Energigrödor. Rapport Nr Svenskt Vatten Utveckling. en möjlighet för jordbruksanvändning av slam

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energigrödor. Rapport Nr 2008-12. Svenskt Vatten Utveckling. en möjlighet för jordbruksanvändning av slam"

Transkript

1 Rapport Nr 8- Energigrödor en möjlighet för jordbruksanvändning av slam Johanna Olsson Eva Salomon Andras Baky Ola Palm Svenskt Vatten Utveckling

2

3 Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SV-Utveckling) är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik. Programmet finansieras i sin helhet av kommunerna, vilket är unikt på så sätt att statliga medel tidigare alltid använts för denna typ av verksamhet. SV-Utveckling (fd VA-Forsk) initierades gemensamt av Svenska Kommunförbundet och Svenskt Vatten. Verksamheten påbörjades år 99. Programmet lägger tonvikten på tillämpad forskning och utveckling inom det kommunala VA-området. Projekt bedrivs inom hela det VA-tekniska fältet under huvudrubrikerna: Dricksvatten Ledningsnät Avloppsvatten Ekonomi och organisation Utbildning och information SV-Utveckling styrs av en kommitté, som utses av styrelsen för Svenskt Vatten AB. För närvarande har kommittén följande sammansättning: Anders Lago, ordförande Olof Bergstedt Roger Bergström Per Fåhraeus Carina Färm Daniel Hellström Mikael Medelberg Marie Nordkvist Persson Bo Rutberg Ulf Thysell Susann Wennmalm Einar Melheim, adjungerad Peter Balmér, sekreterare Södertälje Göteborg Vatten Svenskt Vatten AB Varberg Mälarenergi Stockholm Vatten AB Roslagsvatten AB Sydvatten Sveriges Kommuner och Landsting VA-verket i Malmö Käppalaförbundet NORVAR, Norge Svenskt Vatten AB Författarna är ensamma ansvariga för rapportens innehåll, varför detta ej kan åberopas såsom representerande Svenskt Vattens ståndpunkt. Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten AB Box 9 Stockholm Tfn 8- Fax 8- Svenskt Vatten AB är servicebolag till föreningen Svenskt Vatten.

4 Svenskt Vatten Utveckling Bibliografiska uppgifter för nr 8- Rapportens titel: Title of the report: Energigrödor en möjlighet för jordbruksanvändning av slam Energy Crops a possibility for agricultural use of sewage sludge Rapportens beteckning Nr i serien: 8- Författare: Johanna Olsson, Eva Salomon, Andras Baky och Ola Palm, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Projektnr: - Projektets namn: Projektets finansiering: Energigrödor fönstret för jordbruksanvändning av slam Svenskt Vatten Utveckling (f.d. VA-Forsk) Rapportens omfattning Sidantal: Format: A Sökord: Keywords: Sammandrag: Abstract: Målgrupper: Omslagsbild: Rapporten beställs från: Rötslam, slamspridning, energigrödor, växtföljd, växtnäringsbalans Municipal sewage sludge, land application, energy crops, crop rotation, nutrient balance I studien togs fyra växtföljder fram som möjliggjorde gödsling med slam till energigrödor och odling av råvara till livsmedelsindustrin på samma fält efter en viss karenstid. Analysen visade överlag på ett acceptabelt växtnäringsöverskott samt en försumbar påverkan på lantbrukarens ekonomi. In the study four crop rotations enabling fertilization with sewage sludge to energy crops and cultivation of product to the food industry on the same field after a given qualifying period were constructed. The analysis showed in general an acceptable nutrient surplus and a negligible effect on the economy. Jordbrukare, kommuner och avloppsreningsverk fält. Foto: Kim Gutekunst, JTI Finns att hämta hem som pdf-fil från Svenskt Vattens hemsida Utgivningsår: 8 Utgivare: Svenskt Vatten AB Svenskt Vatten AB Grafisk formgivning: Victoria Sundgren, Svenskt Vatten

5 Förord VA-branschen står inför en stor utmaning i arbetet för att nå miljömålet för återföring av fosfor från avlopp. Jordbruksanvändning av slam är en av metoderna för att nå målet, men samtidigt starkt ifrågasatt av livsmedelsindustrin. Inom de närmsta åren bedöms andelen åkerareal för produktion av energigrödor öka. Genom att använda slam för produktion av energigrödor kan konflikten med livsmedels industrin undvikas. Projektet syftade till att underlätta för avloppsreningsverken att få avsättning för sitt slam samt till att skapa möjligheter för lantbrukarna att anpassa användningen till livsmedelsindustrins krav. Syftet med projektet har även varit att bidra till att miljömålet för återföring av fosfor från avlopp uppfylls. Projektet har genomförts vid JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Arbetet i projektet har huvudsakligen utförts av Johanna Olsson, i samråd med Andras Baky och Eva Salomon. Projektledare var Ola Palm. Uppsala, februari 8 Ola Palm

6

7 Innehåll Förord... Sammanfattning... Summary...8 Bakgrund...9 Material och metoder litteratursamman ställning Certifieringssystemen och slampolicy Användningsområden för de olika energigrödorna.... Potential för jordbruks användning av slam till energigrödor..... Växtföljderna... Material och metoder analys.... Växtnäringsbalans.... Atmosfärisk deposition.... Ackumuleringshastighet Ekonomi... Resultat Potential för slamgödsling i de fyra regionerna Växtnäringsbalans.... Atmosfärisk deposition.... Ackumuleringshastighet Ekonomi... Diskussion Potential för jordbruks användning av slam till energigrödor Förutsättningarna för att uppfylla livsmedelsindustrins krav på karenstid Växtföljderna Växtnäringsbalans Ackumuleringshastighet Ekonomi.... Slutsatser... Referenser... Bilaga A: Förklaring av växtodlingstermer... Bilaga B: Slamanalys på slammet som används i växtnäringsbalanserna Bilaga C: Växtnäringsbalanser Bilaga D: Ekonomiska beräkningar för växtföljderna

8

9 Sammanfattning Produktionen av energigrödor på åkermark växer snabbt i Sverige. VA-branschen står inför en stor utmaning. Riksdagens miljökvalitetsmål är att senast år skall minst % av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Jordbruksanvändning av slam är en av de mer kostnadseffektiva metoderna för att nå målet, men samtidigt starkt ifrågasatt av livsmedelsindustrin. Genom att använda slam för produktion av energigrödor undviks konflikten med livsmedelsindustrin. Syftet med projektet var att:. Underlätta för avloppsreningsverken att få avsättning för sitt slam.. Att hjälpa jordbrukarna att anpassa användningen till livsmedelsindustrins krav.. Bidra till att miljömålet för återföring av fosfor från avlopp uppfylls. I studien togs slamgödslade växtföljder fram med både energi- och livsmedelsgrödor för Skåne, Östergötland, Västmanland och Västerbotten. Analysen av växtföljderna gjordes delvis med balansberäkningar för växtnäringsämnena kväve och fosfor och metallerna kadmium, koppar och zink. Ackumuleringshastigheten för kadmium, koppar och zink i åkermark beräknades. Växtföljderna analyserades även ekonomiskt. Svenskt Sigill planerar inte för närvarande att godkänna slam som gödslingsmedel. Däremot kan Lantmännens nya restproduktspolicy bidra till att skapa förutsättningarna för att sprida slam till energigrödor och samtidigt kunna uppfylla livsmedelsindustrins krav på karenstid. Resultaten från växtnäringsbalanserna i Östergötland och Västmanland visade på ett genomsnittligt överskott per år på ca kg N/ha och på - kg P/ha. Det stämmer väl överens med SCB:s kväve- och fosforbalanser för jordbruksmark och jordbrukssektor för hela Sverige. I Skåne och Västerbotten var det genomsnittliga överskottet per år betydligt lägre för kväve och lägre respektive högre för fosfor. Den beräknade kadmium/fosfor-kvoten på mg Cd/kg P i det valda slammet visade på ett lågt innehåll av kadmium. Tillförseln av kadmium var ungefär lika stor från den atmosfäriska depositionen som med slamtillförseln. Ackumuleringshastigheten för kadmium i studien var låg, vilket till stor del berodde på den låga halten av kadmium i slammet. Det är viktigt att vara medveten om att resultaten i denna studie inte kan generaliseras för all slamspridning eftersom slammen kan variera mycket i kvalitet. Idag är det tillåtet att förrådsgödsla med fosfor genom att ge en slamgiva som motsvarar flera års fosforbehov hos kommande grödor. Då relationen mellan kväve och fosfor i slam är annorlunda än i stallgödsel bör man vara uppmärksam på hur stor förrådsgödslingen av kväve blir vid vald fosforgiva. Ur miljösynpunkt ska man undvika att förrådsgödsla med kväve och fosfor för flera år framåt.

10 Summary The production of energy crops from arable land in Sweden is expanding rapidly. The wastewater sector is facing major challenges. The Swedish government s environmental quality objective is that in the year at least % of the phosphorus in wastewater has to be returned to productive land, of which at least half the phosphorus should be returned to arable land. Agricultural use of sewage sludge is one of the most cost-effective methods to reach that objective, but at the same time strongly questioned by the food industry. By using sewage sludge for production of energy crops a conflict with the food industry can be avoided. The objectives of the project were to () facilitate the use of sewage sludge from the wastewater treatment plants () help the farmers to adjust the usage to the demands from the food industry () contribute to the fulfilment of the environmental objective for recirculation of phosphorus. In the study sewage sludge fertilized crop rotations were constructed with both energy and food crops for Skåne, Östergötland, Västmanland and Västerbotten. The analysis of the crop rotations was partly conducted with balance calculations for the plant nutrients nitrogen and phosphorus and the metals cadmium, copper and zinc. The accumulation rate for cadmium, copper and zinc on arable land was calculated. The crop rotations were also analyzed economically. The Swedish Seal of Quality is currently not planning to approve sewage sludge as fertilizer. However, the new policy for residual products from Lantmännen can contribute to create opportunities to fertilize energy crops with sewage sludge and at the same time fulfil the demands on qualifying periods from the food industry. The results from the nutrient balance calculations in Östergötland and Västmanland showed an average surplus per year of about kg N/hectare and - kg P/hectare. This corresponds well with the nitrogen and phosphorus balances for agricultural land and agricultural sector in the year for the whole of Sweden, according to Statistics Sweden. In Skåne and Västerbotten the average surplus per year was lower for nitrogen and lower respectively higher for phosphorus. The calculated Cd/P quota on mg Cd/kg P for the chosen sewage sludge indicated a low content of cadmium. The supply of cadmium from atmospheric deposition was about the same compared to the supply from sewage sludge. The accumulation rate for cadmium in the study was low, which to a great extent was due to the low cadmium content in the sewage sludge. It is important to be aware of the fact that the results in this study cannot be generalised for all fertilizing with sewage sludge as sewage sludge quality differ greatly. Today it is permitted to supply surplus amounts of phosphorus by applying amounts of sewage sludge that is equivalent to several years of crop requirements. As the proportions between nitrogen and phosphorus in sewage sludge differ from the proportions in manure one should be aware off how large the supply of surplus amounts of nitrogen can be for a given amount of phosphorus. From an environmental point of view, application of surplus amounts of nitrogen and phosphorus for several years ahead ought to be avoided as this increases the risk of plant nutrient losses. 8

11 Bakgrund VA-branschen står inför en stor utmaning för att nå det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet att senast år skall minst % av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark (Miljömålsportalen, ). Jordbruksanvändning av slam är en av de mer kostnadseffektiva metoderna för att nå målet, men samtidigt starkt ifrågasatt av livsmedelsindustrin. Andra metoder för fosforåterföring till jordbruksmark är utvinning av rena fosforföreningar antingen direkt ur avloppsvattnet eller slammet. En vanlig metod för återföring av fosforn till produktiv mark idag är tillverkning av anläggningsjord. En översikt av möjliga återföringsmetoder för fosfor för svenska förhållanden samt deras kostnader finns bl.a. i Balmer m.fl. (). I rapporten konstateras att jordbruksanvändning av slam är ekonomiskt fördelaktigt jämfört med utvinningsmetoderna, samtidigt som jordbruksanvändningen kan påbörjas snabbt. Inom projekt ReVAQ har man arbetat för att via kvalitetssäkring av VA-verkens arbete få ett slam som är tillräckligt bra för att accepteras för användning i jord bruket. Den utvärdering som nyligen gjorts av projektet (Kärrman m.fl., ) visar att jordbruksanvändning av slam är förenligt med miljökvalitetsmålet om återföring av fosfor. Samtidigt konstateras att det kortsiktigt inte innebär några kända stora problem för miljö eller människans hälsa att använda avloppsslam i jordbruket på det sätt som görs i ReVAQprojektet. Fredriksson () lyfter fram att om användningen av gröda som odlats på åkrar som slamgödslats utgör ett framtida hälsoproblem (med avseende på kadmium), så existerar detta problem redan idag, och helt andra typer av åtgärder måste införas. Den främsta orsaken till detta är det atmosfäriska nedfallet av bl.a. kadmium. Acceptansfrågan för användning av slam som gödselmedel har varit i fokus för projekt ReVAQ. Trots att projektet i många stycken varit en framgång så har det hittills inte inneburit några förändringar i livsmedelsföretagens grundinställning. De reningsverk som deltagit i projektet har visserligen kunnat återföra sitt slam till jordbruket. Men projektet har varit begränsat till antal deltagande reningsverk samt tid. Projektet avslutades under. Under år 8 kommer Svenskt Vatten att bygga upp ett certifieringssystem som ska ersätta ReVAQ. En av nyckelaktörerna när det gäller acceptansen för användning av slam som gödselmedel är Sigill Kvalitetssystem AB som äger kvalitetsmärket Svenskt Sigill. Svenskt Sigill accepterar i dagsläget inte slam som gödselmedel (www.svensktsigill.se). För att få producera inom ramen för Svenskt Sigill får inte slam ha använts efter år. Från och med år 8 kommer Lantmännen Lantbruk att godkänna spridning av slam som certifierats enligt Svenskt Vattens kvalitetssäkringssystem som gödselmedel i sina Lant männen Standard och Lantmännen Premium sortiment med vissa begränsningar. Detta kan öppna upp för en ökad spridning av slam i exempelvis energigrödor och karenstiden, dvs. tiden mellan användning av slam och produktion av godkänd vara, kan bli kortare. Produktionen av energigrödor på åkermark växer snabbt i Sverige. I SOU () bedöms den ekonomiskt realiserbara potentialen för jordbruket att producera bioenergi vara ca TWh år, motsvarande siffra idag ligger kring TWh. Sammantaget innebär detta att åkerarealen som används för produktion av energigrödor väsentligt kommer att öka. Genom att använda slam för produktion av energigrödor undviks konflikten med livsmedelsindustrin. Svårigheten är att finna växtföljder som gör det möjligt att gödsla med slam till energigrödor och samtidigt kunna odla råvara till livsmedelsindustrin i framtiden. Förutom att fungera rent jordbruksmässigt får inte växtföljderna påverka gårdens ekonomi negativt. 9

12 Material och metoder litteratursamman ställning. Certifieringssystemen och slampolicy Det finns ett antal certifierings- och kvalitetssystem inom jordbruket och livsmedelsindustrin i Sverige idag. Bland de vanligaste märkena finns Svenskt Sigill och KRAV. Lantbrukare/odlare kan ansluta sig till ett produktionssystem som kallas IP SIGILL (spann mål, mjölk och kött) som innehåller regler för hur råvarorna till Svenskt Sigillmärkta varor ska odlas. KRAV-märket är ett kvalitetsmärke som ägs av den ekonomiska föreningen KRAV. KRAV är en kontroll förening för ekologisk produktion som arbetar för en ökad ekologisk produktion och konsumtion. Enligt LRF Konsult m.fl. () ökar intresset bland Sveriges lantbrukare för att producera livsmedel med kvalitets profil. Var sjunde bonde, %, vill i framtiden pro ducera till Svenskt Sigill mot 9 % idag och % vill bli KRAV-godkända mot 8 % idag. I tabell - presenteras de viktiga akt örernas slam policy och certifieringssystem. Det är endast ett fåtal av aktörerna som tillåter slamsprid ning och då gäller särskilda villkor. Litteratursammanställningen inleds med en samman ställning av certifieringssystem och slampolicy för livsmedelsindustrin (t.ex. Svenskt Sigill och KRAV), de stora aktörerna inom lantbruket (t.ex. Lantmännen) samt ett antal bioenergiproducenter från åkermark (t.ex. Lantmännen Ecobränsle). Därefter kommer en inventering över de energigrödor som är intressanta för odling i Sverige under en femårsperiod. Olika regioner i Sverige har olika förutsättningar för tillförsel av slam och odling av energigrödor, en kartläggning av detta presenteras i litteratursammanställningen. Det finns många olika typer av slam och i denna rapport är det kommunalt avloppsslam från reningsverk som avses vid användandet av ordet slam. En växtföljd anger den ordningsföljd i vilken olika grödor odlas på ett fält. I litteratursammanställningen presenteras hur olika grödor passar in i en växtföljd. I den presenterade analysen ingår resultat från tidigare studier avseende slamgödsling, växtföljder och energigrödor. Tabell -. Några olika aktörers slampolicys och certifieringssystem. Företagspolicy/ certifieringssystem Slamspridning Kommentarer Danisco Sugar (www.sockerbetor.nu) Avloppsslam får ej användas någonstans i växtföljden på mark som används för att odla sockerbetor KRAV (www.krav.se) Slam får ej spridas till certifierade grödor Avloppsslam finns inte med på KRAVs lista över godkända gödsel- och markberedningsmedel Lantmännen standard (www.lantmannen.com) Slam får spridas enligt Svenskt Vattens kvalitetssäkringssystem som börjar gälla 8 Utgör minimikrav för alla leverantörer. Systemet ska innefatta hela produktionsprocessen. Ackreditering ska ske av en tredje part. Mottagaren ska kontrollera att rätt restprodukt sprids genom ett godkänt verifikat från leverantören. Lantmännen premium (www.lantmannen.com) Det är endast tillåtet att sprida enligt vad som anges under Lantmännen Standard om detta framgår särskilt av respektive avtal Konventionell slam får ej ha tillförts på fältet sedan den / år. I avtalet ska det framgå vilka restprodukter som är godkända samt vilka karenstider som gäller Lantmännen eko (www.lantmannen.com) Användningen av slam följer villkoren i KRAVs regelverk

13 Fortsättning tabell -. Företagspolicy/ certifieringssystem Slamspridning Kommentarer LRF (Eksvärd, pers. medd., ) Avråder från att sprida avloppsslam till livseller fodermedel Tre undantag: Salix Visst slam från ReVAQ-verk Eget trekammarbrunnsslam Lantmännen Ecobränsle (Erlandsson, P. pers. medd., ; Broberg, pers. medd., ) Har ingen egen slampolicy Köper in rapsolja från AarhusKarlshamn (AAK), vars slampolicy säger att inget konventionellt slam får spridas någonstans i växtföljden. ReVAQ-slam får spridas året innan raps odlas på fältet. Svenskt Sigill (www.svensktsigill.com) Slam får ej spridas till certifierade grödor För mark där det tidigare har spridits avloppsslam gäller en karenstid på tre år innan den är tillåten för produktion av certifierade grödor. Enligt Elmquist () kommer det att dröja länge innan Sigill Kvalitetssystem ändrar reglerna om spridning av slam.. Användningsområden för de olika energigrödorna Vid rötning av enbart gödsel brukar inte mer än ca m biogas per m rötkammarvolym bildas. Om där emot den blandning som rötas innehåller mer energi rika lättnedbrytbara substrat som t.ex. vallgrödor och sockerbetor kan biogasproduktionen bli - m biogas per m rötkammarvolym och dag (Edström & Nordberg, ). Rötningsprocesser för sockerbetor och vall med högre torrsubstanshalter (ts-halter) är inte särskilt beprövade i Sverige och i nuläget finns det ingen odling av sockerbetor i Sverige för energi ändamål (SOU, ). Men sockerbetor (beta+blast) ger tillsammans med majs en hög metanproduktion per hektar, tabell -. Om jordbruket odlar grödor för rötning och produktion av metan så ingår det ofta i dessa system att jordbruket tar tillbaks rötresten och sprider denna på åkermark. Då har jordbruket inget ytterligare behov av slamgödsling... Biogas Potentialen för biogasproduktion från grödor är stor enligt en undersökning av Linné & Jönsson (), tabell -. Tabell -. Uppskattad biogaspotential för olika substrat i Sverige på års sikt (Linné & Jönsson, ). Substrat Biogaspotential (GWh/år) Grödor > Gödsel Slam Organiskt avfall Tabell -. Metanproduktion från ett antal grödor vid rötning, medelskörden gäller för södra Sverige (Benjaminsson & Linné, ). Gröda Spannmål Medelskörd (ton/ha) TS-halt (% av våtvikt) Metanproduktion (Nm CH/ton TS) 8 Metanproduktion (Nm CH/ha) Majs 9 9 Vall Sockerbeta (beta+blast) 9

14 .. Etanol finns det en RME-fabrik i Stenungssund som ägs av Perstorps AB. Deras fabrik kör på dansk och tysk rapsolja. Enligt modellberäkningarna i SOU () finns det en realiserbar ekonomisk potential för spannmål till etanolproduktion om råoljepriserna stiger och skydds tullar införs. Modellberäkningarna gjordes dock då spannmålspriset var lägre än det är idag. Lantmännen Agroetanol är det enda företag som tar emot spann mål till etanolproduktion i Sverige idag och köper in höstvete ( %), rågvete ( %) och vårkorn ( %) (Beckman, pers. medd., ). Den spannmål som i nuläget används för etanolproduktion är i huvudsak av standardkvalitet och kan enligt Lantmännens rest produktspolicy slamgödslas (SOU, )... Bränsleråvara Intresset för hampa och hampaodling har varit stort i Västerbotten de senaste åren (Helmersson, ). I utredningen SOU () såg man positivt på möjlig heten att utveckla ett system för odling och skörd av hampa. Men beräkningarna visade att det är svårt att få lönsamhet i odling av hampa enbart för energi ändamål. I en attitydundersökning från Paulrud & Laitila () framkom att det finns ett intresse bland svenska lantbrukare att i större omfattning börja odla energigrödor, där hampa är ett av alternativen. I Paulrud & Laitilas studie illustrerades lantbrukarnas vilja att odla energigrödor under olika förutsättningar med fyra olika hypotetiska framtida scenarier, tabell -. De skattade arealerna med hampa låg mellan,-, % i de fyra regionerna... RME/Biodiesel Modellberäkningarna från SOU () visade att odling av oljeväxtfrö för produktion av biodiesel är lönsam i flera av de alternativ som analyserats. Idag finns det endast en RME-fabrik i Sverige som använder svensk råvara i sin framställning av RME och den ägs av Lantmännen Ecobränsle i Karlshamn. De köper in rapsolja från AarhusKarlshamn, som är världens ledande tillverkare av vegetabiliska specialfetter med hög förädlingsgrad (AAK, ). De oljeväxter som idag används för RME-produktion är av samma kvalitet som används för livsmedelsändamål. Om inget drastiskt sker med rapsoljepriset under november så lägger Lantmännen sin RME-fabrik i malpåse vid årsskiftet (Chemicalnet.se, ). Lantmännens bio bränslechef Kenneth Werling hoppas att prisläget ska förändras och att de ska kunna sätta igång fabriken igen inom två år. Förutom Lantmännens RME-fabrik. Potential för jordbruks användning av slam till energigrödor Hur stor energiproduktionen av grödor som salix, rörflen, hampa och energispannmål kommer att bli i framtiden beror på flera faktorer (Paulrud & Laitila, ). Exempel på viktiga faktorer är prisutvecklingen på biobränslen och jordbrukets traditionella grödor, Tabell -. Skattade arealer hampa i procent av total åkerareal i respektive region (Paulrud & Laitila, ). Procent av total åkermark Västernorrland Skåne Västra Götaland Mälardalen Scenario A*,8,,, Scenario B**,8,,, Scenario C***,,,, Scenario D****,,,,8 Medel,,,9, * Scenario A är dagens/framtida scenario. ** Scenario B är ett framtida scenario med ökad intäkt på fleråriga grödor (salix, rörflen). *** Scenario C är ett framtida scenario med ökade intäkter på ettåriga energigrödor (hampa, spannmål). **** Scenario D är ett framtida scenario med ökad intäkt för alla grödor.

15 samt hur stödsystemen inom jordbruket kommer att utformas. Indelning i regioner kan ske på olika vis, från riks nivå ned till kommunnivå samt andra sätt att av gränsa mellan olika intressen. Jordbruket delas in i olika pro duktionsområden där förutsättningarna för jordbruk bedöms vara likartade. Information om skörd, antal företag etc. inom jordbruket finns även tillgängligt för enskilda län och kommuner. På samma vis delas statistik för slam och information om anläggningar in i läns- och kommunnivå. Läns- och kommunindelning är ett enkelt vis att dela in och avgränsa information för en region. De är administrativa enheter med en klar geografisk avgränsning, där ansvaret för insamling av information av olika slag är klargjord. Med utgångspunkt i det framtagna underlaget be stämdes att studien skulle innefatta de fyra geografiska regionerna Skåne, Östergötland, Västmanland och Västerbotten, figur -. Indelningen påverkas av: Mängden slam från reningsverken, tabell - Tillgång till åkermark, tabell - Grödor lämpliga för energi, tabell - (nästa sida) Användning av stallgödsel, begränsar tillgänglig mark för spridning av slam, tabell - Befolkning för avsättning av energi till kund, påverkar främst behovet av värme, tabell - Existerande, planerade och möjliga anläggningar för generering av energi från biomassa Avsättning av energi Källa: SCB Värdena i tabell -, - och - användes som underlag för beräkning av potentialen för spridning av slam i de olika länen. Figur -. De i studien ingående länen Skåne, Östergötland, Västmanland och Västerbotten. Tabell -. Befolkning, genererad mängd slam och slam som används inom jordbruket (SCB, b & SCB, ). Tabell -. Total åkerareal inom regionen (ha), andel av areal som är stallgödslad (%) och areal (ha) som är stall gödslad år / (SCB, ). Län Total åkerareal Areal stall gödslad Andel (%) av areal Län Befolkning (antal inv.) Slam, totalt (ton ts) Slam, jordbruks anv. (ton ts) Skåne 8 Skåne Östergötland 8 8 Östergötland 9 Västmanland 8 9 Västmanland 8 89 Västerbotten Västerbotten Summa Summa I de fyra regionerna finns det 8 9 ha åkermark varav ha är stallgödslad.

16 Tabell -. Odlad areal, ha, av grödor som kan användas som råvara till energiutvinning (Jordbruksverket, a). Län Rågvete Oljeväxter Havre Korn Vall Sockerbeta Skåne Östergötland Västmanland Västerbotten Summa Skåne län är ett tättbefolkat län med stor andel jord bruksmark med en varierad produktion. Mängden slam inom länet är stor och % av slammet används inom jordbruket, detta trots att % av arealen är stallgödslad. Skåne används som exempel på att det finns ett behov av slam inom jordbruket även om en stor andel av arealen har tillgång till stallgödsel. I Lund planeras ett biobränsleeldat kraftvärmeverk där en av pannorna ska eldas med närodlade strå bränslen (Mattson, ). Biogas produceras redan i dagsläget från både samrötningsanläggningar, renings verk och deponier. Grödor som betor, majs m.m. som är lämpliga till produktion av biogas odlas i Skåne (tabell -). I Östergötland är andelen stallgödsel hög, hela % av åkermarken är stallgödslad. Det görs stora sats ningar på bioenergi i Östergötland, främst Agroetanols anläggning i Norrköping, men även Sweden bio energy bygger en pressanläggning för utvinning av olja från raps till biodiesel. Produktionen är 8 ton raps per år, där % antas komma från det svenska jordbruket. Biogas är en annan bioenergi som är på uppgång i Östergötland. I dagens läge är det främst olika restprodukter och avfall som rötas, men det bör finnas en potential för åkergrödor. Vid Åby produkt ionsanläggning produceras s.k. Gröngas som är biogas utvunnen ur bl.a. biomassa från jordbruket som spannmål och vall m.m. (Svensk biogas, ). Västmanland är ett län med mer ensidig växtodling och med mindre tillgång till stallgödsel, endast 9 % av arealen i Västmanland är gödslad med stallgödsel. Organiska gödselmedel kan vara intressanta för jordbrukarna i Västmanland. Bioenergisatsningar i Västmanland är främst biogas i Västerås (Växtkraft AB). Andra satsningar på bioenergi är produktion av fjärrvärme och el från Salix. Västerbotten valdes för att visa på möjligheterna för användning av slam i Norrland. Jordbruket i Väster botten domineras av vall och korn, övriga grödor finns endast i en mindre omfattning i jämförelse med dessa. Rörflen är en gröda som anses ha en god potential som energigröda i norra Sverige, främst till framställning av värme och kraftvärme. Energi myndigheten stöder ett projekt där det initialt odlas ha rörflen. Målet är att det i Skellefteåområdet ska finnas odling av minst hektar rörflen, samt en fungerande pelletsproduktion och användning för hela volymen (www.energimyndigheten.se). I övrigt är det vall till biogas och halm till förbränning som kan anses vara potentialen för energigrödor från åkern.. Växtföljderna En växtföljd anger den ordningsföljd i vilken olika grödor odlas på ett fält och det är en viktig åtgärd för att få ett långsiktigt fungerande odlingssystem. En lantbrukares grödval styrs ofta av produktions inriktning, vad som efterfrågas på marknaden och av ersättningar för enskilda odlingsåtgärder. Om en gröda återkommer för ofta på samma fält kommer växtens sjukdomar och skadegörare att få möjlighet att uppförökas kraftigt. En väl anpassad växtföljd innebär att en gröda odlas med så långa intervall att allvarliga sjukdomar och skadegörare som är beroende av grödan hålls på en låg nivå. Oljeväxter, ärter och andra avbrottsgrödor ger ett stabilt och betydande förfruktsvärde i en spannmålsdominerad växtföljd. En allsidig växtföljd ökar förutsättningarna för att minska kostnaderna för växtnäring och växtskydd. Det finns många olika aspekter man måste tänka på när man gör en växtföljd, se tabell -8. I bilaga A ges en förklaring till några av de odlingstermer som används i studien.

17 Tabell -8. Växtodlingsaspekter med olika grödor. Gröda Växtodlingsaspekter odling norr om Dalälven begränsas av risken för utvintring ej lämplig att odla vare sig före eller efter majs pga. höstvetets dåliga konkurrensförmåga mot ogräs samt pga. ökad risk för angrepp av Fusariumsvampar i höstvetet som kan bilda mykotoxiner Rågvete inte speciellt krävande vad gäller placering i växtföljden kan odlas i hela landet förutom i Övre Norrland bör ej odlas efter en kväverik gröda, eftersom det inte tar upp mycket kväve på hösten kan odlas i hela landet i växtföljder som domineras av höstsådda grödor är det bra att blanda upp med vårkorn för att minska ogrästrycket. Raps kan odlas både som höst- och vårgröda är utsatt för ett stort tryck från flera sjukdomar och skadegörare och bör därför inte förekomma oftare än vart :e år i växtföljden en bra förfrukt till höstvete måste sås tidigt på hösten Vall består vanligtvis av en blandning med gräs och baljväxter, men kan också odlas i renbestånd anläggs vanligtvis på våren som insåningsgröda i exempelvis någon tidig kornsort långliggande fältförsök har visat på ca % högre skördar med vall i växtföljden (Odling i balans, ) Sockerbetor en bra avbrottsgröda i spannmålsdominerande växtföljder Majs ett ettårigt gräs en bra avbrottsgröda i spannmålsdominerade växtföljder har en dålig konkurrensförmåga mot ogräs Hampa är inte släkt med någon av de kulturväxter som vi odlar i Sverige och fungerar därför bra som avbrottsgröda i de flesta växtföljder har ett relativt högt kvävebehov och bör därför inte odlas efter en dålig förfrukt skördas sent och man kan inte räkna med att höstså en gröda efter hampan Tabell -9. Sjuåriga växtföljder för de fyra områdena. År Skåne Östergötland Västmanland Västerbotten Sockerbetor Hampa Hampa med vallinsådd Rågvete Rågvete Vall I Majs Rågvete Vårraps Vall II Höstraps Vall III Höstraps Hampa Havre En viktig aspekt då växtföljderna togs fram var att grödorna i växtföljderna skulle gå både till energioch livsmedelsproduktion för att möjliggöra gödsling med slam till energigrödor och samtidigt kunna odla råvara till livsmedelsindustri. I tabell -9 presenteras de växtföljder som tagits fram med hänsyn till den information som framkommit i litteratursamman ställningen. Eftersom hampa är en kontroversiell gröda som inte är väletablerad i Sverige går det bra att byta ut den mot en annan gröda i växtföljden. I Östergötland går den exempelvis att byta ut mot ärter och i Väster botten mot havre eller vårkorn. Två olika karenstider på respektive år kommer att användas i analysen. Vid en karenstid på år kan de odlade grödorna gå till livs-/fodermedel i år och vid års karenstid är motsvarande siffra år, tabell - (nästa sida). De flesta grödorna kommer att gå till både energi- och livs-/fodermedelsproduktion.

18 De grödor som enbart kommer att gå till energi produktion är sockerbetor och hampa. Den gröda som enbart kommer att gå till livsmedelsproduktion är havre. Då grödorna går till energiproduktion kommer vårkornet, höstvetet och rågvetet att gå till etanol produktion, rapsen till RME-produktion, vallen och sockerbetorna till biogasproduktion och hampan till förbränning i form av briketter. Ett sätt att se hur väl växtföljden hushåller med resurserna växtnäring och pengar är att uppföra en växtnäringsbalans och en ekonomisk balans för varje enskilt år och totalt för hela växtföljden. Tabell -. Översikt över spridningstillfällena och karenstiderna vid respektive års karenstid. År -års karenstid -års karenstid Slamspridning Karenstid Slamspridning Karenstid Karenstid Karenstid Karenstid Karenstid Till livs-/fodermedel Karenstid Till livs-/fodermedel Karenstid Till livs-/fodermedel Karenstid Till livs-/fodermedel Till livs-/fodermedel

19 Material och metoder analys.. Inflödet i växtnäringsbalansen Gödsling Gödslingsbehovet av fosfor och kväve för alla grödor utom hampa beräknades enligt Riktlinjer för gödsling och kalkning (SJV, b). Gödslingen till hampa beräknades enligt Ivarsson (). Gödslingsbehovet av kväve och fosfor redovisas i tabell - (nästa sida). Genom att gödsla med mineralkväve varje år fick grödan sitt kvävebehov tillgodosett. Mängden tillfört mineralkväve balanserades med slammets innehåll av växttillgängligt kväve (dvs. ammoniumkväve). Grödans fosforbehov tillgodosågs med en förrådsgödsling av fosfor en gång i växtföljden med slam.. Växtnäringsbalans En växtnäringsbalans innebär att man kartlägger flöden av växtnäring till, från och inom ett valt system. Med hjälp av balanserna får vi kännedom om flödenas storlek och riktning i biologiska/tekniska system. En växtnäringsbalans kan användas som beslutsunderlag för jordbruk och samhälle för att hushålla med växtnäring och minska föroreningen av luft, mark och vatten. Systemet är ett jordbrukssystem på nationell, regional gårds-, stall- eller fältnivå. En växtnäringsbalans definieras enligt: Inflödet av växtnäringsämnet Utflödet av växtnäringsämnet = Förändring i totala mängden av växtnäringsämnet som lagras i, och/eller förloras från systemet Den balans för växtnäring och metaller som an vändes i studien var en enkel fältbalans för ämnena kväve (N), fosfor (P), koppar (Cu), kadmium (Cd) och zink (Zn). Fältbalansen ställdes upp enligt tabell -. Mineralgödsel Huvuddelen av grödans kvävebehov kom från Supra salpeter, som innehåller % kväve. Gödslings behovet av kväve för vårkornet med vallinsådd minskades med % jämfört med kvävegivan vid odling av vårkorn utan insådd (Weidow, ). Slam Vid val av slam var ambitionen att hitta ett represent ativt slam med en torrsubstanshalt kring - % och med tungmetallhalter under gällande gränsvärden. Slammet skulle även vara möjligt att sprida med en sju årsgiva. I balansberäkningarna be räknades hela grödans fosforbehov komma från slammet. Enligt Eriksson m.fl. () har åkermarken i alla regionerna ett medel på fosforhalten som motsvarar fosfor (P-AL) klass IV. Det innebär att marken har ett stort förråd av växttillgängligt fosfor. I samtliga regioner var medelhalten av Pb, Cd, Cu, Cr, Hg, Ni och Zn i åkermarken under gränsvärdet, se tabell - (nästa sida). Mängden slam som får spridas per spridnings tillfälle och utspritt över hur många år begränsas av vad som maximalt får tillföras åkermarken av både tungmetaller och fosfor enligt SNFS 99: (SNFS, 99). Minsta mängd slam som kan spridas begränsas av tillgänglig spridningsutrustning. Enligt Thorsson () går det att komma ner i slamgivor kring - ton (våtvikt) slam per hektar med ts-halter kring - % med dagens spridningsutrustning och ändå Tabell -. Strukturen på fältbalansen som användes i studien. N P Cu Cd Zn Inflöde mineralgödsel ) + Inflöde slam Summa inflöde Utflöde med skörd Summa inflöde Utflöde = Balansen +/- +/- +/- +/- +/- ) Ett kvävegödselmedel användes och innehållet av övriga element var försumbart. En fältbalans kan även inkludera mer diffusa in- och utflöden som t.ex. vittring, atmosfärisk deposition, biologisk kvävefixering och läckage (utlakning). Men eftersom denna studie gjordes på en generell nivå är det svårt att inkludera dessa i balansberäkningarna. En enkel jämförelse gjordes dock mellan den atmo sfäriska depositionen av Cu, Cd och Zn och tillförseln av dessa ämnen med slammet.

20 Tabell -. Behovet (kg/ha) av kväve och fosfor för de olika grödorna i de fyra regionerna. Region, gödselgivor (kg/ha) År År ) ) ) År År År År ) ) ) ) Kväve 9 8 Fosfor 9 Kväve Fosfor 8 Kväve 8 8 Fosfor Kväve Fosfor År Totalt Skåne Östergötland Västmanland Västerbotten ) Aktuella grödor i varje region för respektive år finns i tabell -9. Tabell -. Gränsvärde för åkermark (SNFS 99:) och medelvärde på innehåll i åker mark i de olika regionerna (Eriksson m.fl., ). Region, innehåll åkermark, medel för hela regionen Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn mg/kg torrsubstans Gränsvärde åkermark,, Skåne,, - Östergötland 8,9, - 8 Västmanland 9,, - 9 Västerbotten,, - 8 sprida med en någorlunda precision. Vid lägre slam givor blir slammet mer ojämnt fördelat på åkern och traktorns hastighet på åkern blir obekvämt hög. Slamgivorna beräknades även med hänsyn till hur stort fosforbehovet var i de olika växtföljderna. Det är viktigt att ge en behovsanpassade fosforgiva för att minska risken för fosforläckage från åkermarken. Som framgår av tabell - är förhållandet mellan kväve och fosfor i slammet rent växtnäringsmässigt inte optimalt för exempelvis spannmål och oljeväxter. Det samma gäller för stallgödsel, även om skillnaden där är mindre. Beräkningar gjordes på slam från olika reningsverk för olika slamgivor beräknat över sju års tid. Beräkning arna för det slam som användes i växtnäringsbalansen redovisas i tabell -. Slammet som användes i balans beräkningarna kom ifrån ett reningsverk med drygt anslutna personer. Slamproverna har tagits ut som stickprover på avvattnat slam samtliga driftsdagar Tabell -. Förhållande mellan N och P hos olika typer av stallgödsel (Steineck m.fl., 999) och slammet som användes i växtnäringsbalanserna samt några grödors behov av N och P (Johansson, ). Gödselmedel 8 N P Fastgödsel, nöt, Flytgödsel, nöt, Fastgödsel, svin, Flytgödsel, svin, Slammet från växtnäringsbalanserna,9 Spannmål, Oljeväxter,

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Kretsloppet i projektet Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Avloppsfraktioner i kretslopp - Anna Wilhelmsson Göthe, Lunds Renhållningsverk Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp Lena Wallin, LRV,

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region September 2011 Energikontoret i Mälardalen AB äger och driver projektet Biogas Öst Denna rapport har tagits fram som en del av projektet InfraBiogas

Läs mer

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012 Digital GIS maps Östra Göinge Östra Göinge Kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Östra Göinge kommun 20122 Innehållsförteckning 1. Översiktkarta över användning av slam från Östra Göinge

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

kadmium i avloppsslam

kadmium i avloppsslam Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel 12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Möjligheter och risker vid samrötning

Möjligheter och risker vid samrötning RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till

Läs mer

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp

Läs mer

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel 6 september 2012 Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 08-7875156, sunita.hallgren@lrf.se Ansvarig kretsloppsfrågor Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

Biogödsel från rötning av musslor

Biogödsel från rötning av musslor Biogödsel från rötning av musslor och dess värde vid användning inom jordbruk En studie genomförd av Biototal 0 Bakgrund och syfte Intresset för att odla musslor har ökat under senare tid. Förutom möjlighet

Läs mer

Halmaska i kretslopp

Halmaska i kretslopp Halmaska i kretslopp Lunds Energi i samarbete med ÅF och SLU Alnarp Peter Ottoson/Henrik Bjurström C Johansson, J E Mattson, S-E Svensson 1 Nyttan av denna förstudie Ny aska: storskalig användning av åkerbränslen

Läs mer

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Hitta rätt kvävegiva!

Hitta rätt kvävegiva! Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Rätt slam på rätt plats

Rätt slam på rätt plats Rätt slam på rätt plats Emelie Ljung JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Rätt slam på rätt plats? Biogas Inkommande substrat

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Vad innehåller klosettavloppsvatten? S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget

Läs mer

FOSFORUTVINNING UR AVLOPPSSLAM FINNS TEK- NIKEN IDAG?

FOSFORUTVINNING UR AVLOPPSSLAM FINNS TEK- NIKEN IDAG? PM FOSFORUTVINNING UR AVLOPPSSLAM FINNS TEK- NIKEN IDAG? Henrik Tideström och Lars Alvin, Sweco Environment, mars 2010 Frågan om fosforutvinning ur avloppsslam har blivit aktuell igen. Den 16 november

Läs mer

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Policy Brief Nummer 2015:1 Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Näringsläckage från jordbruksmark orsakar övergödning i Östersjön som i sin tur leder till algblomning, syrebrist, bottendöd

Läs mer

Kväve (N) och fosfor (P) överskott

Kväve (N) och fosfor (P) överskott Aktuella resultat från BERAS-projektet Växtnäringsöverskottet i dagens jordbruk jämfört med ekologiska kretsloppsgårdar i Östersjöområdet under tre år (ERA farms, -24) (September 25) Jordbruket är den

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Avhärdning av dricksvatten

Avhärdning av dricksvatten VA - F O R S K R A P P O R T N r 35 2003 Avhärdning av dricksvatten tillämpning i Sverige Torsten Hedberg Mark de Blois VA-Forsk VA-Forsk VA-Forsk är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik.

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig svensk växtodling Tar vara på de fördelar Svensk växtodling erbjuder, som bördig mark, gott om vatten och vintrar som håller efter skadegörare. Svenska odlare

Läs mer

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Vad är REVAQ? REVAQ är ett certifieringssystem för hållbar återföring av växtnäring, minskat flöde av farliga ämnen till reningsverk och hantering

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Certifiering av avloppsslam

Certifiering av avloppsslam Vad handlar certifieringssystemet om: Certifiering av avloppsslam Henrik Tideström Vad -verken kan göra g för f r att uppnå Riksdagens miljömål samtidigt som -lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara h

Läs mer

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Energigården. Kent-Olof Söderqvist Energigården Kent-Olof Söderqvist Energigården ett program inom AGROVÄST Att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering

Läs mer

Substrat till certifierad biogödsel skall vara rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara enligt Tabell 1.

Substrat till certifierad biogödsel skall vara rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara enligt Tabell 1. BILAGA 1 version 07 Sid 1 (2) Bilaga 1a Substrat Substrat till certifierad biogödsel skall vara rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara enligt Tabell 1. Om en anläggning önskar ta emot ett substrat

Läs mer

... till tillämpning

... till tillämpning Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -

Läs mer

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Vattenstämman 14 maj 10.30-12.00 Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Linda Gårdstam, Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets Regeringsuppdrag fosfor, (20 minuter) Anders Finnson,

Läs mer

Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092. Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120

Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092. Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120 Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092 Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120 FÖRORD På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad

Läs mer

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Policy Brief Nummer 2015:6

Policy Brief Nummer 2015:6 Policy Brief Nummer 2015:6 Skatt på handelsgödsel ett billigt sätt att minska övergödningen? För att minska jordbrukets näringsutsläpp överväger Sverige att återinföra en kväveskatt på handelsgödsel. Denna

Läs mer

Biogas i Uppsala län.

Biogas i Uppsala län. Biogas i Uppsala län www.energikontor.se www.biogasost.se Biogas Öst arbetar för att Skapa de bästa regionala förutsättningarna för ökad produktion, distribution och konsumtion av biogas. Informera, kommunicera

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Ekonomi biogas Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Slam och föroreningar läget idag Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Laqua Research Group Forskar om miljökonsekvenser orsakat av avfallshantering och andra aktiviteter. Är ett samarbete mellan Högskolan

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Digital GIS Maps Höganäs. Höganäs kommun, 2012

Digital GIS Maps Höganäs. Höganäs kommun, 2012 Digital GIS Maps Höganäs Höganäs kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Höganäs kommun 20122 Sidan 2. (11) Innehållsförteckning 1. Slamanvändning 2012... 3 2. Översiktkarta över slamspridning

Läs mer

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Linda Gårdstam Miljörättsavdelningen Enheten för Miljöfarlig verksamhet Bakgrund senast år 2015 ska minst 60

Läs mer

Skydda Er mark mot slamspridning!

Skydda Er mark mot slamspridning! 2011-03-30 Upprop till ägare av svensk åkermark Skydda Er mark mot slamspridning! Inom 40 år måste vi fördubbla livsmedelsproduktionen i världen för att klara behovet av mat till den växande befolkningen.

Läs mer

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning

Läs mer

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Kvävedynamik vid organisk gödsling Kvävedynamik vid organisk gödsling resultat från ett växthusförsök och tankar kring nya forskningsbehov SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 45 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Kadmiumhotet. Text: Runo Ahland /frilans Foto: Torbjörn Lundell

Kadmiumhotet. Text: Runo Ahland /frilans Foto: Torbjörn Lundell I mars i år nåddes lantbrukarna i Landskrona kommun i Skåne av ett budskap från miljöförvaltningen: undvik rötslam och handelsgödsel med hög kadmiumhalt! Bakgrunden till varningen är, att den mycket giftiga

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Håkan Rosenqvist Backgrund Kunna jämföra energigrödor och andra grödor på ett lätt sätt Dagens bidragskalkyler är kortsiktiga Samkostnader är olika för olika grödor och

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Vass till biogas är det lönsamt?

Vass till biogas är det lönsamt? Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren Tungmetaller i miljö och odlingslandskap Gunnar Lindgren Kadmium, kvicksilver, bly och fosfor i musslor Innehållet av hälsofarliga tungmetaller i musslor är mycket stort i förhållande till växtnäringen.

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

Energiodlare och användare tillsammans

Energiodlare och användare tillsammans Energiodlare och användare Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning LRF Kartläggning av medlemmars energiverksamhet 8 461 enkäter skickades ut nästan 50% svarade Bedriver du energiverksamhet för eget

Läs mer

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport 2015-10 Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Revaq-möte

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Ekologisk växtodling. Specialgödselmedel. Foto: Göran Molin

Ekologisk växtodling. Specialgödselmedel. Foto: Göran Molin Ekologisk växtodling Specialgödselmedel Foto: Göran Molin Text: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Innehåll i utvalda KRAV-godkända specialgödselmedel Specialgödselmedel används i växande utsträckning

Läs mer

Tvärvillkor växtnäring

Tvärvillkor växtnäring Tvärvillkor växtnäring Johannes Eskilsson johannes.eskilsson@jordbruksverket.se Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 036-15 61 58 Kontrollpunkter - växtnäring Många punkter ja eller nej - men alla

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning

Läs mer

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten 216-3-22 S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Halter av 6 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi, SLU Alnarp http://www.slu.se/sv/institutioner/biosystem-teknologi

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005

Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005 Bibliografiska uppgifter för Biogasjäsning av växtbiomassa och hushållsavfall Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap,

Läs mer

Värdet av vall i växtföljden

Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer