Energigrödor. Rapport Nr Svenskt Vatten Utveckling. en möjlighet för jordbruksanvändning av slam

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energigrödor. Rapport Nr 2008-12. Svenskt Vatten Utveckling. en möjlighet för jordbruksanvändning av slam"

Transkript

1 Rapport Nr 8- Energigrödor en möjlighet för jordbruksanvändning av slam Johanna Olsson Eva Salomon Andras Baky Ola Palm Svenskt Vatten Utveckling

2

3 Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SV-Utveckling) är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik. Programmet finansieras i sin helhet av kommunerna, vilket är unikt på så sätt att statliga medel tidigare alltid använts för denna typ av verksamhet. SV-Utveckling (fd VA-Forsk) initierades gemensamt av Svenska Kommunförbundet och Svenskt Vatten. Verksamheten påbörjades år 99. Programmet lägger tonvikten på tillämpad forskning och utveckling inom det kommunala VA-området. Projekt bedrivs inom hela det VA-tekniska fältet under huvudrubrikerna: Dricksvatten Ledningsnät Avloppsvatten Ekonomi och organisation Utbildning och information SV-Utveckling styrs av en kommitté, som utses av styrelsen för Svenskt Vatten AB. För närvarande har kommittén följande sammansättning: Anders Lago, ordförande Olof Bergstedt Roger Bergström Per Fåhraeus Carina Färm Daniel Hellström Mikael Medelberg Marie Nordkvist Persson Bo Rutberg Ulf Thysell Susann Wennmalm Einar Melheim, adjungerad Peter Balmér, sekreterare Södertälje Göteborg Vatten Svenskt Vatten AB Varberg Mälarenergi Stockholm Vatten AB Roslagsvatten AB Sydvatten Sveriges Kommuner och Landsting VA-verket i Malmö Käppalaförbundet NORVAR, Norge Svenskt Vatten AB Författarna är ensamma ansvariga för rapportens innehåll, varför detta ej kan åberopas såsom representerande Svenskt Vattens ståndpunkt. Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten AB Box 9 Stockholm Tfn 8- Fax 8- Svenskt Vatten AB är servicebolag till föreningen Svenskt Vatten.

4 Svenskt Vatten Utveckling Bibliografiska uppgifter för nr 8- Rapportens titel: Title of the report: Energigrödor en möjlighet för jordbruksanvändning av slam Energy Crops a possibility for agricultural use of sewage sludge Rapportens beteckning Nr i serien: 8- Författare: Johanna Olsson, Eva Salomon, Andras Baky och Ola Palm, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Projektnr: - Projektets namn: Projektets finansiering: Energigrödor fönstret för jordbruksanvändning av slam Svenskt Vatten Utveckling (f.d. VA-Forsk) Rapportens omfattning Sidantal: Format: A Sökord: Keywords: Sammandrag: Abstract: Målgrupper: Omslagsbild: Rapporten beställs från: Rötslam, slamspridning, energigrödor, växtföljd, växtnäringsbalans Municipal sewage sludge, land application, energy crops, crop rotation, nutrient balance I studien togs fyra växtföljder fram som möjliggjorde gödsling med slam till energigrödor och odling av råvara till livsmedelsindustrin på samma fält efter en viss karenstid. Analysen visade överlag på ett acceptabelt växtnäringsöverskott samt en försumbar påverkan på lantbrukarens ekonomi. In the study four crop rotations enabling fertilization with sewage sludge to energy crops and cultivation of product to the food industry on the same field after a given qualifying period were constructed. The analysis showed in general an acceptable nutrient surplus and a negligible effect on the economy. Jordbrukare, kommuner och avloppsreningsverk fält. Foto: Kim Gutekunst, JTI Finns att hämta hem som pdf-fil från Svenskt Vattens hemsida Utgivningsår: 8 Utgivare: Svenskt Vatten AB Svenskt Vatten AB Grafisk formgivning: Victoria Sundgren, Svenskt Vatten

5 Förord VA-branschen står inför en stor utmaning i arbetet för att nå miljömålet för återföring av fosfor från avlopp. Jordbruksanvändning av slam är en av metoderna för att nå målet, men samtidigt starkt ifrågasatt av livsmedelsindustrin. Inom de närmsta åren bedöms andelen åkerareal för produktion av energigrödor öka. Genom att använda slam för produktion av energigrödor kan konflikten med livsmedels industrin undvikas. Projektet syftade till att underlätta för avloppsreningsverken att få avsättning för sitt slam samt till att skapa möjligheter för lantbrukarna att anpassa användningen till livsmedelsindustrins krav. Syftet med projektet har även varit att bidra till att miljömålet för återföring av fosfor från avlopp uppfylls. Projektet har genomförts vid JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Arbetet i projektet har huvudsakligen utförts av Johanna Olsson, i samråd med Andras Baky och Eva Salomon. Projektledare var Ola Palm. Uppsala, februari 8 Ola Palm

6

7 Innehåll Förord... Sammanfattning... Summary...8 Bakgrund...9 Material och metoder litteratursamman ställning Certifieringssystemen och slampolicy Användningsområden för de olika energigrödorna.... Potential för jordbruks användning av slam till energigrödor..... Växtföljderna... Material och metoder analys.... Växtnäringsbalans.... Atmosfärisk deposition.... Ackumuleringshastighet Ekonomi... Resultat Potential för slamgödsling i de fyra regionerna Växtnäringsbalans.... Atmosfärisk deposition.... Ackumuleringshastighet Ekonomi... Diskussion Potential för jordbruks användning av slam till energigrödor Förutsättningarna för att uppfylla livsmedelsindustrins krav på karenstid Växtföljderna Växtnäringsbalans Ackumuleringshastighet Ekonomi.... Slutsatser... Referenser... Bilaga A: Förklaring av växtodlingstermer... Bilaga B: Slamanalys på slammet som används i växtnäringsbalanserna Bilaga C: Växtnäringsbalanser Bilaga D: Ekonomiska beräkningar för växtföljderna

8

9 Sammanfattning Produktionen av energigrödor på åkermark växer snabbt i Sverige. VA-branschen står inför en stor utmaning. Riksdagens miljökvalitetsmål är att senast år skall minst % av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Jordbruksanvändning av slam är en av de mer kostnadseffektiva metoderna för att nå målet, men samtidigt starkt ifrågasatt av livsmedelsindustrin. Genom att använda slam för produktion av energigrödor undviks konflikten med livsmedelsindustrin. Syftet med projektet var att:. Underlätta för avloppsreningsverken att få avsättning för sitt slam.. Att hjälpa jordbrukarna att anpassa användningen till livsmedelsindustrins krav.. Bidra till att miljömålet för återföring av fosfor från avlopp uppfylls. I studien togs slamgödslade växtföljder fram med både energi- och livsmedelsgrödor för Skåne, Östergötland, Västmanland och Västerbotten. Analysen av växtföljderna gjordes delvis med balansberäkningar för växtnäringsämnena kväve och fosfor och metallerna kadmium, koppar och zink. Ackumuleringshastigheten för kadmium, koppar och zink i åkermark beräknades. Växtföljderna analyserades även ekonomiskt. Svenskt Sigill planerar inte för närvarande att godkänna slam som gödslingsmedel. Däremot kan Lantmännens nya restproduktspolicy bidra till att skapa förutsättningarna för att sprida slam till energigrödor och samtidigt kunna uppfylla livsmedelsindustrins krav på karenstid. Resultaten från växtnäringsbalanserna i Östergötland och Västmanland visade på ett genomsnittligt överskott per år på ca kg N/ha och på - kg P/ha. Det stämmer väl överens med SCB:s kväve- och fosforbalanser för jordbruksmark och jordbrukssektor för hela Sverige. I Skåne och Västerbotten var det genomsnittliga överskottet per år betydligt lägre för kväve och lägre respektive högre för fosfor. Den beräknade kadmium/fosfor-kvoten på mg Cd/kg P i det valda slammet visade på ett lågt innehåll av kadmium. Tillförseln av kadmium var ungefär lika stor från den atmosfäriska depositionen som med slamtillförseln. Ackumuleringshastigheten för kadmium i studien var låg, vilket till stor del berodde på den låga halten av kadmium i slammet. Det är viktigt att vara medveten om att resultaten i denna studie inte kan generaliseras för all slamspridning eftersom slammen kan variera mycket i kvalitet. Idag är det tillåtet att förrådsgödsla med fosfor genom att ge en slamgiva som motsvarar flera års fosforbehov hos kommande grödor. Då relationen mellan kväve och fosfor i slam är annorlunda än i stallgödsel bör man vara uppmärksam på hur stor förrådsgödslingen av kväve blir vid vald fosforgiva. Ur miljösynpunkt ska man undvika att förrådsgödsla med kväve och fosfor för flera år framåt.

10 Summary The production of energy crops from arable land in Sweden is expanding rapidly. The wastewater sector is facing major challenges. The Swedish government s environmental quality objective is that in the year at least % of the phosphorus in wastewater has to be returned to productive land, of which at least half the phosphorus should be returned to arable land. Agricultural use of sewage sludge is one of the most cost-effective methods to reach that objective, but at the same time strongly questioned by the food industry. By using sewage sludge for production of energy crops a conflict with the food industry can be avoided. The objectives of the project were to () facilitate the use of sewage sludge from the wastewater treatment plants () help the farmers to adjust the usage to the demands from the food industry () contribute to the fulfilment of the environmental objective for recirculation of phosphorus. In the study sewage sludge fertilized crop rotations were constructed with both energy and food crops for Skåne, Östergötland, Västmanland and Västerbotten. The analysis of the crop rotations was partly conducted with balance calculations for the plant nutrients nitrogen and phosphorus and the metals cadmium, copper and zinc. The accumulation rate for cadmium, copper and zinc on arable land was calculated. The crop rotations were also analyzed economically. The Swedish Seal of Quality is currently not planning to approve sewage sludge as fertilizer. However, the new policy for residual products from Lantmännen can contribute to create opportunities to fertilize energy crops with sewage sludge and at the same time fulfil the demands on qualifying periods from the food industry. The results from the nutrient balance calculations in Östergötland and Västmanland showed an average surplus per year of about kg N/hectare and - kg P/hectare. This corresponds well with the nitrogen and phosphorus balances for agricultural land and agricultural sector in the year for the whole of Sweden, according to Statistics Sweden. In Skåne and Västerbotten the average surplus per year was lower for nitrogen and lower respectively higher for phosphorus. The calculated Cd/P quota on mg Cd/kg P for the chosen sewage sludge indicated a low content of cadmium. The supply of cadmium from atmospheric deposition was about the same compared to the supply from sewage sludge. The accumulation rate for cadmium in the study was low, which to a great extent was due to the low cadmium content in the sewage sludge. It is important to be aware of the fact that the results in this study cannot be generalised for all fertilizing with sewage sludge as sewage sludge quality differ greatly. Today it is permitted to supply surplus amounts of phosphorus by applying amounts of sewage sludge that is equivalent to several years of crop requirements. As the proportions between nitrogen and phosphorus in sewage sludge differ from the proportions in manure one should be aware off how large the supply of surplus amounts of nitrogen can be for a given amount of phosphorus. From an environmental point of view, application of surplus amounts of nitrogen and phosphorus for several years ahead ought to be avoided as this increases the risk of plant nutrient losses. 8

11 Bakgrund VA-branschen står inför en stor utmaning för att nå det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet att senast år skall minst % av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark (Miljömålsportalen, ). Jordbruksanvändning av slam är en av de mer kostnadseffektiva metoderna för att nå målet, men samtidigt starkt ifrågasatt av livsmedelsindustrin. Andra metoder för fosforåterföring till jordbruksmark är utvinning av rena fosforföreningar antingen direkt ur avloppsvattnet eller slammet. En vanlig metod för återföring av fosforn till produktiv mark idag är tillverkning av anläggningsjord. En översikt av möjliga återföringsmetoder för fosfor för svenska förhållanden samt deras kostnader finns bl.a. i Balmer m.fl. (). I rapporten konstateras att jordbruksanvändning av slam är ekonomiskt fördelaktigt jämfört med utvinningsmetoderna, samtidigt som jordbruksanvändningen kan påbörjas snabbt. Inom projekt ReVAQ har man arbetat för att via kvalitetssäkring av VA-verkens arbete få ett slam som är tillräckligt bra för att accepteras för användning i jord bruket. Den utvärdering som nyligen gjorts av projektet (Kärrman m.fl., ) visar att jordbruksanvändning av slam är förenligt med miljökvalitetsmålet om återföring av fosfor. Samtidigt konstateras att det kortsiktigt inte innebär några kända stora problem för miljö eller människans hälsa att använda avloppsslam i jordbruket på det sätt som görs i ReVAQprojektet. Fredriksson () lyfter fram att om användningen av gröda som odlats på åkrar som slamgödslats utgör ett framtida hälsoproblem (med avseende på kadmium), så existerar detta problem redan idag, och helt andra typer av åtgärder måste införas. Den främsta orsaken till detta är det atmosfäriska nedfallet av bl.a. kadmium. Acceptansfrågan för användning av slam som gödselmedel har varit i fokus för projekt ReVAQ. Trots att projektet i många stycken varit en framgång så har det hittills inte inneburit några förändringar i livsmedelsföretagens grundinställning. De reningsverk som deltagit i projektet har visserligen kunnat återföra sitt slam till jordbruket. Men projektet har varit begränsat till antal deltagande reningsverk samt tid. Projektet avslutades under. Under år 8 kommer Svenskt Vatten att bygga upp ett certifieringssystem som ska ersätta ReVAQ. En av nyckelaktörerna när det gäller acceptansen för användning av slam som gödselmedel är Sigill Kvalitetssystem AB som äger kvalitetsmärket Svenskt Sigill. Svenskt Sigill accepterar i dagsläget inte slam som gödselmedel (www.svensktsigill.se). För att få producera inom ramen för Svenskt Sigill får inte slam ha använts efter år. Från och med år 8 kommer Lantmännen Lantbruk att godkänna spridning av slam som certifierats enligt Svenskt Vattens kvalitetssäkringssystem som gödselmedel i sina Lant männen Standard och Lantmännen Premium sortiment med vissa begränsningar. Detta kan öppna upp för en ökad spridning av slam i exempelvis energigrödor och karenstiden, dvs. tiden mellan användning av slam och produktion av godkänd vara, kan bli kortare. Produktionen av energigrödor på åkermark växer snabbt i Sverige. I SOU () bedöms den ekonomiskt realiserbara potentialen för jordbruket att producera bioenergi vara ca TWh år, motsvarande siffra idag ligger kring TWh. Sammantaget innebär detta att åkerarealen som används för produktion av energigrödor väsentligt kommer att öka. Genom att använda slam för produktion av energigrödor undviks konflikten med livsmedelsindustrin. Svårigheten är att finna växtföljder som gör det möjligt att gödsla med slam till energigrödor och samtidigt kunna odla råvara till livsmedelsindustrin i framtiden. Förutom att fungera rent jordbruksmässigt får inte växtföljderna påverka gårdens ekonomi negativt. 9

12 Material och metoder litteratursamman ställning. Certifieringssystemen och slampolicy Det finns ett antal certifierings- och kvalitetssystem inom jordbruket och livsmedelsindustrin i Sverige idag. Bland de vanligaste märkena finns Svenskt Sigill och KRAV. Lantbrukare/odlare kan ansluta sig till ett produktionssystem som kallas IP SIGILL (spann mål, mjölk och kött) som innehåller regler för hur råvarorna till Svenskt Sigillmärkta varor ska odlas. KRAV-märket är ett kvalitetsmärke som ägs av den ekonomiska föreningen KRAV. KRAV är en kontroll förening för ekologisk produktion som arbetar för en ökad ekologisk produktion och konsumtion. Enligt LRF Konsult m.fl. () ökar intresset bland Sveriges lantbrukare för att producera livsmedel med kvalitets profil. Var sjunde bonde, %, vill i framtiden pro ducera till Svenskt Sigill mot 9 % idag och % vill bli KRAV-godkända mot 8 % idag. I tabell - presenteras de viktiga akt örernas slam policy och certifieringssystem. Det är endast ett fåtal av aktörerna som tillåter slamsprid ning och då gäller särskilda villkor. Litteratursammanställningen inleds med en samman ställning av certifieringssystem och slampolicy för livsmedelsindustrin (t.ex. Svenskt Sigill och KRAV), de stora aktörerna inom lantbruket (t.ex. Lantmännen) samt ett antal bioenergiproducenter från åkermark (t.ex. Lantmännen Ecobränsle). Därefter kommer en inventering över de energigrödor som är intressanta för odling i Sverige under en femårsperiod. Olika regioner i Sverige har olika förutsättningar för tillförsel av slam och odling av energigrödor, en kartläggning av detta presenteras i litteratursammanställningen. Det finns många olika typer av slam och i denna rapport är det kommunalt avloppsslam från reningsverk som avses vid användandet av ordet slam. En växtföljd anger den ordningsföljd i vilken olika grödor odlas på ett fält. I litteratursammanställningen presenteras hur olika grödor passar in i en växtföljd. I den presenterade analysen ingår resultat från tidigare studier avseende slamgödsling, växtföljder och energigrödor. Tabell -. Några olika aktörers slampolicys och certifieringssystem. Företagspolicy/ certifieringssystem Slamspridning Kommentarer Danisco Sugar (www.sockerbetor.nu) Avloppsslam får ej användas någonstans i växtföljden på mark som används för att odla sockerbetor KRAV (www.krav.se) Slam får ej spridas till certifierade grödor Avloppsslam finns inte med på KRAVs lista över godkända gödsel- och markberedningsmedel Lantmännen standard (www.lantmannen.com) Slam får spridas enligt Svenskt Vattens kvalitetssäkringssystem som börjar gälla 8 Utgör minimikrav för alla leverantörer. Systemet ska innefatta hela produktionsprocessen. Ackreditering ska ske av en tredje part. Mottagaren ska kontrollera att rätt restprodukt sprids genom ett godkänt verifikat från leverantören. Lantmännen premium (www.lantmannen.com) Det är endast tillåtet att sprida enligt vad som anges under Lantmännen Standard om detta framgår särskilt av respektive avtal Konventionell slam får ej ha tillförts på fältet sedan den / år. I avtalet ska det framgå vilka restprodukter som är godkända samt vilka karenstider som gäller Lantmännen eko (www.lantmannen.com) Användningen av slam följer villkoren i KRAVs regelverk

13 Fortsättning tabell -. Företagspolicy/ certifieringssystem Slamspridning Kommentarer LRF (Eksvärd, pers. medd., ) Avråder från att sprida avloppsslam till livseller fodermedel Tre undantag: Salix Visst slam från ReVAQ-verk Eget trekammarbrunnsslam Lantmännen Ecobränsle (Erlandsson, P. pers. medd., ; Broberg, pers. medd., ) Har ingen egen slampolicy Köper in rapsolja från AarhusKarlshamn (AAK), vars slampolicy säger att inget konventionellt slam får spridas någonstans i växtföljden. ReVAQ-slam får spridas året innan raps odlas på fältet. Svenskt Sigill (www.svensktsigill.com) Slam får ej spridas till certifierade grödor För mark där det tidigare har spridits avloppsslam gäller en karenstid på tre år innan den är tillåten för produktion av certifierade grödor. Enligt Elmquist () kommer det att dröja länge innan Sigill Kvalitetssystem ändrar reglerna om spridning av slam.. Användningsområden för de olika energigrödorna Vid rötning av enbart gödsel brukar inte mer än ca m biogas per m rötkammarvolym bildas. Om där emot den blandning som rötas innehåller mer energi rika lättnedbrytbara substrat som t.ex. vallgrödor och sockerbetor kan biogasproduktionen bli - m biogas per m rötkammarvolym och dag (Edström & Nordberg, ). Rötningsprocesser för sockerbetor och vall med högre torrsubstanshalter (ts-halter) är inte särskilt beprövade i Sverige och i nuläget finns det ingen odling av sockerbetor i Sverige för energi ändamål (SOU, ). Men sockerbetor (beta+blast) ger tillsammans med majs en hög metanproduktion per hektar, tabell -. Om jordbruket odlar grödor för rötning och produktion av metan så ingår det ofta i dessa system att jordbruket tar tillbaks rötresten och sprider denna på åkermark. Då har jordbruket inget ytterligare behov av slamgödsling... Biogas Potentialen för biogasproduktion från grödor är stor enligt en undersökning av Linné & Jönsson (), tabell -. Tabell -. Uppskattad biogaspotential för olika substrat i Sverige på års sikt (Linné & Jönsson, ). Substrat Biogaspotential (GWh/år) Grödor > Gödsel Slam Organiskt avfall Tabell -. Metanproduktion från ett antal grödor vid rötning, medelskörden gäller för södra Sverige (Benjaminsson & Linné, ). Gröda Spannmål Medelskörd (ton/ha) TS-halt (% av våtvikt) Metanproduktion (Nm CH/ton TS) 8 Metanproduktion (Nm CH/ha) Majs 9 9 Vall Sockerbeta (beta+blast) 9

14 .. Etanol finns det en RME-fabrik i Stenungssund som ägs av Perstorps AB. Deras fabrik kör på dansk och tysk rapsolja. Enligt modellberäkningarna i SOU () finns det en realiserbar ekonomisk potential för spannmål till etanolproduktion om råoljepriserna stiger och skydds tullar införs. Modellberäkningarna gjordes dock då spannmålspriset var lägre än det är idag. Lantmännen Agroetanol är det enda företag som tar emot spann mål till etanolproduktion i Sverige idag och köper in höstvete ( %), rågvete ( %) och vårkorn ( %) (Beckman, pers. medd., ). Den spannmål som i nuläget används för etanolproduktion är i huvudsak av standardkvalitet och kan enligt Lantmännens rest produktspolicy slamgödslas (SOU, )... Bränsleråvara Intresset för hampa och hampaodling har varit stort i Västerbotten de senaste åren (Helmersson, ). I utredningen SOU () såg man positivt på möjlig heten att utveckla ett system för odling och skörd av hampa. Men beräkningarna visade att det är svårt att få lönsamhet i odling av hampa enbart för energi ändamål. I en attitydundersökning från Paulrud & Laitila () framkom att det finns ett intresse bland svenska lantbrukare att i större omfattning börja odla energigrödor, där hampa är ett av alternativen. I Paulrud & Laitilas studie illustrerades lantbrukarnas vilja att odla energigrödor under olika förutsättningar med fyra olika hypotetiska framtida scenarier, tabell -. De skattade arealerna med hampa låg mellan,-, % i de fyra regionerna... RME/Biodiesel Modellberäkningarna från SOU () visade att odling av oljeväxtfrö för produktion av biodiesel är lönsam i flera av de alternativ som analyserats. Idag finns det endast en RME-fabrik i Sverige som använder svensk råvara i sin framställning av RME och den ägs av Lantmännen Ecobränsle i Karlshamn. De köper in rapsolja från AarhusKarlshamn, som är världens ledande tillverkare av vegetabiliska specialfetter med hög förädlingsgrad (AAK, ). De oljeväxter som idag används för RME-produktion är av samma kvalitet som används för livsmedelsändamål. Om inget drastiskt sker med rapsoljepriset under november så lägger Lantmännen sin RME-fabrik i malpåse vid årsskiftet (Chemicalnet.se, ). Lantmännens bio bränslechef Kenneth Werling hoppas att prisläget ska förändras och att de ska kunna sätta igång fabriken igen inom två år. Förutom Lantmännens RME-fabrik. Potential för jordbruks användning av slam till energigrödor Hur stor energiproduktionen av grödor som salix, rörflen, hampa och energispannmål kommer att bli i framtiden beror på flera faktorer (Paulrud & Laitila, ). Exempel på viktiga faktorer är prisutvecklingen på biobränslen och jordbrukets traditionella grödor, Tabell -. Skattade arealer hampa i procent av total åkerareal i respektive region (Paulrud & Laitila, ). Procent av total åkermark Västernorrland Skåne Västra Götaland Mälardalen Scenario A*,8,,, Scenario B**,8,,, Scenario C***,,,, Scenario D****,,,,8 Medel,,,9, * Scenario A är dagens/framtida scenario. ** Scenario B är ett framtida scenario med ökad intäkt på fleråriga grödor (salix, rörflen). *** Scenario C är ett framtida scenario med ökade intäkter på ettåriga energigrödor (hampa, spannmål). **** Scenario D är ett framtida scenario med ökad intäkt för alla grödor.

15 samt hur stödsystemen inom jordbruket kommer att utformas. Indelning i regioner kan ske på olika vis, från riks nivå ned till kommunnivå samt andra sätt att av gränsa mellan olika intressen. Jordbruket delas in i olika pro duktionsområden där förutsättningarna för jordbruk bedöms vara likartade. Information om skörd, antal företag etc. inom jordbruket finns även tillgängligt för enskilda län och kommuner. På samma vis delas statistik för slam och information om anläggningar in i läns- och kommunnivå. Läns- och kommunindelning är ett enkelt vis att dela in och avgränsa information för en region. De är administrativa enheter med en klar geografisk avgränsning, där ansvaret för insamling av information av olika slag är klargjord. Med utgångspunkt i det framtagna underlaget be stämdes att studien skulle innefatta de fyra geografiska regionerna Skåne, Östergötland, Västmanland och Västerbotten, figur -. Indelningen påverkas av: Mängden slam från reningsverken, tabell - Tillgång till åkermark, tabell - Grödor lämpliga för energi, tabell - (nästa sida) Användning av stallgödsel, begränsar tillgänglig mark för spridning av slam, tabell - Befolkning för avsättning av energi till kund, påverkar främst behovet av värme, tabell - Existerande, planerade och möjliga anläggningar för generering av energi från biomassa Avsättning av energi Källa: SCB Värdena i tabell -, - och - användes som underlag för beräkning av potentialen för spridning av slam i de olika länen. Figur -. De i studien ingående länen Skåne, Östergötland, Västmanland och Västerbotten. Tabell -. Befolkning, genererad mängd slam och slam som används inom jordbruket (SCB, b & SCB, ). Tabell -. Total åkerareal inom regionen (ha), andel av areal som är stallgödslad (%) och areal (ha) som är stall gödslad år / (SCB, ). Län Total åkerareal Areal stall gödslad Andel (%) av areal Län Befolkning (antal inv.) Slam, totalt (ton ts) Slam, jordbruks anv. (ton ts) Skåne 8 Skåne Östergötland 8 8 Östergötland 9 Västmanland 8 9 Västmanland 8 89 Västerbotten Västerbotten Summa Summa I de fyra regionerna finns det 8 9 ha åkermark varav ha är stallgödslad.

16 Tabell -. Odlad areal, ha, av grödor som kan användas som råvara till energiutvinning (Jordbruksverket, a). Län Rågvete Oljeväxter Havre Korn Vall Sockerbeta Skåne Östergötland Västmanland Västerbotten Summa Skåne län är ett tättbefolkat län med stor andel jord bruksmark med en varierad produktion. Mängden slam inom länet är stor och % av slammet används inom jordbruket, detta trots att % av arealen är stallgödslad. Skåne används som exempel på att det finns ett behov av slam inom jordbruket även om en stor andel av arealen har tillgång till stallgödsel. I Lund planeras ett biobränsleeldat kraftvärmeverk där en av pannorna ska eldas med närodlade strå bränslen (Mattson, ). Biogas produceras redan i dagsläget från både samrötningsanläggningar, renings verk och deponier. Grödor som betor, majs m.m. som är lämpliga till produktion av biogas odlas i Skåne (tabell -). I Östergötland är andelen stallgödsel hög, hela % av åkermarken är stallgödslad. Det görs stora sats ningar på bioenergi i Östergötland, främst Agroetanols anläggning i Norrköping, men även Sweden bio energy bygger en pressanläggning för utvinning av olja från raps till biodiesel. Produktionen är 8 ton raps per år, där % antas komma från det svenska jordbruket. Biogas är en annan bioenergi som är på uppgång i Östergötland. I dagens läge är det främst olika restprodukter och avfall som rötas, men det bör finnas en potential för åkergrödor. Vid Åby produkt ionsanläggning produceras s.k. Gröngas som är biogas utvunnen ur bl.a. biomassa från jordbruket som spannmål och vall m.m. (Svensk biogas, ). Västmanland är ett län med mer ensidig växtodling och med mindre tillgång till stallgödsel, endast 9 % av arealen i Västmanland är gödslad med stallgödsel. Organiska gödselmedel kan vara intressanta för jordbrukarna i Västmanland. Bioenergisatsningar i Västmanland är främst biogas i Västerås (Växtkraft AB). Andra satsningar på bioenergi är produktion av fjärrvärme och el från Salix. Västerbotten valdes för att visa på möjligheterna för användning av slam i Norrland. Jordbruket i Väster botten domineras av vall och korn, övriga grödor finns endast i en mindre omfattning i jämförelse med dessa. Rörflen är en gröda som anses ha en god potential som energigröda i norra Sverige, främst till framställning av värme och kraftvärme. Energi myndigheten stöder ett projekt där det initialt odlas ha rörflen. Målet är att det i Skellefteåområdet ska finnas odling av minst hektar rörflen, samt en fungerande pelletsproduktion och användning för hela volymen (www.energimyndigheten.se). I övrigt är det vall till biogas och halm till förbränning som kan anses vara potentialen för energigrödor från åkern.. Växtföljderna En växtföljd anger den ordningsföljd i vilken olika grödor odlas på ett fält och det är en viktig åtgärd för att få ett långsiktigt fungerande odlingssystem. En lantbrukares grödval styrs ofta av produktions inriktning, vad som efterfrågas på marknaden och av ersättningar för enskilda odlingsåtgärder. Om en gröda återkommer för ofta på samma fält kommer växtens sjukdomar och skadegörare att få möjlighet att uppförökas kraftigt. En väl anpassad växtföljd innebär att en gröda odlas med så långa intervall att allvarliga sjukdomar och skadegörare som är beroende av grödan hålls på en låg nivå. Oljeväxter, ärter och andra avbrottsgrödor ger ett stabilt och betydande förfruktsvärde i en spannmålsdominerad växtföljd. En allsidig växtföljd ökar förutsättningarna för att minska kostnaderna för växtnäring och växtskydd. Det finns många olika aspekter man måste tänka på när man gör en växtföljd, se tabell -8. I bilaga A ges en förklaring till några av de odlingstermer som används i studien.

17 Tabell -8. Växtodlingsaspekter med olika grödor. Gröda Växtodlingsaspekter odling norr om Dalälven begränsas av risken för utvintring ej lämplig att odla vare sig före eller efter majs pga. höstvetets dåliga konkurrensförmåga mot ogräs samt pga. ökad risk för angrepp av Fusariumsvampar i höstvetet som kan bilda mykotoxiner Rågvete inte speciellt krävande vad gäller placering i växtföljden kan odlas i hela landet förutom i Övre Norrland bör ej odlas efter en kväverik gröda, eftersom det inte tar upp mycket kväve på hösten kan odlas i hela landet i växtföljder som domineras av höstsådda grödor är det bra att blanda upp med vårkorn för att minska ogrästrycket. Raps kan odlas både som höst- och vårgröda är utsatt för ett stort tryck från flera sjukdomar och skadegörare och bör därför inte förekomma oftare än vart :e år i växtföljden en bra förfrukt till höstvete måste sås tidigt på hösten Vall består vanligtvis av en blandning med gräs och baljväxter, men kan också odlas i renbestånd anläggs vanligtvis på våren som insåningsgröda i exempelvis någon tidig kornsort långliggande fältförsök har visat på ca % högre skördar med vall i växtföljden (Odling i balans, ) Sockerbetor en bra avbrottsgröda i spannmålsdominerande växtföljder Majs ett ettårigt gräs en bra avbrottsgröda i spannmålsdominerade växtföljder har en dålig konkurrensförmåga mot ogräs Hampa är inte släkt med någon av de kulturväxter som vi odlar i Sverige och fungerar därför bra som avbrottsgröda i de flesta växtföljder har ett relativt högt kvävebehov och bör därför inte odlas efter en dålig förfrukt skördas sent och man kan inte räkna med att höstså en gröda efter hampan Tabell -9. Sjuåriga växtföljder för de fyra områdena. År Skåne Östergötland Västmanland Västerbotten Sockerbetor Hampa Hampa med vallinsådd Rågvete Rågvete Vall I Majs Rågvete Vårraps Vall II Höstraps Vall III Höstraps Hampa Havre En viktig aspekt då växtföljderna togs fram var att grödorna i växtföljderna skulle gå både till energioch livsmedelsproduktion för att möjliggöra gödsling med slam till energigrödor och samtidigt kunna odla råvara till livsmedelsindustri. I tabell -9 presenteras de växtföljder som tagits fram med hänsyn till den information som framkommit i litteratursamman ställningen. Eftersom hampa är en kontroversiell gröda som inte är väletablerad i Sverige går det bra att byta ut den mot en annan gröda i växtföljden. I Östergötland går den exempelvis att byta ut mot ärter och i Väster botten mot havre eller vårkorn. Två olika karenstider på respektive år kommer att användas i analysen. Vid en karenstid på år kan de odlade grödorna gå till livs-/fodermedel i år och vid års karenstid är motsvarande siffra år, tabell - (nästa sida). De flesta grödorna kommer att gå till både energi- och livs-/fodermedelsproduktion.

18 De grödor som enbart kommer att gå till energi produktion är sockerbetor och hampa. Den gröda som enbart kommer att gå till livsmedelsproduktion är havre. Då grödorna går till energiproduktion kommer vårkornet, höstvetet och rågvetet att gå till etanol produktion, rapsen till RME-produktion, vallen och sockerbetorna till biogasproduktion och hampan till förbränning i form av briketter. Ett sätt att se hur väl växtföljden hushåller med resurserna växtnäring och pengar är att uppföra en växtnäringsbalans och en ekonomisk balans för varje enskilt år och totalt för hela växtföljden. Tabell -. Översikt över spridningstillfällena och karenstiderna vid respektive års karenstid. År -års karenstid -års karenstid Slamspridning Karenstid Slamspridning Karenstid Karenstid Karenstid Karenstid Karenstid Till livs-/fodermedel Karenstid Till livs-/fodermedel Karenstid Till livs-/fodermedel Karenstid Till livs-/fodermedel Till livs-/fodermedel

19 Material och metoder analys.. Inflödet i växtnäringsbalansen Gödsling Gödslingsbehovet av fosfor och kväve för alla grödor utom hampa beräknades enligt Riktlinjer för gödsling och kalkning (SJV, b). Gödslingen till hampa beräknades enligt Ivarsson (). Gödslingsbehovet av kväve och fosfor redovisas i tabell - (nästa sida). Genom att gödsla med mineralkväve varje år fick grödan sitt kvävebehov tillgodosett. Mängden tillfört mineralkväve balanserades med slammets innehåll av växttillgängligt kväve (dvs. ammoniumkväve). Grödans fosforbehov tillgodosågs med en förrådsgödsling av fosfor en gång i växtföljden med slam.. Växtnäringsbalans En växtnäringsbalans innebär att man kartlägger flöden av växtnäring till, från och inom ett valt system. Med hjälp av balanserna får vi kännedom om flödenas storlek och riktning i biologiska/tekniska system. En växtnäringsbalans kan användas som beslutsunderlag för jordbruk och samhälle för att hushålla med växtnäring och minska föroreningen av luft, mark och vatten. Systemet är ett jordbrukssystem på nationell, regional gårds-, stall- eller fältnivå. En växtnäringsbalans definieras enligt: Inflödet av växtnäringsämnet Utflödet av växtnäringsämnet = Förändring i totala mängden av växtnäringsämnet som lagras i, och/eller förloras från systemet Den balans för växtnäring och metaller som an vändes i studien var en enkel fältbalans för ämnena kväve (N), fosfor (P), koppar (Cu), kadmium (Cd) och zink (Zn). Fältbalansen ställdes upp enligt tabell -. Mineralgödsel Huvuddelen av grödans kvävebehov kom från Supra salpeter, som innehåller % kväve. Gödslings behovet av kväve för vårkornet med vallinsådd minskades med % jämfört med kvävegivan vid odling av vårkorn utan insådd (Weidow, ). Slam Vid val av slam var ambitionen att hitta ett represent ativt slam med en torrsubstanshalt kring - % och med tungmetallhalter under gällande gränsvärden. Slammet skulle även vara möjligt att sprida med en sju årsgiva. I balansberäkningarna be räknades hela grödans fosforbehov komma från slammet. Enligt Eriksson m.fl. () har åkermarken i alla regionerna ett medel på fosforhalten som motsvarar fosfor (P-AL) klass IV. Det innebär att marken har ett stort förråd av växttillgängligt fosfor. I samtliga regioner var medelhalten av Pb, Cd, Cu, Cr, Hg, Ni och Zn i åkermarken under gränsvärdet, se tabell - (nästa sida). Mängden slam som får spridas per spridnings tillfälle och utspritt över hur många år begränsas av vad som maximalt får tillföras åkermarken av både tungmetaller och fosfor enligt SNFS 99: (SNFS, 99). Minsta mängd slam som kan spridas begränsas av tillgänglig spridningsutrustning. Enligt Thorsson () går det att komma ner i slamgivor kring - ton (våtvikt) slam per hektar med ts-halter kring - % med dagens spridningsutrustning och ändå Tabell -. Strukturen på fältbalansen som användes i studien. N P Cu Cd Zn Inflöde mineralgödsel ) + Inflöde slam Summa inflöde Utflöde med skörd Summa inflöde Utflöde = Balansen +/- +/- +/- +/- +/- ) Ett kvävegödselmedel användes och innehållet av övriga element var försumbart. En fältbalans kan även inkludera mer diffusa in- och utflöden som t.ex. vittring, atmosfärisk deposition, biologisk kvävefixering och läckage (utlakning). Men eftersom denna studie gjordes på en generell nivå är det svårt att inkludera dessa i balansberäkningarna. En enkel jämförelse gjordes dock mellan den atmo sfäriska depositionen av Cu, Cd och Zn och tillförseln av dessa ämnen med slammet.

20 Tabell -. Behovet (kg/ha) av kväve och fosfor för de olika grödorna i de fyra regionerna. Region, gödselgivor (kg/ha) År År ) ) ) År År År År ) ) ) ) Kväve 9 8 Fosfor 9 Kväve Fosfor 8 Kväve 8 8 Fosfor Kväve Fosfor År Totalt Skåne Östergötland Västmanland Västerbotten ) Aktuella grödor i varje region för respektive år finns i tabell -9. Tabell -. Gränsvärde för åkermark (SNFS 99:) och medelvärde på innehåll i åker mark i de olika regionerna (Eriksson m.fl., ). Region, innehåll åkermark, medel för hela regionen Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn mg/kg torrsubstans Gränsvärde åkermark,, Skåne,, - Östergötland 8,9, - 8 Västmanland 9,, - 9 Västerbotten,, - 8 sprida med en någorlunda precision. Vid lägre slam givor blir slammet mer ojämnt fördelat på åkern och traktorns hastighet på åkern blir obekvämt hög. Slamgivorna beräknades även med hänsyn till hur stort fosforbehovet var i de olika växtföljderna. Det är viktigt att ge en behovsanpassade fosforgiva för att minska risken för fosforläckage från åkermarken. Som framgår av tabell - är förhållandet mellan kväve och fosfor i slammet rent växtnäringsmässigt inte optimalt för exempelvis spannmål och oljeväxter. Det samma gäller för stallgödsel, även om skillnaden där är mindre. Beräkningar gjordes på slam från olika reningsverk för olika slamgivor beräknat över sju års tid. Beräkning arna för det slam som användes i växtnäringsbalansen redovisas i tabell -. Slammet som användes i balans beräkningarna kom ifrån ett reningsverk med drygt anslutna personer. Slamproverna har tagits ut som stickprover på avvattnat slam samtliga driftsdagar Tabell -. Förhållande mellan N och P hos olika typer av stallgödsel (Steineck m.fl., 999) och slammet som användes i växtnäringsbalanserna samt några grödors behov av N och P (Johansson, ). Gödselmedel 8 N P Fastgödsel, nöt, Flytgödsel, nöt, Fastgödsel, svin, Flytgödsel, svin, Slammet från växtnäringsbalanserna,9 Spannmål, Oljeväxter,

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Vad är REVAQ? REVAQ är ett certifieringssystem för hållbar återföring av växtnäring, minskat flöde av farliga ämnen till reningsverk och hantering

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Certifiering av avloppsslam

Certifiering av avloppsslam Vad handlar certifieringssystemet om: Certifiering av avloppsslam Henrik Tideström Vad -verken kan göra g för f r att uppnå Riksdagens miljömål samtidigt som -lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara h

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER Utdrag från dokumentet Energistrategier Falköping - Rapport 081021 vilken sammanställts av KanEnergi Sweden AB Hållbara drivmedel för transporter Potentialen för

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel ISSN 1103-4092

Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel ISSN 1103-4092 Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel RAPPORT B2012:02 ISSN 1103-4092 Förord Avfall Sverige har uppdragit åt SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut att tillsammans med JTI - Institutet

Läs mer

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav -

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - Slamanvändning i framtiden Flygaskstabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt på deponier Praktisk tillämpning - 27 april 2011 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten,

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Bromsa inte chans att återvinna fosfor

Bromsa inte chans att återvinna fosfor Bromsa inte chans att återvinna fosfor Flera debattartiklar på Brännpunkt har påtalat behovet av återvinning av fosfor från reningsverk fritt från föroreningar. Tekniken finns, men inget händer i Sverige

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering: Ändringar i IP SIGILL Frukt Grönt_tillvalsregler klimat_111215.doc Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering Sida Nummer Befintlig regeltext/verifiering 1 K Rubrik: 1K

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Försäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk under 2012/13

Försäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk under 2012/13 MI 30 SM 1401 Försäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk under 2012/13 Slutlig statistik Sales of fertilisers for agricultural and horticultural purposes in 2012/13. Final statistics I korta

Läs mer

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad Trolla fram de osynliga aktörerna Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad Vilka orsakar dålig havsmiljö? Kan de ändra sig? Aktörer och handlingar som ligger bakom belastningen behöver

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Energiutbyte från åkergrödor

Energiutbyte från åkergrödor OBS: Rättelse införd på sid 4 nr 117 Energiutbyte från åkergrödor några exempel från odling till användning Mats Edström Maya Forsberg Carina Johansson JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar

Läs mer

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Energigrödor till biogasproduktion effekter på odlingssystemet

Energigrödor till biogasproduktion effekter på odlingssystemet Energigrödor till biogasproduktion effekter på odlingssystemet Anna Hansson, Agellus Miljökonsulter Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Kjell Christensson, Agellus Miljökonsulter 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator

Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator 103 33 Stockholm Remissyttrande över Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp (Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag

Läs mer

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK UPPDRAG Kvantifiering av klimatcertifieringens effekter växtodling Magdalena Wallman och Anna Aronsson Mars 2012 SIK SIK 2 (16) Sammanfattning I denna rapport har förändringarna vid implementering av klimatcertifieringssystemet

Läs mer

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och NKI-SE 108 JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465 Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och vårskörd Efter önskemål från flera håll av en slags

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Kurskompendium om växtnäringsbalanser, miljönyckeltal, jämförelsevärden och olika sätt att tolka balanser. Janne Linder Maj 2008 Jämförelsevärden för

Läs mer

Certifiering av avloppsslam för användning som växtnäring på åkermark

Certifiering av avloppsslam för användning som växtnäring på åkermark Certifiering av avloppsslam för användning som växtnäring på åkermark Linda-Mari Fridström Sigrid von Seth Examensarbete 2009 Institutionen för Teknik och samhälle Miljö- och Energisystem Lunds Tekniska

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) XXX Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning

Läs mer

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Seminarium kring Skånska Biobränslen Hässleholm, 13 november 26 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Kriterier för uthålliga bioenergisystem:

Läs mer

RAPPORT U2010:11. Biogödselhandbok Biogödsel från storskaliga bio-gasanläggningar ISSN 1103-4092

RAPPORT U2010:11. Biogödselhandbok Biogödsel från storskaliga bio-gasanläggningar ISSN 1103-4092 RAPPORT U2010:11 Biogödselhandbok Biogödsel från storskaliga bio-gasanläggningar ISSN 1103-4092 Förord För att kunna realisera ett biogasprojekt är det viktigt att det råder klarhet gällande både lagstiftning

Läs mer

Rötrest från biogasanläggningar

Rötrest från biogasanläggningar nr 115 Rötrest från biogasanläggningar användning i lantbruket Andras Baky Åke Nordberg Ola Palm Lena Rodhe Eva Salomon JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2006

Läs mer

Undersökning av utökade användningsområden för Lotsbroverkets slam

Undersökning av utökade användningsområden för Lotsbroverkets slam W12012 Examensarbete 30 hp Juni 2012 Undersökning av utökade användningsområden för Lotsbroverkets slam Examination of expanded uses for the sewage sludge that is produced in Lotsbroverket Elin Lindfors

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras 195 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Dnr 2010.2027.1

Synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Dnr 2010.2027.1 Miljöförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (7) 2010-07-19 Ewa Björnberg 046-355499 ewa.bjornberg@lund.se registrator@environment.ministry.se Miljödepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på Naturvårdsverkets

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Jordbruk, bioenergi och miljö

Jordbruk, bioenergi och miljö Kor tver Jordbruk, bioenergi och miljö sion Odling av energigrödor kan ge positiva miljöeffekter utöver minskade koldioxidutsläpp. Lokalisering och omfattning är avgörande för hur stora de olika miljöeffekterna

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Innehåll Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Yara i korthet Yara är världens största leverantör av mineralgödsel. Det enda gödselbolaget,

Läs mer

Återföring av växtnäringsämnen från avloppsvatten till åkermark

Återföring av växtnäringsämnen från avloppsvatten till åkermark Återföring av växtnäringsämnen från avloppsvatten till åkermark en bedömning av intresset för nya näringsrika produkter Ulrica Broström Sveriges Lantbruksuniversitet Handledare: Holger Kirchmann Institutionen

Läs mer

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen?

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen? Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen? Henrik Eckersten Institutionen för Växtproduktionsekologi SLU, Uppsala (28-Jan-15) Studie för Klimat- och sårbarhetsutredningen och FANAN Institutionerna

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i Författare Bunnvik C. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm Jordbruksverket 2003

Läs mer

Tips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Nilla Nilsdotter-Linde

Tips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Nilla Nilsdotter-Linde Tips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Förslag på föredragstitel Projekttitel Ansvarig Finansiär Fusarium och mykotoxiner pågående forskning - Fusarium langsethiae gäckande mykotoxinproducenter som inte

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Samhällsekonomisk analys

Samhällsekonomisk analys Bilaga 1. NV-00336-13 Samhällsekonomisk analys av förslag till etappmål för exponering för kadmium via livsmedel NATURVÅRDSVERKET Förord Naturvårdsverket har i regleringsbrevet för budgetåret 2013 fått

Läs mer

Förbränning av kommunalt avloppsvattenslam

Förbränning av kommunalt avloppsvattenslam VA - F O R S K R A P P O R T Nr B 2003-102 Förbränning av kommunalt avloppsvattenslam Christer Östlund VA-Forsk VA-Forsk VA-Forsk är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik. Programmet finansieras

Läs mer

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har

Läs mer

Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga?

Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga? Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga? Janne Rundqvist DLA Agro Member structure DLA Agro 2007 Nätverk runt Östersjön Vartåt lutar det med spannmålspriserna? Frågor som man kan

Läs mer

Implementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner från små avlopp ISSN 1103-4092

Implementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner från små avlopp ISSN 1103-4092 Implementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner från små avlopp RAPPORT U2013:02 ISSN 1103-4092 Förord I februari 2009 resulterade projektet Kvalitetssäkring - jordbruksanvändning

Läs mer

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

Strategi för att minska kadmiumbelastningen. mark-livsmedel-människa. Rapport MAT21 nr 1/2009. Författare: Jan Eriksson

Strategi för att minska kadmiumbelastningen. mark-livsmedel-människa. Rapport MAT21 nr 1/2009. Författare: Jan Eriksson Strategi för att minska kadmiumbelastningen i kedjan mark-livsmedel-människa Rapport MAT21 nr 1/2009 Författare: Jan Eriksson Strategi för att minska kadmiumbelastningen i kedjan mark-livsmedel-människa

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer