miljömålen nu är det bråttom! Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "miljömålen nu är det bråttom! Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål"

Transkript

1 miljömålen nu är det bråttom! Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål 2008

2

3 miljömålen nu är det bråttom! Det var en bra bäck. Klar och brun dansade den över tussar av fjolårslöv och genom kvarglömda istunnlar, den gjorde en sväng in i mossan och störtade på huvudet i ett litet vattenfall med vit sandbotten. Ibland sjöng den i dur som en mygga och ibland försökte den låta stor och hotfull och så gurglade den sig i halsen med lite snövatten och skrattade åt alltsammans. Snusmumriken stod och lyssnade i den våta mossan. Bäcken ska med i min visa, tänkte han. Som en refräng, kanske. I detsamma lossnade en sten i fördämningen och förändrade vattnets melodi med en oktav. Det där var inte illa, sa Snusmumriken med beundran. Just så där ska det låta. Ur Det osynliga barnet av Tove Jansson M i l j ö m å l s r å d e t s u t v ä r d e r i n g a v S v e r i g e s m i l j ö m å l

4

5 Till statsrådet och chefen för Miljödepartementet Sveriges riksdag har satt som mål att lämna över ett samhälle till nästa generation där våra stora miljöproblem är omhändertagna. Sexton miljökvalitetsmål med delmål styr arbetet för att uppnå detta. Miljömålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö som riksdagen anser hållbart på lång sikt. Målen kräver insatser från alla i samhället från offentlig förvaltning och näringsliv till organisationer och enskilda människor. Miljömålsrådet ger regeringen underlag för arbetet med att uppnå de sexton nationella miljökvalitetsmålen genom att vart fjärde år genomföra en fördjupad utvärdering av arbetet. Detta är den andra utvärderingen. I denna rapport ingår även som en viktig del rådets årliga uppföljning av miljökvalitetsmålen. Miljömålsrådets utvärdering visar att tillståndet i miljön i huvudsak utvecklas åt rätt håll. Det gäller dock inte klimatmålet. Det blir mycket svårt eller inte möjligt att nå nio av de sexton miljökvalitetsmålen till målåret I rapporten presenterar rådet flera hundra förslag för att målen ska kunna nås. Dessa kommer att kosta staten 5 10 miljarder kronor extra per år, men den samhällsekonomiska vinsten blir större. Arbetet för att nå miljökvalitetsmålen har utvecklats positivt och bidragit till att effektivisera miljöarbetet i samhället. Men det räcker inte. Det krävs också politisk beslutskraft och att fler åtgärder genomförs. Att satsa på miljön är välfärdspolitik. Det främjar folkhälsan, den biologiska mångfalden, kulturhistoriska värden, ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga, hushållning med naturresurser och därmed också vår ekonomiska utveckling på sikt. Detta är de grundläggande värden som ska vara utgångspunkt för allt miljöarbete i Sverige. Arbetet med att följa upp, utvärdera och genomföra miljökvalitetsmålen kan beskrivas som ett av Sveriges största samarbetsprojekt. För att genomföra det krävs ett stort engagemang. Just det har präglat arbetet med att ta fram denna rapport. Jag vill därför framföra ett stort tack till alla dem som på olika sätt har bidragit till att få fram Miljömålen nu är det bråttom! Den 31 mars 2008 Bengt K.Å. Johansson Ordförande för Miljömålsrådet till statsrådet och chefen för miljödepartementet 3

6 Innehåll Till statsrådet och chefen för Miljödepartementet 3 Sammanfattning 6 Kapitel 1. Miljömålsrådets uppdrag regeringsuppdraget läsanvisning för denna rapport miljömålsrådets arbetssätt erfarenheter och lärdomar från den fördjupade utvärderingen hur arbetet har genomförts metodik för utvärdering och omvärldsanalys 19 Kapitel 2. Miljömålen i en förändrad omvärld omvärlden förändras 22 Kapitel 3. Samordnat miljömålsarbete i Sverige miljömålssystemet indikatorer och dataflöden 42 Kapitel 4. Miljömålen hela samhällets ansvar miljömålsansvariga myndigheters arbete för att nå miljömålen myndigheter med särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet det regionala miljömålsarbetet kommunernas miljömålsarbete miljömålen i rättsväsendet näringslivets miljömålsarbete miljöorganisationer och de enskilda medborgarna miljömålsarbetet i ett internationellt perspektiv 76

7 Kapitel 5. Miljömålen uppföljning och förslag begränsad klimatpåverkan frisk luft bara naturlig försurning giftfri miljö skyddande ozonskikt säker strålmiljö ingen övergödning levande sjöar och vattendrag grundvatten av god kvalitet hav i balans samt levande kust och skärgård myllrande våtmarker levande skogar ett rikt odlingslandskap storslagen fjällmiljö god bebyggd miljö ett rikt växt- och djurliv regionala miljömål och bedömningar 217 Kapitel 6. Strategier för att nå miljökvalitetsmålen strategin för effektivare energianvändning och transporter, eet strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp strategin för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö mål- och strategiövergripande frågor 296 Kapitel 7. Miljömålens samhällsekonomiska effekter kostnader och nytta med att uppnå miljökvalitetsmålen kostnader för miljömålsarbetet fram till framtida utmaningar gällande samhällsekonomiska analyser i miljömålsarbetet 315 Sammanställning av mål 319 Sammanställning av underlag 343 Miljömålsrådet 349 Till denna rapport finns två bilagor: Bilaga 1. Sammanställning av förslag Bilaga 2. Konsekvensanalyser av förslag Bilagorna publiceras i en fristående rapport, Miljömålen bilagor, med ISBN

8 Sammanfattning Sverige har sexton miljökvalitetsmål som speglar en ambitiös miljöpolitik. De ska nås till Milömålsrådet bedömer att fler än hälften av miljökvalitetsmålen är mycket svåra eller inte möjliga att nå inom tidsramen. För flera mål brådskar det att vidta åtgärder, om den kvalitet i miljön som målet avser ska vara möjlig att nå inom överskådlig tid eller kanske över huvud taget. Möjligheterna att nå de flesta miljökvalitetsmålen är starkt beroende av omvärldsförändringar. Samhällsutvecklingen i Sverige och internationellt, liksom klimatförändringarna, väntas få långtgående effekter på i princip alla miljökvalitetsmål. För möjligheterna att nå flertalet miljökvalitetsmål behöver konsumtionsmönstren förändras och Sverige vara drivande i internationella forum. Kretsloppsprincipen är central. Det som utvinns ur naturen behöver nyttjas igen och slutligt omhändertas resurseffektivt och utan att naturen skadas. Generell energieffektivisering behöver prioriteras. Ökad hänsyn, skydd och skötsel är nödvändigt för att nå målens ambition för natur- och kulturvärden och för människors hälsa. Når vi målen? utvecklingen går åt rätt håll men det är långt kvar! Sveriges riksdag har beslutat om sexton ambitiösa och långtgående miljökvalitetsmål. Det långsiktiga målet att lämna över ett samhälle till nästa generation där alla stora miljöproblem är lösta är en av de mest långtgående visioner som något land i världen har formulerat för miljön. I internationella jämförelser kommer Sverige i toppskiktet när det gäller miljötillståndet. Trots det kvarstår stora utmaningar. Sveriges befolkning tar stora naturresurser i anspråk. Om alla människor på jorden skulle använda så stora resurser som vi gör i Sverige skulle det behövas ytterligare två och ett halvt jordklot för att tillgodose behoven. Miljömålsrådet konstaterar att utvecklingen i miljön går åt rätt håll, på flera av de områden vi själva råder över. Men tempot i arbetet är inte tillräckligt för att nå målen till år Detta gör att den samlade bilden av möjligheten att nå miljökvalitetsmålen ger ett negativt intryck det är många röda smilis i tablån. Ju närmare vi kommer målåret för miljökvalitetsmålen, desto mindre tid finns för att sätta in fler åtgärder som skulle kunna göra att vi når målen. För flera mål brådskar det att vidta åtgärder om den kvalitet i miljön som målet avser ska vara möjlig att nå inom överskådlig tid eller kanske över huvud taget. Detta är inte minst påkallat av de pågående klimatförändringarna som får långtgående effekter på både miljökvalitetsmål och andra samhällsmål. Miljömålsrådet anser att det krävs beslutskraft både nationellt och i det internationella samarbetet för att kunna nå de nationella miljökvalitetsmålen och en hållbar utveckling. Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan bedömer Miljömålsrådet vara mycket svårt eller inte möjligt att nå. De globala utsläppen bedöms med dagens utsläppstrender öka snabbare kommande år än de senaste 35 åren. Rådet anser att klimatförändringarna och deras påverkan också på andra mål är alarmerande. Även tillståndet i våra hav är djupt oroande. Utsläppen av näringsämnen minskar, men övergödningen minskar inte lika tydligt. Situationen för torsk- och ålbestånden är kritisk. Detta bidrar till rådets bedömning att miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och Hav i balans samt levande kust och 6 sammanfattning

9 skärgård är mycket svåra eller inte möjliga att nå. Utvecklingen för Levande skogar visar visserligen positiva tendenser; död ved, grova träd och äldre lövrik skog ökar. Men samtidigt avverkas skogar med mycket höga naturvärden och skogsresursen nyttjas intensivt. Hänsynen i skogsbruket är bristfällig, vilket skadar skogens naturvärden och kulturlämningar. Miljökvalitetsmålet Levande skogar bedöms som mycket svårt eller inte möjligt att nå till Miljömålsrådet bedömer att nio av de sexton miljökvalitetsmålen är mycket svåra eller inte möjliga att nå. För två mål är bedömningarna ändrade sedan 2007 års uppföljning. Miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt utmärker sig och bedöms nu vara möjligt att nå under förutsättning att arbetet under Montrealprotokollet fortsätter att vara framgångsrikt. Ändrad bedömning har också God bebyggd miljö som nu bedöms bli mycket svårt eller inte möjligt att nå. Den förändrade bedömningen grundar sig bl.a. på att flera av målets preciseringar blir svåra att nå i tid. Även flera av de delmål som är kopplade till de grundläggande värden som miljömålen vilar på, är svåra att nå. Det gäller särskilt människors hälsa, som påverkas av dålig inomhusmiljö, samt kulturmiljön, där bebyggelsens kulturvärden inte identifieras och skyddas i tillräcklig grad. Då det gäller miljömålens delmål är bilden något mer positiv. Ett antal delmål har redan nåtts. Ytterligare ett trettiotal delmål bedöms kunna nås till målåret, men för många krävs fler åtgärder. Miljömålsrådet menar att det är viktigt att uppmärksamma målens internationella kopplingar. Många mål är starkt beroende av vad som händer i vår omvärld. För flera mål gäller att det krävs internationella åtgärder, tillsammans med de nationella, för att de ska kunna nås. Detta gäller framförallt Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Ingen övergödning och Hav i balans samt levande kust och skärgård. nya aspekter av målen prioriteras! Miljömålsrådet föreslår att flertalet av delmålen revideras och skärps. Därutöver föreslår Miljömålsrådet 19 nya delmål, som berör t.ex. utsläpp från sjöfart, enskild vattenförsörjning, ekologisk produktion och tätortsnära natur. Med rådets förslag till nya, reviderade, oförändrade och utgångna delmål minskar antalet från 72 till 70. effektiv uppföljning är viktigt! För att kunna bedöma måluppfyllelsen för respektive miljökvalitetsmål med tillhörande delmål används indikatorer. Dessa bygger på regelbundna kvantitativa och kvalitativa datainsamlingar baserade på provtagningar, enkäter, intervjuer, frivilliga inrapporteringar och andra studier. Miljömålsrådet anser att kostnadseffektiv och samordnad dataförsörjning måste eftersträvas när det gäller miljöövervakning, internationell rapportering och miljömålsuppföljning. Det finns en potential i att öka användningen av miljödata från internationell rapportering som underlag till miljömålsuppföljningen. Varför når vi inte målen? Att det blir svårt att nå många av miljökvalitetsmålen beror på flera faktorer. För det första är miljömålen som tidigare nämnts ambitiöst formulerade. För det andra är målen starkt beroende av utvecklingen av ett antal faktorer i vår omvärld samt i den svenska samhällsstrukturen. Naturens återhämtningsförmåga är en tredje, central, faktor som påverkar möjligheten att nå miljökvalitetsmålen inom den givna tidsramen, d.v.s. till år För det fjärde har många av de åtgärder som tidigare föreslagits inte genomförts. faktorer i sverige och i vår omvärld påverkar miljökvalitetsmålen! Hur samhällsstrukturen förändras och hur det internationella arbetet i form av t.ex. konventioner, direktiv och andra överenskommelser utvecklas är avgörande för möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Även hur enskilda länder i vår omvärld utformar sin miljöpolitik har stor betydelse. Några faktorer som är särskilt betydelsefulla är utvecklingen på följande områden: sammanfattning 7

10 den ekonomiska tillväxten med allt större konsumtion befolkningen i världen som fortsätter att växa, vilket ökar kraven på nyttjande av naturens resurser det alltmer ökade energibehovet, där den stora utmaningen är att utveckla förnyelsebara alternativ transporterna, som fortsätter att öka inom alla transportslag utvecklingen mot allt större tätorter och regionförstoringen som samtidigt medför en glesare landsbygd teknikutvecklingen, som kan leda till nya produkter och tjänster med liten eller försumbar miljöpåverkan förändringarna i klimatet som påverkar utvecklingen för övriga miljökvalitetsmål. det tar tid för naturen att återhämta sig! Tiden är en viktig faktor i bedömningen om miljökvalitetsmålen kommer att nås. Förändringar i naturen sker oftast långsamt. Detta innebär att även om en negativ trend bryts finns en fördröjningseffekt i naturen som gör att det många gånger ändå är svårt att inom utsatt tid till år 2020 nå det miljötillstånd som miljökvalitetsmålen syftar till. åtgärder genomförs inte! Rådet konstaterar att många åtgärder redan tidigare föreslagits för att komma till rätta med olika miljöproblem. Trots att förslagen finns och beslut om dem många gånger har fattats har de i flera fall inte genomförts. Det kan ha olika orsaker och har benämnts genomförandeunderskottet eller institutionella hinder. En viktig orsak till att åtgärder inte genomförs är med all sannolikhet de intressekonflikter som förekommer. Det finns motstående intressen mellan att i ekonomiskt syfte exploatera eller utnyttja, visavi att begränsa eller anpassa brukandet av mark, vatten och naturresurser. Verksamheter inom i stort sett alla politiska områden berörs och behöver analyseras när det gäller synergier och konflikter med åtgärder och styrmedel för att nå miljömålen. Konflikter kommer att behöva hanteras, ofta genom tydliga politiska beslut. Detta kräver politiskt mod. Hur stort är gapet till att nå målen? för många är det långt kvar men oklart hur långt! Miljömålsrådet har haft i uppdrag att föreslå åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen. För många mål gäller att även om de föreslagna åtgärderna genomförs och delmålen uppnås kvarstår ändå ett gap till måluppfyllelse inom tidsramen. Hur stort detta gap är skiljer sig mellan målen och kan för flera vara svårt att beräkna. Osäkerheterna ligger främst i att det är svårt att helt förutse hur de föreslagna åtgärderna slår och hur effektiva de är i en föränderlig omvärld. I flera fall råder också brist på kunskap. Av dessa skäl går det inte att säga exakt vad som behövs för att målen ska kunna nås. Detta bör belysas i den fördjupade utvärdering som planeras till Vilka åtgärder bör vidtas? För att samordna och styra det långsiktiga arbetet för att nå miljökvalitetsmålen så att de kan fungera som redskap i strävan mot ett hållbart samhälle har regeringen föreslagit tre åtgärdsstrategier. Inom dessa tre strategier behandlas de huvudsakliga aktiviteter som ger upphov till dagens miljöproblem och de utmaningar som är särskilt viktiga att lösa. Miljömålsrådet har utnyttjat dessa strategier för att samlat få fram de styrmedel och åtgärder som ger mest nytta för alla miljökvalitetsmål. De tre åtgärdsstrategierna är: 1. Effektivare energianvändning och transporter (EET) för att främst minska utsläppen från energi- och transportsektorerna samt öka andelen förnybar energi. 2. Giftfria och resurssnåla kretslopp (GRK) för att minska användningen av naturresurser, minska utsläppen av miljögifter och för att skapa energioch materialsnåla kretslopp. 8 sammanfattning

11 3. Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö (HUM) för att bevara den biologiska mångfalden och värdefulla kulturmiljöer och skydda människors hälsa samt för miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur. Miljömålsrådet finner att arbetet med att gå igenom och analysera åtgärder och styrmedel i de tre åtgärdsstrategierna ger väsentliga mervärden. Det ger bättre möjligheter att prioritera och få överblick och även att se synergier och konflikter med andra samhällsintressen. Rådet anser att det är värdefullt att arbetet med att utveckla strategierna fortsätter. effektivare energianvändning och transporter! Miljömålsrådet ställer sig bakom strategin för effektivare energianvändning och transporter, inklusive styrmedelsförslagen, som gemensamt vidareutvecklats av Banverket, Energimyndigheten, Luftfartsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket och Vägverket. Miljömålsrådet anser att det krävs kraftfulla styrmedel för att förändra utvecklingen i transport- och energisektorerna. För att nå långsiktiga miljömål om bl.a. begränsad klimatpåverkan räcker det inte enbart med tekniska effektivitetsökningar, förnybar energi och reningsutrustning. Människornas beteende måste också ändras. Rådet poängterar särskilt att även om de styrmedel som nu föreslås ser ut att räcka för att nå de delmål till 2015 och 2020 som strategin berör krävs ytterligare styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen. Miljömålsrådet prioriterar generell energieffektivisering. Den bör ske både genom specifika åtgärder och på systemnivå. Miljömålsrådet vill att användningen av förnybara och flödande energikällor som t.ex. sol- och vindkraft ökar. De är högst prioriterade, följda av bioenergi som har stor potential. Förnybar energi prioriteras framför andra koldioxideffektiva energikällor som inte är långsiktigt hållbara. Miljömålsrådet anser att utsläppen av kväve och svavel måste minska genom reningsåtgärder för att nå försurnings- och övergödningsmålen på kortare sikt. Speciellt gäller det sjöfarten. Miljömålsrådet framhåller att målet för frisk luft kan dra nytta av dessa åtgärder men att ytterligare åtgärder krävs. För luftkvaliteten är det särskilt viktigt var utsläppsminskningarna sker. Trafikbullret kräver också riktade åtgärder för att målen ska uppnås. Miljömålsrådet föreslår ett 50-tal nya eller förändrade styrmedel i denna strategi för att åstadkomma de åtgärder som prioriteras. Styrmedelsförslagen pekar på vad Sverige bör driva i olika internationella organ, vad staten kan göra och i viss mån vad kommunerna kan göra. Syftet är att skapa goda förutsättningar för privat och offentlig sektor att agera i linje med miljömålen och därmed möjliggöra systemförändringar. Ekonomiska styrmedel prioriteras, men de kompletteras med bl.a. administrativa och informativa styrmedel. Styrmedelsförslag ges för ökad energieffektivisering inom industri, bostäder och service samt för personresor och godstransporter på väg; förslag på energieffektivisering genom transporteffektivt samhällsbyggande och infrastruktur, inom luft- och sjöfart, för järnväg samt för arbetsmaskiner. Förslag presenteras för minskad klimatpåverkan genom en större andel förnybar energi inom tillförsel av el och värme samt drivmedel till transportsektorn. Styrmedelsförslag ges för bättre rening av utsläppen av kväveoxider från stationära källor, vägtransporter och arbetsmaskiner samt för minskade utsläpp av kväve- och svaveloxider från sjöfarten. Förslag ges till ytterligare styrmedel för åtgärder som leder till lägre halter av luftföroreningar genom minskade utsläpp från småskalig vedeldning och från transportsektorn. Styrmedelsförslag ges dessutom för åtgärder som leder till minskat trafikbuller. Inom strategin föreslås de styrmedelsförändringar som krävs för att begränsa transport- och energisektorernas miljöpåverkan så att miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och God bebyggd miljö uppnås. Strategin bidrar också till att nå de transport- och energipolitiska målen. Strategin har sammanfattning 9

12 genomgående ett internationellt perspektiv eftersom möjligheterna att nå de berörda målen till stor del är beroende av det internationella arbetet. giftfria och resurssnåla kretslopp! Strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp ska utformas så att den främst bidrar till att uppnå delmålen under miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen övergödning och God bebyggd miljö. Även flera delmål och aspekter i arbetet med Begränsad klimatpåverkan och Grundvatten av god kvalitet hänförs till strategin. Miljömålsrådet ställer sig bakom strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp och de styrmedelsförslag som har utvecklats inom den. För det fortsatta arbetet med att nå målen bedömer Miljömålsrådet att kretsloppsprincipen är central i det att det som utvinns ur naturen behöver nyttjas igen och slutligt omhändertas resurseffektivt och utan att naturen skadas. Miljömålsrådet anser att många av de styrmedel och åtgärder som har föreslagits inom ramen för den fördjupade utvärderingen kan genomföras utan vidare dröjsmål. Flera viktiga åtgärder som föreslås handlar om att säkra effektiva regler och god efterlevnad av miljölagstiftningen. Särskilt viktiga förslag rör avfallshanteringen, enskilda avlopp samt kemikalieområdet. I strategin är flera förslag inriktade på att introducera nya regler och krav så att användningen av farliga ämnen i varor minskar. Miljömålsrådets bedömning är att det för de mål inom strategin som är särskilt svåra att nå krävs att produktions- och konsumtionsmönster förändras, inte bara i Sverige utan också i omvärlden. SCB föreslås få i uppdrag att utveckla särskilda indikatorer som mäter miljöpåverkan utomlands av svensk konsumtion. Miljömålsrådet anser att livsmedelskedjan och byggsektorn fortfarande har stor samlad negativ miljöpåverkan. Åtgärder behöver därför i högre grad än tidigare fokuseras på att minska denna. Här föreslår Miljömålsrådet ett tydligare helhetsansvar för miljöutvecklingen hos de centrala myndigheterna för bygg-, fastighetsoch anläggningssektorn respektive för livsmedelssektorn. Rådet föreslår även ökad satsning på att stimulera resurseffektiviteten genom åtgärder för att minska svinnet i livsmedelskedjan. Utökad tillsynsvägledning föreslås om hur miljöbalkens regler om hushållning med råvaror och energi och om möjligheterna till återanvändning och återvinning bör tillämpas, framförallt inom bygg-, fastighets- och anläggningssektorn. Miljömålsrådet föreslår flera åtgärder som bör genomföras i den offentliga sektorn för att den ska kunna vara föredöme i miljöarbetet. Det är inte minst viktigt att stat, kommun och landsting ställer tydliga miljökrav på varor och tjänster vid upphandling. Miljömålsrådet anser att det finns möjligheter till stora effektivitetsvinster när samordningen mellan de myndigheter som är berörda av strategin ökar. Myndigheternas samarbete i strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp föreslås göras tydligt genom att några centrala myndigheter får gemensamma uppdrag att utveckla effektiva miljöåtgärder enligt samma modell som inom arbetet med de två andra strategierna. Under arbetet med denna strategi har tre olika samverkansområden blivit särskilt tydliga: regelverken för varor, kemikalier och avfall, samverkan i livsmedelskedjan samt samverkan i bygg-, fastighets- och anläggningssektorn. Miljömålsrådet anser att för att kunna uppnå målen krävs mer ny kunskap än som genereras inom landet med nuvarande takt. Miljömålsrådet föreslår att statens anslag till kunskapsuppbyggnad och forskning får tydligare inriktning mot att bidra till ett hållbart samhälle där miljökvalitetsmålen uppnås. Rådet föreslår även att regeringen tar initiativ till att utreda förutsättningarna för ett kunskapscentrum, vars syfte ska vara att påskynda utvecklingen mot hållbar produktion och användning av kemikalier. hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö! Strategin för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö hushållningsstrategin syftar till att bevara den biologiska mångfalden och värdefulla kulturmiljöer, skydda människors hälsa samt att genom miljöanpassad fysisk planering uppnå hållbar bebyggelse- och infrastruktur. Strategin bidrar främst till att uppnå miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt 10 sammanfattning

13 levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Dessutom ska hushållningsstrategin bidra till att uppnå delar av miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Säker strålmiljö och Ingen övergödning. Miljömålsrådet ställer sig bakom strategin för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö, inklusive de åtgärds- och styrmedelsförslag som lyfts fram av de deltagande myndigheterna Naturvårdsverket, Boverket, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet, Socialstyrelsen, Energimyndigheten och Vägverket. Miljömålsrådet anser att nyttjandet av mark, vatten och resurser måste ske med hänsyn till ekosystemen och anpassas till landskapets natur- och kulturmiljövärden om miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Ytterligare åtgärder och nya styrmedel krävs. Hushållningsstrategins fokus på planering, hänsyn och skydd skapar goda förutsättningar för ökad sektorsintegrering och samverkan mellan näringsliv, statliga myndigheter och kommuner. För att miljömålen ska ge tydligare prägel åt samhället bör strategiarbetet nyttjas som ett forum för att utveckla metoder att värdera ekosystemtjänster, biologisk mångfald och kulturarv och för att göra strategiska avvägningar på olika skala i landskapet. Miljömålsrådet fastslår även att de väntade klimatförändringarna innebär stora utmaningar för hushållningen med naturresurser, mark, vatten och bebyggd miljö. Omställning till förnybar energi är nödvändig för att nå klimatmålet. Verksamheter och nyttjande behöver anpassas till ett förändrat klimat. Miljömålsrådet framhåller åtgärder som rör planering, hänsyn, skydd och restaurering, och att det finns dynamiska samband mellan dessa. Planeringens kvalitet och graden av hänsyn i nyttjandet påverkar behovet av åtgärder för att motverka sådant nyttjande som kan få negativa effekter. Med förbättrad hänsyn till miljön och långsiktighet i planeringen kan både kraven på skydd av natur- och kulturmiljöer och behoven av restaureringsinsatser minska. Miljömålsrådet finner att det är angeläget att utveckla och förbättra hänsynen inom de areella näringarna, samhällsbyggandet och infrastruktursektorn för att säkerställa att naturresurser, mark, vatten, natur- och kulturmiljövärden nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt. Miljömålsrådet stödjer den ambitionsnivå för skydd av natur- och kulturmiljöer som föreslagits i målrapporterna. Behovet av skydd är i nuläget stort, och för att långsiktigt bevara biologisk mångfald och kulturhistoriska värden krävs ofta även kontinuerlig skötsel. Därtill finns behov av restaurering och återskapande för att återfå förlorade funktioner eller värden i landskapet. Miljömålsrådet bedömer att kompetensen kring miljö- och hälsofrågor i den fysiska planeringen behöver förstärkas. Den regionala planeringen måste utvecklas så att strukturfrågor kan lösas på miljö- och resursmässigt bästa sätt. Långsiktig och miljöanpassad planering bör ange riktningen för en hållbar samhällsutveckling. Miljömålsrådet föreslår att ytterligare statliga medel avsätts för skydd och restaurering och för att utveckla miljöhänsynen i fysisk planering. För förbättrad hänsyn inom de areella näringarna finns förslag på såväl administrativa och informativa som ekonomiska styrmedel. Landsbygdsprogrammet är viktigt, liksom rådgivning för att stödja olika aktörer att göra frivilliga åtaganden. Miljömålsrådet anser vidare att styrmedel som förebygger miljöproblem genom att involvera verksamhetsutövare och konsumenter behöver användas i större utsträckning. Konsumtionens betydelse för hushållning med resurser behöver beaktas, bl.a. genom riktade styrmedel för att förbättra miljöhänsynen i privata och offentliga aktörers konsumtion. forskningsresultat måste leda till åtgärder! I underlagen till den fördjupade utvärderingen har ett flertal kunskapsluckor identifierats. Inom de områden där kunskaper faktiskt finns är det nödvändigt att de också omsätts i praktiken och resulterar i effektiva åtgärder för miljöpolitiken. Med strategiska forskningssatsningar ökar möjligheterna att snabbare nå miljömålen. Sverige bör i större utsträckning sammanfattning 11

14 lära av andra länders erfarenheter när det gäller att omsätta forskningsresultat i åtgärder. Hur fungerar miljöarbetet i samhället? arbetet med miljömålen har effektiviserat miljöarbetet i samhället! Miljömålsrådets samlade bedömning är att arbetet för att nå miljömålen har utvecklats positivt och att det har bidragit till att det totala miljöarbetet har förbättrats. Arbetet med miljömålen har stärkt samverkan mellan myndigheter och i viss mån även med näringsliv och andra aktörer i samhället. Synen på hållbar samhällsutveckling har utvecklats, och miljöfrågorna har blivit bättre integrerade i samhället. Samtidigt efterfrågas ytterligare samordning och samverkan i miljöarbetet på alla nivåer. Arbetet för att nå miljömålen är ett stort samverkansprojekt, och för god effektivitet behövs en hög grad av samordning. Rådet anser därför att det är effektivt att satsa resurser för ökad samordning och att behovet bör tillgodoses i hela miljömålssystemet. De miljömålsansvariga myndigheternas ansvarsfördelning i fråga om uppföljning har utvecklats och förbättrats. Genom arbetet i de tre åtgärdsstrategierna har även samverkan i åtgärdsarbetet utvecklats positivt. Det är dock önskvärt att ytterligare klargöra ansvaret för att föreslå åtgärder och för att bistå länen i det regionala miljömålsarbetet. Integreringen av det särskilda sektorsansvaret för miljömålsarbetet i miljömålssystemet har fungerat bra. Miljömålsrådet anser att inga större förändringar bör göras. Däremot föreslår Miljömålsrådet att regeringen ser över vilka myndigheter som bör ha ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet samt att regeringen tydliggör att ansvaret omfattar uppföljning, utveckling och genomförande. Dessa myndigheter bör även i fortsättningen delta i arbetet med att utveckla åtgärdsstrategierna. Även om arbetet för att nå miljömålen har stärkt den regionala samverkan mellan myndigheter och synen på vad som är hållbar samhällsutveckling förbättrats behöver miljömålen ännu tydligare integreras som en del av politiken för hållbar utveckling. Miljömålsrådet anser att såväl länsstyrelser som regionförbund i större utsträckning behöver använda de regionala miljömålen i arbetet med att ta fram regionala utvecklings- och tillväxtprogram och strukturfondprogram. Det är angeläget att frågor om näringslivsutveckling och infrastruktursatsningar i tidiga skeden belyses utifrån tänkbara effekter på miljön. Länsstyrelser och andra statliga myndigheter skulle behöva samordna sig ännu bättre för att få ett helhetsperspektiv i denna dialog. stärk det regionala miljömålsarbetet! Miljömålsrådets bedömning är att det regionala arbetet för att nå miljömålen i många avseenden har varit framgångsrikt, och att länsstyrelserna har en betydande roll som motor och samordnande kraft i det arbetet. Rådet anser emellertid att det finns behov av förstärkta regionala samverkansinsatser och att stödet från de nationella myndigheterna behöver öka. Många myndigheter och andra aktörer pekar på brist på resurser som begränsande för länsstyrelsernas arbetsinsatser. Miljömålsrådet föreslår att regeringen ser över hur det regionala arbetet kan förbättras, och hur länsstyrelsernas roll, ansvar och befogenheter kan utvecklas för att nå miljömålen. kommunerna kan ta ett tydligare ansvar för miljömålen! Miljömålsrådets bedömning är att kommunerna har en betydande roll i arbetet för att nå miljömålen. Genom att översätta nationella och regionala miljömål till lokala mål och åtgärder kan miljömålen i större utsträckning bli redskap i den lokala politiken. Rådet anser att kommunerna idag inte tillräckligt väl väger in miljömålen och miljöaspekterna i den lokala politiken och att kommunerna kan ta ett större och tydligare ansvar när det gäller att genomföra lokalt miljömålsarbete. Kommunerna är utförare av många av de åtgärder som krävs för att nå miljökvalitetsmålen och förfogar över flera av de tillgängliga instrumenten, framförallt samhällsplanering och tillsyn. Kommunerna efterfrågar ökat kompetensstöd och vägledning för att genomföra det lokala miljömåls- 12 sammanfattning

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete 2009/10:155

Regeringens proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete 2009/10:155 Regeringens proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete Prop. 2009/10:155 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 mars 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Miljömål, strategi för hållbara transporter och energianvändning, forskningsbehov

Miljömål, strategi för hållbara transporter och energianvändning, forskningsbehov Miljömål, strategi för hållbara transporter och energianvändning, forskningsbehov Kristina Feldhusen Enheten för energi och transporter Naturvårdsverket 1 Miljöns behov, vad pågår? Pågående översyn Sveriges

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Dialogprojektet Vattendagarna Uppdraget Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2014 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21 Måldokument för Karlskrona kommun Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 Karlskrona och Agenda 21 År 1992 höll Förenta Nationerna, FN, i Rio de

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Remissvar om Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö rapport 2014:32

Remissvar om Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö rapport 2014:32 Er referens M2014/2798/Mm Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissvar om Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö rapport 2014:32 Mall-id: MEP-0011, 2014-10-22

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2013 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

kort sagt Planera med miljömål!

kort sagt Planera med miljömål! Planera med miljömål! kort sagt Nya lokaler för näringslivet, attraktiva och trygga bostadsområden, god tillgång till service, nya vägar och järnvägar och en bibehållen god miljö, hur går det ihop? Kan

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller?

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller? Tillsyn över energihushållning Vad är det som gäller? Energitillsyn spelar roll! Sveriges nationella miljömål syftar till att lösa de större miljöproblemen i landet till år 2020. Miljö balken är en viktig

Läs mer

FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012. Steg på vägen tre fokusområden för politiken

FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012. Steg på vägen tre fokusområden för politiken FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012 Steg på vägen tre fokusområden för politiken 1 Naturvårdsverkets förslag till fokusområden för politiken Vi har i samverkan med myndigheter och organisationer utvärderat

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Verksamhetsstrategi FÖR SKOGSSTYRELSEN

Verksamhetsstrategi FÖR SKOGSSTYRELSEN Verksamhetsstrategi FÖR 2014 Foto: Josefina Sköld Innehåll Inledning 5 Vårt uppdrag 6 Bruka utan att förbruka 6 Skogsriket med värden för världen 7 Skogspolitiska mål 7 Produktionsmålet 7 Miljömålet 7

Läs mer

Förtydligande av sektorsansvaret för miljöövervakning

Förtydligande av sektorsansvaret för miljöövervakning 1(74) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2005-11-29 Dnr 721-738-05Mm Yngve Brodin Tel: 08-698 13 06 Fax: 08-698 15 85 Yngve.Brodin@naturvardsverket.se Förtydligande av sektorsansvaret för miljöövervakning

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

De nationella miljökvalitetsmålen - Trafikverkets roll

De nationella miljökvalitetsmålen - Trafikverkets roll Examensarbete i Miljövetenskap 15 hp Vårterminen 2013 2013 De nationella miljökvalitetsmålen - Trafikverkets roll Av: Anna Tärnroth Handledare: Tina Törnquist Trafikverket Samhälle, Miljö och hälsa 2013-06-28

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

MILJÖ. Ta vara på framtiden

MILJÖ. Ta vara på framtiden MILJÖ Ta vara på framtiden 2 Miljöarbete angår det mig? Svaret på den frågan är Ja! Det handlar om luften vi andas, vattnet vi dricker, maten vi äter och naturen vi vistas i. För oss som lever nu och för

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 25 2013-06-10 Miljö- och byggnämndens prioriterade mål För mandatperioden 2011 2014 BJURHOLMS KOMMUN 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Beskrivning av arbetsgång...

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Klimatarbetet i praktiken

Klimatarbetet i praktiken Klimatarbetet i praktiken Samverkan mellan centrala och regionala myndigheter Seminarium i Norrköping den 14-15 maj 2009 leif.gren@raa.se 08-5191 8010 Klimatarbetet behöver olika perspektiv, blanda teori

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Energi- och klimatstrategi för Dalarna Energi- och klimatstrategi för Dalarna Remissversionen av strategin Strategin Presenteras av: Maria Saxe Övergripande och stora frågor 1. Två delar med olika skärning förvirrar. 2. Visionen och målen är

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

CAMP 2050 Nässjö 2015-10-01. Tore Carlsson Anna Wistrand Helena Ahlkvist Johansson. Avdelningen för energieffektivisering Energimyndigheten

CAMP 2050 Nässjö 2015-10-01. Tore Carlsson Anna Wistrand Helena Ahlkvist Johansson. Avdelningen för energieffektivisering Energimyndigheten CAMP 2050 Nässjö 2015-10-01 Tore Carlsson Anna Wistrand Helena Ahlkvist Johansson Avdelningen för energieffektivisering Energimyndigheten Upplägg Senaste nytt budgetpropositionen Kort återblick på energi-

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer