Nu finns de här barnen Rapport från KUSK-projektet i Huddinge kommun Utgångspunkter och metodologiska slutsatser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nu finns de här barnen Rapport från KUSK-projektet i Huddinge kommun Utgångspunkter och metodologiska slutsatser"

Transkript

1 1 Nu finns de här barnen Rapport från KUSK-projektet i Huddinge kommun Utgångspunkter och metodologiska slutsatser Dan Fränkel, projektledare

2 2 Inledning Projektet Kuratorstöd till nyanlända barn i förskolan KUSK pågick under tiden 1 februari 2010 tom. juli Denna rapport syftar till att lyfta fram vissa lärdomar och slutsatser av KUSK-projektet. Parallellt har Kerstin Carlén från Carlén & Werner AB utvärderat projektet. Hennes utvärderingsrapport går djupare in på process och effektutvärdering, det vill säga i vilken grad projektet uppfyllt sina mål. Den kan beställas från Barn-och utbildningsförvaltningen, RCN. KUSK-projektets övergripande syfte angavs som: Att skapa ett enhetligt och effektivt kuratorsstöd för denna grupp. Vi vill uppnå en bättre psykisk och fysisk hälsa för familjerna och underlätta vägen till integration i det svenska samhället. Vår strävan är att utveckla ett nytt och framgångsrikt arbetssätt som kan införlivas i ordinarie verksamhet (projektplanen). Det underliggande antagandet var att dessa barns behov av särskilt stöd inte var uppmärksammat av förskolepersonalen och att dessa också saknade verktyg för att stötta barnen. Även föräldrarna kunde antas behöva hjälp och föräldrarnas behov påverkade i sin tur barnen. Anpassning till den nya livssituationen och en osäkerhet på svensk syn på barn och barnuppfostran försvagar ytterligare föräldrarollen. Barnen kan vara traumatiserade och föräldrarna stå handfallna inför hur de bäst ska kunna hjälpa, speciellt som de ju själva kan bära på sviter av svåra upplevelser. Genom ett särskilt kuratorsstöd och handledning till förskolepersonalen vill vi identifiera barnens problem och kunna ge rätt stöd (projektplanen). Det är vår förhoppning att KUSK-projektets erfarenheter ska komma många andra till godo och att våra erfarenheter kan användas av dem som vill utveckla ett liknande arbete. Självklart står vi till tjänst med råd och synpunkter, för den som så önskar. Titeln på denna rapport har vi fått från en förskollärare som på en direkt fråga om projektets viktigaste resultat svarade Nu finns de här barnen! Stämmer det har vi uppnått det vi hoppades på för ett och ett halvt år sedan. Huddinge augusti 2011 Projektgruppen: Dan Fränkel, projektledare Linda Dahlström, kurator i KUSK Tara Shirwani, vik kurator i KUSK Camilla Divander, kurator mot grundskolan Bahareh Bakhshayesh, kurator mot grundskolan Gunilla Bergquist, administratör

3 3 Sammanfattande slutsatser Den övergripande slutsatsen av KUSK-projektet är att kuratorn med uppgift att stödja de nyanlända barnen i förskolan fyller en stor och viktig funktion för att: - trygga föräldrarna i mötet med det svenska samhället - öka förståelsen för migrationsproblematiken hos pedagogerna - göra det möjligt för pedagogerna att koncentrera sig på sitt arbete - genom det ovanstående bidra till familjernas integration. Vidare: - Behovet av stöd finns oavsett varför man kommit hit och under en lång tid. Vi vill använda begreppet migrationsstress för att fördjupa förståelsen av målgruppen. - Forskning visar på vikten av bra förskolor och trygga föräldrar som de viktigaste hälsofrämjande faktorerna för flyktingbarnen. - Att träffa familjen redan vid introduktionen i förskolan, att använda en ekologisk samtalsmall i stället för en strukturerad blankett, att bygga en långsiktigt förtroendefull relation till familjerna, är metoder som vi kommit fram till. - Förskolepersonalen har behov av kompetenshöjande konsultationer och fortbildning på området. - För att gruppen nyanlända inte åter ska bli osynlig krävs kontinuerlig information och fortbildningsinsatser.

4 4 Utgångspunkter i forskning Professor Anders Hjern, som studerat hur det gått för flyktingbarn som kommit till Sverige, listar ett antal skyddsfaktorer, dvs. faktorer som bidrar till en positiv utveckling: Bra skola/förskola till barnen Föräldrarna ska känna sig trygga i skolmiljön Nya sociala nätverk för familjerna En meningsfull och hanterbar tillvaro Generella åtgärder som ger lite till många är bättre än riktade åtgärder till ett fåtal. (Anders Hjern på föreläsning i Huddinge, maj 2010). Andersson m fl resonerar på ett liknande sätt i boken Mellan det förflutna och framtiden (Göteborgs universitet 2010). Föräldrarna framstår tydligt som den viktigaste hälsofrämjande faktorn för barn under asylprocessen. Samtidigt utgör barnen också en hälsofrämjande faktor för föräldrarna Antonovskys forskning om salutogena faktorer visar att en människas förmåga att se tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull och därigenom uppleva en känsla av sammanhang är starkt kopplad till hälsa och välbefinnande. För barn har föräldrarna en avgörande betydelse för att förmedla känslan av att tillvaron är begriplig Att verka för barnets bästa kräver alltså uppmärksamhet på föräldrarnas bästa i mottagandet. (s 278) Man skriver också om betydelsen av snabb skolstart och föräldrasamverkan: Vi anser att det är viktigt för asylsökande elever att utan dröjsmål får börja skola och förskola Riktad information till föräldrar liksom mer generellt om hur den svenska skolan och förskolan fungerar, är att betrakta som grundläggande förutsättningar för deras möjligheter att påverka skolgången och stödja barnen i dras skolgång. (s 283) Dr Riyadh Al-Baldawi resonerar kring begreppen migration och migrationsstress: Migration är en komplicerad, dynamisk och i vissa fall långvarig process. Mötet med en ny kultur, samhällets organisation och arbetsmarknadsstruktur kräver en anpassning från nyinflyttade individer och familjer. Anpassning och integration är svåra processer som kräver individuell beredskap, ett flexibelt socialt nätverk samt ett dynamiskt och mångfaldigt mottagande ( Migrationrelated stress and psychosomatic consequences 2003). En konsekvens av det resonemanget är att det är migrationsprocessen i sig som leder till påfrestningar, oavsett orsaken till att man flyttat. Processen kan vara långvarig, det går inte att sätta en tidsgräns för när den är avslutad. Al-Baldawi listar också ett antal psykiska och somatiska reaktioner som indikerar migrationsstress :

5 5 Psykiska och emotionella reaktioner Oro, nedstämdhet Trötthet, överkänslighet Irritabilitet Koncentrations och minnessvårigheter Sömnstörningar, mardrömmar Rädsla, panikkänsla Somatiska reaktioner Primär fibromyalgi Hyper hypotoni Mensrubbningar Spänning, huvudvärk Ökad muskelspänning Matsmältningsrubbningar ( Migration och dess verkan på individ och familjestruktur, internet) Vilka är de nyanlända? Projektet finansierades av Europeiska flyktingfonden ERF och därmed var också målgruppen definierad som Nyligen kommunmottagna flyktingar och skyddsbehövande med PUT. Här stötte vi på vårt första problem. ERF använder inte begreppet nyanlända, men i skolans värld skiljer man inte på flyktingar och människor som kommit till vårt land av andra skäl. Med nyanlända elever avses elever som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskolan, gymnasieskolan eller särskolan och som inte har svenska som modersmål och som bristfälligt eller inte alls behärskar det svenska språket. De vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållanden (Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, Skolverket 2008). Vår redovisning avser den del av det kurativa stödet som riktat sig till flyktingar. Men vi har sett att behovet är lika stort hos andra grupper av nyanlända. Ibland har vi till och med upplevt det som större. Flyktingar kan få stöd via Migrationsverket och kommunens introduktionsenhet, medan däremot personer som invandrat som arbetskraft eller anhöriga kan framstå som mer isolerade och övergivna av samhället. För det kommande arbetet vill vi därför utvidga målgruppen. Skolverkets definition fungerar dock inte heller för förskolebarn. Man kan tex. tänka sig ett barn som är fött här av föräldrar som nyligen anlänt. Vi har därför utgått från föräldrarna, i följande definition: Med nyanlända barn i förskolan avses barn vars föräldrar inte uppehållit sig mer än två år i Sverige. Föräldrarna har inte svenska som modersmål och talar bristfälligt eller inte alls svenska. Familjen vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållande. Egentligen är inte heller den definitionen heltäckande. Vi har stött på föräldrar som varit i Sverige i många år, men som drabbats av vad vi först kallade nyanländproblematik i samband med att de dels fått barn och dels konfronterats med det svenska samhällets krav, i form av förskolan. Dessutom har vi också träffat på nyanlända familjer som faktiskt pratat svenska, till exempel från Finland. Senare fann vi att nyanländproblematiken väl stämde överens med Al-Baldawis begrepp migrationsstress. Det är ett användbart begrepp som vi framöver vill använda för att fördjupa förståelsen för vår målgrupp.

6 6 Utvecklingsområden Det var speciellt inom tre områden vi ville utveckla nya metoder. Citaten nedan är ur projektplanen: Arbeta uppsökande. Det förra projektet (kuratorer i grundskolan) lärde oss att man inte kan arbeta som traditionella skolkuratorer. Man måste arbeta mer uppsökande, aktivt gå ut i klasserna eller barngrupperna, göra sig känd och skapa förtroende. Det är i det arbetet som själva inventeringen och kartläggningen av behoven sker. Handledning till förskolepersonalen Det är de som möter dessa barn dagligen och som lever med barnens och familjernas problem nära inpå sig. Förskolepersonal är ofta dåligt rustad, såväl kunskapsmässigt som mentalt, att handskas med den typen av problematik. De kan få svårt att skilja på sin yrkesroll och sin medkänsla för familjerna och följden blir att de känner sig otillräckliga och själva mår psykiskt dåligt. Handledning till personalen är därför en viktig arbetsmiljöfråga, men också något som leder till en bättre situation för barnen. Integrationsaspekten Mötena i förskolan är för många flyktingföräldrar deras enda naturliga kontakter med det svenska samhället under lång tid. Det är här de får en synnerligen konkret bild av Sverige och svensk syn på barn. Här träffar de förskollärarna som inte sällan blir nyckelpersoner i deras liv. Man behöver föra samtal där man förklarar varför och hur man ser på olika saker, varför det ser ut på ett vis i Sverige och ett annat vis i andra länder. Integration handlar om ömsesidiga möten där man kan lära av varandra. Hur gick vi till väga? Inventering Projektet började med en inventering i form av en blankett som förskolecheferna spred till alla avdelningar som man visste tog emot nyanlända. Förskolepersonalen ombads svara på hur många nyanlända barn man hade utifrån vår definition och på vilka grunder familjen kommit till Sverige. Vi frågade efter såväl flyktingar som andra nyanlända, eftersom vi förstod att personalen inte alltid hade skillnaden klar för sig. Resultatet visade 130 nyanlända barn på våra förskolor, varav 32 angavs vara flyktingar. För 26 barn angavs inget skäl, förmodligen för att personalen inte visste och inte fick tillfälle att fråga. De viktigaste slutsatserna av inventeringen var följande: - Det stora flertalet nyanlända barn på våra förskolor är inte flyktingar. 20% kom från EU-länder eller forna östblocket.

7 7 - Vid inventeringstillfället kom de flesta flyktingarna från Irak. Vi vet dock att detta kan förändras snabbt. - Förskolepersonalen hade inte vetat hur många nyanlända man hade på den egna avdelningen vilket gjorde att det tog oväntat lång tid att få in svaren. Det bekräftar en hypotes vi hade innan vi startade projektet, nämligen att detta var en tidigare osynlig grupp på förskolorna. Behovsinventering Projektgruppen återkom nu till de avdelningar som uppgivit att de haft nyanlända barn. De fick i förväg fundera på nedanstående frågor: - Vad anser du att de här barnen behöver? - Ser du att barnens föräldrar har några särskilda behov, i så fall vilka? - Är det något du ofta får frågan om att hjälpa föräldrarna med? - Har du i ditt arbete med denna målgrupp upplevt att du har behov av professionellt stöd? I så fall, vilket? Därefter diskuterades dessa frågor i personalgrupperna, tillsammans med kuratorn. Efter att hela behovsinventeringen var avslutad och analyserad återkom vi ytterligare en gång till personalgrupperna, nu för en återlämning av resultaten. Slutsatserna av behovsinventeringen: - Barnen ska känna trygghet i det nya landet både i förskolan och i hemmet. - Det avgörande är att föräldrarna känner sig trygga och får rätt och lagom mängd information. - Vi kunde se att pedagogerna redan arbetar professionellt med att få barnen att känna sig trygga i förskolemiljön. - Pedagogerna har tillgång till specialpedagogisk handledning men såg också det positiva i att kunna konsultera kurator när man har oro kring en familj. - Pedagogerna såg ett behov av att kunna hänvisa föräldrar till kurator. Flera av förskolorna önskade att kurator skulle vara med på introduktionssamtal eller uppföljningssamtal. - Pedagogerna önskade fortbildning om kulturmöten, föräldraskap och integration. - Flera pedagoger önskade föräldrautbildningar, som ett sätt för de nyanlända att förstå föräldrarollen i Sverige. Det framkom också att många pedagoger tog på sig arbetsuppgifter som gick långt över deras egentliga yrkesroll. Man hjälpte till med att skriva intyg och översätta handlingar, med att ringa till myndigheter och ge information om hur olika samhällsinrättningar i Sverige fungerar, med mera. Samtidigt ansåg man att detta tog alltför mycket tid, något som i sista hand drabbade barngrupperna. Samtal med föräldrar Deltagande i introduktionssamtal Introduktionssamtalet är det första samtalet mellan förskolans pedagoger och föräldrarna. Pedagogerna tar nödvändiga uppgifter och informerar om förskolans rutiner. Vi har sett det som en vinst att vara med vid detta tillfälle. Kuratorn överlämnar informationsfoldern (se nedan), informerar om att hon finns och vad hon kan hjälpa till med. Man påbörjar ett samtal

8 8 utifrån den ekologiska samtalsmallen (se nedan). Det gör det tydligt för föräldrarna vilken roll kuratorn har. Många föräldrar har återkommit till kuratorn efter detta samtal. Samtal utifrån ett identifierat behov Till dessa samtal har vi bjudits in sedan pedagogerna fattat oro eller på annat sätt uppfattat ett behov hos ett redan inskrivet barn. Vi har inte använt någon mall, utan föräldrarna har fått leda samtalet på så sätt att de fått berätta det de ansett viktigt. Dessa familjer har alla upplevt svåra situationer eller trauman men samtalen har haft fokus på familjernas behov i nuläget. I det första samtalet mellan kurator och föräldrar har pedagog deltagit vilket har varit värdefullt eftersom hon redan har föräldrarnas förtroende. I föräldrakontakten har vi arbetat med samtalsstöd. Vi har tillsammans kartlagt det som hänt i familjen och diskuterat vilket annat stöd de kan få i samhället. Vi har noterat att de föräldrar vi fått kontakt med på detta sätt har varit i djup kris och haft stort behov av stöd. Det är viktigt att pedagogerna lär sig känna igen krissignaler så att vi får möjlighet att komma in på ett tidigare stadium. Det är ett ämne för kommande fortbildningsinsatser. Ekologisk samtalsmall Många forskare förespråkar ett så kallat ekologiskt tillvägagångssätt vid förståelsen av flyktingbarnens utbildningsframsteg, dvs. hur de påverkas av förtrans- och post migrationsfaktorer samt av de olika omgivningarna och deras samspel. (Professor Nihad Bunar, föreläsning i Huddinge maj 2011). Termen ekologisk står här för en utvecklingspsykologisk modell där man ser individens utveckling som ett samspel med den omkringliggande miljön (se tex. Andersson: Utvecklingsekologi, Studentlitteratur 1986). Den traditionella formen av samtalsmall är utformad som en blankett med ett antal frågor och plats att anteckna svaren. Fördelen är att man ställer samma frågor till alla och att man inte glömmer någon viktig fråga. När man arbetar med flyktingfamiljer är dock nackdelarna uppenbara. Samtalet kan lätt få karaktären av en utfrågning och upplevas som obehagliga och integritetskränkande. Familjer med svåra upplevelser bakom sig vill inte alltid berätta sin historia. Vi har känt behov en semistrukturerad mall som kunnat hjälpa oss och familjen i samtalet så att föräldrarna berättar och formulerar det de vill berätta, och som samtidigt kan vara en hjälp för kuratorn i kartläggningen av familjernas behov. I enlighet med Nihad Bunars tankar tog vi fram den ekologiska samtalsmallen. Det är ingen blankett utan tre bilder: hemlandet, resan till Sverige och livet i Sverige. Varje bild rymmer ett antal frågor som man kan prata om eller, om man vill, hoppa över i samtalet. Med den ekologiska samtalsmallen kan man både göra en kartläggning och ge föräldrarna möjlighet att leda samtalet i sin egen takt. Syftet är inte att få sanningsenliga svar vid första samtalet men att skapa kontakt och förmedla att kuratorn är en person som man kan prata med om dessa frågor. I utformningen av den ekologiska samtalsmallen har vi aktivt arbetat med att såväl de nedskrivna frågorna som följdfrågor formuleras utifrån ett

9 9 jämställdhetsperspektiv och att materialet inte ska upplevas som stötande utifrån religion, kultur eller sexuell läggning. Modellen ska inte användas av pedagogerna. Förskolepedagoger har inte utbildning för denna typ av samtal och de har heller ingen beredskap för at ta hand om det som kan komma fram. Den ekologiska samtalsmallen är ett redskap i kuratorns arbete. Att arbeta förtroendeskapande Under projektets gång gick vi ifrån vår första tanke att arbeta uppsökande men när vi fått den första kontakten har vi försökt etablera en kontakt och berättat vad vi kan hjälpa till med. Ett flertal föräldrar har därefter kontaktat kuratorn och velat ha hjälp med information och praktisk hjälp. Ofta har det handlat om blanketter och kontakter med olika myndigheter. Frågor som vi kan uppfatta som små, men som för familjen är de för tillfället allt överskuggande. Genom att engagera sig i dessa frågor bygger kuratorn relationen till föräldern Samtalen börjar gradvis handla om upplevelser från hemlandet, barnuppfostran, problem i familjen med mera. Detta sätt att arbeta förtroendeskapande har stor betydelse för många nyanlända. Stöd till personalen Vi använder begreppet konsultationer i stället för handledning. Handledning ska ledas av en utbildad handledare och är en fortlöpande process över en längre tid. En konsultation är en tillfällig och avgränsad insats från en specialist. Under projekttiden har vi vid några tillfällen blivit ombedda att stötta personal på olika sätt. Det har dels varit ren information om till exempel migrationsprocessen och flyktingars rättigheter. Dels tillfällen då pedagogerna blivit berörda av familjers historia för att de fått ta del av information som blivit tung att bära. Det kan också handlat om förhållningssätt mot familjer som man vet varit utsatta för trauman. I det första fallet har kuratorn kunnat fungera som kunskapskälla. Där spelar det roll att hon är knuten till den enhet i förvaltningen som heter Resurscentrum för nyanlända inom förskola och skola (RCN) och som bl.a. har till uppgift att samla och förmedla kunskaper på detta område. I det andra fallet har hon kunnat härbärgera pedagogens oro och hjälpa till att sätta ord på det de upplever. Hon har kunnat hjälpa pedagogerna att, utifrån sina yrkeskunskaper, diskutera hur barnet bäst kan stöttas på förskolan. Hon har också kunnat hänvisa till forskning och studier kring flyktingskap, etablerande i det nya landet och förskolans roll i detta. Sammanfattningsvis kan sägas att konsultationerna har fungerat både stöttande och kompetenshöjande. Pedagogerna efterlyser själva mer fortbildning på området och det stämmer med vad vi tycker oss ha sett på förskolorna. Ett mål för fortbildningen är att man ska bli bättre på att identifiera migrationsstress och hänvisa familjen till rätt stöd. Regelbundna föreläsningar och inbjudan till olika kurser skulle kunna ordnas via RCN. Information och samverkan med andra aktörer Vi tryckte upp en kortfattad informationsfolder i kontokortsformat där det står vad vi arbetar med och hur man når oss. Foldern finns på svenska och några av de andra vanligaste språken. Vi har delat ut den till förskolorna och till personal i samband med till exempel studiedagar.

10 10 Vi har också spridit den till andra aktörer, inom och utanför kommunen, som träffar på vår målgrupp. Exempel på sådana är - SFI - Öppna förskolorna - BUP - Kommunens introduktionsenhet - Socialtjänstens individ-och familjeomsorg - Arbetsförmedlingen - Medborgarkontoret Med dessa aktörer har vi också haft givande möten där vi utbytt information. I kommunens lokala överenskommelse med arbetsförmedlingen, med anledning av den nya etableringslagen, finns en bilaga som hänvisar till KUSK-kuratorn. I Huddinge finns en lokal samverkansorganisation, Samkraft, som bland annat har till uppdrag att förebygga psykisk ohälsa bland barn och ungdomar. I samkraftgrupperna deltar även barnhälsovården och BUP. Genom Samkraft har vi knutit nya kontakter och spridit information om oss. Att vi på detta sätt fått kännedom om varandras arbetsområden och även upparbetat personkontakter har varit värdefullt. Det har underlättat för oss att hänvisa föräldrar rätt och familjer som blivit hänvisade från annat håll har fortare kunnat få förtroende för oss. Förskolans roll i integrationsprocessen Som nämndes i inledningen lade projektet stor vikt vid integrationsprocessen. Vi ville att personalens medvetenhet om sin egen roll skulle öka och att man skulle hitta arbetsformer som underlättar familjernas integration. Här vill vi lyfta fram två erfarenheter som bidragit till dessa mål: 1. Alla gör det de är bäst på. I behovsinventeringen blev det tydligt att pedagogerna ägnade mycket tid åt att hjälpa familjerna med sådant som låg utanför deras yrkesroll. De beklagade sig för oss över att tid togs från arbetet i barngrupperna. Genom kuratorns insats kan man koncentrera sig på det pedagogiska arbetet och uppnå en kvalitetshöjning som kommer alla barn till godo. Jämför Anders Hjerns tankar om verksamma skyddsfaktorer. 2. Genom det kurativa stödet blir föräldrarna tryggare i mötet med det svenska samhället. Man kan få hjälp med att ta till sig information och att förstå hur institutioner som skolan och barnhälsovården fungerar. Utöver detta måste man understryka vikten av informella kontakter. De vuxna pratar med varandra, man får nya vänner och utbyter tips och erfarenheter. Det är möjligt för förskolorna att aktivt skapa utrymme för sådana kontakter genom olika gemensamma aktiviteter, men det är inget vi studerat närmare under projektet. KomSamman KomSamman är inte en del av KUSK men vi vill ändå nämna det här, eftersom det har betydelse för integrationsarbetet. KomSamman är en mötesplats för nyanlända i alla åldrar, som RCN driver, bl.a. ihop med Kultur- och fritidsförvaltningen, Svenska kyrkan och Huddinge IF. På KomSamman erbjuds hela familjen meningsfulla aktiviteter tillsammans, man träffar andra familjer och man hittar nya

11 11 vägar ut i det svenska samhället (tex. föreningslivet). Här är just de informella kontakterna viktiga. Projektet är delvis inspirerat av Anders Hjerns tankar om vikten av nätverk och insatser som ger lite till många. Föräldrar som vi träffat genom KUSK har deltagit i KomSamman och den kurator från RCN som arbetar där har träffat nyanlända föräldrar som fått information om förskolan. Förskola-skola I projektgruppen har ingått kuratorer som arbetar mot de nyanlända barnen i grundskolan. När vi stött på familjer som haft barn i både skolan och förskolan har samma kurator arbetat med hela familjen. Vi ville att det psykosociala stödet skulle upplevas som en helhet och minimera antalet kontakter för familjerna. Det har slagit väl ut. Oftast är det skolkuratorn som först får kontakt, eftersom man fortare får plats i skolan än i förskolan. På så vis kan vi redan ha påbörjat en relation när barnet får förskoleplats. Det här arbetssättet har också gjort det möjligt att finnas med familjen vid övergången från förskola till grundskola, något som flera familjer uppskattat. Svårigheter vi stött på I ett projekt av detta slag stöter man ständigt på nya problem och svårigheter. Det är en del av projektarbetet och det är genom att vi tar oss an dessa svårigheter som arbetet utvecklas. Vi har redan nämnt problemen med att definiera målgruppen och att få veta hur många barn det faktiskt rörde sig om. Andra svårigheter och hur vi hanterat dem: - Hur får förskolepersonalen veta att vi finns? Besöken på förskolorna i samband med behovsinventeringen har medverkat till förståelsen om att KUSK finns, och vad vi kan göra. Vi har gett ut kontinuerliga nyhetsbrev och vi har förankrat KUSK i förskolechefsgruppen. Utan deras sanktion hade vi aldrig blivit insläppta på förskolorna. - Gränsdragning mot andra stödresurser. Förskolorna har ett eget stödteam där en kurator ingår. En del använder sig också av familjecentralernas kuratorer vid behov. Några pedagoger sa att det blev förvirrande och att de inte visste när de skulle anlita vem. För att råda bot på det hade vi ett möte med de övriga kuratorerna. Syftet var inte att dra upp revirgränser utan att diskutera hur vi kunde samordna våra resurser så att det blev så bra som möjligt för barnen. Självklart var alla välkomna att vända sig till oss om vi kunde hjälpa till med information. - Projektets implementering och det fortsatta arbetet. Hur säkerställer vi att vi får ärenden efter projekttiden? Vår ambition var att det skulle framgå redan på ansökningen till förskoleplats, att familjen är nyanländ. Tyvärr stötte vi på en del tekniska problem när det gällde att göra om ansökningsblanketten. Tills vidare får vi informationen från placeringsassistenterna, när de vet, annars direkt från avdelningspersonalen efter att barnet har börjat. Det kommer att kräva fortsatt marknadsföring från oss, för att inte målgruppen åter igen ska bli bortglömd.

12 Huddinge kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Resurscentrum för nyanlända inom förskola och skola (RCN) Huddinge 12

Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium

Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium DATUM 2012-03-12 GN 2012/45.636 1 Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium 2 Innehåll sida Inledning s 3 Definitioner

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade

Läs mer

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2014-11-24 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Inför en nollvision mot självmord i Huddinge - motion väckt av Lisbeth Krogh (HP)

Inför en nollvision mot självmord i Huddinge - motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-10-15 FSN-2014/439.639 1 (3) HANDLÄGGARE Berwing, Sandra 08-535 360 76 Sandra.Berwing@huddinge.se Förskolenämnden Inför en nollvision mot självmord i Huddinge -

Läs mer

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Melleruds Kommun 2016 1 Innehåll Inledning s.2 Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn i förskolan s.3 Mottagande av nyanlända elever s.4

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Brännans förskoleområde

Brännans förskoleområde Del 1 Brännans förskoleområde Orkesterns förskola avd Näktergalen Förskolans namn Läsåret 2015-2016 2015-08-10 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor,

Läs mer

FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. www.stockholm.se/sodermalm

FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. www.stockholm.se/sodermalm FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING www.stockholm.se/sodermalm Förskolans stödenhet Inom Förskolans stödenhet finns olika resurser samlade för barn i behov

Läs mer

Förskolan Pärlans Trygghetsplan

Förskolan Pärlans Trygghetsplan Förskolan Pärlans Trygghetsplan utifrån likabehandling, diskriminering och kränkande handling På förskolan Pärlan ska det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Mål och vision Alla

Läs mer

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever 2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten

Läs mer

Mottagningsrutiner för barn och elever från andra länder än Sverige till förskolor, grundskolor och gymnasieskola i Ängelholms kommun

Mottagningsrutiner för barn och elever från andra länder än Sverige till förskolor, grundskolor och gymnasieskola i Ängelholms kommun Mottagningsrutiner - gymnasieskolan 8/25/2009 Diarienummer Mottagningsrutiner för barn och elever från andra länder än Sverige till förskolor, grundskolor och gymnasieskola i Ängelholms kommun Barn, elever

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång. På

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2015-02-23 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion s 5 Individuell

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Vad gäller för dig som förälder? 2. Vår definition av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande behandling,

Läs mer

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan 0506-36311 Rektor Box 80 0506-36304 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-30229 fax

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan 0506-36311 Rektor Box 80 0506-36304 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-30229 fax Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan 0506-36311 Rektor Box 80 0506-36304 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-30229 fax 1 Kvalitetsredovisning Pedagogiska resursteamet 2008-2009 Inledning

Läs mer

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE! Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE! -Sätra Bruk Ann-Charlotte Lilja- verksamhetsutvecklare centrala Barnhälsovården, Familjecentral- Region Jönköpings

Läs mer

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun.

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun. Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun. Nässjö kommun organiserar sin förskoleverksamhet utifrån att den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan.

Läs mer

Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 2014-09-24 Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016! Förskolan Valthornet Förskolan Valthornets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016

Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016 Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016 Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande

Läs mer

Engelns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Engelns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Engelns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Carina

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Rapport Projekt Mångfald på familjerådgivning och familjecentral

Rapport Projekt Mångfald på familjerådgivning och familjecentral Rapport Projekt Mångfald på familjerådgivning och familjecentral Projekt Mångfald på familjerådgivning och familjecentral Projekt Mångfald på familjerådgivning och familjecentral är ett ettårigt projekt

Läs mer

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande Rocknebyskolan-förskola Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Gemensam för alla verksamhetsformer Burock 710.20-1 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Bitr.rektor,

Läs mer

Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen.

Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen. Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen. (Mottagandets policy och praktik rekommendationer och åtgärdsområden, red Henry Ascher, Lotta Melander, Mirzet

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Fasanens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Fasanens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Fasanens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN Det här dokumentet innehåller en beskrivning av hur Visättraskolans elevhälsoteam är uppbyggt samt en beskrivning elevhälsoteamets fokusområden inför läsåret 2014/2015. Innehåll

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Bakgrund Många barn föds in i en ogynnsam livssituation. Detta då deras föräldrar har problem som hämmar deras förmåga att på ett tillfredsställande sätt svara upp mot sina barns behov av omvårdnad och

Läs mer

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Kållekärr och Långekärrs förskolor Handläggare: Pia Johnsson, förskolechef Datum: 2015-04-13 Verksamhet: Förskola Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Barnhälsoplan Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. 1 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. ProAros vision: Alltid bästa möjliga möte. Definitioner: Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av

Läs mer

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05 U 2009: 05 Carl-Anders Ifvarsson, utredare Eva Edström Fors, huvudsekreterare Eva-Lotta Eriksson, sekreterare Somia Frej, sekreterare Karin Månsson, sekreterare, jurist Uppdrag i utredningen kartläggning

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Montessoriförskolan Småfrönas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Montessoriförskolan Småfrönas plan mot diskriminering och kränkande behandling Montessoriförskolan Småfrönas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Inledning Enligt Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn, också kallad barn och elevskyddslagen (1 april 2006), skall en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen

Läs mer

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola Handläggare: Linda Markus, förskolechef Datum: 2014-11-01 Verksamhet: Förskola Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning

Läs mer

Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola Ansvariga för planen: Malin Lilja, förskollärare och Jan-Olof Niska, förskolechef

Läs mer

Konsultation med förskola

Konsultation med förskola Konsultation med förskola När ett barn utreds och vid uppföljning av insatser behöver socialsekreterare i de flesta fall konsultera den pedagogiska kompetens som finns runt barnet. Nedanstående punkter

Läs mer

BARNHÄLSOPLAN. Plan för främjande barnhälsoarbete Förskolorna i Lugnvik/Orrviken

BARNHÄLSOPLAN. Plan för främjande barnhälsoarbete Förskolorna i Lugnvik/Orrviken BARNHÄLSOPLAN Plan för främjande barnhälsoarbete 2015-09-21 2016-05-31 Förskolorna i Lugnvik/Orrviken Förskolorna Mjölnargränd, Orrviken och Sjöängen Mål Målet är att förskolans verksamhet ska utformas

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2016-2017 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och

Läs mer

Lunnamöllans uteförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Lunnamöllans uteförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Lunnamöllans uteförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen 1 Likabehandlingsplan för förskolan 2013-08-05 Mål och vision Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt. Vi ska aktivt arbeta för att barnen ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

1 av 7 2015-02-13 08:33. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår vt15/ht15

1 av 7 2015-02-13 08:33. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår vt15/ht15 1 av 7 2015-02-13 08:33 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår vt15/ht15 2 av 7 2015-02-13 08:33 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Samtliga

Läs mer

Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola

Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola Trygghetsplanen är utarbetad av personalen vid Guldsmedens Förskola under höstterminen 2005 Reviderad våren 2009 2 Förskolan vilar

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport Dnr 400-2015:6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Ekebackens förskola belägen i Högsby kommun 1(11) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Riktlinjer för övergångar. - mellan förskola och skola 2013

Riktlinjer för övergångar. - mellan förskola och skola 2013 Sida 1 (8) 2013-12-17 Riktlinjer för övergångar - mellan förskola och skola 2013 Riktlinjer för övergångar mellan förskola och skola i Stockholms stad från 2013 Bakgrund I Stockholm är det vanligt att

Läs mer

Blåhammarens förskola

Blåhammarens förskola Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Blåhammarens förskola Tommy Lundberg 2014-06-17 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Ekonomiskt resultat 2013 och prognos 2014 Budget 2013 Bokslut, resultat

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagens förskola Läsår 2016/2017 Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 5 Främjande insatser... 6 Kartläggning... 7 Förebyggande åtgärder...

Läs mer

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten 1(6) Plan för elevhälsan Ledstjärnor för elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Inkludering innebär; Anpassning och utveckling i barnets närmiljö Fördjupade kunskaper/resurser skall

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Rapport Team Samagera

Rapport Team Samagera Torshälla stads nämnd 2016-08-19 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2016:86 Annette Johansson 016-710 70 28 Torshälla stads nämnd Rapport Team Samagera Förslag till beslut 1.

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Förskolan Regnbågens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Regnbågens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Regnbågens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig FRÄLSNINGSARMÉN VÅRSOLS FAMILJECENTER V Storgatan 21, 3 tr 553 15 JÖNKÖPING Delprojektets namn Barn i sorg Delprojektsansvarig Ann-Charlotte Jernberg Datum 2014-06-05 Sammanfattning Inledning och sammanfattning

Läs mer

Blankaholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Blankaholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Blankaholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 14/15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor.

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor. Skolans/ förskolans Värdegrunds arbete i den mångkulturella förskolan Sven-Göran Isaksson 2010-04-29 Sammanfattning; Rapporten du har framför dig handlar om värdegrundsarbete på en mångkulturell förskola.

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Emma Dahlberg,

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer