miljömålen nu är det bråttom! Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "miljömålen nu är det bråttom! Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål"

Transkript

1 miljömålen nu är det bråttom! Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål 2008

2

3 miljömålen nu är det bråttom! Det var en bra bäck. Klar och brun dansade den över tussar av fjolårslöv och genom kvarglömda istunnlar, den gjorde en sväng in i mossan och störtade på huvudet i ett litet vattenfall med vit sandbotten. Ibland sjöng den i dur som en mygga och ibland försökte den låta stor och hotfull och så gurglade den sig i halsen med lite snövatten och skrattade åt alltsammans. Snusmumriken stod och lyssnade i den våta mossan. Bäcken ska med i min visa, tänkte han. Som en refräng, kanske. I detsamma lossnade en sten i fördämningen och förändrade vattnets melodi med en oktav. Det där var inte illa, sa Snusmumriken med beundran. Just så där ska det låta. Ur Det osynliga barnet av Tove Jansson M i l j ö m å l s r å d e t s u t v ä r d e r i n g a v S v e r i g e s m i l j ö m å l

4

5 Till statsrådet och chefen för Miljödepartementet Sveriges riksdag har satt som mål att lämna över ett samhälle till nästa generation där våra stora miljöproblem är omhändertagna. Sexton miljökvalitetsmål med delmål styr arbetet för att uppnå detta. Miljömålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö som riksdagen anser hållbart på lång sikt. Målen kräver insatser från alla i samhället från offentlig förvaltning och näringsliv till organisationer och enskilda människor. Miljömålsrådet ger regeringen underlag för arbetet med att uppnå de sexton nationella miljökvalitetsmålen genom att vart fjärde år genomföra en fördjupad utvärdering av arbetet. Detta är den andra utvärderingen. I denna rapport ingår även som en viktig del rådets årliga uppföljning av miljökvalitetsmålen. Miljömålsrådets utvärdering visar att tillståndet i miljön i huvudsak utvecklas åt rätt håll. Det gäller dock inte klimatmålet. Det blir mycket svårt eller inte möjligt att nå nio av de sexton miljökvalitetsmålen till målåret I rapporten presenterar rådet flera hundra förslag för att målen ska kunna nås. Dessa kommer att kosta staten 5 10 miljarder kronor extra per år, men den samhällsekonomiska vinsten blir större. Arbetet för att nå miljökvalitetsmålen har utvecklats positivt och bidragit till att effektivisera miljöarbetet i samhället. Men det räcker inte. Det krävs också politisk beslutskraft och att fler åtgärder genomförs. Att satsa på miljön är välfärdspolitik. Det främjar folkhälsan, den biologiska mångfalden, kulturhistoriska värden, ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga, hushållning med naturresurser och därmed också vår ekonomiska utveckling på sikt. Detta är de grundläggande värden som ska vara utgångspunkt för allt miljöarbete i Sverige. Arbetet med att följa upp, utvärdera och genomföra miljökvalitetsmålen kan beskrivas som ett av Sveriges största samarbetsprojekt. För att genomföra det krävs ett stort engagemang. Just det har präglat arbetet med att ta fram denna rapport. Jag vill därför framföra ett stort tack till alla dem som på olika sätt har bidragit till att få fram Miljömålen nu är det bråttom! Den 31 mars 2008 Bengt K.Å. Johansson Ordförande för Miljömålsrådet till statsrådet och chefen för miljödepartementet 3

6 Innehåll Till statsrådet och chefen för Miljödepartementet 3 Sammanfattning 6 Kapitel 1. Miljömålsrådets uppdrag regeringsuppdraget läsanvisning för denna rapport miljömålsrådets arbetssätt erfarenheter och lärdomar från den fördjupade utvärderingen hur arbetet har genomförts metodik för utvärdering och omvärldsanalys 19 Kapitel 2. Miljömålen i en förändrad omvärld omvärlden förändras 22 Kapitel 3. Samordnat miljömålsarbete i Sverige miljömålssystemet indikatorer och dataflöden 42 Kapitel 4. Miljömålen hela samhällets ansvar miljömålsansvariga myndigheters arbete för att nå miljömålen myndigheter med särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet det regionala miljömålsarbetet kommunernas miljömålsarbete miljömålen i rättsväsendet näringslivets miljömålsarbete miljöorganisationer och de enskilda medborgarna miljömålsarbetet i ett internationellt perspektiv 76

7 Kapitel 5. Miljömålen uppföljning och förslag begränsad klimatpåverkan frisk luft bara naturlig försurning giftfri miljö skyddande ozonskikt säker strålmiljö ingen övergödning levande sjöar och vattendrag grundvatten av god kvalitet hav i balans samt levande kust och skärgård myllrande våtmarker levande skogar ett rikt odlingslandskap storslagen fjällmiljö god bebyggd miljö ett rikt växt- och djurliv regionala miljömål och bedömningar 217 Kapitel 6. Strategier för att nå miljökvalitetsmålen strategin för effektivare energianvändning och transporter, eet strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp strategin för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö mål- och strategiövergripande frågor 296 Kapitel 7. Miljömålens samhällsekonomiska effekter kostnader och nytta med att uppnå miljökvalitetsmålen kostnader för miljömålsarbetet fram till framtida utmaningar gällande samhällsekonomiska analyser i miljömålsarbetet 315 Sammanställning av mål 319 Sammanställning av underlag 343 Miljömålsrådet 349 Till denna rapport finns två bilagor: Bilaga 1. Sammanställning av förslag Bilaga 2. Konsekvensanalyser av förslag Bilagorna publiceras i en fristående rapport, Miljömålen bilagor, med ISBN

8 Sammanfattning Sverige har sexton miljökvalitetsmål som speglar en ambitiös miljöpolitik. De ska nås till Milömålsrådet bedömer att fler än hälften av miljökvalitetsmålen är mycket svåra eller inte möjliga att nå inom tidsramen. För flera mål brådskar det att vidta åtgärder, om den kvalitet i miljön som målet avser ska vara möjlig att nå inom överskådlig tid eller kanske över huvud taget. Möjligheterna att nå de flesta miljökvalitetsmålen är starkt beroende av omvärldsförändringar. Samhällsutvecklingen i Sverige och internationellt, liksom klimatförändringarna, väntas få långtgående effekter på i princip alla miljökvalitetsmål. För möjligheterna att nå flertalet miljökvalitetsmål behöver konsumtionsmönstren förändras och Sverige vara drivande i internationella forum. Kretsloppsprincipen är central. Det som utvinns ur naturen behöver nyttjas igen och slutligt omhändertas resurseffektivt och utan att naturen skadas. Generell energieffektivisering behöver prioriteras. Ökad hänsyn, skydd och skötsel är nödvändigt för att nå målens ambition för natur- och kulturvärden och för människors hälsa. Når vi målen? utvecklingen går åt rätt håll men det är långt kvar! Sveriges riksdag har beslutat om sexton ambitiösa och långtgående miljökvalitetsmål. Det långsiktiga målet att lämna över ett samhälle till nästa generation där alla stora miljöproblem är lösta är en av de mest långtgående visioner som något land i världen har formulerat för miljön. I internationella jämförelser kommer Sverige i toppskiktet när det gäller miljötillståndet. Trots det kvarstår stora utmaningar. Sveriges befolkning tar stora naturresurser i anspråk. Om alla människor på jorden skulle använda så stora resurser som vi gör i Sverige skulle det behövas ytterligare två och ett halvt jordklot för att tillgodose behoven. Miljömålsrådet konstaterar att utvecklingen i miljön går åt rätt håll, på flera av de områden vi själva råder över. Men tempot i arbetet är inte tillräckligt för att nå målen till år Detta gör att den samlade bilden av möjligheten att nå miljökvalitetsmålen ger ett negativt intryck det är många röda smilis i tablån. Ju närmare vi kommer målåret för miljökvalitetsmålen, desto mindre tid finns för att sätta in fler åtgärder som skulle kunna göra att vi når målen. För flera mål brådskar det att vidta åtgärder om den kvalitet i miljön som målet avser ska vara möjlig att nå inom överskådlig tid eller kanske över huvud taget. Detta är inte minst påkallat av de pågående klimatförändringarna som får långtgående effekter på både miljökvalitetsmål och andra samhällsmål. Miljömålsrådet anser att det krävs beslutskraft både nationellt och i det internationella samarbetet för att kunna nå de nationella miljökvalitetsmålen och en hållbar utveckling. Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan bedömer Miljömålsrådet vara mycket svårt eller inte möjligt att nå. De globala utsläppen bedöms med dagens utsläppstrender öka snabbare kommande år än de senaste 35 åren. Rådet anser att klimatförändringarna och deras påverkan också på andra mål är alarmerande. Även tillståndet i våra hav är djupt oroande. Utsläppen av näringsämnen minskar, men övergödningen minskar inte lika tydligt. Situationen för torsk- och ålbestånden är kritisk. Detta bidrar till rådets bedömning att miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och Hav i balans samt levande kust och 6 sammanfattning

9 skärgård är mycket svåra eller inte möjliga att nå. Utvecklingen för Levande skogar visar visserligen positiva tendenser; död ved, grova träd och äldre lövrik skog ökar. Men samtidigt avverkas skogar med mycket höga naturvärden och skogsresursen nyttjas intensivt. Hänsynen i skogsbruket är bristfällig, vilket skadar skogens naturvärden och kulturlämningar. Miljökvalitetsmålet Levande skogar bedöms som mycket svårt eller inte möjligt att nå till Miljömålsrådet bedömer att nio av de sexton miljökvalitetsmålen är mycket svåra eller inte möjliga att nå. För två mål är bedömningarna ändrade sedan 2007 års uppföljning. Miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt utmärker sig och bedöms nu vara möjligt att nå under förutsättning att arbetet under Montrealprotokollet fortsätter att vara framgångsrikt. Ändrad bedömning har också God bebyggd miljö som nu bedöms bli mycket svårt eller inte möjligt att nå. Den förändrade bedömningen grundar sig bl.a. på att flera av målets preciseringar blir svåra att nå i tid. Även flera av de delmål som är kopplade till de grundläggande värden som miljömålen vilar på, är svåra att nå. Det gäller särskilt människors hälsa, som påverkas av dålig inomhusmiljö, samt kulturmiljön, där bebyggelsens kulturvärden inte identifieras och skyddas i tillräcklig grad. Då det gäller miljömålens delmål är bilden något mer positiv. Ett antal delmål har redan nåtts. Ytterligare ett trettiotal delmål bedöms kunna nås till målåret, men för många krävs fler åtgärder. Miljömålsrådet menar att det är viktigt att uppmärksamma målens internationella kopplingar. Många mål är starkt beroende av vad som händer i vår omvärld. För flera mål gäller att det krävs internationella åtgärder, tillsammans med de nationella, för att de ska kunna nås. Detta gäller framförallt Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Ingen övergödning och Hav i balans samt levande kust och skärgård. nya aspekter av målen prioriteras! Miljömålsrådet föreslår att flertalet av delmålen revideras och skärps. Därutöver föreslår Miljömålsrådet 19 nya delmål, som berör t.ex. utsläpp från sjöfart, enskild vattenförsörjning, ekologisk produktion och tätortsnära natur. Med rådets förslag till nya, reviderade, oförändrade och utgångna delmål minskar antalet från 72 till 70. effektiv uppföljning är viktigt! För att kunna bedöma måluppfyllelsen för respektive miljökvalitetsmål med tillhörande delmål används indikatorer. Dessa bygger på regelbundna kvantitativa och kvalitativa datainsamlingar baserade på provtagningar, enkäter, intervjuer, frivilliga inrapporteringar och andra studier. Miljömålsrådet anser att kostnadseffektiv och samordnad dataförsörjning måste eftersträvas när det gäller miljöövervakning, internationell rapportering och miljömålsuppföljning. Det finns en potential i att öka användningen av miljödata från internationell rapportering som underlag till miljömålsuppföljningen. Varför når vi inte målen? Att det blir svårt att nå många av miljökvalitetsmålen beror på flera faktorer. För det första är miljömålen som tidigare nämnts ambitiöst formulerade. För det andra är målen starkt beroende av utvecklingen av ett antal faktorer i vår omvärld samt i den svenska samhällsstrukturen. Naturens återhämtningsförmåga är en tredje, central, faktor som påverkar möjligheten att nå miljökvalitetsmålen inom den givna tidsramen, d.v.s. till år För det fjärde har många av de åtgärder som tidigare föreslagits inte genomförts. faktorer i sverige och i vår omvärld påverkar miljökvalitetsmålen! Hur samhällsstrukturen förändras och hur det internationella arbetet i form av t.ex. konventioner, direktiv och andra överenskommelser utvecklas är avgörande för möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Även hur enskilda länder i vår omvärld utformar sin miljöpolitik har stor betydelse. Några faktorer som är särskilt betydelsefulla är utvecklingen på följande områden: sammanfattning 7

10 den ekonomiska tillväxten med allt större konsumtion befolkningen i världen som fortsätter att växa, vilket ökar kraven på nyttjande av naturens resurser det alltmer ökade energibehovet, där den stora utmaningen är att utveckla förnyelsebara alternativ transporterna, som fortsätter att öka inom alla transportslag utvecklingen mot allt större tätorter och regionförstoringen som samtidigt medför en glesare landsbygd teknikutvecklingen, som kan leda till nya produkter och tjänster med liten eller försumbar miljöpåverkan förändringarna i klimatet som påverkar utvecklingen för övriga miljökvalitetsmål. det tar tid för naturen att återhämta sig! Tiden är en viktig faktor i bedömningen om miljökvalitetsmålen kommer att nås. Förändringar i naturen sker oftast långsamt. Detta innebär att även om en negativ trend bryts finns en fördröjningseffekt i naturen som gör att det många gånger ändå är svårt att inom utsatt tid till år 2020 nå det miljötillstånd som miljökvalitetsmålen syftar till. åtgärder genomförs inte! Rådet konstaterar att många åtgärder redan tidigare föreslagits för att komma till rätta med olika miljöproblem. Trots att förslagen finns och beslut om dem många gånger har fattats har de i flera fall inte genomförts. Det kan ha olika orsaker och har benämnts genomförandeunderskottet eller institutionella hinder. En viktig orsak till att åtgärder inte genomförs är med all sannolikhet de intressekonflikter som förekommer. Det finns motstående intressen mellan att i ekonomiskt syfte exploatera eller utnyttja, visavi att begränsa eller anpassa brukandet av mark, vatten och naturresurser. Verksamheter inom i stort sett alla politiska områden berörs och behöver analyseras när det gäller synergier och konflikter med åtgärder och styrmedel för att nå miljömålen. Konflikter kommer att behöva hanteras, ofta genom tydliga politiska beslut. Detta kräver politiskt mod. Hur stort är gapet till att nå målen? för många är det långt kvar men oklart hur långt! Miljömålsrådet har haft i uppdrag att föreslå åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen. För många mål gäller att även om de föreslagna åtgärderna genomförs och delmålen uppnås kvarstår ändå ett gap till måluppfyllelse inom tidsramen. Hur stort detta gap är skiljer sig mellan målen och kan för flera vara svårt att beräkna. Osäkerheterna ligger främst i att det är svårt att helt förutse hur de föreslagna åtgärderna slår och hur effektiva de är i en föränderlig omvärld. I flera fall råder också brist på kunskap. Av dessa skäl går det inte att säga exakt vad som behövs för att målen ska kunna nås. Detta bör belysas i den fördjupade utvärdering som planeras till Vilka åtgärder bör vidtas? För att samordna och styra det långsiktiga arbetet för att nå miljökvalitetsmålen så att de kan fungera som redskap i strävan mot ett hållbart samhälle har regeringen föreslagit tre åtgärdsstrategier. Inom dessa tre strategier behandlas de huvudsakliga aktiviteter som ger upphov till dagens miljöproblem och de utmaningar som är särskilt viktiga att lösa. Miljömålsrådet har utnyttjat dessa strategier för att samlat få fram de styrmedel och åtgärder som ger mest nytta för alla miljökvalitetsmål. De tre åtgärdsstrategierna är: 1. Effektivare energianvändning och transporter (EET) för att främst minska utsläppen från energi- och transportsektorerna samt öka andelen förnybar energi. 2. Giftfria och resurssnåla kretslopp (GRK) för att minska användningen av naturresurser, minska utsläppen av miljögifter och för att skapa energioch materialsnåla kretslopp. 8 sammanfattning

11 3. Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö (HUM) för att bevara den biologiska mångfalden och värdefulla kulturmiljöer och skydda människors hälsa samt för miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur. Miljömålsrådet finner att arbetet med att gå igenom och analysera åtgärder och styrmedel i de tre åtgärdsstrategierna ger väsentliga mervärden. Det ger bättre möjligheter att prioritera och få överblick och även att se synergier och konflikter med andra samhällsintressen. Rådet anser att det är värdefullt att arbetet med att utveckla strategierna fortsätter. effektivare energianvändning och transporter! Miljömålsrådet ställer sig bakom strategin för effektivare energianvändning och transporter, inklusive styrmedelsförslagen, som gemensamt vidareutvecklats av Banverket, Energimyndigheten, Luftfartsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket och Vägverket. Miljömålsrådet anser att det krävs kraftfulla styrmedel för att förändra utvecklingen i transport- och energisektorerna. För att nå långsiktiga miljömål om bl.a. begränsad klimatpåverkan räcker det inte enbart med tekniska effektivitetsökningar, förnybar energi och reningsutrustning. Människornas beteende måste också ändras. Rådet poängterar särskilt att även om de styrmedel som nu föreslås ser ut att räcka för att nå de delmål till 2015 och 2020 som strategin berör krävs ytterligare styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen. Miljömålsrådet prioriterar generell energieffektivisering. Den bör ske både genom specifika åtgärder och på systemnivå. Miljömålsrådet vill att användningen av förnybara och flödande energikällor som t.ex. sol- och vindkraft ökar. De är högst prioriterade, följda av bioenergi som har stor potential. Förnybar energi prioriteras framför andra koldioxideffektiva energikällor som inte är långsiktigt hållbara. Miljömålsrådet anser att utsläppen av kväve och svavel måste minska genom reningsåtgärder för att nå försurnings- och övergödningsmålen på kortare sikt. Speciellt gäller det sjöfarten. Miljömålsrådet framhåller att målet för frisk luft kan dra nytta av dessa åtgärder men att ytterligare åtgärder krävs. För luftkvaliteten är det särskilt viktigt var utsläppsminskningarna sker. Trafikbullret kräver också riktade åtgärder för att målen ska uppnås. Miljömålsrådet föreslår ett 50-tal nya eller förändrade styrmedel i denna strategi för att åstadkomma de åtgärder som prioriteras. Styrmedelsförslagen pekar på vad Sverige bör driva i olika internationella organ, vad staten kan göra och i viss mån vad kommunerna kan göra. Syftet är att skapa goda förutsättningar för privat och offentlig sektor att agera i linje med miljömålen och därmed möjliggöra systemförändringar. Ekonomiska styrmedel prioriteras, men de kompletteras med bl.a. administrativa och informativa styrmedel. Styrmedelsförslag ges för ökad energieffektivisering inom industri, bostäder och service samt för personresor och godstransporter på väg; förslag på energieffektivisering genom transporteffektivt samhällsbyggande och infrastruktur, inom luft- och sjöfart, för järnväg samt för arbetsmaskiner. Förslag presenteras för minskad klimatpåverkan genom en större andel förnybar energi inom tillförsel av el och värme samt drivmedel till transportsektorn. Styrmedelsförslag ges för bättre rening av utsläppen av kväveoxider från stationära källor, vägtransporter och arbetsmaskiner samt för minskade utsläpp av kväve- och svaveloxider från sjöfarten. Förslag ges till ytterligare styrmedel för åtgärder som leder till lägre halter av luftföroreningar genom minskade utsläpp från småskalig vedeldning och från transportsektorn. Styrmedelsförslag ges dessutom för åtgärder som leder till minskat trafikbuller. Inom strategin föreslås de styrmedelsförändringar som krävs för att begränsa transport- och energisektorernas miljöpåverkan så att miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och God bebyggd miljö uppnås. Strategin bidrar också till att nå de transport- och energipolitiska målen. Strategin har sammanfattning 9

12 genomgående ett internationellt perspektiv eftersom möjligheterna att nå de berörda målen till stor del är beroende av det internationella arbetet. giftfria och resurssnåla kretslopp! Strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp ska utformas så att den främst bidrar till att uppnå delmålen under miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen övergödning och God bebyggd miljö. Även flera delmål och aspekter i arbetet med Begränsad klimatpåverkan och Grundvatten av god kvalitet hänförs till strategin. Miljömålsrådet ställer sig bakom strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp och de styrmedelsförslag som har utvecklats inom den. För det fortsatta arbetet med att nå målen bedömer Miljömålsrådet att kretsloppsprincipen är central i det att det som utvinns ur naturen behöver nyttjas igen och slutligt omhändertas resurseffektivt och utan att naturen skadas. Miljömålsrådet anser att många av de styrmedel och åtgärder som har föreslagits inom ramen för den fördjupade utvärderingen kan genomföras utan vidare dröjsmål. Flera viktiga åtgärder som föreslås handlar om att säkra effektiva regler och god efterlevnad av miljölagstiftningen. Särskilt viktiga förslag rör avfallshanteringen, enskilda avlopp samt kemikalieområdet. I strategin är flera förslag inriktade på att introducera nya regler och krav så att användningen av farliga ämnen i varor minskar. Miljömålsrådets bedömning är att det för de mål inom strategin som är särskilt svåra att nå krävs att produktions- och konsumtionsmönster förändras, inte bara i Sverige utan också i omvärlden. SCB föreslås få i uppdrag att utveckla särskilda indikatorer som mäter miljöpåverkan utomlands av svensk konsumtion. Miljömålsrådet anser att livsmedelskedjan och byggsektorn fortfarande har stor samlad negativ miljöpåverkan. Åtgärder behöver därför i högre grad än tidigare fokuseras på att minska denna. Här föreslår Miljömålsrådet ett tydligare helhetsansvar för miljöutvecklingen hos de centrala myndigheterna för bygg-, fastighetsoch anläggningssektorn respektive för livsmedelssektorn. Rådet föreslår även ökad satsning på att stimulera resurseffektiviteten genom åtgärder för att minska svinnet i livsmedelskedjan. Utökad tillsynsvägledning föreslås om hur miljöbalkens regler om hushållning med råvaror och energi och om möjligheterna till återanvändning och återvinning bör tillämpas, framförallt inom bygg-, fastighets- och anläggningssektorn. Miljömålsrådet föreslår flera åtgärder som bör genomföras i den offentliga sektorn för att den ska kunna vara föredöme i miljöarbetet. Det är inte minst viktigt att stat, kommun och landsting ställer tydliga miljökrav på varor och tjänster vid upphandling. Miljömålsrådet anser att det finns möjligheter till stora effektivitetsvinster när samordningen mellan de myndigheter som är berörda av strategin ökar. Myndigheternas samarbete i strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp föreslås göras tydligt genom att några centrala myndigheter får gemensamma uppdrag att utveckla effektiva miljöåtgärder enligt samma modell som inom arbetet med de två andra strategierna. Under arbetet med denna strategi har tre olika samverkansområden blivit särskilt tydliga: regelverken för varor, kemikalier och avfall, samverkan i livsmedelskedjan samt samverkan i bygg-, fastighets- och anläggningssektorn. Miljömålsrådet anser att för att kunna uppnå målen krävs mer ny kunskap än som genereras inom landet med nuvarande takt. Miljömålsrådet föreslår att statens anslag till kunskapsuppbyggnad och forskning får tydligare inriktning mot att bidra till ett hållbart samhälle där miljökvalitetsmålen uppnås. Rådet föreslår även att regeringen tar initiativ till att utreda förutsättningarna för ett kunskapscentrum, vars syfte ska vara att påskynda utvecklingen mot hållbar produktion och användning av kemikalier. hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö! Strategin för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö hushållningsstrategin syftar till att bevara den biologiska mångfalden och värdefulla kulturmiljöer, skydda människors hälsa samt att genom miljöanpassad fysisk planering uppnå hållbar bebyggelse- och infrastruktur. Strategin bidrar främst till att uppnå miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt 10 sammanfattning

13 levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Dessutom ska hushållningsstrategin bidra till att uppnå delar av miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Säker strålmiljö och Ingen övergödning. Miljömålsrådet ställer sig bakom strategin för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö, inklusive de åtgärds- och styrmedelsförslag som lyfts fram av de deltagande myndigheterna Naturvårdsverket, Boverket, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet, Socialstyrelsen, Energimyndigheten och Vägverket. Miljömålsrådet anser att nyttjandet av mark, vatten och resurser måste ske med hänsyn till ekosystemen och anpassas till landskapets natur- och kulturmiljövärden om miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Ytterligare åtgärder och nya styrmedel krävs. Hushållningsstrategins fokus på planering, hänsyn och skydd skapar goda förutsättningar för ökad sektorsintegrering och samverkan mellan näringsliv, statliga myndigheter och kommuner. För att miljömålen ska ge tydligare prägel åt samhället bör strategiarbetet nyttjas som ett forum för att utveckla metoder att värdera ekosystemtjänster, biologisk mångfald och kulturarv och för att göra strategiska avvägningar på olika skala i landskapet. Miljömålsrådet fastslår även att de väntade klimatförändringarna innebär stora utmaningar för hushållningen med naturresurser, mark, vatten och bebyggd miljö. Omställning till förnybar energi är nödvändig för att nå klimatmålet. Verksamheter och nyttjande behöver anpassas till ett förändrat klimat. Miljömålsrådet framhåller åtgärder som rör planering, hänsyn, skydd och restaurering, och att det finns dynamiska samband mellan dessa. Planeringens kvalitet och graden av hänsyn i nyttjandet påverkar behovet av åtgärder för att motverka sådant nyttjande som kan få negativa effekter. Med förbättrad hänsyn till miljön och långsiktighet i planeringen kan både kraven på skydd av natur- och kulturmiljöer och behoven av restaureringsinsatser minska. Miljömålsrådet finner att det är angeläget att utveckla och förbättra hänsynen inom de areella näringarna, samhällsbyggandet och infrastruktursektorn för att säkerställa att naturresurser, mark, vatten, natur- och kulturmiljövärden nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt. Miljömålsrådet stödjer den ambitionsnivå för skydd av natur- och kulturmiljöer som föreslagits i målrapporterna. Behovet av skydd är i nuläget stort, och för att långsiktigt bevara biologisk mångfald och kulturhistoriska värden krävs ofta även kontinuerlig skötsel. Därtill finns behov av restaurering och återskapande för att återfå förlorade funktioner eller värden i landskapet. Miljömålsrådet bedömer att kompetensen kring miljö- och hälsofrågor i den fysiska planeringen behöver förstärkas. Den regionala planeringen måste utvecklas så att strukturfrågor kan lösas på miljö- och resursmässigt bästa sätt. Långsiktig och miljöanpassad planering bör ange riktningen för en hållbar samhällsutveckling. Miljömålsrådet föreslår att ytterligare statliga medel avsätts för skydd och restaurering och för att utveckla miljöhänsynen i fysisk planering. För förbättrad hänsyn inom de areella näringarna finns förslag på såväl administrativa och informativa som ekonomiska styrmedel. Landsbygdsprogrammet är viktigt, liksom rådgivning för att stödja olika aktörer att göra frivilliga åtaganden. Miljömålsrådet anser vidare att styrmedel som förebygger miljöproblem genom att involvera verksamhetsutövare och konsumenter behöver användas i större utsträckning. Konsumtionens betydelse för hushållning med resurser behöver beaktas, bl.a. genom riktade styrmedel för att förbättra miljöhänsynen i privata och offentliga aktörers konsumtion. forskningsresultat måste leda till åtgärder! I underlagen till den fördjupade utvärderingen har ett flertal kunskapsluckor identifierats. Inom de områden där kunskaper faktiskt finns är det nödvändigt att de också omsätts i praktiken och resulterar i effektiva åtgärder för miljöpolitiken. Med strategiska forskningssatsningar ökar möjligheterna att snabbare nå miljömålen. Sverige bör i större utsträckning sammanfattning 11

14 lära av andra länders erfarenheter när det gäller att omsätta forskningsresultat i åtgärder. Hur fungerar miljöarbetet i samhället? arbetet med miljömålen har effektiviserat miljöarbetet i samhället! Miljömålsrådets samlade bedömning är att arbetet för att nå miljömålen har utvecklats positivt och att det har bidragit till att det totala miljöarbetet har förbättrats. Arbetet med miljömålen har stärkt samverkan mellan myndigheter och i viss mån även med näringsliv och andra aktörer i samhället. Synen på hållbar samhällsutveckling har utvecklats, och miljöfrågorna har blivit bättre integrerade i samhället. Samtidigt efterfrågas ytterligare samordning och samverkan i miljöarbetet på alla nivåer. Arbetet för att nå miljömålen är ett stort samverkansprojekt, och för god effektivitet behövs en hög grad av samordning. Rådet anser därför att det är effektivt att satsa resurser för ökad samordning och att behovet bör tillgodoses i hela miljömålssystemet. De miljömålsansvariga myndigheternas ansvarsfördelning i fråga om uppföljning har utvecklats och förbättrats. Genom arbetet i de tre åtgärdsstrategierna har även samverkan i åtgärdsarbetet utvecklats positivt. Det är dock önskvärt att ytterligare klargöra ansvaret för att föreslå åtgärder och för att bistå länen i det regionala miljömålsarbetet. Integreringen av det särskilda sektorsansvaret för miljömålsarbetet i miljömålssystemet har fungerat bra. Miljömålsrådet anser att inga större förändringar bör göras. Däremot föreslår Miljömålsrådet att regeringen ser över vilka myndigheter som bör ha ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet samt att regeringen tydliggör att ansvaret omfattar uppföljning, utveckling och genomförande. Dessa myndigheter bör även i fortsättningen delta i arbetet med att utveckla åtgärdsstrategierna. Även om arbetet för att nå miljömålen har stärkt den regionala samverkan mellan myndigheter och synen på vad som är hållbar samhällsutveckling förbättrats behöver miljömålen ännu tydligare integreras som en del av politiken för hållbar utveckling. Miljömålsrådet anser att såväl länsstyrelser som regionförbund i större utsträckning behöver använda de regionala miljömålen i arbetet med att ta fram regionala utvecklings- och tillväxtprogram och strukturfondprogram. Det är angeläget att frågor om näringslivsutveckling och infrastruktursatsningar i tidiga skeden belyses utifrån tänkbara effekter på miljön. Länsstyrelser och andra statliga myndigheter skulle behöva samordna sig ännu bättre för att få ett helhetsperspektiv i denna dialog. stärk det regionala miljömålsarbetet! Miljömålsrådets bedömning är att det regionala arbetet för att nå miljömålen i många avseenden har varit framgångsrikt, och att länsstyrelserna har en betydande roll som motor och samordnande kraft i det arbetet. Rådet anser emellertid att det finns behov av förstärkta regionala samverkansinsatser och att stödet från de nationella myndigheterna behöver öka. Många myndigheter och andra aktörer pekar på brist på resurser som begränsande för länsstyrelsernas arbetsinsatser. Miljömålsrådet föreslår att regeringen ser över hur det regionala arbetet kan förbättras, och hur länsstyrelsernas roll, ansvar och befogenheter kan utvecklas för att nå miljömålen. kommunerna kan ta ett tydligare ansvar för miljömålen! Miljömålsrådets bedömning är att kommunerna har en betydande roll i arbetet för att nå miljömålen. Genom att översätta nationella och regionala miljömål till lokala mål och åtgärder kan miljömålen i större utsträckning bli redskap i den lokala politiken. Rådet anser att kommunerna idag inte tillräckligt väl väger in miljömålen och miljöaspekterna i den lokala politiken och att kommunerna kan ta ett större och tydligare ansvar när det gäller att genomföra lokalt miljömålsarbete. Kommunerna är utförare av många av de åtgärder som krävs för att nå miljökvalitetsmålen och förfogar över flera av de tillgängliga instrumenten, framförallt samhällsplanering och tillsyn. Kommunerna efterfrågar ökat kompetensstöd och vägledning för att genomföra det lokala miljömåls- 12 sammanfattning

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

PM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon:

PM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon: GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET PM 1 (5) Handläggare: Jan Lind Staben Telefon: 508 264 71 2002-01-29 Utdrag ur Proposition 2000/01:130 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier, statliga satsningar för

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk

Läs mer

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder 1(5) Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder Regeringens bedömningsgrund (proposition 2009/10:155, s. 28) ger två alternativ

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom! Remiss 2008-07-23 Diarienummer 013-2008-2666 Ert Diarienummer M2008/1443/Mk Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) YTTRANDE Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Datum: 2015-10-10 Vårt diarienummer: 2015-1755 Ert diarienummer: M2015/1539/S Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) Sammanfattning

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Uppföljning av hälsa i miljömålen Uppföljning av hälsa i miljömålen Greta Smedje 2013-09-24 Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta,

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Gruppdiskussioner instruktioner En sekreterare är utsedd för varje grupp. Varje grupp utser själv

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Miljömålen regionalt och RUS.

Miljömålen regionalt och RUS. Miljömålen regionalt och RUS www.rus.lst.se Miljömålsproppen 2009/10:155 5.2 Regionala miljömål och regionalt miljöarbete Regeringens bedömning: Regionala miljömål beslutas av regionalt miljömåls-ansvariga

Läs mer

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Världsnaturfondens yttrande över Utredningen om miljömålssystemets betänkande Miljömålen i nya perspektiv SOU 2009:83

Världsnaturfondens yttrande över Utredningen om miljömålssystemets betänkande Miljömålen i nya perspektiv SOU 2009:83 Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Direkt: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 adress@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Ulriksdal, 24 november 2009 Världsnaturfondens

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Boverket; SFS 2012:546 Utkom från trycket den 28 augusti 2012 utfärdad den 16 augusti 2012. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Boverket

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Boverkets miljömålsåtgärder 2016

Boverkets miljömålsåtgärder 2016 Promemoria Datum 2016-02-24 3.4.1 Diarienummer 106/2015 Miljömålsrådet Boverkets miljömålsåtgärder 2016 Nedan finns en kort presentation av fyra åtgärder som Boverket kommer att genomföra under år 2016,

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Plan för långsiktig och hållbar utveckling PLHU

Plan för långsiktig och hållbar utveckling PLHU Kommunkontoret Lennart Fräjdin, 0550 88 001 lennart.frajdin@kristinehamn.se Sida PLAN 1(7) Datum 2008-02-01 Referens Plan för långsiktig och hållbar utveckling PLHU Innehållsförteckning Miljöstrategiarbetet

Läs mer

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne 16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver 1 ? 2 Det goda livet är målet! $ $ $ $ $ $ $ $ 3 Systematiken bakom miljömålsarbetet Planera Strategiska

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Kommittédirektiv Initiativet Fossilfritt Sverige Dir. 2016:66 Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell samordnare stödja regeringen

Läs mer

Regional miljöstrategi för vatten

Regional miljöstrategi för vatten 1 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms läns landstings miljöstrategiska arbete med vatten Beslutad av landstingsfullmäktige 17 september 2013 2 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION

LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION Miljömålens syfte: - Strukturerat miljöarbete - Systematisk uppföljning - Mål för miljödimensionen av hållbar utveckling - Ett gemensamt arbete miljömål.se LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION 5 a Länsstyrelsen

Läs mer

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Kortversion 1 Förord i din hand håller du nya mål för Östergötlands klimat- och energiarbete fram till 2020. Målen är väl förankrade

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

108 Yttrande över remiss Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (KSKF/2015:131)

108 Yttrande över remiss Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (KSKF/2015:131) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2015-05-05 Sida 1(2) 108 Yttrande över remiss Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (KSKF/2015:131) Beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program Policy och program Foto: Patrik Leonardsson Miljöprogram 2012-2015 Region Halland är ett föredöme på miljöområdet och arbetar för en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Detta avspeglas

Läs mer

Inrättande av Miljömålsråd och förordnande av rådets ledamöter

Inrättande av Miljömålsråd och förordnande av rådets ledamöter Regeringsbeslut I:16 2014-12-18 M2015/213/Mm Miljödepartementet Adressater: Se bilagan Inrättande av Miljömålsråd och förordnande av rådets ledamöter 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen inrättar ett

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Datum Dnr Ert datum Er referens 2013-06-14 15-2013-0283 2013-03-13 S2013/1826/RU Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling

Läs mer

Kommittédirektiv. Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Dir. 2010:74

Kommittédirektiv. Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Dir. 2010:74 Kommittédirektiv Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås Dir. 2010:74 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juli 2010 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt beredning,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Dialogprojektet Vattendagarna Uppdraget Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete 2009/10:155

Regeringens proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete 2009/10:155 Regeringens proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete Prop. 2009/10:155 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 mars 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86)

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) Till: Socialdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) SABOs synpunkter SABO instämmer i regeringens

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Myndigheternas arbete inom miljömålssystemet

Myndigheternas arbete inom miljömålssystemet 2013:12 Myndigheternas arbete inom miljömålssystemet Delrapport Beställ publikationen på www.statskontoret.se STATSKONTORET ISBN 978-91-7220-815-5 E-Print, 2013 MISSIV DATUM DIARIENR 2013-06-28 2013/29-5

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2014 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer