Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4

5

6 Stockholm Följebrev med instruktioner för remissvar på förslag till ekologisk hållbar upphandling av livsmedel Miljöstyrningsrådet ägs av staten, Sveriges kommuner och landsting samt Svenskt Näringsliv. Det har regeringens uppdrag att tillhandahålla EKU-verktyget ett hjälpmedel för offentlig och privat sektor att ta miljöhänsyn vid olika former av upphandlingar och inköp. Mer information på Instruktioner och rekommendationer för att besvara remissen för hållbara livsmedel: Läs inledning, upphandlingsmässiga aspekter och dokumentens uppbyggnad! Där står mer om bakgrunden till kriteriearbetet, bedömning av de juridiska frågorna kring offentlig upphandling och, slutligen, en beskrivning över hur de olika dokumenten är tänkta att användas och hur de strukturerats samt i korthet deras huvudsakliga innehåll. Omfattning: Hela remissmaterialet är förhållandevis omfattande och innehåller ett flertal olika produkt- och ämnesområden. En rekommendation är att ta ut de delar som är aktuella för er organisation och/eller cirkulera mellan er. Sidhänvisningarna i innehållsförteckningen går tyvärr bara att läsa på skärmen, däremot inte i utskrift. Vi ber er särskilt bedöma följande: - Krav och kriterier: Är de relevanta i förhållande till marknad, branschförutsättningar etc? Relevanta nivåer för ökad miljöanpassning/ekologisk hållbarhet? - Motiv: Motivtextens syfte är att förklara varför kravet ställs och frågan är: gör de det och på ett korrekt sätt? - Övriga vägledningar och faktatexter: När det gäller vägledande dokument ber vi er bl a bedöma informationsvärdet och nyttan. Faktatexter ber vi bl a om synpunkter på innehållet i sak m m. AB Svenska Miljöstyrningsrådet Swedish Environmental Management Council Telefon: +46 (0) Internet: Vasagatan 15-17, SE Stockholm Telefax: +46 (0) E-post: eku@miljostyrning.se

7 I vissa fall finns frågor till remissinstanserna direkt i texten! Synpunkter som handlar om handlar om andra aspekter är givetvis också välkomna! Layout, rubriksättning etc kommer dock att få en slutlig genomgång. Checklista / svarsformulär (bifogas separat). Synpunkter önskas på användbarheten av et sådant formulär, upplägg osv. Slutlig granskning: En slutlig granskning av materialet ur ett vetenskapligt perspektiv kommer att utföras av SIK Institutet för livsmedel och bioteknik innan publicering. Svarsform: Miljöstyrningsrådet uppskattar synpunkter och kommentarer i word-format med angivande av dokumentnamn och punkthänvisning (ex vis kriterier för fisk, p B.2). Vill ni göra mer omfattande kommentarer kan vi skicka enstaka dokument i word-format. Ange er organisation och en kontaktperson i svaret. seminarium: Tisdag den 8 mars hålls ett särskilt remiss-seminarium för livsmedelsförslaget. Inbjudan har skickats ut i förväg, men bifogas här återigen. Anmälan gärna snarast möjligt! svar senast: Svar på remissen ska ha inkommit senast den 2 maj 2005 och skickas via e-post till Charlotta Frenander: charlotta@miljostyrning.se Frågor under remisstiden besvaras av: Charlotta Frenander , charlotta@miljostyrning.se Stort tack på förhand för er hjälp i remissarbetet och att ha bidragit till att upphandling inom livsmedelsområdet kan ske på ett mer ekologiskt hållbart sätt i framtiden! Vänliga hälsningar AB Svenska Miljöstyrningsrådet Swedish Environmental Management Council Telefon: +46 (0) Internet: Vasagatan 15-17, SE Stockholm Telefax: +46 (0) E-post: eku@miljostyrning.se

8 instanser Ekologisk hållbar upphandling av livsmedel Naturvårdsverket Konsumentverket Livsmedelsverket Jordbruksverket Fiskeriverket Kemikalieinspektionen Miljödepartementet Jordbruksdepartementet Finansdepartementet Näringsdepartementet Nämnden för offentlig upphandling NOU Sveriges kommuner och landsting Föreningen Svenskt Näringsliv Svensk Handel Kött- och charkföretagen Svensk Fågel Svenska Ägg Svensk Mjölk Livsmedelsföretagen Fiskbranschens Riksförbund Sveriges Fiskares Riksförbund Sveriges Vattenbrukares Riksförbund Sveriges Hotell & Restaurang SHR Företagarnas Riksorganisation Lantbrukarnas Riksförbund LRF Sigill Kvalitetssystem Svenska Lantmännen Grön Produktion i Sverige AB SMAK KRAV Ekologiska Lantbrukarna Ekocentrum Hushållningssällskapens Förbund KSLA Kungliga Skogs- och lantbruksakademien Sveriges lantbruksuniversitet SLU Centrum för uthålligt lantbruk CUL (SLU Uppsala) FORMAS Stockholms Universitet, systemekologiska institutionen Göteborgs Universitet, institutet för hushållsvetenskap Institutet för livsmedel och bioteknik SIK Hållbarhetsrådet (fd IEH) SIS Miljömärkning Svenska Naturskyddsföreningen SNF Världsnaturfonden WWF Miljöförbundet Jordens Vänner Greenpeace Servera R&S ICA Meny Svensk Snabbmat Findus Sardus Semper SABA Chiquita COOP ICA handlarna Sveriges Åkeriföretag Schenker-BTL Frigoscandia DHL AB Svenska Miljöstyrningsrådet Swedish Environmental Management Council Telefon: +46 (0) Internet: Vasagatan 15-17, SE Stockholm Telefax: +46 (0) E-post: eku@miljostyrning.se

9 Box Delivery Malmö Skolrestauranger Stockholm Stad Göteborgs Stad, Upphandlingsbolaget Kommentus Kommuner: Borlänge Trosa Umeå Växjö Helsingborg Åre Lidingö Stad Södertälje kommun Örebro kommun Lunds kommun Stockholms läns landsting Västra Götalands Regionen Övriga landsting: Uppsala, Västernorrland Region Skåne FMLOG Försvarsmaktens Logistik Statlig inköpssamordning Statistiska Centralbyrån Sveriges Konsumentråd Sveriges konsumenter i samverkan Djurskyddet i Sverige AB Svenska Miljöstyrningsrådet Swedish Environmental Management Council Telefon: +46 (0) Internet: Vasagatan 15-17, SE Stockholm Telefax: +46 (0) E-post: eku@miljostyrning.se

10 Förslag till Ekologisk hållbar upphandling av livsmedel Kriterier Motiv Fakta Vägledning Mars 2005 Projektledare: Charlotta Frenander AB Svenska Miljöstyrningsrådet Vasagatan Stockholm

11 Innehåll: Inledning hållbara livsmedel 3 Upphandlingsmässiga aspekter 5 Dokumentens uppbyggnad 6 Bakgrundsbeskrivning 9 Certifierings/kontrollsystem inom livsmedelskedjan 20 Vägledning för upphandling av ekologiska produkter 40 Leverantörens kvalitetssäkring 54 Kriterier för animaliska produkter 57 Motiv för animaliska produkter 65 Kriterier och motiv för naturbeteskött 87 Kriterier för mjölkprodukter 89 Motiv för mjölkprodukter 95 Kriterier för fisk 109 Motiv för fisk 118 Kriterier för frukt och grönt 126 Motiv för frukt och grönt 131 Kriterier för spannmålsprodukter 136 Motiv för spannmålsprodukter 142 Kriterier för kaffe 155 Motiv för kaffe 157 Kriterier för livsmedelstransporter 161 Motiv för livsmedelstransporter 166 Kriterier för måltidstjänster 173 Motiv för måltidstjänster 182 Kriterier för livsmedelsförpackningar 186 Motiv för livsmedelsförpackningar 189 Litteraturförteckning 193

12 Inledning Bakgrund till ekologisk hållbar upphandling av livsmedel Mat hör till ett av livets glädjeämnen. Mat betyder många gånger social gemenskap och avkoppling, den ger oss energi och näringsämnen och detta oavsett om maten serveras i skolmatsalen, äldreboendet, personalrestaurangen eller i hemmet. Produktion av mat, våra livsmedel, innebär däremot också en påverkan på miljön; såväl vår närmiljö som den globala miljön. Livsmedelskedjan påverkar från primärproduktion (djurhållning, odling) till förädling (livsmedelsindustrier, bagerier etc) och slutligen handelsoch butikskedjor. Det råder idag i princip inget tvivel om att livsmedel också ska omfattas av IPP-perspektivet, Intgegrerad Produktpolicy. Därmed ska en helhetssyn och aktörssamverkan ge förutsättningar för en effektiv energianvändning, miljöanpassade transporter, giftfria kretslopp och en god avfallshantering. Det övergripande syftet med att ta fram dessa föreslagna dokument för ekologisk hållbar upphandling av livsmedel är att lägga en bas för samtliga livsmedel, stimulera och premiera initiativ som ligger i linje med nationella och internationella mål samt främja en ökad användning av ekologiskt producerade livsmedel. De ska vägleda och ge riktlinjer för vilka hållbarhetsaspekter som är relevanta och bidra till att den offentliga sektorn och andra aktörer kan känna sig säkra på att den mat som köps in innebär minsta möjliga miljöpåverkan, inte innehåller hälsoskadliga ämnen och främjar god djuromsorg. Det tar också sikte på vikten av att producenter och leverantörer har kontroll över sina produkter för att detta ska kunna uppnås på ett kvalitetssäkrat sätt. Uppskattningsvis utgör andelen ekologiska livsmedel 2-3% av vår totala konsumtion av mat i Sverige. Den offentliga sektorn står för en stor del av denna konsumtion och aktivt arbete pågår på många håll för att öka användningen av ekologiska produkter. Trots detta är det idag ex vis endast ett fåtal kommuner som når över 10%- strecket. För närvarande pågår en statlig utredning för en handlingsplan för hållbar konsumtion (utredare Stefan Edman). I december 2004 lades ett delbetänkande (SOU 2004:19). Där föreslås att 25% av livsmedlen inom offentlig sektor ska vara ekologiska år 2010, dvs ett nationellt konsumtionsmål som kopplar an till de produktionsmål för ekologiskt som finns idag i Sverige. I det förslag som vi presenterar här rekommenderar vi att mål för användning av ekologiska produkter sätts inom kommuner, landsting och statliga myndigheter och att de råd och vägledningar som vi ger för att uppnå detta följs. Den övervägande delen av de livsmedel som upphandlas idag inom offentlig sektor är däremot s k konventionellt producerade. Med hänvisning till det som sagts ovan är den andelen över 90%. Det finns därmed stor anledning och stor potential till förbättringar inom miljö, djuromsorg, hälsa etc med olika former av krav och kriterier på dessa produkter och leverantörer. Andra väsentliga delar för en fungerande produktion, förädling och konsumtion av livsmedel är ändamålsenliga förpackningar och distribution av såväl råvaror som färdiga produkter. Detta arbete innehåller förslag på kriterier för transporter från grossist till köpare samt materialkrav och producentansvar för livsmedelsförpackningar. Det blir också allt vanligare att offentlig måltidsservice läggs ut på entreprenad och exempelvis skolmatsalar, personalrestauranger eller sjukhuskök drivs då av en extern aktör.

13 För att behålla kontinuitet i ett eget pågående miljöarbete och för att nå uppsatta mål bör ansvaret flyttas över till entreprenören. Exempel på det är förslaget på kriterier för måltidstjänster. Utgångspunkten för hela detta arbete med livsmedel har varit visionen om hållbar produktion och konsumtion av livsmedel : Hållbar produktion och konsumtion av livsmedel Begreppet hållbar utveckling har tre dimensioner; en social, en miljömässig och en ekonomisk dimension. För hållbara livsmedel kan detta betyda följande: Den sociala dimensionen Kvalitativa och säkra livsmedel är ett grundläggande krav på dagens mat. Jordbruket är basen för att detta krav skall kunna uppfyllas genom att råvarorna innehåller balanserat näringsinnehåll, att endast säkra råvaror används i produktionen och att riskerna minimeras för att främmande ämnen (t ex hormoner, bekämpningsmedelsrester) hamnar i livsmedlet. Människorna som arbetar i livsmedelsproduktion (lantbrukare och lantarbetare) skall ha trygga och säkra arbetsvillkor. Djur skall hållas så att deras krav på naturligt beteende tillgodoses och onödigt lidande undviks. Den miljömässiga dimensionen Produktion av livsmedel tar stora ytor land och vatten i anspråk och hur maten produceras är därför mycket viktigt för flera väsentliga miljöaspekter. Biologisk mångfald är en integrerad del av allt jordbruk och fiske, och det är mycket viktigt att moderna produktionsmetoder leder till att bevara och förhoppningsvis också öka livsrummen för hotade arter och ekosystem. Marken skall brukas så att markens bördighet (t ex mullhalten) upprätthålls eftersom detta är en resurs för kommande generationers försörjning. Vatten är en av jordens viktigaste resurser. Odlingsmetoder måste vara sådana så att dricksvatten inte hotas av bekämpningsmedelsrester och nitrat. Kväveutsläpp är nära förknippat med produktion och konsumtion av livsmedel. Att eftersträva produktionssystem som minimerar förlusterna av kväve till luft och vatten är av mycket hög prioritet. Produktion och konsumtion av livsmedel står för en stor del av det moderna samhällets energianvändning. Det är mycket viktigt att i alla led av livsmedelskedjan arbeta för mer energibesparande åtgärder, t ex minska användningen av handelsgödsel i jordbruket, minska transporterna av mat och reducera användningen av förpackningsmaterial per produkt. Den ekonomiska dimensionen Konsumtionen av livsmedel skall skapa ekonomisk överlevnad i alla led av kedjan. En tillräcklig inkomst för jordbruket är nödvändigt för att upprätthålla en acceptabel levnadsstandard för lantbrukaren och ge ekonomiskt utrymme för att investera i bättre djurvälfärd och ny teknik som leder till minskade utsläpp av näringsämnen och bekämpningsmedel. En god miljöhänsyn samspelar ofta med den ekonomiska dimensionen. Genom att optimera användningen av insatta råvaror kan ändliga resurser sparas och kostnader sparas.

14 Upphandlingsmässiga aspekter Miljökrav vid offentlig upphandling har länge varit ett omdiskuterat ämne. Det har många gånger framförts åsikter om att hänsynstagande till miljö eller andra samhälleliga aspekter skulle vara handelshindrande, diskriminerande eller icke-relevanta och att det strider mot det grundläggande begreppet affärsmässighet i lagen om offentlig upphandling (LOU). Bland annat ansågs miljöaspekter inte ha något ekonomiskt värde, och därmed inte kunna utvärderas i en upphandling, och krav på hur en vara är producerad ansågs strida mot proportionalitetsprincipen och inte heller ha tillräcklig koppling till det som ska upphandlas. Med utgångspunkt i EU-direktiven är syftet med den offentliga upphandlingen att främja den fria rörelsen av varor och tjänster och den fria etableringsrätten. Efterhand har däremot praxis, från framförallt EG-domstolen, klargjort att miljöhänsyn och liknande är möjligt och också att det är en prioriterad fråga för den EU-gemensamma politiken. Det är idag bekräftat att det är möjligt att uppställa krav och villkor som hänför sig till de flesta aspekter inom en produkts livscykel. Förutsättningarna är dock att de grundläggande EG-rättsliga principerna om ickediskriminering, proportionalitet, transparens och likabehandling är uppfyllda, att kraven påverkar produkten och att det finns ett samband med det som ska upphandlas. Några tydliga omöjligheter finns dock: krav på korta transportavstånd och regionala hänvisningar, t ex svenskt kött, är diskriminerande och därmed inte tillåtet. Inte heller begrepp som närodlad eller lokalproducerad 1 eller att kräva ovidkommande korta leveranstider kan användas oavsett om sådana krav kan ha goda miljöeffekter ur transportsynpunkt. Nya EU-direktiv för offentlig presenterades i april De konkretiserar i stor utsträckning vad som redan framkommit genom EG-domstolen praxis och innehåller redan i ingressen en skrivning om att miljöfrågor ska ingå i som en del i EU:s politik och att offentlig upphandling kan bidra till hållbar utveckling genom att ta miljöhänsyn. Direktivens bestämmelser förtydligar sedan vilka olika former av miljökrav som kan användas. Direktiven ska vara implementerade i svensk lagstiftning senast 1 februari De krav som är relevanta att ställa på livsmedel omfattar till stor del krav på produktionen. Att ta fram de föreslagna kriterierna för upphandling av livsmedel har underlättats av det faktum att frågan om det är möjligt att ställa krav på produktionsmetod har diskuterats flitigt inom EU-kommissionen och Parlamentet i samband med tillkomsten av de nya EU-direktiven för offentlig upphandling. Av diskussionen kan utläsas att produktionsmetoder (tillverkningsprocesser) ingår i begreppet miljöegenskaper även om det inte uttryckligen står så i direktivtexten. I Sverige har frågan om miljöanpassad upphandling väckts långt tidigare och lagen om offentlig upphandling (LOU) har sedan 1997 innehållit bestämmelser om miljöhänsyn. 1 Begreppet lokalproducerat har inte någon självklar definition utan beror på regionala förhållanden och befolkningsstruktur.

15 Dokumentens uppbyggnad Miljöstyrningsrådets arbete med att utveckla kriterier för EKU-verktyget bygger på brett samarbete och deltagande från aktuell bransch, upphandlare, miljömärkningsorganisationer, miljörörelsen m fl. Huvudsakliga representanter i detta arbete presenteras nedan. De föreslagna dokumenten kan användas vid upphandling av livsmedel, såväl inom den offentliga sektorn som den privata. Dokumenten med kriterier är avsedda att skickas med i förfrågningsunderlaget, som bilagor. Vilka kriteriedokument som används bestäms av upphandlingens omfattning och den upphandlande enhetens val. Vid revidering/uppdatering av dokumenten kan kraven komma att skärpas. Utvärderingskriterier kan då komma att lyftas upp till obligatoriska och ev. de förslag på kommande krav diskuteras. Bakgrundsbeskrivning I bakgrundsbeskrivningen har miljömässiga faktorer och andra hållbarhetsaspekter sammanställts för varje respektive produktområde. Kriteriedokumenten Kriterierna består (i regel) av obligatoriska krav på anbudsgivaren, obligatoriska krav på produkterna samt utvärderingskriterier. Samtliga av de obligatoriska kraven måste uppfyllas av för att anbudet ska gå vidare till utvärderingsfasen. Utvärderingskriterierna används när utvärderingsmodellen det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet används. Ett par dokument innehåller också s k utförandevillkor som träder i kraft vid avtalsstart. Motivdokumenten Motivdokumentet förklarar varför de olika kraven och kriterierna är föreslagna. De är främst avsedda som information till den upphandlande enheten, men kan också bifogas förfrågningsunderlaget tillsammans med kriterierna. Övriga dokument Övriga dokument är rådgivande eller informativa. Vägledning för upphandling av ekologiska produkter ger råd och information åt upphandlare vid upphandling av ekologiskt producerade livsmedel. Kontroll- och certifieringssystem inom livsmedelskedjan ger grundläggande beskrivningar av olika nationella och internationella system som tillämpas idag samt information om märknings- och spårbarhetsregler. Lagkrav Flera av kriteriedokumenten innehåller hänvisningar till, framförallt, EU-gemensamma lagkrav. Det kan synas överflödigt, men i många fall är det klargörande för vilka miniminivåer som gäller för de aktuella livsmedlen, oavsett var de är producerade. Det minskar risken för att krav används som missgynnar utländska producenter och i vissa fall är också lagstiftningen dåligt efterlevd vilket gör att det bör poängteras. Bedömning av leverantörens kvalitetssäkring innefattar i regel rutiner för efterlevnad av lagstiftning. Med en samlad beskrivning av gällande och ibland även kommande lagkrav får såväl leverantörer som upphandlare en god överblick.

16 Kriterierna i korthet Leverantörens kvalitetssäkring Beskriver vad som i kvalificeringsfasen i en upphandling kan begäras av en leverantör av livsmedel med hänsyn till bl a spårbarhet och kontroll över produkter som ska levereras. Vägledning för ekologiska produkter Utgör ett hjälpmedel för upphandlare och andra att sätta relevanta mål för användning av ekologiska produkter inom den offentliga sektorn samt ger råd och fakta om upphandling av ekologiska livsmedel samt om produktion och marknad. Medverkande representanter från Ekologiska Lantbrukarna, Ekocentrum, Stockholm Stad, Ekologiskt Marknadscentrum i Skåne. Animaliska produkter/mjölkprodukter Kriterierna ger en grund för bl a livsmedelssäkerhet, miljöanpassning av produktion, god djuromsorg och spårbarhet. Medverkande representanter från Lantbrukarnas Riksförbund LRF, Swedish Meats, Svenska Djurhälsovården, Svensk Fågel, Svenska Ägg, Svensk Mjölk, Mejerierna, Sveriges Nötköttsproducenter, Svenska Naturskyddsföreningen SNF, Sigill Kvalitetssystem, Örebro kommun, Göteborgs Stad, Ekokött (Hushållningssällskapet). Naturbeteskött Kriterier som ger möjlighet att specificera och upphandla kött med stark betoning på att främja biologisk mångfald och öppna landskap. Medverkande representanter från Sigill Kvalitetssystem, Sveriges Nötköttsproducenter, Världsnaturfonden WWF, Svenska Naturskyddsföreningen SNF. Fisk I korthet ska fisk komma från hållbara bestånd (vilda/odlade) och miljöanpassade fiskemetoder och ökad spårbarhet premieras. Medverkande representanter från Fiskeriverket, Fiskbranschens Riksförbund, Världsnaturfonden WWF, Sveriges Institut för livsmedel och bioteknik SIK, WESTMA, Göteborgs kommun. Frukt & grönt Kriterierna utgår från existerande produktionsstandarder (för miljö, produktsäkerhet m m) inom Europa och premierar ökad miljöanpassning. Medverkande representanter från Grön Produktion, SMAK, Ekocentrum, SLU Alnarp, Chiquita, SABA ( Kommentus) Spannmålsprodukter Kriterierna använder existerande produktionsstandarder (för miljö, produktsäkerhet m m) inom Europa och premierar ökad miljöanpassning och kontroll av resthalter. Medverkande representanter från Sigill Kvalitetssystem, Lantmännen, Cerealia Foods, WESTMA Kaffe Ett generellt miljöarbete har påbörjats inom branschen och flera olika standarder eller produktionssystem håller på att utvecklas. Rekommendation att ekologiskt kaffe upphandlas,

17 men vi följer utvecklingen för att bedöma när det kan vara möjligt att hänvisa till övriga system. Medverkande representant från Svensk Kaffeinformation. Livsmedelstransporter Kriterierna är avsedda för transport/distribution från grossist till kund och omfattar bl a krav på de fordon som används och körsätt. Medverkande representanter från Borlänge kommun, Servera R&S, ICA Meny, Hushållningssällskapet Måltidstjänster Dessa kriterier är avsedda för upphandling av entreprenör för måltidsservice och omfattar bl a krav på användning av miljöanpassade livsmedel, måltidsplanering och eget miljöarbete. Medverkande representanter från Sodexho, Stockholm Stad, Botkyrka kommun, Stockholm läns landsting, SIS Miljömärkning. Livsmedelsförpackningar Omfattar grundläggande materialkrav på alla förpackningar samt producentansvar. Medverkande representanter från Packforsk, Naturvårdsverket (Plast&Kemiföretagen) Naturvårdsverket, Konsumentverket, Livsmedelsverket, Jordbruksverket m fl har bidragit med mycket bakgrundsfakta och annan information.

18 Bakgrund hållbarhetsaspekter 0.1 Sidan 1 av x-xx-xx Bakgrundsbeskrivning BAKGRUND Beskrivning av miljöpåverkan och andra hållbarhetsaspekter - miljö, hälsa, djuromsorg och livsmedelssäkerhet Detta dokument ger en bakgrund till kriterierna för de olika produktgrupperna. Det beskriver övergripande de väsentliga miljöpåverkande omständigheterna och andra hållbarhetsaspekter under livsmedlens livscykel eller, vad gäller måltidstjänster och transporter, av utförande eller omfattning. Animaliska produkter 1 Övergripande beskrivning av djurhållning och köttproduktion Sverige har i många år haft en intensiv och öppen debatt om livsmedlens kvalitet och om de förhållanden under vilken mat produceras. Livsmedelskvalitet har blivit mycket mer än bara smakmässig, teknisk och hygienisk kvalitet. Svenska konsumenter vill ha goda och säkra livsmedel producerade på ett sätt som kan accepteras.man vill veta att de djur som ger våra viktigaste baslivsmedel, lever i en bra miljö, är friska och inte medicineras i onödan. Djuren ska äta ett näringsriktigt foder fritt från skadliga ämnen. Det som tillförs djuren hamnar förr eller senare på matbordet. Överdriven användning av antibiotika kan ge upphov till resistenta bakterier, vilket också är ett hot mot människors hälsa. Därför är det viktigt att användning av antibiotika inom djurproduktionen bara sker i syfte att förebygga eller bota sjukdomar för att undvika lidande hos våra husdjur. År 1986 förbjöds det i Sverige att blanda antibiotika i fodret för att öka tillväxten hos djuren och enligt svensk lagstiftning är det även förbjudet att 1 Nedanstående är skrivet som en jämförande beskrivning mellan svenska och internationella förhållanden. 6a. Bakgrundsbeskrivning.docCharlotta Frenander Sidan

19 Bakgrund hållbarhetsaspekter 0.1 Sidan 2 av x-xx-xx använda alla typer av hormoner i samband med uppfödning för att öka köttavkastningen. Att friska djur kan bära på sjukdomsframkallande bakterier som salmonella, campylobakter och E-coli ställer stora krav på hygien och åtgärder i alla led fram till konsumenten. I Sverige har man uppnått en utomordentlig god salmonellastatus genom ett aktivt kontrollprogram. Detta har lett till att förekomsten av salmonella bland svenska djur är extremt låg, under 0,1 procent, och i de fall det påträffas destrueras produkterna och når aldrig konsument. Den moderna djurhållningen är många gånger mycket intensiv med användning av grovfoder och kraftfoder med högt näringsinnehåll och ett avelsarbete som oftast har varit inriktat på hög avkastning. Detta synsätt har idag ändrats i Sverige och aveln har mer och mer inriktats mot djurhälsa och köttkvalitet. Koncentration av djurhållning inom vissa delar av landet och speciellt vissa länder inom EU skapar miljöproblem när på begränsade ytor stora mängder näringsämnen kan släppas ut till luft och vatten. Djurhållning av idisslare innebär också utsläpp av lustgas och metan (växthusgaser). Dessbättre har djurhållning med nötkreatur har dock ett par mycket viktiga miljöförbättrande potentialer: genom bete kan hag- och betesmarker hållas öppna och den biologiska mångfalden bevaras. Den vallodling som är en förutsättning för all produktion med nöt kreatur är också miljömässigt en vinst för landskapet. De senaste 50 åren har på ekonomiska grunder inneburit nedläggning av olönsamma jordbruksenheter samt en koncentration av de kvarvarande. Det har lett till ett färre antal betesdjur vilket i sin tur har bidragit till att hagmarker växer igen. En följd av detta är minskad biologisk mångfald och att det kulturellt betingade öppna och varierade landskapet försvinner. Idag återstår endast cirka av de två miljoner hektar naturbetesmarker som fanns i Sverige på 1920-talet, och rena slåtterängar och skogsbeten förekommer i mycket begränsad omfattning. Nötkötts- och mjölkproduktion med fler betesdjur kan hjälpa till med skötsel av dessa värdefulla marker. Höga produktionskrav kan leda till beteendestörningar och sjukdomar hos djuren. Därför har Sverige infört en av världens tuffaste djurskyddslagar som bland annat förbjudit burhållning av höns, transport av slaktdjur över 8 timmar och påbjuder beteskrav för nötkreatur. Allt för att djuren ska ha möjlighet att kunna utöva sina naturliga beteenden. Ofysiologiska inhysningssystem förekommer dock ännu i många länder. Det kan leda till stress, frustration, s k stereotypier och nedsatt immunförsvar vilket innebär att djuren lättare får sjukdomar. Långa transporter genom Europa med levande djur beror till stor del på en obalans i uppfödnings- och slaktkapacitet, men också traditioner och miljökrav medverkar till att en stor mängd djur skickas mellan medlemsstaterna. Foderproduktionen kan ge upphov till negativ miljöpåverkan, t ex användning av kemiska bekämpningsmedel. Soja ingår ofta i det kraftfoder som ges och det har uppmärksammats att odling av sojan många gånger sker i känsliga områden med odlingsmetoder som bl a leder till erosion. Foder kan också innehålla förhöjda halter av kadmium vilket till slut återigen hamnar på åkermarken via stallgödsel. Odling av vall sker i Sverige ofta utan användning av kemiska bekämpningsmedel och har mycket goda effekter på markbördigheten. När det gäller energikostnaden i foderproduktionen är det ofta tillverkningen av handelsgödsel som har störst betydelse. 6a. Bakgrundsbeskrivning.docCharlotta Frenander Sidan

20 Bakgrund hållbarhetsaspekter 0.1 Sidan 3 av x-xx-xx Nötkött. Nötköttsproduktion har ett par mycket viktiga miljöförbättrande effekter. Genom betesdrift kan den biologiska mångfalden ökas/bibehållas och landskapet hållas öppet. Den vallodling som är en förutsättning för all nötköttsproduktion är också viktig för markbördigheten, bidrar till den biologiska mångfalden och minskad användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel. Livscykelanalyser, s.k LCA-analyser, visar att total energianvändning är ca 50 MJ per kg tillagat nötkött och åtgången av CO2-ekvivalenter 14 kg. Av den totala energiåtgången står primärproduktionen(lantbruket) för 80 %. Dessa nivåer anses vara relativt höga jämfört med produktion av vegetabilier. En annan studie där ekologisk och konventionell produktion jämfördes visar dock en betydligt lägre energianvändning i det ekologiska systemet än i den konventionella på grund av en större andel grovfoderproduktion. För att få ut ett kg färdigt nötkött krävs en markanvändning på ca 15 m2 åkermark för att odla foder och ca 20 m2 betesmark. Nötköttsproduktion har högre utsläpp av växthusgasen metan, högre kväveurlakning och större ammoniakförlust/ha än t.ex. svinproduktionen uttryckt per producerat kg kött. Svensk nötköttsproduktion har en mycket god hälsostatus och produkten nötkött är i princip salmonellafri. Enstaka fall av EHEC har konstaterats i nötköttsbesättningar. Svensk Djurskyddslagstiftning omfattar nötkreatur av alla åldrar till skillnad från EU s bestämmelser som enbart omfattar nötkreatur upp till 6 månaders ålder. Detta innebär att alla de detaljerade krav på utrymme, liggplatsens utformning, antal djur per vattenkopp osv., osv. som omfattar nötköttsproduktionen i Sverige ännu saknas i EU-lagstiftningen. Kyckling / övrig fågel. Den miljöpåverkan som kycklingproduktion främst kan orsaka är effekter vid produktion av foder. Kyckling är däremot effektiva foderomvandlare och kräver därför förhållandevis liten yta för odling av sitt foder, det framgår av bl a gjorda livscykelanalyser. När EU förbjöd inblandning av kött- och benmjöl år 2000 ökade visserligen användningen av importerad soja för svensk del vilket bl a innebar längre transporter och ökad markanvändning. Det finns inga EU-gemensamma utrymmesbestämmelser. De uppfödare som är medlemmar i branschorganisationen Svensk Fågel och uppfyller kraven i Djuromsorgsprogrammet tillåts ha max 36 kg kyckling/m2 och max 25 kycklingar/m2. Antalet kycklingar får inte överstiga 25 st per m2, men är kycklingarna stora så får inte dess vikt heller överstiga 36 kg per m2. Antalet tillåtna kycklingar per m2 är således beroende på kycklingens vikt. Inom branschen arbetar man idag mycket med att komma åt problem med rörelsestörningar eller benfel hos djuren samt skador vid lastning. I Svensk Fågels kontrollprogram ingår ett av Djurskyddsmyndigheten godkänt fothälsoprogram. Under överinseende av besiktningsveterinär, anställda av Statens Livsmedelsverk, utförs bedömningar av fotskador hos slaktkyckling och kalkon. I svensk produktion är inte salmonella något stort problem, tack vare hård kontroll. Antalet infekterade kycklingflockar är under 0,1%, vilka destrueras och aldrig når konsument. Import av kyckling till Sverige ökar, främst från länder inom EU, men också från ex vis Thailand och Brasilien. Även om importerat kycklingkött ska genomgå produktkontroll ökar riskerna.. Ett problem är att det finns ett kryphål i salmonellagarantierna. Krav på salmonellakontroll 6a. Bakgrundsbeskrivning.docCharlotta Frenander Sidan

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Karlstads kommuns Livsmedelspolicy

Karlstads kommuns Livsmedelspolicy Karlstads kommuns Livsmedelspolicy Dnr KS-2011-256 Dpl 01 Postadress: Upphandlingsenhetn, 651 84 Karlstad Besöksadress: Västra Torggatan 26 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax: 054-186768 E-post: upphandling@karlstad.se

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010 Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se AGENDA Exempel på Miljöstyrningsrådets nya livsmedelskriterier Den offentliga

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.10.2014 SWD(2014) 290 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rådets förordning (EG) nr 1098/2007

Läs mer

Kriterieworkshop för upphandling av livsmedel. Eva Edin Helena Robling Monica Sihlén

Kriterieworkshop för upphandling av livsmedel. Eva Edin Helena Robling Monica Sihlén Kriterieworkshop för upphandling av livsmedel Eva Edin Helena Robling Monica Sihlén Sunda offentliga affärer för en hållbar framtid 3 Nationella upphandlingsstrategin Livsmedelsstrategin Regler och villkor

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker

Läs mer

Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun

Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun 2008-02-06 1 (1) Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-6, 6. För samtliga livsmedel som upphandlas till kommunala kök i Vänersborgs kommun ska ställas grundläggande

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Kostpolicy. Offentlig gastronomi i Leksands kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Kostpolicy. Offentlig gastronomi i Leksands kommun. Antagen av kommunfullmäktige Kostpolicy Offentlig gastronomi i Leksands kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-12 Innehåll 1. Inledning. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Mål. 2 1.3 Främja goda matvanor 2 1.4 Servera god, vällagad och säker

Läs mer

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys

Läs mer

Kriterier för kolonial/specerier

Kriterier för kolonial/specerier Kriterier för kolonial/specerier Produkter som består till minst 50 % av råg/vete/korn/havre/majs eller torkade bönor, raps eller solros. GMO Livsmedel som innehåller genetiskt modifierade organismer (GMO)

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Hållbara livsmedelsinköp

Hållbara livsmedelsinköp Policy Hållbara livsmedelsinköp Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Policy Hållbara livsmedelsinköp 2016-10-24 2016-2019 Dokumentansvarig Senast reviderad Beslutsinstans Dokument gäller för

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 Hållbar produktion hållbart företagande Planet People Profit (3P) Miljö Planet Sociala förhållanden

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun

Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Antagna av kommunfullmäktige den 23 maj 2013, 121 Riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta kommun Dessa riktlinjer utgör komplement till

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

DET SVENSKA ÄGGET - Vad det innehåller och hur det produceras

DET SVENSKA ÄGGET - Vad det innehåller och hur det produceras DET SVENSKA ÄGGET - Vad det innehåller och hur det produceras Det svenska ägget vad det innehåller och hur det produceras Hälsa, hållbarhet, god djurhållning och öppna landskap är viktiga värden för både

Läs mer

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak

Läs mer

Livsmedelspolicy Dalslandskommunerna och Säffle kommun

Livsmedelspolicy Dalslandskommunerna och Säffle kommun Kommunledningskontoret Ulrika Thorell, kommunsekreterare, tel. 0531-526002 ulrika.thorell@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2010-09-22 1(7) Livsmedelspolicy v:\ks\tjänsteskrivelser\tjänsteskrivelser

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska

Läs mer

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:12 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:11 av Åke Askensten (mp) om stopp för inköp av torsk Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson Ärendet Motionären föreslår

Läs mer

Kostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY. Kost- och livsmedel

Kostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY. Kost- och livsmedel Kostenheten Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY Kost- och livsmedel Kost- och livsmedel 2/5 Vision... 3 Maten och hälsan... 3 Maten och klimatet... 3 Maten och måltiden... 4 Maten och

Läs mer

Krav på djurskydd en kommentar från Konkurrensverket. 1 Inledning

Krav på djurskydd en kommentar från Konkurrensverket. 1 Inledning KKV2000, v1.1, 2009-04-05 PM 2010-01-15 Dnr 575/2009 1 (5) Avdelningen för offentlig upphandling Krav på djurskydd en kommentar från Konkurrensverket Frågor om att ta hänsyn till djurskydd och att framhäva

Läs mer

Upphandla miljöanpassade fordon vilka krav kan man ställa? Charlotta Frenander

Upphandla miljöanpassade fordon vilka krav kan man ställa? Charlotta Frenander Upphandla miljöanpassade fordon vilka krav kan man ställa? Charlotta Frenander Ägs gemensamt av: Staten (Miljödepartementet) Sveriges kommuner och landsting Svenskt Näringsliv Mer info: www.miljostyrning.se

Läs mer

MATENS KLIMATPÅVERKAN

MATENS KLIMATPÅVERKAN MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort

Läs mer

LIVSMEDELSSPÅRET. Örebro 2011-10-06 Monica Sihlén

LIVSMEDELSSPÅRET. Örebro 2011-10-06 Monica Sihlén LIVSMEDELSSPÅRET Örebro 2011-10-06 Monica Sihlén AGENDA Sverige - det nya matlandet Fråga 1 Miljöstyrningsrådets kriterier Fråga 2 Rättsutvecklingen Möjligheter och utmaningar Fråga 3 Sverige - det nya

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

KLIMATSMARTA MATTIPS

KLIMATSMARTA MATTIPS KLIMATSMARTA MATTIPS RÄDDA RÅVARAN För de allra flesta livsmedelsprodukter så sker det största bidraget till miljöpåverkan tidigt i produktionskedjan (i odling, djurhållning och fiske). Därför är det extra

Läs mer

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

ursprungsmärkning av livsmedel

ursprungsmärkning av livsmedel Frivillig ursprungsmärkning av livsmedel Martin & Servera arbetar, tillsammans med restaurang- och storköksbranschen, för att initiera en frivillig ursprungsmärkning för livsmedel, något som många kunder

Läs mer

EkoHavtorn Nyhetsbrev 2009:2

EkoHavtorn Nyhetsbrev 2009:2 Så kan du kvalitetssäkra både ekologisk odling och vidareförädling av havtorn Sammanställt av Henriette Smith, SLU Torslunda Kvalitetssäkring vid odling ger konkurrensfördelar Vid odling av råvara fram

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5)

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5) 2012-01-18 Sid 1 (5) Matens miljöpåverkan Vår mat påverkar miljön på många olika sätt och under senare år har klimatet varit i fokus. Livsmedelsproduktionen påverkar även andra miljöaspekter som övergödning

Läs mer

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska

Läs mer

Frågor och svar om norsk odlad lax.

Frågor och svar om norsk odlad lax. Frågor och svar om norsk odlad lax. Lax är en av världens mest populära matfiskar. Varje dag serveras 14 miljoner portioner norsk odlad lax över hela jorden. Bara några timmar efter det att laxen tagits

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Friederike Ziegler, SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik KSLA 5 december, 2013 SIK- Institutet för Livsmedel

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Medborgarförslag Djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen

Medborgarförslag Djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen Tekniska förvaltningen Görel Jernberg,0550-88261 gorel.jernberg@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Datum 2015-04-13 Tn/2015:71 008 Motioner/enkel fråga/medb.förslag Medborgarförslag Djurskyddskrav

Läs mer

UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS FISKLISTA BILAGA TILL UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR FISK OCH SKALDJUR

UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS FISKLISTA BILAGA TILL UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR FISK OCH SKALDJUR UPPHANDLINGSMYNDIGHETEN GÄLLER FR.O.M.2017-XX-XX 1 (5) UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS FISKLISTA BILAGA TILL UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR FISK Upphandlingsmyndighetens stöd syftar till att

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Hållbar mat i offentliga kök

Hållbar mat i offentliga kök Hållbar mat i offentliga kök För hälsan och miljön Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Hållbar livsmedelskonsumtion Skapa ett samhälle som främjar bra matvanor

Läs mer

Ekokvitto för Destination Sigtuna

Ekokvitto för Destination Sigtuna Ekokvitto för Destination Sigtuna Övergång från konventionellt till ekologiskt kaffe, mjölk och bananer De medverkande anläggningarna i Destinationen Sigtuna 2015 är: 1909 Sigtuna Stads Hotell, 32 Rum

Läs mer

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience SP Sustainable Food production Strategiska FoI områden 1. Hållbar livsmedelsproduktion 2. Hållbar livsmedelskonsumtion

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag Svensk matproduktion: Miljö och hållbarhet nutid och framtid Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience Upplägg i stora drag Läget och ramarna Matens miljöpåverkan - snabbkurs Miljöpåverkan för morgondagens

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Interpellationssvar KSKF/2019:58 1 (2)

Interpellationssvar KSKF/2019:58 1 (2) KSKF/2019:58 1 (2) Interpellationssvar Marielle Lahti (MP) har till Servicenämndens ordförande Arne Jonsson (C) ställt en interpellation angående KRAV-mat. Är du missnöjd med hur KRAV fungerat i Eskilstuna

Läs mer

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil

Läs mer

Frågor och svar om Köttguiden 2016

Frågor och svar om Köttguiden 2016 Frågor och svar om Köttguiden 2016 Vad är nytt i 2016 års version av Köttguiden? Den främsta nyheten är att vi i år bedömer allt kött utifrån nya kriterier för ansvarsfull användning av antibiotika i djurhållningen.

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy

Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Etiska och sociala krav vid Upphandling

Etiska och sociala krav vid Upphandling Etiska och sociala krav vid Upphandling Rolf Robèrt Etiska och sociala krav - bakgrund Rättsläget avseende möjligheten att ställa etiska och sociala krav i samband med offentlig upphandling har länge varit

Läs mer

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

Regelverket inom ekologisk produktion

Regelverket inom ekologisk produktion Regelverket inom ekologisk produktion www.jordbruksverket.se/ekoregler www.ifoam.org www.organic-farming.eu ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se Disposition Regelverket

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel

Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-10-06 FHN 2015.0034 Handläggare Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde 2014-06-17 97 planeringsförutsättningarna

Läs mer

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel 12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier

Läs mer

Hållbara matvägar. Katarina Lorentzon SP

Hållbara matvägar. Katarina Lorentzon SP Hållbara matvägar Katarina Lorentzon SP Hållbara Matvägar Frågeställning Om vi tar alla realiserbara miljöförbättringar vi känner till och kombinerar dem i livsmedelskedjan hur mycket mindre blir miljöpåverkan

Läs mer

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner

Läs mer

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja? Framtidens hållbara mat hur ska vi välja? Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala En hållbar kost är en kost inom planetens gränser

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Katarina Nilsson, Jordbruk och Livsmedel RISE Göteborg 13 februari 2018 1 FNs Globala hållbarhetsmål Var ger din matkonsumtion upphov

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla! FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens

Läs mer