Landlsti ngsd i rektörens rapport till. lan~jstingsstyrelsen. den 13 april Agenda

Transkript

1 I landstinget DALARNA Landlsti ngsd i rektörens rapport till lan~jstingsstyrelsen den 13 april 2015 I ; /, ' 1 n \ ~ I I I landstinget DALARNA Agenda Genomlysnin~1en - status 24/7- tillägg Landstingsjärr1förelse - löner Vårdcentralens dag 23 april lnera AB Regionalt - Uppsala-Örebroregionen Nationella frå~~or ~ I I 1

2 I Landstinget 06.LARNA Genomlysning - status Dialogdagar i Rättvik mars med verksamhetschefer, fackliga organisationer, stödpersoner m.fl. tog del av utredningsmaterialet. -~-- I Landstinget 06.LAR NA Ge~nomlysning - status Nu arbetar divisionerna/verksamheterna med materialet på hemmaplan. Dialogdagar del 11 i slutet på april där lösningar ska diskuteras. Sammanfattning av resultat skickas ut. Beslutsunderlag till AU i maj och LS 1 juni och LF juni. \ F'f. \ 2

3 I Il Landstinget Ml.ARNA Några röster från Dialogdagarna Pär Lennart Ågren - divisionschef 'Medicinska specialiteter I Asbjörn Österberg, verksamhetschef kirurgi Mora Åsa Hammarbäck, verksamhetschef akuten, Falun Vad är dina reflektioner så långt under inledningen av dialogdagarna? - Jag sammanfattar det i tre huvudpunkter. För det första så är problemet med landstingets ekonomiska underskott relativt litet i förhållande till den totala omslutningen. Det handlar om några procent. - Men vi kan inte fortsätta så här eftersom vi lever över våra tillgånga r. Problemet är dock inte oöverstigligt. Jag anser att den viktigaste parametern vi måste ha koll på är kostnadsutvecklingen som inte får överstiga intäktsutvecklingen. Vad förväntar du dig av genomlysningen? - Jag har stora förväntningar på den här genomlysningen och att det måste till förändringar. Som det är nu så blöder alla och vi är inne i en ond spiral och alla mår dåligt. Jag t ror vi måste in i strukturen också för att skapa hållbara lösningar. Har vi nöjda medarbetare så kommer det även patienterna till godo. Diskussionerna har varit väldigt bra på dialogdagarna och vi har skapat en grund att arbeta vidare ifrån. Vad har dialogdagarna medfört för tankar hos dig? - Det har varit otroligt viktiga och bra dagar. Genom att samla alla chefer och även de fackliga organisationerna så får alla känna ett delägarskap för våra utmaningar. Jag har stora förväntningar på vad som ska ske framåt. Det är en lång resa där vi måste få till ett kulturskifte. Med det menar jag att prioriteri ngar måste ligga på koncernnivå och inte som nu på verksamhetsnivå. Det har varit många kloka inlägg och spännande, diskussioner. Och vi måste helt enkelt ta oss an dessa utmaningar. I Il Landstinget Ml.ARNA 24/7-tillägg Avtalet omfattar de verksamheter som bedrivs 24/7, det vill säga dygnet runt, året runt. Det är ett ensidigt arbetsgivaravtal som slutits i samråd med verksamhetsföreträdare och Vårdförbundet gällande sjuksköterskor_ Landstinget Dalarnas avtal om 24/7-tillägg kommer att gälla till dess ett centralt nationellt avtal mellan Vårdförbundet och SKL tagits fram. \ 3

4 I llj Landstinget WARNA Järnförande chefslöner 2014 års nivå Benämning Landsti ngsdirektör Bitr Landstingsdirektör Ekonomidirektör Dalarna Landsting 2014 års nivå Gävleborg Värmland Örebro Sörmland har ej har ej vakant Uppsala har ej Västmanland har ej Anteckning Gävleborgs bitr landstingsdirektör är till ika HoS dir Personaldirektör Hälso- o Sjv Dir Kommunikations Dir/chef IT direktör Sju khuschef Adm dir har ej har ej har ej har ej Divisionschefer kallas områdeschefer i Örebro I I llj Landstinget WARNA Jän1förande chefslöner 2014 års nivå enämning erksamhetschefer Min Medel Max Dalarn a Landsting 2014 års nivå Gävleborg Värmland Örebro Sörmland Uppsa la Västmanland Anteckning ' perc Median 90 perc ivisionschefer (15) Förvaltningschefer (15) (15)

5 I Landstinget rwarna Vårdcentralens dag 23 april Alla vårdcentraler i Dalarna har Öppet hus 23 april mellan kl Syftet är att stärkai bilden av primärvården i Dalarna och visa på bredden och vilket vårdutbud som finns. Dessutom att skapa en positiv känsla hos besökarna och visa vilken kunskap som finns i organisationen. Hälsofrämjande tema, samma program på alla vårdcentraler samt utrymme för egna föreläsningar. I / I ' \ \ "'1 I Landstinget C:W.ARNA Marknadsfö ringsmaterial - affischer, flyers, webb och sociala medier - i\?ö vård. o,.,e 0 C'.? _ '... _. '~ 0+'< -i -- Z::'.( :. cf \ liffhsu;'fl!1st?i. ~\?,o. ""- b' "llll K\. '\ Välkommen på öppet hus hos allo vårdcentraler i Dalarna flf. I 5

6 landstinget CWARNA ' lnera AB Ägs av landstingen/regioner och omsätter ca 600 Mkr/år varav 400 Mkr är gemensam, solidarisk finansiering. (LDs del 3 %). lnera AB har en politiskt sammansatt styrelse. Ägarpåverkan sker bl. a. via ett programrådet där samtliga huvudmän har representation. En beredningsgrupp med landstingsdirektörer stödjer styrelsen. lnera AB levererar och koordinerar gemensamma ehälsotjänster exempelvis NPÖ, invånartjänster och kunskapstjänster till vården samt tillhandahåller infrastruktur. I / I. \ In \ ~ I I landstinget CWARNA lnera AB lneras tjänster medverkar till genomförandet av nationell e hälsostrategi och handlingsplan före-hälsa. lnera AB har nu behov av tilläggsfinansiering, dialog pågår kring prioriteringar. Ett beslut om samgående med SKL, ev. som ett SKL bolag väntas under

7 I Landstinget OOARNA Regionalt - Uppsala-Örebroregionen Totalt bor det :54 människor i Uppsala-Örebroregionen vilket gör den till Sveriges näst största region efter Stockholm. I \ "'1 I Landstinget OOARNA Uppsala-Örebroregionen Vi har två universiitetssjukhus i vår region (Akademiska sjukhuset i Uppsala och Universitetssjukhuset Örebro) Det finns fem länssjukhus (Eskilstuna, Falun, Gävle, Karlstad och Västerås). Samt 250 vård-/h:31socentraler 7

8 I Il Landstinget OOARNA Uppsala-Örebroregionen Vi har gemensamma verksamheter: Regionalt Cancercentrum - RCC Regionalt biobank:scentrum - RBC Två arbets- och miljömedicinska kliniker (i Uppsala och Örebro) Hornhinnebank Regional donationsansvarig läkare och sjuksköterskor Regional transfusionsmedicin Regionala forskningsrådet (regional forskningsfond) \ I Landstinget OOARNA Regionalt - Uppsala-Örebroregionen Fokusfrågor för närvarande: Kompetensförsörjning Kunskapsstyrning Utveckling av cancersjukvården, RCC Avtalsfrågor 8

9 I landstinget OA!.ARNA Nationella frågor Utredning - Effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården (Göran Stiernstedt) Utredning - Utveckling av den högspecialiserade vården (Måns Rosen) Ledningsseminarium SKL I \ 9

10 EffektivarE~ resursutnyttjande LO-möte 27 mars 2015 Göran Stiernstedt ",)l'!!,fl,~ ~.. ;:. 4.% Utredningen en nationell samordnare för effekt hälso- och sjukvården ', I~~.l,~' ~ :l'\ j_~.. Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: - "Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationiell, regional och lokal nivå för att säkerställa att professionernas tid, kunskap och engagemang används på bästa möjliga sätt i syfte att öka hälsooch sjukvårdens effektivitet"...il... Utredningen en nationell samordnare för effekt vare resursutnyttjanile inom hälso- och sjukvården :~.,. ~f~.:);;~~~~

11 Uppdrag - btetalningsansvarslagen Se över nuvarande lagstiftning avseende utskrivningsklara När överg1år betalningsansvaret till kommune~n? Se över ersättningsnivå Lag om sanr1verkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Obligatoriskt avtal landsting-kommun. Huvuddelen av lagen dispositiv. lnskrivningsmeddelande <24h 3 fristdagar.. Kalenderdagar Högre belopp SEK Fasta vårdkontakten (ÖV) kallar till vårdplaneriing. ~3 dagar efter utskrivning. Psykiatri=somati k

12 Utgångsp1L1nkter Utgå från mötet mellan personal - patient Framtidens möte - inte bara traditionella besök. Mail:, sociala medier, telemedicin mm.. Hur uppstår energi och engagemang i mötet? Hur stödjer "systemet" mötet bäst? Terminologii - kunskapsstöd i st f kunskapsstyrning '}~' ~%'.f. ' "'. """". Utredningen en nationell samordnare ', för,effek hälso- och sjukvården ' ig'fi - ~"'.?,_~j --- Staten bör.... Bestämma sig för roll/uppgift Ta ett fast tag (ledartröjan) kring e hä lso utvec kl in gen. Färre och tydligare styrsignaler Utreda kunskapsstödet. Hur uppnår vi mer jämlik vård/hälsa. Aktörernas roller'? Se över myndigheternas uppdrag. Mer stödjande för mötet patient - personal. Gå igenom!lagstiftningen för intyg ---

13 Landstingen och dess enheter bör.... Detaljstyra mindre Öka långsiktigheten i styrningen. Ta större grepp. Ompröva e~rsättningssystem Styra utifråln kontinuitetsprincipen Styra på be~läggningsgrad /o i akutsjukvå.rden Utredningen en nationell samordnare för. eff: ~tiväre ' resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården.... (!Jt I ' >,., lli STATENS OFFENTLI GA UTRED NINGAR Landstingen bör... Produktions-, kapacitets- och bemannin~1s- och schemaplanera Stimulera t:ill omfördelning av arbetsupp~jifter. Rätt kompetens och rätt person på rätt plats. Ta tag i informatiken. Ledningsfråga på alla nivåer. UTREDNI NGAR

14 Fokus 2015 Primär"rården Arbetss ätt/processer/beman n1ng KontinL1itet IT? ""'. f(*-1... ;f~ f,'j,;~,, _ Utredningen en nationell samordnare för effek i hälso- och sjukvården, '0'. ~ ' t- ". : ~-:~~L~ Fig ur 4. Antal läkare pe r tu sen invånare 20 l 0 Medel 3,1 -~::~1' ' ' ' :~!1... ~- :, \~:-r:~ Utredningen en nationell samordnare för 'effe~tivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården ' ';',,:~i:,l~ OEC D

15 Primärvår1den Allmläk/ Andel 1000 inv. allm.läk Danmark O,~r Finland 1,02 33o/o Nederl. 1,:~6 43% Norge 0,81 20% Sverige O,t33 17% UK 0, ',s,'t,~,~ ~ ' ~ :td~- Utredningen en nationell samordnare för effekti hälso- och sjukvården ',,_.d!c':, h_-j. lndikationier Utbyggd p1rimärvård ger friskare befolknin~1 Utbyggd pirimärvård ger mer rättvis fördelning av vård (efter behov) Högre andel primärvård ger lägre totala kos1tnader Högre andel primärvård ger högre produktivitet.1 ~ ~ ;'~ J.;:,'~.:: 14 Utredningen en nationell samordnare för ~ffe ~t hälso- och sjukvården ', '.,\~, r ~t... ~ _a_

16 Sverige Primärvårdens relativa resurser har inte ökat trots ambition att så borde ske Sjukhusens akutmottagningar överfulla Sjukhusen står för trygghet! PV:s förtroend ~ i befolkningen sviktar (?) Inte effektivt! Vårdstruktur Sverige!behöver en omfördelning av resurser från sjuhusviird till primärvård, men.... Vad är primärvård? Hur ska 1det gå till?

17 Reflektioner Våga st~yra hårdare? Remisstvång? Våga ar1vända löneinstrumentet mer? SamspE~let allmänläkare - organs1>ecialister Arbetssätt/bemanning/kontinuitet Projekt tillsammans med SKL/huvudmän/professioner/patien ter På klinik--lenhetsnivå Brett anslag - process, kompetens, kontinuite~t, bemanning _,_ UTREDNI NGAR

18 Arbetstid!:;system Våt filt över förändringsarbete, debatt mm. Är läkarnas nuvarande system effektivt? Bidrar nuvarande system till att Sverige har många sjukhusläkare? Varför anv 'inds inte avtalens nuvarande möjligheter mer? ' },,.,,,..(,'.. ~ ;,.fj :i;if..,, Utredningen en nationell samordnare för effek hälso- och sjukvården ; ::'<Il. ~~1,.t~i;~/ ~':t IT/e-hälsa Utredningen avvaktar f.n. e-hälsc>kom m itteens betänkande. "1'1',.,.:t. Utredningen en nationell samordnare för effek ivare hälso- och sjukvården ; ;_,~,. <~

19 Paradigm!;kiftet som behövs Från "någon annans patient" till "min patient" '"' '!:. "..,.., "',,,,"' Utredningen en nationell samordmf;~ för effek hälso- och sjukvården I, '~Af~ Kontinuite~t Vad me1nar vi? Koordir1ation/samordning eller träffa samma personer? Vad inn 1ebär PAL-rollen?

20 Tilläggsu~>pdrag Nationellt råd Kompetensförsörjning, vidareutbildning och kompetensutveckling samt kapacitetsplanering med fokus på personal hantering. Mandat? Sammansättning? ' ';'IMi. " ~~ Utredningen en nationell samordnare för_,.,effek hälso- och sjukvården. ~..

21 BlkA&A LS ~ Z>Li A;3 Utredningen1 om högspecialiserad vård (SOU 2014:11) Vi ut!1år från patientens bästa! --- Problembild Svårt att leva upp till portalparagrafen i HSL: vård på lika villkor för hela befolkningen geografin - stort land/relativt få invånare demografin - urbanisering, åldrande befolkning många relativt srnå huvudmän - regionpolitik kan försvåra koncentration långsamma beslutsprocesser ersättningssyste111en skapar inte förutsättningar för samverkan ökad specialisering med en allt högre kompetens inom allt snävare områden kombinerat med viss personalbrist forskning missgynnas av att vård och behandling är spridd fler sjukhus än vad som är kostnadseffektivt motiverat Ojämlik vård- regionala skillnader i kvalitet ~ ~ ~:51 < ' ~ ' ~r Utredningen om högspecialiserad vård 0 ~,,.;:1 ' ;! ~ µ., ~» ~~ ;.:r '~J~ _a_

22 Uppdraget precisera innehållet och omfattningen av begreppet högspecialiserad vård ta fram kriterier som grund för nivåstrukturer ~ ng av den högspecialiserade vården ''C' f'll <' ~ c ~,j Utredningen om högspecialisern~;vå :! Kommittedirektiv ~ ~ Utveckling av den högspecialiserade vården Dfr. Beslut vid regeringssammanträde den I 0 april 2014 Sammanfattning En särskild utredare.ska se över lnu' den högspecialiserade vården kan utvecklas genom en ökad koncentration i syfte att fä förbättrnde vårdresultat och därigenom en mer jämlik vård samt för att erhålla ett mer effekiivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resw>er. Utredaren ska bla. - läuma förslag på vilka kriterier som ska ligga till gnmd för bedönming för nivastmkilu'ering av den högspecialiserade vården, - analysera och lämna förslag på blu' en effekiiv modell för ~dönming, tu'val, be>lut, genomförande och uppföljning av den högspecialiserade vården skulle kl.llllla se ut. ppdraget ska redovisas senast den 25 nowmber :56 STATEN S O FF ENTLIGA UTRED NINGAR forts. upp :traget ta fram en m1odell för bedömning, urval, beslut, genomförande, uppföljning och utvärderi ng av den högspecialiserade vården (nya processer - ökad koncentration) brett samråd med berörda intressenter slutredovisn ~ ng 25 november 2015 ~. ' '.~.,(~ ',,~ Utredningen om högspecialiserad vård J, ':~)~.-. ~:~ STATENS OF FEN TLI GA UTR ED NINGAR

23 " PatientförE~trädare anser vårdkvalitet allra viktigast" " De flesta patientföreträdare nämnde vårdkvalitet, medicinska resultat och kompetensen hos vårdpersonalen som de allra viktigaste faktorerna för patienterna, i synnerhet vad gäller högspecialiserad sjukvård" Källa: Centralisering med patienten i centrum, Vårdanalys, 2013,: 1 hög p <i li,.rad,. it~~ Ut~doiogoo om STATE NS OFFENTLIGA UT RED NINGAR Aktiviteter Expert-/sakkunniggrupp Volym och kvalitet Ackreditering Ersättningssystemen Sjukhusstorlek och kvalitet/effektivitet Statistik - spridningen av behandlingar Dialog/workshop med samtliga sjukvårdsregioner Dialog med andra intressenter (patientföreträdare, professionen, ak:ademin m.fl.) Internationell utblick (bl.a. DK, NO) Kontakter med kvalitetsregister Utredningen om högspecialiserad vård '. c'''t,, A t".'. ". ~- J' i~cj 1.t.

24 Vad påverlkar resultaten? Ledarskap Teamets kon1petens Kringresurser Kommunikation och nätverk Sjukhusets storlek Volym Hur mycket har Zlatan tränat? Räcker det me~d mindre än en gång i veckan? ~,t'~~~i~,, ~:.*t''; ~""; /?~ Utredningen om högspecialiserad vå;d ' ~,,',:' i.i;.:~:~ji _a_

25 Många sjukhus/specialistkliniker gör få operationer, Typ av operation Kraniell neurokirurgi Spinal neurokirurgi Sköld- och bisköldkörtelkirurgi Bjnjurekirurgi Struphuvud kirurgi lntratorakal hjärt-kärlkirurgi Hjärtarytmi ingrepp Bröstvägg-, pleura & diafragm kirurgi Bröstkörtelkirurgi Leverkirurgi Pankreaskirurgi Esofaguskirurgi Njur- och uretärkirurgi Kirurgi på livmoder, äggstock ch äggledare " >::,1 r ~~:}. '. ~~ Rygg- & nackkirurgi lntraabdominal artärkirurgi Utredningen om högspecialiserad vård " ' /~~ ' 10.a Samband v olym och kvalitet UTREDNINGA R 10 sjukhus i Sverige gjorde mindre än 3 njurcanceroperationer per år och 25 sjukhus gör mindre än 10 per år => Sämre kvalitet Enligt en artike~i i BMJ ska kirurger göra minst 35 höftledsoperationer per år för att få god kvalitet Flera studier visar dos-responssamband, dvs 200 är bättre än 100, 300 är bättre än 200 osv. ' / ' Utredningen om högspecialiserad vård, : '. '. -~

26 Samband v olym och kvalitet Kirurger fortsätter bli bättre även efter 1000 operationer Martinikliniken i Tyskland gör ca 2000 prostatektomier per år och har mindre än hälften så många komplikationer som svenska sjukhus => 36 sjukhus i Sverige ska sluta med prostatektomier Volymer på svenska sjukhus => Hur ser det ut?,;~ ;ni,,~,.~; Utredo;ogeo om hög,,.,;,;;, ra,'.,,;~~ STATE NS OFFE NTLIG A UT RED NINGA R För utrednigen att tänka på Ersättningssystemen - Akutsjukvården - Vårdkedjor I helhetstänkande utifrån patientens bästa Kompetensförsörjningen Forskning och utbildning - Annat..... " ~i ",,~ < '~ ' Utredningen om högspecialiserad vård, :.1:,,l,\:!11.I ~"'l''s, "'~;;;m - "-- STATE NS OFFENTLIG A UTRED NIN GAR

27 Förslag till dt~finition av högspecialisierad vård Högspecialiserad vård är komplex vård som kräver: en viss volym för att kvalitet, patientsäkerhet och kunskapsutveckling ska kunna upprätthållas, och/eller tvärprofessionell kompetens, och/eller stora kostnader/investeringar Högspecialiserad vård av nationell karaktär är vård som ska bedrivas på högst sex ställen i landet. Högspecialiserad vård av regional karaktär är vård som ska bedrivas på högst tre ställen per sjukvårdsregion. Högspecialiserad vård - process och beslut Rådgivande referensgrupp (tjänstemannanivå 6 regioner, myndigheter, pat.fören.) Riksdag - lag {övergripande principer, styrande kriterier) Ansvarig myndighet -styrdokument, arbetsprocess - tillsätter professionella grupper (representation samtliga regioner) Professionella grupper - Nationell högspec vård (1-6) - Regional högspec vård (0-3) Beslut om underlag från de professionella grupperna Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Ansvarig myndighet beslutar vad som är högspec (nationellt och regionalt) vård, antal ställen och var den ska bedrivas Förstärkt regional samverkan (modell RCC) beslutar vad som är högspec vård (nationellt och regionalt), antal ställen och var den ska bedrivas Ansvarig myndighet beslutar vad som är högspec vård (nationellt och regionalt) och antal ställen. När det gäller nationell l1ögspecialiserad vård beslutar ansvarig myndighet var medan förstärkt regional samverkan (modell RCC) beslutar var regional högspec vård ska bedrivas. Uppföljning Vem? Vad händer om beslut inte följs nationellvregionalt? Sanktioner? Upphäva tillstånd? Omprövning av områden! -~ ~~ 'i' :( ' ~~ Utredningen om högspecialiserad vård : ~... :~.:.-~ STATENS OFFE NTLIGA UTREDNI NGAR

28 Våra kont<1ktuppgifter Måns Rosen - n1ans.rosen@regeringskansliet.se Marie Lawrence - marie.lawrence@regeringskansliet.se Maria Nilsson -.maria.k.nilsson@regeringskansliet.se Hemsida: STATE NS OFFE NTLIGA UT RED NINGAR

29 ' t) I LAGA L 6 ~ ~Lt A : lt Lan~lstingslednings- ~sem1nar1um Kostnadsut~~eckling inhyrd personal ~~~,,,..,, 'i

30 Kostnader f'ör samtliga i Il , 4 90,0 109,9 106, 7 121,4 SJUKSKÖTERSKOR ÖVRIGA YRKESGRUPPER Stockholms läns landsting och Landstinget Sörmland ej inräknat Sveriges Kommuner och Landsting Totalkostnader uppdelat per landsting ll: :?: Sveriges Kommuner och Landsting

31 SKL uppdrag Specialistläk are och styrningen av ST Styrning av ST 17 olika "principer" för styrning av ST 19 olika modeller för finansiering av ST 57 % angav att beslut om tillsättning av ST sker på verksamhetschefsnivå 43 % angav att verksamhetschefen fattar beslut om ST-läkarens lön och andra förmåner 100 % angav samarbete med privata vårdgivare gällande ST Behov av specialistläkare 95 % har stor eller ganska stor kännedom om sitt behov av specialistläkare 52 % har kompetensförsörjningsplan avseende specialistläkare inom alla eller vissa specialiteter 100 % har brist på specialistläkare Störst brist inom allmänmedicin, psykiatri, bild- och funktionsmedicin Sveriges Kommuner och Landsting Utveckling ;:.v antal anställda A ntal ~ ~ ~--- - Sjuksköterska U nde rksköt ers ka ~- - ""-""'--"'-"" '" ~ ~-.;;; : Läkare -- Vå rdadministrat ör Källa: Sveriges Kommuner och Landsting - Novemberstatistik Sveriges Kommuner och Landsting

32 Rekryteringsbehov för några yrkesgruppe1r i vård och omsorg Personalgrupp Undersköterska/ vårdbiträde Anställda Anställda Pensioneringar Rekryteringsbehov Sjuksköterska Läkare Personlig assistent Socialsekreterare Vårdadministratör Biomedicinsk analytiker Arbetsterapeuter Fysioterapeut/ sjukgymnast Sveriges Kommuner och Landsting Vårdförbundets ide om AST, Akademisk specialisttjänst:göring för sjuksköterskor inrätta utbildningsanställningar som regleras i kollektivavtal för sektorn arbetsgivaren har ett ekonomisk ansvar under studietiden statlig reglering och styrning genom lagstiftning Sveriges Kommuner och Landsting

33 Att tänka på vid kollektivavtal om ut bi Id ni ngstj1ä nster Sektorns centrala kollektivavtal innehåller inte regler om utbildningars upplägg eller ersättning vid högskoleutbildning Högskoleutbildningarnas närmare upplägg och innehåll styrs av högskolan, om utbildningstjänster inrättas behövs överenskommelser 1med dem Överenskommelser i kollektivavtal kan prövas rättsligt Motsvarande erbjudande ( utbildningstjänst och full lön) kan ges utan kollektivavtal Sveriges Kommuner och Landsting Den högre ljtbildningen - vad gör StCL Lärosätenas autonomi och ansvar Utredning kring högskolornas utbildningsutbud På remiss: Förslag på nytt nationellt kvalitetssäkringssystem Samverkan för att förbättra specialistsjuksköterskeutbildningarna Sveriges Kommuner och Landsting