Jonas Möller Nielsen. Rapporten är gjord för dubbelsidig utskrift!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jonas Möller Nielsen. Rapporten är gjord för dubbelsidig utskrift!"

Transkript

1 Joas Möller Nielse Rapporte är gjord för dubbelsidig utskrift!

2 Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig Joas Möller Nielse Cascada AB Georgs väg Rolfstorp Telefo: E-post: Hemsida: cascadaab.se Omslag och grafisk form: Joas Möller Nielse Foto och grafik där iget aat ages: Joas Möller Nielse Typsitt: Gulim, Eurostyle och Book Atiqua

3 Iehåll Förord 5 Sammafattig 7 Urval & svarsfrekves 11 Växthuseffekte 13 Växthuseffekte har iget med växthus att göra 13 Kolets kretslopp 13 Kol bortförs ur kretsloppet 14 Kolet tillförs kretsloppet 14 Nature apassar sig - me ite sabbt 14 Fossila bräsle påverkar klimatet biobräsle gör det ite 14 Så produceras e bukett tulpaer 17 Produktio av lök i Hollad 17 Drivig i Sverige 17 Skillad i tulpadrivig mella Hollad och Sverige 19 Tulpadrivige i Sverige De sveska tulpae och eergi 22 De sveska tulpae och koldioxide 24 Slutsats 28 Diskussio 31 Källförteckig 33 Bilaga 1 - Utförade 37 Bilaga 2 - Eergitabell 41

4 5 Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

5 Förord Debatte om pågåede klimatförädrigar som e följd av mäiskas utsläpp av klimatpåverkade gaser, har de seaste åre accelererat med resultatet att fler och fler brascher gör livscykelaalyser (LCA) med avseede på klimatpåverkade gaser, över sia produkter. Sveska blomsterlökgruppe, som driver drygt 70% av de c.a 160 miljoer tulpaer som säljs i Sverige varje år, och Sveskt Sigill tog uder höste 2008 ititiativet till e LCA över sveska tulpaer, med avseede på utsläppe av klimatpåverkade gaser. Målsättige var att dels kua erbjuda kudera bättre iformatio om de sveska tulpaera, me äve att de skall fugera som ett avstamp för det fortsatta miljöarbetet iom Sveska blomsterlökgruppe. Sveska blomsterlökgruppe och Sveskt Sigill har fiasierat arbetet. Arbetet har utförts av Cascada AB. Slutlige vill jag tacka alla medverkade företag som mycket frikostigt har delat med sig av sia företagsuppgifter. Uta brasches deltagade hade det här arbetet aldrig varit möjligt. Joas Möller Nielse Cascada AB April 2009 För frågor hävisas till: Klimatmärkig Blomsterlök Rapporte och metodik Sveskt Sigill Sveska blomsterlökgruppe Cascada AB LRF-GRO Georgs väg Stockholm Eva Aflo Rolfstorp Stockholm Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

6 76 Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

7 Sammafattig De itesiva debatte om det framtida klimatet har ökat behovet av relevata uppgifter över olika produkters klimatpåverka och det har aktualiserats ä mer u är Sveskt Sigill och KRAV gått ihop om att utveckla klimatmärkig av trädgårdsprodukter (KRAV, 2007). De här rapporte är därför ett komplemet till befitlig statistik, för att debatte skall ha aktuella siffror att utgå ifrå. Udersökige har skett geom telefoitervjuer med 15 tulpadrivare i Sveska blomsterlökgruppe. Tillsammas driver de mer ä 70% av de tulpaer som säljs i Sverige. De svarade företage har e total växthusyta för tulpadrivig på m² då de driver som mest tulpaer. I börja och slutet av säsoge är areale som tas i aspråk betydligt midre. Totalt bör de sveska areale för tulpaodlig ligga strax över m². Mediaareale för tulpadrivig blad de tillfrågade företage ligger på m 2 och medelareale ligger på m 2. Detta ebart räkat på växthusyta för tulpadrivig. Det mista företaget som deltagit i udersökige har e tulpaareal på m 2 och det största företaget har e tulpaareal på m 2. Uder 2009 värms 86% av tulpadrivige med biobräsle eller värmepump, och 14% får si värme frå fossila bräsle. (Diagram 1) De eergislag som u aväds är Flis Pellets Spillvärme Fjärrvärme frå biobräsle Naturgas Tuolja/eldigsolja Tjockolja El för drivig av värmepump På hela 97% av areale aväds väv som dras för attetid och reducerar effektbehovet med upp till 43% (AB Ludvig Svesso) och på årsbasis miskar eergiavädige med mella 20 och 30% (Möller Nielse, J. 2007). Det har varit e av målsättigara med rapporte att räka ut hur produktioe av e 10-pack svesk tulpa påverkar koldioxidbalase. Eftersom udersökige har fått i data om hur mycket av respektive eergislag som aväts tillsammas med uppgifter om tulpadrivige för respektive eergislag, har koldioxidutsläppet frå e 10-pack svesk tulpa kuat räkas fram. Koldioxidbelastige för e geomsitlig svesk 10-pack tulpa visas i diagram 2. Till detta skall utsläpp för lökodlige på frilad i Hollad, odligssubstrat och plastpåse läggas. De här studie visar att e svesk 10-pack tulpaer ger utsläpp av klimatgaser motsvarade 0,16 kg CO 2 -ekvivaleter, räkat på de sveska dele av Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

8 Adel fossil respektive icke fossil eergi i svesk tulpadrivig 2009 Adel av tulpaera som värms/avfuktas med olika eergislag Fossilt bräsle : 14% Eergikällor 2009 Biobräsle+spillvärme+värmepump : 86% Diagram 1 visar att de koldioxideutrala eergikälloras adel av de sveska tulpadrivige är hela 86% De fossila utgör 14%. produktioe, vilket skall jämföras med de hollädska som uppskattigsvis ligger på 0,42 kg CO 2 -ekvivaleter. E svesk bukett odlad med lätt eldigsolja hamar på 0,70 kg CO 2 -ekvivaleter, e motsvarade med föryelsebar eergi hamar på 0,073 kg CO 2 -ekvivaleter. Frakte av de hollädska tulpae ger ett större bidrag av klimatgaser ä löktrasporte på grud av att de färdiga tulpae är skrymmade i förhållade till lök. Äve om de hollädska tulpae skulle drivas med föryelsebar eergi skulle frakte frå Hollad till Sverige göra att de fortfarade ite ka kokurrera med e svesk tulpa som drivits upp med föryelsebar eergi. 98 Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

9 Utsläpp av CO 2 -ekvivaleter per 10-pack 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 (kg CO!-ekvivaleter)/10-pack Hollädsk Svesk, föryelsebar Svesk, geomsitt 10-pack tulpaer Teckeförklarig Värme Trasport Kostgödsel El Kartog Diagram 2 visar hur e sveskdrive tulpa står sig i relatio till e importerad hollädsk tulpa. Värdea gäller för e bukett om 10 tulpaer. Av diagramme framgår att frakte är e betydade post för de sveska tulpae som värms med föryelsebar eergi. Frakte av de hollädska tulpae ger ett större bidrag av klimatgaser ä löktrasporte på grud av att de färdiga tulpae är skrymmade i förhållade till lök. Äve om de hollädska tulpae skulle drivas med föryelsebar eergi skulle frakte frå Hollad till Sverige göra att de fortfarade ite ka kokurrera med e svesk tulpa som drivits upp med föryelsebar eergi. Bara fraktbidraget frå de hollädska tulpae är på 0,055 (kg CO 2e )/10-pack att jämföra med det totala bidraget frå de föryelsebara sveska tulpae som är på 0,075 (kg CO 2e )/10-pack. Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

10 11 10 Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

11 Urval & svarsfrekves Totalt har 15 företag kotaktats och samtliga har svarat. Samtliga deltagade företag är de medlemmar i Sveska blomsterlökgruppe som driver tulpaer. Av de itervjuade företage har samtliga medverkat, me ite alla hade uppgifter till samtliga frågor, främst gällde det hur mycket värmeeergi som aväds till tulpaera samt hur mycket eleergi som aväds för kylig, assimilatiosbelysig samt krigutrustig. Totalt fyra företag hade ige iformatio om hur mycket värmeeergi som åtgår för tulpadrivig och fem företag hade ige iformatio om hur mycket el som åtgick för tulpadrivige. Två företag har agivit e högre mägd salufärdiga tulpaer ä de har rapporterat i lök till Sveska blomsterlökgruppe, och ett företag har agivit att de kommer att sälja lika måga tulpaer som de köper lök. I dessa tre fall har mägde salufärdiga tulpaer sats till det atal lök som rapporterats till Sveska blomsterlökgruppe mius 10% i svi. Ett företag har rapporterat e väldigt låg siffra på sviet me där har företagets uppgift aväts. Företages agiva avädig av eergi, både värme och elektricitet, för tulpadrivig varierar stort, omräkat till eergi per tulpaer (ktulpa). Det företag som aväder mist eergi ligger på 119 kwh/ktulpa och det som aväder mest aväder 723 kwh/ktulpa. Medeleergiavädige ligger på 298 kwh/ktulpa. Siffrora över spridige i eergiavädig visas i diagram kwh/ktulpa Spridig i agive eergiavädig per tulpaer Geomsitt Diagram 3 visar de stora spridige i agive värmeeergiavädig hos ågra av de svarade företage. Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

12 Orsakera till de stora spridige ka vara flera. Flera företag ka ha dålig kotroll över hur mycket eergi som verklige går åt för just tulpadrivig. Detta blir särskilt svårt om tulpadrivige sker samtidigt med produktio av adra växter i företaget. Spridige ka vara så stor som iformatioe visar på grud av olika effektivitet i hur ytora utyttjas i företage. Vissa företag aväder odligssystem där ma odlar i två våigspla. Fördele med de här systeme är att växthusarea förblir oförädrad me produktioe fördubblas. E ökad avädig av elektricitet för assimilatiosbelysig krävs dock i de här type av system. Det skall poägteras att de som avviker mest både uppåt och eråt är förhålladevis små produceter av tulpaer, så därför får deras avädig ite särskilt stort geomslag i det sammavägda medelvärdet för e svesk tulpa. Eligt States Jordbruksverks statistik (Statistiskrapport 2008:3), drevs det 2006, tulplök i Sverige, vilket skall jämföras med Sveska blomsterlökgruppes totala drivig 2009 på kappt tulpalök. Utöver detta skall produktioe frå företag som ite igår i Sveska blomsterlökgruppe läggas till. Uppskattigsvis säljs det c.a 160 miljoer tulpaer i Sverige varje år (Alverbäck, H., 2008), vilket iebär att de udersökta företage står för c.a 75% av de totala tulpaförsäljige. Data samlades i uder december 2008 och jauari 2009 geom telefoitervjuer. I vissa fall har de medverkade företage återkommit med svar via e-post Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

13 Växthuseffekte Växthuseffekte har iget med växthus att göra Växthuseffekte har egetlige igetig med växthus att göra, me har kommit att betecka feomeet som iebär att jordatmosfäre är mer geomsläpplig för soles ikommade ljusstrålig ä de är för värmestrålige som jorde säder tillbaka till rymde. Resultatet blir att värme behålls på jorde och jorde blir därför varmare ä om atmosfäre ite fuits. Feomeet beskrevs reda 1824 av frasmae Joseph Fourier. (Beres, C. & Holmgre, P., 2006) Atmosfäres förmåga att reflektera tillbaka värmestrålige mot jorde ige, avgörs av dess sammasättig av olika gaser. Vissa gaser släpper igeom värmestrålig och adra reflekterar tillbaka de. Blad de gaser som reflekterar tillbaka värmestrålige och på så vis bidrar till klimateffekte och jordes temperaturhöjig hör: koldioxid, meta, dikväveoxid (lustgas), ozo, freoer och äve de yare köldmediera i kylkompressorer HFC eller fluorkolväte och vatteåga. E förädrig av atmosfäres sammasättig där iehållet av dessa föreigar ökar eller miskar, kommer alltså att öka respektive miska klimateffekte. De valigaste och viktigaste, klimatgase är koldioxid, på grud av att de förekommer i så stora mägder. (Beres, C. & Holmgre, P., 2006) Kolets kretslopp Kol är grude i allt levade på jorde det är de mest fudametala byggstee och de kolföreigar, som allt liv är uppbyggt krig, ka varieras i ästa det oädliga. Ma ka säga att kolföreigara utgör ett skelett som håller upp alla levade celler precis som vårt skelett är det som håller upp vår mäiskokropp. Me kolet är ite bara e byggste i allt levade uta är äve e viktig bärare av eergi mella levade orgaismer. Växte får si eergi frå sole, med vars hjälp de ka ta upp de viktiga byggstee kol i form av koldioxid. Detta kallas assimilatio. Kolet i koldioxide omvadlas u till socker, som lätt ka trasporteras rut i växte till de delar som behöver eergi. Eftersom det åtgår eergi att ta upp koldioxid så iebär detta, att allt som växte bygger upp med kolet äve det iehåller eergi i form av bude soleergi. Orgaismer som ite ka tillgodogöra sig soles stråligseergi, måste få si koleergi på aat sätt. Det valigaste är att äta adra orgaismer. Kolet har då två fuktioer, dels fugerar det som byggste och dels fugerar det som eergikälla för de ya orgaisme. Som eergikälla avger kolföreigara si eergi geom e kotrollerad förbräig ie i cellera, så kallad metabolism. I sambad med metabolisme förbrukas syre frå atmosfäre och koldioxid avges och ka då avädas på ytt av växtera. Kretsloppet är u slutet. Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

14 Kol bortförs ur kretsloppet Det fis fall då kolet ite igår i ågot kretslopp, uta istället förs bort ur eller tillförs kretsloppet. Exempel på är kol förs ur kretsloppet är är orgaismer ite äts upp av adra orgaismer så att kolet ka föras tillbaka till atmosfäre. Exempel på detta är mossar, där mossa och aa växtlighet växer ovapå de döda växtdelara frå tidigare år. Allt eftersom de döda växtdelara pressas ihop och sjuker lägre er, bildas det med tide stekol. Ett aat exempel är ute till havs där döda växt- och djurplakto sjuker till botte uta att brytas er av adra orgaismer. Med tide bildas stora sedimet och trycket ökar på de döda orgaismera, vilket med tide bildar aturgas och olja. I båda de här falle förs koldioxid bort ur kretsloppet och mägde tillgäglig koldioxid miskar successivt. Processe är lågsam och tar flera miljoer år (Beres, C. 2003). Kol tillförs kretsloppet Liksom att kol ka bortföras kretsloppet, ka det äve tillföras kretsloppet. Exempel på tillförsel är är tidigare bortfört kol, i form av ste- och brukol, aturgas och olja, så kallade fossila bräsle, förs upp till yta och förbräs. Förbräige ger koldioxid till atmosfäre och koldioxidhalte ökar succesivt (Beres, C. 2003). Nature apassar sig me ite sabbt Eftersom koldioxid är e klimatgas, som påverkar jordes värmebalas, iebär bortförsel och tillförsel av koldioxid till atmosfäre att jordes temperatur påverkas. Så läge förädrigara är lågsamma, vilket är fallet då kol bortförs ur kretsloppet, har de levade orgaismera möjlighet att apassa sig uda för uda. Me vid sabba förädrigar, som är fallet vid tillförsel av koldioxid geom förbräig av fossila bräsle uder ågra hudra år, så är det ite möjligt för orgaismera att apassa sig. Förädrigara blir så stora att de märks reda uder e geeratio (Beres, C. 2003). Fossila bräsle påverkar växthuseffekte biobräsle gör det ite För att koldioxidhalte i lufte ite skall påverkas, måste förbräig av kolhaltigt material ske i samma takt som det bildas. Varke fossilt eller biobräsle ka därför förbräas i högre takt ä det ybildas. Biobräsle ka alltså äve det tillföra kol till kolets kretslopp om skoge förbräs i högre takt ä de växer till varje år. Omvät ka skoge fugera som e kolsäka, om förbräige av skog sker i midre omfattig ä skoge växer till (Beres, C. & Holmgre, P., 2006). I Sverige är skogsbrukara skyldiga att återplatera skog efter avverkig, vilket iebär att det ite fis ågo större risk att uttaget uder e lägre period, är större ä återväxte. I Sverige är biobräsle därför koldioxideutrala (Naturvårdsverket) Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

15 Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

16 17 16 Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

17 Så produceras e bukett tulpaer Produktio av lök i Hollad I Hollad sker förädlige av tulpaera och ya sorter tas fram. Detta har ma gjort i flera hudra år och i Hollad är ma ledade på förädlig av tulpaer. När e sort har tagits fram skall de förökas och detta sker på stora åkrar utomhus. Förökige sker geom att tulpaera delar sig år frå år (Alverbäck, H., 2008). Metode är lågsam. När ma fått tillräckligt måga lökar för att både kua sälja och samtidigt fortsätta att producera ya lökar, ka försäljige av sorte börja. Lökar som skall säljas måste först växa till sig på åker i två år för att lagra ärig och solljusets eergi i de saftiga lökblade, samt för att bilda blomalag. Eergi och ärige aväder seda löke uder viter för att kua växa och blomma. På det här viset miskar ma behovet av att tillföra särskilt mycket ljuseergi är tulpae drivs fram till blom. På grud av lökväxtes låga behov av eegi på viter är de e mycket bra prydadsväxt ur miljösypukt just vitertid (Alverbäck, H., 2008). Detta isåg ma reda före oljas tid och det är därför som traditioe att driva fram lökväxter vitertid har uppstått. Det var helt ekelt för svårt, i vissa fall omöjligt, att producera adra blommade växter uder viter på grud av briste på värmeeergi och kostljus. När löke växt till sig uder vår och tidig sommar, skördas de och läggs i stora lådor. Därefter värmebehadlas löke e kort tid, för att de skall kua komma igåg att växa på viter. Efter värmebehadlige kyls löke till 9. Ju större lök desto mer eergi har löke och desto större och kraftigare blir blomma. Dessa lökar är dessutom ågot dyrare ä de midre. De sveska lökdrivara aväder så gott som geomgåede lökar med e omkrets på 11 cm och större, meda de hollädska tulpadrivara ormalt aväder ågot midre lökar som är cm i omkrets. E lök på cm ger e blomma som väger c.a 30 g (Eriksso, L. 2009). Drivig i Sverige Löke trasporteras u till lökdrivara i Sverige och lagras vidare där. Trasporte sker till största dele med lastbil. C.a 10% av lökara till Sverige trasporteras med lastbil till Sverige och lastas därefter om till tåg för trasporte iom Sverige. När det är dags tas löke fram uder höste och sätts i plastlådor om 100 lökar i varje låda. Löke sätts i lätt gödslad torv som täcks av ett tut lager sad för att förhidra att lökblomma seda smutsas er av torvpartiklar. Efter sättige placeras löke i kyl i 9 i e måad för att rota sig. När löke rotat sig säks temeprature till 7 i 4 veckor, 5 i 4 veckor och slutlige säks temperature till 2 i 4 veckor. Nu tas löke ut ur kyle och placeras i växthuset där det är Beroede på sort och temperatur tar det u 3-4 veckor för tulpae att växa till sig så att de är lagom stor att skörda (Alverbäck, H., Thorberg, D. & Eriksso, L., ). Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

18 Skörd Tulpae skördas geom att stjälke bryts av ere vid löke och läggs därefter i e skördelåda. Låda trasporteras till kyl för att seare sorteras och packas i kosumetförpackig. I Sverige säljs det mesta som buketter om 10 tulpaer. Butara förpackas atige i plastpåsar, papperspåsar eller plastark som sveps om bukette. Det är viktigt att förpackige ite sluter för hårt om bukette. Skulle de göra det kommer tulpaera att få krosskador är bukette sätts i vatte och tulpaera sväller. Bukettera placeras därefter i lådor av kartog, oftast ståede med 24 buketter i varje låda, me ka i vissa fall äve placeras liggade. Lådora ka vara atige öppa upptill eller helt sluta, vilket är midre valigt u för tide. Tide frå skörd tills dess att tulpaera levereras till grossist tar c.a 1-2 dyg i de flesta fall. Beroede på grossist och dess trasport till butik, ka det seda ta ytterligare 0-2 dyg ia tulpae år butike. Måga produceter levererar direkt till butik och tulpaera är då ormalt ite mer ä 1-2 dyg gamla. Bukettera trasporteras mestadels torrlagrade till grossist och butik. (Eriksso, L., 2009) Sorter och utbud I Sverige drivs det ugefär 190 olika sorters tulpaer och ige sort utgör mer ä 6,3% av de totala sveska produktioe, vilket iebär att utbudet är stort och varierat. Vissa sorter är bättre lämpade för drivig tidigt på säsoge och adra fugerar bättre uder våre, vilket iebär att ma ite skall förväta sig att kua köpa samma sort uder hela tulpasäsoge. (Alverbäck, H., ) Kylbehadlig D riv ig i v äx th us S kö rd av tul paer jauari februari ovem ber decem ber mars Pl aterig oktober septem ber augusti Tulpaåret jui maj april Städig & regörig juli Förberedelse iför ya säsoge Figur 1 är e illustratio över tulpaåret i Sverige Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

19 Skillad i tulpadrivig mella Hollad och Sverige Kvatiteter och företagsstorlek Tulpadrivige är mycket större i Hollad ä i Sverige, 1,3 miljarder lök mot c.a 160 miljoer lök, på grud av att de exporterar det mesta av produktioe. Detta har äve möjliggjort större företag, där det i Hollad fis företag som driver mella 50 och 100 miljoer lök (Johasso, A.-K., 2008) mot de största i Sverige som driver drygt 20 miljoer lök. Växtskyddsmedel Hollad har ett fuktigare klimat ä Sverige vilket iebär att svampagrepp är valiga där ä här. Detta gör att de hollädska tulpadrivara ormalt aväder mer medel mot svamp ä i Sverige. Äve klimatet i Hollad då tulpalöke odlas på frilad påverkar förekomste av sjukdomar uder drivige, äve i Sverige, vilket påverkar avädadet av växtskyddsmedel såa år. I Hollad är det valigare att löke betas (doppas i växtskyddsmedel) mot svampagrepp, vilket bara förekommer med de sveska löke i ågra få företag. Likaså förekommer det att lådora som löke drivs i steriliseras med kemikalier i Hollad, istället för med värme eller ige steriliserig alls. Sveska lådor steriliseras bara i ågot företag med kemikalier. (Johasso, A.-K., 2008) Det fis vissa företag i Sverige som ite aväder ågra växtskyddsmedel alls. (Alverbäck, H., 2009) Lökkvalitet De flesta hollädska lökdrivara väljer att driva e ågot midre lök ä de sveska, cm i omkrets, mot de sveska cm. (Eriksso, L. 2009) Skörd De hollädska tulpaera skördas ormalt c.a 1 dag seare ä de sveska, vilket iebär att de är ågot mer utslaga. Detta behöver ite påverka kvalitete egativt me det ställer större krav på att tulpaera hålls kylda uder hela trasportkedja frå odlig till butik, för att de ite skall förlora i kvalitet. (Eriksso, L. 2009) Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

20 21 20 Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

21 Tulpadrivige i Sverige 2009 Allmät om tulpadrivige i Sverige De sveska tulpadrivige är främst lokaliserad till Mälardale, Hallad och Skåe med eskilda stora företag i Lehovda, Sudsvall och Gävle. Storleke på företages areal för tulpadrivig varierar kraftigt, vilket åskådliggörs i diagram 4. De mista areale för tulpadrivig är m² och Storleksspridige blad Sveska blomsterlökgruppes tulpadrivare deltagade företag Växthusareal i kvadratmeter Största areale för tulpadrivig är på m Mista areale för tulpadrivig som deltagit i udersökige är på m 2. Mediaareale är på m 2. Medelareale är på m Företagets löpummer Diagram 4 visar storleke på de medverkade företage. Totalt står de medverkade företage för uppskattigsvis 74% av de totala försäljigsvolyme i Sverige. de största är m². Mediaareale är m² och medelareale är m². Medelproduktioe per företag beräkas uppgå till 7,2 miljoer tulpaer Försäljige sker på flera olika sätt, dels geom försäljig till grossister, me äve med ege leveras direkt till butik. De sveska tulpaera förpackas och säljs uder flera olika varumärke förutom företages ega am, så som Sigum, Äglamark, ICA, Platage och Iterflora. E del av tulpaera är äve KRAV-märkta. Uder 2008 uppskattas produktioe av tulpaer blad de itervjuade företage att uppgå till c.a 115 miljoer blommor. Eligt Jordbruksverkets statistik uppgick de totala mägde sveskdriva tulpalök till drygt 118 miljoer stycke 2006 (Jordbruksverkets statistikrapport 2008:3), me med take på att tulpadrivige har ökat de seaste åre, så borde de totala sveska produktioe vara äu ågot högre Totalt räkar ma med att det säljs 160 miljoer Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

22 tulpaer i Sverige uder året (Alverbäck, H., ). Uder 2009 kommer ma att driva ugefär 190 olika sorters tulpaer, där ige sort står för mer ä 6,3% av de totala sveska volyme (Alverbäck, H., ). De sveska tulpae och eergi De svarade företage har e total växthusyta för tulpadrivig på m² då de driver som mest tulpaer. I börja och slutet av säsoge är areale som tas i aspråk betydligt midre. Totalt bör de sveska areale för tulpaodlig ligga strax över m². Avädige av väv för att säka eergiavädige attetid är mycket hög iom tulpaodlige och uppgår till hela 97%. I diagram 5 visas avädige av rörlig väv År 2009 förvätas det åtgå 298 kwh eergi (värme, avfuktig och el) per tulpaer, vilket motsvarar 2,98 kwh/10-pack. I diagram 6 framgår att 77,5% av tulpaareale värms med föryelsebar eergi och att 16,3% av areale värms med fossil eergi De valigaste eergikällora 2009 är i fallade ordig: fjärrvärme frå föryelsebar eergi, pellets, spillvärme och flis. Tittar ma istället på hur måga företag som aväder de olika eergislage som huvudsaklig eergikälla, så får ma e aa fördelig. Då aväds föryelsebar eergi i bara 54% och de fossila eergi i hela 40% av företage. I diagram 7 visas eergiförsörjige fördelad på adele företag som aväder de olika eergikällora som huvudsaklig eergikälla. Det som i grude är itressat är hur mycket tulpaer som produceras med de olika eergikällora, vilket visas i diagram 8. Det visar sig då att adele tulpaer som produceras med de olika eergislage är betydligt större ä arealfördelige Avädige av väv blad Sveska blomsterlökgruppe 2009 Fördelat på areale för tulpadrivig Uta väv : 3% Med väv : 97% Adel av odligsareale som är täckt med väv Diagram 5 visar hur stor del av areale för tulpaproduktioe hos medlemmara i Sves ka blomsterlökgruppe som täcks av väv Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

23 för de olika eergislage eligt diagram 6. Räkat på produktioe står de föryelsebara eergi och värmepumpar för hela 86% av värmeförsörjige och de fossila utgör ebart 14%. Huvudsaklig eergikälla för Sveska blomsterlökgruppe 2009 Procetadel av areale för tulpadrivig och dess olika eergikällor Flis : 11,1% Värmepump : 6,3% Naturgas : 1,6% Tjockolja : 6,3% Tuolja : 8,4% Pellets : 24,1% Spillvärme : 15,8% Fjärrvärme-bio : 26,5% Huvudsaklig eergikälla för Sveska blomsterlökgruppe 2009 Diagram 6 visar hur stor adel av de sveska tulpaareale som värms med de olika eergikällora Huvudsaklig eergikälla för Sveska blomsterlökgruppe 2009 Procetadel av företage (15 st.) och deras olika eergikällor Naturgas : 7% Fjärrvärme-bio : 20% Tuolja : 20% Spillvärme : 7% Tjockolja : 13% Pellets : 20% Värmepump : 7% Flis : 7% Huvudsaklig eergikälla 2009 Diagram 7 visar hur stor adel av de sveska tulpadrivara som värmer med de olika eergikällora Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

24 Tulpadrivige fördelad på huvudeergislage 2009 Fjärrvärme-bio/värmepump : 38,0% Spillvärme : 15,6% Pellets : 21,9% Tuolja/aturgas : 9,1% Tjockolja : 5,0% Flis : 10,3% Adel tulpaer per eergislag Sveska blomsterlökgruppe 2009 Diagram 8 visar de olika eergikälloras adel av de totala tulpadrivige hos de medverkade företage. Skördemägde är baserad på atalet satta lök 2009 mius det svi som är ormalt för respektive företag och sort. Normalt geomsittligt svi är 10%. De sveska tulpae och koldioxide För att ge e rättvis bild av de sveska tulpaes klimatpåverka, är det ödvädigt att väga samma de olika eergislage i relatio till hur måga tulpaer som respektive eergislag producerar. Därefter räkas koldioxidekvivaletera ut. Det är måga faktorer i produktioe som alstrar klimatgaser och ågostas måste ma sätta gräse för vilka utsläpp som skall räkas med. I figur 2 visas e föreklad översikt över var gräse för utsläppe har satts i det här arbetet. Mägde klimatgaser som produceras etto av e geomsittlig svesk tulpa är 0,16 (kg CO 2 -ekvivaleter)/(10-pack tulpa) och åskådliggörs i tabell 1. Utsläppe av klimatpåverkade gaser varierar beroede på vilket bräsle som aväds vid produktioe. Detta framgår i tabell 2 och diagram 9. För biobräslea är det produktio av biobräslet, trasport av de färdiga produkte, gödselmedle och topplast med olja eller aturgas de kallaste dagara på året, som utgör e klimatbelastig, vilket resulterar i väldigt låga utsläpp mätt i koldioxidekvivaleter, 0,073 (kg CO₂-ekvivaleter)/(10-pack tulpa). De adra extreme är de tulpaer som har tu eldigsolja som huvudsaklig eergikälla, där klimatbelastige är 0,70 kg koldioxidekvivaleter per 10-pack tulpa. Någo koldioxidgödslig av tulpaer förekommer ite i Sverige. Vid tillverkig av kostgödsel, då främst kvävegödselmedel, frigörs också gaser som påverkar jordes temperatur. Utsläppe utgörs främst av re koldioxid vid framställig av ammoium och utsläpp av lustgas då ammoium omvadlas till itratkväve. (Lægreid, M., Bøckma, O.C. & Kaarstad, O ) Eftersom lustgases temperaturhöjade effekt är mycket högre ä de rea koldioxides Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

25 Emballage Växtskydd Elektr. Trasport Uppvärmig Produktio Trasport Kostgödsel CO2 till lufte Trasport Tillverkig av produktiosutrustig Grossist/butik Trasport Trasport Butik Trasport Kosumet Figur 2 visar e ekel översikt över de koldioxid som räkats med i det här arbetet. Utsläpp iom det rödfärgade området har räkats med. (310 g.g.r.), har äve små utsläpp av lustgas stor iverka på klimatet. (Hjelm- Wallé, Lea & Larsso, K ) Produktiosaläggiges ålder och utrustig har stor iverka på hur mycket klimatgaser som släpps ut, vid produktio av ammoium släpper de moderaste fabrike ut 0,450 kg CO 2 per kg producerad kväve meda de sämsta fabrike släpper ut så mycket som 2,060 kg CO 2 per kg producerad kväve. Omvadlige av ammoium till itrat släpper ite ut kol- Värmebidraget Varje eskilt eergislags bidrag till utsläppe av klimatgaser har beräkats utifrå hur måga tulpaer som producerats med det eergislaget. Därefter har de olika eergislages summor summerats och gett ett vägt medelvärde. Beräkigsgåge beskrivs i ekvatio 1: eergislag _ # eergislag _1 (%adel eergislag " utsläpp eergislag " eergi _ per _ ktulpa eergislag ) (Ekv. 1) där! %adel Eergislagets adel av tulpaproduktioe. (%) utsläpp Utsläppe av klimatgaser/kwh värmeeergi. Värdea har i huvudsak hämtats frå Uppeberg, S. et. al ((kg CO₂ekv./kWh) eergi_per_ktulpa eergiavädige för att producera tulpaer med det eergislaget. För föryelsebar eergi har ett geomsitt för samtliga föryelsebara eergislag aväts, 171,6 kwh/ ktulpa; för Eo1, 217,8 kwh/ktulpa, för Eo4 och aturgas har de geomsittliga värmeavädige för samtliga eergislag utom värmepump aväts, 184,6 kwh/ktulpa, på grud av att statistik sakas över hur mycket eergi som krävs med här eergislage. Siffra för värmepump redovisas ite här av sekretesskäl då det bara är ett företag som aväder värmepump. (kwh/ktulpa) Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik Föreläsig 3 732G04: Surveymetodik Dages föreläsig Obudet slumpmässigt urval (OSU) Populatiosparametrar och stickprovsstatistikor Vätevärdesriktighet Ädliga och oädliga populatioer Medelvärde, adel Kofidesitervall

Läs mer

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005 Dr 1345/01/2005 Föreskrift om publicerig av yckeltal för elätsverksamhete Utfärdad i Helsigfors de 2. december 2005 Eergimarkadsverket har med stöd av 3 kap. 12 3 mom. i elmarkadslage (386/1995) av de

Läs mer

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd Iformatiostekologi Tom Smedsaas 10 augusti 016 Geomsittligt sökdjup i biära sökträd Detta papper visar att biära sökträd som byggs upp av slumpmässiga data är bra. Beteckigar och defiitioer Defiitio De

Läs mer

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26 Avdelige för elektriska eergisystem EG225 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårtermie 25 Tetame 9 mars, 8: 2:, Q22, Q26 Istruktioer Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt att också

Läs mer

Enkät inför KlimatVardag

Enkät inför KlimatVardag 1 Ekät iför KlimatVardag Frågora hadlar om dia förvätigar på och uppfattigar om projektet, samt om hur det ser ut i ditt/ert hushåll idag. Ekäte är uderlag för att hushållet ska kua sätta rimliga och geomförbara

Läs mer

Jonas Möller Nielsen. ä ö

Jonas Möller Nielsen. ä ö Jonas Möller Nielsen ä ö Energin i svensk växthusgrönsaksodling 2009 2009 Jonas Möller Nielsen Cascada AB Georgs väg 1 430 16 Rolfstorp Telefon: 0709-68 63 93 Hemsida: cascadaab.se E-post: jonas.moller.nielsen@cascadaab.se

Läs mer

Extrem prestanda Nu utan BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER

Extrem prestanda Nu utan BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER Extrem prestada Nu uta BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER Formar för kall och varm mat BPA-fritt kommersiellt produktsortimet för livsmedelsservice Rubbermaid Commercial har

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

2015-10-22. Ca 415.000m 3 = 600.000 ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad.

2015-10-22. Ca 415.000m 3 = 600.000 ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad. Masshaterig Ca 415.000m 3 = 600.000 to Dessa mägder ska Stockholms Stad trasportera varje måad. The Capital of Scadiavia Sida 2 Till varje km väg som ska byggas behövs ytor på ca 4000m 2 för: Etablerig

Läs mer

TRIBECA Finansutveckling

TRIBECA Finansutveckling TRIBECA Rådgivare iom fiasiella helhetslösigar TRIBECA a s k r e i v g S f a s k r i e v g S f g g r r e e a r a r e e i i f f TRIBECA s målsättig är att bidra med råd & produkter som hela tide gör att

Läs mer

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart KOD: Kurskod: PC106/PC145 Kurs 6: Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 3/8 014 Hel- och halvfart VT 14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare:

Läs mer

Allmänna avtalsvillkor för konsument

Allmänna avtalsvillkor för konsument Godkäare 7.2 Kudakuta Godkät Kommuikatio Distributio Kudservice Kommuikatio, deltagade och samråd Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras av fjärrvärme Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras

Läs mer

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Borel-Cantellis sats och stora talens lag Borel-Catellis sats och stora tales lag Guar Eglud Matematisk statistik KTH Vt 2005 Iledig Borel-Catellis sats är e itressat och avädbar sats framför allt för att bevisa stora tales lag i stark form. Vi

Läs mer

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Sveby står för Stadardisera och verifiera eergiprestada i byggader och är ett

Läs mer

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor Kosoliderad versio av Styrelses för ackrediterig och tekisk kotroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkig av färdigförpackade varor Rubrike har dea lydelse geom (STAFS 2008:11) Ädrig iförd: t.o.m.

Läs mer

Introduktion till statistik för statsvetare

Introduktion till statistik för statsvetare "Det fis iget så praktiskt som e bra teori" November 2011 Bakgrud Stadardiserig E saolikhetsekvatio Kosekves av stora tales lag Stora tales lag ger att är slumpvariablera X i är oberoede, med e och samma

Läs mer

Markanvisningsavtal för och försäljning av fastigheten Gesällen 25

Markanvisningsavtal för och försäljning av fastigheten Gesällen 25 TJÄNSTSKRIVLS Hadläggare atum Äredebeteckig Johaa Kidqvist -05- KS /05 50 Kommufullmäktige Markavisigsavtal för och försäljig av fastighete Gesälle 5 Förslag till beslut Kommufullmäktige godkäer förslag

Läs mer

Ny lagstiftning från 1 januari 2011

Ny lagstiftning från 1 januari 2011 Ny lagstiftig frå 1 jauari 2011 1. Ny lag lage om allmäyttiga kommuala bostadsaktiebolag 2. Förädrigar i hyreslage De ya lagstiftige - Bakgrud Klicka här för att ädra format på uderrubrik i bakgrude q

Läs mer

Samtal med Karl-Erik Nilsson

Samtal med Karl-Erik Nilsson Samtal med Karl-Erik Nilsso,er Ert av Svesk Tidskrifts redaktörer, Rolf. Ertglud, itejuar här Karl-Erik Nilsso, ar kaslichej på TCO och TCO:s represetat ed i litagarfodsutredige. er e t or så å g. ). r

Läs mer

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys Luds tekiska högskola Matematikcetrum Matematisk statistik STATISTISKA METODER FÖR SÄKERHETSANALYS FMS065, HT-15 Datorövig 2 Fördeligar iom säkerhetsaalys I dea datorövig ska vi studera ågra grudläggade

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe ER-modellerig Programutvecklig Förstudie, behovsaalys Programdesig, databasdesig Implemetatio Programdesig, databasdesig Databasdesig Koceptuell desig Koceptuell

Läs mer

Sydkraft Nät AB, Tekniskt Meddelande för Jordningsverktyg : Dimensionering, kontroll och besiktning

Sydkraft Nät AB, Tekniskt Meddelande för Jordningsverktyg : Dimensionering, kontroll och besiktning ydkraft Nät AB, Tekiskt Meddelade för Jordigsverktyg : Dimesioerig, kotroll och besiktig 2005-04-26 Författare NUT-050426-006 Krister Tykeso Affärsområde Dokumettyp Dokumetam Elkrafttekik Rapport 1(6)

Läs mer

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande ISO 26000 E stadard om socialt Reio Fridh, Sesus Vice ordförade Sveska ISO 26 000 kommitté 2010-11-26 ISO 26000 Guidace o social resposibility ISO 26000 Vägledig för Socialt 2 Markade förädras sabbt Allt

Läs mer

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014 MARKNADSPLAN Kugälvs kommu 2010-2014 Fastställd av KF 2010-06-17 1 Iehåll Varför e markadspla? 3 Mål och syfte 4 Markadsförutsättigar 5 Processer, styrig och orgaisatio 6 Politisk styrig 7 Politisk styrig,

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl. 09.00-13.00

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl. 09.00-13.00 0.01.007 Tetame i Statistik, STA A13 Deltetame, 5p 0 jauari 007, kl. 09.00-13.00 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formel- och tabellsamlig (skall retureras) samt miiräkare. Asvarig lärare: Haah Hall Övrigt:

Läs mer

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum Parkerigs- och hadelsutredig Kristiastad cetrum Del 1: Parkerigsstrategi, kompletterade iveterig 2011-11-21 Beställare Kristiastad kommu Aders Magusso Joha Gomér Lars Nyström Atkis Simo Radahl, Atkis Eli

Läs mer

Bilaga 1 Formelsamling

Bilaga 1 Formelsamling 1 2 Bilaga 1 Formelsamlig Grudbegre, resultatlaerig och roduktkalkylerig Resultat Itäkt - Kostad Lösamhet Resultat Resursisats TTB Täckigsgrad (TG) Totala itäkter TB Säritäkt Divisioskalkyl är de eklaste

Läs mer

Förena Förbättra Förändra

Förena Förbättra Förändra Lässamordig ANDT Förea Förbättra Förädra Lässamordara för ANDT-frågor arbetar med olika förebyggade åtgärder iom alkolhol- och drogområdet. I vår lässamordarroll igår att förverkliga de politiska mål som

Läs mer

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet? Statistisk aalys Vilka slutsatser ka dras om populatioe med resultatet i stickprovet som grud? Hur säkra uttalade ka göras om resultatet? Mats Guarsso Tillämpad matematik III/Statistik - Sida 83 Exempel

Läs mer

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts: Webprogrammerig och databaser Koceptuell datamodellerig med Etitets-Relatiosmodelle Begrepps-modellerig Mål: skapa e högivå-specifikatio iformatiosiehållet i database Koceptuell modell är oberoede DBMS

Läs mer

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör 2010-06-28 Pla för hasselmus vid radis, Sparsör Bakgrud och syfte E pla för hasselmus har tagits fram i sambad med detaljplaeläggig av fastighet radis 1:4 i Sparsör, Borås Stad. Detaljpla syftar till att

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1(10) Svar lämat av (kommu, ladstig, orgaisatio etc.): Remiss Remissvar lämas i kolume Tillstyrkes term och Tillstyrkes (iitio) och evetuella sypukter skrivs i kolume Sypukter. Begreppe redovisas i Socialstyrelses

Läs mer

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 16/6 till och med 17/8 2014. www.skelleftebuss.se Tel.

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 16/6 till och med 17/8 2014. www.skelleftebuss.se Tel. Iformatio Dessa biljetter ka köpas på busse; - Ekelbiljett, ige fri övergåg till stadsbussara. - Rabattkort, rabatterade resor med ca 20 %, valfritt atal resor frå 6 resor och uppåt. - Periodkort, gäller

Läs mer

Östersjön är ett unikt men hotat hav. Efter den här lektionen kommer du att veta:

Östersjön är ett unikt men hotat hav. Efter den här lektionen kommer du att veta: Östersjöambassadör Östersjö är ett uikt me hotat hav. Efter de här lektioe kommer du att veta: vilke betydelse Östersjö har som ekosystem varför Östersjö är ett hotat hav vad du ka göra för att rädda Östersjö

Läs mer

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården Järvägsutredig med miljökosekvesbeskrivig Hambaa Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobagårde Utställigshadlig 2011-03-04 Yta för bild eller möster Titel: Järvägsutredig Hambaa Göteborg dele Eriksbergsmotet

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 3. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 3. strömningslära, miniräknare. Exempeltetame 3 (OBS! De a te ta m e ga vs i a ku rse delvis bytte i eh å ll. Vis s a u ppgifter s om i te lä gre ä r a ktu ella h a r dä rför ta gits bort, vilket m edför a tt poä gs u m m a ä r < 50.

Läs mer

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}: CD58 FOMEA SPÅK, AUTOMATE, OCH BEÄKNINGSTEOI, 5 p JUNI 25 ÖSNINGA EGUJÄA SPÅK (8p + 6p). DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följade NFA över alfabetet {,}:, a) kovertera ovaståede till e miimal

Läs mer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I MS-A0409 Grudkurs i diskret matematik Sammafattig, del I G. Gripeberg Aalto-uiversitetet 2 oktober 2013 G. Gripeberg (Aalto-uiversitetet) MS-A0409 Grudkurs i diskret matematiksammafattig, del 2Ioktober

Läs mer

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som Aritmetiska summor Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som, 4, 6, 8, 10, 1, 14, 000, 1996, 199, 1988, 0.1, 0., 0.3, 0.4, för vilka differese mella på varadra följade tal kostat. Aritmetiska summor

Läs mer

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol.

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol. Välj att flytta dia Utyttja di flytträtt om du ka. Det är Privata Affärers råd u är regeriges tillfälliga flyttstopp hävs de 1 maj. Flyttstoppet ifördes i februari i fjol som e direkt följd av Damarksmålet.

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Stadsvikes VC Syfte med deltagadet i Geombrott Att öka tillite och trygghete till de vård som bedrivs i det ega hemmet för de palliativa patiete. Teammedlemmar Eva Lidström eva.lidstrom@ll.se Viktoria

Läs mer

Försöket med trängselskatt

Försöket med trängselskatt STATISTISKA CENTRALBYRÅN m 1(5). Nilo Trägelkatt Förlag frå Ehete för pritatitik Ehete för pritatitik förelår att å kallad trägelkatt ka täcka i KI frå och med idex aveede jauari 26. Trägelkatte ave då

Läs mer

god stiftelsepraxis www.saatiopalvelu.fi

god stiftelsepraxis www.saatiopalvelu.fi god stiftelsepraxis SÄÄTIÖIDEN JA RAHASTOJEN NEUVOTTELUKUNTA RY DELEGATIONEN FÖR STIFTELSER OCH FONDER RF www.saatiopalvelu.fi 1 Cotets God stiftelsepraxis 1 Iledig 3 2 God stiftelsepraxis 3 Stipedier

Läs mer

Linköping University Tentamen TEN1 vt 2011 Kurs TMMV09 Johan Hedbrant 2011-05-25

Linköping University Tentamen TEN1 vt 2011 Kurs TMMV09 Johan Hedbrant 2011-05-25 Liköpig Uiversity etame EN vt 0 Joha edbrat 0-05-5 eoridel. I kg helt torr ved fis eligt e valig formel 9. MJ eergi. Om dea mägd ved ligger i fukt lagom läge väger de kg, där hälfte av vikte är fukt. Om

Läs mer

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen Lärarhadledig Att bli kvitt virus och suva - När Lisa blev av med förkylige För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se 1 Iledig Atibiotikaresistes är ett växade problem

Läs mer

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed Föroreade område Årsredovisig Örserumsvike Birgit Fleig Auktoriserad revisor Sustaiability Director birgit.fleig@se.ey.com 19 september 2005 1 2 Årsredovisigslage och god redovisigssed Föroreade område

Läs mer

Många tror att det räcker

Många tror att det räcker Bästa skyddet Måga vet ite hur familje drabbas ekoomiskt om ågo dör eller blir allvarligt sjuk. Här berättar Privata Affärer vilket skydd du har och hur du ka förbättra det. Av Aika Rosell och Igrid Kidahl

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe Databasdesig Förstudie, behovsaalys ER-modellerig Kravspecifikatio För att formulera e kravspecifikatio: Idetifiera avädare Studera existerade system Vad

Läs mer

Ångfärjan eller Oceanpiren? Stadsbyggnadsförvaltningen Inledande lokaliseringsstudie av kongress/hotel center i centrala Helsingborg 2008-04-28

Ångfärjan eller Oceanpiren? Stadsbyggnadsförvaltningen Inledande lokaliseringsstudie av kongress/hotel center i centrala Helsingborg 2008-04-28 Ågfärja eller Oceapire? Stadsbyggadsförvalti Iledade lokaliserigsstudie av kogress/hotel ceter i cetrala Helsigborg 2008-04-28 Bakgrud Utredigar som ligr till uderlag för Stadsbyggadsförvaltis iledade

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 mars 2004, klockan

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 mars 2004, klockan Karlstads uiversitet Istitutioe för iformatiostekologi Avdelige för Statistik Tetame i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäg) 6 mars 004, klocka 14.00-19.00 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formelsamlig (med

Läs mer

Identfiera orsaker och ge förslag på åtgärder och resultatmått Åtgärdstyp Ska risken åtgärdas genom att orsaken: Bakomliggande orsaker

Identfiera orsaker och ge förslag på åtgärder och resultatmått Åtgärdstyp Ska risken åtgärdas genom att orsaken: Bakomliggande orsaker Risk (möjlighet att e egativ RiskID Beskrivig av risk 4.1 R1 Öskemåle kommer osorterat och geererar måga aalyser - ökad arbetsisats och kostader Ma hittar ite 4.1 R2 produktera i lista 4.2 R3 Svårigheter

Läs mer

Intervallskattning. c 2005 Eric Järpe Högskolan i Halmstad. Antag att vi har ett stickprov x 1,..., x n på X som vi vet är N(µ, σ) men vi vet ej

Intervallskattning. c 2005 Eric Järpe Högskolan i Halmstad. Antag att vi har ett stickprov x 1,..., x n på X som vi vet är N(µ, σ) men vi vet ej Itervallskattig c 005 Eric Järpe Högskola i Halmstad Atag att vi har ett stickprov x,..., x på X som vi vet är Nµ, σ me vi vet ej värdet av µ = EX. Då ka vi beräka x, vvr skattig av µ. För att få reda

Läs mer

Kommunstyrelsens planutskott

Kommunstyrelsens planutskott KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Reviderad 8 jui 2015 Kommustyrelses plautskott Tid Tisdage de 9 jui 2015 kl. 10:00 Plats KS-sale, stadshuset Eligt uppdrag Aette Mellström Föredragigslista Val av protokollsjusterare

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I Föreläsig 5 732G04 Surveymetodik 732G19 Utredigskuskap I Dages föreläsig Klusterurval Estegs klusterurval Tvåstegs klusterurval Klusterurval med PPS 2 Klusterurval De urvalsdesiger som diskuterats hittills

Läs mer

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3 Äkteskap& samboförhållade Huvudregel eligt sambolage är att bostad och bohag, som skaffats för Är i ekoomiskt jämställda, det vill säga har ugefär lika stora skulder eller tillgågar, har det kaske ite

Läs mer

Lektion 3 Kärnan Bindningsenergi och massdefekt

Lektion 3 Kärnan Bindningsenergi och massdefekt Lektio 3 Kära Bidigseergi och assdefekt Några begre och beteckigar Nuklid Nukleo Isotoer Isobarer Masstal A Atouer Z E ato ed ett bestät atal rotoer och eutroer. Beteckas ofta A ed skrivsättet Z Xx där

Läs mer

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1 Duo HOME Duo OFFICE Programmerigs maual SE 65.044.20-1 INNEHÅLL Tekiska data Sida 2 Motage Sida 3-5 Programmerig Sida 6-11 Admiistrerig Sida 12-13 Hadhavade Sida 14-16 TEKNISKA DATA TEKNISK SPECIFIKATION

Läs mer

Tentamen i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22

Tentamen i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22 Tetame i EG2050/2C1118 Systemplaerig, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22 Tillåta hjälpmedel Vid dea tetame får följade hjälpmedel avädas: Miiräkare uta iformatio med akytig till kurse. E hadskrive, ekelsidig

Läs mer

Utlandskyrkans krisberedskap

Utlandskyrkans krisberedskap Utladskyrkas krisberedskap hadbok för beredskapsplaerig Kyrkokasliet Uppsala Sveska kyrkas kriscetrum 2 Kotaktiformatio veska kyrka i utladet S Kyrkokasliet 751 70 Uppsala Tel. 018-16 95 00 www.sveskakyrka.se

Läs mer

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på?

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på? SveTys Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2 Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2008 SveTys, Uta Schulz, Reibek 3 Iledig När ma gör affärer i Tysklad eller

Läs mer

Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PC106/PC145 Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 4/5 014 Hel- och halvfart VT14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare: Niklas Frasso

Läs mer

För rörformiga instrument, slangar och liknande krävs speciella insatser för genomspolning för att få ett fullgott resultat.

För rörformiga instrument, slangar och liknande krävs speciella insatser för genomspolning för att få ett fullgott resultat. Sida 1 av 6 Avisig för kvalitetssäkrig av spol- och diskdesifektorer 141203 Avisig primärvård Föremål och istrumet avsedda för flergågsbruk ska regöras och desifekteras efter avädig i e värmedesifektor.

Läs mer

CONSTANT FINESS SUNFLEX

CONSTANT FINESS SUNFLEX Luex terrassarkiser. Moterigs- och bruksavisig CONSTNT FINESS SUNFLEX 5 6 Markises huvudkopoeter och ått Placerig av kobikosol rklockor och justerig Parallelljusterig vädig och skötsel Huvudkopoeter och

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl Karlstads uiversitet Istitutioe för iformatiostekologi Avdelige för statistik Tetame i Statistik, STA A13 Deltetame, 5p 5 jui 004, kl. 09.00-13.00 Tillåta hjälpmedel: Asvarig lärare: Övrigt: Bifogad formel-

Läs mer

Marknaden för PPM-förvaltning

Marknaden för PPM-förvaltning Nu är goda PPM- I dag fis det måga företag som vill placera dia PPM-pegar. Me du ska vara försiktig ofta kostar det mer ä det smakar. Markade för PPM-förvaltig har vuxit kraftigt det seaste året. Nu fis

Läs mer

välkommen till Bröderna Lejonhjärta nyhet!

välkommen till Bröderna Lejonhjärta nyhet! yhet! Brödera Lejohjärta Illustratio Igrid Vag Nyma / Saltkråka AB välkomme till Vi har öppet alla dagar frå 20 maj till 28 augusti samt helgöppet hela september. Uder höste har vi öppet vissa veckodagar

Läs mer

Stadsbyggande och farligt gods

Stadsbyggande och farligt gods Stadsbyggade och farligt gods Dialog-pm 2004:2 Aktualiserig av Översiktspla 2000 Malmö Stadsbyggadskotor mars 2004 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Sammafattig Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade

Läs mer

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35) Brödera fara väl vilse ilad (epistel r 35) Text musik: Carl Michael Bellma Teor 1 8 6 Arr: Eva Toller 2008 Teor 2 6 8 Basso 1 8 6.. Basso 2 8 6 1.Brö- der - a fa - ra väl vil - se i-lad om gla - se me

Läs mer

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx Författigssamlig i Boedeutveckligsprogram för 215-218 Beslutad av kommufullmäktige 21x-xx-xx Metadata om dokumetet Boedeutveckligsprogram 215-218 Dokumettyp Kommualt styrdokumet Omfattar Kommue Kommuala

Läs mer

Bilaga 1 Schematisk skiss

Bilaga 1 Schematisk skiss Bilaga 1 Schematisk skiss Kalkylbilaga till PM fördjupig JU140 2010-02-01 Baverket Norrbotiabaa Järvägsutredig 140 Dele läsgräse AC/BD - Piteå Bilaga 12 till PM Fördjupigg JU140 Iehållsförteckig Sida 1

Läs mer

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner Istitutioe för data- och elektrotekik Digital sigalbehadlig Fösterfuktioer 2-2-7 Fösterfuktioer aväds för att apassa mätserie vid frekvesaalys via DFT och FFT samt vid dimesioerig av FIR-filter via ivers

Läs mer

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman 2009 06 16

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman 2009 06 16 PTKs stadgar Fastställda vid stämma 2009 06 16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE OCH UPPGIFTER Syfte och uppgifter 3 Medlemskap 4 Orgaisatio 7 Stämma 8 Överstyrelse 12 Styrelse 15 Förhadligsorgaisatio 17 PTK-L

Läs mer

HASTIGHETSGRÄNSER I HELSINGBORG - Utvärdering SEPTEMBER 2014

HASTIGHETSGRÄNSER I HELSINGBORG - Utvärdering SEPTEMBER 2014 HASTIGHETSGRÄNSER I HELSINGBORG - Utvärderig SEPTEMBER 2014 OMFATTNING HASTIGHETSPRINCIPER SOM UTRETTS: 50/30 km/h huvud- resp. lokalgatuätet 40/30 km/h huvud- resp. lokalgatuätet 40 km/h i hela gatuätet

Läs mer

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 17/ till och med 18/ Tel.

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 17/ till och med 18/ Tel. Iformatio Dessa biljetter ka köpas på busse; - Ekelbiljett, ige fri övergåg till stadsbussara. - Rabattkort, rabatterade resor med ca 20 %, fri övergåg iom 1 tim till stadsbussara (valfritt atal resor

Läs mer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I MS-A0409 Grudkurs i diskret matematik I G. Gripeberg Mägder och logik Relatioer och fuktioer Aalto-uiversitetet oktober 04 Kombiatorik etc. G. Gripeberg (Aalto-uiversitetet MS-A0409 Grudkurs i diskret

Läs mer

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm?

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm? Framtidsutredige 2007 Vad kostar det tillgägliga och trygga Stockholm? I dea rapport kommer stades ekoomiska framtidsutsikter att diskuteras. Klarar stade äve fortsättigsvis av åtagadet att erbjuda e god

Läs mer

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl Tetame Metod C vid Uppsala uiversitet, 160331, kl. 08.00 12.00 Avisigar Av rättigspraktiska skäl skall var och e av de tre huvudfrågora besvaras på separata pappersark. Börja alltså på ett ytt pappersark

Läs mer

Enkel slumpvandring. Sven Erick Alm. 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) 2 Apan och stupet 3 2.1 Passagesannolikheter... 3 2.2 Passagetider...

Enkel slumpvandring. Sven Erick Alm. 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) 2 Apan och stupet 3 2.1 Passagesannolikheter... 3 2.2 Passagetider... Ekel slumpvadrig Sve Erick Alm 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) Iehåll 1 Iledig 2 2 Apa och stupet 3 2.1 Passagesaolikheter............................... 3 2.2 Passagetider....................................

Läs mer

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder;

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder; MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Hälsoeffekter av tuelluft Studier idikerar att oöskade korttidseffekter, blad aat ökat atal iflammatiosmarkörer, börjar uppstå vid e expoerig som motsvaras av tuelluft

Läs mer

Plattformshissar från Cibes Lift för alla byggnader

Plattformshissar från Cibes Lift för alla byggnader Plattformshissar frå Cibes Lift för alla byggader Smarta, säkra och ekla att istallera DESIGN - RELIABILITY - EXPERIENCE Iehåll Om Cibes Lift 3 Kudperspektiv 4 Service och uderhåll 5 Miljöfokus 6 De lilla

Läs mer

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) 1 Föreläsig 6, Ht 2 Hambley avsitt 12.7 (äve 7.3 för de som vill läsa lite mer om gridar) Biära tal Vi aväder ormalt det decimala talsystemet, vilket har base 10. Talet 2083 rereseterar då 2 10 3 0 10

Läs mer

Applikationen kan endast användas av enskilda användare med förtroenderapportering.

Applikationen kan endast användas av enskilda användare med förtroenderapportering. Aktiverig mobil app 1 Aktiverig mobil app Aktiverig mobil app aväds för att koppla e eskild avädare till Visma Agdas mobilapplikatio. Applikatioe ka edast avädas av eskilda avädare med förtroederapporterig.

Läs mer

Förslag FÖRSLAG. Riktlinjer

Förslag FÖRSLAG. Riktlinjer Förslag Riktlijer Övergripade riktlijer för lokaliserig Följade övergripade riktlijer gäller vid prövig av vidkraftsetablerigar. Riktlijera gäller för stora verk, 14-15 meter där gräse edåt är verk med

Läs mer

ESBILAC. mjölkersättning för hundvalpar BRUKSANVISNING. www.kruuse.com

ESBILAC. mjölkersättning för hundvalpar BRUKSANVISNING. www.kruuse.com ESBILAC mjölkersättig för hudvalpar BRUKSANVISNING De bästa starte för e yfödd valp är självklart att dia tike och få i sig mammas mjölk. Modersmjölke iehåller allt som de små behöver i form av ärigsäme,

Läs mer

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad 1/5 Sektor samhällsbyggad Datum Beteckig 2015-02-10 PLAN.2014.19 Plaehete Hadläggare Jey Olausso Detaljpla Ekedal södra Behovsbedömig Förslag Geomföradet av plaförslaget bedöms ite medföra ågo betydade

Läs mer

Hur månfa indianer...? och andra gåtor Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Att arbeta med gåtor. Lek med ord och bokstäver

Hur månfa indianer...? och andra gåtor Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Att arbeta med gåtor. Lek med ord och bokstäver Lärarmaterial sida 1 Författare: Keld Peterse Vad hadlar boke om? Här får ma täka till! Ka du lösa gåtora? Mål frå Lgr 11: Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att apassa läsige efter

Läs mer

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät?

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? U lf V in n e ra s D e s ig n c o n s u lta n t, C is c o S y s te m s 2 0 0 2, C is c o S y s te m s, In c. A ll rig h ts re s e rv e d. U lf V

Läs mer

SundCom Group. Workshop 8 Med tillgång till statistik Nordic Connect november KÖPENHAMN

SundCom Group. Workshop 8 Med tillgång till statistik Nordic Connect november KÖPENHAMN SudCom Group Workshop 8 Med tillgåg till statistik Nordic Coect 11-12 ovember KÖPENHAMN 1 SudCom Group Ett kompetesföretag iom Telekom 2 Medarbetare Orgaisatio Tekik i samverka SudCom Group www.sudcom.se

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x) Uppsala Uiversitet Matematiska Istitutioe Bo Styf Evariabelaalys, 0 hp STS, X 200-0-27 Föreläsig 26, 9/2 20: Geomgåget på föreläsigara 26-30. Att lösa de ihomogea ekvatioe. De ekvatio vi syftar på är förstås

Läs mer

Föreläsning G70, 732G01 Statistik A. Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin

Föreläsning G70, 732G01 Statistik A. Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin Föreläsig 5 73G70, 73G01 Statistik A Föreläsigsuderlage är baserade på uderlag skriva av Karl Wahli Kapitel 5 Stickprovsteori Sid 15-150 Statistisk iferes Populatio (äve målpopulatio) = de (på logisk väg

Läs mer

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport Kviors arbesmiljö Tillsysakivie 12 iom regerigsuppdrage om kviors arbesmiljö Delrappor Rappor 12:11 12-5-9 1 (9) Ehee för mäiska och omgivig Chrisia Josso, 8-73 94 18 arbesmiljoverke@av.se Delrappor Tillsysakivie

Läs mer

Art. 7953. Brugsanvisning

Art. 7953. Brugsanvisning Art. 7953 D GB F NL S I E DK Gebrauchsaweisug Licht- / Wasserspieldüse Operatig Istructios Light ad Waterworks Jet Mode d emploi Buse pour jet d eau avec éclairage Gebruiksaawijzig Licht- / waterspelsproeier

Läs mer

Räkning med potensserier

Räkning med potensserier Räkig med potesserier Serier (termiologi fis i [P,4-4]!) av type P + + + + 4 +... k ( om < ) k + + + + P 4 4 +... k k! ( e för alla ) k och de i [P, sid.9, formler 7-] som ärmast skulle kua beskrivas som

Läs mer

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2 Uppdragsr: 10109320 2008-08-27 Seh Svalgård PM Programmerig Emme-makro rvis_ic.mac versio 2 Iehållsföreckig Förusäigar...2 Beräkigsuryck...2 Daabaser...4 Marisplaser...4 Aropsparamerar...6 Udaa...6 L:\705x\_SAMSAM\3_Dokume\36_PM\PM

Läs mer

Visst kan man faktorisera x 4 + 1

Visst kan man faktorisera x 4 + 1 Visst ka ma faktorisera + 1 Per-Eskil Persso Faktoriserig av polyomuttryck har alltid utgjort e svår del av algebra. Reda i slutet av grudskola möter elever i regel dea omvädig till multiplikatio med hjälp

Läs mer

Tentamen i Matematisk statistik för V2 den 28 maj 2010

Tentamen i Matematisk statistik för V2 den 28 maj 2010 Tetame i Matematisk statistik för V de 8 maj 00 Uppgift : E kortlek består av 5 kort. Dessa delas i i färger: 3 hjärter, 3 ruter, 3 spader och 3 klöver. Kortleke iehåller damer, e i varje färg. Ata att

Läs mer

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor Mätbar vetskap om uläget och tydliga målbilder om framtide Geomför e INDICATOR självvärderig och ulägesaalys iom tre veckor Självvärderig e del av dokumetatioskravet i ya skollage Skollage ställer också

Läs mer

Kollektivt bindande styre på global nivå

Kollektivt bindande styre på global nivå Iteratioell ivå Global, regioal eller mellastatlig? Allt fler viktiga politiska frågor går ite lägre att lösa på atioell ivå. Folk över hela världe berörs exempelvis av växthuseffekte. Vad fis det för

Läs mer

Föreläsning F3 Patrik Eriksson 2000

Föreläsning F3 Patrik Eriksson 2000 Föreläsig F Patrik riksso 000 Y/D trasformatio Det fis ytterligare ett par koppligar som är värda att käa till och kua hatera, ite mist är ma har att göra med trefasät. Dessa kallas stjärkopplig respektive

Läs mer