Jonas Möller Nielsen. Rapporten är gjord för dubbelsidig utskrift!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jonas Möller Nielsen. Rapporten är gjord för dubbelsidig utskrift!"

Transkript

1 Joas Möller Nielse Rapporte är gjord för dubbelsidig utskrift!

2 Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig Joas Möller Nielse Cascada AB Georgs väg Rolfstorp Telefo: E-post: Hemsida: cascadaab.se Omslag och grafisk form: Joas Möller Nielse Foto och grafik där iget aat ages: Joas Möller Nielse Typsitt: Gulim, Eurostyle och Book Atiqua

3 Iehåll Förord 5 Sammafattig 7 Urval & svarsfrekves 11 Växthuseffekte 13 Växthuseffekte har iget med växthus att göra 13 Kolets kretslopp 13 Kol bortförs ur kretsloppet 14 Kolet tillförs kretsloppet 14 Nature apassar sig - me ite sabbt 14 Fossila bräsle påverkar klimatet biobräsle gör det ite 14 Så produceras e bukett tulpaer 17 Produktio av lök i Hollad 17 Drivig i Sverige 17 Skillad i tulpadrivig mella Hollad och Sverige 19 Tulpadrivige i Sverige De sveska tulpae och eergi 22 De sveska tulpae och koldioxide 24 Slutsats 28 Diskussio 31 Källförteckig 33 Bilaga 1 - Utförade 37 Bilaga 2 - Eergitabell 41

4 5 Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

5 Förord Debatte om pågåede klimatförädrigar som e följd av mäiskas utsläpp av klimatpåverkade gaser, har de seaste åre accelererat med resultatet att fler och fler brascher gör livscykelaalyser (LCA) med avseede på klimatpåverkade gaser, över sia produkter. Sveska blomsterlökgruppe, som driver drygt 70% av de c.a 160 miljoer tulpaer som säljs i Sverige varje år, och Sveskt Sigill tog uder höste 2008 ititiativet till e LCA över sveska tulpaer, med avseede på utsläppe av klimatpåverkade gaser. Målsättige var att dels kua erbjuda kudera bättre iformatio om de sveska tulpaera, me äve att de skall fugera som ett avstamp för det fortsatta miljöarbetet iom Sveska blomsterlökgruppe. Sveska blomsterlökgruppe och Sveskt Sigill har fiasierat arbetet. Arbetet har utförts av Cascada AB. Slutlige vill jag tacka alla medverkade företag som mycket frikostigt har delat med sig av sia företagsuppgifter. Uta brasches deltagade hade det här arbetet aldrig varit möjligt. Joas Möller Nielse Cascada AB April 2009 För frågor hävisas till: Klimatmärkig Blomsterlök Rapporte och metodik Sveskt Sigill Sveska blomsterlökgruppe Cascada AB LRF-GRO Georgs väg Stockholm Eva Aflo Rolfstorp Stockholm Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

6 76 Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

7 Sammafattig De itesiva debatte om det framtida klimatet har ökat behovet av relevata uppgifter över olika produkters klimatpåverka och det har aktualiserats ä mer u är Sveskt Sigill och KRAV gått ihop om att utveckla klimatmärkig av trädgårdsprodukter (KRAV, 2007). De här rapporte är därför ett komplemet till befitlig statistik, för att debatte skall ha aktuella siffror att utgå ifrå. Udersökige har skett geom telefoitervjuer med 15 tulpadrivare i Sveska blomsterlökgruppe. Tillsammas driver de mer ä 70% av de tulpaer som säljs i Sverige. De svarade företage har e total växthusyta för tulpadrivig på m² då de driver som mest tulpaer. I börja och slutet av säsoge är areale som tas i aspråk betydligt midre. Totalt bör de sveska areale för tulpaodlig ligga strax över m². Mediaareale för tulpadrivig blad de tillfrågade företage ligger på m 2 och medelareale ligger på m 2. Detta ebart räkat på växthusyta för tulpadrivig. Det mista företaget som deltagit i udersökige har e tulpaareal på m 2 och det största företaget har e tulpaareal på m 2. Uder 2009 värms 86% av tulpadrivige med biobräsle eller värmepump, och 14% får si värme frå fossila bräsle. (Diagram 1) De eergislag som u aväds är Flis Pellets Spillvärme Fjärrvärme frå biobräsle Naturgas Tuolja/eldigsolja Tjockolja El för drivig av värmepump På hela 97% av areale aväds väv som dras för attetid och reducerar effektbehovet med upp till 43% (AB Ludvig Svesso) och på årsbasis miskar eergiavädige med mella 20 och 30% (Möller Nielse, J. 2007). Det har varit e av målsättigara med rapporte att räka ut hur produktioe av e 10-pack svesk tulpa påverkar koldioxidbalase. Eftersom udersökige har fått i data om hur mycket av respektive eergislag som aväts tillsammas med uppgifter om tulpadrivige för respektive eergislag, har koldioxidutsläppet frå e 10-pack svesk tulpa kuat räkas fram. Koldioxidbelastige för e geomsitlig svesk 10-pack tulpa visas i diagram 2. Till detta skall utsläpp för lökodlige på frilad i Hollad, odligssubstrat och plastpåse läggas. De här studie visar att e svesk 10-pack tulpaer ger utsläpp av klimatgaser motsvarade 0,16 kg CO 2 -ekvivaleter, räkat på de sveska dele av Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

8 Adel fossil respektive icke fossil eergi i svesk tulpadrivig 2009 Adel av tulpaera som värms/avfuktas med olika eergislag Fossilt bräsle : 14% Eergikällor 2009 Biobräsle+spillvärme+värmepump : 86% Diagram 1 visar att de koldioxideutrala eergikälloras adel av de sveska tulpadrivige är hela 86% De fossila utgör 14%. produktioe, vilket skall jämföras med de hollädska som uppskattigsvis ligger på 0,42 kg CO 2 -ekvivaleter. E svesk bukett odlad med lätt eldigsolja hamar på 0,70 kg CO 2 -ekvivaleter, e motsvarade med föryelsebar eergi hamar på 0,073 kg CO 2 -ekvivaleter. Frakte av de hollädska tulpae ger ett större bidrag av klimatgaser ä löktrasporte på grud av att de färdiga tulpae är skrymmade i förhållade till lök. Äve om de hollädska tulpae skulle drivas med föryelsebar eergi skulle frakte frå Hollad till Sverige göra att de fortfarade ite ka kokurrera med e svesk tulpa som drivits upp med föryelsebar eergi. 98 Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

9 Utsläpp av CO 2 -ekvivaleter per 10-pack 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 (kg CO!-ekvivaleter)/10-pack Hollädsk Svesk, föryelsebar Svesk, geomsitt 10-pack tulpaer Teckeförklarig Värme Trasport Kostgödsel El Kartog Diagram 2 visar hur e sveskdrive tulpa står sig i relatio till e importerad hollädsk tulpa. Värdea gäller för e bukett om 10 tulpaer. Av diagramme framgår att frakte är e betydade post för de sveska tulpae som värms med föryelsebar eergi. Frakte av de hollädska tulpae ger ett större bidrag av klimatgaser ä löktrasporte på grud av att de färdiga tulpae är skrymmade i förhållade till lök. Äve om de hollädska tulpae skulle drivas med föryelsebar eergi skulle frakte frå Hollad till Sverige göra att de fortfarade ite ka kokurrera med e svesk tulpa som drivits upp med föryelsebar eergi. Bara fraktbidraget frå de hollädska tulpae är på 0,055 (kg CO 2e )/10-pack att jämföra med det totala bidraget frå de föryelsebara sveska tulpae som är på 0,075 (kg CO 2e )/10-pack. Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

10 11 10 Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

11 Urval & svarsfrekves Totalt har 15 företag kotaktats och samtliga har svarat. Samtliga deltagade företag är de medlemmar i Sveska blomsterlökgruppe som driver tulpaer. Av de itervjuade företage har samtliga medverkat, me ite alla hade uppgifter till samtliga frågor, främst gällde det hur mycket värmeeergi som aväds till tulpaera samt hur mycket eleergi som aväds för kylig, assimilatiosbelysig samt krigutrustig. Totalt fyra företag hade ige iformatio om hur mycket värmeeergi som åtgår för tulpadrivig och fem företag hade ige iformatio om hur mycket el som åtgick för tulpadrivige. Två företag har agivit e högre mägd salufärdiga tulpaer ä de har rapporterat i lök till Sveska blomsterlökgruppe, och ett företag har agivit att de kommer att sälja lika måga tulpaer som de köper lök. I dessa tre fall har mägde salufärdiga tulpaer sats till det atal lök som rapporterats till Sveska blomsterlökgruppe mius 10% i svi. Ett företag har rapporterat e väldigt låg siffra på sviet me där har företagets uppgift aväts. Företages agiva avädig av eergi, både värme och elektricitet, för tulpadrivig varierar stort, omräkat till eergi per tulpaer (ktulpa). Det företag som aväder mist eergi ligger på 119 kwh/ktulpa och det som aväder mest aväder 723 kwh/ktulpa. Medeleergiavädige ligger på 298 kwh/ktulpa. Siffrora över spridige i eergiavädig visas i diagram kwh/ktulpa Spridig i agive eergiavädig per tulpaer Geomsitt Diagram 3 visar de stora spridige i agive värmeeergiavädig hos ågra av de svarade företage. Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

12 Orsakera till de stora spridige ka vara flera. Flera företag ka ha dålig kotroll över hur mycket eergi som verklige går åt för just tulpadrivig. Detta blir särskilt svårt om tulpadrivige sker samtidigt med produktio av adra växter i företaget. Spridige ka vara så stor som iformatioe visar på grud av olika effektivitet i hur ytora utyttjas i företage. Vissa företag aväder odligssystem där ma odlar i två våigspla. Fördele med de här systeme är att växthusarea förblir oförädrad me produktioe fördubblas. E ökad avädig av elektricitet för assimilatiosbelysig krävs dock i de här type av system. Det skall poägteras att de som avviker mest både uppåt och eråt är förhålladevis små produceter av tulpaer, så därför får deras avädig ite särskilt stort geomslag i det sammavägda medelvärdet för e svesk tulpa. Eligt States Jordbruksverks statistik (Statistiskrapport 2008:3), drevs det 2006, tulplök i Sverige, vilket skall jämföras med Sveska blomsterlökgruppes totala drivig 2009 på kappt tulpalök. Utöver detta skall produktioe frå företag som ite igår i Sveska blomsterlökgruppe läggas till. Uppskattigsvis säljs det c.a 160 miljoer tulpaer i Sverige varje år (Alverbäck, H., 2008), vilket iebär att de udersökta företage står för c.a 75% av de totala tulpaförsäljige. Data samlades i uder december 2008 och jauari 2009 geom telefoitervjuer. I vissa fall har de medverkade företage återkommit med svar via e-post Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

13 Växthuseffekte Växthuseffekte har iget med växthus att göra Växthuseffekte har egetlige igetig med växthus att göra, me har kommit att betecka feomeet som iebär att jordatmosfäre är mer geomsläpplig för soles ikommade ljusstrålig ä de är för värmestrålige som jorde säder tillbaka till rymde. Resultatet blir att värme behålls på jorde och jorde blir därför varmare ä om atmosfäre ite fuits. Feomeet beskrevs reda 1824 av frasmae Joseph Fourier. (Beres, C. & Holmgre, P., 2006) Atmosfäres förmåga att reflektera tillbaka värmestrålige mot jorde ige, avgörs av dess sammasättig av olika gaser. Vissa gaser släpper igeom värmestrålig och adra reflekterar tillbaka de. Blad de gaser som reflekterar tillbaka värmestrålige och på så vis bidrar till klimateffekte och jordes temperaturhöjig hör: koldioxid, meta, dikväveoxid (lustgas), ozo, freoer och äve de yare köldmediera i kylkompressorer HFC eller fluorkolväte och vatteåga. E förädrig av atmosfäres sammasättig där iehållet av dessa föreigar ökar eller miskar, kommer alltså att öka respektive miska klimateffekte. De valigaste och viktigaste, klimatgase är koldioxid, på grud av att de förekommer i så stora mägder. (Beres, C. & Holmgre, P., 2006) Kolets kretslopp Kol är grude i allt levade på jorde det är de mest fudametala byggstee och de kolföreigar, som allt liv är uppbyggt krig, ka varieras i ästa det oädliga. Ma ka säga att kolföreigara utgör ett skelett som håller upp alla levade celler precis som vårt skelett är det som håller upp vår mäiskokropp. Me kolet är ite bara e byggste i allt levade uta är äve e viktig bärare av eergi mella levade orgaismer. Växte får si eergi frå sole, med vars hjälp de ka ta upp de viktiga byggstee kol i form av koldioxid. Detta kallas assimilatio. Kolet i koldioxide omvadlas u till socker, som lätt ka trasporteras rut i växte till de delar som behöver eergi. Eftersom det åtgår eergi att ta upp koldioxid så iebär detta, att allt som växte bygger upp med kolet äve det iehåller eergi i form av bude soleergi. Orgaismer som ite ka tillgodogöra sig soles stråligseergi, måste få si koleergi på aat sätt. Det valigaste är att äta adra orgaismer. Kolet har då två fuktioer, dels fugerar det som byggste och dels fugerar det som eergikälla för de ya orgaisme. Som eergikälla avger kolföreigara si eergi geom e kotrollerad förbräig ie i cellera, så kallad metabolism. I sambad med metabolisme förbrukas syre frå atmosfäre och koldioxid avges och ka då avädas på ytt av växtera. Kretsloppet är u slutet. Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

14 Kol bortförs ur kretsloppet Det fis fall då kolet ite igår i ågot kretslopp, uta istället förs bort ur eller tillförs kretsloppet. Exempel på är kol förs ur kretsloppet är är orgaismer ite äts upp av adra orgaismer så att kolet ka föras tillbaka till atmosfäre. Exempel på detta är mossar, där mossa och aa växtlighet växer ovapå de döda växtdelara frå tidigare år. Allt eftersom de döda växtdelara pressas ihop och sjuker lägre er, bildas det med tide stekol. Ett aat exempel är ute till havs där döda växt- och djurplakto sjuker till botte uta att brytas er av adra orgaismer. Med tide bildas stora sedimet och trycket ökar på de döda orgaismera, vilket med tide bildar aturgas och olja. I båda de här falle förs koldioxid bort ur kretsloppet och mägde tillgäglig koldioxid miskar successivt. Processe är lågsam och tar flera miljoer år (Beres, C. 2003). Kol tillförs kretsloppet Liksom att kol ka bortföras kretsloppet, ka det äve tillföras kretsloppet. Exempel på tillförsel är är tidigare bortfört kol, i form av ste- och brukol, aturgas och olja, så kallade fossila bräsle, förs upp till yta och förbräs. Förbräige ger koldioxid till atmosfäre och koldioxidhalte ökar succesivt (Beres, C. 2003). Nature apassar sig me ite sabbt Eftersom koldioxid är e klimatgas, som påverkar jordes värmebalas, iebär bortförsel och tillförsel av koldioxid till atmosfäre att jordes temperatur påverkas. Så läge förädrigara är lågsamma, vilket är fallet då kol bortförs ur kretsloppet, har de levade orgaismera möjlighet att apassa sig uda för uda. Me vid sabba förädrigar, som är fallet vid tillförsel av koldioxid geom förbräig av fossila bräsle uder ågra hudra år, så är det ite möjligt för orgaismera att apassa sig. Förädrigara blir så stora att de märks reda uder e geeratio (Beres, C. 2003). Fossila bräsle påverkar växthuseffekte biobräsle gör det ite För att koldioxidhalte i lufte ite skall påverkas, måste förbräig av kolhaltigt material ske i samma takt som det bildas. Varke fossilt eller biobräsle ka därför förbräas i högre takt ä det ybildas. Biobräsle ka alltså äve det tillföra kol till kolets kretslopp om skoge förbräs i högre takt ä de växer till varje år. Omvät ka skoge fugera som e kolsäka, om förbräige av skog sker i midre omfattig ä skoge växer till (Beres, C. & Holmgre, P., 2006). I Sverige är skogsbrukara skyldiga att återplatera skog efter avverkig, vilket iebär att det ite fis ågo större risk att uttaget uder e lägre period, är större ä återväxte. I Sverige är biobräsle därför koldioxideutrala (Naturvårdsverket) Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

15 Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

16 17 16 Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

17 Så produceras e bukett tulpaer Produktio av lök i Hollad I Hollad sker förädlige av tulpaera och ya sorter tas fram. Detta har ma gjort i flera hudra år och i Hollad är ma ledade på förädlig av tulpaer. När e sort har tagits fram skall de förökas och detta sker på stora åkrar utomhus. Förökige sker geom att tulpaera delar sig år frå år (Alverbäck, H., 2008). Metode är lågsam. När ma fått tillräckligt måga lökar för att både kua sälja och samtidigt fortsätta att producera ya lökar, ka försäljige av sorte börja. Lökar som skall säljas måste först växa till sig på åker i två år för att lagra ärig och solljusets eergi i de saftiga lökblade, samt för att bilda blomalag. Eergi och ärige aväder seda löke uder viter för att kua växa och blomma. På det här viset miskar ma behovet av att tillföra särskilt mycket ljuseergi är tulpae drivs fram till blom. På grud av lökväxtes låga behov av eegi på viter är de e mycket bra prydadsväxt ur miljösypukt just vitertid (Alverbäck, H., 2008). Detta isåg ma reda före oljas tid och det är därför som traditioe att driva fram lökväxter vitertid har uppstått. Det var helt ekelt för svårt, i vissa fall omöjligt, att producera adra blommade växter uder viter på grud av briste på värmeeergi och kostljus. När löke växt till sig uder vår och tidig sommar, skördas de och läggs i stora lådor. Därefter värmebehadlas löke e kort tid, för att de skall kua komma igåg att växa på viter. Efter värmebehadlige kyls löke till 9. Ju större lök desto mer eergi har löke och desto större och kraftigare blir blomma. Dessa lökar är dessutom ågot dyrare ä de midre. De sveska lökdrivara aväder så gott som geomgåede lökar med e omkrets på 11 cm och större, meda de hollädska tulpadrivara ormalt aväder ågot midre lökar som är cm i omkrets. E lök på cm ger e blomma som väger c.a 30 g (Eriksso, L. 2009). Drivig i Sverige Löke trasporteras u till lökdrivara i Sverige och lagras vidare där. Trasporte sker till största dele med lastbil. C.a 10% av lökara till Sverige trasporteras med lastbil till Sverige och lastas därefter om till tåg för trasporte iom Sverige. När det är dags tas löke fram uder höste och sätts i plastlådor om 100 lökar i varje låda. Löke sätts i lätt gödslad torv som täcks av ett tut lager sad för att förhidra att lökblomma seda smutsas er av torvpartiklar. Efter sättige placeras löke i kyl i 9 i e måad för att rota sig. När löke rotat sig säks temeprature till 7 i 4 veckor, 5 i 4 veckor och slutlige säks temperature till 2 i 4 veckor. Nu tas löke ut ur kyle och placeras i växthuset där det är Beroede på sort och temperatur tar det u 3-4 veckor för tulpae att växa till sig så att de är lagom stor att skörda (Alverbäck, H., Thorberg, D. & Eriksso, L., ). Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

18 Skörd Tulpae skördas geom att stjälke bryts av ere vid löke och läggs därefter i e skördelåda. Låda trasporteras till kyl för att seare sorteras och packas i kosumetförpackig. I Sverige säljs det mesta som buketter om 10 tulpaer. Butara förpackas atige i plastpåsar, papperspåsar eller plastark som sveps om bukette. Det är viktigt att förpackige ite sluter för hårt om bukette. Skulle de göra det kommer tulpaera att få krosskador är bukette sätts i vatte och tulpaera sväller. Bukettera placeras därefter i lådor av kartog, oftast ståede med 24 buketter i varje låda, me ka i vissa fall äve placeras liggade. Lådora ka vara atige öppa upptill eller helt sluta, vilket är midre valigt u för tide. Tide frå skörd tills dess att tulpaera levereras till grossist tar c.a 1-2 dyg i de flesta fall. Beroede på grossist och dess trasport till butik, ka det seda ta ytterligare 0-2 dyg ia tulpae år butike. Måga produceter levererar direkt till butik och tulpaera är då ormalt ite mer ä 1-2 dyg gamla. Bukettera trasporteras mestadels torrlagrade till grossist och butik. (Eriksso, L., 2009) Sorter och utbud I Sverige drivs det ugefär 190 olika sorters tulpaer och ige sort utgör mer ä 6,3% av de totala sveska produktioe, vilket iebär att utbudet är stort och varierat. Vissa sorter är bättre lämpade för drivig tidigt på säsoge och adra fugerar bättre uder våre, vilket iebär att ma ite skall förväta sig att kua köpa samma sort uder hela tulpasäsoge. (Alverbäck, H., ) Kylbehadlig D riv ig i v äx th us S kö rd av tul paer jauari februari ovem ber decem ber mars Pl aterig oktober septem ber augusti Tulpaåret jui maj april Städig & regörig juli Förberedelse iför ya säsoge Figur 1 är e illustratio över tulpaåret i Sverige Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

19 Skillad i tulpadrivig mella Hollad och Sverige Kvatiteter och företagsstorlek Tulpadrivige är mycket större i Hollad ä i Sverige, 1,3 miljarder lök mot c.a 160 miljoer lök, på grud av att de exporterar det mesta av produktioe. Detta har äve möjliggjort större företag, där det i Hollad fis företag som driver mella 50 och 100 miljoer lök (Johasso, A.-K., 2008) mot de största i Sverige som driver drygt 20 miljoer lök. Växtskyddsmedel Hollad har ett fuktigare klimat ä Sverige vilket iebär att svampagrepp är valiga där ä här. Detta gör att de hollädska tulpadrivara ormalt aväder mer medel mot svamp ä i Sverige. Äve klimatet i Hollad då tulpalöke odlas på frilad påverkar förekomste av sjukdomar uder drivige, äve i Sverige, vilket påverkar avädadet av växtskyddsmedel såa år. I Hollad är det valigare att löke betas (doppas i växtskyddsmedel) mot svampagrepp, vilket bara förekommer med de sveska löke i ågra få företag. Likaså förekommer det att lådora som löke drivs i steriliseras med kemikalier i Hollad, istället för med värme eller ige steriliserig alls. Sveska lådor steriliseras bara i ågot företag med kemikalier. (Johasso, A.-K., 2008) Det fis vissa företag i Sverige som ite aväder ågra växtskyddsmedel alls. (Alverbäck, H., 2009) Lökkvalitet De flesta hollädska lökdrivara väljer att driva e ågot midre lök ä de sveska, cm i omkrets, mot de sveska cm. (Eriksso, L. 2009) Skörd De hollädska tulpaera skördas ormalt c.a 1 dag seare ä de sveska, vilket iebär att de är ågot mer utslaga. Detta behöver ite påverka kvalitete egativt me det ställer större krav på att tulpaera hålls kylda uder hela trasportkedja frå odlig till butik, för att de ite skall förlora i kvalitet. (Eriksso, L. 2009) Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

20 21 20 Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

21 Tulpadrivige i Sverige 2009 Allmät om tulpadrivige i Sverige De sveska tulpadrivige är främst lokaliserad till Mälardale, Hallad och Skåe med eskilda stora företag i Lehovda, Sudsvall och Gävle. Storleke på företages areal för tulpadrivig varierar kraftigt, vilket åskådliggörs i diagram 4. De mista areale för tulpadrivig är m² och Storleksspridige blad Sveska blomsterlökgruppes tulpadrivare deltagade företag Växthusareal i kvadratmeter Största areale för tulpadrivig är på m Mista areale för tulpadrivig som deltagit i udersökige är på m 2. Mediaareale är på m 2. Medelareale är på m Företagets löpummer Diagram 4 visar storleke på de medverkade företage. Totalt står de medverkade företage för uppskattigsvis 74% av de totala försäljigsvolyme i Sverige. de största är m². Mediaareale är m² och medelareale är m². Medelproduktioe per företag beräkas uppgå till 7,2 miljoer tulpaer Försäljige sker på flera olika sätt, dels geom försäljig till grossister, me äve med ege leveras direkt till butik. De sveska tulpaera förpackas och säljs uder flera olika varumärke förutom företages ega am, så som Sigum, Äglamark, ICA, Platage och Iterflora. E del av tulpaera är äve KRAV-märkta. Uder 2008 uppskattas produktioe av tulpaer blad de itervjuade företage att uppgå till c.a 115 miljoer blommor. Eligt Jordbruksverkets statistik uppgick de totala mägde sveskdriva tulpalök till drygt 118 miljoer stycke 2006 (Jordbruksverkets statistikrapport 2008:3), me med take på att tulpadrivige har ökat de seaste åre, så borde de totala sveska produktioe vara äu ågot högre Totalt räkar ma med att det säljs 160 miljoer Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

22 tulpaer i Sverige uder året (Alverbäck, H., ). Uder 2009 kommer ma att driva ugefär 190 olika sorters tulpaer, där ige sort står för mer ä 6,3% av de totala sveska volyme (Alverbäck, H., ). De sveska tulpae och eergi De svarade företage har e total växthusyta för tulpadrivig på m² då de driver som mest tulpaer. I börja och slutet av säsoge är areale som tas i aspråk betydligt midre. Totalt bör de sveska areale för tulpaodlig ligga strax över m². Avädige av väv för att säka eergiavädige attetid är mycket hög iom tulpaodlige och uppgår till hela 97%. I diagram 5 visas avädige av rörlig väv År 2009 förvätas det åtgå 298 kwh eergi (värme, avfuktig och el) per tulpaer, vilket motsvarar 2,98 kwh/10-pack. I diagram 6 framgår att 77,5% av tulpaareale värms med föryelsebar eergi och att 16,3% av areale värms med fossil eergi De valigaste eergikällora 2009 är i fallade ordig: fjärrvärme frå föryelsebar eergi, pellets, spillvärme och flis. Tittar ma istället på hur måga företag som aväder de olika eergislage som huvudsaklig eergikälla, så får ma e aa fördelig. Då aväds föryelsebar eergi i bara 54% och de fossila eergi i hela 40% av företage. I diagram 7 visas eergiförsörjige fördelad på adele företag som aväder de olika eergikällora som huvudsaklig eergikälla. Det som i grude är itressat är hur mycket tulpaer som produceras med de olika eergikällora, vilket visas i diagram 8. Det visar sig då att adele tulpaer som produceras med de olika eergislage är betydligt större ä arealfördelige Avädige av väv blad Sveska blomsterlökgruppe 2009 Fördelat på areale för tulpadrivig Uta väv : 3% Med väv : 97% Adel av odligsareale som är täckt med väv Diagram 5 visar hur stor del av areale för tulpaproduktioe hos medlemmara i Sves ka blomsterlökgruppe som täcks av väv Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

23 för de olika eergislage eligt diagram 6. Räkat på produktioe står de föryelsebara eergi och värmepumpar för hela 86% av värmeförsörjige och de fossila utgör ebart 14%. Huvudsaklig eergikälla för Sveska blomsterlökgruppe 2009 Procetadel av areale för tulpadrivig och dess olika eergikällor Flis : 11,1% Värmepump : 6,3% Naturgas : 1,6% Tjockolja : 6,3% Tuolja : 8,4% Pellets : 24,1% Spillvärme : 15,8% Fjärrvärme-bio : 26,5% Huvudsaklig eergikälla för Sveska blomsterlökgruppe 2009 Diagram 6 visar hur stor adel av de sveska tulpaareale som värms med de olika eergikällora Huvudsaklig eergikälla för Sveska blomsterlökgruppe 2009 Procetadel av företage (15 st.) och deras olika eergikällor Naturgas : 7% Fjärrvärme-bio : 20% Tuolja : 20% Spillvärme : 7% Tjockolja : 13% Pellets : 20% Värmepump : 7% Flis : 7% Huvudsaklig eergikälla 2009 Diagram 7 visar hur stor adel av de sveska tulpadrivara som värmer med de olika eergikällora Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

24 Tulpadrivige fördelad på huvudeergislage 2009 Fjärrvärme-bio/värmepump : 38,0% Spillvärme : 15,6% Pellets : 21,9% Tuolja/aturgas : 9,1% Tjockolja : 5,0% Flis : 10,3% Adel tulpaer per eergislag Sveska blomsterlökgruppe 2009 Diagram 8 visar de olika eergikälloras adel av de totala tulpadrivige hos de medverkade företage. Skördemägde är baserad på atalet satta lök 2009 mius det svi som är ormalt för respektive företag och sort. Normalt geomsittligt svi är 10%. De sveska tulpae och koldioxide För att ge e rättvis bild av de sveska tulpaes klimatpåverka, är det ödvädigt att väga samma de olika eergislage i relatio till hur måga tulpaer som respektive eergislag producerar. Därefter räkas koldioxidekvivaletera ut. Det är måga faktorer i produktioe som alstrar klimatgaser och ågostas måste ma sätta gräse för vilka utsläpp som skall räkas med. I figur 2 visas e föreklad översikt över var gräse för utsläppe har satts i det här arbetet. Mägde klimatgaser som produceras etto av e geomsittlig svesk tulpa är 0,16 (kg CO 2 -ekvivaleter)/(10-pack tulpa) och åskådliggörs i tabell 1. Utsläppe av klimatpåverkade gaser varierar beroede på vilket bräsle som aväds vid produktioe. Detta framgår i tabell 2 och diagram 9. För biobräslea är det produktio av biobräslet, trasport av de färdiga produkte, gödselmedle och topplast med olja eller aturgas de kallaste dagara på året, som utgör e klimatbelastig, vilket resulterar i väldigt låga utsläpp mätt i koldioxidekvivaleter, 0,073 (kg CO₂-ekvivaleter)/(10-pack tulpa). De adra extreme är de tulpaer som har tu eldigsolja som huvudsaklig eergikälla, där klimatbelastige är 0,70 kg koldioxidekvivaleter per 10-pack tulpa. Någo koldioxidgödslig av tulpaer förekommer ite i Sverige. Vid tillverkig av kostgödsel, då främst kvävegödselmedel, frigörs också gaser som påverkar jordes temperatur. Utsläppe utgörs främst av re koldioxid vid framställig av ammoium och utsläpp av lustgas då ammoium omvadlas till itratkväve. (Lægreid, M., Bøckma, O.C. & Kaarstad, O ) Eftersom lustgases temperaturhöjade effekt är mycket högre ä de rea koldioxides Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009

25 Emballage Växtskydd Elektr. Trasport Uppvärmig Produktio Trasport Kostgödsel CO2 till lufte Trasport Tillverkig av produktiosutrustig Grossist/butik Trasport Trasport Butik Trasport Kosumet Figur 2 visar e ekel översikt över de koldioxid som räkats med i det här arbetet. Utsläpp iom det rödfärgade området har räkats med. (310 g.g.r.), har äve små utsläpp av lustgas stor iverka på klimatet. (Hjelm- Wallé, Lea & Larsso, K ) Produktiosaläggiges ålder och utrustig har stor iverka på hur mycket klimatgaser som släpps ut, vid produktio av ammoium släpper de moderaste fabrike ut 0,450 kg CO 2 per kg producerad kväve meda de sämsta fabrike släpper ut så mycket som 2,060 kg CO 2 per kg producerad kväve. Omvadlige av ammoium till itrat släpper ite ut kol- Värmebidraget Varje eskilt eergislags bidrag till utsläppe av klimatgaser har beräkats utifrå hur måga tulpaer som producerats med det eergislaget. Därefter har de olika eergislages summor summerats och gett ett vägt medelvärde. Beräkigsgåge beskrivs i ekvatio 1: eergislag _ # eergislag _1 (%adel eergislag " utsläpp eergislag " eergi _ per _ ktulpa eergislag ) (Ekv. 1) där! %adel Eergislagets adel av tulpaproduktioe. (%) utsläpp Utsläppe av klimatgaser/kwh värmeeergi. Värdea har i huvudsak hämtats frå Uppeberg, S. et. al ((kg CO₂ekv./kWh) eergi_per_ktulpa eergiavädige för att producera tulpaer med det eergislaget. För föryelsebar eergi har ett geomsitt för samtliga föryelsebara eergislag aväts, 171,6 kwh/ ktulpa; för Eo1, 217,8 kwh/ktulpa, för Eo4 och aturgas har de geomsittliga värmeavädige för samtliga eergislag utom värmepump aväts, 184,6 kwh/ktulpa, på grud av att statistik sakas över hur mycket eergi som krävs med här eergislage. Siffra för värmepump redovisas ite här av sekretesskäl då det bara är ett företag som aväder värmepump. (kwh/ktulpa) Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26 Avdelige för elektriska eergisystem EG225 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårtermie 25 Tetame 9 mars, 8: 2:, Q22, Q26 Istruktioer Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt att också

Läs mer

Enkät inför KlimatVardag

Enkät inför KlimatVardag 1 Ekät iför KlimatVardag Frågora hadlar om dia förvätigar på och uppfattigar om projektet, samt om hur det ser ut i ditt/ert hushåll idag. Ekäte är uderlag för att hushållet ska kua sätta rimliga och geomförbara

Läs mer

TRIBECA Finansutveckling

TRIBECA Finansutveckling TRIBECA Rådgivare iom fiasiella helhetslösigar TRIBECA a s k r e i v g S f a s k r i e v g S f g g r r e e a r a r e e i i f f TRIBECA s målsättig är att bidra med råd & produkter som hela tide gör att

Läs mer

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart KOD: Kurskod: PC106/PC145 Kurs 6: Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 3/8 014 Hel- och halvfart VT 14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare:

Läs mer

Extrem prestanda Nu utan BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER

Extrem prestanda Nu utan BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER Extrem prestada Nu uta BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER Formar för kall och varm mat BPA-fritt kommersiellt produktsortimet för livsmedelsservice Rubbermaid Commercial har

Läs mer

Samtal med Karl-Erik Nilsson

Samtal med Karl-Erik Nilsson Samtal med Karl-Erik Nilsso,er Ert av Svesk Tidskrifts redaktörer, Rolf. Ertglud, itejuar här Karl-Erik Nilsso, ar kaslichej på TCO och TCO:s represetat ed i litagarfodsutredige. er e t or så å g. ). r

Läs mer

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande ISO 26000 E stadard om socialt Reio Fridh, Sesus Vice ordförade Sveska ISO 26 000 kommitté 2010-11-26 ISO 26000 Guidace o social resposibility ISO 26000 Vägledig för Socialt 2 Markade förädras sabbt Allt

Läs mer

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Borel-Cantellis sats och stora talens lag Borel-Catellis sats och stora tales lag Guar Eglud Matematisk statistik KTH Vt 2005 Iledig Borel-Catellis sats är e itressat och avädbar sats framför allt för att bevisa stora tales lag i stark form. Vi

Läs mer

Ny lagstiftning från 1 januari 2011

Ny lagstiftning från 1 januari 2011 Ny lagstiftig frå 1 jauari 2011 1. Ny lag lage om allmäyttiga kommuala bostadsaktiebolag 2. Förädrigar i hyreslage De ya lagstiftige - Bakgrud Klicka här för att ädra format på uderrubrik i bakgrude q

Läs mer

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys Luds tekiska högskola Matematikcetrum Matematisk statistik STATISTISKA METODER FÖR SÄKERHETSANALYS FMS065, HT-15 Datorövig 2 Fördeligar iom säkerhetsaalys I dea datorövig ska vi studera ågra grudläggade

Läs mer

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Sveby står för Stadardisera och verifiera eergiprestada i byggader och är ett

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe ER-modellerig Programutvecklig Förstudie, behovsaalys Programdesig, databasdesig Implemetatio Programdesig, databasdesig Databasdesig Koceptuell desig Koceptuell

Läs mer

Bilaga 1 Formelsamling

Bilaga 1 Formelsamling 1 2 Bilaga 1 Formelsamlig Grudbegre, resultatlaerig och roduktkalkylerig Resultat Itäkt - Kostad Lösamhet Resultat Resursisats TTB Täckigsgrad (TG) Totala itäkter TB Säritäkt Divisioskalkyl är de eklaste

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1(10) Svar lämat av (kommu, ladstig, orgaisatio etc.): Remiss Remissvar lämas i kolume Tillstyrkes term och Tillstyrkes (iitio) och evetuella sypukter skrivs i kolume Sypukter. Begreppe redovisas i Socialstyrelses

Läs mer

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol.

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol. Välj att flytta dia Utyttja di flytträtt om du ka. Det är Privata Affärers råd u är regeriges tillfälliga flyttstopp hävs de 1 maj. Flyttstoppet ifördes i februari i fjol som e direkt följd av Damarksmålet.

Läs mer

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed Föroreade område Årsredovisig Örserumsvike Birgit Fleig Auktoriserad revisor Sustaiability Director birgit.fleig@se.ey.com 19 september 2005 1 2 Årsredovisigslage och god redovisigssed Föroreade område

Läs mer

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som Aritmetiska summor Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som, 4, 6, 8, 10, 1, 14, 000, 1996, 199, 1988, 0.1, 0., 0.3, 0.4, för vilka differese mella på varadra följade tal kostat. Aritmetiska summor

Läs mer

Många tror att det räcker

Många tror att det räcker Bästa skyddet Måga vet ite hur familje drabbas ekoomiskt om ågo dör eller blir allvarligt sjuk. Här berättar Privata Affärer vilket skydd du har och hur du ka förbättra det. Av Aika Rosell och Igrid Kidahl

Läs mer

Försöket med trängselskatt

Försöket med trängselskatt STATISTISKA CENTRALBYRÅN m 1(5). Nilo Trägelkatt Förlag frå Ehete för pritatitik Ehete för pritatitik förelår att å kallad trägelkatt ka täcka i KI frå och med idex aveede jauari 26. Trägelkatte ave då

Läs mer

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts: Webprogrammerig och databaser Koceptuell datamodellerig med Etitets-Relatiosmodelle Begrepps-modellerig Mål: skapa e högivå-specifikatio iformatiosiehållet i database Koceptuell modell är oberoede DBMS

Läs mer

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen Lärarhadledig Att bli kvitt virus och suva - När Lisa blev av med förkylige För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se 1 Iledig Atibiotikaresistes är ett växade problem

Läs mer

Kommunstyrelsens planutskott

Kommunstyrelsens planutskott KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Reviderad 8 jui 2015 Kommustyrelses plautskott Tid Tisdage de 9 jui 2015 kl. 10:00 Plats KS-sale, stadshuset Eligt uppdrag Aette Mellström Föredragigslista Val av protokollsjusterare

Läs mer

Tentamen i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22

Tentamen i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22 Tetame i EG2050/2C1118 Systemplaerig, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22 Tillåta hjälpmedel Vid dea tetame får följade hjälpmedel avädas: Miiräkare uta iformatio med akytig till kurse. E hadskrive, ekelsidig

Läs mer

Linköping University Tentamen TEN1 vt 2011 Kurs TMMV09 Johan Hedbrant 2011-05-25

Linköping University Tentamen TEN1 vt 2011 Kurs TMMV09 Johan Hedbrant 2011-05-25 Liköpig Uiversity etame EN vt 0 Joha edbrat 0-05-5 eoridel. I kg helt torr ved fis eligt e valig formel 9. MJ eergi. Om dea mägd ved ligger i fukt lagom läge väger de kg, där hälfte av vikte är fukt. Om

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Stadsvikes VC Syfte med deltagadet i Geombrott Att öka tillite och trygghete till de vård som bedrivs i det ega hemmet för de palliativa patiete. Teammedlemmar Eva Lidström eva.lidstrom@ll.se Viktoria

Läs mer

Marknaden för PPM-förvaltning

Marknaden för PPM-förvaltning Nu är goda PPM- I dag fis det måga företag som vill placera dia PPM-pegar. Me du ska vara försiktig ofta kostar det mer ä det smakar. Markade för PPM-förvaltig har vuxit kraftigt det seaste året. Nu fis

Läs mer

Stadsbyggande och farligt gods

Stadsbyggande och farligt gods Stadsbyggade och farligt gods Dialog-pm 2004:2 Aktualiserig av Översiktspla 2000 Malmö Stadsbyggadskotor mars 2004 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Sammafattig Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade

Läs mer

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1 Duo HOME Duo OFFICE Programmerigs maual SE 65.044.20-1 INNEHÅLL Tekiska data Sida 2 Motage Sida 3-5 Programmerig Sida 6-11 Admiistrerig Sida 12-13 Hadhavade Sida 14-16 TEKNISKA DATA TEKNISK SPECIFIKATION

Läs mer

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm?

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm? Framtidsutredige 2007 Vad kostar det tillgägliga och trygga Stockholm? I dea rapport kommer stades ekoomiska framtidsutsikter att diskuteras. Klarar stade äve fortsättigsvis av åtagadet att erbjuda e god

Läs mer

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner Istitutioe för data- och elektrotekik Digital sigalbehadlig Fösterfuktioer 2-2-7 Fösterfuktioer aväds för att apassa mätserie vid frekvesaalys via DFT och FFT samt vid dimesioerig av FIR-filter via ivers

Läs mer

Art. 7953. Brugsanvisning

Art. 7953. Brugsanvisning Art. 7953 D GB F NL S I E DK Gebrauchsaweisug Licht- / Wasserspieldüse Operatig Istructios Light ad Waterworks Jet Mode d emploi Buse pour jet d eau avec éclairage Gebruiksaawijzig Licht- / waterspelsproeier

Läs mer

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2 Uppdragsr: 10109320 2008-08-27 Seh Svalgård PM Programmerig Emme-makro rvis_ic.mac versio 2 Iehållsföreckig Förusäigar...2 Beräkigsuryck...2 Daabaser...4 Marisplaser...4 Aropsparamerar...6 Udaa...6 L:\705x\_SAMSAM\3_Dokume\36_PM\PM

Läs mer

Årets bästa skattetips

Årets bästa skattetips Årets bästa skattetips Aika Creutzers råd säker di skatt Årets deklaratio har måga glada yheter. Privata Affärers chefredaktör Aika Creutzer ger dig sia bästa råd till lägre skatt. Förmögehetsskatte är

Läs mer

Hur månfa indianer...? och andra gåtor Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Att arbeta med gåtor. Lek med ord och bokstäver

Hur månfa indianer...? och andra gåtor Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Att arbeta med gåtor. Lek med ord och bokstäver Lärarmaterial sida 1 Författare: Keld Peterse Vad hadlar boke om? Här får ma täka till! Ka du lösa gåtora? Mål frå Lgr 11: Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att apassa läsige efter

Läs mer

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13 1 s föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läset 2012/13 Iehåll: Iledig 2 Förutsättigar...2 Bedömig av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 6 Slutord 7 Bilaga: Resultat - seaste

Läs mer

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier Säkra materiallyft Prevet är e ideell föreig iom arbetsmiljöområdet med Sveskt Närigsliv, LO och PTK som huvudmä. Vår uppgift är att tillsammas med huvudmäe förmedla kuskap krig arbetsmiljöfrågor och utveckla

Läs mer

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014 Stöde skolas elevhälsa Hadligspla läsåret 2013/2014 Stöde skola, 860 13 Stöde 060 658 33 20 Sudsvalls kommu Iehållsförteckig ELEVHÄLSOPLAN FÖR STÖDE SKOLA... 3 STÖDE SKOLAS VISION...3 ELEVHÄLSA PÅ STÖDE

Läs mer

Förslags- och beslutsprotokoll, Måndag 31 oktober 2005

Förslags- och beslutsprotokoll, Måndag 31 oktober 2005 Förslags- och beslutsprotokoll, Mådag 31 oktober 2005 9.2 Full sysselsättig 9.2.1 Politiska riktlijer, iledige Tjästgörade ordförade: Ulla Lidqvist, Kogressekreterare: Begt Harju och Berit Stockhaus Sid

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Måadsrapport Jauari 2015 Måadsrapport Juli 2015 Måadsrapport Februari 2015 Måadsrapport Augusti 2015 Måadsrapport Mars 2015 Måadsrapport September 2015 Måadsrapport April 2015 Måadsrapport Oktober 2015

Läs mer

Produsert for bevegelses hemmede, og er det mest fleksible og variasjonrike alternativ på markedet. Tilpasnings-mulighetene er nesten ubegrensede.

Produsert for bevegelses hemmede, og er det mest fleksible og variasjonrike alternativ på markedet. Tilpasnings-mulighetene er nesten ubegrensede. VÄSTIA DUSJROM Produsert for bevegelses hemmede, og er det mest fleksible og variasjorike alterativ på markedet. Tilpasigs-mulighetee er este ubegresede. HML Hjelpemiddel-leveradøre AS Braderudv. 90, 2015

Läs mer

D 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

D 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter Hadbok materalstyrg - Del D Bestämg av orderkvatteter D 45 Orderkvatteter kabasystem grupp av materalstyrgsmetoder karakterseras av att behov av materal som uppstår hos e förbrukade ehet mer eller mdre

Läs mer

CONSUMER PAYMENT REPORT SWEDEN

CONSUMER PAYMENT REPORT SWEDEN CONSUMER PAYMENT REPORT SWEDEN Sveige I kothet De oa majoitete av sveskaa betala sia äkiga i tid och iämme i att äkiga ska betalas i tid. Både ude 01 och 01 to sveskaa att abetslöshet och att spedea fö

Läs mer

Diskmaskiner Generation G 5000

Diskmaskiner Generation G 5000 Diskmaskier Geeratio G 5000 Höste 2010 Sparsammare: Frå edast 7 liter vatte och 0,83 kwh eergiförbrukig per diskomgåg Sabbare: Kortare programtider och äu midre el med varmvatteaslutig Rymligare: Med 14

Läs mer

INSTALLATIONSMANUAL COBRA 8800/8900 CAN

INSTALLATIONSMANUAL COBRA 8800/8900 CAN INSTALLATIONSMANUAL COBRA 8800/8900 CAN DRA UT MITTSEKTIONEN MED INSTALLATIONSSCHEMAT. INNEHÅLL 8808 8805 Larmehet 03CB0364A 10SA0623A Kablage Moterigspåse KA0001STSAA Ultraljudsesorer 04PC3600B 8800USER

Läs mer

Ett enklare. sätt att arbeta. XOR Compact 4.0 Demohandledning

Ett enklare. sätt att arbeta. XOR Compact 4.0 Demohandledning Ett eklare sätt att arbeta. XOR Compact 4.0 Demohadledig 1 Mer ä 12.000 ordiska företag aväder det reda. Opartiska tester utser det till markades bästa program. Facktidige Mikrodator gör det för tredje

Läs mer

Innehåll Inledning 4. Förvaltningsberättelse 8. Verksamhetsberättelser 25. Ekonomisk redovisning 61. Revisionsberättelse 74

Innehåll Inledning 4. Förvaltningsberättelse 8. Verksamhetsberättelser 25. Ekonomisk redovisning 61. Revisionsberättelse 74 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 osby årsredovisig 2010 i e håll Omslagsbilder. Framsida fr. v. 1. Måga itresserade hade samlats för ivigige av de ya Tvärlde. 2. Tvärledes sträckig vid bro över Helge

Läs mer

största Nu är det dags att avslöja vilka bank- undersökning Sveriges Årets Bankjuryn

största Nu är det dags att avslöja vilka bank- undersökning Sveriges Årets Bankjuryn För artode året i rad utser Privata Affärer Årets Bak. Här ser du vilka baker som är bäst för just di privatekoomi. största bak- udersökig Nu är det dags att avslöja vilka baker som belöas av Privata Affärer.

Läs mer

7 Sjunde lektionen. 7.1 Digitala filter

7 Sjunde lektionen. 7.1 Digitala filter 7 Sjude lektioe 7. Digitala filter 7.. Flera svar Ett lijärt tidsivariat system ka karakteriseras med ett flertal svar, t.ex. impuls-, steg- och amplitudsvare. LTI-system ka ju äve i de flesta fall beskrivas

Läs mer

Systemdesign fortsättningskurs

Systemdesign fortsättningskurs Systemdesig fortsättigskurs Orgaisatio Föreläsare Potus Boström Assistet? Tider mådagar och tisdagar kl. 8-10 Börjar 3.9 och slutar 16.10 Rum B3040 Orgaisatio Iga föreläsigar 24.9, 25.9, 1.10 och 2.10

Läs mer

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola!

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola! Rabatt om i är 2 eller fler! Digital pedagogik e aturlig del av framtides skola! Aktuell forskig och kokreta arbetssätt med fokus på ökat lärade Hur ser läradet ut i digitala miljöer och vilka är effektera?

Läs mer

VINDKRAFTFAKTA. Teknik och säkerhet. Teknik. Säkerhet

VINDKRAFTFAKTA. Teknik och säkerhet. Teknik. Säkerhet VINDKRAFTFAKTA Tekik och säkerhet Tekik Aktuell vidkrftverk bedöms få e vhöjd på som mest 14 meter och e rotordimeter på mell 8-13 meter. Ovsett Totlhöjd verkstyp kommer totlhöjde ite tt överstig 185 meter.

Läs mer

FastTV.net AB (publ) Investeringsmemorandum avseende nyemission September 2009

FastTV.net AB (publ) Investeringsmemorandum avseende nyemission September 2009 FastTV.et AB (publ) Ivesterigsmemoradum avseede yemissio September 2009 1 FastTV090901_20 sidor.idd 1 09-09-01 16.35.11 2 Geerell iformatio Detta ivesterigsmemoradum har upprättats med aledig av de föreståede

Läs mer

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm Saltsjötuel i korthet uelbaa till Nacka geom att Blå lije förlägs frå Kugsträdgårde. Norra läke och Södra läke kyts ihop med e tuel uder Saltsjö. Ett sammahållet projekt ger samordigsvister och stordriftsfördelar

Läs mer

Noteringsdokument med anledning av upptagande till handel av Net Entertainment NE AB (publ) på NASDAQ OMX Stockholm

Noteringsdokument med anledning av upptagande till handel av Net Entertainment NE AB (publ) på NASDAQ OMX Stockholm Noterigsdokumet med aledig av upptagade till hadel av Net Etertaimet NE AB (publ) på NASDAQ OMX Stockholm Iehåll 1 Sammafattig 6 Riskfaktorer 10 Bakgrud och motiv 11 VD har ordet 12 Markadsöversikt 20

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet, grundskolan. Stångenässkolan

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet, grundskolan. Stångenässkolan Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola Stågeässkola 1 Presetatio av skola Stågeässkola är e F-6 skola i Brastad, Lysekils kommu. Skola har uder läsåret 2011-2012 haft i geomsitt 235,

Läs mer

n Marknadens minsta och mest robusta FRAinstrument n Marknadens högsta prestanda och användande n Uppfyller alla internationella standarder för

n Marknadens minsta och mest robusta FRAinstrument n Marknadens högsta prestanda och användande n Uppfyller alla internationella standarder för FRAX 101 SFRA Aalysator Markades mista och mest robusta FRAistrumet Markades högsta prestada och avädade av stadardiserad sigalkabel-jordaslutig ger högsta möjliga repeterbarhet Uppfyller alla iteratioella

Läs mer

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier Säkert truckarbete Prevet är e ideell föreig iom arbetsmiljöområdet med Sveskt Närigsliv, LO och PTK som huvudmä. Vår uppgift är att tillsammas med huvudmäe förmedla kuskap krig arbetsmiljöfrågor och utveckla

Läs mer

FÖRVAL TNINGSINFORMA TION FIAB AKTIEBOLAG. arg nr 556641-0048 ÅRS- REDOVISNING

FÖRVAL TNINGSINFORMA TION FIAB AKTIEBOLAG. arg nr 556641-0048 ÅRS- REDOVISNING -- FÖRVAL TNINGSINFRMA TIN FIAB AKTIEBLAG arg r 556641-0048 ÅRS- REDVISNING 2004 Styrelse för Förvaltigsiformatio FIAB Aktiebolag får härmed avge årsredovisig för räkeskapsåret 2004-01-0l -- 2004-12-31.

Läs mer

Innehåll Grafräknaren och diskret matematik...1 Vad handlar diskret matematik om?...1 Permutationer och kombinationer...3 Något om heltalsräkning...

Innehåll Grafräknaren och diskret matematik...1 Vad handlar diskret matematik om?...1 Permutationer och kombinationer...3 Något om heltalsräkning... Iehåll Grafräkare och diskret matematik...1 Vad hadlar diskret matematik om?...1 Permutatioer och kombiatioer...3 Något om heltalsräkig...4 Modulusoperator...4 Faktoriserig i primfaktorer...5 Talföljder...7

Läs mer

Anmäl intresse nu! BRF SKALDEN. bostadsrätter. Antal lägenheter: 47 Säljstart: Hösten 2014 Inflyttning: Prel. 2016 Antal rum: 1 4 rok ca 35 86 kvm

Anmäl intresse nu! BRF SKALDEN. bostadsrätter. Antal lägenheter: 47 Säljstart: Hösten 2014 Inflyttning: Prel. 2016 Antal rum: 1 4 rok ca 35 86 kvm Amäl itresse u! BR SADE bostadsrätter Atal lägeheter: 7 Säljstart: öste Iflyttig: Prel. 6 Atal rum: rok ca 5 8 Alla lägeheter har balkog eller uteplats. iss fis i huset. vadratsmarta lägeheter i cetrala

Läs mer

Hisslösningar från Cibes Lift för alla byggnader

Hisslösningar från Cibes Lift för alla byggnader Hisslösigar frå Cibes Lift för alla byggader Smarta, säkra och ekla att istallera DESIGN - PÅLITLIGHET - ERFARENHET Iehåll Om Cibes Lift 3 Kudperspektiv 4 Service och uderhåll 5 Miljöfokus 6 De lilla plattformshisse

Läs mer

I SVs värld. Stenungsund Tjörn. Våren 2015. Lära något nytt? Se hela vårt utbud på www.sv.se/vast

I SVs värld. Stenungsund Tjörn. Våren 2015. Lära något nytt? Se hela vårt utbud på www.sv.se/vast 12 I SVs värld du m o s sse av? e r t l i irke ig ett c u d e öre f Har l göra i vil er d jälp? t! v ö h Vä s Beh ågo V ill S ig t d av Hör Våre 2015 Lära ågot ytt? Se hela vårt utbud på www.sv.se/vast

Läs mer

Orderkvantiteter vid begränsningar av antal order per år

Orderkvantiteter vid begränsningar av antal order per år Hadbok materalstyrg - Del D Bestämg av orderkvatteter D 64 Orderkvatteter vd begräsgar av atal order per år Olka så kallade partformgsmetoder aväds som uderlag för beslut rörade val av lämplg orderkvattet

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 2

Finansiell ekonomi Föreläsning 2 Fiasiell ekoomi Föeläsig 2 Fö alla ivesteigsbeslut gälle: Om ytta > Kostad Geomfö ivesteige Om Kostad > ytta Geomfö ite ivesteige Gemesam ehet = pega Vädeig = makadspis om sådat existea (jf. vädet av tid

Läs mer

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden.

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden. Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåe uder tide 1985-07-01 och framåt i tide. Översikte grudar sig på e iveterig, som hela tide är pågåede. Atalet och urval av ärede ka komma att förädras

Läs mer

Media & Kommunikation

Media & Kommunikation ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Media & Kommuikatio DIN GUIDE TILL ökad försäljig 2007 MARS Det redaktioella ordet Förr såg ma till att skriva om det som hät. Numera

Läs mer

förebygg.nu Stor kartläggning av ungas drogvanor den isländska onsdag 13 november

förebygg.nu Stor kartläggning av ungas drogvanor den isländska onsdag 13 november osdag 13 ovember förebygg.u Så fugerar de islädska modelle Programmet för ett drogfritt Islad har pågått i 15 år. Sida 3 Smart Ugdom Stora framsteg för de prisade ideella ugdomsföreige. Sida 7 Foto Peter

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

Planområdets förutsättningar

Planområdets förutsättningar Plaområts förutsättigar Bjärehalvö är atursköa le av Halladsåse som sticker ut i Kattegatt. Åse bildar gräs mella ladskape Hallad och åe. Halladsåse ligger till största le i åe och sträcker sig frå Örkelljuga

Läs mer

Mediaplan & företagspresentation

Mediaplan & företagspresentation 203 Mediapla & företagspresetatio Aos- och utgivigspla Tidige Fastighetsytt Om oss! Väljer du Fastighetsytt som di kaal för markadsförig och profil erig är du med i ett större sammahag och år e målgrupp

Läs mer

cannabis Dokumentation från konferens i Göteborg 27 november 2012

cannabis Dokumentation från konferens i Göteborg 27 november 2012 caabis Dokumetatio frå koferes i Göteborg 27 ovember 2012 Arragerad av Lässtyrelse Västra Götalads lä, FoU i Väst/GR, Göteborgsregioes kommualförbud, Göteborgs Stad, FMB/Göteborgs uiversitet, Västra Götaladsregioe,

Läs mer

FÖRDJUPNINGSPROMEMORIA OM HELSINGBORGS STADS KLIMATANPASSNING

FÖRDJUPNINGSPROMEMORIA OM HELSINGBORGS STADS KLIMATANPASSNING ATAgE AV KOMMuFuLLMÄKTigE 25 ApriL 2012 PM Klimatapassig FÖRDJUPNINGSPROMEMORIA OM HELSINGBORGS STADS KLIMATANPASSNING +3,5 m stadsbyggadsförvaltige AVdELigE För strategisk plaerig FördjupigsPM Vi har

Läs mer

INNEHÅLL SÄKERHETSINSTRUKTIONER CONTENTS. Säkerhetsinstruktioner 3. n n n n n

INNEHÅLL SÄKERHETSINSTRUKTIONER CONTENTS. Säkerhetsinstruktioner 3. n n n n n BRUKSANVISNING INNEHÅLL CONTENTS SÄKERHETSINSTRUKTIONER Säkerhetsistruktioer 3 Frotpaeles kappar 4-5 Fjärrkotroll 6-7 Källmey 8-9 Radioläge 10-11 Uppspelig 12-13 Iställigar 14-25 EQ-mey 26-27 Specifikatioer

Läs mer

Hisslösningar från Cibes Lift för alla byggnader

Hisslösningar från Cibes Lift för alla byggnader Hisslösigar frå Cibes Lift för alla byggader Smarta, säkra och ekla att istallera DESIGN - PÅLITLIGHET - ERFARENHET Passagerare med bagage Persoer med begräsad rörlighet Tillgäglighet för barvag Tillgäglighet

Läs mer

De ekonomiska fördelarna med Zehnder Clean Air Solutions är mätbara

De ekonomiska fördelarna med Zehnder Clean Air Solutions är mätbara cleaair Iformatio frå Zehder Clea Air Solutios No. 1/2015 De ekoomiska fördelara med Zehder Clea Air Solutios är mätbara Kokurresfördelar för C&S grossistlogistikehet ES3 Bra arbetsmiljö hos Wila Miskade

Läs mer

IGCT effektbrytare i megawattklassen för mellanspänningstillämpningar

IGCT effektbrytare i megawattklassen för mellanspänningstillämpningar IGCT effektbrytare i megawattklasse för mellasäigstillämigar Att kostruera utrustig för att bryta effekter i storleksordige megawatt å mellasäigsivå är e svår ugift. De ieboede egeskaera hos de två kiselbaserade

Läs mer

DOKUMENTHANTERINGSPLAN Personal Antagen att gälla från och 2013-01-01 Dnr: 16/13 Handlingsslag. Gallras (=förstöres) Arkivläggs

DOKUMENTHANTERINGSPLAN Personal Antagen att gälla från och 2013-01-01 Dnr: 16/13 Handlingsslag. Gallras (=förstöres) Arkivläggs AFA (arbetsmarkades FörsäkrigsAktiebolag): skade-amäla (TFA=Trygghets Försäkrig vid Arbetsskada), AFA (arbetsmarkades FörsäkrigsAktiebolag): skade-amäla (TFA=Trygghets Försäkrig vid Arbetsskada), kopia

Läs mer

INNEHÅLL SÄKERHETSINSTRUKTIONER CONTENTS. Säkerhetsinstruktioner 3. n n n n n

INNEHÅLL SÄKERHETSINSTRUKTIONER CONTENTS. Säkerhetsinstruktioner 3. n n n n n BRUKSANVISNING INNEHÅLL CONTENTS SÄKERHETSINSTRUKTIONER Säkerhetsistruktioer 3 Frotpaeles kappar 4 Fjärrkotroll 6-7 Källmey 8-9 Radioläge 10-11 Uppspelig 12-13 Bluetooth-läge 14-17 Iställigar 18-29 EQ-mey

Läs mer

ute Jotun Mur FÄRGKARTA INSPIRATION VÄGLEDNING Fasadefarge: 4456 Idyll Jotun Mur Silikonemulsion Färg Professionellt resultat helt enkelt

ute Jotun Mur FÄRGKARTA INSPIRATION VÄGLEDNING Fasadefarge: 4456 Idyll Jotun Mur Silikonemulsion Färg Professionellt resultat helt enkelt ute Jotu Mur FÄRGKARTA INSPIRATION VÄGLEDNING Fasadefarge: Jotu Mur Silikoemulsio Färg Professioellt resultat helt ekelt Vikte av ett diffusiosöppet färgsystem Jotu Mur Silikoemulsio Jotu är e ledade leveratör

Läs mer

Nyckeltal 2015-06-30 2014 2013 2012 2011. Hyresvärde, Mkr 1 022 996 919 903 686. Vakansgrad exklusive projekt, % 4,1 5,4 8,3 12,7 9,3

Nyckeltal 2015-06-30 2014 2013 2012 2011. Hyresvärde, Mkr 1 022 996 919 903 686. Vakansgrad exklusive projekt, % 4,1 5,4 8,3 12,7 9,3 Humlegårde Fastigheter Halvårsöversikt 215 Om oss Periode i korthet Humlegårde är ett fastighetsbolag som igår i läsförsäkrigsgruppe. 19 läsförsäkrigsbolag och Läsförsäkrigar Sak äger kocere Humlegårde

Läs mer

Du står där i kön till incheckningsdisken

Du står där i kön till incheckningsdisken 5 supertua Det är olidligt att resa lågt med e otymplig, ärmast släpbar, dator i packige. Me e riktigt lite dator märks kappt i ryggsäcke, har låg batteritid och är praktisk att jobba med. Vi har testat

Läs mer

Vägen till energiklassad personal. Kurskatalog Fastighetsautomation. www.siemens.se/utbildning

Vägen till energiklassad personal. Kurskatalog Fastighetsautomation. www.siemens.se/utbildning Väge till eergiklassad persoal Kurskatalog Fastighetsautomatio www.siemes.se/utbildig Vi ka ge er vad som krävs Fastighetsägare påverkas av EU s direktiv om byggaders eergiprestada. Ett område behadlar

Läs mer

Salutogena arbetsfaktorer för friska medarbetare - en enkätstudie inom primärvården

Salutogena arbetsfaktorer för friska medarbetare - en enkätstudie inom primärvården Salutogea arbetsfaktorer för friska medarbetare - e ekätstudie iom primärvårde Lia Ejlertsso Bodil Heijbel Göra Ejlertsso Igemar Adersso KRISTIANSTAD UNIVERSITY PRESS Salutogea arbetsfaktorer för friska

Läs mer

EXAMENSARBETE. Lathund för val av förband mellan transformator och ställverk. Gunilla Almqvist 2002-06-14

EXAMENSARBETE. Lathund för val av förband mellan transformator och ställverk. Gunilla Almqvist 2002-06-14 2002:E006 e EXAMENSARBETE Lathud för val av förbad mella Guilla Almqvist 2002-06-14 Högskola Trollhätta/Uddevalla stitutioe för Tekik Box 957, 461 29 Trollhätta Tel: 0520-47 50 00 Fax: 0520-47 50 99 E-post:

Läs mer

Vindkraft i Markbygden

Vindkraft i Markbygden Vidkraft i Markbygde Ett regioalt idustriprojekt iom föryelsebar eergi Markbygde Vid AB har hos lässtyrelse asökt om tillståd till att etablera e mycket stor vidkraftaläggig i Markbygde i de västra delara

Läs mer

Välj en grönare tjänstebil

Välj en grönare tjänstebil Välj e gröare tjästebil Miljöbilsvåge placerar ya märke på de sveska tjästebilskarta. Du behöver ite lägre bara välja mella Saab, Volvo och Ford. Av Mikael Stjera/Tekikes Värld Våge av miljöbilar har förädrat

Läs mer

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz Ta tre mideråriga arr. Edeius yr. Herzberg Sra 1 Sra2 At 1 At2 Ter Bass1 Bass2 Sra1 a 4 ej ej t G =120 t t t t t t t a Sra2 4 4 ej ej a At1 4 s dj s s s s dj s s s a At2 4 4 s dj s s s s dj s s s 4 b Ter

Läs mer

10-12 november 2009. förebygg.nu. 12 sidor. med höjdpunkterna från förebygg.nu. Ge folk verktygen. Ny nationell strategi för föräldrastöd.

10-12 november 2009. förebygg.nu. 12 sidor. med höjdpunkterna från förebygg.nu. Ge folk verktygen. Ny nationell strategi för föräldrastöd. 10-12 ovember 2009 förebygg.u 12 sidor med höjdpuktera frå förebygg.u Ge folk verktyge Ny atioell strategi för föräldrastöd. Sida 10 kröika Förebygg.u kuskap och ispiratio Förebygg.u ett framgågskocept!

Läs mer

KONTORSLOKAL 486M 2 STOCKHOLM LILJEHOLMSVÄGEN 18

KONTORSLOKAL 486M 2 STOCKHOLM LILJEHOLMSVÄGEN 18 KONTORSLOKAL 486M 2 STOCKHOLM LILJEHOLMSVÄGEN 18 Stora Katrieberg har ett utmärkt cityära läge precis vid vattet itill Liljeholmshame i aslutig till Marieviks kotorsområde och Liljeholmes galleria. Här

Läs mer

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring I social d e m o k r a t i s k a partie ts Råds la g o m jobb i börja n av 2008 för d e jag tillsa m m a n s me d tre ka m r a t e r fra m idé n o

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Bredbandsmarknaden i studentbostäderna i Lund ur ett mikroekonomiskt perspektiv

Bredbandsmarknaden i studentbostäderna i Lund ur ett mikroekonomiskt perspektiv 20060319 Kadidatuppsats i Natioaleoomi Bredbadsmarade i studetbostädera i Lud ur ett miroeoomist perspetiv Författare: Olof Karlsso Hadledare: Jerer Holm Dispositio... 3 INLEDNING... 4 Bagrud... 4 Syfte...

Läs mer

Västlänken Göteborgs Stad, Västra Götalands län

Västlänken Göteborgs Stad, Västra Götalands län Järvägspla ästläke Göteborgs Stad, ästra Götalads lä Samrådshadlig lägesrapport ovember 2013 itel: Samrådshadlig lägesrapport ovember 2013 Äredeummer: R2013/25920 Utgivigsdatum: ovember 2013 Utgivare:

Läs mer

Markberedning. en handledning från Korsnäs Skog. 27 april 2009

Markberedning. en handledning från Korsnäs Skog. 27 april 2009 Markberedig e hadledig frå Korsäs Skog 1 27 april 2009 Korsäs Miljöpolicy i vår verksamhet Asvarig: Begt Bruberg Giltig frå: 080507 Upplaga: r 11 Ersätter: 051121 Korsäs Skogs policyförklarig 1. Vi följer

Läs mer

www.kitas.se Kitas Frisörgymnasium Nytänkande och kvalitet

www.kitas.se Kitas Frisörgymnasium Nytänkande och kvalitet www.kits.se Kits Frisörgymsium Nytäkde och kvlitet Stimulerde miljö på Mgsisgt Kits Frisör är e lite friskol med 90 elever som erbjuder e kretiv och ispirerde miljö. Utbildige är yrkesförberedde, håller

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

NUMMER 2 2015. Daniel fick en chans till... Jag är älskad!

NUMMER 2 2015. Daniel fick en chans till... Jag är älskad! yhetera NUMMER 2 2015 Daiel fick e chas till... Jag är älskad! Det dolda missbruket Simoe och tjejträffe i Falkeberg Soppluch med LP-ykter Deborahuset är redo för uppdraget De bjuder bäkvärmare på kaffe

Läs mer

Fastighetsutveckling. Karperöboden. Mikael Isaksson

Fastighetsutveckling. Karperöboden. Mikael Isaksson Fastighetsutvecklig Karperöbode Mikael Isaksso Examesarbete för igejörs (YH)-exame Utbildigsprogrammet för byggadstekik Vasa 2014 EXAMENSARBETE Författare: Utbildigsprogram och ort: Iriktigsalterativ:

Läs mer

Större öppenhet på Kvarntunet

Större öppenhet på Kvarntunet Nykvars kommutidig Nr 2-09 Större öppehet på Kvartuet HÄXOR OCH ALVER I SKOLAN CAREMA DRIVER LSS-BOENDET TYCK TILL OM CENTRUMVISIONEN! FOLKFEST PÅ NYKVARNSDAGEN TUTAN JUNI 2009 DET HÄNDER I NYKVARN På

Läs mer

Genuine Volvo Service I DETTA NUMMER!

Genuine Volvo Service I DETTA NUMMER! Volvoåkare Geuie Volvo Service I DETTA NUMMER! Vår filosofi På Volvo Lastvagar arbetar vi städigt för att fia ya lösigar som gör våra lastbilar mer bräsleeffektiva och för att miska deras miljöpåverka.

Läs mer