Varför miljöcertifiera företag?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför miljöcertifiera företag?"

Transkript

1 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Anneli Johansson & Vlora Uka Varför miljöcertifiera företag? Företagsekonomi C-uppsats Termin: Ht 2008 Handledare: Tommy Bood Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Sammanfattning Företagens tillämpning av miljöledningssystemet ISO har sedan etableringen år 1994 fram till idag gradvist stegrat. Miljöfrågor får allt mer uppmärksamhet av allmänheten, samtidigt ställs det krav på företag om att de ska driva sin verksamhet utifrån ett miljövänligt perspektiv. Miljöledningssystemet ISO är en internationellt känd standard och förekommer oftare bland företag som innehar en certifiering. Investering av ett miljöledningssystem för med sig stora kostnader och företaget förväntas arbeta mycket och tillsammans för att få det att fungera väl. Det finns företag som driver sin verksamhet samtidigt som de tar hänsyn till miljön, men det är först när företag använder sig av ett miljöledningssystem som deras miljöarbete får betydelse. Det kan förklaras med den extra post som tillkommer; miljörevision. Det innebär att företagets miljöarbete granskas av externa revisorer. De ser till att ständiga förbättringar genomförs och att miljötänkandet regelbundet finns i företagets processer. Miljöledningssystemet hjälper företaget att få bättre struktur på sin verksamhet genom dokumentation. Denna dokumentation leder till ökad kontroll, effektivare resursanvändning och underlättar för den nyanställda att komma in i arbetet. Föreliggande undersökning fokuserar på företag som är etablerade i Karlstad och som har miljöledningssystemet ISO Undersökningen inkluderar sammanlagt sju intervjuer med miljösamordnare på företagen. Resultaten av undersökning visar att företag miljöcertifierar sig främst i syfte att tillfredställa intressenternas krav och för deras verksamhets fortsatta existens, den egna viljan har alltså väldigt liten inverkan. Trots att investeringen kräver mycket av personalen och kostar en del är det lönsamt eftersom intressenterna är viktiga för företagets fortlevnad. Om miljöledningssystemet bidragit till förändrad kundtillströmning, resultat och ställning är det enligt företagen svårt att mäta. Dock spekuleras det om att miljöledningssystemet har varit positivt för företagets helhetsbild vilket också har påverkan på kundtillströmningen. Samhället förändras mer eller mindre ständigt vilket i många fall har inverkan på företagen, en förändring såsom exempelvis lågkonjunkturen idag påstår de deltagande företagen att det inte kommer att påverka nuvarande miljöarbetet negativt. Miljöarbetet är något som får kosta trots sämre tider.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND ISO Miljöpolicy Planering Införande och tillämpning Uppföljning Ledningens genomgång PROBLEMFORMULERING SYFTET AVGRÄNSNINGEN METOD INDUKTION OCH DEDUKTION DATAINSAMLING VALIDITET OCH RELIABILITET KVALITATIVA OCH KVANTITATIVA STUDIER METODVAL TILLVÄGAGÅNGSSÄTT TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER MILJÖREVISION INTRESSENTMODELLEN N TYPOLOGIN MARKNADSFÖRING EMPIRI RYDAHLS MENIGO KARLSTAD AIRPORT BBM MILKO KARLSTAD ENERGI AB FOLKSAM ANALYS SLUTSATS FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER KÄLLFÖRTECKNING...35 Bilaga 1

4 1. INLEDNING Inledningskapitlet redogör för bakgrunden till och syftet med undersökningen. Här beskrivs problemformuleringen och hur arbetet har avgränsats. För att ge läsaren en närmare inblick i ämnet förklaras här även begreppen miljöledningssystem samt ISO Bakgrund Miljöfrågor blir alltmer uppmärksammade och miljö värderas högre samtidigt som människan blir medveten om att dess nuvarande förhållningssätt gentemot naturen inte räcker till. Människans beteende måste förändras så att naturresurserna bevaras till kommande genrationer. Företagens miljöpåverkan är en stor miljöfråga eftersom de bidrar till mycket utsläpp i samband med dess verksamhet. Att jobba för en bättre miljö i företagen kräver hårt arbete och stora kostnader vilket är en utmaning för många företag (Nutek 1, 2005). Sverige är det land som har flest miljöcertifierade företag per miljon invånare. Det finns flera olika miljöledningssystem som företag kan vara certifierade enligt, det populäraste är dock ISO (Nutek 2, 2007). ISO står för International Organization for Standardization. Det är ett nätverk som sammanför de nationella standardiserings-organisationer i 157 länder. Den svenska medlemmen är SIS, Swedish Standards Institute (ISO, 2008). Sedan införandet av miljöledningssystemet ISO år 1994 har antalet certifieringar ökat i Sverige avsevärd mycket från ett certifierat företag till 3836 stycken år se fig.1 Figur Antal Ackumulerat antal certifieringar som fortfarande är giltiga År Källa: (Certifiering, 2009). 1

5 Miljöledningssystemet skapar trovärdighet för företagets tjänster och produkter dessutom fungerar det som en kvalitetsstämpel och konkurrensmedel i marknadsföring (Nutek 3, 2005). Alla typer av organisationer har möjlighet att arbeta utifrån ett miljöledningssystem. Men eftersom det kräver mycket arbete och stora kostnader blir det oftast ett hinder för vissa företag, speciellt småföretag (Brorson & Almgren 2006). Miljöledningssystemet innehåller riktlinjer om hur företaget ska bedrivas för att miljömålen ska uppfyllas. ISO:s främsta uppgift är att göra det lättare för företagen vid utveckling och tillverkning av produkter och även att underlätta vid handeln. Detta görs genom att standarder utarbetas för näringslivet. ISO styrs av medlemmarna eftersom de har valt att endast ta upp frågor som efterfrågas (Brorson & Almgren 2006). ISO har tagit fram mer än olika standarder. 340 av dessa är inom miljöområdet. De allra flesta är angående utsläppsrättigheter och liknande områden (Brorson & Almgren 2006). De mest kända är ISO och ISO 9001 är ett kvalitetssystem som ställer krav vid konstruktion, utveckling, produktion, installation och service (Lindgren & Sandell 1994). Medan ISO är ett miljöledningssystem (Brorson & Almgren 2006). Det har tidigare gjorts undersökningar med företag på andra marknader som har infört ISO Det har dock inte hittats någon undersökning som har gjorts här i Karlstad där denna undersökning kommer att göras. Det skulle vara intressant att se vad det är som driver de företagen till att införa ISO ISO ISO är en av de populäraste miljöledningssystem. Den har snabbt blivit ett internationellt accepterat sätt för organisationer att hantera miljöfrågorna. Det är det enda internationellt accepterade regelsystem på miljöområdet som tillämpas på ett likartad sätt av företag över hela världen (Brorson & Almgren 2006). Kraven som gäller enligt ISO kan organisationen uppnå på olika sätt. Alltså två lika företag som är certifierad enligt ISO kan ha olika krav på sig för att bli certifierad. Meningen 2

6 med detta är att det ska kunna nå ut till en bredare målgrupp med olika typer av miljöbelastning och storlek på företaget. Beviset på att målen har uppnåtts fås genom en verifiering av ett oberoende certifieringsorgan. Det finns dock en extra säkerhet för att förebygga att miljöpresentationen inte ska bli bristfällig. Ett ex är att ISO har som utgångspunkt att om det är möjligt rent ekonomsikt och samtidigt lämpligt så ska den bästa tillgängliga tekniken användas (Brorson & Almgren 2006). Grunden för ISO utgörs av PDCA-modellen och det står för Plan Do Check Act. Översättningen till svenska blir Planera - Genomföra - Följa upp - Förbättra. Standarden ISO är uppbyggd kring fem huvudkomponenter: (Brorson & Almgren 2006). Miljöpolicy Planering Införande och tillämpning Uppföljning Ledningens genomgång Miljöpolicy Företaget ska skriva en miljöpolicy som innehåller de viktigaste miljöfrågorna för företaget och som beskriver deras mål i miljöarbetet. Det är företagets ledning som har ansvaret för upprättningen av miljöpolicyn och även av genomförandet och underhållet (Brorson & Almgren 2006) Planering Vid införande av ett miljöledningssystem så måste företaget först klarlägga hur de arbetar med miljöfrågor idag och vilka miljöfrågor som berör dem mest. Behövs för att företaget ska kunna gå vidare och arbeta med förbättringar. Planering består av tre delar. Miljöaspekter Lagar och andra krav Målstyrning Miljöaspekterna innehåller företagets påverkan på miljön vid producering av varor och tjänster. Det är allt från transportfrågor till förpackningar, avfallshantering m.m. Lagar och andra krav avsnittet redogör för att 3

7 företaget ska veta vilka lagar och andra krav som påverkar deras verksamhet. Dessa ska även kunna återkopplas i miljöaspekterna. Den tredje delen innehåller hur miljömål ska uppnås och hur interna kriterier ska upprättas för företagets miljöprestanda (Brorson & Almgren 2006) Införande och tillämpning Nästa steg är att miljöpolicyn överförs till verkliga handlingar i företaget. Detta görs bland annat genom att fördela uppgifter inom företaget, öka kommunikationen, ta fram rutiner som personalen ska jobba efter, att personalen och cheferna får utbildningar (Brorson & Almgren 2006) Uppföljning Uppföljningen är det viktigaste momentet, här följer företaget upp miljöarbetet och kontrollerar att arbetet fungerar som de var tänkt. Består av mätning, övervakning och utvärdering av företagets miljöprestanda. Företaget ska även identifiera avvikelser, vidta korrigerande och förebyggande åtgärder. En annan viktigt process är att mätrapporter, protokoll, loggböcker och andra redovisade dokument arkiveras på ett effektivt sätt. Interna och externa miljörevisioner av miljöledningssystemet skall också genomföras regelbundet (Brorson & Almgren 2006) Ledningens genomgång Syftar till att företaget ska kunna göra ständiga förbättringar i de miljömål som de har. Högsta ledningen ska utvärdera miljöledningssystemet regelbundet. Utvärderingen ska innehålla vilka förbättringar företaget kan göra och om det är av behov att göra ändringar i miljöledningssystemet (Brorson & Almgren 2006) Problemformulering Som de framgår i fig. 1 har miljöcertifiering sedan introduceringen år 1994 fått ökat intresse hos företagen och idag är det 3836 företag som arbetar utifrån ett miljöledningssystem. Nackdelen med miljöledningssystemen är att det för med sig stora investeringskostnader och kräver hårt arbete och det speciellt för de små företagen (Brorson & Almgren 2006). 4

8 Trots det väljer fortfarande många organisationer att jobba utifrån ett miljöledningssystem. Vad är grunden till att företag införskaffar miljöcertifiering? Är det intressenternas krav? Är företagen själva intresserade av miljöfrågor? Arbetar det med miljöfrågor för att alla andra framgångsrika organisationer gör det? Är syfte att skapa fördelar för företaget? 1.4. Syftet Syftet med uppsatsen är att undersöka varför organisationer väljer att arbeta utifrån miljöledningssystemet ISO Vilka är motiven till införandet av miljöledningssystemet? Hur påverkas företagens arbete med tanke på den rådande lågkonjunkturen? 1.5. Avgränsningen Vi har valt att geografiskt avgränsa oss till några av de företag som finns etablerade i Karlstad och som använder sig av miljöledningssystemet ISO Undersökningen lägger vikt endast på företagets uppfattning om hur införandet av miljöcertifiering har påverkat företaget i helhet. På grund av att de flesta företagen använder ISO 14001, har andra miljöledningssystem valts bort. 5

9 2. METOD I det här kapitlet kommer vi att presentera möjliga metodansatser. Fortsättningsvis redogör vi för vårt val av metod utifrån de möjliga metodansatserna, avslutningsvis beskrivs tillvägagångssättet Induktion och Deduktion Vid avsikt att skaffa sig kunskap så finns det två olika sätt att få fram den önskade kunskapen. Den ena är deduktion, bevisföringens väg, och den är andra är induktion, upptäcktens väg (Andersen 1998). Vid induktion så är första steget att börja med empirin i forskningen som i sin tur ska leda till en mall som skapar teorin och eventuella modeller. Vid deduktion är det tvärtom. Alltså teorin är det första steget, sedan fortsätter arbetet med ett empiri avsnitt som ska styrka teorin (Andersen 1998). Den här strategin har kritiserats då det kan leda till att undersökaren endast söker den information som denne tycker är väsentligt och viktigt information förbises (Jacobsen 2002) Datainsamling Datainsamling kan ske på flera olika sätt. Data som forskaren själv samlar in vid bl.a. intervjuer eller enkätundersökning kallas för primärdata. Detta är dock ett tidskrävande sätt att samla in data och kan även bli dyr. Något som dock är positivt och som gynnar arbetet är att primärdata kommer direkt från källan och kan anpassas till arbetet. Det andra sättet kallas för sekundärdata. Det är data som samlats in av andra personer. Dessa data kan hittas i böcker, broschyrer och tidskrifter. I båda fall är det viktigt att forskaren har i åtanke att innehållet i litteraturen kan vara vinklad eller ej heltäckande (Björklund & Paulsson 2003) Validitet och Reliabilitet Är två parametrar som förknippas med hur trovärdig undersökningen är. Även begreppet objektivitet kan räknas in här (Björklund & Paulsson 2003). Validitet innebär att forskaren undersöker det denne har för avsikt att undersöka. Validitet delas i sin tur i relevans och giltighet. Undersökningen 6

10 kan sägas vara relevant när forskaren lyckats besvara problemformuleringen genom att använda rätt undersökningsunderlag. Giltighet uppnås när teori och empiri kan knytas samman (Jacobsen 2002). Reliabilitet är ett begrepp som står för trovärdighet och tillförlitlighet (Jacobsen 2002). En hög reliabilitet erhålls om samma undersökning visar lika resultat vid upprepade undersökningar. Om detta inträffar har rätt metod valts (Thuren 2007) Kvalitativa och Kvantitativa studier Både kvantitativ och kvalitativ metod är bra. Det är syftet med undersökningen som avgör vilken som är mest lämplig att använda. Kvalitativ ansats är en öppen metod där forskaren har lite inverkan på respondentens svar. Strukturering och kategorisering av undersökningssvar görs efter undersökningen. Avsikten med kvalitativ metod är att komma nära intervjupersonen genom t ex långa samtal. Kvalitativ metod prioriterar detaljer, nyanser och de unika hos varje respondent. Intervjupersonen avgör för vilken information som anses vara väsentlig för att besvara frågan. Nackdelen med kvalitativ metod är att den är resurskrävande både under datainsamlingen och under analysfasen och därför kan endast ett fåtal respondenter undersökas. Detta leder till generaliseringsproblem. Den kvantitativa metoden är styrande. I kvantitativ ansats formas svarsalternativen efter vad forskaren anser vara viktigt för undersökningen. Informationen är lätt att analysera och strukturera. Det är också lättare att avgränsa. Kostnader är lägre jämfört med den kvalitativa metoden och därmed är antalet respondenter ofta fler. Det leder till att generaliseringen reduceras. Nackdelen med kvantitativ metod är att den blir för ytlig. Svar ges endast på det som frågas. Avståndet mellan forskare och respondent är också ett problem som leder till bristande förståelse för det som undersöks (Jacobsen 2002). 7

11 2.5. Metodval För att på bästa sätt uppnå syftet med undersökningen är det viktigt att välja lämplig metod. Denna undersökning är uppbyggd utifrån en induktiv ansats, där undersökningar gjorts utan förutfattade meningar för att sedan analyseras och slutligen resultera i en slutsats. När det gäller primärdata som utgörs av djupintervjuer har den kvalitativa metoden visat sig mest lämplig för denna typ av undersökning. Eftersom frågeställningen kommer att vara utformad på det sätt att respondenten inte är begränsad till bestämda svarsalternativ. Intervjuerna består av personliga kontakter, mejl och en per telefon. Mejl intervjuerna förväntas inte vara lika omfattande då det inte finns någon möjlighet till följdfrågor. Telefon intervjun och de personliga intervjuerna däremot förväntas att ge den möjligheten vilket leder till en mer omfattande och kanske mer rättvisande undersökning. Sekundärdata kommer till användning främst i teoriavsnittet och består av bland annat litteraturstudier och elektroniska studier. För att uppnå giltighet med undersökningen är den induktiva ansatsen ett bra alternativ. Där teorierna väljs fram först efter att empirin är framtagen. Det ska bidra till att teorierna är rätt valda och hjälpa till en förstärkt förståelse för undersökningen. Relevansen i arbetet mäts i hur väl empirin är framtagen för att besvara undersökningens problemställning. För att uppnå relevans har frågeställningarna som så småningom blir undersökningens empiridel utformats utifrån vad som är viktigt för att besvara problemet med undersökningen. Vad gäller trovärdighet och tillförlitlighet i undersökningen är det av betydelse att ledande frågor inte förekommer och att intervjupersonen har frihet i intervjun Tillvägagångssätt Med hjälp av Internet letades företag upp som är etablerade i Karlstad och som är certifierade enligt ISO Med dessa utgångspunkter valdes sedan företagen slumpmässigt. Företagen kontaktades för att boka tid för personlig intervju med främst en miljörepresentant från de olika företagen. Målet har varit att få så många personliga intervjuer som möjligt eftersom 8

12 chansen till att ställa följdfrågor och gå närmare in på eventuellt nya begrepp som uppkommer. Tyvärr hade inte alla företag möjlighet att ge oss en personlig intervju p.g.a. tidsbrist och därför har några intervjuer skett via mejl eller telefon. Frågeställningarna som skulle användas vid intervjun skickades i förväg så att intervjupersonen kunde förberedda sig med eventuellt material som är betydelsefull för intervjun. Det är viktigt att vara insatta i ämnet inför intervjun samtidigt som det är till hjälp vid eventuella följdfrågor. P.g.a. att inget material skulle försvinna användes bandspelare vid intervjutillfällena. Därefter skrevs intervjun ner på papper. Vid sammanställning av intervjuerna strukturerades svaren upp genom att ta ut första frågan ur varje intervju och därefter göra en analys av respektive intervjusvar som framkommit och på samma sätt gjordes med resterande frågor. 9

13 3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Detta avsnitt förklarar begrepp och teorier som vi anser är av intresse och betydelse för undersökningen Miljörevision Miljörevision är ett verktyg för företag, det hjälper de följa upp miljöarbete och ser till att det miljöarbetet fungerar. Det är ett ganska nytt begrepp, har funnits i cirka 20 år till skillnad från finansiell revision vilket har funnits i hundratals år. Den finansiella revisionen har influerat på Miljörevisionen då den tar hänsyn till de grundläggande delarna vilket den finansiella revisionen bygger på. Det finns två sorter av revision; extern och intern. Extern är när företaget anlitar en utomstående part, förmodligen en revisionsbyrå deras uppdrag är att utföra miljörevisionen. Vid intern revision har en anställd inom företaget uppdraget att utföra revisionen. Det krävs att personen som har revisionsansvar har erfarenhet och utbildning inom ämnet (Almgren & Brorson 2003) Intressentmodellen Det förekommer ökad betydelse för företags relation med och koppling till omgivningen vilket i sin tur har en klar inverkan på företagets sätt att driva verksamheten(ax et al. 2005). Intressentmodellen beskriver förhållandet mellan organisation och dess omgivning bestående av olika intressenter (Thomasson 2006). Se fig. 2. Alla organisationer befinner sig i en omgivning som de är beroende av och som de måste anpassa sin verksamhet till. Utgångspunkten i intressemodellen är att organisationer strävar efter stabilitet gentemot sin omgivning (Ax et al. 2005). Alla typer av aktörer så länge som denne är betydelsefull för ett utbyte med organisationen räknas som företagets intressent. Alla intressenter är viktiga på olika sätt, speciellt viktiga är dem för företagets framgång och tillväxt. Intressentmodellen finns i många och till viss del olika versioner. Skillnaden ligger i vad som anses vara kärnan i modellen (Abrahamsson & Andersen 2005). (Bruzelius et al 2004) anser att företaget och företagsledningen utgör kärnan i intressentmodellen och runtomkring kärnan finns företagets intressenter. (Sjöstrand 1087) påstår att kärnan är det kontrakt som sluts mellan olika 10

14 parter (den s.k. kontraktspunkten) och även han placerar intressenterna utanför kärnan. Organisationer väljer själva sin omgivning med hjälp av mål och strategier. Omgivningen är antingen generell eller specifik. Den generella är den internationella och nationella omgivningen som organisationen verkar inom, den specifika är den omgivning som har direkt betydelse för organisationens möjligheter och mål. Intressentmodellen är inte tillräcklig för att beskriva omgivningen. Konkurrenter är också en del av omgivningen som utgör ett osäkerhetsmoment. Konkurrenter har inget intresse av att organisationen finns eftersom de inte heller har något utbyte med organisationen (Abrahamsson & Andersen 2005). Figur 2 Figur ur Thomasson (2006). s 17 Kunder: Bidrar med pengar till företaget och företaget ger tillbaka varor, tjänster, kvalitet och service (Ax et al. 2005). Ägare: Hit hör exempelvis aktieägarna som är intresserade av att veta t.ex. om företaget är framgångsrikt eller inte, om det ska köpa eller sälja aktier i företaget (Thomasson 2006). Aktieägarna är viktiga för företaget eftersom kapitalet kommer därifrån (Ax et al. 2005). Stat och Kommun: Är intresserade av företagets ekonomiska utveckling eftersom de utgör en viktig del i samhällsekonomin (Thomasson 2006). Företaget belönar stat och kommun med olika skatter och avgifter, dessutom skapar de arbetstillfällen. Stat och 11

15 kommun tillhandahåller företag med bra infrastruktur, utbildning och service (Ax et al. 2005). Långivare: Hjälper företaget med kapital. Företaget i sin tur amorterar och betalar ränta (Thomasson 2006). Leverantörer: Erbjuder företag varor, tjänster, kvalitet och service och tillbaka får de kapital (Ax et al. 2005) N typologin Det finns förklaringar till varför företag gör som de gör i sin verksamhet. Motiven är ofta flera. För att förstå orsakerna till det är fyra N typologin en bra hjälp (Beckman 1997). De fyra N: en är: Nytta I ett nyttoperspektiv är måluppfyllelse och konsekvenser i ständig fokus, företag tilltar sig an nya verktyg för att få högre lönsamhet. Om företaget kan påvisa att de satsar på miljön kan de ta ut ett högre pris för varan/tjänsten och vara konkurrenskraftiga. Nöje Oftast får detta motiv betydelse då någon högt uppsatt inom företaget är intresserade av ämnet, i denna undersökning för miljö. Norm Består av medvetna val där företag gör som andra framgångsrika företag har gjort, och omedvetna val där det som görs inte motiveras utan det är en självklar handling. Nöd Företag styrs av lagstiftning och normering från viktiga intressenter. Det är något som är tvingande för företagets existens. Det är detta motiv som bl.a. tvingar företag att certifiera sig p.g.a. krav från kunder och leverantörer. Nöje och nytta har med interna drivkrafter att göra medan norm och nöd beror på externa förhållanden. Motiv som utgår från nytta, norm och nöd anses vara mer seriösa till skillnad från nöjesmotivet (Bergström et al. 2002) Marknadsföring I början på talet arbetade företagen produktionsorienterat. Företagens utbud bestämdes av det maskiner som fanns tillgängliga i företaget. I mitten 12

16 på 1900-talet balanserades efterfrågan och utbud (Stensson & Norlander 2002). Företagen växte och den direkta kontakten med siste man i köpledet blev allt svårare, det ledde till att producenter fick göra marknadsundersökningar och studera konsumentbeteende för att ta fram kundbehov och kundönskemål (Tufvesson 1987). Företagen åkte ut till kunder och argumenterade för sina varor för att påverka och övertyga kunderna. Ganska snart därpå utvecklades marknadsföringen och det blev vanligare med reklam (Stensson & Norlander 2002). Marknadsföring är enligt (Stensson & Norlander 2002) Allt man gör för att föra över det som ska överföras till kunden samt få ersättning (betalt). Det är något som genomsyrar hela verksamheten. Alla medarbetare är marknadsförare, vissa på heltid (Stensson & Norlander 2002). Marknadsföring fokuserar på att identifiera och tillmötesgå kundens intresse (Stone 1995). Från att det tidigare ha varit säljarens marknad övergick det nu till att bli köparens marknad. Företagets verksamhet var också numera marknadsorienterat. Kunskap om kunder, konkurrenter m.fl. blev betydelsefullt speciellt vid produkt- och tjänsteutveckling. Marknadsföring är ett förhållningssätt lik miljötänkandet det innebär långsiktig och kontinuerligt arbete av alla i verksamheten. Att arbeta med marknadsföringen ska leda till att företaget blir kända för något bra företaget gör, en positiv image och bidra till byggande av positiva relationer (Stensson & Norlander 2002). Marknadsföring kan delas in i extern- och intern. Skillnaden är att i intern riktar sig informationen inåt i företaget till medarbetare och i den externa riktar sig information ut från organisationen till intressenter. Är inte medarbetare informerade om företagets värderingar m.m. kan de inte heller marknadsföra företaget på ett korrekt sätt, med andra ord är intern marknadsföring väldigt viktig för den externa marknadsföringen och för en rättvisande bild av företaget (Stensson & Norlander 2002). 13

17 4. EMPIRI I detta avsnitt har vi samlat de sju intervjuerna som genomförts med respektive företag. Företagen är Rydahls, Menigo, Karlstad Airport, BBM, Milko, Karlstad Energi AB och Folksam. Varje intervju inleds med en kort beskrivning av företagets verksamhet. Därefter följer själva intervjun med respektive miljöansvarig representant från de olika företagen Rydahls AB Ernst Hj. Rydahl Bromsbandfabrik. grundades 1916 av Ernst Hjalmar Rydahl. Fram till 60- och 70 talet tillverkade företaget enbart bromsband till hästkärror och de första bilarna, därefter utvecklades produktion till fler detaljer ansedda för bromsar (Rydahl 1, 2008). Idag är Rydahls ett familjeföretag med Erik Rydahl i spetsen. Företaget har två huvudinriktningar, Industri och Fordon. Årsomsättningen uppgår till 120 MSEK och antalet anställda är 60 stycken fördelade på tre städer (Stockholm, Göteborg och Karlstad) där verksamhet bedrivs (Rydahl 2, 2008). Intervju via mejl med kvalitet och miljöansvarig, Niclas Johannesson. Hur kommer det sig att ni började arbeta för att få miljöcertifiering? Ökade krav i vår bransch och att vi ville stå starkare gentemot våra konkurrenter. Vi såg också att en certifiering skulle kunna bidra till förbättringar och ökad lönsamhet. Hur länge har ni arbetat med miljöcertifiering? Sedan år Vad har ni för miljöcertifiering? ISO 14001:2004 Varför valde ni just den miljöcertifieringen? Den var mest lämpad för vår verksamhet. 14

18 Har det förändrats något i företaget i samband med miljöcertifieringen? Miljö har fått en ökad status och miljö har i vissa fall blivit mätbar. Detta har gjort oss mer miljö- och kostnadsmedvetna. Har företagets miljöåtgärder påverkat kundtillströmningen? Ja, definitivt. Alla våra större kunder har gjort leverantörsbedömningar på oss där miljöcertifiering är en av parametrarna. Jag är övertygad om att detta har bidragit till affärer i många fall. Har miljöcertifieringen påverkat resultat och ställning? I så fall hur? Det har påverkat vårt resultat och ställning. Vi har ökat vår medvetenhet om vårt inflöde och utflöde av ämnen, råvaror och produkter. Den gjorde också att vi fick siffror på vår förbrukning av energi och vatten. Därefter har vi kunnat arbeta med förbättringar. Kommer finanskrisen att påverka ert miljöarbete? I så fall hur? Ja, vi kommer att arbeta ännu mer aktivt med energibesparing. Vi kommer också att förbättra kvaliteten i våra processer. Ett exempel på detta är vår lagerhantering och logistik. Ett optimerat lager kräver mindre yta. Förbättrad kvalitet i tillverkningen leder till reducerat spill, vilket ökar lönsamheten och minskar påverkan på miljön. Finns det några miljökrav som ni måste uppfylla och hur påverkar de ert miljöarbete? Vi skall årligen till kommunen inkomma med analys på vårt processvatten samt använd sand från vattenskärning. Vi har installerat en sedimenteringsbrunn, vilket har minskat utsläppet av metaller i avloppet drastiskt. Vår använda sand är också så ren från metaller att den hämtas av Ragnsells och återanvänds i annat användningsområde. Vi undviker då en stor kostnad för deponi av sand. 15

19 4.2. Menigo Menigo Foodservice AB är en fullservicegrossist för restauranger, storkök och servicehandel i Sverige och Norge. Deras sortiment består av mat, dryck, restaurangutrustning och koncept. Tidigare ingick nuvarande Menigo i Ica-koncernen med namnet Ica Meny och idag ägs företaget av Nordic Capital. Omsättningen år 2007 uppgick till 7 miljarder kronor var antalet anställda på Menigo 1123st (Menigo, 2008). Intervju via mejl med Mikael Waern. Miljöchef på Menigo samt kvalitets/miljö/säkerhetsansvarig för region Göteborg. Hur kommer det sig att ni började arbeta för att få miljöcertifiering? Ett kundkrav från våra offentliga kunder samt att det låg i tiden. Hur länge har ni arbetat med miljöcertifiering? Vi är certifierade sedan år Vad har ni för miljöcertifiering? ISO 14001:2004 Varför valde ni just den miljöcertifieringen? Det var den största och mest kända standarden. Har det förändrats något i företaget i samband med miljöcertifieringen? Miljöarbetet har naturligtvis hamnat mer i fokus och blivit mer systematiskt. Har företagets miljöåtgärder påverkat kundtillströmningen? Kanske i början, idag är så många certifierade. Har miljöcertifieringen påverkat resultat och ställning? I så fall hur? Svårt att mäta men man har bättre kontroll på energi och bränsleförbrukning. Kommer finanskrisen att påverka ert miljöarbete? Inte vad vi ser i dagsläget. 16

20 Finns det några miljökrav som ni måste uppfylla och hur påverkar de ert miljöarbete? Enligt standarden ska man följa lagar och förordningar samt sträva efter ständig förbättring. Det finns många krav som mer eller mindre berör miljön Karlstad Airport Karlstad Airport invigdes 1944 och var då belägen nära centrum invigdes flygplatsen på nytt och den här gången var det på Mellerudstorp cirka 18km från Karlstad centrum. Karlstad ingår i den statligt affärsdrivna koncernen Luftfartsverket (Lfv) som i sin tur driver och utvecklar 16 flygplatser och ansvara för all trafikledning i Sverige. Antalet anställda på flygplatsen i Karlstad är 60 (Luftfartsverket 1, 2008). Koncernen omsätter drygt 6.3 Miljarder svenska kronor per år (Luftfartsverket 2, 2008). Personlig intervju med miljösamordnare, Katrin Persson. Hur kommer det sig att ni började arbeta för att få miljöcertifiering? Det började med att Luftfartverket (Lfv) vill prova det. Lfv valde ut tre flygplaster som de ville miljöcertifiera. Lfv ville certifiera en stor flygplats, en i norr och en relativt ny. Valet föll på Landvetter, Umeå och Karlstad. Först miljöcertifierades Umeå därefter Karlstad Airport, sen Landvetter. Nu har även Malmö flygplats miljöcertifierats. Vi blev tillfrågade och svaret blev ja, då vi såg det som en bra marknadsföring att visa att företaget är miljövänlig och försöker tänka på miljöarbetet. De sista åren är det väldigt mycket miljömedvetet överallt och det ifrågasätts inte längre. Det är roligare att jobba nu för nu jobbar vi i medvind. För vår flygplats har det varit jättebra på grund av att det var mycket negativt när det byggdes. Hur länge har ni arbetat med miljöcertifiering? Vi började med miljöarbete och år 2001 blev vi miljöcertifierade. Vi har ett certifieringsbolag som heter BMG Trada certifiering AB. Vad har ni för miljöcertifiering? ISO 14001:

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Utformning av miljöledningssystem

Utformning av miljöledningssystem Utformning av miljöledningssystem Principskiss för miljöledningssystem miljöutredning Ledningens genomgång Miljörevision och uppföljning miljöpolicy Ständig förbättring Miljömål Miljöprogram Införande/genomförande

Läs mer

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter EU - Näringslivet - Miljön 2005-01-26 (uppdaterad 2005-04-14) ENVIVE AB Pia M Berglund-Lundström www.envive.se Övergång till ISO 14001:2004 Förberedelsetid

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Miljöredovisning 1997

Miljöredovisning 1997 Copyright AB BEG. BILDELAR, Eftersom vi värnar om en renare värld i allt vi gör är pappret i broschyren miljömärkt med Svanen. Ensbovägen, Box 159, 581 02 Linköping, Telefon 013-31 50 80, Telefax 013-14

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöhandlingsplan 2012 Miljöhandlingsplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 2 Miljöhandlingsplan 2012 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT Tritech_presentation_mall, 14-08-15 KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT Av: Förnamn Efternamn Datum: 20ÅÅ-MM-DD SYFTE MED UTBILDNINGEN Sida 2 En introduktion i ISO på Tritech Hur Tritech jobbar

Läs mer

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Arbetet med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM sker i åtta steg. Denna information beskriver övergripande hur arbetet är uppbyggt och hur ni startar det. Trots att

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

Miljöledningsbarometern 2002

Miljöledningsbarometern 2002 Bilaga 7 Miljöledningsbarometern 2002 Uppgiftslämnare: Ann-Christine Mohlin Verksamhet: Tandvårdsstaben Datum: 2003-02-04 A. MILJÖUTREDNING Ja Arbete Har ni genomfört en miljöutredning*? B. MILJÖLEDNINGSSYSTEM

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Dokumentupprättare: MLS HiG/aho, roelof Godkänd av: Inst: Diarienr: 101-329/07 Sida: 1(6) Dokumentnamn: Redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Datum 2007-02-28 Mall gäller från datum: 2003-09-30 Modell

Läs mer

Nyheter i ISO 14001 och 14004

Nyheter i ISO 14001 och 14004 Nyheter i ISO 14001 och 14004 Anne Swartling, SIS, 10 november, 2004 2004-11-17 1 Drivkrafter för revision av 14001/4 Överensstämmelse med ISO 9001 Förtydliga befintlig text Översättningsfrågor ISO 14004

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 Revision A mars 2009 Revision B mars 2011 Revision C april 2012 INNEHÅLL MILJÖLEDNINGSSYSTEM 3 Vår miljöpolicy 3 Våra riktlinjer 3 Våra miljömål

Läs mer

Att satsa på miljön är att satsa på livet

Att satsa på miljön är att satsa på livet SATSA PÅ MILJÖN! Att satsa på miljön är att satsa på livet JMS Mediasystem satsar stora resurser på sitt miljöarbete. Genom en öppen dialog med samarbetspartners, kunder, allmänhet, leverantörer, miljöorganisationer,

Läs mer

Välkommen till NMTs miljöledningssystem

Välkommen till NMTs miljöledningssystem Välkommen till NMTs miljöledningssystem Presentationsslingan Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion och handbok till NMTs miljöledningssystem. Här beskrivs ledningssystemets uppbyggnad.

Läs mer

Miljöledning Ecotraffic

Miljöledning Ecotraffic Miljöledning Ecotraffic Ecotraffic AB Postadress Box 1159 131 26 Nacka Strand Besöksadress Kungsholmstorg 16 112 21 Stockholm +46-(0)8-545 168 00 info@ecotraffic.se http://www.ecotraffic.se orgnr: 556473-0215

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Eddi Omrcen, miljöchef

Läs mer

Projektplan: Miljöledningsprojektet

Projektplan: Miljöledningsprojektet SLU Infra Miljö Projektplan: Miljöledningsprojektet Projektledare: Johanna Sennmark Uppdragsgivare: Martin Melkersson Datum:2014-05-15 1. Bakgrund och motiv Enligt rektorsbeslut 2013-09-02, DNr: SLU ua

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset miljöpolicy Genom Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) miljöpolicy visar ledningen sitt engagemang, intentioner och avsikt med SU:s miljöarbete. Vi ska som en del

Läs mer

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6 MILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5.Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6 Upprättad av: Mottagen av:

Läs mer

Miljöplan Datum 2011-05-18 Sida 1 av 5 Projekt

Miljöplan Datum 2011-05-18 Sida 1 av 5 Projekt Sida 1 av 5 Innehåll 1 Inledning sida 1 2 Omfattning sida 1 3 Projekt information sida 2 4 Miljöpolicy sida 2 5 Miljöaspekter sida 2 6 Lagar och andra krav sida 3 7 Projektorganisation sida 3 8 Utbildning

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Lagar och regler för miljöledningsarbetet

Lagar och regler för miljöledningsarbetet Lagar och regler för miljöledningsarbetet Ullika Lundgren Miljöcontroller ullika@gu.se Tel: 031 786 9870 Utbildning för miljösamordnare och miljörepresentanter 26 oktober 2011 09.25-10.15 Lagar och regler

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9 MILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5. Revisionsrapport F 8 80/05 3 9 Upprättad av: Mottagen av: Datum för

Läs mer

Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner

Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner 1(5) Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner Syfte Syftet med de övergripande- och detaljerade miljömålen är att uppfylla företagets miljöpolicy. Målarbetet är även ett verktyg för ständiga

Läs mer

Hur arbetar ni med miljöfrågor?

Hur arbetar ni med miljöfrågor? Hur arbetar ni med miljöfrågor? Undersökning bland företag i Gävle kommun, Hösten 2015 Mitt råd till er är att arbeta proaktivt, dvs. besök företag, skicka ut information om vilka lagkrav som gäller för

Läs mer

Tjänsteskrivelse Informationsärende: Miljöutredning

Tjänsteskrivelse Informationsärende: Miljöutredning EMELIE HALLIN SID 1/4 STABSCHEF 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Informationsärende: Miljöutredning Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Ärendet

Läs mer

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Inledning Miljöredovisningen för 2012 sammanfattar det gångna året och redovisar uppfyllnad av mål. Miljöredovisningen fungerar både som ett internt och

Läs mer

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund Våra sju miljömål Universitetssjukhusets sju miljömål gäller under en tre års period. Varje division ska bryta ner dessa

Läs mer

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det?

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? 1(5) MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? Innebär det inte bar a en massa byråkrati och papper?

Läs mer

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd 20101207 Kravstandard Järfälla kommuns Miljödiplomering Fastställd 2010-12-07 1. ALLMÄNT 3 2. GRUNDLÄGGANDE KRAV 3 3. MILJÖANSVARIG 3 4. MILJÖUTREDNING 3 5. MILJÖPOLICY OCH MILJÖPLAN 4 6. RUTINER OCH/ELLER

Läs mer

EMAS Easy. Miljöledningssystem för små och medelstora företag

EMAS Easy. Miljöledningssystem för små och medelstora företag EMAS Easy Miljöledningssystem för små och medelstora företag metod som förenklar införandet av miljöledningssystem för små företag miljöstyrningsrådets uppdrag sanktionerade avgifter Emas - EU:s verktyg

Läs mer

ABC - Hur certifiera verksamheten?

ABC - Hur certifiera verksamheten? ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Miljöledningssystemet ISO 14001

Miljöledningssystemet ISO 14001 Fakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT Jessica Larsson Johanna Levin Miljöledningssystemet ISO 14001 - från ledningsbeslut till certifiering The Environmental management system ISO 14001 - from management

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Vilka utmaningar har du?

Vilka utmaningar har du? Miljöledning Vilka utmaningar har du? 4 4 4 Höja effektiviteten Öka kundnöjdheten Mer fritid Anta utmaningarna med våra senaste standarder och handböcker. Vi underlättar ditt miljöarbete Att arbeta med

Läs mer

Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO 14001 och EMAS

Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO 14001 och EMAS 1 (5) Projektplan 2010-02-11 Dnr SU 83-0286-10 Jenny Lilliehöök Miljökoordinator Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO 14001 och EMAS 1. Bakgrund Under hösten 2009

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Vägledning för mindre miljöpåverkande verksamheter

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Vägledning för mindre miljöpåverkande verksamheter Egenkontroll enligt Miljöbalken Vägledning för mindre miljöpåverkande verksamheter Ni styr Er verksamhet Syftet med denna vägledning är att presentera de krav som ställs på din verksamhet enligt miljöbalken

Läs mer

Miljöutredning för vår förening

Miljöutredning för vår förening 04.1 Miljöutredning Miljöutredning för vår förening datum 2014-09-30 Sida 1 av 6 Introduktion I detta dokument redovisas ett antal frågor som är till för att hjälpa er i arbetet med att ta fram en miljöutredning.

Läs mer

Städning & Källsortering i kombination

Städning & Källsortering i kombination Städning & Källsortering i kombination en systemlösning för städtjänster och restprodukthantering från Sodexho och Ragn-Sells. Ragn-Sells och Sodexho gör gemensam sak Miljömedvetandet växer i vårt land.

Läs mer

Elva frågor och lika många svar om miljöförvaltningens avgifter

Elva frågor och lika många svar om miljöförvaltningens avgifter Elva frågor och lika många svar om miljöförvaltningens avgifter INFORMATION TILL VERKSAMHETER SOM RISKERAR ATT PÅVERKA MILJÖN NEGATIVT Miljöförvaltningen Elva vanliga frågor och svar Funderar du ibland

Läs mer

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande.

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande. Nails - Affärsidé Affärsidé Ge färg och glans till dina naglar! Vi erbjuder en mängd trendiga nyanser som skapar en skönhetskänsla. Vi säljer ett stort utbud av märket Catrine Arley med ett rimligt pris

Läs mer

Miljö www.kalixtele24.se www.kalixtele24.se

Miljö www.kalixtele24.se www.kalixtele24.se Miljö Vi verkar för att belastningen på natur och miljö begränsas så långt som möjligt i våra kunduppdrag. Miljöledningssystem Miljöutredning MiljöPolicy Övergripande Miljömål detaljerade Miljömål Handlingsprogram

Läs mer

Robust fiber. Kravspecifikation. Robust fiber företagscertifikat anläggning. Ver. 1.1

Robust fiber. Kravspecifikation. Robust fiber företagscertifikat anläggning. Ver. 1.1 Robust fiber Kravspecifikation Robust fiber företagscertifikat anläggning Ver. 1.1 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Målgrupp... 3 1.3 Giltighetstid... 3 1.4 Utfärdande... 3 1.5

Läs mer

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Rektor har beslutat att hela universitet ska miljöcertifieras innan utgången av 2016. ISO 14001 Internationell standard för miljöledningssystem Grundkravet:

Läs mer

GOODS SWEDEN AB MANUAL MILJÖ. enligt ISO 14001:2004. Ett sammandrag. Denna skrift är endast ämnad för externt bruk

GOODS SWEDEN AB MANUAL MILJÖ. enligt ISO 14001:2004. Ett sammandrag. Denna skrift är endast ämnad för externt bruk GOODS SWEDEN AB MANUAL MILJÖ enligt ISO 14001:2004 Ett sammandrag Denna skrift är endast ämnad för externt bruk har för att tydliggöra vårt miljöarbete valt att arbeta enligt ett väl dokumenterat miljöledningssystem

Läs mer

INTEROC AKUSTIK historia. INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö. Akustik

INTEROC AKUSTIK historia. INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö. Akustik INTEROC AKUSTIK histora INTEROC AKUSTIK historia Akustik Interoc Akustik AB är ett privatägt bolag sedan december 2011. Kärnverksamheten är akustik men idag så utför bolaget även gipsentreprenader, beklädnadsentreprenader,

Läs mer

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB Kvalitetsmanual Baserat på System ISO 9001 Active Care Sverup AB Uggledalsvägen 47, 427 40 BILLDAL Tel 031-91 75 25 Fax 031-91 75 05 Org. nr. SE556388-8766 www.activecare.se info@activecare.se Sammandrag

Läs mer

ISO Ledningssystem för miljö en introduktion

ISO Ledningssystem för miljö en introduktion ISO 14001 Ledningssystem för miljö en introduktion Innehåll 3 Vad är ett miljöledningssystem? 3 Kraftfullt verktyg som skapar förtroende 4 Miljöledning skapar affärsnytta 5 Miljöledning skapar ordning

Läs mer

INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö 2012

INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö 2012 INTEROC AKUSTIK histora EMPORIA Malmö 2012 2 INTEROC AKUSTIK historia Akustik Nuvarande ägare till Interoc Akustik AB anställdes mellan 1999-2002 i Hero hus AB som senare namnändrades till Interoc AB.

Läs mer

Miljöarbete i läkemedelsindustrin

Miljöarbete i läkemedelsindustrin Miljöarbete i läkemedelsindustrin Bengt Mattson, CSR- och Miljöchef, Pfizer AB http://www.ansvarsblogg.se 1 De tio principerna för Global Compact Mänskliga rättigheter 1. Stödja och respektera skydd för

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Resultat av webbenkät juni 2014. Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer

Resultat av webbenkät juni 2014. Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer Resultat av webbenkät juni 2014 Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer Hur många anställda har ni i er verksamhet? 1-50 anställda -70% 51-100 anställda

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Nya ISO 14001. Miljöledning får en central roll i organisationen. Hur påverkas ni?

Nya ISO 14001. Miljöledning får en central roll i organisationen. Hur påverkas ni? Nya ISO 14001 Miljöledning får en central roll i organisationen. Hur påverkas ni? Ylva Linder, WSP Environmental ylva.linder@wspgroup.se 010-722 72 16 Webinar 18 och 19 sept. 2014 Innehåll Kort info om

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg 2014 09 18 Kvalitets och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...

Läs mer

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1 FT Riks 7 2011-10-21 1 ( 6) 2.1.1 Lagar och krav som berör miljöaspekterna i verksamheten Miljöbalken SFS 1998:808 senast ändrad, 2010:1052 med tillhörande förordningar och föreskrifter Miljöbalken är

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Rutin för intern miljörevision

Rutin för intern miljörevision Sida 1 (6) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all

Läs mer

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid konstnärliga fakulteten

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid konstnärliga fakulteten Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid konstnärliga fakulteten 2011-2015 Om vi tilltror den konstnärliga verksamheten möjligheten att öka kunskapen om och förtydliga tillvaron så förstår vi

Läs mer

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION

Läs mer

Waldmann Ljusteknik AB

Waldmann Ljusteknik AB Miljöberättelse 2015 Waldmann Ljusteknik AB Skebokvarnsvägen 370 124 50 BANDHAGEN Org. nr: 556113-3447 Tfn: 08-99 03 50, fax: 08-99 16 09 E-post: info-se@waldmann.com Hemsida: www.waldmann.com VD/Miljöansvarig:

Läs mer

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar VERKSAMHETSSYSTEM Miljöpolicy och miljömål Generella dokument nr: 00-08 Fastställd av styrelsen 2013-02-13 Ekologigruppen AB Miljöpolicy Ekologigruppens verksamhet genomsyras av en strävan mot ett samhälle

Läs mer

Tillväxtpotential bland boendeföretag i Bohuslän. Enkätundersökning genomfört under juni september 2010

Tillväxtpotential bland boendeföretag i Bohuslän. Enkätundersökning genomfört under juni september 2010 Tillväxtpotential bland boendeföretag i Bohuslän Enkätundersökning genomfört under juni september 2010 BAKGRUND! Undersökningen gjordes inom Leaderprojektet Destinationsutveckling Bohuslän.! Telefon samt

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.30 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Chefsutbildning 13 april 2016 MARIANNE DALBRO MILJÖCONTROLLER, MILJÖREVISIONSLEDARE MARIANNE.DALBRO@GU.SE TEL: 031 786 1740 Ur dokumentet Roller, ansvar och befogenheter

Läs mer

AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER

AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER Innehållsförteckning 1. MÅL... 3 2. HÄLSA OCH SÄKERHET... 3 3. RELATIONEN TILL MEDARBETAREN... 3 4. AFFÄRSMETODER... 4 5. RESPEKT FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 4 6. SOCIALT ANSVAR...

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM ISO

MILJÖLEDNINGSSYSTEM ISO Sida 1 av 5 MILJÖLEDNINGSSYSTEM ISO 14001 Ateljé Arkitekten i Väst AB Org nr: 556684-8312 Sida 2 av 5 4.1 GENERELLA KRAV 4.1.1 Orientering Miljöledningssystemet gäller för Ateljé Arkitekten i Väst AB,

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet Innehållsförteckning Miljökurser inom ramen för universitetets miljöledningssystem... 1 Utbildningsplan och målgrupper...

Läs mer

Rutin för intern miljörevision

Rutin för intern miljörevision Sida 1 (5) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all

Läs mer

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2016 Institutionen för data- och systemvetenskap MILJÖHANDLINGSPLAN 2016 Fastställd av DSV:s styrelse 2016 02 23 2 MILJÖHANDLINGSPLAN 2016 Miljöhandlingsplan 2016 Bakgrund Rektor vid

Läs mer

Rapport från uppföljande revision. Uppdragets omfattning. Revisionsresultat, avvikelser

Rapport från uppföljande revision. Uppdragets omfattning. Revisionsresultat, avvikelser Rapportdatum 2006-12-19 375000 1 (4 ) Kopia till SP-Certifiering Box 857 501 15 BORÅS 401 21 Rapport från uppföljande revision Certifikat Certifikatsnamn Standard/kravdokument Revision/aktivitet 3750 M

Läs mer