Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4

5

6 Stockholm Följebrev med instruktioner för remissvar på förslag till ekologisk hållbar upphandling av livsmedel Miljöstyrningsrådet ägs av staten, Sveriges kommuner och landsting samt Svenskt Näringsliv. Det har regeringens uppdrag att tillhandahålla EKU-verktyget ett hjälpmedel för offentlig och privat sektor att ta miljöhänsyn vid olika former av upphandlingar och inköp. Mer information på Instruktioner och rekommendationer för att besvara remissen för hållbara livsmedel: Läs inledning, upphandlingsmässiga aspekter och dokumentens uppbyggnad! Där står mer om bakgrunden till kriteriearbetet, bedömning av de juridiska frågorna kring offentlig upphandling och, slutligen, en beskrivning över hur de olika dokumenten är tänkta att användas och hur de strukturerats samt i korthet deras huvudsakliga innehåll. Omfattning: Hela remissmaterialet är förhållandevis omfattande och innehåller ett flertal olika produkt- och ämnesområden. En rekommendation är att ta ut de delar som är aktuella för er organisation och/eller cirkulera mellan er. Sidhänvisningarna i innehållsförteckningen går tyvärr bara att läsa på skärmen, däremot inte i utskrift. Vi ber er särskilt bedöma följande: - Krav och kriterier: Är de relevanta i förhållande till marknad, branschförutsättningar etc? Relevanta nivåer för ökad miljöanpassning/ekologisk hållbarhet? - Motiv: Motivtextens syfte är att förklara varför kravet ställs och frågan är: gör de det och på ett korrekt sätt? - Övriga vägledningar och faktatexter: När det gäller vägledande dokument ber vi er bl a bedöma informationsvärdet och nyttan. Faktatexter ber vi bl a om synpunkter på innehållet i sak m m. AB Svenska Miljöstyrningsrådet Swedish Environmental Management Council Telefon: +46 (0) Internet: Vasagatan 15-17, SE Stockholm Telefax: +46 (0) E-post:

7 I vissa fall finns frågor till remissinstanserna direkt i texten! Synpunkter som handlar om handlar om andra aspekter är givetvis också välkomna! Layout, rubriksättning etc kommer dock att få en slutlig genomgång. Checklista / svarsformulär (bifogas separat). Synpunkter önskas på användbarheten av et sådant formulär, upplägg osv. Slutlig granskning: En slutlig granskning av materialet ur ett vetenskapligt perspektiv kommer att utföras av SIK Institutet för livsmedel och bioteknik innan publicering. Svarsform: Miljöstyrningsrådet uppskattar synpunkter och kommentarer i word-format med angivande av dokumentnamn och punkthänvisning (ex vis kriterier för fisk, p B.2). Vill ni göra mer omfattande kommentarer kan vi skicka enstaka dokument i word-format. Ange er organisation och en kontaktperson i svaret. seminarium: Tisdag den 8 mars hålls ett särskilt remiss-seminarium för livsmedelsförslaget. Inbjudan har skickats ut i förväg, men bifogas här återigen. Anmälan gärna snarast möjligt! svar senast: Svar på remissen ska ha inkommit senast den 2 maj 2005 och skickas via e-post till Charlotta Frenander: Frågor under remisstiden besvaras av: Charlotta Frenander , Stort tack på förhand för er hjälp i remissarbetet och att ha bidragit till att upphandling inom livsmedelsområdet kan ske på ett mer ekologiskt hållbart sätt i framtiden! Vänliga hälsningar AB Svenska Miljöstyrningsrådet Swedish Environmental Management Council Telefon: +46 (0) Internet: Vasagatan 15-17, SE Stockholm Telefax: +46 (0) E-post:

8 instanser Ekologisk hållbar upphandling av livsmedel Naturvårdsverket Konsumentverket Livsmedelsverket Jordbruksverket Fiskeriverket Kemikalieinspektionen Miljödepartementet Jordbruksdepartementet Finansdepartementet Näringsdepartementet Nämnden för offentlig upphandling NOU Sveriges kommuner och landsting Föreningen Svenskt Näringsliv Svensk Handel Kött- och charkföretagen Svensk Fågel Svenska Ägg Svensk Mjölk Livsmedelsföretagen Fiskbranschens Riksförbund Sveriges Fiskares Riksförbund Sveriges Vattenbrukares Riksförbund Sveriges Hotell & Restaurang SHR Företagarnas Riksorganisation Lantbrukarnas Riksförbund LRF Sigill Kvalitetssystem Svenska Lantmännen Grön Produktion i Sverige AB SMAK KRAV Ekologiska Lantbrukarna Ekocentrum Hushållningssällskapens Förbund KSLA Kungliga Skogs- och lantbruksakademien Sveriges lantbruksuniversitet SLU Centrum för uthålligt lantbruk CUL (SLU Uppsala) FORMAS Stockholms Universitet, systemekologiska institutionen Göteborgs Universitet, institutet för hushållsvetenskap Institutet för livsmedel och bioteknik SIK Hållbarhetsrådet (fd IEH) SIS Miljömärkning Svenska Naturskyddsföreningen SNF Världsnaturfonden WWF Miljöförbundet Jordens Vänner Greenpeace Servera R&S ICA Meny Svensk Snabbmat Findus Sardus Semper SABA Chiquita COOP ICA handlarna Sveriges Åkeriföretag Schenker-BTL Frigoscandia DHL AB Svenska Miljöstyrningsrådet Swedish Environmental Management Council Telefon: +46 (0) Internet: Vasagatan 15-17, SE Stockholm Telefax: +46 (0) E-post:

9 Box Delivery Malmö Skolrestauranger Stockholm Stad Göteborgs Stad, Upphandlingsbolaget Kommentus Kommuner: Borlänge Trosa Umeå Växjö Helsingborg Åre Lidingö Stad Södertälje kommun Örebro kommun Lunds kommun Stockholms läns landsting Västra Götalands Regionen Övriga landsting: Uppsala, Västernorrland Region Skåne FMLOG Försvarsmaktens Logistik Statlig inköpssamordning Statistiska Centralbyrån Sveriges Konsumentråd Sveriges konsumenter i samverkan Djurskyddet i Sverige AB Svenska Miljöstyrningsrådet Swedish Environmental Management Council Telefon: +46 (0) Internet: Vasagatan 15-17, SE Stockholm Telefax: +46 (0) E-post:

10 Förslag till Ekologisk hållbar upphandling av livsmedel Kriterier Motiv Fakta Vägledning Mars 2005 Projektledare: Charlotta Frenander AB Svenska Miljöstyrningsrådet Vasagatan Stockholm

11 Innehåll: Inledning hållbara livsmedel 3 Upphandlingsmässiga aspekter 5 Dokumentens uppbyggnad 6 Bakgrundsbeskrivning 9 Certifierings/kontrollsystem inom livsmedelskedjan 20 Vägledning för upphandling av ekologiska produkter 40 Leverantörens kvalitetssäkring 54 Kriterier för animaliska produkter 57 Motiv för animaliska produkter 65 Kriterier och motiv för naturbeteskött 87 Kriterier för mjölkprodukter 89 Motiv för mjölkprodukter 95 Kriterier för fisk 109 Motiv för fisk 118 Kriterier för frukt och grönt 126 Motiv för frukt och grönt 131 Kriterier för spannmålsprodukter 136 Motiv för spannmålsprodukter 142 Kriterier för kaffe 155 Motiv för kaffe 157 Kriterier för livsmedelstransporter 161 Motiv för livsmedelstransporter 166 Kriterier för måltidstjänster 173 Motiv för måltidstjänster 182 Kriterier för livsmedelsförpackningar 186 Motiv för livsmedelsförpackningar 189 Litteraturförteckning 193

12 Inledning Bakgrund till ekologisk hållbar upphandling av livsmedel Mat hör till ett av livets glädjeämnen. Mat betyder många gånger social gemenskap och avkoppling, den ger oss energi och näringsämnen och detta oavsett om maten serveras i skolmatsalen, äldreboendet, personalrestaurangen eller i hemmet. Produktion av mat, våra livsmedel, innebär däremot också en påverkan på miljön; såväl vår närmiljö som den globala miljön. Livsmedelskedjan påverkar från primärproduktion (djurhållning, odling) till förädling (livsmedelsindustrier, bagerier etc) och slutligen handelsoch butikskedjor. Det råder idag i princip inget tvivel om att livsmedel också ska omfattas av IPP-perspektivet, Intgegrerad Produktpolicy. Därmed ska en helhetssyn och aktörssamverkan ge förutsättningar för en effektiv energianvändning, miljöanpassade transporter, giftfria kretslopp och en god avfallshantering. Det övergripande syftet med att ta fram dessa föreslagna dokument för ekologisk hållbar upphandling av livsmedel är att lägga en bas för samtliga livsmedel, stimulera och premiera initiativ som ligger i linje med nationella och internationella mål samt främja en ökad användning av ekologiskt producerade livsmedel. De ska vägleda och ge riktlinjer för vilka hållbarhetsaspekter som är relevanta och bidra till att den offentliga sektorn och andra aktörer kan känna sig säkra på att den mat som köps in innebär minsta möjliga miljöpåverkan, inte innehåller hälsoskadliga ämnen och främjar god djuromsorg. Det tar också sikte på vikten av att producenter och leverantörer har kontroll över sina produkter för att detta ska kunna uppnås på ett kvalitetssäkrat sätt. Uppskattningsvis utgör andelen ekologiska livsmedel 2-3% av vår totala konsumtion av mat i Sverige. Den offentliga sektorn står för en stor del av denna konsumtion och aktivt arbete pågår på många håll för att öka användningen av ekologiska produkter. Trots detta är det idag ex vis endast ett fåtal kommuner som når över 10%- strecket. För närvarande pågår en statlig utredning för en handlingsplan för hållbar konsumtion (utredare Stefan Edman). I december 2004 lades ett delbetänkande (SOU 2004:19). Där föreslås att 25% av livsmedlen inom offentlig sektor ska vara ekologiska år 2010, dvs ett nationellt konsumtionsmål som kopplar an till de produktionsmål för ekologiskt som finns idag i Sverige. I det förslag som vi presenterar här rekommenderar vi att mål för användning av ekologiska produkter sätts inom kommuner, landsting och statliga myndigheter och att de råd och vägledningar som vi ger för att uppnå detta följs. Den övervägande delen av de livsmedel som upphandlas idag inom offentlig sektor är däremot s k konventionellt producerade. Med hänvisning till det som sagts ovan är den andelen över 90%. Det finns därmed stor anledning och stor potential till förbättringar inom miljö, djuromsorg, hälsa etc med olika former av krav och kriterier på dessa produkter och leverantörer. Andra väsentliga delar för en fungerande produktion, förädling och konsumtion av livsmedel är ändamålsenliga förpackningar och distribution av såväl råvaror som färdiga produkter. Detta arbete innehåller förslag på kriterier för transporter från grossist till köpare samt materialkrav och producentansvar för livsmedelsförpackningar. Det blir också allt vanligare att offentlig måltidsservice läggs ut på entreprenad och exempelvis skolmatsalar, personalrestauranger eller sjukhuskök drivs då av en extern aktör.

13 För att behålla kontinuitet i ett eget pågående miljöarbete och för att nå uppsatta mål bör ansvaret flyttas över till entreprenören. Exempel på det är förslaget på kriterier för måltidstjänster. Utgångspunkten för hela detta arbete med livsmedel har varit visionen om hållbar produktion och konsumtion av livsmedel : Hållbar produktion och konsumtion av livsmedel Begreppet hållbar utveckling har tre dimensioner; en social, en miljömässig och en ekonomisk dimension. För hållbara livsmedel kan detta betyda följande: Den sociala dimensionen Kvalitativa och säkra livsmedel är ett grundläggande krav på dagens mat. Jordbruket är basen för att detta krav skall kunna uppfyllas genom att råvarorna innehåller balanserat näringsinnehåll, att endast säkra råvaror används i produktionen och att riskerna minimeras för att främmande ämnen (t ex hormoner, bekämpningsmedelsrester) hamnar i livsmedlet. Människorna som arbetar i livsmedelsproduktion (lantbrukare och lantarbetare) skall ha trygga och säkra arbetsvillkor. Djur skall hållas så att deras krav på naturligt beteende tillgodoses och onödigt lidande undviks. Den miljömässiga dimensionen Produktion av livsmedel tar stora ytor land och vatten i anspråk och hur maten produceras är därför mycket viktigt för flera väsentliga miljöaspekter. Biologisk mångfald är en integrerad del av allt jordbruk och fiske, och det är mycket viktigt att moderna produktionsmetoder leder till att bevara och förhoppningsvis också öka livsrummen för hotade arter och ekosystem. Marken skall brukas så att markens bördighet (t ex mullhalten) upprätthålls eftersom detta är en resurs för kommande generationers försörjning. Vatten är en av jordens viktigaste resurser. Odlingsmetoder måste vara sådana så att dricksvatten inte hotas av bekämpningsmedelsrester och nitrat. Kväveutsläpp är nära förknippat med produktion och konsumtion av livsmedel. Att eftersträva produktionssystem som minimerar förlusterna av kväve till luft och vatten är av mycket hög prioritet. Produktion och konsumtion av livsmedel står för en stor del av det moderna samhällets energianvändning. Det är mycket viktigt att i alla led av livsmedelskedjan arbeta för mer energibesparande åtgärder, t ex minska användningen av handelsgödsel i jordbruket, minska transporterna av mat och reducera användningen av förpackningsmaterial per produkt. Den ekonomiska dimensionen Konsumtionen av livsmedel skall skapa ekonomisk överlevnad i alla led av kedjan. En tillräcklig inkomst för jordbruket är nödvändigt för att upprätthålla en acceptabel levnadsstandard för lantbrukaren och ge ekonomiskt utrymme för att investera i bättre djurvälfärd och ny teknik som leder till minskade utsläpp av näringsämnen och bekämpningsmedel. En god miljöhänsyn samspelar ofta med den ekonomiska dimensionen. Genom att optimera användningen av insatta råvaror kan ändliga resurser sparas och kostnader sparas.

14 Upphandlingsmässiga aspekter Miljökrav vid offentlig upphandling har länge varit ett omdiskuterat ämne. Det har många gånger framförts åsikter om att hänsynstagande till miljö eller andra samhälleliga aspekter skulle vara handelshindrande, diskriminerande eller icke-relevanta och att det strider mot det grundläggande begreppet affärsmässighet i lagen om offentlig upphandling (LOU). Bland annat ansågs miljöaspekter inte ha något ekonomiskt värde, och därmed inte kunna utvärderas i en upphandling, och krav på hur en vara är producerad ansågs strida mot proportionalitetsprincipen och inte heller ha tillräcklig koppling till det som ska upphandlas. Med utgångspunkt i EU-direktiven är syftet med den offentliga upphandlingen att främja den fria rörelsen av varor och tjänster och den fria etableringsrätten. Efterhand har däremot praxis, från framförallt EG-domstolen, klargjort att miljöhänsyn och liknande är möjligt och också att det är en prioriterad fråga för den EU-gemensamma politiken. Det är idag bekräftat att det är möjligt att uppställa krav och villkor som hänför sig till de flesta aspekter inom en produkts livscykel. Förutsättningarna är dock att de grundläggande EG-rättsliga principerna om ickediskriminering, proportionalitet, transparens och likabehandling är uppfyllda, att kraven påverkar produkten och att det finns ett samband med det som ska upphandlas. Några tydliga omöjligheter finns dock: krav på korta transportavstånd och regionala hänvisningar, t ex svenskt kött, är diskriminerande och därmed inte tillåtet. Inte heller begrepp som närodlad eller lokalproducerad 1 eller att kräva ovidkommande korta leveranstider kan användas oavsett om sådana krav kan ha goda miljöeffekter ur transportsynpunkt. Nya EU-direktiv för offentlig presenterades i april De konkretiserar i stor utsträckning vad som redan framkommit genom EG-domstolen praxis och innehåller redan i ingressen en skrivning om att miljöfrågor ska ingå i som en del i EU:s politik och att offentlig upphandling kan bidra till hållbar utveckling genom att ta miljöhänsyn. Direktivens bestämmelser förtydligar sedan vilka olika former av miljökrav som kan användas. Direktiven ska vara implementerade i svensk lagstiftning senast 1 februari De krav som är relevanta att ställa på livsmedel omfattar till stor del krav på produktionen. Att ta fram de föreslagna kriterierna för upphandling av livsmedel har underlättats av det faktum att frågan om det är möjligt att ställa krav på produktionsmetod har diskuterats flitigt inom EU-kommissionen och Parlamentet i samband med tillkomsten av de nya EU-direktiven för offentlig upphandling. Av diskussionen kan utläsas att produktionsmetoder (tillverkningsprocesser) ingår i begreppet miljöegenskaper även om det inte uttryckligen står så i direktivtexten. I Sverige har frågan om miljöanpassad upphandling väckts långt tidigare och lagen om offentlig upphandling (LOU) har sedan 1997 innehållit bestämmelser om miljöhänsyn. 1 Begreppet lokalproducerat har inte någon självklar definition utan beror på regionala förhållanden och befolkningsstruktur.

15 Dokumentens uppbyggnad Miljöstyrningsrådets arbete med att utveckla kriterier för EKU-verktyget bygger på brett samarbete och deltagande från aktuell bransch, upphandlare, miljömärkningsorganisationer, miljörörelsen m fl. Huvudsakliga representanter i detta arbete presenteras nedan. De föreslagna dokumenten kan användas vid upphandling av livsmedel, såväl inom den offentliga sektorn som den privata. Dokumenten med kriterier är avsedda att skickas med i förfrågningsunderlaget, som bilagor. Vilka kriteriedokument som används bestäms av upphandlingens omfattning och den upphandlande enhetens val. Vid revidering/uppdatering av dokumenten kan kraven komma att skärpas. Utvärderingskriterier kan då komma att lyftas upp till obligatoriska och ev. de förslag på kommande krav diskuteras. Bakgrundsbeskrivning I bakgrundsbeskrivningen har miljömässiga faktorer och andra hållbarhetsaspekter sammanställts för varje respektive produktområde. Kriteriedokumenten Kriterierna består (i regel) av obligatoriska krav på anbudsgivaren, obligatoriska krav på produkterna samt utvärderingskriterier. Samtliga av de obligatoriska kraven måste uppfyllas av för att anbudet ska gå vidare till utvärderingsfasen. Utvärderingskriterierna används när utvärderingsmodellen det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet används. Ett par dokument innehåller också s k utförandevillkor som träder i kraft vid avtalsstart. Motivdokumenten Motivdokumentet förklarar varför de olika kraven och kriterierna är föreslagna. De är främst avsedda som information till den upphandlande enheten, men kan också bifogas förfrågningsunderlaget tillsammans med kriterierna. Övriga dokument Övriga dokument är rådgivande eller informativa. Vägledning för upphandling av ekologiska produkter ger råd och information åt upphandlare vid upphandling av ekologiskt producerade livsmedel. Kontroll- och certifieringssystem inom livsmedelskedjan ger grundläggande beskrivningar av olika nationella och internationella system som tillämpas idag samt information om märknings- och spårbarhetsregler. Lagkrav Flera av kriteriedokumenten innehåller hänvisningar till, framförallt, EU-gemensamma lagkrav. Det kan synas överflödigt, men i många fall är det klargörande för vilka miniminivåer som gäller för de aktuella livsmedlen, oavsett var de är producerade. Det minskar risken för att krav används som missgynnar utländska producenter och i vissa fall är också lagstiftningen dåligt efterlevd vilket gör att det bör poängteras. Bedömning av leverantörens kvalitetssäkring innefattar i regel rutiner för efterlevnad av lagstiftning. Med en samlad beskrivning av gällande och ibland även kommande lagkrav får såväl leverantörer som upphandlare en god överblick.

16 Kriterierna i korthet Leverantörens kvalitetssäkring Beskriver vad som i kvalificeringsfasen i en upphandling kan begäras av en leverantör av livsmedel med hänsyn till bl a spårbarhet och kontroll över produkter som ska levereras. Vägledning för ekologiska produkter Utgör ett hjälpmedel för upphandlare och andra att sätta relevanta mål för användning av ekologiska produkter inom den offentliga sektorn samt ger råd och fakta om upphandling av ekologiska livsmedel samt om produktion och marknad. Medverkande representanter från Ekologiska Lantbrukarna, Ekocentrum, Stockholm Stad, Ekologiskt Marknadscentrum i Skåne. Animaliska produkter/mjölkprodukter Kriterierna ger en grund för bl a livsmedelssäkerhet, miljöanpassning av produktion, god djuromsorg och spårbarhet. Medverkande representanter från Lantbrukarnas Riksförbund LRF, Swedish Meats, Svenska Djurhälsovården, Svensk Fågel, Svenska Ägg, Svensk Mjölk, Mejerierna, Sveriges Nötköttsproducenter, Svenska Naturskyddsföreningen SNF, Sigill Kvalitetssystem, Örebro kommun, Göteborgs Stad, Ekokött (Hushållningssällskapet). Naturbeteskött Kriterier som ger möjlighet att specificera och upphandla kött med stark betoning på att främja biologisk mångfald och öppna landskap. Medverkande representanter från Sigill Kvalitetssystem, Sveriges Nötköttsproducenter, Världsnaturfonden WWF, Svenska Naturskyddsföreningen SNF. Fisk I korthet ska fisk komma från hållbara bestånd (vilda/odlade) och miljöanpassade fiskemetoder och ökad spårbarhet premieras. Medverkande representanter från Fiskeriverket, Fiskbranschens Riksförbund, Världsnaturfonden WWF, Sveriges Institut för livsmedel och bioteknik SIK, WESTMA, Göteborgs kommun. Frukt & grönt Kriterierna utgår från existerande produktionsstandarder (för miljö, produktsäkerhet m m) inom Europa och premierar ökad miljöanpassning. Medverkande representanter från Grön Produktion, SMAK, Ekocentrum, SLU Alnarp, Chiquita, SABA ( Kommentus) Spannmålsprodukter Kriterierna använder existerande produktionsstandarder (för miljö, produktsäkerhet m m) inom Europa och premierar ökad miljöanpassning och kontroll av resthalter. Medverkande representanter från Sigill Kvalitetssystem, Lantmännen, Cerealia Foods, WESTMA Kaffe Ett generellt miljöarbete har påbörjats inom branschen och flera olika standarder eller produktionssystem håller på att utvecklas. Rekommendation att ekologiskt kaffe upphandlas,

17 men vi följer utvecklingen för att bedöma när det kan vara möjligt att hänvisa till övriga system. Medverkande representant från Svensk Kaffeinformation. Livsmedelstransporter Kriterierna är avsedda för transport/distribution från grossist till kund och omfattar bl a krav på de fordon som används och körsätt. Medverkande representanter från Borlänge kommun, Servera R&S, ICA Meny, Hushållningssällskapet Måltidstjänster Dessa kriterier är avsedda för upphandling av entreprenör för måltidsservice och omfattar bl a krav på användning av miljöanpassade livsmedel, måltidsplanering och eget miljöarbete. Medverkande representanter från Sodexho, Stockholm Stad, Botkyrka kommun, Stockholm läns landsting, SIS Miljömärkning. Livsmedelsförpackningar Omfattar grundläggande materialkrav på alla förpackningar samt producentansvar. Medverkande representanter från Packforsk, Naturvårdsverket (Plast&Kemiföretagen) Naturvårdsverket, Konsumentverket, Livsmedelsverket, Jordbruksverket m fl har bidragit med mycket bakgrundsfakta och annan information.

18 Bakgrund hållbarhetsaspekter 0.1 Sidan 1 av x-xx-xx Bakgrundsbeskrivning BAKGRUND Beskrivning av miljöpåverkan och andra hållbarhetsaspekter - miljö, hälsa, djuromsorg och livsmedelssäkerhet Detta dokument ger en bakgrund till kriterierna för de olika produktgrupperna. Det beskriver övergripande de väsentliga miljöpåverkande omständigheterna och andra hållbarhetsaspekter under livsmedlens livscykel eller, vad gäller måltidstjänster och transporter, av utförande eller omfattning. Animaliska produkter 1 Övergripande beskrivning av djurhållning och köttproduktion Sverige har i många år haft en intensiv och öppen debatt om livsmedlens kvalitet och om de förhållanden under vilken mat produceras. Livsmedelskvalitet har blivit mycket mer än bara smakmässig, teknisk och hygienisk kvalitet. Svenska konsumenter vill ha goda och säkra livsmedel producerade på ett sätt som kan accepteras.man vill veta att de djur som ger våra viktigaste baslivsmedel, lever i en bra miljö, är friska och inte medicineras i onödan. Djuren ska äta ett näringsriktigt foder fritt från skadliga ämnen. Det som tillförs djuren hamnar förr eller senare på matbordet. Överdriven användning av antibiotika kan ge upphov till resistenta bakterier, vilket också är ett hot mot människors hälsa. Därför är det viktigt att användning av antibiotika inom djurproduktionen bara sker i syfte att förebygga eller bota sjukdomar för att undvika lidande hos våra husdjur. År 1986 förbjöds det i Sverige att blanda antibiotika i fodret för att öka tillväxten hos djuren och enligt svensk lagstiftning är det även förbjudet att 1 Nedanstående är skrivet som en jämförande beskrivning mellan svenska och internationella förhållanden. 6a. Bakgrundsbeskrivning.docCharlotta Frenander Sidan

19 Bakgrund hållbarhetsaspekter 0.1 Sidan 2 av x-xx-xx använda alla typer av hormoner i samband med uppfödning för att öka köttavkastningen. Att friska djur kan bära på sjukdomsframkallande bakterier som salmonella, campylobakter och E-coli ställer stora krav på hygien och åtgärder i alla led fram till konsumenten. I Sverige har man uppnått en utomordentlig god salmonellastatus genom ett aktivt kontrollprogram. Detta har lett till att förekomsten av salmonella bland svenska djur är extremt låg, under 0,1 procent, och i de fall det påträffas destrueras produkterna och når aldrig konsument. Den moderna djurhållningen är många gånger mycket intensiv med användning av grovfoder och kraftfoder med högt näringsinnehåll och ett avelsarbete som oftast har varit inriktat på hög avkastning. Detta synsätt har idag ändrats i Sverige och aveln har mer och mer inriktats mot djurhälsa och köttkvalitet. Koncentration av djurhållning inom vissa delar av landet och speciellt vissa länder inom EU skapar miljöproblem när på begränsade ytor stora mängder näringsämnen kan släppas ut till luft och vatten. Djurhållning av idisslare innebär också utsläpp av lustgas och metan (växthusgaser). Dessbättre har djurhållning med nötkreatur har dock ett par mycket viktiga miljöförbättrande potentialer: genom bete kan hag- och betesmarker hållas öppna och den biologiska mångfalden bevaras. Den vallodling som är en förutsättning för all produktion med nöt kreatur är också miljömässigt en vinst för landskapet. De senaste 50 åren har på ekonomiska grunder inneburit nedläggning av olönsamma jordbruksenheter samt en koncentration av de kvarvarande. Det har lett till ett färre antal betesdjur vilket i sin tur har bidragit till att hagmarker växer igen. En följd av detta är minskad biologisk mångfald och att det kulturellt betingade öppna och varierade landskapet försvinner. Idag återstår endast cirka av de två miljoner hektar naturbetesmarker som fanns i Sverige på 1920-talet, och rena slåtterängar och skogsbeten förekommer i mycket begränsad omfattning. Nötkötts- och mjölkproduktion med fler betesdjur kan hjälpa till med skötsel av dessa värdefulla marker. Höga produktionskrav kan leda till beteendestörningar och sjukdomar hos djuren. Därför har Sverige infört en av världens tuffaste djurskyddslagar som bland annat förbjudit burhållning av höns, transport av slaktdjur över 8 timmar och påbjuder beteskrav för nötkreatur. Allt för att djuren ska ha möjlighet att kunna utöva sina naturliga beteenden. Ofysiologiska inhysningssystem förekommer dock ännu i många länder. Det kan leda till stress, frustration, s k stereotypier och nedsatt immunförsvar vilket innebär att djuren lättare får sjukdomar. Långa transporter genom Europa med levande djur beror till stor del på en obalans i uppfödnings- och slaktkapacitet, men också traditioner och miljökrav medverkar till att en stor mängd djur skickas mellan medlemsstaterna. Foderproduktionen kan ge upphov till negativ miljöpåverkan, t ex användning av kemiska bekämpningsmedel. Soja ingår ofta i det kraftfoder som ges och det har uppmärksammats att odling av sojan många gånger sker i känsliga områden med odlingsmetoder som bl a leder till erosion. Foder kan också innehålla förhöjda halter av kadmium vilket till slut återigen hamnar på åkermarken via stallgödsel. Odling av vall sker i Sverige ofta utan användning av kemiska bekämpningsmedel och har mycket goda effekter på markbördigheten. När det gäller energikostnaden i foderproduktionen är det ofta tillverkningen av handelsgödsel som har störst betydelse. 6a. Bakgrundsbeskrivning.docCharlotta Frenander Sidan

20 Bakgrund hållbarhetsaspekter 0.1 Sidan 3 av x-xx-xx Nötkött. Nötköttsproduktion har ett par mycket viktiga miljöförbättrande effekter. Genom betesdrift kan den biologiska mångfalden ökas/bibehållas och landskapet hållas öppet. Den vallodling som är en förutsättning för all nötköttsproduktion är också viktig för markbördigheten, bidrar till den biologiska mångfalden och minskad användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel. Livscykelanalyser, s.k LCA-analyser, visar att total energianvändning är ca 50 MJ per kg tillagat nötkött och åtgången av CO2-ekvivalenter 14 kg. Av den totala energiåtgången står primärproduktionen(lantbruket) för 80 %. Dessa nivåer anses vara relativt höga jämfört med produktion av vegetabilier. En annan studie där ekologisk och konventionell produktion jämfördes visar dock en betydligt lägre energianvändning i det ekologiska systemet än i den konventionella på grund av en större andel grovfoderproduktion. För att få ut ett kg färdigt nötkött krävs en markanvändning på ca 15 m2 åkermark för att odla foder och ca 20 m2 betesmark. Nötköttsproduktion har högre utsläpp av växthusgasen metan, högre kväveurlakning och större ammoniakförlust/ha än t.ex. svinproduktionen uttryckt per producerat kg kött. Svensk nötköttsproduktion har en mycket god hälsostatus och produkten nötkött är i princip salmonellafri. Enstaka fall av EHEC har konstaterats i nötköttsbesättningar. Svensk Djurskyddslagstiftning omfattar nötkreatur av alla åldrar till skillnad från EU s bestämmelser som enbart omfattar nötkreatur upp till 6 månaders ålder. Detta innebär att alla de detaljerade krav på utrymme, liggplatsens utformning, antal djur per vattenkopp osv., osv. som omfattar nötköttsproduktionen i Sverige ännu saknas i EU-lagstiftningen. Kyckling / övrig fågel. Den miljöpåverkan som kycklingproduktion främst kan orsaka är effekter vid produktion av foder. Kyckling är däremot effektiva foderomvandlare och kräver därför förhållandevis liten yta för odling av sitt foder, det framgår av bl a gjorda livscykelanalyser. När EU förbjöd inblandning av kött- och benmjöl år 2000 ökade visserligen användningen av importerad soja för svensk del vilket bl a innebar längre transporter och ökad markanvändning. Det finns inga EU-gemensamma utrymmesbestämmelser. De uppfödare som är medlemmar i branschorganisationen Svensk Fågel och uppfyller kraven i Djuromsorgsprogrammet tillåts ha max 36 kg kyckling/m2 och max 25 kycklingar/m2. Antalet kycklingar får inte överstiga 25 st per m2, men är kycklingarna stora så får inte dess vikt heller överstiga 36 kg per m2. Antalet tillåtna kycklingar per m2 är således beroende på kycklingens vikt. Inom branschen arbetar man idag mycket med att komma åt problem med rörelsestörningar eller benfel hos djuren samt skador vid lastning. I Svensk Fågels kontrollprogram ingår ett av Djurskyddsmyndigheten godkänt fothälsoprogram. Under överinseende av besiktningsveterinär, anställda av Statens Livsmedelsverk, utförs bedömningar av fotskador hos slaktkyckling och kalkon. I svensk produktion är inte salmonella något stort problem, tack vare hård kontroll. Antalet infekterade kycklingflockar är under 0,1%, vilka destrueras och aldrig når konsument. Import av kyckling till Sverige ökar, främst från länder inom EU, men också från ex vis Thailand och Brasilien. Även om importerat kycklingkött ska genomgå produktkontroll ökar riskerna.. Ett problem är att det finns ett kryphål i salmonellagarantierna. Krav på salmonellakontroll 6a. Bakgrundsbeskrivning.docCharlotta Frenander Sidan

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010 Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se AGENDA Exempel på Miljöstyrningsrådets nya livsmedelskriterier Den offentliga

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun

Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun 2008-02-06 1 (1) Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-6, 6. För samtliga livsmedel som upphandlas till kommunala kök i Vänersborgs kommun ska ställas grundläggande

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 Hållbar produktion hållbart företagande Planet People Profit (3P) Miljö Planet Sociala förhållanden

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5)

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5) 2012-01-18 Sid 1 (5) Matens miljöpåverkan Vår mat påverkar miljön på många olika sätt och under senare år har klimatet varit i fokus. Livsmedelsproduktionen påverkar även andra miljöaspekter som övergödning

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Upphandla miljöanpassade fordon vilka krav kan man ställa? Charlotta Frenander

Upphandla miljöanpassade fordon vilka krav kan man ställa? Charlotta Frenander Upphandla miljöanpassade fordon vilka krav kan man ställa? Charlotta Frenander Ägs gemensamt av: Staten (Miljödepartementet) Sveriges kommuner och landsting Svenskt Näringsliv Mer info: www.miljostyrning.se

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

ursprungsmärkning av livsmedel

ursprungsmärkning av livsmedel Frivillig ursprungsmärkning av livsmedel Martin & Servera arbetar, tillsammans med restaurang- och storköksbranschen, för att initiera en frivillig ursprungsmärkning för livsmedel, något som många kunder

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT För dig som bryr dig om schysst produktion Axfood bedriver handel med dagligvaror inom detalj- och partihandeln i Sverige. Anders Strålman, vd Axfood AB Vår

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Friederike Ziegler, SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik KSLA 5 december, 2013 SIK- Institutet för Livsmedel

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Frågor och svar om GMO

Frågor och svar om GMO Frågor och svar om GMO 140414 Om LRFs position angående GMO i foder och hållbarhetscertifierad soja 1. Är LRF för GMO? Ja, om de bidrar till en miljömässig och ekonomiskt mer hållbar utveckling, samt inte

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Välkomna till Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Norrbottens Läns Landsting 17 september 2014 Staffan Carlberg KRAV Ekologisk grundkurs KRAV som organisation, mervärden Märkningar Ekologisk produktion

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Råvaror - resultat och diskussion

Råvaror - resultat och diskussion Metod Livsmedelsproduktionen i Sverige svarar för en ansenlig del av Sveriges totala miljöpåverkan. Sammantaget står hela livsmedelskedjan för ca 50 % av övergödningen, 28 % av växthusgaserna och 20 %

Läs mer

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Karin Sahlström Miljösmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling - Brundtlandkommissionen 1987 Klimatsmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling eller

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

CSR Ansvarsfullt företagande

CSR Ansvarsfullt företagande CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014 Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling Anna Lipkin 18 september 2014 Ett samlat upphandlingsstöd 2014 1 januari Tillhandahålla metod- och kompetensstöd för innovationsupphandling (tidigare Vinnova).

Läs mer

Vad ska vi äta? Elin Röös

Vad ska vi äta? Elin Röös Vad ska vi äta? Elin Röös Forskare på Sverige lantbruksuniversitet Även knuten till EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion University of Oxford Food Climate Research Network www.fcrn.org.uk

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Arbetsgrupp: Tullie Sundberg, kostchef Stefan Oscarsson, inköpssamordnare Linnéa Wahl, legitimerad dietist 2013-05-31

Arbetsgrupp: Tullie Sundberg, kostchef Stefan Oscarsson, inköpssamordnare Linnéa Wahl, legitimerad dietist 2013-05-31 Kostpolicy Arbetsgrupp: Tullie Sundberg, kostchef Stefan Oscarsson, inköpssamordnare Linnéa Wahl, legitimerad dietist 1 Innehåll Inledning... 3 Syften... 3 Målen... 3 Kommunövergripande... 4 Kosten inom

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson, Miljöpåverkan av kaninkött Ulf Sonesson, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik Upplägg Livcykelanalys l (LCA) Kött och miljöpåverkan Kaninkött (resonemang, inte siffror) LCA Kvantifiering av en

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Mat, mat, mat? En fråga för WFD!

Mat, mat, mat? En fråga för WFD! SAMMANFATTNING AV FÖRELÄSNING I GÖTEBORG UTBILDNINGSDAGAR FÖR SKOLMÅLTIDSPERSONAL OCH PEDAGOGER Arrangör: Skolmatsakademin Endast text, bildmaterialet är borttaget. Helene.Wahlander@ped.gu.se Tel 031-786

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014 Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014 Punkt 1 Mötesordföranden Christina Nordin inledde mötet med att hälsa deltagarna välkomna till konsumentrådets möte. Ordföranden började med

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Beskrivning av bakgrund av den konventionella odlingens produktionsmedel.

Beskrivning av bakgrund av den konventionella odlingens produktionsmedel. Bilaga 1 - till Anmälan om vilseledande marknadsföring från Biodynamiska föreningen Beskrivning av bakgrund av den konventionella odlingens produktionsmedel. Att använda begreppen närodlat/närproducerat

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

Seminarierapport från Ekologiskt Forum Ekologisk mat inom offentlig sektor. Grythyttan fredagen den 29 oktober 2010

Seminarierapport från Ekologiskt Forum Ekologisk mat inom offentlig sektor. Grythyttan fredagen den 29 oktober 2010 Seminarierapport från Ekologiskt Forum Ekologisk mat inom offentlig sektor Grythyttan fredagen den 29 oktober 2010 Seminariets syfte var att ge kunskaper som kan underlätta för aktörer i kommuner och landsting

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Klimatpåverkan från 8 skolmåltider inklusive alternativ rätt där vissa råvaror bytts ut Lathund för aktiva råvaruval ur klimatsynpunkt

Läs mer

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningen har ombetts av Coop att kommentera de ekolöften som riksdagspartierna har gett Coop som svar på följande fråga; Omställningen

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Sammanfattning. Grupp A4_5, Inger Larsson, Johannes Petterson, Caroline Gustafsson, Josefine Englund, Sofia Karlsson.

Sammanfattning. Grupp A4_5, Inger Larsson, Johannes Petterson, Caroline Gustafsson, Josefine Englund, Sofia Karlsson. Sammanfattning Rubriken vi valt för vårt projektabete är Vad är. och hur skiljer det sig ifrån konventionellt?syftet med vårt projektarbete är att göra en PP-presentation som skall fungera som utbildningsmateriel

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige - under de senaste 15 åren Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), maria.wivstad@slu.se Nasjonal

Läs mer

LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren. 1. Förslaget i korthet

LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren. 1. Förslaget i korthet LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren 2014-06-17 Dnr: 470/2014 Saknr: 6.3 Nya regler om utförsel av vissa fiskarter från Östersjöområdet samt upphävande av Livsmedelsverkets

Läs mer

Skandinaviens främsta köttleverantör

Skandinaviens främsta köttleverantör folder från quality meat 2014 OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET Skandinaviens främsta köttleverantör OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET om oss Quality Meat är ett av de största handelsföretagen på marknaden

Läs mer

Kyckling är klimatsmart

Kyckling är klimatsmart Kyckling är klimatsmart k Ännu smartare Klimatdebatten intensifieras för varje dag som går och överallt nås vi av budskap om hur vår livsstil påverkar klimatet. Dessa frågor är viktiga och nödvändiga men

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 . Sibylle Mendes Criadora Consult Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 Goda exempel De goda exemplen finns, men de har krävt en hel del extra arbete av såväl kostchefer som upphandlare. Vadstena,

Läs mer

Kronfågel är bra mat från Lantmännen. Värt att veta. Därför är kyckling från Kronfågel så bra!

Kronfågel är bra mat från Lantmännen. Värt att veta. Därför är kyckling från Kronfågel så bra! Kronfågel är bra mat från Lantmännen Värt att veta Därför är kyckling från Kronfågel så bra! Allt som oftast kyckling Kycklingrecepten fi nns överallt omkring oss i kokböcker, tidningar, TV, radio och

Läs mer

Miljöhänsyn i upphandling

Miljöhänsyn i upphandling Miljöhänsyn i upphandling Marlene Sahibzada, upphandlingschef marlene.sahibzada@harryda.se 031-724 6321 1 2010-01-26 Administrativt stöd Upphandlingsenheten i Härryda kommun Våra ansvarsområden: Enheten

Läs mer

Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal

Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal 1. Vad är KRAV? En ekonomisk förening och Sveriges mest kända miljömärkning för mat. KRAV-märket visar att en vara är producerad på

Läs mer

MER SVENSK MAT RÄDDAR MILJÖN! 21 åtgärder för miljösmart mat

MER SVENSK MAT RÄDDAR MILJÖN! 21 åtgärder för miljösmart mat MER SVENSK MAT RÄDDAR MILJÖN! 21 åtgärder för miljösmart mat Rapport 7 augusti 2010 21 åtgärder för miljösmart mat Satsning på ekologisk mat Ta fram en ny aktionsplan för ekologisk konsumtion och produktion.

Läs mer

Upphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS 2014-335

Upphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS 2014-335 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-09-02 256 Upphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS 2014-335 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet.

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet. Beskrivning av miljöarbetet på Vaxholms Kastell Vaxholms Kastell, nedan kallat Kastellet är ett resultatområde inom Strömma Turism och Sjöfart AB, nedan kallat Strömma. Strömmas miljöpolicy är övergripande

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget

Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER Riv ut och spara mittuppslaget Till Sveriges matlagare När tiden och lusten finns är det få saker som är så njutbara som att laga en god måltid. En god

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015 2015-05- 22 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015 Bästa vänner, För det första vill jag tacka för inbjudan att delta på er årsstämma.

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård Katja Korkalainen Fodersektionen Neuvo 2020 December 2014 Allmänt om foderkontroll på djurgårdar Foder Ämnen och produkter som är avsedda för utfodring av djur

Läs mer