten 26, % Avfall Lösningsmedel m.m. 3,1% Industriprocesser,5% 9,4% Jordbruk 12,9% Inrikes transporter 3,7% 33 Industrins förbränning, el- och värmeproduktion 43,4% KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET SWEDISH NATIONAL INVENTORY REPORT 28 För de gröna näringarna blir effekterna dramatiska. Med stora temperaturförändringar och förändringar av hur, när och var det regnar ändras de naturliga förutsättningarna för jord- och skogsbruk. Skogen kommer att växa snabbare i ett varmare klimat. Skattningen är att tillväxten i den svenska skogen kan komma att öka med 2 4 procent de närmaste 1 åren. Ökningen av tillväxten kan enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen öka skogsbrukets intäkter med 3 6 miljarder kronor under perioden fram till 21. Samtidigt finns det nya riskfaktorer Jordbrukets utsläpp av växthusgaser 199, , 1 ton CO 2-ekvivalenter KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET SWEDISH NATIONAL INVENTORY REPORT 28 Jordbrukets utsläpp av växthusgaser fördelat på källor, 1 ton CO 2 -ekvivalenter TOTALT JORDBRUKSMARK MATSMÄLTNING GÖDSELHANTERING KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET TORRARE SOMRAR I SÖDER kommer troligen leda till att granen växer sämre i slutet av seklet. Högre träd och blötare förhållanden i skogen ökar risken för stormfällning. Avsaknaden av tjäle kan också göra det svårare att avverka och få ut virket ur skogen. Det varmare klimatet ökar också riskerna för brand, svamp- och insektsangrepp. Riskökningen kan enligt Klimatoch sårbarhetsutredningen innebära kostnader på 1 3 miljarder mellan 21 och 21 kronor inom skogsnäringen. För att kunna hantera förändringen måste skogsägarna redan idag förbereda sig för de nya förhållandena. Exempelvis genom ett aktivt val av trädslag och åtgärder som ökar skogsbeståndens förmåga att klara hård vind. Förändringarna i skogen kommer också att påverka övrigt växt och djurliv. Det är troligt att den biologiska mångfalden kommer att minska. ETT MILDARE KLIMAT ökar också avkastningen i jordbruket. Klimat och sårbarhetsutredningen gör bedömningen att GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 29

32 Jordbruket fortsätter sänka jordbruket och klimatet skördarna i Mälardalen kan öka med cirka 2 procent och i Norrland ännu mer på 1 års sikt, om samma grödor som idag odlas. Förutsättningarna för djurhållning förbättras också eftersom betessäsongen blir längre. Men också i jordbruket dyker nya risker upp. De ökade temperaturerna sommartid kan ställa till problem för svin och fjäderfäuppfödningen. Med ett mildare klimat ökar risken för att nya skadegörare och sjukdomar breder ut sig i Sverige. Ett aktuellt exempel är idisslarsjukdomen bluetongue som de senaste åren spridit sig i Nordeuropa. Sjukdomen har tidigare framförallt förekommit i Sydeuropa och i Afrika. Den sprids av ett knott. Även jordbruket kommer alltså att ställas inför många nya utmaningar i takt med att klimatet förändras. Behovet av forskning är stort och just nu satsas också stora resurser på klimatforskning med anknytning till de gröna näringarna, se avsnittet Forskning sist i den här publikationen. EXAKT HUR KLIMATFÖRÄNDRINGARNA kommer att slå vet vi inte. Mycket hänger på i vilken utsträckning världens nationer kommer att klara att begränsa sina utsläpp av växthusgaser. Alla länder och alla samhällssektorer måste dra sitt strå till stacken. LRF antog under 27 en klimatpolicy för hållbar produktion i de gröna näringarna. Policyn slår fast att utsläppen av växthusgaser ska minskas, men betonar också vikten av att samhället tar tillvara de gröna näringarnas möjligheter att bidra till produktion av förnybar energi som inte ger några nettotillskott av växthusgaser. DET ÄR I SKOGEN OCH PÅ ÅKERN som många av de förnybara energiråvarorna växer. Skog och mark avger växthusgaser, men binder också koldioxid. Nettoeffekten är positiv och uppskattades år 26 till 38 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det kan jämföras med de totala utsläppen som samma år var 65,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Koldioxiden som binds i skog och grödor frisätts när bioråvarorna används i energiproduktion men GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 3

33 sina utsläpp av växthusgaser nettotillskottet till atmosfären är noll. Är tillväxten i skogen högre än uttaget bidrar skogen till att sänka halterna av koldioxid i atmosfären. De gröna näringarna kan på flera sätt bidra till en ökad produktion av förnybar energi; med gårdsbaserade vindkraftverk, småskaliga vattenkraftverk och biogas från anläggningar som rötar gödsel och biologiskt avfall. Mer om detta under avsnittet Energi. JORDBRUKETS DIREKTA BIDRAG till de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige är ungefär 13 procent. Energianvändning i jordbruket ingår inte i beräkningen och inte heller de diffusa utsläpp som sker från framförallt mulljordar. De direkta utsläppen består främst av lustgas och metan. Lustgasen kommer från omvandlingen av kväve i jorden och påverkas av tillförd mängd gödsel och odling av kvävefixerande växter. Metan kommer från stallgödsel och djurens matsmältning. Jordbrukets utsläpp av växthusgaser har minskat med 9,6 procent och historiskt sett är jordbrukets andel av utsläppen mycket låga. Fram till industrialiseringen svarade jordbruket för huvuddelen av utsläppen. Nu är det energi- och transportsektor som världen över står för den stora tillförseln av växthusgaser, genom användningen av fossila bränslen. I SVERIGE KOMMER 74 PROCENT av växthusgaserna från energi- och transportsektorn. Utsläppen från transporter, framförallt tunga transporter fortsätter att öka, medan utsläppen från uppvärmning av byggnader minskar. De totala svenska utsläppen av växthusgaser har minskat med ungefär 8,7 procent sedan 199. Prognosen fram till 22 är en total minskning på två procent med de åtgärder som var beslutade fram till 27. Prognosen för jordbruket är en fortsatt minskning av växthusgasutsläppen, med sammantaget 21 procent perioden mellan 199 till 22. DET ÄR I EN HÅLLBAR svensk livsmedelsproduktion som mat med minimal klimatpåverkan kan produceras. Lantbrukets organisationer arbetar för att minska jordbrukets utsläpp ytterligare. LRF har bland annat gett Institutet för jordbruks och miljöteknik, JTI, i uppdrag att kartlägga potentialen för jordbrukets energieffektivisering. Rådgivningsprojektet Greppa Näringen kommer att vidareutvecklas med målet att utbilda odlarna om hur utsläppen av växthusgaser ska minimeras. I princip går åtgärder som minskar läckaget av växtnäringsämnen hand i hand med åtgärderna som minskar utsläppen av växthusgaser se avsnittet Jordbruk och miljö. 27 HAMNADE PRODUKTIONEN AV KÖTT i klimatdebattens rampljus. En rapport från FAO,»Livestock s long shadow«, väckte stor uppmärksamhet. Utifrån en livscykelanalys konstaterar FAO att köttproduktionen i världen svarar för 18 procent av de totala utsläppen av växthusgaser. Ungefär en tredjedel av utsläppen uppstår då regnskog bränns för att skapa nya betesmarker och ytterligare en fjärdedel kommer från idisslande djurs magar, i form av metangas. I Sverige bidrar de betande djuren i stället till att bevara den biologiska mångfalden, genom att hålla landskapet öppet. Ett ytterligare plus i svensk animaliepro- GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 31

34 S venskproducerad mat är jordbruket och klimatet duktion är en djurtäthet som gör det möjligt att återföra gödsel till åkern på ett miljömässigt och klimatmässigt bra sätt. Räknat per kilo kött är metangasutsläppen betydligt lägre från svenska nötkreatur än exempelvis de brasilianska då de brasilianska djuren växer långsammare. Utsläppen från svenska kors magar motsvarar omkring fyra procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige och en tredjedel av jordbrukets direkta utsläpp. Det går att minska utsläppen ytterligare något, bland annat genom att anpassa utfodringen. Men det är inte möjligt att få ner utsläppen av metan och lustgas till noll i de naturliga processer som är kopplade till livsmedels- och biomassaproduktion. DEN SOM VÄLJER SVENSKA livsmedel bidrar till lägre klimatpåverkan, bra djuromsorg och mindre miljöpåverkan totalt. Framför allt när det gäller vegetabilier har transporterna stor betydelse för klimateffekten. LRF har tillsammans med flera branschorganisationer låtit göra livscykelanalyser för åtta olika livsmedel. Analyserna visar bland annat klimatpåverkan av de olika leden från producent till konsument. Att transportera ett kilo potatis från Holland till Sverige ger nästan lika stora utsläpp av växthusgaser som att odla, packa och distribuera ett kilo svensk potatis. En analys av utsläppen av växthusgaser i ett äpples livscykel, genomförd vid Institutet för Livsmedel och Bioteknik, SIK, visar att utsläppen från ett franskt äpple är tre gånger så höga som från ett svenskproducerat. Utsläppen från ett äpple från Nya Zeeland är fem gånger så höga. ETT MÄRKNINGSSYSTEM SOM SKA underlätta ett klimatvänligt matval är under utveckling. Arbetet drivs av Svenskt Sigill i samarbete med KRAV. Förslag till regler för märkning av frukt, grönsaker, spannmål, ärtor, bönor, fisk och skaldjur presenterades i april 28. Reglerna omfattar hela kedjan i produktionen, från gård eller båt till förpackning och lagring. De pro- GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 32

35 bra för klimat och miljö dukter som uppfyller reglerna för klimatmärkningen ska vara producerade på ett sätt som rejält minskar utsläppen av klimatgaser, jämfört med produkter som inte uppfyller reglerna. Några av Sveriges främsta forskare och experter inom mat och klimat medverkar i projektet. De har identifierat de steg i livsmedelskedjan som har den största klimatpåverkan och sedan föreslagit krav på åtgärder som minskar klimatpåverkan i det steget I VÄXTHUS ÄR DET uppvärmningen av växthuset 1,5 som står för den allra största delen av klimatpåver- Irland KÄLLA: FAO 26 kan. De produkter som föreslås kunna klimatmärkas ska vara odlade i växthus där minst 8 procent av bränslet som använts är förnyelsebart. Växthuset ska vara välisolerat. Lustgas står för det procentuellt sett största bidraget till jordbrukets klimatpåverkan i Sverige. För klimatmärkning krävs därför att Jordbruksverkets riktlinjer för tillförsel av kväve och andra gödselmedel har följts. Används handelsgödsel måste det vara tillverkat i anläggningar som har lustgasfilter. Hälften av klimatgasutsläppen i den svenska spannmålsproduktionen kan komma från själva tillverkningen av mineralgödsel. Klimatmärkningen är i en första omgång avsedd för produkter som producerats i Sverige, av producenter som är an- Utsläpp av växthusgaser per sektor i Sverige, 1 ton CO 2 -ekvivalenter 199 samt prognos för 22 KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET -1% Energi +18% Djurtäthet per hektar åkermark 3 2,5 2 1,5 Brasilien +12% -16% (progn.) -76% -21% Inrikes Industrin Jordbruk Avfall Lösningsmedel transporter Danmark Sverige Utsläpp av växthusgaser i ett äpples livscykel, g CO 2 -ekvivalenter/kg äpple SVERIGE 9 FRANKRIKE 27 NYA ZEELAND 46 KÄLLA: SIK slutna till KRAV eller Svenskt Sigill. Arbete med att ta fram regler för transporter pågår och i framtiden kommer även regler för importvaror att ingå. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 33

36 S veriges bönder har ett jordbruket och övriga miljömål Hälften av de svenska miljökvalitetsmålen kan bli svåra att nå. Men för jordbrukets del går det framåt. Flera av delmålen som ska uppnås till 21 är inom räckhåll. Ett intensivt miljöarbete pågår på många gårdar, bland annat inom ramen för projekten Greppa näringen och Greppa växtskyddet. VET MER DE GRÖNA NÄRINGARNA lever av det naturen kan ge. Därför faller det sig naturligt för dem som arbetar med jord och skog att värna om miljön. Här följer en genomgång av hur jordbruket bidrar till att de svenska miljömålen ska kunna uppfyllas. Skogsbrukets miljöarbete redovisas på sidorna Utöver miljömålet Begränsad klimatpåverkan har ytterligare fem mål en stark koppling till jordbruket. Det är: Giftfri miljö Ingen övergödning Myllrande våtmarker Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv. Jordbruksverket har ansvar för uppföljningen av hur jordbruket klarar sitt arbete med miljömålen. Bedömningen 27 är att bönderna på flera områden varit framgångsrika i sitt miljöarbete. De flesta av delmålen ser ut att kunna uppfyllas för jordbrukets del. Det går inte lika bra i alla samhällssektorer, det visar en utvärdering av Sveriges miljömål som presenterades i mars 28. Miljömålsrådet gör bedömningen att hälften av miljökvalitetsmålen blir mycket svåra att nå till 22. En bland flera anledningar är att alla åtgärder som föreslagits inte har genomförts. Rapporten är ett underlag till regeringens kommande miljömålsproposition som riksdagen kommer att ta ställning till under 29. Bekämpningsmedelsanvändning, Riskindex för miljö och hälsa KÄLLA: KemI Hektardos Miljöriskindex Hälsoriskindex GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 34

37 viktigt miljöuppdrag INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER visar att användningen av bekämpningsmedel är låg i Sverige. Den minskade kraftigt fram till början av 2-talet. Fynden av bekämpningsmedelsrester i grundvatten och ytvatten har följt med nedåt och ligger också på en mycket låg nivå. Bekämpningsmedelsrester påträffas sällan i svenskproducerade livsmedel. Enligt Jordbruksverkets bedömning är jordbrukets delmål för Giftfri miljö delvis uppfyllt. Utvärderingen görs med hjälp riskindikatorer för hälsa och miljö, så kallade riskindex. Här syns en tydlig förbättring. Riskindex för hälsa respektive miljö har sedan 1988 minskat med 68 procent för hälsa och med 28 procent för miljö. Miljöriskindex fortsatte att minska mellan 2 och 27, medan hälsoriskindex låg kvar på samma låga nivå som uppnåtts redan år 2. Riskindextalen följer ganska väl antalet inköpta hektardoser. De varierar med årsmån, grödor och aktuell situation när det gäller angrepp av skadegörare. Ökningen 26 beror på att mer omfattande bekämpningsinsatser behövdes på grund av kraftiga angrepp av havrebladlus och rapsbagge. Nedgången 25 beror på att inköpen av bekämpningsmedel minskade på grund av hamstring året dessförinnan. Sett till möjligheterna att nå målet Giftfri miljö i sin helhet anser Miljömålsrådets att det som ställer till störst problem är den diffusa spridningen av farliga ämnen från varor och processer. Produktionen av varor och kemikalier ökar för närvarande, särskilt i länder där kemikaliekontrollen är svag. GIFTFRI MILJÖ Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Delmål för jordbruket: Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen ska minska fortlöpande fram till 21. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 35

38 Allt mindre näring läcker jordbruket och övriga miljömål KÄLLA: SCB MED GOD MARGINAL har Sveriges bönder redan klarat delmålet för utsläpp av ammoniak. Även utläckaget av fosfor och kväve från jordbruksmarken har minskat. Beräkningar från 27 visar att det faktiska fosforläckaget från jordbruksmark minskat med nio procent mellan åren 1995 och 25. Fosforutnyttjandet har blivit effektivare, bland annat tack vare bättre växtföljder, anpassad gödsling och särskilda skyddszoner mellan åker och vattendrag. Effektiviteten i jordbrukets fosforutnyttjande ökade från 67 till 86 procent mellan En större del av den fosfor som tillförs tas till vara i skörden. Jordbruksverket gör därför bedömningen att jordbruket i huvudsak 6 5 Effektivitet i jordbrukets kväve och fosforutnyttjande , % Fosfor Kväve Ammoniakavgång från jordbruket , ton KÄLLA: SJV Jordbrukets ammoniakutsläpp har minskat med 18 procent sedan GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 36

39 från de svenska åkrarna kan uppfylla det för samhället gemensamma delmålet att fosforutsläppen ska minska med 2 procent till 21. ENLIGT MODELLBERÄKNINGAR som gjorts under 27 har kväveutlakningen från åkermark minskat med cirka 5 ton mellan 1995 och 25. Jordbruket är därmed på god väg att uppnå det mål Jordbruksverket satt upp; att kväveutlakningen från åkermark ska minska med cirka 7 5 ton till 21, jämfört med Effektiviteten i jordbrukets kväveutnyttjande har förbättrats , från 55 till 65 procent. Viktiga orsaker till den förbättrade kvävehushållningen och minskade kväveutlakningen är bland annat användningen av fånggrödor och grönträda, men också bättre växtföljder och bättre fördelning av grödor. JORDBRUKETS AMMONIAKUTSLÄPP minskade med hela 18 procent mellan åren 1995 och 25. Det motsvarar en minskning på cirka 1 25 ton, vilket överträffar uppställda mål. Minskningen beror på att antalet djur i jordbruket minskat, men också på att jordbrukets hantering och spridning av stallgödsel har förbättrats. Det blir allt vanligare med flytgödsel i stället för fastgödsel vilket både underlättar spridningen och ökar möjligheterna att begränsa ammoniakavdunstningen. Också i övriga samhället har utsläppen av fosfor-, kväveföreningar och ammoniak minskat. Större delen av belastningen på hav och skogsmarker kommer idag från andra länder. Det kommer därför enligt Miljömålsrådet att bli svårt att uppnå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning till 22. INGEN ÖVERGÖDNING Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Delmål 1. Fram till 21 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar och vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 2 procent från 1995 års nivå. Delmål 2. Senast år 21 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 3 procent från 1995 års nivå. Delmål 3. Senast 21 ska utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 procent från 1995 års nivå. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 37

40 Nya våtmarker minskar jordbruket och övriga miljömål Åtgärder som minskat kväveutlakningen från jordbruket mellan , betydelse i % Säsongsanpassad stallgödselspridning 4% KÄLLA: SJV Bättre kväveutnyttjande 16% Bättre grödfördelning 23% Åtgärder som minskat fosforläckaget från jordbruket , betydelse i % Anläggande av skyddszoner 14% Anläggande av skyddszoner 1% Grönträda 31% Fånggrödor 25% Anpassad gödsling 36% Bättre grödfördelning 5% Fosforeffektiviteten i jordbruket har ökat från 48 till 64 procent mellan Läckaget av fosfor från jordbruksmarken har minskat med nio procent samma period. KÄLLA: SJV GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 38

41 växtnäringsbelastningen Anlagda och restaurerade våtmarker med ersättning, KÄLLA: JORDBRUKSVERKET (Prel) * MYLLRANDE VÅTMARKER Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Delmål för jordbruket: I odlingslandskapet ska minst 12 hektar våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till 21. DELMÅLET FÖR JORDBRUKET när det gäller Myllrande våtmarker är på väg att uppfyllas. Fram till 27 hade sammanlagt cirka 6 6 hektar våtmarker anlagts eller restaurerats. Ungefär 425 hektar tillkom under 27. Jordbruksverket gör bedömningen att målet kan komma att uppfyllas om arbetet med att anlägga och restaurera våtmarker intensifieras. Skrivs nuvarande trend fram kommer omkring 9 5 hektar att ha anlagts och restaurerats fram till 21, vilket innebär att målet inte kan uppfyllas fullt ut. Målet myllrande våtmarker har betydelse för den biologiska mångfalden och för att minska växtnäringsläckaget. Miljömålsrådet gör bedömningen att arbetet med att bevara och återskapa våtmarker går för långsamt. Med intensivare insatser framöver bedöms miljökvalitetsmålet kunna uppfyllas till 22. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 39

42 Betesdjuren nödvändiga för jordbruket och övriga miljömål BONDENS LANDSKAP ÄR ett artrikt landskap. Lien och mulen har skapat miljöer där väldigt många olika växt- och djurarter trivs. För att de här arterna ska kunna finnas kvar krävs att markerna hålls öppna, med hjälp av bete och slåtter. Störst är artrikedomen i så kallade naturbetesmarker och naturliga slåtterängar. Det vill säga marker som inte plöjts och gödslats. Målsättningen är att arealen där dessa marktyper hävdas ska öka med 5 respektive 13 hektar fram till 21. Jordbruksverkets bedömning är att den totala arealen ängs- och betesmarker har en positiv utveckling. Men det finns inga definitiva data över hur stor areal naturliga ängs- och betesmark som finns i landet. I sin utvärdering av jordbrukets delmål för Ett rikt odlingslandskap utgår Jordbruksverket från hur stor areal som hävdas med hjälp av miljöersättningar. Siffran för 27 är 5 8 hektar ängsmark och cirka 16 hektar naturbetesmark. Bedömningen är därför att delmålet för ängs- och betesmarker i huvudsak är uppfyllt. Ytterligare åtgärder behövs enligt Jordbruksverket för att bevara småbiotoper och kulturbärande landskapselement i jordbrukslandskapet. EN GRUNDFÖRUTSÄTTNING för att markerna ska kunna hävdas är att det finns betande djur. Utan Sveriges bönder är det med andra ord inte möjligt att åstadkomma ett rikt odlingslandskap som i sin tur bidrar till att vi får ett rikt växt- och djurliv. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 4

43 den biologiska mångfalden Miljömålsrådet gör bedömningen att miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap kommer att kunna uppfyllas till 22 om ytterligare åtgärder sätts in. Främst genom fortsatta satsningar på miljöstöd och stöd till företags- och landsbygdsutveckling. Möjligheterna att nå målet ett rikt växt och djurliv bedöms inte som lika goda. Flera vanliga arter minskar och läget för flera hotade arter har försämrats. MILJÖARBETET I JORDBRUKET drivs framåt på många fronter. Jordbrukets intresseorganisationer, däribland LRF, har varit pådrivande sedan 198-talet. I takt med omställningen av jordbrukspolitiken har miljöstöden och stöden till företagsoch landsbygdsutveckling fått en ökande betydelse. Resurserna i Landsbygdsprogrammet fördelas inte bara på gårdsnivå utan satsas också i olika utvecklings- och rådgivningsprojekt. Bra exempel på projekt är Greppa näringen och Greppa växtskyddet som förmedlar kunskap och verktyg som hjälper bonden att använda gödselmedel och bekämpningsmedel på ett kostnadseffektivt och miljömässigt bra sätt. Greppa näringen och Greppa växtskyddet genomförs i bred samverkan mellan lantbruksnäringen och olika myndigheter. Projekten finansieras bland annat med pengar från Landsbygdsprogrammet och genom återföring av mineralgödselavgifter. GREPPA NÄRINGEN nådde drygt 7 lantbrukare 27, huvudsakligen i Sydoch Mellansverige. Antalet anslutna gårdar ökar år från år. Projektet startade år 21 och då framför allt med rådgivning som var inriktad på att minska kväveut- ETT RIKT ODLINGSLAND- SKAP Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa livskvalitet och välfärd. Delmål för jordbruket (Rikt odlingslandskap, Rikt växtoch djurliv): Senast år 21 ska samtliga ängsoch betsmarker bevaras och skötas på ett sätt som bibehåller deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska öka med minst 5 hektar och arealen hävdad betesmark av de mest hotade typerna ska utökas med minst 13 hektar till år 21. Mängden småbiotoper ska bevaras i minst dagens omfattning i hela landet. Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas ska öka med cirka 7 procent till år 21. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 41

44 jordbruket och övriga miljömål lakning och ammoniakförluster från jordbruket. Under 27 utvidgades projektet med en extra satsning på fosforrådgivning. På alla gårdar som deltar i Greppa näringen upprättas växtnäringsbalanser, det vill säga en budget för flödena av kväve, fosfor och kalium på gården. På så sätt tydliggörs hur mycket som tillförs och hur mycket som försvinner med skörden. Det blir lättare att anpassa gödslingen efter rådande behov. Målet är att minimera förlusterna, vilket är bra både för miljö och ekonomi. Många av de som deltar i Greppa näringen har upprättat skyddzoner mellan åker och intilliggande vattendrag. Exempel på andra åtgärder som begränsar växtnäringsförlusterna är en ökad andel vårplöjd åker, odling av fånggrödor och en minskad spridning av flytgödsel och urin under tidig höst. De som deltar i Greppa näringen lämnar viktiga bidrag till den positiva utvecklingen av jordbrukets växtnäringsbalanser. En eller flera rådgivare återkommer varje år till de gårdar som deltar. Olika nyckeltal ger lantbrukaren en god uppfattning om effekterna av de åtgärder som prövats. GREPPA VÄXTSKYDDET har pågått sedan 1997 och hette tidigare Säkert växtskydd. Den bedrivs i hela landet. Syftet är att minimera riskerna för miljö och hälsa när bekämpningsmedel används. Omkring 9 procent av Greppa näringens lantbrukare som använder bekämpningsmedel funktionstestar sina sprutor regelbundet. Hela 96 procent rengör och fyller på sina sprutor på en särskild platta för att undvika risker vid eventuellt spill. Lantbrukarna inom Greppa växtskyddet har också minskat antalet sena höstbekämpningar, vilket minskar riskerna för att bekämpningsmedel ska läcka ut till omgivande vattendrag. En viktig del av rådgivningen i projektet går ut på att utveckla optimala strategier för växtskyddet på gården. Det innefattar information om risker och kostnader med olika åtgärder och diskussioner om alternativ till kemiska bekämpningsinsatser. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 42

45 G arant för svensk kvalitet svenskt sigill Några exempel på Svenskt Sigills regler: Genmodifierade organismer, GMO, är inte tillåtna i foder eller odling Vissa växtskyddsmedel som tillåts i Sverige är förbjudna inom IP SIGILL För att förhindra läckage av växtnäring och växtskyddsmedel finns krav på skyddszoner mot vattendrag Kalvar får inte säljas på export Endast svenskproducerade livsmedel kan märkas med Svenskt Sigill VET MER PLANERING, UPPFÖLJNING OCH kontroll är viktiga åtgärder för dem som vill minimera jordbrukets miljöpåverkan och leverera produkter med garanterat jämn och hög kvalitet. Svenskt Sigill erbjuder flera olika certifieringssystem för att kvalitetssäkra svensk jordbruks- och trädgårdsproduktion såväl mat som blommor. Maten som bär märket Svenskt Sigill har framställts i Sverige, med omtanke om människor, djur och natur. Djuromsorg och miljöhänsyn är mer omfattande än vad lagstiftningen kräver. Strikta regler och en oberoende kontroll är en garanti för att livsmedlen blir säkra och kan spåras till gården där de producerats. Först ut var märkning av spannmålsprodukter, när Svenskt Sigill etablerades som ett kvalitetsmärke på livsmedelsmarknaden i slutet av 199-talet. Sedan dess har mycket hänt. NU KAN GRYNER, BRÖD, frukt, grönsaker, potatis, bär, prydnadsväxter, mejeriprodukter, svamp, nötkött, kyckling, honung, griskött och charkprodukter bära Svenskt Sigills märke. Nya livsmedel och producenter tillkommer hela tiden. År 23 började frukt och grönt märkas med Svenskt Sigill, 25 märktes det första köttet, 26 anslöt sig det första mejeriföretaget och 27 märktes de första kycklingarna. Idag är 2 4 mjölkproducenter, 1 1 producenter av frukt, bär, grönsaker, potatis och svamp, omkring 3 spannmålsgårdar, ett 5-tal producenter av prydnadsväxter, ett 4-tal nötköttsproducenter, 8- talet biodlare och några gris- respektive kycklingproducenter anslutna till IP SIGILL som certifieringssystemet kallas. Bakgrunden till det ökade intresset för IP SIGILL är konsumenternas och handelns krav på livsmedelssäkerhet. Mycket tyder på att miljö- och kvalitetssäkring av livsmedel kommer att få en ökande betydelse i framtiden. Bönderna vill kunna fortsätta producera livsmedel och prydnadsväxter av hög kvalitet och kan genom märkningen framhålla sina varors mervärden i förhållande till billigare importerad mat. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 43

46 K raftig efterfrågan skapar ekomat Allt fler vill ha ekologiska livsmedel. Efterfrågan är just nu större än den inhemska produktionen för flera varugrupper. Ytterligare åtgärder för att stimulera produktionen behövs. DETALJHANDELN UTÖKAR NU sitt ekologiska sortiment och rapporterar positiva tillväxtsiffror i försäljningen av ekologiska livsmedel. Enligt Ekologiskt Marknadscentrum har handeln under 27 haft en försäljningsökning av det ekologiska sortimentet på 25 3 procent. Vissa ekologiska produkter är mer efterfrågade än andra. Störst marknadsandel har den ekologiska mjölken, med åtta procent av totalkonsumtionen 27. Invägningen av ekomjölk ökade med 17 procent detta år, men den inhemska efterfrågan ökade mer. Konsumtionen av ekologisk ost och grädde har också ökat kraftigt. Även inom andra områden har det uppstått brist på inhemskt producerade ekologiska livsmedel, till exempel frukt och grönsaker. Det har lett till en ökad import av ekologiska varor. Inte bara privatpersoner efterfrågar ekologiska produkter. Sedan våren 26 finns för offentliga storkök ett konsumtionsmål att 25 procent av produkterna som används ska vara ekologiska. För att stimulera den ekologiska produktionen i Sverige ytterligare behöver flera åtgärder på en mängd områden vidtas. Detta för att se till att efterfrågan kan tillgodoses så att det blir ännu mer lönsamt att producera ekologiska produkter. VET MER: DEN EKOLOGISKT ODLADE arealen är större i Sverige än i de flesta andra EU-länder. Under 27 odlades 17 procent av den svenska åkermarken utan handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel och med miljöersättning för ekologisk produktion. Ett av målen i regeringens aktionsplan för ekologisk produktion är att 2 procent av åkerarealen ska odlas ekologiskt. Målet ligger inom räckhåll, men 27 minskade den ekoodlade arealen jämfört med 26. Samtidigt ökade den certifierade andelen. Riksdagen har kompletterat målet att 2 procent av åkerarealen ska vara ekologiskt odlad 21 med målet att en lika stora andel också ska vara certifierad till detta år. Certifiering är nödvändig för att ekologiska produkter ska kunna säljas som ekologiska. Möjlighet att GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 44

47 brist på ekologiska livsmedel 2 Andel ekoodlad åker, därav Krav-certifierad, % KÄLLA: SJV söka stöd för certifiering infördes 25. Under 27 var cirka 37 procent av den totala ekoarealen i Sverige certifierad enligt KRAVs eller EUs regelverk. I DET NYA Landsbygdsprogrammet ges bara full miljöersättning till de ekologiska jordbruksföretag som är certifierade. Ersättningen till icke certifierade ska trappas ner successivt. Det konsumenterna är beredda att betala extra för och det samhället vill åstadkomma med stöden till ekologisk produk- tion är framför allt minskad kemikaliebelastning i miljön. Det ekologiska lantbruket ska bidra till miljökvalitetsmålen giftfri miljö, grundvatten av god kvalitet, ingen övergödning och ett rikt odlingslandskap. Nationella miljöersättningar för ekologisk produktion har funnits sedan Systemen för certifiering håller på att förändras. En väntad utveckling är att certifieringen enligt EUs regler kommer att öka såväl i Sverige som inom Europa. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 45

48

49 Del 4. Livsmedelsproduktionen i Sverige

50 L jusnande framtidsutsikter mjölk Nu får svenska mjölkbönder bättre betalt för sin mjölk. Det är en följd av att efterfrågan på mejeriprodukter ökat i världen. Det högre priset gör att fler vill bygga ut sin produktion än som vill minska. Det är ett viktigt trendbrott. MJÖLKEN SVARAR FÖR en fjärdedel av produktionsvärdet i det svenska lantbruket. Lika stor är andelen jordbruksmark som används för odling av foder eller till beten för mjölkkor och kvigor. Mjölkproduktionen är något av en ekonomisk ryggrad i det svenska lantbruket. Mjölkkorna är dessutom viktiga landskapsvårdare. De bidrar till att hålla landskapet öppet vilket har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Huvuddelen av den mjölk som produceras i Sverige konsumeras i landet och så är det världen över. Handel med mejeriprodukter på världsmarknaden omfattar endast sju procent av de globala volymerna. Men efterfrågan på världsmarknaden ökar för närvarande, framför allt från tillväxtländer som Indien och Kina. Samtidigt har utbudet av mejeriprodukter minskat, bland annat på grund av torka i Australien och Nya Zeeland samt exportbegränsningar i Argentina och Indien. Tidigare lager med framför allt smör och mjölkpulver har tömts. Världsmarknadspriserna på mejeriprodukter stiger därför, vilket även påverkar priserna i Sverige. DE SVENSKA AVRÄKNINGSPRISERNA PÅ MJÖLK steg under hösten 27 med i genomsnitt 35 procent. I december var kilopriset i genomsnitt 89 öre högre än vid motsvarande tidpunkt 26. Mjölkråvarans användning 27, procent Övrigt, 5 Mjölkpulver & kondens mjölk, 18 Konsumtionsmjölk & syrade produkter, 45 VET MER Ystmjölk, 34 KÄLLA: SVENSK MJÖLK GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 48

51 för svenska mjölkbönder Mjölkkonsumtionen i Sverige l/person och år, därav import KÄLLA: SVENSK MJÖLK KÄLLA: SVENSK MJÖLK Mjölk C2 Konsumtionen av syrade produkter i Sverige, kg/person och år, därav import KÄLLA: SVENSK MJÖLK Ostkonsumtion i Sverige, kg/person och år, därav import KÄLLA: SVENSK MJÖLK (prel) Samtidigt ökade mjölkproducenternas kostnader, framför allt för foder. Utslaget på helåret 27 ledde detta till en något försämrad lönsamhet i mjölkproduktionen, trots de höjda avräkningspriserna. De svenska mjölkbönderna kan dock räkna med en förbättrad lönsamhet under 28. Det förutspår Jordbruksverket och det visar kalkyler som gjorts vid Sveriges Lantbruksuniversitet. De relativt höga avräkningspriserna var oförändrade i början av 28 och förväntas bestå det närmaste året. Svenskarna dricker ovanligt mycket mjölk, även om konsumtionen av dryckesmjölk minskat något under en följd av år. I gengäld ökar konsumtionen av syrade mjölkprodukter; crème fraiche, fil och yoghurt, samt grädde och ost. INVÄGNINGEN AV EKOMJÖLK ökade under 27 med åtta procent jämfört med 26. Konsumtionen av ekomjölk ökade med cirka 18 procent, medan konsumtionen av ekologisk ost och grädde ökade med cirka 3 procent. Den inhemska efterfrågan på ekologisk mjölk är för närvarande större än tillgången och ekomjölken betalas med ett högre pris än konventionell mjölk. Under 27 höjdes pristillägget för ekomjölk med 9,7 procent. Tidigare har främst storhushållen stått för den ökade konsumtionen av ekologiska mejeriprodukter. 27 ökade den privata konsumtionen kraftigare än tidigare. DEN TOTALA INVÄGNINGEN av mjölk vid svenska mejerier minskade med 4,6 procent under 27. Elva procent av mjölkföretagen lade ned sin produktion, vilket är en ovanligt hög siffra. Orsakerna till detta är flera. EUs ersättningar till GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 49

52 Många vill producera för mjölk mjölkproducenter frikopplades helt och hållet från produktionen under 27. Många gårdar lades ned av åldersskäl, medelåldern bland mjölkföretagarna är hög. Totalt försvann omkring 1 mjölkleverantörer och 2 mjölkkor under 27. Det är i första hand de små mjölkgårdarna som läggs ned. Den pågående strukturomvandlingen mot färre och större gårdar fortsätter. År 27 hade medelgården 51 kor. Genomsnittet år 26 var 48 kor. Bevis för att det ändå finns en framtidstro bland mjölkproducenterna är att antalet ansökningar om förprövning av nya koplatser ökade. Under 27 ansökte 26 mjölkföretag om att få bygga 21 nya koplatser. Det är det högsta antalet sedan 21 och 2 5 fler än 26. Byggs alla platser motsvarar tillskottet med råge det antal kor som försvann under 27. INVÄGNINGEN AV MJÖLK har inte bara minskat i Sverige utan också i övriga EU. Med stigande priser är det troligt att mjölkproduktionen kommer att öka igen. I Lantbruksbarometern 28 uppger 24 procent av de svenska mjölkbönderna att de tänker bygga ut under den närmaste treårsperioden. Så länge efterfrågan överstiger produktionen är det troligt att mjölkpriserna ligger kvar på dagens lite högre nivåer. På lite längre sikt förutspås ett fluktuerande världsmarknadspris på mejeriprodukter. Priset kommer att påverkas av en mängd olika faktorer, bland annat av den ekonomiska utvecklingen i världen. MEJERIMARKNADEN BLIR allt mer internationaliserad. Mejeriprodukter börjar i ökande utsträckning röra sig över landsgränser. I Sverige har importen av mejeriprodukter ökat sakta men säkert under 2- talet. Mejeriföretagen förändras med de förändrade marknadsförutsättningarna. Arla foods ägs sedan flera år tillbaka av både danska och svenska bönder. Företaget har utvecklats till Europas största mejeriföretag, med produktion av mjölkbaserade livsmedel i elva länder. Skånemejerier tog också klivet över GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 5

53 den lokala marknaden Antal mjölkleverantörer Genomsnittligt antal kor per besättning, KÄLLA: SVENSK MJÖLK KÄLLA: SJV/SVENSK MJÖLK Avkastning per ko och år, , kg mjölk) KÄLLA: SVENSK MJÖLK Konsumtion av grädde i Sverige, kg/person och år 2-27, därav import (prel) KÄLLA: SVENSK MJÖLK sundet i slutet av 27, genom att köpa andelar i ett danskt mejeriföretag. Samtidigt som mejerimarknaden internationaliseras finns en trend som går i andra riktningen. Både stora och små mejeriföretag har börjat utveckla regionala profilprodukter för att tillmötesgå konsumenternas önskemål om lokalt produce- rade livsmedel. I Västsverige säljer Arla foods Västkustmjölk och på östkusten levererar nystartade Emå mejeri mjölk till bland annat Coop Forum i Kalmar. Hela 61 procent av de svenska mjölkproducenterna skulle vilja sälja på närmarknaden, det framgår av Lantbruksbarometern 28. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 51

54 Om svensken får välja nötkött Svenskarna föredrar svenskt nötkött om de får välja. Men den inhemska produktionen minskar för närvarande. För att produktionen ska kunna öka krävs bättre lönsamhet. Ett effektivare resursutnyttjande kan både ge bättre lönsamhet och stora miljövinster. I butiken säljer svenskt nötkött bäst VET MER NÄR SVENSKA KONSUMENTER får välja tar de i första hand svenskt nötkött. Av det sålda nötköttet i butik är cirka 8 procent svenskt. Ändå består 48 procent av den totala nötköttskonsumtionen i Sverige av importkött. Skillnaden uppstår genom att 8 procent av det nötkött som används av restauranger och storhushåll är importerat. Få restauranger och storkök redovisar varifrån köttet kommer. Det är i butiken konsumenten har möjlighet att välja svenskproducerat. Åtskilliga är de undersökningar där svenska konsumenter uppger att de föredrar och har stort förtroende för svenskt nötkött. Anledningen är bland annat värden som hög livsmedelssäkerhet, god djuromsorg och att de svenska nötkreaturen bidrar till att hålla det svenska landskapet öppet (United Minds 25). I KLIMATDEBATTEN HAR nötkreatur utpekats som miljöbovar; idisslande djur bildar och avger metangas som är en aggressiv växthusgas. Å andra sidan gör idisslarna stor miljönytta. Omkring 8 procent av alla betesmarker hålls öppna av nötkreatur. Utan betesdjur går det inte att klara de nationella miljömålen för biologisk mångfald. Klimatpåverkan från nötkreatur kan dessutom begränsas, genom smärre förändringar i utfodringen. LRF har under året arrangerat utbildningsdagar som förmedlat detta budskap. LÅNGA TRANSPORTER AV livsmedel och jordbruksråvaror innebär också en klimatbelastning. För att stärka kopplingen mellan inhemsk konsumtion och produktion av livsmedel har regeringen givit Livsmedelsverket i uppdrag att se över hanteringen av geografiska ursprungsbeteckningar. I dagsläget krävs ursprungsmärkning av färskt och fryst nötkött i butik inom hela EU. Det finns inga krav när det gäller restauranger och storhushåll. Restauranger som till 1 procent använder svenskt nötkött kan däremot få en särskild licens från Sveriges Nötköttsproducenter. Problematiskt för det svenska nötköttet är att det i butiken blir dyrare än nötköttet som importeras GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 52

55 är nötköttet svenskt Nötkött: konsumtion, produktion, import och export, 1 ton, från andra EU-länder. Detta trots att avräkningspriserna ligger ganska nära varandra. Det konstaterade Jordbruksverket i en undersökning som publicerades i början av 28. Varför det ser ut så här är inte klarlagt. Varken handel eller slakterier vill ta på sig ansvaret. KÄLLA: SJV, SCB KÄLLA: TAURUS Foderanvändning i nötköttsproduktionen spannmål koncentrat bete halm, 2% färdigfoder, 2% 6% 11% 45% 34% vall SVENSKAR ÄTER MYCKET nötkött, och konsumtionen har stigit stadigt den senaste tioårsperioden. Den inhemska produktionen har inte följt med. Gapet mellan konsumtion och produktion har successivt ökat sedan år 2. Mellan 26 och 27 minskade antalet slaktade nötkreatur med 4,3 procent i Sverige. Under 28 beräknas antalet slaktade nötkreatur minska med ytterligare cirka tre procent. Prognosen utgår från det faktum att antalet mjölkkor minskat kraftigt och därmed också antalet födda kalvar. En annan förklaring till den minskade inhemska produktionen är ansträngd lönsamhet. Detta till följd av ökade produktionskostnader, ett lågt avräkningspris och oförändrade miljöersättningar. De kraftigt höjda spannmålspriserna under 27 drar med sig högre kostnader även för vallfoder. Genomsnittliga marknadspriser på ungtjur R3 i några länder 26/27, euro/1kg slaktad vikt DANMARK, TYSKLAND, IRLAND,SVERIGE, EU KÄLLA: EUROSTAT GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 53

56 nötkött Brist på nötkött i EU INOM EU ÄR DET underskott på nötkött. Bristsituationen kan resultera i fortsatta höjningar av avräkningspriserna och därmed ge bättre lönsamhet för dem som producerar nötkött. Avräkningspriserna vände uppåt under andra halvåret 27, en trend som höll i sig i början av 28. Prisutvecklingen har varit särskilt gynnsam i Sverige som tidigare legat i ett undre intervall jämfört med andra EU-länder. Situationen kan dock snabbt komma att förändras. Brasilien har länge varit en stor exportör av nötkött till EU. Produktionen har ökat kraftigt där, men under 27 infördes en tillfällig begränsning för import av brasilianskt nötkött till EU. Detta på grund av skärpta krav på leverantörerna. Hävs importrestriktionerna kommer det leda till en ökad tillgång vilket kan påverka prisutvecklingen. Den kan även påverkas av ett nytt WTO-avtal. Förhandlingarna är långt framskridna, men effekterna för nötköttet är ännu osäkra. DEN POSITIVA PRISUTVECKLINGEN för mjölk och den strukturomvandling som varit kommer troligen leda till en stabilisering av antalet mjölkkor i Sverige. Antalet dikor ökar och under 27 förprövades osedvanligt många ansökningar om nya stallplatser för dikor, mjölkkor och övriga nötkreatur. Det är positiva signaler, men för att säkra en uthållig svensk nötköttsproduktion krävs en fortsatt förbättring av lönsamheten. Flera olika aktiviteter pågår för att stötta de nötköttsproducenter som vill effektivisera sin produktion. Rådgivningsföretaget Taurus som ägs av Swedish Meats, Svensk Mjölk, Avelspoolen, KLS och medfinansieras av LRF har det senaste året bland annat lanserat ett nytt studiematerial,»satsa på nötkött«. Materialet ger producenterna möjlighet att via olika nyckeltal jämföra sin produktionsresultat med andras. En del forskning pågår också som visar att det finns goda möjligheter att öka lönsamheten i uppfödningen av dikor. Metoderna som förespråkas är fördelaktiga ur miljösynpunkt. Bäst är att använda marker som inte lämpar sig för annan jordbruksproduktion och att använda inhemskt foder. Detta gyn- GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 54

57 kan höja priserna till bonden 6 5 Antal nötkreatur i Sverige DIKOR, MJÖLKKOR,UNGNÖT, KALVAR nar den biologiska mångfalden och medför lägre utsläpp av växthusgaser. Samtidigt förstärks mervärdena i den inhemska nötköttsproduktionen KÄLLA: SJV KÄLLA: SJV Förprövning av djurstallar, godk. ärenden MJÖLKKOR, DIKOR, ÖVRIG NÖT GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 55

58 Kraftigt höjda foderpriser griskött Sjunkande avräkningspriser och kraftigt höjda foderpriser sänkte lönsamheten i den svenska grisproduktionen under 27. Ändå finns framtidstro. Svenska grisar är friska, växer fort och ger ett bra kött. VET MER: BLEV ETT DRAMATISKT år för Sveriges grisproducenter. Kraftigt höjda foderpriser och sjunkande avräkningspriser grusade 26 års förhoppningar om tillväxt. Då tredubblades antalet förprövningar av nya djurstallar för gris till 8 nya suggplatser. Avräkningspriserna för griskött höjdes hösten 26. Samma år förändrades djurskyddsföreskrifterna. De nya reglerna bedömdes kunna sänka byggkostnaderna och arbetstidsåtgången i nya stallar. Detta skapade framtidstro. Men 27 inleddes med en prisnedgång och till hösten steg foderpriserna med över 1 procent. Sammantaget har dessa förändringar utsatt branschen för en hård press. Till dramatiken under 27 hör även ett utbrott av den fruktade sjukdomen PRRS, en sjukdom som är vanlig Europa, men som Sverige hittills varit förskonad från. Sjukdomen bekämpades framgångsrikt och från och med 31 december 27 betraktas Sverige åter som fritt från PRRS. BAKSLAGEN TILL TROTS ökade antalet slaktsvin något i Sverige under 27. Men antalet smågrisar minskade. Antalet suggor var i princip oförändrat. Totalt producerades drygt 264 ton griskött. Det är ungefär samma mängd som 26 men betydligt mindre än rekordåret 1998, då produktionen var 332 ton. Den kraftiga minskningen av produktionen efter 1998 beror på att priset rasade på griskött. Svenska grisproducenter har sedan dess jobbat hårt med att göra produktionen mer kostnadeffektiv. De grisproducenter som lyckats utveckla en rationell produktion har klarat den sänkta lönsamheten under 27 bäst. De höga foderpriserna har varit mindre kännbara för dem som har egen foderproduktion på gården. En strukturomvandling som ger effektivitetsvinster pågår också. Gårdarna blir större, med fler djur. Antalet suggor per gård i smågrisproduktionen ökade från i medeltal 15 till 116 mellan 198 och 26. Samma sak gäller i uppfödningen av slaktgrisar. Här GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 56

59 fick stor effekt på lönsamheten har antalet slaktgrisar per gård ökat från i genomsnitt 81 till 495 mellan 198 och 26. Fortfarande finns stora variationer, men omkring 2 procent av producenterna levererar nästan 8 procent av alla grisar som går till slakt Griskött: Konsumtion, produktion, import, export , 1 ton Genomsnittliga slaktsvinspriser i Sverige , kr/1 kg slaktad vikt KONSUMTIONEN AV GRISKÖTT har legat på en tämligen stabil nivå under 2-talet. 27 åt svenskarna cirka 324 ton griskött. 72 procent var svenskproducerat, övrigt var importerat. Ungefär 12 procent av den svenska produktionen går på export. Svenska konsumenter har ett stort förtroende för svenska grisuppfödare och för svenskt griskött. Det visar en stor konsumentundersökning som gjordes 26 av Synovate TEMO. 89 procent uppger att de har stort förtroende för svenskt griskött, av dem uppger 42 procent att de har ett mycket stort förtroende. Deltagarna i undersökningen fick även frågan om hur de såg på danskt griskött. Danmark är det land som står för den största exporten av griskött till Sverige. 38 procent uppgav att de hade förtroende för danskt griskött, men nästan lika många, 37 procent, sa att de hade litet förtroende för det danska grisköttet Vikt 8 kg, kött 57%, inkl leveranstillägg. KÄLLA: SCB, SJV DANMARK ÄR EN av EUs verkligt stora exportörer av griskött och där finns åtta gånger fler grisar än i GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 57

60 Svenska grisproducenter griskött Sverige. Produktionskostnaderna är 1 15 procent lägre än de svenska. Vid sidan av Danmark är även Tyskland en stor leverantör av griskött till den svenska marknaden. Tyskland ökade sina marknadsandelar under 27. Det gjorde även Polen, Finland och Nederländerna. Inte bara Danmark, utan flera av de andra europeiska länderna har lägre produktionskostnader i sin uppfödning av grisar. Till en del kan det förklaras av lägre djurskyddskrav. I Sverige finns exempelvis krav på att suggorna alltid ska gå lösa för att kunna utöva sitt bobyggnadsbeteende. De ska ha tillgång till halm eller annat strömedel. Förändringar är på väg i övriga EU, men inte förrän 213. Även efter detta årtal kommer det dock i övriga EU att vara tillåtet att hålla suggorna bundna delar av året. Den höga nivån på djurskyddet för svenska grisar innebär flera fördelar. God skötsel och omvårdnad ger glada och friska grisar som växer bra. Svenskt griskött smakar bra, är saftigt och krymper inte i stekpannan. Effektiviteten i svensk grisproduktion är dessutom, med internationella mått, hög. Varje sugga producerar i genomsnitt cirka 23 smågrisar per år. Slaktgrisarna har en tillväxt på mer än 9 gram/dag och leder därmed världsligan i tillväxt. Andra konkurrensfördelar är ett långt drivet miljöarbete och ett ambitiöst smittskyddsprogram med bland annat salmonellafritt kött. HÄLSOTILLSTÅNDET BLAND de svenska grisarna följs i flera olika kontroll- och övervakningsprogram. Tack vare dessa program påträffades fallen av PRRS under 27, vilket gjorde det möjligt att snabbt och effektivt bekämpa spridningen av sjukdomen. Även när det gäller miljöpåverkan ligger den svenska grisproduktionen bra till. Sverige har mindre än hälften så hög djurtäthet som EU-snittet, vilket skapar bättre förutsättningar för en balanserad hantering av den växtnäring som finns i grisgödseln. I Sverige går det 1,3 grisar per hektar, motsvarande siffra är 2,8 för EU. Kraven när det gäller fosforutsläpp är strängare i Sverige än i övriga EU. I Sverige GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 58

61 är effektiva och skickliga 17, 16, 15, 14, 13, 12, 11, 1, 9, 8, Slaktsvinspriser i Tyskland, Danmark, Sverige 26 - v13 28 kr/kg slaktad vikt 58% kött Det danska priset har korrigerats med +2,2 % pga annorlunda uppslaktning och avräkning jämfört med Sverige. Danskt pris sänks 1 öre/kg för varje kilo i intervalllet 83,-1,9 kg. KÄLLA: SCB finns det med andra ord möjligheter att öka grisproduktionen utan att äventyra miljön. TROTS SVÅRIGHETERNA under 27 finns det en framtidstro bland de svenska grisproducenter. De höjda foderpriserna drabbar producenterna världen över. I slutet av 27 fick de ökade produktionskostnaderna också genomslag på priserna i hela Europa. Prisnedgången vände till en uppgång som fortsatte under de första månaderna 28. Prognoserna pekar på en fortsatt positiv prisutveckling. Med ett fortsatt arbete för att effektivisera och utveckla produktionen finns goda möjligheter för de svenska producenterna. Förebilder finns. Just nu mobiliseras resurser för att inrätta ett kunskapscentrum för intensifierad rådgivning till producenter som vill utveckla sin produktion. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 59

62 Svensk lammproduktion lammkött 27 innebar ett trendbrott i svensk lammköttsproduktion För första gången på många år ökade den svenska produktionens andel av konsumtionen. DET STORA INTRESSET för svenskt lammkött har resulterat i en snabb utveckling av den svenska fårnäringen. Produktionen har ökat under hela 2- talet. Allt fler satsar på att hålla fler tackor och föda upp fler lamm, ett tecken på att lammproduktionen håller på att bli mer yrkesmässig. Tidigare har lammproduktionen främst varit en bisyssla. Bra lönsamhet och ett stort intresse från svenska konsumenter är viktiga drivkrafter. Efterfrågan på svenskt lammkött är större än tillgången under nio av årets tolv månader. Produktionen ökar, men gapet mellan den inhemska konsumtionen och produktionen är fortfarande stort. 27 producerades 4 71 ton lammkött i Sverige. Konsumtionen var 11 8 ton. Jämfört med 26 ökade både konsumtion och produktion, med 1,9 respektive 9,4 procent. Den stora produktionsökningen ledde till ett trendbrott i självförsörjningsgraden, som för första gången på många år ökade, från 37 till 4 procent. IMPORTKÖTTET SVARAR FÖR för huvuddelen av den svenska konsumtionen. Under 27 uppgick importen till 64 procent. Hela 4 procent av det importerade lammköttet kom från Nya Zeeland, ett av världens större lammproducerande länder. Svenskt lammkött säljs bara färskt och efterfrågan på lammkött är spridd över hela året. Utbudet av svenskt lammkött är dock störst under några höstmånader, då de lamm som fötts på våren blivit slaktfärdiga. Svenska producenter eftersträvar nu att sprida lammningen över året. Kilopriserna på bra lammkött är i det närmaste dubbelt så höga under våren jämfört med hösten. Det skapar starka motiv för en ökad spridning av lammningen. Svenska lamm föds numera från hösten och ända fram till midsommar. VET MER DE STÖRRE BESÄTTNINGARNA står för en växande andel av lammproduktionen. Strukturen förändras snabbt. Totalt fanns det 27 över en halv miljon får i Sverige, fördelade på mer än 8 fårbesättningar. Den genomsnittliga besättningsstorleken har ökat från 2 till 3 tackor under de senaste tolv åren. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 6

63 ökar och tar marknadsandelar KÄLLA: SCB KÄLLA: SJV Antal får och lamm i Sverige, Lamm Tackor, baggar Lamm: Produktion och konsumtion , 1 ton fanns det 627 besättningar i Sverige med mer än 1 tackor och 4 besättningar med över 5 tackor. Slaktvikten hos lammen ökar också. Det beror bland annat på att fler uppfödare håller får av en treraskorsning som har bättre egenskaper för köttproduktion än både de svenska pälsfåren och svenska ullraser. Ur ekonomisk synvinkel är skinnproduktionen viktig och Gotlandsfåret som ger ett fint skinn är fortfarande den största rasen i Sverige. Till Gotlandsfårets fördelar hör att det både ger bra köttproduktion och bra skinn. Däremot är det något svårare att åstadkomma en spridd lammning med denna ras. Ullfåren har lite sämre tillväxt och slaktvikten på lammen ligger lägre än Gotlandsfårets. Men en utveckling av ull- produktionen i Sverige pågår just nu, vilket ökar efterfrågan på svensk lammull. Viktiga aktörer är Gotlands Ullspinneri och den ekonomiska föreningen Ull i Sverige. För att ta till vara de många möjligheterna i den svenska fårnäringen görs just nu flera satsningar. LRF stöttar en utvidgad rådgivning och Fåravelsförbundet satsar mer på sjukdomsförebyggande arbete, via utvidgade kontroll- och övervakningsprogram. Fåren ger kött, men bidrar också till att hålla landskapet öppet. Ungefär tio procent av den svenska betesarealen betas av får, ofta mark med höga naturvärden. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 61

64 Svenskt kycklingkött har fågelkött Konsumtionen av kycklingkött fortsätter att öka i Sverige. 27 stod svenskt kycklingkött för den största andelen av ökningen. Den inhemska produktionen ökade med nästan fem procent. VET MER: KONSUMTIONEN AV KYCKLINGKÖTT fortsätter att öka i Sverige. Mellan 26 och 27 ökade totalkonsumtionen med 3,2 procent och svenskarna äter nu 13,6 kilo fågelkött per person och år. På tio år har konsumtionen av kyckling ökat med nästan 11 procent. Fallande priser och ett ökat utbud av styckade och förädlade produkter har bidragit till konsumtionsökningen. Hälsotrender och internationella matlagningsinfluenser har säkert också medverkat till den här utvecklingen. Men fortfarande äter svenskarna betydligt mindre kycklingkött än EU-medborgaren som i genomsnitt konsumerar 22 till 23 kilo per år. OMKRING 6 PROCENT av det kycklingkött som konsumeras i Sverige är svenskt. Resten är importerat. Importen har sedan slutet av 199-talet ökat i snabb takt, från några procent till dagens cirka 4. Den svenska produktionen har inte hållit jämna steg med konsumtionsökningen. En period sjönk produktionen trots att konsumtionen ökade. Trenden bröts för några år sedan och år 27 ökade den inhemska produktionen mer än importen. Huvuddelen av det importerade kycklingköttet kommer från Danmark. Men marknaden förändras. Importen till Sverige av färsk kyckling minskade med nästan tio procent under 27. I stället ökade importen av beredda produkter, till exempel kycklingspett och kycklingsallad, med 42 procent. Nya länder står för exporten av dessa produkter. Direktimporten från Thailand ökade med 22 procent under 27 och importen från Brasilien ökar också. 26 gick Brasilien om USA som världens största exportör av kycklingkött. Priserna på kycklingkött från USA, Brasilien och Thailand är lägre än på kycklingkött från Sverige. Dessa länder tillåter tillväxtantibiotika under uppfödningen, har låga krav på djuromsorgen och saknar kontrollprogram för bland annat salmonella. Importen av beredda produkter går i stor utsträckning till storhushåll och restauranger. Men under 27 har utbudet i vanliga butiker också ökat. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 62

65 blivit populär grillmat I SVERIGE SVARAR 12 uppfödare för huvuddelen av den svenska slaktkycklingproduktionen. Dessa uppfödare finns i Syd- och Mellansverige. Besättningarnas storlek varierar, men merparten av djuren kommer från uppfödare som föder upp mellan 2 till 12 kycklingar per omgång. En uppfödare föder upp drygt sju omgångar per år. Kycklingarna går fritt under hela uppfödningstiden och kan picka och sprätta. Djuren har alltid fri tillgång till vatten och mat. Stor vikt läggs vid god djuromsorg och hygien. De svenska kraven på djuromsorg i upp- Svensk Fågel från ägg till färdig kyckling Så här ser den frivilliga ursprungsmärkningen av svenskt fågelkött ut. Märket får bara användas av dem som deltar i Svensk Fågels djuromsorgsprogram. 99 respektive 97 procent av svenska kycklingar och kalkoner produceras av företag som är medlemmar i Svensk Fågel. Medlemsföretagen är Lantmännen Kronfågel, Guldfågeln, Lagerbergs Kyckling, Knäreds Kyckling och Ingelsta Kalkon. Medlemmarna i Svensk Fågel är också fodertillverkare, avelsidkare, kläckerier och uppfödare, vilket innebär hela produktionskedjan för matfågelkött. födningen av slaktkyckling är betydligt mer omfattande än i övriga EU. Bland annat finns särskilda utrymmeskrav. Svenska kycklingar har större ytor att röra sig på jämfört med kycklingar i andra länder. SÅ GOTT SOM alla kycklinguppfödare i Sverige (99 procent) är anslutna till branschorganisationen Svensk Fågels djuromsorgsprogram. Programmet innehåller riktlinjer för uppfödning, transport och slakt av kyckling och kalkon. Grunden är gällande lagstiftning för djurskydd, smittskydd och miljö, kompletterat med mer långtgående krav. Syftet är att förtydliga vad som avses med en etiskt riktig hantering av matfågel, men också att bibehålla och utveckla hälsoläget i matfågelproduktionen. Alla uppfödningsanläggningar kontrollbesiktigas och då bedöms både teknisk utrustning och skötseln av djur och utrustning. Totalt ingår 31 olika kontrollpunkter. Svensk Fågel driver också flera hälsokontrollprogram, bland annat kontrollprogram för salmonella och campylobacter. Att programmen är framgångsrika visar den salmonellastudie som publicerades av EUs livsmedelsmyndighet under 27 (se avsnittet Säkra livsmedel). I Sverige fanns inga salmonellasmittade slaktkycklingflockar. Andelen för EU-länderna i genomsnitt var 24 procent. I flera länder låg andelen smittade flockar på 4 till 7 procent. GRÖNA FRAMTIDER 28/ SIDAN 63

66 fågelkött Bara svenska kycklingar EN FRIVILLIG URSPRUNGS- och kontrollmärkning för svenskproducerad kyckling (kläckt-uppfödd-slaktad-förädlad i Sverige) introducerades av Svensk Fågel 24. Detta för att underlätta för de konsumenter som vill ha svenskt kycklingkött. För kycklingkött finns inga EU-regler om ursprungsmärkning i butik. Märkningen används också för att förklara den svenska kycklingens särart de höga djuromsorgskraven och salmonellafrihet. De som använder märket måste vara anslutna till Svensk Fågels djuromsorgsprogram. Samma gäller kalkonkött, en produktionsgren som för närvarande växer i Sverige. Svenskarna uppskattar svenskt fågelkött. I en SIFOundersökning 27 tillfrågades 1 slumpmässigt utvalda svenskar om sina grillvanor. Kyckling visade sig vara den populäraste grillrätten, näst efter fläskfilé. Och hela 81 procent uppgav att de vill ha svensk kyckling när de grillar. Maj till augusti är de månader då försäljningen av kycklingkött ligger högst. Men försäljningen ökar även under andra delar av året. ATT PRODUCERA KYCKLING i Sverige är dyrare än i andra länder. Det beror delvis på att svensk produktion har betydligt hårdare regler för djuromsorg och miljöskydd, men också på högre kostnader för arbetskraft, foder och byggnader. Det är inte möjligt att producera kyckling i Sverige till samma kostnad som i exempelvis Thailand och Brasilien. Däremot ligger priset till svenska kycklingproducenter på ungefär samma nivå som i övriga EU. Svenskt kycklingkött är förhållandevis billigt och branschen tror på en fortsatt ökning av den svenska konsumtionen. Klimatdebatten kan ge ytterligare argument för svensk kyckling livscykelanalyser visar att detta kött bidrar minst till växthuseffekten. Kycklingar är också effektiva foderomvandlare vilket är en fördel i tider då spannmålspriset är hög. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 64

67 är salmonellafria Kyckling: Total konsumtion , varav svenskproducerad, kg/person och år KÄLLA: SJV och SVENSK FÅGEL Nya mod. Nya mod. Kyckling: Total konsumtion, produktion, konsumtion svensk kyckling, import, , 1 ton Nya mod. Ny statistik vid mätning av konsumtionen Svensk Fågel har gjort förändringar i statistiken för att få bättre grepp om hur konsumtionen ser ut. Den nya statistiken visar hur mycket rent kycklingkött svenskarna äter. Huvuddelen av kycklingen som konsumeras idag är styckad och utan inkråm. Vikten av ben och in- är därför kråm inte medräknad i den nya statistiken. 8 6 Nya mod. Nya mod KÄLLA: SJV och SVENSK FÅGEL Kyckling: Importandelen av svensk produktion , % 45 Nya mod KÄLLA: SJV och SVENSK FÅGEL GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 65

68 Svensk äggproduktion ägg Djuromsorgen i svensk äggproduktion är ett föredöme i EU. 58 procent av de svenska hönsen är frigående, resten har moderna burar med sittpinne, sandbad och värprede. I övriga EU hålls de flesta hönsen i trånga burar. Under 27 steg foderpriser och produktionskostnader, och antalet värphöns minskade. Nu spås en återhämtning för 28. VET MER: SVENSKARNA FÖREDRAR svenska ägg när de kan välja. Cirka 95 procent av alla skalägg som säljs i Sverige är producerade i landet. De svenska äggen är salmonellafria och Sverige är ett föregångsland inom EU när det gäller djuromsorgsarbetet. Alla värphöns ska ha tillgång till sittpinne, sandbad och värprede, oavsett om de finns i bur eller i stora stallar. Motsvarande omställning till mer djurvänliga produktionssystem ska vara genomförd till 212 i samtliga EU-länder. Idag hålls majoriteten av EU:s värphöns i konventionella burar. I SVERIGE PRODUCERAS runt 1 ton ägg per år. I samband med omställningen till nya inhysningssystem minskade produktionen något. Av den svenska äggproduktionen säljs cirka 75 procent via butiker, 15 procent till storhushåll och restaurang och tio procent till livsmedelsindustri. Varje svensk äter ungefär 2 ägg per år. Det är en liten ökning från 1997 då varje svensk åt 195 ägg per år. Kolesteroldebatten gav ägget dåligt rykte på 199-talet. Nya forskningsrön har ändrat attityden. Idag betraktas ägg som ett hälsosamt livsmedel och är en viktig komponent i populära dieter som GI och Atkins. DE SVENSKA DJURSKYDDSKRAVEN för värphöns leder till högre kostnader för den inhemska produktionen. Världsmarknadspriserna på äggprodukter har historiskt varit låga vilket innebär att lönsamheten för svensk äggproduktion är beroende av salmonellagarantierna och den inhemska skaläggsmarknadens utveckling. Under 27 ökade äggpriserna inom EU kraftigt. Detta som en följd av stigande foderpriser, men också som en effekt av bristande tillgång. I Sverige ledde de stigande foderpriserna till att produktionskostnaderna för ett kilo ägg ökade med cirka två kronor under 27. För den ekologiska äggproduktionen ökade produktionskostnaderna med det dubbla. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 66

69 är ett föredöme i EU EN ALLT STÖRRE MÄNGD ägg konsumeras i färdiglagade rätter. Det minskar konsumenternas möjligheter att med sina produktval påverka produktionsformer och ursprungsland. På färdigmaten finns som regel ingen information om råvarornas ursprung. Huvuddelen, ungefär 8 procent, av de äggprodukter som används i svensk livsmedelsindustri är importerade. Konsumentinriktad information och marknadsföring av svenska ägg, med tonvikt på hälsoaspekter och det svenska äggets mervärden, är sedan 25 KÄLLA: SJV Ägg: konsumtion, produktion, import, export 21-27, milj kg en viktig del av branschorganisationen Svenska Äggs verksamhet. Svenska Äggs medlemsföretag är kläckerier, unghönsuppfödare, äggproducenter, packerier och fodertillverkare. FRÅN OCH MED 28 ansvarar Svenska ägg för salmonellakontrollprogrammet bland värphönsbesättningarna. Svenska Ägg driver även andra hygien- och kvalitetsutvecklande program, som särskilda omsorgsprogram för unghöns och värphöns. Omsorgsprogrammen är inriktade på djuromsorg, livsmedelskvalitet och smittskydd. Svenska hönor är friska, en effekt av goda hygienrutiner. Sverige har också nolltolerans mot salmonella. Hittas ett enda positivt prov i en kommersiell besättning så slaktas hela flocken ut. Salmonella är dock vanligt förekommande i övriga EU. Enligt en omfattande kartläggning av EUs livsmedelsmyndighet, EFSA, som presenterades 26 finns salmonella i 3,7 procent av alla europeiska besättningar. Variationen är stor, i flera länder var andelen mellan 7 och 8 procent. Bara höns från Sverige och Luxemburg var helt fria från sjukdomen. Det finns cirka 45 värphönsanläggningar i Sverige och totalt omkring sex miljoner värphöns. 21 av äggproducenterna har fler än 5 värphönsplatser. Dessa anläggningar har i genomsnitt 2 värphöns. Den genomsnittliga produktionen per värphöna är 2 kilo ägg. Under 27 ökade antalet kläckta kycklingar (blivande hönor) med 8,5 procent. Jämfört med 26 minskade den produktiva hönsgruppen med 4,9 procent. Närmare 58 procent av de svenska äggen kommer från frigående värphöns i inomhussystem. 37 procent kommer från värphöns i inredda burar och 7,3 procent från värphöns i ekologisk produktion. Andelen ekologiska ägg ökar för närvarande. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 67

70 S vensk djuromsorg djuromsorg Sverige har världens mest omfattande djurskyddslag och är ledande när det gäller djuromsorg. Det svenska smittskyddsläget är också mycket gott tack vare ett målmedvetet, långsiktigt och välorganiserat djurhälsoarbete. VETMER SVERIGE VAR TIDIGT UTE och ligger långt framme i EU och världen när det gäller djuromsorg, djurhälsa och smittskydd. Redan 1988 fick Sverige världens mest omfattande djurskyddslagstiftning. Då infördes bland annat krav på bete för kor, krav på att grisarna ska få gå fritt och ha tillgång till halm, krav på större stallutrymme för svenska lantbruksdjur och en rad andra förbättringar. En stor översyn av djurskyddslagstiftningen genomfördes 26. Det resulterade i beslut om ytterligare förbättringar för de svenska lantbruksdjuren. Exempelvis ska alla nya stall som byggs för nötkreatur i fortsättningen utformas för lösdrift. De nya reglerna förtydligar också att alla hästar i normala fall måste få röra sig fritt varje dag. Den svenska djurskyddslagstiftningen är den mest långtgående i världen. Utöver lagstiftningen har näringen själv under lång tid aktivt arbetat för att stärka djurskyddet. Bland annat har LRF tillsammans med branschorganisationerna antagit policydokumentet»sveriges bönders värdegrund för livsmedelsproducerande djur«. Här formuleras de grundläggande värderingarna för svensk djurhållning. Då antogs även»riktlinjer för en hållbar livsmedelsproduktion«. Mejeriernas kvalitetsprogram, slakteriernas kvalitetsprogram samt Svensk Fågels och Svenska Äggs djuromsorgsprogram konkretiserar innehållet i form av krav på leverantörerna. GOD DJUROMSORG bidrar till god djurhälsa. I Sverige finns dessutom ett väl fungerande sjukdomsförebyggande arbete. Bland annat program för att övervaka och bekämpa flera olika smittsamma sjukdomar, till exempel Bovin virusdiarré, BVD, hos nötkreatur. Sverige är också fritt från flera andra fruktade djursjukdomar, till exempel klassisk svinpest som kan drabba grisar. Sverige har inte heller haft mul- och klövsjuka sedan 195-talet. Storbritannien hade ett stort utbrott av sjukdomen 21 då mer än fyra miljoner nötkreatur och får avlivades. Sveriges goda smittskyddsläge har resulterat i att GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 68

71 är världsledande Djurskyddet i Sverige /Minimikrav i EU SVERIGE Mjölkkor ska ut på bete. Förbud mot konventionella hönsburar. Inga EU-regler. EU Konventionella hönsbura förbjuds från 212. Generösa utrymmeskrav för alla djur. Grisar ska hållas lösgående. Detaljerade regler om att alla grisar ska ha halm eller liknande att böka i. Alla grisar ska ha fast golv att ligga på (ej spaltgolv). Svanskupering förbjuden. Förbud att slakta obedövade djur. landet har fått tilläggsgarantier för vissa djursjukdomar inom EU. Det innebär att djur vid införsel till Sverige måste sättas i karantän och provtas för att undvika att smitta förs in. TACK VARE MÖJLIGHETEN att ställa krav på karantän och provtagning minskar risken för att allvarliga sjukdomar som är vanliga i övriga EU sprids till Sverige. Svenska djurbönder har också via Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll, SDS, utformat egna riktlinjer för importkontroll. Jordbruksverket rekommenderar alla importörer att följa dessa riktlinjer. Vissa utrymmeskrav för grisar, höns, slaktkyckling samt kalvar yngre än sex månader. Fixering av suggor och gyltor tillåts till år 213 i befintliga stallar,därefter tillåtet i vissa fall. Vissa krav om att grisar ska ha material att sysselsätta sig med, men de gäller inte suggor och gyltor i befintliga stallar förrän 213. Helspaltgolv tillåtet för slaktsvin. För suggor tillåtet i befintliga stallar till 213 Svanskupering tillåten vid behov. Grundprincipen är att djur ska bedövas. Möjlighet till undantag finns, i samband med religiösa ceremonier. Även om Sverige har klarat sig från många allvarliga sjukdomar så har begränsade utbrott av till exempel paratuberkulos hos nötkreatur och Newcastlesjuka hos fjäderfä förekommit. Utbrotten har bekämpats framgångsrikt. 27 påträffades den smittsamma virussjukdomen PRRS för första gången bland svenska grisar. Sjukdomen är vanlig i många andra EUländer, och smittan fördes sannolikt in i Sverige från Europa via otillräckligt rengjorda transportfordon. Men tack vare den regelbundna provtagningen som görs i särskilda övervakningsprogram för PRRS hittades de smittade grisarna snabbt och sjukdomen kunde bekämpas. Sverige är fortsatt fritt från PRRS. Flera av de smittsamma djursjukdomarna kan även smitta människor, till exempel salmonella. Läs mer om Sveriges i EU unika salmonellakontroll och goda hälsosituation beträffande salmonella i avsnittet»säkra Livsmedel«. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 69

72 S vensk mat är säker mat säkra livsmedel 27 placerade sig Sverige åter i topp i en EU-studie. I svenska kycklingflockar hittades ingen salmonella, men var fjärde kycklingflock i EU var smittad. Strikta regler och ett bra sjukdomsförebyggande arbete placerar svenska livsmedel i en klass för sig. SVENSKA LIVSMEDEL INNEHÅLLER mycket sällan rester av läkemedel, bekämpningsmedel, mögelgifter eller miljögifter. Det framgår av Livsmedelsverkets årliga stickprovskontroller och analyser. Under 26 undersöktes knappt 15 svenska kött- mjölk och äggprover med avseende på förekomst av förbjudna substanser, otillåtna halter av läkemedelsrester, mögelgifter eller miljögifter. Fyra av proverna, det vill säga.3 procent, innehöll restsubstanser i otillåtna halter. Det är en mycket låg andel. Kontrollen styrs av ett EU-direktiv. Inte heller bekämpningsmedelsrester över tillåtna gränsvärden brukar påträffas i svenska livsmedel. Livsmedelsverket genomför varje år omkring 1 5 stickprovskontroller på frukt, grönsaker, konserver, barnmat, spannmål och spannmålsprodukter från 6 länder, bland annat Sverige. 27 undersöktes prover. I 66 prover, 4,3 procent påträffades rester som överskred gränsvärdet. Trots att drygt en fjärdedel av proverna, 433 stycken, var svenska hittades bara ett svenskt prov med halter över gränsvärdet. Flest överskridanden hittades bland vegetabilier från länder utanför EU - i 8,6 procent av 693 prov. Motsvarande siffra för EU länderna utanför Sverige var 2,3 procent Andelen frukt/grönt där gränsvärdet för bekämpningsmedelsrester överskridits , % VET MER Tredje land EU exkl Sverige 2 Sverige (prel.) KÄLLA: LIVSMEDELSVERKET GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 7

73 nolltolerans för salmonella STRIKTA SVENSKA regler för bekämpningsmedel och en totalt sett lägre användning än i många andra länder är en förklaring till den låga förekomsten av restsubstanser i svenska livsmedel. I Sverige är det bland annat förbjudet att spruta grödorna precis före skörd, något som är vanligt i många andra EU-länder och i länder utanför EU. Antalet tillåtna bekämpningsmedel i Sverige är bara hälften så många som i övriga EU. Att otilllåtna halter av mögelgifter knappast förekommer i svensk mat är till stor del ett resultat av att lantbrukarna är skickliga på att odla och hantera sin spannmål. Luftning, torkning och goda rutiner vid inlagring av fuktig spannmål är A och O för att undvika mögelgifter. Lika viktigt är det att kontrollera importerade fodermedel. TUFFA KRAV FÖR KADMIUM förklarar att ämnet knappt förekommer i svenskt kött. Näringen arbetar sedan flera år för att minska tillförseln av kadmium till åkrarna och upptaget i växterna. Kraven är hårdare än i övriga EU och går längre än svensk lag. Hårda krav ställs till exempel på fosforgödselns innehåll av kadmium. Vid utveckling av nya grödor väljs sorter som tar upp så lite kadmium som möjligt. En annan bidragande orsak är att LRF sedan många år sagt nej till att använda slam från reningsverk som gödsel på åkrarna. Slammet kan nämligen innehålla höga halter av kadmium. FRIHET FRÅN SALMONELLA är utmärkande för svenskt kött, svensk matfågel och svenska ägg. Detta är unikt i EU. Sverige har också en i EU unik salmonellalagstiftning. Nolltolerans gäller hos samtliga livsmedelsproducerande djurslag ända sedan 196-talet. I alla kommersiella kyckling- och värphönsbesättningar tas prover regelbundet och hela flocken slaktas om salmonella påvisas. I övriga EU är salmonella tillsammans med campylobacter de vanligaste bakteriella orsakerna till livsmedelsburna infektionssjukdomar. En EU-kartläggning av salmonellaförekomsten bland slaktkycklingar som publicerades under 27 visar att salmonellainfektion i genomsnitt förekommer i 24 procent av slaktkycklingflockarna inom EU. I flera länder ligger andelen smittade flockar på mellan 4 till 7 procent. I Sverige var andelen infekterade flockar noll. Lika goda resultat för svensk del redovisade i en motsvarande salmonellastudie på värphöns som publicerades 26. Inga svenska värphönsflockar bar på infektionen, medan i genomsnitt 3 procent av värphönsflockarna i EU var infekterade. Resultaten visar att den svenska salmonellakontrollen är mycket framgångsrik. GALNA KO-SJUKAN HAR orsakat stor oro i Europa. Sjukdomen diagnostiserades för första gången 1986 hos djur födda i Storbritannien. Sedan dess har sjukdomen påvisats i ett stort antal länder i och utanför Europa. De i särklass flesta fallen, hittills närmare 185, har rapporterats från Storbritannien. Från Irland, Frankrike och Spanien har ett 1 -tal fall rapporterats under 2-talet. Det smittämen som orsakar BSE är identiskt med det smittämne som kan orsaka en variant av Creutzfeldt Jakobs sjukdom hos människor. Därför har en omfattande BSE-övervakning pågått i hela EU sedan 21. Då infördes också förbud i hela EU mot att utfodra idisslare med kadavermjöl. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 71

74 säkra livsmedel A ntibiotikaresistens är I Sverige hade Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, analyserat närmare 2 prov för BSE fram till 27. Det motsvarar de obligatoriska löpande stickprovsanalyserna enligt EUs regelverk. Övervakningen utvidgades från 26, då BSE för första gången påträffades hos en svensk ko. Under 26 och 27 har prover tagits på samtliga nötkreatur över 3 månader som gått till slakt. Inga fler fall av BSE har konstaterats i Sverige. En närmare analys av det smittämne som den svenska kon drabbades av visar att det handlade om en ovanlig form av BSE och inte av den typ som förknippas med epidemin i Storbritannien. Förhoppningen är därför att Sverige ska kunna föras tillbaka till den lägsta riskklassen när det gäller BSE. Sverige slutade använda kadavermjöl redan 1986, ett frivilligt beslut som blev ett lagstadgat förbud På så sätt stoppades tidigt den huvudsakliga smittvägen för BSE. Storbritann. Irland Frankrike Spanien Schweiz Tyskland Belgien Italien Nederländ. Polen Tjeckien Danmark Slovenien Österrike Luxemburg Finland Grekland KÄLLA: EUs RAPPORTERINGSSYSTEM FÖR SMITTSAMMA DJURSJUKDOMAR Antal fall av BSE i Europa ÄVEN NÄR DET GÄLLER ANDRA zoonoser, alltså sjukdomar som kan smitta från djur till människa, har Sverige kommit långt. Totalt i EU exkl Storbritannien: fall Enbart Storbritannien fall Huvudskälet bakom de svenska framgångarna är förebyggande djurhälsoarbete i alla led vid import av djur, i fodertillverkningen, under uppfödningen och i slakten. EU sätter varje år samman en zoonosrapport där läget i EU beskrivs och jämförelser kan göras. RESISTENTA BAKTERI- ER påträffas allt oftare i Europa. Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC betraktar denna ökning som ett stort hot mot framtida GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 72

75 folk- och djurhälsa. Förekomsten i Sverige är generellt lägre än i övriga EU. Det beror på att Sverige länge haft en betydligt mer restriktiv inställning till användningen av antibiotika än många andra EU-länder. Både till människor och till djur förbjöd Sverige till exempel inett växande problem i Europa Andel slaktkycklingbesättningar med salmonella inom EU och Norge, Ungern Polen Portugal Spanien Italien Irland Grekland EU Tjeckien Tyskland Belgien Cypern Storbritann. Nederländ. Lettland Frankrike Slovakien Österrike Litauen Estland Slovenien Danmark Norge,1 Finland,1 Sverige KÄLLA: EFSA JOURNAL Resistens mot tetracyklin hos bakterien E. coli hos friska slaktgrisar i vissa producentländer, % Nederländerna Polen Danmark Sverige Genomsnitt EU KÄLLA: THE COMMUNITY SUMMARY REPORT ON TRENDS AND SOURCES OF ZOONOSES, ZOONOTIC AGENTS, ANTIMICROBIAL RESISTANCE AND FOODBORNE OUTBREAKS IN THE EUROPEAN UNION IN 26, THE EFSA JOURNAL (27) 13. blandning av antibiotika i foder för att öka djurens tillväxt. Detta förbud infördes inte i resten av EU förrän den 1 januari 26. Även när det gäller användningen av antibiotika för att bota djur har Sverige en mer restriktiv hållning. Antibiotika ska skrivas ut av veterinärer. I många andra länder har bönderna själva i högre utsträckning möjlighet att medicinera sina djur. Effekten är tydligt mätbar. Särskilt hög resistensförekomst hittar man mot de antibiotika som använts i tillväxtsyfte, till exempel tetracyklin. I undersökningar som görs bland friska slaktgrisar ligger resistensförekomsten för EU-länderna i genomsnitt på 68,1 procent, Motsvarande siffra för Sverige är nio procent. Antibiotikaresistens kan»smitta«. Risken för överföring av antibiotikaresistens mellan djur och människor är inte bara kopplad till överföring av sjukdomsframkallande bakterier i sig. Resistensgenerna kan även spridas via andra, ofarliga bakterier. Det innebär att hög förekomst av resistens generellt sett innebär en ökad risk för att resistensen ska föras över till bakterier som är farliga för människor. Hög och mindre noggrann antibiotikaanvändning ökar riskerna för att resistens ska uppstå. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 73

76 spannmål Efter ett drygt årtionde med sjunkande priser vände spannmålspriserna kraftigt uppåt under 27. Det har lett till en kraftigt förbättrad lönsamhet i spannmålsodlingen. Och nu ökar spannmålsodlingen i Sverige efter flera års nedgång. Mest ökar odlingen av vårkorn. VET MER Prisrally på spannmål SPANNMÅLSAREALEN i Sverige ökar med cirka tio procent under odlingssäsongen 28 jämfört med 27. Det visar att Sveriges spannmålsproducenter reagerat snabbt på det förbättrade affärsläge som uppstått när spannmålspriserna rusat i höjden. Från Sveriges EU-inträde och fram till 25 har spannmålspriserna relativt konstant legat på en låg nivå. 26 började priserna vända uppåt, men den riktigt kraftiga uppgången inleddes under andra halvåret 27 och fortsatte in på det nya året. De svenska avräkningspriserna på spannmål fördubblades i princip under denna period, vilket resulterat i en starkt ökad lönsamhet i spannmålsodlingen. De goda skördarna under denna period bidrog också till det förbättrade resultatet. PRISUPPGÅNGEN I SVERIGE är en spegling av den kraftiga prisuppgången på världsmarknaden. Det talas om ett prisrally på spannmål. Rekorden har duggat tätt på de internationella råvarubörserna. Orsakerna till den snabba prisuppgången är flera. Världens tillväxtekonomier, framförallt Kina och Indien, har ökat sina uppköp av spannmål. Samtidigt ökar användningen av spannmål för energiproduktion. Denna höga efterfrågan har lett till att världslagren krympt. Världens lager av vete var under andra halvan av 27 de lägsta på 6 år. Bristen på spannmål skapar oro. En del länder med stora behov av spannmål har infört exportavgifter och andra exportrestriktioner. Detta gäller exempelvis Kina, Indien, Ryssland och Argentina. Andra länder försöker bygga upp nya lager, exempelvis Turkiet och Iran. Dessa åtgärder minskar utbudet av spannmål på den internationella marknaden, vilket också driver priserna uppåt. Fjolårets låga veteskördar i Australien har också bidragit till att världsmarknadspriserna på framför allt vete fått en skjuts uppåt. Men kommande skördeår, det vill säga 28/29, är prognosen för skördeutfallet i Australien mycket goda. Det talas om en dubblerad skörd jämfört med förra året. Världens totala spannmålsproduktion väntas bli 37 miljoner ton större, en ökning från miljoner ton till 1 76 GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 74

77 gör att odlingsarealen ökar KÄLLA: SJV, LANTMANNEN KÄLLA: FAO KÄLLA: SJV Areal spannmål och träda i Sverige 23-28, 1 ha (prel.) Spannmålsskördar , 1 ton VETE ANNAN SPANNMÅL Världsproduktion och konsumtion av spannmål 2-27, miljoner ton miljoner ton. Detta enligt organisationen International Grains Councils, IGCs, prognos i april 28. EU har för odlingsåret 28 slopat kravet att träda 1 procent av den odlingsbara arealen. Och i EU ökar spann- målsarealen under 28. Ökningen uppskattas till fem procent av arealen och produktionen väntas i EU öka med 1 procent. Det är främst produktionen av vårkorn, majs och vete som väntas öka. I Sverige har den frivilligt undantagna trädesarealen varit större än i övriga EU på grund av den svaga ekonomin i svensk spannmålsodling. Under 27 trädades i Sverige hela 275 hektar. Men nu tas mycket av trädan åter i bruk. I SVERIGE ÖKAR odlingen av vårkorn med närmare 8 hektar under 28. Orsaken är de höga priserna på maltkorn. Också havrearealen bedöms öka med 2 hektar, medan arealen vårvete tros stiga med 1 hektar. Den sådda arealen med höstvete är dock något mindre än den som skördades 27. Även vallarealen förväntas öka under 28. Spannmålsarealen ökar mest i slättbygderna, framförallt i Götalands norra slättbygder och Svealands slättbygder. Det är en naturlig följd av att de största trädesarealerna fanns här under 27. De höga spannmålspriserna förväntas bestå under de närmaste två till tre åren. Kalkyler som gjorts vid Sveriges Lantbruksuniversitet visar att spannmålsodlingen kommer att få den största lönsamhetsförbättringen också mellan 27 och 28. Antalet företag med spannmålsodling har minskat under hela 2-talet och medelarealen per gård har ökat till dagens 35 hektar. Antalet företag med mer än 1 hektar har också fördubblats sedan 198 och fortsätter att öka. Dessa företag står idag för mer än 42 procent av landets totala åkerareal. Kostnadsjakten har också resulterat i att allt fler gårdar numera sambrukar maskiner. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 75

78 spannmål Förbättrad lönsamhet Intresset för maskininvesteringar har dock ökat genom den förbättrade lönsamheten. Enligt 28 års Lantbruksbarometer investerade 37 procent av lantbrukarna i maskiner under 27. Det är den högsta andelen sedan Totalt investerades över sex miljarder kronor. AV DEN SPANNMÅL som odlas i Sverige går närmare hälften till foder. En stor del förbrukas direkt på gården, men en del levereras också till foderindustrin. Kvarnindustrin tar hand om ungefär lika stora kvantiteter som foderindustrin, därutöver används spannmålen för tillverkning av malt, fordonsetanol och finsprit. Agroetanol driver en etanolfabrik i Norrköping, med en produktionskapacitet på 55 miljoner liter etanol per år. Etanolen framställs av spannmål och råvaruåtgången är cirka 14 ton per år. En utbyggnad av kapaciteten pågår, med beräknad produktionsstart under 28. När den nya anläggningen startar ökar produktionskapaciteten till omkring 21 miljoner liter etanol. Spannmål kommer även i den nya anläggningen att vara en viktig råvara, därutöver kommer möjligheterna att använda andra råvaror att undersökas. Utökningen av produktionen i Norrköping påverkas av prisutvecklingen på etanol och spannmål. De höga spannmålspriserna höjer produktionskostnaderna. Konkurrenskraften i den svenska tillverkningen förutsätter idag att de importtullar som EU tillämpar för etanol tillverkad i Brasilien finns kvar. Förslag på att Sverige ensidigt ska ta bort importtullarna på etanol har diskuterats, men inga beslut är ännu fattade. SVERIGE ÄR NETTOEXPORTÖR av spannmål, men i övrigt nettoimportör av livsmedel och jordbruksprodukter. Runt en miljon ton spannmål exporteras årligen. Importvolymerna uppgår till en tiondel eller runt 1 ton per år. Det är framförallt vete och korn av specialkvalitet som importeras. Värdet av den svenska spannmålsexporten var 1,47 miljarder kronor 27. Viktiga mottagarländer är GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 76

79 ökar investeringsviljan Användning av spannmålsskörden i Sverige 27 (26) Kvarnar Mälteri Foder, hemmaförbrukning Foderindustri KÄLLA: LANTMÄNNEN Etanol 3% Bränneri 3% Utsäde 4% 4% 16% (18) 33% (4) Export + intervention 16% (17) 21% (1) Fördelning av grödor, skörd 27, % Rågvete + blandsäd 7% (8) Havre 18% (21) Råg 3% (2) Vete 44% (37) USA (havre), Mellanöstern, Nordafrika (korn och vete) och i varierande utsträckning den europeiska marknaden. Sverige exporterar även spannmålsbaserade livsmedel, framförallt bakverk, bröd och starksprit. Exportvärdet på dessa produkter var 3,84 miljarder kronor 27. Totalt exporterade Sverige jordbruksvaror och livsmedel för 4,1 miljarder kronor detta år. NYA SYSTEM FÖR HANDELN med spannmål utvecklas nu, som en konsekvens av de ökande svängningarna av världsmarknadspriset. I både Sverige och Europa i övrigt ökar handeln med terminer. Terminshandel innebär att den som säljer spannmål kan göra en överenskommelse som säkrar priset, för en bestämd leverans vid en viss tid. Korn 28% (32) KÄLLA: SJV 25 Avräkningspriser för spannmål av normalkvalitet , kr/1 kg KÄLLA: SCB Höstvete Råg Havre Korn Rågvete GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 77

80 Brist på oljeväxter ger DEN HÖGA EFTERFRÅGAN på oljeväxter och det höga priset kan förväntas bestå de närmaste åren. Inte minst då flera EU-länder, bland annat Tyskland och Frankrike har lagkrav på inblandning av biodiesel i vanlig diesel. Frankrike kommer att höja kravet från femprocentig till tioprocentig inblandning från 21 och även Storbritannien planerar att införa lagkrav på inblandning. Biodiesel kallas också för rapsmetylester, RME och framställs genom att man byter ut rapsoljans glyceoljeväxter Produktionen av oljeväxtfrö är nu lägre än konsumtionen. Världsmarknadspriserna är högre än någonsin. Det ledde till att osedvanligt stora arealer i Sverige såddes med höstraps under 27. Brist på oljeväxter ger rekordhöga prisnivåer. ETT EXCEPTIONELLT BRA pris som troligen kommer att stå sig de närmaste åren kan ge den svenska oljeväxtodlingen ett rejält uppsving. Raps och ryps betalades vid årsskiftet 27/28 med fyra kronor per kilo. Det är en rejäl höjning från det redan goda prisläget 27; 2,5 kronor per kilo. Dagspriset är rekordhögt och kan bara jämföras med nivåer från tiden före 199, på jordbruksregleringens tid. Det höga priset är en följd av stor efterfrågan inom samtliga av oljeväxternas användningsområden: matolja, energi och foder. Internationellt sett har glappet mellan produktion och konsumtion aldrig tidigare varit så stort och världslagren krymper för närvarande. I DEN SVENSKA ODLINGEN är arealen som såddes med höstraps för skörd 28 ovanligt stor, särskilt ställt i relation till arealen med våroljeväxter. Proportionen är 7/3, mot mer normala 5/5. Det höga prisläget ledde under hösten till att många satsade på höstraps. Våren 28 låg även spannmålspriserna mycket högt vilket fick effekt för arealen av våroljeväxter. Förväntat var att oljeväxtarealen skulle bli runt 1 hektar 28, vilket motsvarar det mål branschbolaget Svensk Raps AB satt upp. Nu blev arealen 88 hektar, vilket är något mindre än 26. Målet har satts med utgångspunkt från odlingspotentialen och det faktum att oljeväxter inte kan odlas för ofta på samma areal på grund av risk för växtsjukdomar. Målet kan dock ökas om odlingen ökar i norra Sverige och om djurbönder odlar mer oljeväxter på dagens vallarealer. VET MER GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 78

81 rekordhöga prisnivåer rol mot metanol. I den processen framställs även glycerol som används i kemikalieindustrin. Inom EU går hela 6 procent av rapsskörden till framställning av RME. Rapsarealen i EU ökade med tio procent under 27. De riktigt stora arealerna finns i Frankrike, Storbritannien, Polen och Tyskland. ÄVEN I SVERIGE förekommer RME-inblandning. Men det höga priset på oljeväxter gör produktionen av RME olönsam. Den svenska fabriken, med en produktionskapacitet på 5 ton RME, står för närvarande still. All inhemskt producerad raps och ryps går åt för produktionen av matolja och foder. I princip motsvarar produktionen av rapsolja den inhemska konsumtionen. 6 procent av rapsfröet blir rapsmjöl sedan oljan utvunnits. Rapsmjölet används för framställning av foder till framförallt nötkreatur och grisar. Svensk foderindustri förbrukar mellan 22 och 24 tusen ton rapsmjöl varje år. 6 procent av detta har svenskt ursprung, resten importeras. IMPORTEN AV VEGETABILISKT protein till foder är omfattande. Soja dominerar stort, ett proteinfodermedel som till stor del skulle kunna ersättas av rapsmjöl om större kvantiteter fanns tillgängliga. En ökad inhemsk produktion av matolja och/eller RME skulle kunna bidra till en ökning av den svenska försörjningsgraden av vegetabiliskt protein från dagens blygsamma 3 procent. Oljeväxter används även till framställning av tekniska oljor, men denna produktion har volymmässigt en underordnad betydelse jämfört med produktionen av matolja och RME. Sveriges oljeväxtareal (1 ha) KÄLLA: SVENSK RAPS GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 79

82 Betodlingen i Sverige socker Betodlingen i Sverige koncentreras till de mest konkurrensstarka områdena i Skåne. EUs sockerreform krymper produktionen. Höga priser på spannmål och oljeväxter ger sockerbetorna ökad konkurrens på gårdsnivå. Svenska och danska betodlare samarbetar i den hårdnande konkurrensen. VET MER EN MYCKET TIDIG SÅDD lade grunden för en hög skörd 27. Trots en mycket regnig sommar stod betgrödan emot påfrestningarna. Hektarskörden blev den näst högsta någonsin och totalproduktionen av socker blev 354 ton, 14 procent över den landskvot som Sverige tilldelades av EU för 27. Att lösa in kvot till den så kallade omstruktureringsfonden är ett inslag i EUs sockerreform. I Sverige minskade 26 års svenska sockerkvot med elva procent jämfört med året innan, genom att Danisco Sugar AB lämnade 42 5 ton av kvoten till inlösen inför nedläggningen av Köpingebro sockerbruk. Inför 28 har ytterligare kvot lämnats till inlösen. Sveriges nya landskvot är 293 ton socker, en minskning med 2 procent jämfört med tiden före sockerreformen. EUs sockerreform innebär att hela EUs sockerproduktion ska minskas med 35 procent till 21. Den rådande sockerpolitiken gäller till och med år 214. ÅR 28 FINNS DET 2 3 betodlare i Sverige. De odlar en areal på 35 hektar. Varje företag odlar i genomsnitt 15 hektar, vilket är mycket med internationella mått. Det är näst högst i EU, om man begränsar jämförelsen till de 15 EU-länder som utgjorde EU före östutvidgningen 24. Endast Storbritannien har en större medelareal per odlare. I det utvidgade EU är det flera länder, till exempel Slovakien, som har en helt annan struktur med stora betodlingar och medelarealer runt 9 hektar per odlare. En genomsnittlig svensk betskörd ligger på 5 ton betor per hektar. Med en sockerhalt på 17,7 procent innebär det en produktion av 8,7 ton färdigt socker per hektar. I Skåne odlar cirka 75 procent av heltidslantbruken med enbart växtodling sockerbetor. Sockerreformen har inneburit betydande prissänkningar för sockerbetorna. Föreningen Betodlarna bedömer ändå att sockerbetsodlingen, trots de lägre priserna, kommer att vara fortsatt lönsam för dem som har en effektiv produktion. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 8

83 väl rustad i konkurrensen KÄLLA: BETODLARNA KÄLLA: SCB/CIBE KÄLLA: BETODLARNA Antal sockerbetsodlare i Sverige och medelareal, ha Slovakien Medelareal per sockerbetsodlare i några EU-länder, ha, 25 Ungern Tjeckien Storbrit. Sverige Finland Danmark Frankrike Tyskland Spanien Belgien Nederl. Österrike Polen Sockerproduktion i Sverige, 1 ton vitt socker, Areal sockerbetor i Sverige, 1 ha, PRISPRESSEN INNEBÄR ATT den svenska betodlingskartan förändras. 95 procent av nuvarande betodlingar ligger redan i Skåne. Mycket tyder på att en ännu större del av den svenska betodlingen kommer att finnas i Skåne i framtiden. Här ligger också Sveriges enda kvarvarande sockerfabrik, Örtofta sockerbruk utanför Eslöv. Det är ett av EUs största, modernaste och mest effektiva sockerbruk. På grund av långa transportavstånd, och därmed höga transportkostnader, finns inte längre någon betodling för sockerframställning på Gotland och Öland. DANSKÄGDA Danisco Sugar har nästan 1 procent av den svenska sockermarknaden. Tillsammans med de danska betodlarna och Danisco Sugar har de svenska betodlarna startat en ny forskningsoch utvecklingsorganisation, NBR (Nordic Beet Research Foundation). Syftet är att öka hektarskördarna och minska produktionskostnaderna i svensk och dansk sockerbetsodling för att göra den ännu mer konkurrenskraftig. Danisco Sugar är till försäljning. I processen deltar de svenska och danska betodlarna gemensamt för att undersöka hur odlarnas intressen bäst tas till vara. 4 KÄLLA: SJF JO 1 SM GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 81

84 Intresset för närodlat kan bli trädgård&potatis Klimatdebatten och ett ökande intresse för närodlade livsmedel öppnar nya möjligheter för den svenska trädgårds- och potatisodlingen. Flera av handelskedjorna undersöker just nu möjligheterna att knyta till sig lokala producenter. SVENSK TRÄDGÅRDSODLING täcker i genomsnitt 5 procent av den inhemska efterfrågan på produkter som går att odla i Sverige. Inom den ramen finns stora variationer. Den svenska självförsörjningsgraden är hela 95 procent för morötter och tulpaner, 5 procent för jordgubbar och drygt 6 procent för lök, och slanggurka. Ungefär 2 procent av äpplena och 4 procent av tomaterna som konsumeras här är inhemska. 97 procent av importgrönsakerna och 6 procent av frukten kommer från andra EU-länder. Den internationella konkurrensen är stark och har resulterat i en omfattande strukturomvandling i trädgårdsnäringen. Antalet odlingsföretag har minskat kraftigt det senaste årtiondet. De företag som är kvar har samtidigt blivit större och effektivare, vilket gör att volymerna som produceras är tämligen konstanta. I KRONOR RÄKNAT har odlingen av potatis och därnäst köksväxter, både i växthus och på friland, störst ekonomisk betydelse. Odlingen av frukt, bär, potatis, grönsaker och prydnads- och plantskoleväxter omsatte 5,2 miljarder kronor 27, vid 6 producerande företag. Nästan hälften, knappt 3, odlar potatis. Frilandsgrönsaker odlas av omkring 1 företag, bär av 8 och frukt av 3. Antalet företag med prydnadsväxter i växthus är cirka 65. Växthusgrönsaker odlas av 35 företag. Dessutom finns drygt 1 plantskolor. Frilandsodlingen av trädgårdsväxter uppgår till drygt 12 hektar, en areal som varit tämligen oförändrad den senaste 2-årsperioden. De största arealerna används för odling av jordgubbar, äpple, morötter, isbergssallad och matlök. Andra viktiga grödor är vitkål, blomkål och purjolök. Frilandsgurka, rödbetor och spenat odlas och säljs i första hand för industriberedning. VET MER I VÄXTHUS DOMINERAR odlingen av slanggurka och tomater. Odlingen av kryddväxter och kruksallat har ökat på senare år, liksom växthusodlingen av jordgubbar och andra bär. I gengäld har odlingen av snittblommor minskat kraftigt i Sverige. Den inter- GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 82

85 ett lyft för trädgårdsnäringen nationella konkurrensen är mycket stark. Blommande krukväxter och sommarblommor står för den största andelen av växthusodlade prydnadsväxter. Odlingen av tulpaner och andra lökblommor är också omfattande. Mellan jul och påsk säljs omkring 13 miljoner tulpaner, över 9 procent är svenskproducerade. Värdet av den samlade produktionen av prydnadsväxter, inklusive plantskoleväxter uppgick till 1,6 miljarder kronor under 27. Den svenska produktionen av fleråriga blommor, buskar och träd försörjer Sverige med ett härdigt och klimatanpassat växtmaterial. Skörd, 1 ton och procentandel av inhemsk konsumtion KÄLLA: SCB Tomater, växthus Gurka, Matlök Morötter växthus Jord- Antal företag i trädgårdsbranschen 26 Grönsaker, friland Bär Prydnads- Grönsaker, Frukt växter växthus TOTALT SETT HAR arealen odlad yta i växthus minskat med knappt 1 procent den senaste 2-årsperioden. 25 fanns ungefär tre miljoner kvadratmeter odlad yta i växthus. Förnybara energislag står för en ökande andel av uppvärmningen i växthusen. Ungefär hälften värms med flis, fjärrvärme eller spillvärme. Just nu pågår ett intensivt omställningsarbete bland dem som odlar tomater i växthus. Drygt 6 procent av växthusen är omställda, målsättningen är att ytterligare 2 procent ska vara omställda till år 29. GRO, branschorganisationen för trädgårds- och potatisodlare, har i flera år drivit frågan mycket aktivt. Det finns välfunge- Matpotatis % Äpplen gubbar Plantskola GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 83

86 trädgård&potatis T illgång på färska produkter rande teknik och en övergång från olja till förnybar energi leder till minskade uppvärmningskostnader. Men företagen som ställer om måste ha en försäljningsvolym som orkar bära omställningskostnaderna. MATPOTATIS ODLAS PÅ drygt 2 hektar. Odlingarna är spridda över landet, men fyra län dominerar; Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Ytterligare knappt 8 hektar används för odling av stärkelsepotatis, med en koncentration till Skåne, Blekinge och Kalmar. Drygt 9 procent av den inhemska potatiskonsumtionen täcks av den svenska odlingen. Totalskörden har under den senaste tioårsperioden minskat något. I genomsnitt importeras årligen cirka 5 ton potatis. Bland konsumenterna ökar intresset för närodlat. Önskemålen kolliderar med den centraliserade hantering som utvecklats av de stora handelskedjorna. De stora potatisproducenterna har gynnats av dettta, medan många små odlare lagt ner. Med nya kanaler för hantering av mindre volymer kan det i visssa områden uppstå behov av nyetableringar. Den ekologiska odlingen av potatis ökar för närvarande och motsvarade 26 drygt två procent av den totala skörden av matpotatis. Efterfrågan är större än tillgången, hektarskördarna i den ekologiska odlingen är ungefär hälften så stora som i konventionell odling. Drygt fyra procent av matpotatisarealen i landet odlades med miljöstöd för ekologiska produktionsformer under 26. Efterfrågan på ekologiskt odlade grönsaker är också större än det inhemska utbudet. KLIMATDEBATTEN OCH det ökade intresset för närodlat kan innebära ett lyft för den svenska potatisoch trädgårdsnäringen. Det finns ett ökande intressse för genuina svenska smaker, recept och sorter. Flera av handelskedjorna undersöker just nu möjligheterna att skapa system som underlättar samarbeten med lokala odlare. Samtidigt växer intresset för nya produkter. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 84

87 har blivit en självklarhet Odlade arealer för vissa trädgårdsväxter på friland 26, hektar KÄLLA: SCB KÄLLA: SCB Frukt Bär Plantskoleväxter Köksväxter VÄXTHUSODLING Snittblommor Konsumenterna vill ha ett brett utbud av sorter och produkter. Sortimentet av bladgrönsaker och kryddväxter blir allt större och flera asiatiska grönsaker har introducerats de senaste åren. En del av dessa kan vara möjliga att odla i Sverige. Trädgårdsforskare undersöker möjliga odlingstekniker och ekonomiska förutsättningar. ARBETET MED att kvalitetssäkra och certifiera produktionen och att kommunicera de svenska mervärdena pågår fortlöpande. Andra åtgärder som ska stärka konkurrenskraften i sektorn är utveckling av nya odlingsmetoder och produkter, bland annat med hjälp av forskning. Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, har Värdet av odlingen 25, mkr FRILANDSODLING Gurka Utplanteringsväxter Krukväxter Lökblommor Köksväxter Jordgubbar Morötter Äpple Isbergssallad Matlök Vitkål Blomkål Purjolök satsat över 5 miljoner kronor på forskningsprojekt inom trädgårdsnäringen sedan 22 och 2 miljoner för potatisnäringen sedan 23. Perioden satsar SLF nio miljoner kronor på forskningsprojekt för klimatfrågor inom trädgårdsnäringen. Därutöver har forsknings- och utvecklingsprojektet Tillväxt trädgård under tre år fått en tilldelning på nära 3 miljoner kronor från Jordbruksverket, Hushållningssällskapen, Lovangruppen, LRF/GRO och SLU. Samarbetet syftar till att ge förutsättningar för ökad konkurrenskraft och tillväxt inom trädgårdsnäringen. Målsättningen är att trädgårdsnäringen på tio år ska fördubbla värdet av varor och tjänster inom sektorerna hälsosamma livsmedel, prydnadsväxter och högvärdiga industriprodukter i uthålliga produktionssystem. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 85

88

89 Del 5. Massaoch träproduktionen i Sverige

90 Stigande priser på het skog & marknad Efterfrågan på virke fortsätter att öka i Sverige och Europa. Virkespriserna har stigit kraftigt, till glädje för privatskogsbruket, men till bekymmer för skogsindustrin. Regeringen vill med en ny skogspolitik höja tillväxten i skogen. Skogen får en allt större betydelse som råvara i energiproduktionen. TRE HUVUDSORTIMENT levereras från den svenska skogen: sågtimmer för produktion av sågade trävaror, massaved för produktion av pappersmassa, papper och kartong samt skogsbränsle för produktion av bland annat fjärrvärme och elkraft. Hur skogsråvaran ska användas bestäms ofta inte förrän i samband med avverkningen. I pengar räknat är det sågtimret som står för merparten av skogsbrukets intäkter. Men även energisortimentet börjar få en ökande ekonomisk betydelse. GLÖDHET, SÅ BESKREVS virkesmarknaden i delar av Sverige under 27. Det råder obalans mellan utbud och efterfrågan i framförallt de norra delarna av Sverige, men även i delar av Mellansverige. Detta trots att avverkningar i den svenska skogen ökade under 27, jämfört med 26. Under början av 28 dämpades efterfrågan, framför allt på sågtimmer. Den stora efterfrågan ledde till att priserna på virke steg i hela landet under 27. Prisstegringen var högst i södra Sverige, men det förklaras främst av låga priser under 26, på grund av det stora utbudet efter stormen Gudrun. Om man jämför 27 års priser med priserna 24 steg sågtimmerpriserna i norr med 21 procent och massavedspriserna med 32 procent perioden fram till 27. Motsvarande ökning för Mellansverige var 12 procent för både sågtimmer och massaved, medan prisökningen bara är fyra procent för sågtimmer och massaved i de södra delen av landet. VET MER ÄVEN I EUROPA har virkespriserna varit höga och de ligger på en högre nivå än de svenska. Hela Östersjöområdet är en het virkesmarknad med höga priser. Importpriserna steg under 27, vilket bidrog till prisstegringen på den svenska marknaden. Importen av rundvirke ökade trots detta under 27 jämfört med 26, även om nivåerna fortfarande ligger under rekordnoteringarna från början av 2-talet. En bidragande orsak till prisökningen på europamarknaden är den varma hösten och vintern i Ryssland, vilket gjorde att virkesleveranserna där- GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 88

91 virkesmarknad KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN Årlig bruttoavverkning i Sverige, miljoner m 3 sk Genomsnittspriser för sågtimmer och massaved, fritt skogsbilväg i Sverige , kr/m 3 fub ifrån minskade. Ryssland höjde dessutom sina exporttullar på virke både under 27 och i början av 28 vilket ytterligare förstärkte prisuppgången. I Sverige har det goda prisläget i framför allt Östersjöområdet ökat intresset att sälja på export. Svensk skogsindustri går nu in i ett skede med hård konkurrens om den svenska råvaran. Industrins virkesbehov har de senaste 15 åren ökat med cirka en miljon kubikmeter om året. KÄLLA: SDC, SKOGSSTYRELSEN Skogsindustrins rundvirkesimport, , miljoner m 3 fub KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN SIFFRAN ÖVER STAPLARNA: andel import av total rundvirkesförbrukning 14 16% 17% 14% 14% 13% 13% 12% 19% DEN SVENSKA PRODUKTIO- NEN av sågade trävaror nådde nya rekordnivåer under 27, med 18,6 miljoner kubikmeter. Men försäljningskurvorna började plana ut i slutet av året, vilket resulterat i en viss ökning av lagernivåerna. Den finansiella oron i USA har lett till ett minskat byggande, vilket gjort att USA-marknaden så gott som försvunnit för de europeiska sågverken. Även marknaden i Japan försämrades något under 27, till följd av att nya byggregler lett till ett minskat byggande. 26 levererades 24 procent av den svenska trävaruexporten till utomeuropeiska marknader. 27 sjönk andelen till 21 procent. Totalt sett sjönk exporten (prel.) med 13 procent jämfört med 26. De som levererar gran av sämre kvalitet upplevde det största exporttappet i slutet GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 89

92 Höjda produktionsambitioner skog & marknad av 27. Det beror på att ett överutbud av stormfällt timmer uppstått i spåren efter stormen Kyrill som drog över Europa i januari 27. Stigande färdigvarulager har uppstått i Europa när stormvirket tagits om hand. Priset på sämre granvaror hade halverats i början av 28 jämfört med i början av 27. Även priserna på furuträvaror av sämre kvalitet har sjunkit. Med tanke på att konsumtion och efterfrågan på sågade trävaror alltjämt ligger på en relativt hög nivå i Europa är det troligt att priserna kommer att vända uppåt igen. Huvuddelen av stormvirket efter Kyrill har tagits till vara, vilket kan förväntas bidra till en normalisering av marknadsläget. I Norden är byggandet på en fortsatt hög nivå. När marknadssituationen i USA kan förbättras är däremot ovisst. I Japan har byggandet åter börjat öka igen. PAPPERSINDUSTRIN I EUROPA brottas för närvarande med stora lönsamhetsproblem. Det beror på en överetablering i Västeuropa och ett ökat utbud av billiga produkter från bland annat Asien och Östeuropa. Lönsamheten försämrades ytterligare av de stigande virkespriserna, och i Sverige även av ökade energikostnader. En strukturomvandling är att vänta. Överetableringen är särskilt påtaglig när det gäller tidningspapper. Den långsiktiga efterfrågan avtar. Internet och andra nya media börja få effekt på tidningsläsandet och tidningarnas roll. Priset på tidningspapper har sjunkit kraftigt under året. Priset på finpapper har däremot varit relativt stabilt. I Sverige sjönk produktionen av papper och papp med två procent under 27. Halva minskningen beror på nedläggning av pappersbruk och andra hälften på neddragningar. Ytterligare nedläggningar är att vänta, även om svenska pappersbruk bedöms ha bättre förutsättningar än många andra bruk ute i Europa. MARKNADEN FÖR PAPPERSMASSA är fortfarande stark i vissa segment. Bland annat fortsatte priset på långfibrig barrsulfatmassa att stiga under 27. Sveriges tillverkning av massa var i stort sett oförän- GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 9

93 i ny skogspolitik KÄLLA: SCB, UTRIKESHANDEL, SVERIGES STATISTISKA DATABASER, SKOGSINDUSTRIERNA (prel) KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN Export av sågade/hyvlade trävaror, , volym, 1 m 3, medelpris, mkr Exportvolym, sågade/hyvlade trävaror , 1 m3, medelpris/m3, SEK Europa Utom Europa drad under 27 jämfört med 26. Exporten steg marginellt. Både Kanada och några europeiska länder har dragit ned sin produktionskapacitet när det gäller barrmassa. Det har givit positiva marknadseffekter för svensk del. Efterfrågan av lövmassa ökar mer än för barr. Men utbudet av lövmassa ökar också kraftigt, vilket håller nere priserna. Totalt sett ökade värdet av den svenska exporten av skogsindustriprodukter under 27 med fyra procent. Ökningen är en följd av den goda prisnivån på framförallt sågtimmer och vissa typer av massa. JUST NU PÅGÅR en omfattande utbyggnad av biobränsleeldade värmeverk Årlig avverkning och tillväxt i Sverige i Sverige. Bland annat byggs två nya och mycket stora kraftvärmeverk i Stockholmsområdet. Skogsindustrierna har TILLVÄXT gjort skattningen att efterfrågan på biobränsle i (26, 27 i.u) AVVERKNING (27 progn) Sverige kommer att öka med 13,6 TWh timmar fram till 215. För närvarande produceras omkring 25 TWh i biobränsleeldade värmeverk och kraftvärmeverk. Det motsvarar energiinnehållet i omkring 12 miljoner kubikmeter rundvirke. Den stora volymen av skogsbränsle Pris på blekt barrsulfatmasa, USD/ton och SEK/ton 1998-apr GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 91

94 Skogen en viktig resurs skog & marknad kommer idag från avverkningsavfall, framförallt grenar och toppar, så kallad GROT. Skogsindustrierna gör bedömningen att ett fördubblat uttag av grenar och toppar kan ge ett energitillskott på ytterligare 7 TWh. Men mer trädbränslen kommer att behövas för att klara försörjningen till den planerade utbyggnaden av biobränsleeldade kraftverk. För att undvika att energisortimentet börjar konkurrera med massa- och timmersortimentet förordar Skogsindustrierna ett ökat uttag av stubbar, och att klent röjnings- och gallringsvirke ska tas till vara bättre. Detta skulle kunna ge ett energitillskott på 12,3 TWh. FÖR NÄRVARANDE betraktas priset 15 öre kwh fritt förbrukare som en lägsta prisnivå på energisortimentet. En del affärer görs på närmare 2 öre per kwh. Det motsvarar cirka 4 kronor per kubikmeter (fub) rundvirke, vilket innebär att även sämre massaved kan vara intressant råvara för en del värmeverk. Klart är att det finns stora anspråk på den svenska skogen i framtiden. EUs medlemsländer har åtagit sig att öka användningen av förnybar energi. Sverige har i dag den största arealen produktiv skogsmark i EU och en fungerande skogsbränslemarknad. Det är inte otänkbart att Sverige kan bli exportör av biobränsle. Detta kommer i så fall att påverka den totala konkurrensen på virkesmarknaden. I REGERINGENS skogspolitiska proposition betonas behovet av åtgärder som kan öka tillväxten i skogen. Propositionen lades fram våren 28 och kommer att behandlas av riksdagen under hösten. Många av förslagen utgår från hoten om ett förändrat klimat, till följd av utsläppen av växthusgaser. Med en ökad skogsproduktion ökar möjligheterna att ersätta fossila bränslen med trädbränslen. En högre tillväxt innebär också att skogen kommer att binda mer koldioxid. Propositionen innehåller en rad förslag på produktionshöjande åtgärder. Bland annat stimulansoch informationssatsningar som kan resultera i an- GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 92

95 i klimatomställningen Virkesanvändningen i världen Industrived 15% 7% U-LÄNDER I-LÄNDER 45% Brännved Brännved 33% Industrived vändning av bättre plantmaterial och en intensivare beståndsvård: mer röjning, gödsling och eventuellt också dikning. Propositionen innehåller också förslag på åtgärder som ska utredas närmare: Möjligheter att i större utsträckning använda främmande trädslag och eventuellt bedriva intensivodling av skog på marker som saknar annan användning. Förutsättningarna för att öka uttaget av avverkningsrester, bland annat stubbar, ska också undersökas. KÄLLA: FAO SKOGEN ÄR OCH HAR länge varit en viktig svensk naturresurs. Svensk skogsindustri svarar för omkring 12 procent av saluvärde, sysselsättning och förädlingsvärde i svensk industriproduktion. Av den totala varuexporten är drygt 12 procent skogsindustriprodukter. Risken för råvarubrist har samhällsekonomisk betydelse, vilket förstås bidrar till det politiska intresset för att öka tillväxten i skogen. Under 28 kommer en skoglig konsekvensanalys att genomföras. Syftet är att skaffa ett bättre grepp om hur stora skogstillgångarna är. Konsekvensanalyserna ska belysa och beskriva skogstillstånd, sårbarhet, miljöförhållanden, potentiell tillgång på trädbränslen samt storlek och sammansättning på en hållbar avverkning. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 93

96 Miljömål för gammal skog skog & miljö Andelen gammal skog och död ved ökar i Sveriges skogar, till gagn för den biologiska mångfalden i skogen. Naturvårdshänsyn vid avverkningar, men också avsättningar av skog, både frivillig och mot ersättning, bidrar till denna positiva utveckling. VET MER DE SVENSKA SKOGSÄGARNA har i många år på ett ambitiöst sätt arbetat med att utveckla hänsynen till skogens naturvärden. Målsättningen är att produktion och miljö ska väga lika tungt. Metoder för ett naturvårdsanpassat skogsbruk har utvecklats efter hand. Det handlar om att upprätthålla mångfalden i skogen, vilket uttrycks i miljömålet Levande skogar som antagits av riksdagen. Markavsättningar, generell hänsyn och en anpassning av brukningsmetoderna är de olika de redskap som används för att nå miljömålet. STATEN OCH MARKÄGARNA DELAR ansvaret för det första delmålet; att ytterligare 9 hektar skyddsvärd skogsmark ska undantas från skogsproduktion till 21. Åtagandet för skogsägarnas del är att frivilligt ha satt av minst 73 hektar skyddsvärd produktiv skogsmark. Detta gäller nedan gränsen för fjällnära skog. I april 28 gjorde Skogsstyrelsen bedömningen att skogsägarna i princip redan klarat målet. De frivilliga avsättningarna av produktiv skogsmark uppskattades då till cirka hektar. Av dessa ligger 97 hektar nedanför fjällgränsen. Skogsstyrelsen skattning är att 7 8 procent av avsättningarna har höga natur-, kultur- eller besöksvärden och att målet därmed är nått. Det ser däremot inte ut som om staten kommer att klara sina åtaganden, vare sig för naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal. Här handlar det om ytterligare 32 hektar naturreservat, 3 hektar biotopskyddsområden och 5 hektar naturvårdsavtal. Med nuvarande takt med att sätta av naturreservat bedöms högst 6 till 65 procent av delmålet kunna uppnås. Totalsiffran för biotopskydd och naturvårdsavtal är för närvarande 36 hektar. Totalt var närmare åtta procent av den produktiva skogsmarken skyddad i nationalparker, naturreservat, genom biotopskydd, naturvårdsavtal och frivilliga avsättningar år 27. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 94

97 och död ved nås med marginal De äger skogen i Sverige Övriga privata ägare 6% Staten 18% Privata aktiebolag 24% Enskilda ägare 51% Halva Sverige är skog Impediment 15% Övriga allmänna ägare 1% Produktiv skog avsatt f. naturvård 8% Produktiv skog, inkl. skog avsatt för naturvård 85% Sveriges totala areal produktiv skog är 23 miljoner hektar eller 23 kvadratkilometer, mer än halva Sveriges landareal. Av denna areal är cirka 1,6 miljoner hektar avsatt för naturvård. Till detta kommer knappt fyra miljoner hektar skogliga impediment som inte får brukas. SKOGSSTYRELSEN och Naturvårdsverket har fått i uppdrag att titta närmare på den finska modellen, med frivilliga naturvårdsavtal för betydligt större skogsarealer än vad som hittills varit aktuellt i Sverige. Tanken är att de frivilliga avtalen kan öka möjligheterna att föra en lokal dialog om avgränsningar och inriktning på skötseln i de skogsområden som ska skyddas. Då ett naturreservat bildas finns tre alternativ; att markägare köps ut, får ersättningsmark eller ersättning för de begränsningar reservatsreglerna innebär för möjligheterna att bedriva skogsbruk. Den höjda takten i bildandet av naturreservat under 2-talet har inte varit helt friktionsfri. Med stigande virkespriser har även kostnaderna för att bilda naturreservat stigit kraftigt. DELMÅL 2 för Levande skogar, med en ökning av mängden död ved, arealen äldre lövrik och gammal skog kommer med god marginal att kunna uppfyllas, enligt Miljömålsrådet. Volymen hård död ved och arealerna gammal skog och äldre lövrik skog ökar för närvarande kraftigt, mer i söder än i norr där utvecklingen är långsammare. Till och med år 26 hade volymen hård död ved ökat med cirka 6 procent, arealen gammal skog med drygt 3 procent och arealen äldre lövrik skog med cirka 15 procent. Utöver arbetet med att skydda skog görs stora ansträngningar för att skapa utrymme för mångfald även i produktionsskogarna. Den svenska modellen innebär att skogsvården bedrivs med långtgående miljöhänsyn över hela arealen. I samband med avverkningar lämnas som regel skyddszoner, äldre träd, högstubbar och död ved. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 95

98 Formerna för skogsskydd skog & miljö Rådgivning, utbildning och information är viktiga åtgärder och här samverkar staten och skogsbruket. Många skogsägare upprättar och arbetar med så kallade gröna skogsbruksplaner. ÄVEN DELMÅL 4 bedöms kunna uppfyllas. Vid slutet av 25 fanns 23 åtgärdsprogram för hotade arter. De innehöll åtgärdsförslag som berör 52 hotade arter. De förväntas på sikt ge positiva effekter för ett stort antal andra arter. Delmålet för skogens kulturvärden bedöms däremot inte kunna nås till 21. Skadenivåerna på fornlämningar och övriga kulturlämningar i samband med skogsbruk är fortfarande alltför omfattande. Detta kan till en del troligen förklaras av bristande kunskap om var fornlämningarna finns och hur de ska förvaltas. Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att samla in och tillhandahålla information om de naturoch kulturvärden som finns på olika fastigheter. Regeringen vill också att Riksantikvarieämbetet ska göra en särskild informationssatsning när det gäller skogens kulturvärden. Bland annat med information om hur dessa ska skötas och långsiktigt bevaras. DET SVENSKA SÄTTET att arbeta med miljöfrågor, med långtgående miljöhänsyn på hela skogsarealen, skiljer sig på flera sätt från hur skogsbruk bedrivs i övriga världen. Eftersom internationella organisationer och processer ökar sitt inflytande på skogspolitiken kan svensk skogsnäring komma att påverkas av intressen som saknar kunskap om det svenska sättet att bedriva skogsbruk. Det svenska skogsbruket, och inte minst LRF Skogsägarna, lägger därför ned stor kraft på att göra den svenska naturvårdsmodellen mer känd i internationella sammanhang. FÖR DEN EXPORTBEROENDE svenska skogsnäringen är det viktigt att miljöarbetet kommuniceras till köpare runt om i världen. Detta kan ske genom att skogsbruket garanterar viss standard i brukandet, genom att ansluta sig till ett certifieringssystem, till exempel PEFC och FSC. I certifieringen ingår bland annat att göra frivilliga avsättningar av skog. GRÖNA FRAMTIDER 28 / SIDAN 96

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall) småhusägarnas sina Ale 5-10 cm Alingsås Inga snönivåer tillämpas Alvesta Aneby Inga snönivåer tillämpas Arboga 5-10 cm Arjeplog Arvidsjaur Arvika Vid annan snönivå, nämligen: Askersund Inga snönivåer tillämpas

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1 Kommun (SIP:ar) rörande barn och unga har ni gjort i er många (SIP) rörande barn och unga ni gjort i er (SIP:ar) har ni gjort under Uppskatta hur många (SIP:ar) som ni har gjort under 2012. Vilken modell

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Skåne län 4 34 Täby kommun Stockholms län 6 33 Karlstads

Läs mer

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)?

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)? Ale NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Alingsås NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Aneby NEJ NEJ Arboga NEJ NEJ Arjeplog JA NEJ, men det är på gång Arvidsjaur NEJ NEJ Arvika NEJ

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2012

Biografstatistik per län och kommun 2012 Blekinge Karlshamn 31 179 37 245 3 218 161 843 1,2 Blekinge Karlskrona 61 844 116 167 11 012 837 5 339 1,9 Blekinge Olofström 13 355 8 060 576 570 460 0,6 Blekinge Ronneby 28 443 32 180 2 790 282 830 1,1

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2010

Biografstatistik per län och kommun 2010 Blekinge Karlshamn 31 179 0,5 16 404 1 208 545 443 Blekinge Karlskrona 61 844 1,6 96 441 8 613 737 5 082 Blekinge Olofström 13 355 0,4 5 928 331 158 337 Blekinge Ronneby 28 443 0,8 23 418 1 929 096 603

Läs mer

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng Klimatindex 2010 Ranking kommuner totalpoäng Kommun Kommuntyp Län Poäng Ranking Östersund 3. Större städer Jämtlands län 69 1 Stockholm 1. Storstäder Stockholms län 66 2 Malmö 1. Storstäder Skåne län 65

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2011

Biografstatistik per län och kommun 2011 Blekinge Karlshamn 31 185 25 711 2 044 902 588 0,8 Blekinge Karlskrona 64 215 109 223 10 150 960 5 380 1,7 Blekinge Olofström 12 876 5 394 317 497 281 0,4 Blekinge Ronneby 27 910 29 841 2 515 778 856 1,1

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent 2014-09-29 Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för augusti 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Läs mer

Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn , Blekinge Karlskrona

Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn , Blekinge Karlskrona Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn 31 179 0,8 26 010 1 914 506 638 Blekinge Karlskrona 61 844 1,5 95 169 8 139 414 3 132 Blekinge Olofström 13 355

Läs mer

SÅ SEGREGERADE ÄR KOMMUNERNA DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR

SÅ SEGREGERADE ÄR KOMMUNERNA DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR 1 BOTKYRKA 48 51 3 89 422 2 TROLLHÄTTAN 46 50 4 57 095 3 BORLÄNGE 33 50 17 50 989 4 KRISTIANSTAD 44 45 1 82 513 5 LANDSKRONA 43 45 2 43 966 6 GÖTEBORG 43 44 1 548 197 7 ÖREBRO 42 44 2 144 192 8 HUDDINGE

Läs mer

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Siffror för hela rikets kommuner finns längst ner Huvudman Andel elever som erbjuds läxhjälp Beviljat

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom

Läs mer

PRELIMINÄR KOSTNADSUTJÄMNING ÅR 2000, kronor per invånare Bilaga 2

PRELIMINÄR KOSTNADSUTJÄMNING ÅR 2000, kronor per invånare Bilaga 2 Upplands Väsby 5 500 5 790 2 156 3 190 2 595 122 0 0 41 545 0 0 0 164 0 0 20 103-864 Vallentuna 5 505 6 741 2 286 3 305 1 829 0 0 0 41 545 0 0 0 164 0 0 20 416-551 Österåker 5 140 6 478 2 214 2 886 1 891

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Höör 3 099 55% 8 700 8 450 7 580 7 008 6 778 5 601 Kraftringen Nät 2 Skövde 2 000 51% 5 885 4 660 4 660 4 335 4 160 3 885 Skövde Elnät 3 Vallentuna 2 234 37% 8 299

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Eda 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 2 Forshaga 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 3 Grums 2 235 23% 12 120 11 465

Läs mer

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012 Bollnäs 1 29 11 15 3 1 Hällefors 2 42 19 10 13 2 Ragunda 3 59 36 22 1 3 Ludvika 4 63 21 24 18 9 Kramfors 5 69 4 24 41 6 Strömsund 5 69 33 15 21 7 Ånge 7 76 14 15 47 5 Söderhamn 8 83 24 15 44 29 Piteå 9

Läs mer

Bästa musik- och kulturskolekommun 2011

Bästa musik- och kulturskolekommun 2011 Bollnäs 1 40 20 17 3 5 Hällefors 2 46 24 8 13 1 Ragunda 3 61 30 30 1 30 Norberg 4 71 3 52 15 18 Ånge 5 70 5 22 43 3 Kramfors 6 74 2 32 40 7 Strömsund 7 78 33 22 22 13 Skinnskatteberg 8 84 11 42 30 50 Ludvika

Läs mer

Konsumentvägledning 2013

Konsumentvägledning 2013 Konsumentvägledning 2013 Kartläggning gjord av Sveriges Konsumenter och Konsumentvägledarnas förening Saknar konsumentvägledning helt el. under skamgräns Konsumentvägledning över skamgräns Kommunen köper

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2015 Avser besök per kalenderår

Biografstatistik per län och kommun 2015 Avser besök per kalenderår Blekinge Karlshamn 31 846 39 678 3 560 301 899 1,2 Blekinge Karlskrona 65 380 107 703 11 186 418 5 210 1,6 Blekinge Olofström 13 170 9 357 770 512 448 0,7 Blekinge Ronneby 28 697 39 474 3 566 726 877 1,4

Läs mer

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar:

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Sidan 1 av 13 Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Andel med nettoskuld %: 1 Sundbyberg 31 2 Göteborg 28 3 Malmö 27 4 Landskrona 26 5 Örebro 26 6 Ljusnarsberg

Läs mer

Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997

Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997 Upplands Väsby 44 023 397 3,00-64 36 368-2 328 Vallentuna 27 675 642 3,89-64 23 621-1 512 Österåker 39 372 169 5,06-64 32 560-2 084 Värmdö 31 908 454 5,82-64 27 189-1 740 Järfälla 75 557 254 2,88-64 58

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

Kommunerna med Bästa Tillväxt 2009

Kommunerna med Bästa Tillväxt 2009 Kommunerna med Bästa Tillväxt 2009 1 Stockholms län Upplands Väsby 2 Stockholms län Nynäshamn 3 Stockholms län Södertälje 4 Stockholms län Sundbyberg 5 Stockholms län Huddinge 6 Stockholms län Sigtuna

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv. Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning

Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning Samverkande kommuner Antal tilldelade platser Persontransport 500 vp SKÖVDE KOMMUN 6 ESSUNGA KOMMUN FALKÖPINGS KOMMUN GRÄSTORPS KOMMUN GULLSPÅNGS

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

UTGÅNGSLÄGET OM RÄNTA UPP 1 % OM EL UPP 50 % EN ARBETAR 75 % KVAR ATT LEVA PÅ

UTGÅNGSLÄGET OM RÄNTA UPP 1 % OM EL UPP 50 % EN ARBETAR 75 % KVAR ATT LEVA PÅ Rangordnat efter kvar till övrigt vid den nya förutsättningen. Förändringen anger hur "kvar till övrigt" påverkats av räntehöjning, elkostnadshöjning eller 75 % arbete jämfört med utgångsläget. UTGÅNGSLÄGET

Läs mer

Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt

Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt Sida 1 Stockholms län 0114 UPPLANDS VÄSBY 3 072 24 165 367 3 863 27 906 286 0115 VALLENTUNA 2 178 20 305 787 2 672 33 827 431 0117 ÖSTERÅKER 3 036 29 787 889 3 126 35 355 528 0120 VÄRMDÖ 2 870 29 226 561

Läs mer

2012-06-20 Antal insatser

2012-06-20 Antal insatser 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0 47 83 38 01 0162

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011 RANK

Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

LÄN KOMMUN ANTAL Blekinge län Karlshamn 2 Blekinge län Karlskrona 7 Blekinge län Olofström 2 Blekinge län Ronneby 1 Dalarnas län Avesta 7 Dalarnas

LÄN KOMMUN ANTAL Blekinge län Karlshamn 2 Blekinge län Karlskrona 7 Blekinge län Olofström 2 Blekinge län Ronneby 1 Dalarnas län Avesta 7 Dalarnas LÄN KOMMUN ANTAL Blekinge län Karlshamn 2 Blekinge län Karlskrona 7 Blekinge län Olofström 2 Blekinge län Ronneby 1 Dalarnas län Avesta 7 Dalarnas län Borlänge 10 Dalarnas län Falun 26 Dalarnas län Gagnef

Läs mer

Bästa skolkommun 2011

Bästa skolkommun 2011 Bästa skolkommun 2011 Utbildade Lärartäthet Arvidsjaur 1 975 47 13 29 52 131 13 2 15 48 5 16 222 135 205 1 Lomma 2 1042 139 36 203 94 50 68 67 3 28 6 99 4 1 5 6 Piteå 3 1049 47 6 57 162 138 22 67 62 187

Läs mer

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommun n Ranking ant inv Instagramkonto Antal följare Stockholm 1 visitstockholm 4892 Jönköping 10

Läs mer

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd

Läs mer

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,. et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak

Läs mer

Ranking 2015 A-Ö. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen

Ranking 2015 A-Ö. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen Ale 43 18 61 60 78 33 88 1 53 68 48 63 1 23 42 190 95 35 279 148 Alingsås 185-12 220 234 244 160 217 105 56 158 210 266 53 79 120 134 93 80 131 99 Alvesta 221-42 224 218 263 180 179 8 94 161 268 238 183

Läs mer

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Webbgranskningen genomfördes sommaren 2011. I mars 2012 gjordes uppföljningen på frågan Överklagan. Mer info finns om du klickar på de röda trekanterna

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2014 Avser besök per kalenderår

Biografstatistik per län och kommun 2014 Avser besök per kalenderår Blekinge Karlshamn 31 598 37 009 3 177 775 868 1,2 Blekinge Karlskrona 64 348 103 926 10 452 215 5 237 1,6 Blekinge Olofström 13 031 7 731 587 425 511 0,6 Blekinge Ronneby 28 221 33 392 2 882 393 834 1,2

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet

Läs mer

Grundskolans läsårstider 2016/2017

Grundskolans läsårstider 2016/2017 Datum: 2016-02-29 Grundskolans läsårstider 2016/2017 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i

Läs mer

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar Juni 2014 Tabell 1 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2015, preliminär-preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämnings-

Läs mer

Insamlade däck per län och kommun

Insamlade däck per län och kommun Karlshamn 268 Karlskrona 479 Olofström 205 Ronneby 218 Sölvesborg 188 Blekinge 1 359 Avesta 316 Borlänge 625 Falun 355 Gagnef 38 Hedemora 202 Leksand 124 Ludvika 242 Malung-Sälen 118 Mora 233 Orsa 41 Rättvik

Läs mer

Tabell 3a, Disp. Ink. minus boendeskatter 2006 (Tjänstemannafamilj)

Tabell 3a, Disp. Ink. minus boendeskatter 2006 (Tjänstemannafamilj) Stockholms län 180 Stockholm 34 734 2 195 32 539 978-481 1 459 184 Solna 34 974 2 540 32 434 985-797 1 782 160 Täby 34 758 2 338 32 420 1 095-399 1 494 163 Sollentuna 34 494 2 347 32 146 1 017-366 1 383

Läs mer

Tabell 1 Boendeutgifter 2006

Tabell 1 Boendeutgifter 2006 Kom. Stockholm län 162 Danderyd 1 892 9 501 2 749 4 031 2 180 18 173-694 2 574 543 461 2 422 186 Lidingö 1 390 8 317 2 407 3 728 2 172 15 841-941 2 253 497 461 1 809 184 Solna 1 305 7 619 2 205 3 750 2

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Creditsafes kommunstatistik

Creditsafes kommunstatistik Creditsafes kommunstatistik Antal aktiebolagskonkurser i Sverige uppdelat per kommun: Kommun Januari-September 2015 Januari-September 2014 Januari-September 2013 ALE 5 4 3 ALINGSÅS 10 10 12 ALVESTA 5 6

Läs mer

Tabell 4a, Kvar att leva på (Tjänstemannafamilj)

Tabell 4a, Kvar att leva på (Tjänstemannafamilj) Stockholms län Norrtälje 32 805 6 468 8 547 884-21 894 Nynäshamn 32 940 7 131 8 019 887-107 984 Södertälje 32 801 7 298 7 713 884-362 1 236 Botkyrka 32 801 7 358 7 653 884-214 1 088 Nykvarn 32 884 7 525

Läs mer

2012 antal bemannade. Förändring

2012 antal bemannade. Förändring Stockholms län 14 568 827 14 704 272 14 776 856 14 555 177-0,1% -1,5% 5 7,2 7,2 7,1 6,8-5,4% -3,1% Botkyrka 525 950 574 390 498 278 494 774-5,9% -0,7% 0 6,5 7,0 5,9 5,7-11,8% -2,5% Danderyd 232 788 256

Läs mer

Kulturverksamhet År 2007, löpande priser. Allmän kulturverksamhet, Andel nettokostnader för kultur. Kommunernas totala nettokostander.

Kulturverksamhet År 2007, löpande priser. Allmän kulturverksamhet, Andel nettokostnader för kultur. Kommunernas totala nettokostander. Stockholms län 89 174 119 285 554 942 366 714 038 185 360 076 925 1 803 175 2,5 37 636 1 949 516 Upplands Väsby 52 1 963 235 8 953 263 10 022 149 5 670 699 26 608 2,0 35 380 38 055 Vallentuna 13 367 97

Läs mer

Uppdaterad: Kommunvis redovisning av inkomna rävspillningar Övervakning av dvärgbandmask i Sverige Blekinge län.

Uppdaterad: Kommunvis redovisning av inkomna rävspillningar Övervakning av dvärgbandmask i Sverige Blekinge län. Blekinge län antal Karlshamn 10 7 Ja Karlskrona 10 15 Olofström 4 5 Ronneby 15 12 Ja Sölvesborg 5 3 Ja Dalarnas län antal Avesta 22 9 Ja Borlänge 13 9 Ja Falun 29 29 Ja Gagnef 11 11 Ja Hedemora 24 12 Ja

Läs mer

Kommun Län Omsättning kkuponger Vinstbelopp SORSELE VÄSTERBOTTEN VINDELN VÄSTERBOTTEN

Kommun Län Omsättning kkuponger Vinstbelopp SORSELE VÄSTERBOTTEN VINDELN VÄSTERBOTTEN Kommun Län Omsättning kkuponger Vinstbelopp 73 795 015 632 895 79 648 128 SORSELE VÄSTERBOTTEN 5 316 49 0 BJURHOLM VÄSTERBOTTEN 6 670 57 15 307 STORFORS 7 548 156 2 709 VINDELN VÄSTERBOTTEN 8 420 58 334

Läs mer

Att få tillbaka vid månadsavstämningen i juni 2007 i samband med debitering av slutlig skatt.

Att få tillbaka vid månadsavstämningen i juni 2007 i samband med debitering av slutlig skatt. 0114 Upplands-Väsby 10 470 62 600 516 0115 Vallentuna 5 617 38 906 600 0117 Österåker 8 425 66 983 059 0120 Värmdö 7 018 54 608 725 0123 Järfälla 16 081 94 919 428 0125 Ekerö 5 017 39 845 672 0126 Huddinge

Läs mer

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro Tabell 3 NKI kvalitetsfaktorernas index, särredovisade för samtliga landets kommuner. Medelvärden. Vad tycker Du om Hemtjänsten? På en skala 1-10 har brukarna för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är

Läs mer

Ranking 2015 1-290 1-50. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen

Ranking 2015 1-290 1-50. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen 1-50 Solna 1 0 24 16 23 4 7 19 2 12 18 36 20 42 18 3 2 1 11 9 Sollentuna 2 0 23 15 20 7 27 12 9 49 45 54 85 73 2 10 7 40 40 20 Vellinge 3 2 18 22 16 19 3 94 165 3 13 17 23 5 32 1 4 181 41 8 Danderyd 4

Läs mer

Belopp att återfå vid månadsavstämningen i juni 2015 i samband med debitering av slutlig skatt Kommuner i alfabetisk ordning

Belopp att återfå vid månadsavstämningen i juni 2015 i samband med debitering av slutlig skatt Kommuner i alfabetisk ordning BLEKINGE OLOFSTRÖM 5 531 37 138 812 BLEKINGE KARLSKRONA 24 700 179 124 282 BLEKINGE RONNEBY 11 428 82 523 879 BLEKINGE KARLSHAMN 12 716 89 504 689 BLEKINGE SÖLVESBORG 6 578 49 924 222 DALARNA VANSBRO 2

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1422 41 2,9% 1349 74 5,5% 1251 33 2,6% Karlskrona 2589 87 3,4% 2484 163 6,6% 2341 180 7,7% Olofström 575 37 6,4% 522 92 17,6% 513 44 8,6% Ronneby

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2013

Biografstatistik per län och kommun 2013 Blekinge Karlshamn 31 272 34 985 3 019 484 875 1,1 Blekinge Karlskrona 63 912 103 549 9 937 396 5 322 1,6 Blekinge Olofström 12 902 7 318 568 592 538 0,6 Blekinge Ronneby 27 871 31 951 2 762 789 895 1,1

Läs mer

Stockholms län. Kommun dec-03 dec-04 dec-05 dec-06 dec-07 dec-08 dec-09 dec-10 dec-11 dec-12 dec-13 dec-14

Stockholms län. Kommun dec-03 dec-04 dec-05 dec-06 dec-07 dec-08 dec-09 dec-10 dec-11 dec-12 dec-13 dec-14 Stockholms län Upplands Väsby 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Vallentuna 14 14 12 10 9 8 8 7 6 6 5 4 Österåker 4 4 4 4 4 3 2 1 0 0 0 0 Värmdö 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Järfälla 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ekerö 4 4

Läs mer

0583 Östergötland Motala Östergötland Vadstena Östergötland Mjölby Jönköping Aneby Jönköp

0583 Östergötland Motala Östergötland Vadstena Östergötland Mjölby Jönköping Aneby Jönköp 0114 Stockholm Upplands Väsby 19 568 518 0115 Stockholm Vallentuna 4 198 337 0117 Stockholm Österåker 7 957 864 0120 Stockholm Värmdö 6 570 278 0123 Stockholm Järfälla 34 381 294 0125 Stockholm Ekerö 4

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

Poängbedömning strategiskt arbete med nedskräpning (efter svar i enkät)

Poängbedömning strategiskt arbete med nedskräpning (efter svar i enkät) Årets Håll Sverige Rent kommun 2016 hela Sverige Kommun Placering 2016 (2015) Håll Sverige Rent kommun Poängbedömning strategiskt arbete med nedskräpning (efter svar i enkät) Ansluten till Vi Håller Rent

Läs mer

Här är företagen som betalar högst snittlön i din kommun

Här är företagen som betalar högst snittlön i din kommun Härärföretagensombetalarhögstsnittlönidinkommun 10 i topplistan Härärkommunernadärföretagenbetalarhögstsnittlön. Källa:affärs ochinformationsföretagetcreditsafe KOMMUN FÖRETAG SNITTLÖNTkr ANSTÄLLDA Malmö

Läs mer

Handel per invånare* Utländska hotellnätter i Sveriges kommuner* Sida 1 av 18

Handel per invånare* Utländska hotellnätter i Sveriges kommuner* Sida 1 av 18 Handel per invånare* Utländska hotellnätter i Sveriges kommuner* Kommun SEK Kommun Antal/ invånare 1 Lysekil 2 647 405 1 Åre 7,78 2 Strömstad 1 800 898 2 Strömstad 6,97 3 Olofström 1 737 392 3 Sigtuna

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler

Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler Fram till den 21 augusti 2008 hade i hela Sverige sökt och beviljats drygt 1,8 miljarder kronor i statligt stöd till energieffektivisering

Läs mer

Kostnadsutjämning år 2002, kronor per invånare Bilaga 4

Kostnadsutjämning år 2002, kronor per invånare Bilaga 4 Stockholms län Botkyrka 4 926 7 800 2 703 3 630 4 520 0 747 0 44 577 0 0 0 176 0 0 25 123 525 Danderyd 5 836 6 784 2 139 7 226 1 261 0 0 0 44 577 0 0 0 176 0 0 24 043-555 Ekerö 6 353 9 198 2 577 3 857

Läs mer