Jonas Möller Nielsen. Rapporten är gjord för dubbelsidig utskrift!

Transkript

1 Joas Möller Nielse Rapporte är gjord för dubbelsidig utskrift!

2 Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig Joas Möller Nielse Cascada AB Georgs väg Rolfstorp Telefo: E-post: joas.moller.ielse@cascadaab.se Hemsida: cascadaab.se Omslag och grafisk form: Joas Möller Nielse Foto och grafik där iget aat ages: Joas Möller Nielse Typsitt: Gulim, Eurostyle och Book Atiqua

3 Iehåll Förord 5 Sammafattig 7 Urval & svarsfrekves 11 Växthuseffekte 13 Växthuseffekte har iget med växthus att göra 13 Kolets kretslopp 13 Kol bortförs ur kretsloppet 14 Kolet tillförs kretsloppet 14 Nature apassar sig - me ite sabbt 14 Fossila bräsle påverkar klimatet biobräsle gör det ite 14 Så produceras e bukett tulpaer 17 Produktio av lök i Hollad 17 Drivig i Sverige 17 Skillad i tulpadrivig mella Hollad och Sverige 19 Tulpadrivige i Sverige De sveska tulpae och eergi 22 De sveska tulpae och koldioxide 24 Slutsats 28 Diskussio 31 Källförteckig 33 Bilaga 1 - Utförade 37 Bilaga 2 - Eergitabell 41

4 5 Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

5 Förord Debatte om pågåede klimatförädrigar som e följd av mäiskas utsläpp av klimatpåverkade gaser, har de seaste åre accelererat med resultatet att fler och fler brascher gör livscykelaalyser (LCA) med avseede på klimatpåverkade gaser, över sia produkter. Sveska blomsterlökgruppe, som driver drygt 70% av de c.a 160 miljoer tulpaer som säljs i Sverige varje år, och Sveskt Sigill tog uder höste 2008 ititiativet till e LCA över sveska tulpaer, med avseede på utsläppe av klimatpåverkade gaser. Målsättige var att dels kua erbjuda kudera bättre iformatio om de sveska tulpaera, me äve att de skall fugera som ett avstamp för det fortsatta miljöarbetet iom Sveska blomsterlökgruppe. Sveska blomsterlökgruppe och Sveskt Sigill har fiasierat arbetet. Arbetet har utförts av Cascada AB. Slutlige vill jag tacka alla medverkade företag som mycket frikostigt har delat med sig av sia företagsuppgifter. Uta brasches deltagade hade det här arbetet aldrig varit möjligt. Joas Möller Nielse Cascada AB April 2009 För frågor hävisas till: Klimatmärkig Blomsterlök Rapporte och metodik Sveskt Sigill Sveska blomsterlökgruppe Cascada AB LRF-GRO Georgs väg Stockholm Eva Aflo Rolfstorp Stockholm ifo@svesktsigill.se eva.aflo@gro.lrf.se ifo@cascadaab.se Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

6 76 Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

7 Sammafattig De itesiva debatte om det framtida klimatet har ökat behovet av relevata uppgifter över olika produkters klimatpåverka och det har aktualiserats ä mer u är Sveskt Sigill och KRAV gått ihop om att utveckla klimatmärkig av trädgårdsprodukter (KRAV, 2007). De här rapporte är därför ett komplemet till befitlig statistik, för att debatte skall ha aktuella siffror att utgå ifrå. Udersökige har skett geom telefoitervjuer med 15 tulpadrivare i Sveska blomsterlökgruppe. Tillsammas driver de mer ä 70% av de tulpaer som säljs i Sverige. De svarade företage har e total växthusyta för tulpadrivig på m² då de driver som mest tulpaer. I börja och slutet av säsoge är areale som tas i aspråk betydligt midre. Totalt bör de sveska areale för tulpaodlig ligga strax över m². Mediaareale för tulpadrivig blad de tillfrågade företage ligger på m 2 och medelareale ligger på m 2. Detta ebart räkat på växthusyta för tulpadrivig. Det mista företaget som deltagit i udersökige har e tulpaareal på m 2 och det största företaget har e tulpaareal på m 2. Uder 2009 värms 86% av tulpadrivige med biobräsle eller värmepump, och 14% får si värme frå fossila bräsle. (Diagram 1) De eergislag som u aväds är Flis Pellets Spillvärme Fjärrvärme frå biobräsle Naturgas Tuolja/eldigsolja Tjockolja El för drivig av värmepump På hela 97% av areale aväds väv som dras för attetid och reducerar effektbehovet med upp till 43% (AB Ludvig Svesso) och på årsbasis miskar eergiavädige med mella 20 och 30% (Möller Nielse, J. 2007). Det har varit e av målsättigara med rapporte att räka ut hur produktioe av e 10-pack svesk tulpa påverkar koldioxidbalase. Eftersom udersökige har fått i data om hur mycket av respektive eergislag som aväts tillsammas med uppgifter om tulpadrivige för respektive eergislag, har koldioxidutsläppet frå e 10-pack svesk tulpa kuat räkas fram. Koldioxidbelastige för e geomsitlig svesk 10-pack tulpa visas i diagram 2. Till detta skall utsläpp för lökodlige på frilad i Hollad, odligssubstrat och plastpåse läggas. De här studie visar att e svesk 10-pack tulpaer ger utsläpp av klimatgaser motsvarade 0,16 kg CO 2 -ekvivaleter, räkat på de sveska dele av Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

8 Adel fossil respektive icke fossil eergi i svesk tulpadrivig 2009 Adel av tulpaera som värms/avfuktas med olika eergislag Fossilt bräsle : 14% Eergikällor 2009 Biobräsle+spillvärme+värmepump : 86% Diagram 1 visar att de koldioxideutrala eergikälloras adel av de sveska tulpadrivige är hela 86% De fossila utgör 14%. produktioe, vilket skall jämföras med de hollädska som uppskattigsvis ligger på 0,42 kg CO 2 -ekvivaleter. E svesk bukett odlad med lätt eldigsolja hamar på 0,70 kg CO 2 -ekvivaleter, e motsvarade med föryelsebar eergi hamar på 0,073 kg CO 2 -ekvivaleter. Frakte av de hollädska tulpae ger ett större bidrag av klimatgaser ä löktrasporte på grud av att de färdiga tulpae är skrymmade i förhållade till lök. Äve om de hollädska tulpae skulle drivas med föryelsebar eergi skulle frakte frå Hollad till Sverige göra att de fortfarade ite ka kokurrera med e svesk tulpa som drivits upp med föryelsebar eergi. 98 Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

9 Utsläpp av CO 2 -ekvivaleter per 10-pack 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 (kg CO!-ekvivaleter)/10-pack Hollädsk Svesk, föryelsebar Svesk, geomsitt 10-pack tulpaer Teckeförklarig Värme Trasport Kostgödsel El Kartog Diagram 2 visar hur e sveskdrive tulpa står sig i relatio till e importerad hollädsk tulpa. Värdea gäller för e bukett om 10 tulpaer. Av diagramme framgår att frakte är e betydade post för de sveska tulpae som värms med föryelsebar eergi. Frakte av de hollädska tulpae ger ett större bidrag av klimatgaser ä löktrasporte på grud av att de färdiga tulpae är skrymmade i förhållade till lök. Äve om de hollädska tulpae skulle drivas med föryelsebar eergi skulle frakte frå Hollad till Sverige göra att de fortfarade ite ka kokurrera med e svesk tulpa som drivits upp med föryelsebar eergi. Bara fraktbidraget frå de hollädska tulpae är på 0,055 (kg CO 2e )/10-pack att jämföra med det totala bidraget frå de föryelsebara sveska tulpae som är på 0,075 (kg CO 2e )/10-pack. Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

10 11 10 Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

11 Urval & svarsfrekves Totalt har 15 företag kotaktats och samtliga har svarat. Samtliga deltagade företag är de medlemmar i Sveska blomsterlökgruppe som driver tulpaer. Av de itervjuade företage har samtliga medverkat, me ite alla hade uppgifter till samtliga frågor, främst gällde det hur mycket värmeeergi som aväds till tulpaera samt hur mycket eleergi som aväds för kylig, assimilatiosbelysig samt krigutrustig. Totalt fyra företag hade ige iformatio om hur mycket värmeeergi som åtgår för tulpadrivig och fem företag hade ige iformatio om hur mycket el som åtgick för tulpadrivige. Två företag har agivit e högre mägd salufärdiga tulpaer ä de har rapporterat i lök till Sveska blomsterlökgruppe, och ett företag har agivit att de kommer att sälja lika måga tulpaer som de köper lök. I dessa tre fall har mägde salufärdiga tulpaer sats till det atal lök som rapporterats till Sveska blomsterlökgruppe mius 10% i svi. Ett företag har rapporterat e väldigt låg siffra på sviet me där har företagets uppgift aväts. Företages agiva avädig av eergi, både värme och elektricitet, för tulpadrivig varierar stort, omräkat till eergi per tulpaer (ktulpa). Det företag som aväder mist eergi ligger på 119 kwh/ktulpa och det som aväder mest aväder 723 kwh/ktulpa. Medeleergiavädige ligger på 298 kwh/ktulpa. Siffrora över spridige i eergiavädig visas i diagram kwh/ktulpa Spridig i agive eergiavädig per tulpaer Geomsitt Diagram 3 visar de stora spridige i agive värmeeergiavädig hos ågra av de svarade företage. Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

12 Orsakera till de stora spridige ka vara flera. Flera företag ka ha dålig kotroll över hur mycket eergi som verklige går åt för just tulpadrivig. Detta blir särskilt svårt om tulpadrivige sker samtidigt med produktio av adra växter i företaget. Spridige ka vara så stor som iformatioe visar på grud av olika effektivitet i hur ytora utyttjas i företage. Vissa företag aväder odligssystem där ma odlar i två våigspla. Fördele med de här systeme är att växthusarea förblir oförädrad me produktioe fördubblas. E ökad avädig av elektricitet för assimilatiosbelysig krävs dock i de här type av system. Det skall poägteras att de som avviker mest både uppåt och eråt är förhålladevis små produceter av tulpaer, så därför får deras avädig ite särskilt stort geomslag i det sammavägda medelvärdet för e svesk tulpa. Eligt States Jordbruksverks statistik (Statistiskrapport 2008:3), drevs det 2006, tulplök i Sverige, vilket skall jämföras med Sveska blomsterlökgruppes totala drivig 2009 på kappt tulpalök. Utöver detta skall produktioe frå företag som ite igår i Sveska blomsterlökgruppe läggas till. Uppskattigsvis säljs det c.a 160 miljoer tulpaer i Sverige varje år (Alverbäck, H., 2008), vilket iebär att de udersökta företage står för c.a 75% av de totala tulpaförsäljige. Data samlades i uder december 2008 och jauari 2009 geom telefoitervjuer. I vissa fall har de medverkade företage återkommit med svar via e-post Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

13 Växthuseffekte Växthuseffekte har iget med växthus att göra Växthuseffekte har egetlige igetig med växthus att göra, me har kommit att betecka feomeet som iebär att jordatmosfäre är mer geomsläpplig för soles ikommade ljusstrålig ä de är för värmestrålige som jorde säder tillbaka till rymde. Resultatet blir att värme behålls på jorde och jorde blir därför varmare ä om atmosfäre ite fuits. Feomeet beskrevs reda 1824 av frasmae Joseph Fourier. (Beres, C. & Holmgre, P., 2006) Atmosfäres förmåga att reflektera tillbaka värmestrålige mot jorde ige, avgörs av dess sammasättig av olika gaser. Vissa gaser släpper igeom värmestrålig och adra reflekterar tillbaka de. Blad de gaser som reflekterar tillbaka värmestrålige och på så vis bidrar till klimateffekte och jordes temperaturhöjig hör: koldioxid, meta, dikväveoxid (lustgas), ozo, freoer och äve de yare köldmediera i kylkompressorer HFC eller fluorkolväte och vatteåga. E förädrig av atmosfäres sammasättig där iehållet av dessa föreigar ökar eller miskar, kommer alltså att öka respektive miska klimateffekte. De valigaste och viktigaste, klimatgase är koldioxid, på grud av att de förekommer i så stora mägder. (Beres, C. & Holmgre, P., 2006) Kolets kretslopp Kol är grude i allt levade på jorde det är de mest fudametala byggstee och de kolföreigar, som allt liv är uppbyggt krig, ka varieras i ästa det oädliga. Ma ka säga att kolföreigara utgör ett skelett som håller upp alla levade celler precis som vårt skelett är det som håller upp vår mäiskokropp. Me kolet är ite bara e byggste i allt levade uta är äve e viktig bärare av eergi mella levade orgaismer. Växte får si eergi frå sole, med vars hjälp de ka ta upp de viktiga byggstee kol i form av koldioxid. Detta kallas assimilatio. Kolet i koldioxide omvadlas u till socker, som lätt ka trasporteras rut i växte till de delar som behöver eergi. Eftersom det åtgår eergi att ta upp koldioxid så iebär detta, att allt som växte bygger upp med kolet äve det iehåller eergi i form av bude soleergi. Orgaismer som ite ka tillgodogöra sig soles stråligseergi, måste få si koleergi på aat sätt. Det valigaste är att äta adra orgaismer. Kolet har då två fuktioer, dels fugerar det som byggste och dels fugerar det som eergikälla för de ya orgaisme. Som eergikälla avger kolföreigara si eergi geom e kotrollerad förbräig ie i cellera, så kallad metabolism. I sambad med metabolisme förbrukas syre frå atmosfäre och koldioxid avges och ka då avädas på ytt av växtera. Kretsloppet är u slutet. Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

14 Kol bortförs ur kretsloppet Det fis fall då kolet ite igår i ågot kretslopp, uta istället förs bort ur eller tillförs kretsloppet. Exempel på är kol förs ur kretsloppet är är orgaismer ite äts upp av adra orgaismer så att kolet ka föras tillbaka till atmosfäre. Exempel på detta är mossar, där mossa och aa växtlighet växer ovapå de döda växtdelara frå tidigare år. Allt eftersom de döda växtdelara pressas ihop och sjuker lägre er, bildas det med tide stekol. Ett aat exempel är ute till havs där döda växt- och djurplakto sjuker till botte uta att brytas er av adra orgaismer. Med tide bildas stora sedimet och trycket ökar på de döda orgaismera, vilket med tide bildar aturgas och olja. I båda de här falle förs koldioxid bort ur kretsloppet och mägde tillgäglig koldioxid miskar successivt. Processe är lågsam och tar flera miljoer år (Beres, C. 2003). Kol tillförs kretsloppet Liksom att kol ka bortföras kretsloppet, ka det äve tillföras kretsloppet. Exempel på tillförsel är är tidigare bortfört kol, i form av ste- och brukol, aturgas och olja, så kallade fossila bräsle, förs upp till yta och förbräs. Förbräige ger koldioxid till atmosfäre och koldioxidhalte ökar succesivt (Beres, C. 2003). Nature apassar sig me ite sabbt Eftersom koldioxid är e klimatgas, som påverkar jordes värmebalas, iebär bortförsel och tillförsel av koldioxid till atmosfäre att jordes temperatur påverkas. Så läge förädrigara är lågsamma, vilket är fallet då kol bortförs ur kretsloppet, har de levade orgaismera möjlighet att apassa sig uda för uda. Me vid sabba förädrigar, som är fallet vid tillförsel av koldioxid geom förbräig av fossila bräsle uder ågra hudra år, så är det ite möjligt för orgaismera att apassa sig. Förädrigara blir så stora att de märks reda uder e geeratio (Beres, C. 2003). Fossila bräsle påverkar växthuseffekte biobräsle gör det ite För att koldioxidhalte i lufte ite skall påverkas, måste förbräig av kolhaltigt material ske i samma takt som det bildas. Varke fossilt eller biobräsle ka därför förbräas i högre takt ä det ybildas. Biobräsle ka alltså äve det tillföra kol till kolets kretslopp om skoge förbräs i högre takt ä de växer till varje år. Omvät ka skoge fugera som e kolsäka, om förbräige av skog sker i midre omfattig ä skoge växer till (Beres, C. & Holmgre, P., 2006). I Sverige är skogsbrukara skyldiga att återplatera skog efter avverkig, vilket iebär att det ite fis ågo större risk att uttaget uder e lägre period, är större ä återväxte. I Sverige är biobräsle därför koldioxideutrala (Naturvårdsverket) Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

15 Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

16 17 16 Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

17 Så produceras e bukett tulpaer Produktio av lök i Hollad I Hollad sker förädlige av tulpaera och ya sorter tas fram. Detta har ma gjort i flera hudra år och i Hollad är ma ledade på förädlig av tulpaer. När e sort har tagits fram skall de förökas och detta sker på stora åkrar utomhus. Förökige sker geom att tulpaera delar sig år frå år (Alverbäck, H., 2008). Metode är lågsam. När ma fått tillräckligt måga lökar för att både kua sälja och samtidigt fortsätta att producera ya lökar, ka försäljige av sorte börja. Lökar som skall säljas måste först växa till sig på åker i två år för att lagra ärig och solljusets eergi i de saftiga lökblade, samt för att bilda blomalag. Eergi och ärige aväder seda löke uder viter för att kua växa och blomma. På det här viset miskar ma behovet av att tillföra särskilt mycket ljuseergi är tulpae drivs fram till blom. På grud av lökväxtes låga behov av eegi på viter är de e mycket bra prydadsväxt ur miljösypukt just vitertid (Alverbäck, H., 2008). Detta isåg ma reda före oljas tid och det är därför som traditioe att driva fram lökväxter vitertid har uppstått. Det var helt ekelt för svårt, i vissa fall omöjligt, att producera adra blommade växter uder viter på grud av briste på värmeeergi och kostljus. När löke växt till sig uder vår och tidig sommar, skördas de och läggs i stora lådor. Därefter värmebehadlas löke e kort tid, för att de skall kua komma igåg att växa på viter. Efter värmebehadlige kyls löke till 9. Ju större lök desto mer eergi har löke och desto större och kraftigare blir blomma. Dessa lökar är dessutom ågot dyrare ä de midre. De sveska lökdrivara aväder så gott som geomgåede lökar med e omkrets på 11 cm och större, meda de hollädska tulpadrivara ormalt aväder ågot midre lökar som är cm i omkrets. E lök på cm ger e blomma som väger c.a 30 g (Eriksso, L. 2009). Drivig i Sverige Löke trasporteras u till lökdrivara i Sverige och lagras vidare där. Trasporte sker till största dele med lastbil. C.a 10% av lökara till Sverige trasporteras med lastbil till Sverige och lastas därefter om till tåg för trasporte iom Sverige. När det är dags tas löke fram uder höste och sätts i plastlådor om 100 lökar i varje låda. Löke sätts i lätt gödslad torv som täcks av ett tut lager sad för att förhidra att lökblomma seda smutsas er av torvpartiklar. Efter sättige placeras löke i kyl i 9 i e måad för att rota sig. När löke rotat sig säks temeprature till 7 i 4 veckor, 5 i 4 veckor och slutlige säks temperature till 2 i 4 veckor. Nu tas löke ut ur kyle och placeras i växthuset där det är Beroede på sort och temperatur tar det u 3-4 veckor för tulpae att växa till sig så att de är lagom stor att skörda (Alverbäck, H., Thorberg, D. & Eriksso, L., ). Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

18 Skörd Tulpae skördas geom att stjälke bryts av ere vid löke och läggs därefter i e skördelåda. Låda trasporteras till kyl för att seare sorteras och packas i kosumetförpackig. I Sverige säljs det mesta som buketter om 10 tulpaer. Butara förpackas atige i plastpåsar, papperspåsar eller plastark som sveps om bukette. Det är viktigt att förpackige ite sluter för hårt om bukette. Skulle de göra det kommer tulpaera att få krosskador är bukette sätts i vatte och tulpaera sväller. Bukettera placeras därefter i lådor av kartog, oftast ståede med 24 buketter i varje låda, me ka i vissa fall äve placeras liggade. Lådora ka vara atige öppa upptill eller helt sluta, vilket är midre valigt u för tide. Tide frå skörd tills dess att tulpaera levereras till grossist tar c.a 1-2 dyg i de flesta fall. Beroede på grossist och dess trasport till butik, ka det seda ta ytterligare 0-2 dyg ia tulpae år butike. Måga produceter levererar direkt till butik och tulpaera är då ormalt ite mer ä 1-2 dyg gamla. Bukettera trasporteras mestadels torrlagrade till grossist och butik. (Eriksso, L., 2009) Sorter och utbud I Sverige drivs det ugefär 190 olika sorters tulpaer och ige sort utgör mer ä 6,3% av de totala sveska produktioe, vilket iebär att utbudet är stort och varierat. Vissa sorter är bättre lämpade för drivig tidigt på säsoge och adra fugerar bättre uder våre, vilket iebär att ma ite skall förväta sig att kua köpa samma sort uder hela tulpasäsoge. (Alverbäck, H., ) Kylbehadlig D riv ig i v äx th us S kö rd av tul paer jauari februari ovem ber decem ber mars Pl aterig oktober septem ber augusti Tulpaåret jui maj april Städig & regörig juli Förberedelse iför ya säsoge Figur 1 är e illustratio över tulpaåret i Sverige Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

19 Skillad i tulpadrivig mella Hollad och Sverige Kvatiteter och företagsstorlek Tulpadrivige är mycket större i Hollad ä i Sverige, 1,3 miljarder lök mot c.a 160 miljoer lök, på grud av att de exporterar det mesta av produktioe. Detta har äve möjliggjort större företag, där det i Hollad fis företag som driver mella 50 och 100 miljoer lök (Johasso, A.-K., 2008) mot de största i Sverige som driver drygt 20 miljoer lök. Växtskyddsmedel Hollad har ett fuktigare klimat ä Sverige vilket iebär att svampagrepp är valiga där ä här. Detta gör att de hollädska tulpadrivara ormalt aväder mer medel mot svamp ä i Sverige. Äve klimatet i Hollad då tulpalöke odlas på frilad påverkar förekomste av sjukdomar uder drivige, äve i Sverige, vilket påverkar avädadet av växtskyddsmedel såa år. I Hollad är det valigare att löke betas (doppas i växtskyddsmedel) mot svampagrepp, vilket bara förekommer med de sveska löke i ågra få företag. Likaså förekommer det att lådora som löke drivs i steriliseras med kemikalier i Hollad, istället för med värme eller ige steriliserig alls. Sveska lådor steriliseras bara i ågot företag med kemikalier. (Johasso, A.-K., 2008) Det fis vissa företag i Sverige som ite aväder ågra växtskyddsmedel alls. (Alverbäck, H., 2009) Lökkvalitet De flesta hollädska lökdrivara väljer att driva e ågot midre lök ä de sveska, cm i omkrets, mot de sveska cm. (Eriksso, L. 2009) Skörd De hollädska tulpaera skördas ormalt c.a 1 dag seare ä de sveska, vilket iebär att de är ågot mer utslaga. Detta behöver ite påverka kvalitete egativt me det ställer större krav på att tulpaera hålls kylda uder hela trasportkedja frå odlig till butik, för att de ite skall förlora i kvalitet. (Eriksso, L. 2009) Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

20 21 20 Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

21 Tulpadrivige i Sverige 2009 Allmät om tulpadrivige i Sverige De sveska tulpadrivige är främst lokaliserad till Mälardale, Hallad och Skåe med eskilda stora företag i Lehovda, Sudsvall och Gävle. Storleke på företages areal för tulpadrivig varierar kraftigt, vilket åskådliggörs i diagram 4. De mista areale för tulpadrivig är m² och Storleksspridige blad Sveska blomsterlökgruppes tulpadrivare deltagade företag Växthusareal i kvadratmeter Största areale för tulpadrivig är på m Mista areale för tulpadrivig som deltagit i udersökige är på m 2. Mediaareale är på m 2. Medelareale är på m Företagets löpummer Diagram 4 visar storleke på de medverkade företage. Totalt står de medverkade företage för uppskattigsvis 74% av de totala försäljigsvolyme i Sverige. de största är m². Mediaareale är m² och medelareale är m². Medelproduktioe per företag beräkas uppgå till 7,2 miljoer tulpaer Försäljige sker på flera olika sätt, dels geom försäljig till grossister, me äve med ege leveras direkt till butik. De sveska tulpaera förpackas och säljs uder flera olika varumärke förutom företages ega am, så som Sigum, Äglamark, ICA, Platage och Iterflora. E del av tulpaera är äve KRAV-märkta. Uder 2008 uppskattas produktioe av tulpaer blad de itervjuade företage att uppgå till c.a 115 miljoer blommor. Eligt Jordbruksverkets statistik uppgick de totala mägde sveskdriva tulpalök till drygt 118 miljoer stycke 2006 (Jordbruksverkets statistikrapport 2008:3), me med take på att tulpadrivige har ökat de seaste åre, så borde de totala sveska produktioe vara äu ågot högre Totalt räkar ma med att det säljs 160 miljoer Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

22 tulpaer i Sverige uder året (Alverbäck, H., ). Uder 2009 kommer ma att driva ugefär 190 olika sorters tulpaer, där ige sort står för mer ä 6,3% av de totala sveska volyme (Alverbäck, H., ). De sveska tulpae och eergi De svarade företage har e total växthusyta för tulpadrivig på m² då de driver som mest tulpaer. I börja och slutet av säsoge är areale som tas i aspråk betydligt midre. Totalt bör de sveska areale för tulpaodlig ligga strax över m². Avädige av väv för att säka eergiavädige attetid är mycket hög iom tulpaodlige och uppgår till hela 97%. I diagram 5 visas avädige av rörlig väv År 2009 förvätas det åtgå 298 kwh eergi (värme, avfuktig och el) per tulpaer, vilket motsvarar 2,98 kwh/10-pack. I diagram 6 framgår att 77,5% av tulpaareale värms med föryelsebar eergi och att 16,3% av areale värms med fossil eergi De valigaste eergikällora 2009 är i fallade ordig: fjärrvärme frå föryelsebar eergi, pellets, spillvärme och flis. Tittar ma istället på hur måga företag som aväder de olika eergislage som huvudsaklig eergikälla, så får ma e aa fördelig. Då aväds föryelsebar eergi i bara 54% och de fossila eergi i hela 40% av företage. I diagram 7 visas eergiförsörjige fördelad på adele företag som aväder de olika eergikällora som huvudsaklig eergikälla. Det som i grude är itressat är hur mycket tulpaer som produceras med de olika eergikällora, vilket visas i diagram 8. Det visar sig då att adele tulpaer som produceras med de olika eergislage är betydligt större ä arealfördelige Avädige av väv blad Sveska blomsterlökgruppe 2009 Fördelat på areale för tulpadrivig Uta väv : 3% Med väv : 97% Adel av odligsareale som är täckt med väv Diagram 5 visar hur stor del av areale för tulpaproduktioe hos medlemmara i Sves ka blomsterlökgruppe som täcks av väv Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

23 för de olika eergislage eligt diagram 6. Räkat på produktioe står de föryelsebara eergi och värmepumpar för hela 86% av värmeförsörjige och de fossila utgör ebart 14%. Huvudsaklig eergikälla för Sveska blomsterlökgruppe 2009 Procetadel av areale för tulpadrivig och dess olika eergikällor Flis : 11,1% Värmepump : 6,3% Naturgas : 1,6% Tjockolja : 6,3% Tuolja : 8,4% Pellets : 24,1% Spillvärme : 15,8% Fjärrvärme-bio : 26,5% Huvudsaklig eergikälla för Sveska blomsterlökgruppe 2009 Diagram 6 visar hur stor adel av de sveska tulpaareale som värms med de olika eergikällora Huvudsaklig eergikälla för Sveska blomsterlökgruppe 2009 Procetadel av företage (15 st.) och deras olika eergikällor Naturgas : 7% Fjärrvärme-bio : 20% Tuolja : 20% Spillvärme : 7% Tjockolja : 13% Pellets : 20% Värmepump : 7% Flis : 7% Huvudsaklig eergikälla 2009 Diagram 7 visar hur stor adel av de sveska tulpadrivara som värmer med de olika eergikällora Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

24 Tulpadrivige fördelad på huvudeergislage 2009 Fjärrvärme-bio/värmepump : 38,0% Spillvärme : 15,6% Pellets : 21,9% Tuolja/aturgas : 9,1% Tjockolja : 5,0% Flis : 10,3% Adel tulpaer per eergislag Sveska blomsterlökgruppe 2009 Diagram 8 visar de olika eergikälloras adel av de totala tulpadrivige hos de medverkade företage. Skördemägde är baserad på atalet satta lök 2009 mius det svi som är ormalt för respektive företag och sort. Normalt geomsittligt svi är 10%. De sveska tulpae och koldioxide För att ge e rättvis bild av de sveska tulpaes klimatpåverka, är det ödvädigt att väga samma de olika eergislage i relatio till hur måga tulpaer som respektive eergislag producerar. Därefter räkas koldioxidekvivaletera ut. Det är måga faktorer i produktioe som alstrar klimatgaser och ågostas måste ma sätta gräse för vilka utsläpp som skall räkas med. I figur 2 visas e föreklad översikt över var gräse för utsläppe har satts i det här arbetet. Mägde klimatgaser som produceras etto av e geomsittlig svesk tulpa är 0,16 (kg CO 2 -ekvivaleter)/(10-pack tulpa) och åskådliggörs i tabell 1. Utsläppe av klimatpåverkade gaser varierar beroede på vilket bräsle som aväds vid produktioe. Detta framgår i tabell 2 och diagram 9. För biobräslea är det produktio av biobräslet, trasport av de färdiga produkte, gödselmedle och topplast med olja eller aturgas de kallaste dagara på året, som utgör e klimatbelastig, vilket resulterar i väldigt låga utsläpp mätt i koldioxidekvivaleter, 0,073 (kg CO₂-ekvivaleter)/(10-pack tulpa). De adra extreme är de tulpaer som har tu eldigsolja som huvudsaklig eergikälla, där klimatbelastige är 0,70 kg koldioxidekvivaleter per 10-pack tulpa. Någo koldioxidgödslig av tulpaer förekommer ite i Sverige. Vid tillverkig av kostgödsel, då främst kvävegödselmedel, frigörs också gaser som påverkar jordes temperatur. Utsläppe utgörs främst av re koldioxid vid framställig av ammoium och utsläpp av lustgas då ammoium omvadlas till itratkväve. (Lægreid, M., Bøckma, O.C. & Kaarstad, O ) Eftersom lustgases temperaturhöjade effekt är mycket högre ä de rea koldioxides Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

25 Emballage Växtskydd Elektr. Trasport Uppvärmig Produktio Trasport Kostgödsel CO2 till lufte Trasport Tillverkig av produktiosutrustig Grossist/butik Trasport Trasport Butik Trasport Kosumet Figur 2 visar e ekel översikt över de koldioxid som räkats med i det här arbetet. Utsläpp iom det rödfärgade området har räkats med. (310 g.g.r.), har äve små utsläpp av lustgas stor iverka på klimatet. (Hjelm- Wallé, Lea & Larsso, K ) Produktiosaläggiges ålder och utrustig har stor iverka på hur mycket klimatgaser som släpps ut, vid produktio av ammoium släpper de moderaste fabrike ut 0,450 kg CO 2 per kg producerad kväve meda de sämsta fabrike släpper ut så mycket som 2,060 kg CO 2 per kg producerad kväve. Omvadlige av ammoium till itrat släpper ite ut kol- Värmebidraget Varje eskilt eergislags bidrag till utsläppe av klimatgaser har beräkats utifrå hur måga tulpaer som producerats med det eergislaget. Därefter har de olika eergislages summor summerats och gett ett vägt medelvärde. Beräkigsgåge beskrivs i ekvatio 1: eergislag _ # eergislag _1 (%adel eergislag " utsläpp eergislag " eergi _ per _ ktulpa eergislag ) (Ekv. 1) där! %adel Eergislagets adel av tulpaproduktioe. (%) utsläpp Utsläppe av klimatgaser/kwh värmeeergi. Värdea har i huvudsak hämtats frå Uppeberg, S. et. al ((kg CO₂ekv./kWh) eergi_per_ktulpa eergiavädige för att producera tulpaer med det eergislaget. För föryelsebar eergi har ett geomsitt för samtliga föryelsebara eergislag aväts, 171,6 kwh/ ktulpa; för Eo1, 217,8 kwh/ktulpa, för Eo4 och aturgas har de geomsittliga värmeavädige för samtliga eergislag utom värmepump aväts, 184,6 kwh/ktulpa, på grud av att statistik sakas över hur mycket eergi som krävs med här eergislage. Siffra för värmepump redovisas ite här av sekretesskäl då det bara är ett företag som aväder värmepump. (kwh/ktulpa) Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig