Nu finns de här barnen Rapport från KUSK-projektet i Huddinge kommun Utgångspunkter och metodologiska slutsatser

Transkript

1 1 Nu finns de här barnen Rapport från KUSK-projektet i Huddinge kommun Utgångspunkter och metodologiska slutsatser Dan Fränkel, projektledare

2 2 Inledning Projektet Kuratorstöd till nyanlända barn i förskolan KUSK pågick under tiden 1 februari 2010 tom. juli Denna rapport syftar till att lyfta fram vissa lärdomar och slutsatser av KUSK-projektet. Parallellt har Kerstin Carlén från Carlén & Werner AB utvärderat projektet. Hennes utvärderingsrapport går djupare in på process och effektutvärdering, det vill säga i vilken grad projektet uppfyllt sina mål. Den kan beställas från Barn-och utbildningsförvaltningen, RCN. KUSK-projektets övergripande syfte angavs som: Att skapa ett enhetligt och effektivt kuratorsstöd för denna grupp. Vi vill uppnå en bättre psykisk och fysisk hälsa för familjerna och underlätta vägen till integration i det svenska samhället. Vår strävan är att utveckla ett nytt och framgångsrikt arbetssätt som kan införlivas i ordinarie verksamhet (projektplanen). Det underliggande antagandet var att dessa barns behov av särskilt stöd inte var uppmärksammat av förskolepersonalen och att dessa också saknade verktyg för att stötta barnen. Även föräldrarna kunde antas behöva hjälp och föräldrarnas behov påverkade i sin tur barnen. Anpassning till den nya livssituationen och en osäkerhet på svensk syn på barn och barnuppfostran försvagar ytterligare föräldrarollen. Barnen kan vara traumatiserade och föräldrarna stå handfallna inför hur de bäst ska kunna hjälpa, speciellt som de ju själva kan bära på sviter av svåra upplevelser. Genom ett särskilt kuratorsstöd och handledning till förskolepersonalen vill vi identifiera barnens problem och kunna ge rätt stöd (projektplanen). Det är vår förhoppning att KUSK-projektets erfarenheter ska komma många andra till godo och att våra erfarenheter kan användas av dem som vill utveckla ett liknande arbete. Självklart står vi till tjänst med råd och synpunkter, för den som så önskar. Titeln på denna rapport har vi fått från en förskollärare som på en direkt fråga om projektets viktigaste resultat svarade Nu finns de här barnen! Stämmer det har vi uppnått det vi hoppades på för ett och ett halvt år sedan. Huddinge augusti 2011 Projektgruppen: Dan Fränkel, projektledare Linda Dahlström, kurator i KUSK Tara Shirwani, vik kurator i KUSK Camilla Divander, kurator mot grundskolan Bahareh Bakhshayesh, kurator mot grundskolan Gunilla Bergquist, administratör

3 3 Sammanfattande slutsatser Den övergripande slutsatsen av KUSK-projektet är att kuratorn med uppgift att stödja de nyanlända barnen i förskolan fyller en stor och viktig funktion för att: - trygga föräldrarna i mötet med det svenska samhället - öka förståelsen för migrationsproblematiken hos pedagogerna - göra det möjligt för pedagogerna att koncentrera sig på sitt arbete - genom det ovanstående bidra till familjernas integration. Vidare: - Behovet av stöd finns oavsett varför man kommit hit och under en lång tid. Vi vill använda begreppet migrationsstress för att fördjupa förståelsen av målgruppen. - Forskning visar på vikten av bra förskolor och trygga föräldrar som de viktigaste hälsofrämjande faktorerna för flyktingbarnen. - Att träffa familjen redan vid introduktionen i förskolan, att använda en ekologisk samtalsmall i stället för en strukturerad blankett, att bygga en långsiktigt förtroendefull relation till familjerna, är metoder som vi kommit fram till. - Förskolepersonalen har behov av kompetenshöjande konsultationer och fortbildning på området. - För att gruppen nyanlända inte åter ska bli osynlig krävs kontinuerlig information och fortbildningsinsatser.

4 4 Utgångspunkter i forskning Professor Anders Hjern, som studerat hur det gått för flyktingbarn som kommit till Sverige, listar ett antal skyddsfaktorer, dvs. faktorer som bidrar till en positiv utveckling: Bra skola/förskola till barnen Föräldrarna ska känna sig trygga i skolmiljön Nya sociala nätverk för familjerna En meningsfull och hanterbar tillvaro Generella åtgärder som ger lite till många är bättre än riktade åtgärder till ett fåtal. (Anders Hjern på föreläsning i Huddinge, maj 2010). Andersson m fl resonerar på ett liknande sätt i boken Mellan det förflutna och framtiden (Göteborgs universitet 2010). Föräldrarna framstår tydligt som den viktigaste hälsofrämjande faktorn för barn under asylprocessen. Samtidigt utgör barnen också en hälsofrämjande faktor för föräldrarna Antonovskys forskning om salutogena faktorer visar att en människas förmåga att se tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull och därigenom uppleva en känsla av sammanhang är starkt kopplad till hälsa och välbefinnande. För barn har föräldrarna en avgörande betydelse för att förmedla känslan av att tillvaron är begriplig Att verka för barnets bästa kräver alltså uppmärksamhet på föräldrarnas bästa i mottagandet. (s 278) Man skriver också om betydelsen av snabb skolstart och föräldrasamverkan: Vi anser att det är viktigt för asylsökande elever att utan dröjsmål får börja skola och förskola Riktad information till föräldrar liksom mer generellt om hur den svenska skolan och förskolan fungerar, är att betrakta som grundläggande förutsättningar för deras möjligheter att påverka skolgången och stödja barnen i dras skolgång. (s 283) Dr Riyadh Al-Baldawi resonerar kring begreppen migration och migrationsstress: Migration är en komplicerad, dynamisk och i vissa fall långvarig process. Mötet med en ny kultur, samhällets organisation och arbetsmarknadsstruktur kräver en anpassning från nyinflyttade individer och familjer. Anpassning och integration är svåra processer som kräver individuell beredskap, ett flexibelt socialt nätverk samt ett dynamiskt och mångfaldigt mottagande ( Migrationrelated stress and psychosomatic consequences 2003). En konsekvens av det resonemanget är att det är migrationsprocessen i sig som leder till påfrestningar, oavsett orsaken till att man flyttat. Processen kan vara långvarig, det går inte att sätta en tidsgräns för när den är avslutad. Al-Baldawi listar också ett antal psykiska och somatiska reaktioner som indikerar migrationsstress :

5 5 Psykiska och emotionella reaktioner Oro, nedstämdhet Trötthet, överkänslighet Irritabilitet Koncentrations och minnessvårigheter Sömnstörningar, mardrömmar Rädsla, panikkänsla Somatiska reaktioner Primär fibromyalgi Hyper hypotoni Mensrubbningar Spänning, huvudvärk Ökad muskelspänning Matsmältningsrubbningar ( Migration och dess verkan på individ och familjestruktur, internet) Vilka är de nyanlända? Projektet finansierades av Europeiska flyktingfonden ERF och därmed var också målgruppen definierad som Nyligen kommunmottagna flyktingar och skyddsbehövande med PUT. Här stötte vi på vårt första problem. ERF använder inte begreppet nyanlända, men i skolans värld skiljer man inte på flyktingar och människor som kommit till vårt land av andra skäl. Med nyanlända elever avses elever som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskolan, gymnasieskolan eller särskolan och som inte har svenska som modersmål och som bristfälligt eller inte alls behärskar det svenska språket. De vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållanden (Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, Skolverket 2008). Vår redovisning avser den del av det kurativa stödet som riktat sig till flyktingar. Men vi har sett att behovet är lika stort hos andra grupper av nyanlända. Ibland har vi till och med upplevt det som större. Flyktingar kan få stöd via Migrationsverket och kommunens introduktionsenhet, medan däremot personer som invandrat som arbetskraft eller anhöriga kan framstå som mer isolerade och övergivna av samhället. För det kommande arbetet vill vi därför utvidga målgruppen. Skolverkets definition fungerar dock inte heller för förskolebarn. Man kan tex. tänka sig ett barn som är fött här av föräldrar som nyligen anlänt. Vi har därför utgått från föräldrarna, i följande definition: Med nyanlända barn i förskolan avses barn vars föräldrar inte uppehållit sig mer än två år i Sverige. Föräldrarna har inte svenska som modersmål och talar bristfälligt eller inte alls svenska. Familjen vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållande. Egentligen är inte heller den definitionen heltäckande. Vi har stött på föräldrar som varit i Sverige i många år, men som drabbats av vad vi först kallade nyanländproblematik i samband med att de dels fått barn och dels konfronterats med det svenska samhällets krav, i form av förskolan. Dessutom har vi också träffat på nyanlända familjer som faktiskt pratat svenska, till exempel från Finland. Senare fann vi att nyanländproblematiken väl stämde överens med Al-Baldawis begrepp migrationsstress. Det är ett användbart begrepp som vi framöver vill använda för att fördjupa förståelsen för vår målgrupp.

6 6 Utvecklingsområden Det var speciellt inom tre områden vi ville utveckla nya metoder. Citaten nedan är ur projektplanen: Arbeta uppsökande. Det förra projektet (kuratorer i grundskolan) lärde oss att man inte kan arbeta som traditionella skolkuratorer. Man måste arbeta mer uppsökande, aktivt gå ut i klasserna eller barngrupperna, göra sig känd och skapa förtroende. Det är i det arbetet som själva inventeringen och kartläggningen av behoven sker. Handledning till förskolepersonalen Det är de som möter dessa barn dagligen och som lever med barnens och familjernas problem nära inpå sig. Förskolepersonal är ofta dåligt rustad, såväl kunskapsmässigt som mentalt, att handskas med den typen av problematik. De kan få svårt att skilja på sin yrkesroll och sin medkänsla för familjerna och följden blir att de känner sig otillräckliga och själva mår psykiskt dåligt. Handledning till personalen är därför en viktig arbetsmiljöfråga, men också något som leder till en bättre situation för barnen. Integrationsaspekten Mötena i förskolan är för många flyktingföräldrar deras enda naturliga kontakter med det svenska samhället under lång tid. Det är här de får en synnerligen konkret bild av Sverige och svensk syn på barn. Här träffar de förskollärarna som inte sällan blir nyckelpersoner i deras liv. Man behöver föra samtal där man förklarar varför och hur man ser på olika saker, varför det ser ut på ett vis i Sverige och ett annat vis i andra länder. Integration handlar om ömsesidiga möten där man kan lära av varandra. Hur gick vi till väga? Inventering Projektet började med en inventering i form av en blankett som förskolecheferna spred till alla avdelningar som man visste tog emot nyanlända. Förskolepersonalen ombads svara på hur många nyanlända barn man hade utifrån vår definition och på vilka grunder familjen kommit till Sverige. Vi frågade efter såväl flyktingar som andra nyanlända, eftersom vi förstod att personalen inte alltid hade skillnaden klar för sig. Resultatet visade 130 nyanlända barn på våra förskolor, varav 32 angavs vara flyktingar. För 26 barn angavs inget skäl, förmodligen för att personalen inte visste och inte fick tillfälle att fråga. De viktigaste slutsatserna av inventeringen var följande: - Det stora flertalet nyanlända barn på våra förskolor är inte flyktingar. 20% kom från EU-länder eller forna östblocket.

7 7 - Vid inventeringstillfället kom de flesta flyktingarna från Irak. Vi vet dock att detta kan förändras snabbt. - Förskolepersonalen hade inte vetat hur många nyanlända man hade på den egna avdelningen vilket gjorde att det tog oväntat lång tid att få in svaren. Det bekräftar en hypotes vi hade innan vi startade projektet, nämligen att detta var en tidigare osynlig grupp på förskolorna. Behovsinventering Projektgruppen återkom nu till de avdelningar som uppgivit att de haft nyanlända barn. De fick i förväg fundera på nedanstående frågor: - Vad anser du att de här barnen behöver? - Ser du att barnens föräldrar har några särskilda behov, i så fall vilka? - Är det något du ofta får frågan om att hjälpa föräldrarna med? - Har du i ditt arbete med denna målgrupp upplevt att du har behov av professionellt stöd? I så fall, vilket? Därefter diskuterades dessa frågor i personalgrupperna, tillsammans med kuratorn. Efter att hela behovsinventeringen var avslutad och analyserad återkom vi ytterligare en gång till personalgrupperna, nu för en återlämning av resultaten. Slutsatserna av behovsinventeringen: - Barnen ska känna trygghet i det nya landet både i förskolan och i hemmet. - Det avgörande är att föräldrarna känner sig trygga och får rätt och lagom mängd information. - Vi kunde se att pedagogerna redan arbetar professionellt med att få barnen att känna sig trygga i förskolemiljön. - Pedagogerna har tillgång till specialpedagogisk handledning men såg också det positiva i att kunna konsultera kurator när man har oro kring en familj. - Pedagogerna såg ett behov av att kunna hänvisa föräldrar till kurator. Flera av förskolorna önskade att kurator skulle vara med på introduktionssamtal eller uppföljningssamtal. - Pedagogerna önskade fortbildning om kulturmöten, föräldraskap och integration. - Flera pedagoger önskade föräldrautbildningar, som ett sätt för de nyanlända att förstå föräldrarollen i Sverige. Det framkom också att många pedagoger tog på sig arbetsuppgifter som gick långt över deras egentliga yrkesroll. Man hjälpte till med att skriva intyg och översätta handlingar, med att ringa till myndigheter och ge information om hur olika samhällsinrättningar i Sverige fungerar, med mera. Samtidigt ansåg man att detta tog alltför mycket tid, något som i sista hand drabbade barngrupperna. Samtal med föräldrar Deltagande i introduktionssamtal Introduktionssamtalet är det första samtalet mellan förskolans pedagoger och föräldrarna. Pedagogerna tar nödvändiga uppgifter och informerar om förskolans rutiner. Vi har sett det som en vinst att vara med vid detta tillfälle. Kuratorn överlämnar informationsfoldern (se nedan), informerar om att hon finns och vad hon kan hjälpa till med. Man påbörjar ett samtal

8 8 utifrån den ekologiska samtalsmallen (se nedan). Det gör det tydligt för föräldrarna vilken roll kuratorn har. Många föräldrar har återkommit till kuratorn efter detta samtal. Samtal utifrån ett identifierat behov Till dessa samtal har vi bjudits in sedan pedagogerna fattat oro eller på annat sätt uppfattat ett behov hos ett redan inskrivet barn. Vi har inte använt någon mall, utan föräldrarna har fått leda samtalet på så sätt att de fått berätta det de ansett viktigt. Dessa familjer har alla upplevt svåra situationer eller trauman men samtalen har haft fokus på familjernas behov i nuläget. I det första samtalet mellan kurator och föräldrar har pedagog deltagit vilket har varit värdefullt eftersom hon redan har föräldrarnas förtroende. I föräldrakontakten har vi arbetat med samtalsstöd. Vi har tillsammans kartlagt det som hänt i familjen och diskuterat vilket annat stöd de kan få i samhället. Vi har noterat att de föräldrar vi fått kontakt med på detta sätt har varit i djup kris och haft stort behov av stöd. Det är viktigt att pedagogerna lär sig känna igen krissignaler så att vi får möjlighet att komma in på ett tidigare stadium. Det är ett ämne för kommande fortbildningsinsatser. Ekologisk samtalsmall Många forskare förespråkar ett så kallat ekologiskt tillvägagångssätt vid förståelsen av flyktingbarnens utbildningsframsteg, dvs. hur de påverkas av förtrans- och post migrationsfaktorer samt av de olika omgivningarna och deras samspel. (Professor Nihad Bunar, föreläsning i Huddinge maj 2011). Termen ekologisk står här för en utvecklingspsykologisk modell där man ser individens utveckling som ett samspel med den omkringliggande miljön (se tex. Andersson: Utvecklingsekologi, Studentlitteratur 1986). Den traditionella formen av samtalsmall är utformad som en blankett med ett antal frågor och plats att anteckna svaren. Fördelen är att man ställer samma frågor till alla och att man inte glömmer någon viktig fråga. När man arbetar med flyktingfamiljer är dock nackdelarna uppenbara. Samtalet kan lätt få karaktären av en utfrågning och upplevas som obehagliga och integritetskränkande. Familjer med svåra upplevelser bakom sig vill inte alltid berätta sin historia. Vi har känt behov en semistrukturerad mall som kunnat hjälpa oss och familjen i samtalet så att föräldrarna berättar och formulerar det de vill berätta, och som samtidigt kan vara en hjälp för kuratorn i kartläggningen av familjernas behov. I enlighet med Nihad Bunars tankar tog vi fram den ekologiska samtalsmallen. Det är ingen blankett utan tre bilder: hemlandet, resan till Sverige och livet i Sverige. Varje bild rymmer ett antal frågor som man kan prata om eller, om man vill, hoppa över i samtalet. Med den ekologiska samtalsmallen kan man både göra en kartläggning och ge föräldrarna möjlighet att leda samtalet i sin egen takt. Syftet är inte att få sanningsenliga svar vid första samtalet men att skapa kontakt och förmedla att kuratorn är en person som man kan prata med om dessa frågor. I utformningen av den ekologiska samtalsmallen har vi aktivt arbetat med att såväl de nedskrivna frågorna som följdfrågor formuleras utifrån ett

9 9 jämställdhetsperspektiv och att materialet inte ska upplevas som stötande utifrån religion, kultur eller sexuell läggning. Modellen ska inte användas av pedagogerna. Förskolepedagoger har inte utbildning för denna typ av samtal och de har heller ingen beredskap för at ta hand om det som kan komma fram. Den ekologiska samtalsmallen är ett redskap i kuratorns arbete. Att arbeta förtroendeskapande Under projektets gång gick vi ifrån vår första tanke att arbeta uppsökande men när vi fått den första kontakten har vi försökt etablera en kontakt och berättat vad vi kan hjälpa till med. Ett flertal föräldrar har därefter kontaktat kuratorn och velat ha hjälp med information och praktisk hjälp. Ofta har det handlat om blanketter och kontakter med olika myndigheter. Frågor som vi kan uppfatta som små, men som för familjen är de för tillfället allt överskuggande. Genom att engagera sig i dessa frågor bygger kuratorn relationen till föräldern Samtalen börjar gradvis handla om upplevelser från hemlandet, barnuppfostran, problem i familjen med mera. Detta sätt att arbeta förtroendeskapande har stor betydelse för många nyanlända. Stöd till personalen Vi använder begreppet konsultationer i stället för handledning. Handledning ska ledas av en utbildad handledare och är en fortlöpande process över en längre tid. En konsultation är en tillfällig och avgränsad insats från en specialist. Under projekttiden har vi vid några tillfällen blivit ombedda att stötta personal på olika sätt. Det har dels varit ren information om till exempel migrationsprocessen och flyktingars rättigheter. Dels tillfällen då pedagogerna blivit berörda av familjers historia för att de fått ta del av information som blivit tung att bära. Det kan också handlat om förhållningssätt mot familjer som man vet varit utsatta för trauman. I det första fallet har kuratorn kunnat fungera som kunskapskälla. Där spelar det roll att hon är knuten till den enhet i förvaltningen som heter Resurscentrum för nyanlända inom förskola och skola (RCN) och som bl.a. har till uppgift att samla och förmedla kunskaper på detta område. I det andra fallet har hon kunnat härbärgera pedagogens oro och hjälpa till att sätta ord på det de upplever. Hon har kunnat hjälpa pedagogerna att, utifrån sina yrkeskunskaper, diskutera hur barnet bäst kan stöttas på förskolan. Hon har också kunnat hänvisa till forskning och studier kring flyktingskap, etablerande i det nya landet och förskolans roll i detta. Sammanfattningsvis kan sägas att konsultationerna har fungerat både stöttande och kompetenshöjande. Pedagogerna efterlyser själva mer fortbildning på området och det stämmer med vad vi tycker oss ha sett på förskolorna. Ett mål för fortbildningen är att man ska bli bättre på att identifiera migrationsstress och hänvisa familjen till rätt stöd. Regelbundna föreläsningar och inbjudan till olika kurser skulle kunna ordnas via RCN. Information och samverkan med andra aktörer Vi tryckte upp en kortfattad informationsfolder i kontokortsformat där det står vad vi arbetar med och hur man når oss. Foldern finns på svenska och några av de andra vanligaste språken. Vi har delat ut den till förskolorna och till personal i samband med till exempel studiedagar.

10 10 Vi har också spridit den till andra aktörer, inom och utanför kommunen, som träffar på vår målgrupp. Exempel på sådana är - SFI - Öppna förskolorna - BUP - Kommunens introduktionsenhet - Socialtjänstens individ-och familjeomsorg - Arbetsförmedlingen - Medborgarkontoret Med dessa aktörer har vi också haft givande möten där vi utbytt information. I kommunens lokala överenskommelse med arbetsförmedlingen, med anledning av den nya etableringslagen, finns en bilaga som hänvisar till KUSK-kuratorn. I Huddinge finns en lokal samverkansorganisation, Samkraft, som bland annat har till uppdrag att förebygga psykisk ohälsa bland barn och ungdomar. I samkraftgrupperna deltar även barnhälsovården och BUP. Genom Samkraft har vi knutit nya kontakter och spridit information om oss. Att vi på detta sätt fått kännedom om varandras arbetsområden och även upparbetat personkontakter har varit värdefullt. Det har underlättat för oss att hänvisa föräldrar rätt och familjer som blivit hänvisade från annat håll har fortare kunnat få förtroende för oss. Förskolans roll i integrationsprocessen Som nämndes i inledningen lade projektet stor vikt vid integrationsprocessen. Vi ville att personalens medvetenhet om sin egen roll skulle öka och att man skulle hitta arbetsformer som underlättar familjernas integration. Här vill vi lyfta fram två erfarenheter som bidragit till dessa mål: 1. Alla gör det de är bäst på. I behovsinventeringen blev det tydligt att pedagogerna ägnade mycket tid åt att hjälpa familjerna med sådant som låg utanför deras yrkesroll. De beklagade sig för oss över att tid togs från arbetet i barngrupperna. Genom kuratorns insats kan man koncentrera sig på det pedagogiska arbetet och uppnå en kvalitetshöjning som kommer alla barn till godo. Jämför Anders Hjerns tankar om verksamma skyddsfaktorer. 2. Genom det kurativa stödet blir föräldrarna tryggare i mötet med det svenska samhället. Man kan få hjälp med att ta till sig information och att förstå hur institutioner som skolan och barnhälsovården fungerar. Utöver detta måste man understryka vikten av informella kontakter. De vuxna pratar med varandra, man får nya vänner och utbyter tips och erfarenheter. Det är möjligt för förskolorna att aktivt skapa utrymme för sådana kontakter genom olika gemensamma aktiviteter, men det är inget vi studerat närmare under projektet. KomSamman KomSamman är inte en del av KUSK men vi vill ändå nämna det här, eftersom det har betydelse för integrationsarbetet. KomSamman är en mötesplats för nyanlända i alla åldrar, som RCN driver, bl.a. ihop med Kultur- och fritidsförvaltningen, Svenska kyrkan och Huddinge IF. På KomSamman erbjuds hela familjen meningsfulla aktiviteter tillsammans, man träffar andra familjer och man hittar nya

11 11 vägar ut i det svenska samhället (tex. föreningslivet). Här är just de informella kontakterna viktiga. Projektet är delvis inspirerat av Anders Hjerns tankar om vikten av nätverk och insatser som ger lite till många. Föräldrar som vi träffat genom KUSK har deltagit i KomSamman och den kurator från RCN som arbetar där har träffat nyanlända föräldrar som fått information om förskolan. Förskola-skola I projektgruppen har ingått kuratorer som arbetar mot de nyanlända barnen i grundskolan. När vi stött på familjer som haft barn i både skolan och förskolan har samma kurator arbetat med hela familjen. Vi ville att det psykosociala stödet skulle upplevas som en helhet och minimera antalet kontakter för familjerna. Det har slagit väl ut. Oftast är det skolkuratorn som först får kontakt, eftersom man fortare får plats i skolan än i förskolan. På så vis kan vi redan ha påbörjat en relation när barnet får förskoleplats. Det här arbetssättet har också gjort det möjligt att finnas med familjen vid övergången från förskola till grundskola, något som flera familjer uppskattat. Svårigheter vi stött på I ett projekt av detta slag stöter man ständigt på nya problem och svårigheter. Det är en del av projektarbetet och det är genom att vi tar oss an dessa svårigheter som arbetet utvecklas. Vi har redan nämnt problemen med att definiera målgruppen och att få veta hur många barn det faktiskt rörde sig om. Andra svårigheter och hur vi hanterat dem: - Hur får förskolepersonalen veta att vi finns? Besöken på förskolorna i samband med behovsinventeringen har medverkat till förståelsen om att KUSK finns, och vad vi kan göra. Vi har gett ut kontinuerliga nyhetsbrev och vi har förankrat KUSK i förskolechefsgruppen. Utan deras sanktion hade vi aldrig blivit insläppta på förskolorna. - Gränsdragning mot andra stödresurser. Förskolorna har ett eget stödteam där en kurator ingår. En del använder sig också av familjecentralernas kuratorer vid behov. Några pedagoger sa att det blev förvirrande och att de inte visste när de skulle anlita vem. För att råda bot på det hade vi ett möte med de övriga kuratorerna. Syftet var inte att dra upp revirgränser utan att diskutera hur vi kunde samordna våra resurser så att det blev så bra som möjligt för barnen. Självklart var alla välkomna att vända sig till oss om vi kunde hjälpa till med information. - Projektets implementering och det fortsatta arbetet. Hur säkerställer vi att vi får ärenden efter projekttiden? Vår ambition var att det skulle framgå redan på ansökningen till förskoleplats, att familjen är nyanländ. Tyvärr stötte vi på en del tekniska problem när det gällde att göra om ansökningsblanketten. Tills vidare får vi informationen från placeringsassistenterna, när de vet, annars direkt från avdelningspersonalen efter att barnet har börjat. Det kommer att kräva fortsatt marknadsföring från oss, för att inte målgruppen åter igen ska bli bortglömd.

12 Huddinge kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Resurscentrum för nyanlända inom förskola och skola (RCN) Huddinge 12