Nu finns de här barnen Rapport från KUSK-projektet i Huddinge kommun Utgångspunkter och metodologiska slutsatser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nu finns de här barnen Rapport från KUSK-projektet i Huddinge kommun Utgångspunkter och metodologiska slutsatser"

Transkript

1 1 Nu finns de här barnen Rapport från KUSK-projektet i Huddinge kommun Utgångspunkter och metodologiska slutsatser Dan Fränkel, projektledare

2 2 Inledning Projektet Kuratorstöd till nyanlända barn i förskolan KUSK pågick under tiden 1 februari 2010 tom. juli Denna rapport syftar till att lyfta fram vissa lärdomar och slutsatser av KUSK-projektet. Parallellt har Kerstin Carlén från Carlén & Werner AB utvärderat projektet. Hennes utvärderingsrapport går djupare in på process och effektutvärdering, det vill säga i vilken grad projektet uppfyllt sina mål. Den kan beställas från Barn-och utbildningsförvaltningen, RCN. KUSK-projektets övergripande syfte angavs som: Att skapa ett enhetligt och effektivt kuratorsstöd för denna grupp. Vi vill uppnå en bättre psykisk och fysisk hälsa för familjerna och underlätta vägen till integration i det svenska samhället. Vår strävan är att utveckla ett nytt och framgångsrikt arbetssätt som kan införlivas i ordinarie verksamhet (projektplanen). Det underliggande antagandet var att dessa barns behov av särskilt stöd inte var uppmärksammat av förskolepersonalen och att dessa också saknade verktyg för att stötta barnen. Även föräldrarna kunde antas behöva hjälp och föräldrarnas behov påverkade i sin tur barnen. Anpassning till den nya livssituationen och en osäkerhet på svensk syn på barn och barnuppfostran försvagar ytterligare föräldrarollen. Barnen kan vara traumatiserade och föräldrarna stå handfallna inför hur de bäst ska kunna hjälpa, speciellt som de ju själva kan bära på sviter av svåra upplevelser. Genom ett särskilt kuratorsstöd och handledning till förskolepersonalen vill vi identifiera barnens problem och kunna ge rätt stöd (projektplanen). Det är vår förhoppning att KUSK-projektets erfarenheter ska komma många andra till godo och att våra erfarenheter kan användas av dem som vill utveckla ett liknande arbete. Självklart står vi till tjänst med råd och synpunkter, för den som så önskar. Titeln på denna rapport har vi fått från en förskollärare som på en direkt fråga om projektets viktigaste resultat svarade Nu finns de här barnen! Stämmer det har vi uppnått det vi hoppades på för ett och ett halvt år sedan. Huddinge augusti 2011 Projektgruppen: Dan Fränkel, projektledare Linda Dahlström, kurator i KUSK Tara Shirwani, vik kurator i KUSK Camilla Divander, kurator mot grundskolan Bahareh Bakhshayesh, kurator mot grundskolan Gunilla Bergquist, administratör

3 3 Sammanfattande slutsatser Den övergripande slutsatsen av KUSK-projektet är att kuratorn med uppgift att stödja de nyanlända barnen i förskolan fyller en stor och viktig funktion för att: - trygga föräldrarna i mötet med det svenska samhället - öka förståelsen för migrationsproblematiken hos pedagogerna - göra det möjligt för pedagogerna att koncentrera sig på sitt arbete - genom det ovanstående bidra till familjernas integration. Vidare: - Behovet av stöd finns oavsett varför man kommit hit och under en lång tid. Vi vill använda begreppet migrationsstress för att fördjupa förståelsen av målgruppen. - Forskning visar på vikten av bra förskolor och trygga föräldrar som de viktigaste hälsofrämjande faktorerna för flyktingbarnen. - Att träffa familjen redan vid introduktionen i förskolan, att använda en ekologisk samtalsmall i stället för en strukturerad blankett, att bygga en långsiktigt förtroendefull relation till familjerna, är metoder som vi kommit fram till. - Förskolepersonalen har behov av kompetenshöjande konsultationer och fortbildning på området. - För att gruppen nyanlända inte åter ska bli osynlig krävs kontinuerlig information och fortbildningsinsatser.

4 4 Utgångspunkter i forskning Professor Anders Hjern, som studerat hur det gått för flyktingbarn som kommit till Sverige, listar ett antal skyddsfaktorer, dvs. faktorer som bidrar till en positiv utveckling: Bra skola/förskola till barnen Föräldrarna ska känna sig trygga i skolmiljön Nya sociala nätverk för familjerna En meningsfull och hanterbar tillvaro Generella åtgärder som ger lite till många är bättre än riktade åtgärder till ett fåtal. (Anders Hjern på föreläsning i Huddinge, maj 2010). Andersson m fl resonerar på ett liknande sätt i boken Mellan det förflutna och framtiden (Göteborgs universitet 2010). Föräldrarna framstår tydligt som den viktigaste hälsofrämjande faktorn för barn under asylprocessen. Samtidigt utgör barnen också en hälsofrämjande faktor för föräldrarna Antonovskys forskning om salutogena faktorer visar att en människas förmåga att se tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull och därigenom uppleva en känsla av sammanhang är starkt kopplad till hälsa och välbefinnande. För barn har föräldrarna en avgörande betydelse för att förmedla känslan av att tillvaron är begriplig Att verka för barnets bästa kräver alltså uppmärksamhet på föräldrarnas bästa i mottagandet. (s 278) Man skriver också om betydelsen av snabb skolstart och föräldrasamverkan: Vi anser att det är viktigt för asylsökande elever att utan dröjsmål får börja skola och förskola Riktad information till föräldrar liksom mer generellt om hur den svenska skolan och förskolan fungerar, är att betrakta som grundläggande förutsättningar för deras möjligheter att påverka skolgången och stödja barnen i dras skolgång. (s 283) Dr Riyadh Al-Baldawi resonerar kring begreppen migration och migrationsstress: Migration är en komplicerad, dynamisk och i vissa fall långvarig process. Mötet med en ny kultur, samhällets organisation och arbetsmarknadsstruktur kräver en anpassning från nyinflyttade individer och familjer. Anpassning och integration är svåra processer som kräver individuell beredskap, ett flexibelt socialt nätverk samt ett dynamiskt och mångfaldigt mottagande ( Migrationrelated stress and psychosomatic consequences 2003). En konsekvens av det resonemanget är att det är migrationsprocessen i sig som leder till påfrestningar, oavsett orsaken till att man flyttat. Processen kan vara långvarig, det går inte att sätta en tidsgräns för när den är avslutad. Al-Baldawi listar också ett antal psykiska och somatiska reaktioner som indikerar migrationsstress :

5 5 Psykiska och emotionella reaktioner Oro, nedstämdhet Trötthet, överkänslighet Irritabilitet Koncentrations och minnessvårigheter Sömnstörningar, mardrömmar Rädsla, panikkänsla Somatiska reaktioner Primär fibromyalgi Hyper hypotoni Mensrubbningar Spänning, huvudvärk Ökad muskelspänning Matsmältningsrubbningar ( Migration och dess verkan på individ och familjestruktur, internet) Vilka är de nyanlända? Projektet finansierades av Europeiska flyktingfonden ERF och därmed var också målgruppen definierad som Nyligen kommunmottagna flyktingar och skyddsbehövande med PUT. Här stötte vi på vårt första problem. ERF använder inte begreppet nyanlända, men i skolans värld skiljer man inte på flyktingar och människor som kommit till vårt land av andra skäl. Med nyanlända elever avses elever som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskolan, gymnasieskolan eller särskolan och som inte har svenska som modersmål och som bristfälligt eller inte alls behärskar det svenska språket. De vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållanden (Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, Skolverket 2008). Vår redovisning avser den del av det kurativa stödet som riktat sig till flyktingar. Men vi har sett att behovet är lika stort hos andra grupper av nyanlända. Ibland har vi till och med upplevt det som större. Flyktingar kan få stöd via Migrationsverket och kommunens introduktionsenhet, medan däremot personer som invandrat som arbetskraft eller anhöriga kan framstå som mer isolerade och övergivna av samhället. För det kommande arbetet vill vi därför utvidga målgruppen. Skolverkets definition fungerar dock inte heller för förskolebarn. Man kan tex. tänka sig ett barn som är fött här av föräldrar som nyligen anlänt. Vi har därför utgått från föräldrarna, i följande definition: Med nyanlända barn i förskolan avses barn vars föräldrar inte uppehållit sig mer än två år i Sverige. Föräldrarna har inte svenska som modersmål och talar bristfälligt eller inte alls svenska. Familjen vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållande. Egentligen är inte heller den definitionen heltäckande. Vi har stött på föräldrar som varit i Sverige i många år, men som drabbats av vad vi först kallade nyanländproblematik i samband med att de dels fått barn och dels konfronterats med det svenska samhällets krav, i form av förskolan. Dessutom har vi också träffat på nyanlända familjer som faktiskt pratat svenska, till exempel från Finland. Senare fann vi att nyanländproblematiken väl stämde överens med Al-Baldawis begrepp migrationsstress. Det är ett användbart begrepp som vi framöver vill använda för att fördjupa förståelsen för vår målgrupp.

6 6 Utvecklingsområden Det var speciellt inom tre områden vi ville utveckla nya metoder. Citaten nedan är ur projektplanen: Arbeta uppsökande. Det förra projektet (kuratorer i grundskolan) lärde oss att man inte kan arbeta som traditionella skolkuratorer. Man måste arbeta mer uppsökande, aktivt gå ut i klasserna eller barngrupperna, göra sig känd och skapa förtroende. Det är i det arbetet som själva inventeringen och kartläggningen av behoven sker. Handledning till förskolepersonalen Det är de som möter dessa barn dagligen och som lever med barnens och familjernas problem nära inpå sig. Förskolepersonal är ofta dåligt rustad, såväl kunskapsmässigt som mentalt, att handskas med den typen av problematik. De kan få svårt att skilja på sin yrkesroll och sin medkänsla för familjerna och följden blir att de känner sig otillräckliga och själva mår psykiskt dåligt. Handledning till personalen är därför en viktig arbetsmiljöfråga, men också något som leder till en bättre situation för barnen. Integrationsaspekten Mötena i förskolan är för många flyktingföräldrar deras enda naturliga kontakter med det svenska samhället under lång tid. Det är här de får en synnerligen konkret bild av Sverige och svensk syn på barn. Här träffar de förskollärarna som inte sällan blir nyckelpersoner i deras liv. Man behöver föra samtal där man förklarar varför och hur man ser på olika saker, varför det ser ut på ett vis i Sverige och ett annat vis i andra länder. Integration handlar om ömsesidiga möten där man kan lära av varandra. Hur gick vi till väga? Inventering Projektet började med en inventering i form av en blankett som förskolecheferna spred till alla avdelningar som man visste tog emot nyanlända. Förskolepersonalen ombads svara på hur många nyanlända barn man hade utifrån vår definition och på vilka grunder familjen kommit till Sverige. Vi frågade efter såväl flyktingar som andra nyanlända, eftersom vi förstod att personalen inte alltid hade skillnaden klar för sig. Resultatet visade 130 nyanlända barn på våra förskolor, varav 32 angavs vara flyktingar. För 26 barn angavs inget skäl, förmodligen för att personalen inte visste och inte fick tillfälle att fråga. De viktigaste slutsatserna av inventeringen var följande: - Det stora flertalet nyanlända barn på våra förskolor är inte flyktingar. 20% kom från EU-länder eller forna östblocket.

7 7 - Vid inventeringstillfället kom de flesta flyktingarna från Irak. Vi vet dock att detta kan förändras snabbt. - Förskolepersonalen hade inte vetat hur många nyanlända man hade på den egna avdelningen vilket gjorde att det tog oväntat lång tid att få in svaren. Det bekräftar en hypotes vi hade innan vi startade projektet, nämligen att detta var en tidigare osynlig grupp på förskolorna. Behovsinventering Projektgruppen återkom nu till de avdelningar som uppgivit att de haft nyanlända barn. De fick i förväg fundera på nedanstående frågor: - Vad anser du att de här barnen behöver? - Ser du att barnens föräldrar har några särskilda behov, i så fall vilka? - Är det något du ofta får frågan om att hjälpa föräldrarna med? - Har du i ditt arbete med denna målgrupp upplevt att du har behov av professionellt stöd? I så fall, vilket? Därefter diskuterades dessa frågor i personalgrupperna, tillsammans med kuratorn. Efter att hela behovsinventeringen var avslutad och analyserad återkom vi ytterligare en gång till personalgrupperna, nu för en återlämning av resultaten. Slutsatserna av behovsinventeringen: - Barnen ska känna trygghet i det nya landet både i förskolan och i hemmet. - Det avgörande är att föräldrarna känner sig trygga och får rätt och lagom mängd information. - Vi kunde se att pedagogerna redan arbetar professionellt med att få barnen att känna sig trygga i förskolemiljön. - Pedagogerna har tillgång till specialpedagogisk handledning men såg också det positiva i att kunna konsultera kurator när man har oro kring en familj. - Pedagogerna såg ett behov av att kunna hänvisa föräldrar till kurator. Flera av förskolorna önskade att kurator skulle vara med på introduktionssamtal eller uppföljningssamtal. - Pedagogerna önskade fortbildning om kulturmöten, föräldraskap och integration. - Flera pedagoger önskade föräldrautbildningar, som ett sätt för de nyanlända att förstå föräldrarollen i Sverige. Det framkom också att många pedagoger tog på sig arbetsuppgifter som gick långt över deras egentliga yrkesroll. Man hjälpte till med att skriva intyg och översätta handlingar, med att ringa till myndigheter och ge information om hur olika samhällsinrättningar i Sverige fungerar, med mera. Samtidigt ansåg man att detta tog alltför mycket tid, något som i sista hand drabbade barngrupperna. Samtal med föräldrar Deltagande i introduktionssamtal Introduktionssamtalet är det första samtalet mellan förskolans pedagoger och föräldrarna. Pedagogerna tar nödvändiga uppgifter och informerar om förskolans rutiner. Vi har sett det som en vinst att vara med vid detta tillfälle. Kuratorn överlämnar informationsfoldern (se nedan), informerar om att hon finns och vad hon kan hjälpa till med. Man påbörjar ett samtal

8 8 utifrån den ekologiska samtalsmallen (se nedan). Det gör det tydligt för föräldrarna vilken roll kuratorn har. Många föräldrar har återkommit till kuratorn efter detta samtal. Samtal utifrån ett identifierat behov Till dessa samtal har vi bjudits in sedan pedagogerna fattat oro eller på annat sätt uppfattat ett behov hos ett redan inskrivet barn. Vi har inte använt någon mall, utan föräldrarna har fått leda samtalet på så sätt att de fått berätta det de ansett viktigt. Dessa familjer har alla upplevt svåra situationer eller trauman men samtalen har haft fokus på familjernas behov i nuläget. I det första samtalet mellan kurator och föräldrar har pedagog deltagit vilket har varit värdefullt eftersom hon redan har föräldrarnas förtroende. I föräldrakontakten har vi arbetat med samtalsstöd. Vi har tillsammans kartlagt det som hänt i familjen och diskuterat vilket annat stöd de kan få i samhället. Vi har noterat att de föräldrar vi fått kontakt med på detta sätt har varit i djup kris och haft stort behov av stöd. Det är viktigt att pedagogerna lär sig känna igen krissignaler så att vi får möjlighet att komma in på ett tidigare stadium. Det är ett ämne för kommande fortbildningsinsatser. Ekologisk samtalsmall Många forskare förespråkar ett så kallat ekologiskt tillvägagångssätt vid förståelsen av flyktingbarnens utbildningsframsteg, dvs. hur de påverkas av förtrans- och post migrationsfaktorer samt av de olika omgivningarna och deras samspel. (Professor Nihad Bunar, föreläsning i Huddinge maj 2011). Termen ekologisk står här för en utvecklingspsykologisk modell där man ser individens utveckling som ett samspel med den omkringliggande miljön (se tex. Andersson: Utvecklingsekologi, Studentlitteratur 1986). Den traditionella formen av samtalsmall är utformad som en blankett med ett antal frågor och plats att anteckna svaren. Fördelen är att man ställer samma frågor till alla och att man inte glömmer någon viktig fråga. När man arbetar med flyktingfamiljer är dock nackdelarna uppenbara. Samtalet kan lätt få karaktären av en utfrågning och upplevas som obehagliga och integritetskränkande. Familjer med svåra upplevelser bakom sig vill inte alltid berätta sin historia. Vi har känt behov en semistrukturerad mall som kunnat hjälpa oss och familjen i samtalet så att föräldrarna berättar och formulerar det de vill berätta, och som samtidigt kan vara en hjälp för kuratorn i kartläggningen av familjernas behov. I enlighet med Nihad Bunars tankar tog vi fram den ekologiska samtalsmallen. Det är ingen blankett utan tre bilder: hemlandet, resan till Sverige och livet i Sverige. Varje bild rymmer ett antal frågor som man kan prata om eller, om man vill, hoppa över i samtalet. Med den ekologiska samtalsmallen kan man både göra en kartläggning och ge föräldrarna möjlighet att leda samtalet i sin egen takt. Syftet är inte att få sanningsenliga svar vid första samtalet men att skapa kontakt och förmedla att kuratorn är en person som man kan prata med om dessa frågor. I utformningen av den ekologiska samtalsmallen har vi aktivt arbetat med att såväl de nedskrivna frågorna som följdfrågor formuleras utifrån ett

9 9 jämställdhetsperspektiv och att materialet inte ska upplevas som stötande utifrån religion, kultur eller sexuell läggning. Modellen ska inte användas av pedagogerna. Förskolepedagoger har inte utbildning för denna typ av samtal och de har heller ingen beredskap för at ta hand om det som kan komma fram. Den ekologiska samtalsmallen är ett redskap i kuratorns arbete. Att arbeta förtroendeskapande Under projektets gång gick vi ifrån vår första tanke att arbeta uppsökande men när vi fått den första kontakten har vi försökt etablera en kontakt och berättat vad vi kan hjälpa till med. Ett flertal föräldrar har därefter kontaktat kuratorn och velat ha hjälp med information och praktisk hjälp. Ofta har det handlat om blanketter och kontakter med olika myndigheter. Frågor som vi kan uppfatta som små, men som för familjen är de för tillfället allt överskuggande. Genom att engagera sig i dessa frågor bygger kuratorn relationen till föräldern Samtalen börjar gradvis handla om upplevelser från hemlandet, barnuppfostran, problem i familjen med mera. Detta sätt att arbeta förtroendeskapande har stor betydelse för många nyanlända. Stöd till personalen Vi använder begreppet konsultationer i stället för handledning. Handledning ska ledas av en utbildad handledare och är en fortlöpande process över en längre tid. En konsultation är en tillfällig och avgränsad insats från en specialist. Under projekttiden har vi vid några tillfällen blivit ombedda att stötta personal på olika sätt. Det har dels varit ren information om till exempel migrationsprocessen och flyktingars rättigheter. Dels tillfällen då pedagogerna blivit berörda av familjers historia för att de fått ta del av information som blivit tung att bära. Det kan också handlat om förhållningssätt mot familjer som man vet varit utsatta för trauman. I det första fallet har kuratorn kunnat fungera som kunskapskälla. Där spelar det roll att hon är knuten till den enhet i förvaltningen som heter Resurscentrum för nyanlända inom förskola och skola (RCN) och som bl.a. har till uppgift att samla och förmedla kunskaper på detta område. I det andra fallet har hon kunnat härbärgera pedagogens oro och hjälpa till att sätta ord på det de upplever. Hon har kunnat hjälpa pedagogerna att, utifrån sina yrkeskunskaper, diskutera hur barnet bäst kan stöttas på förskolan. Hon har också kunnat hänvisa till forskning och studier kring flyktingskap, etablerande i det nya landet och förskolans roll i detta. Sammanfattningsvis kan sägas att konsultationerna har fungerat både stöttande och kompetenshöjande. Pedagogerna efterlyser själva mer fortbildning på området och det stämmer med vad vi tycker oss ha sett på förskolorna. Ett mål för fortbildningen är att man ska bli bättre på att identifiera migrationsstress och hänvisa familjen till rätt stöd. Regelbundna föreläsningar och inbjudan till olika kurser skulle kunna ordnas via RCN. Information och samverkan med andra aktörer Vi tryckte upp en kortfattad informationsfolder i kontokortsformat där det står vad vi arbetar med och hur man når oss. Foldern finns på svenska och några av de andra vanligaste språken. Vi har delat ut den till förskolorna och till personal i samband med till exempel studiedagar.

10 10 Vi har också spridit den till andra aktörer, inom och utanför kommunen, som träffar på vår målgrupp. Exempel på sådana är - SFI - Öppna förskolorna - BUP - Kommunens introduktionsenhet - Socialtjänstens individ-och familjeomsorg - Arbetsförmedlingen - Medborgarkontoret Med dessa aktörer har vi också haft givande möten där vi utbytt information. I kommunens lokala överenskommelse med arbetsförmedlingen, med anledning av den nya etableringslagen, finns en bilaga som hänvisar till KUSK-kuratorn. I Huddinge finns en lokal samverkansorganisation, Samkraft, som bland annat har till uppdrag att förebygga psykisk ohälsa bland barn och ungdomar. I samkraftgrupperna deltar även barnhälsovården och BUP. Genom Samkraft har vi knutit nya kontakter och spridit information om oss. Att vi på detta sätt fått kännedom om varandras arbetsområden och även upparbetat personkontakter har varit värdefullt. Det har underlättat för oss att hänvisa föräldrar rätt och familjer som blivit hänvisade från annat håll har fortare kunnat få förtroende för oss. Förskolans roll i integrationsprocessen Som nämndes i inledningen lade projektet stor vikt vid integrationsprocessen. Vi ville att personalens medvetenhet om sin egen roll skulle öka och att man skulle hitta arbetsformer som underlättar familjernas integration. Här vill vi lyfta fram två erfarenheter som bidragit till dessa mål: 1. Alla gör det de är bäst på. I behovsinventeringen blev det tydligt att pedagogerna ägnade mycket tid åt att hjälpa familjerna med sådant som låg utanför deras yrkesroll. De beklagade sig för oss över att tid togs från arbetet i barngrupperna. Genom kuratorns insats kan man koncentrera sig på det pedagogiska arbetet och uppnå en kvalitetshöjning som kommer alla barn till godo. Jämför Anders Hjerns tankar om verksamma skyddsfaktorer. 2. Genom det kurativa stödet blir föräldrarna tryggare i mötet med det svenska samhället. Man kan få hjälp med att ta till sig information och att förstå hur institutioner som skolan och barnhälsovården fungerar. Utöver detta måste man understryka vikten av informella kontakter. De vuxna pratar med varandra, man får nya vänner och utbyter tips och erfarenheter. Det är möjligt för förskolorna att aktivt skapa utrymme för sådana kontakter genom olika gemensamma aktiviteter, men det är inget vi studerat närmare under projektet. KomSamman KomSamman är inte en del av KUSK men vi vill ändå nämna det här, eftersom det har betydelse för integrationsarbetet. KomSamman är en mötesplats för nyanlända i alla åldrar, som RCN driver, bl.a. ihop med Kultur- och fritidsförvaltningen, Svenska kyrkan och Huddinge IF. På KomSamman erbjuds hela familjen meningsfulla aktiviteter tillsammans, man träffar andra familjer och man hittar nya

11 11 vägar ut i det svenska samhället (tex. föreningslivet). Här är just de informella kontakterna viktiga. Projektet är delvis inspirerat av Anders Hjerns tankar om vikten av nätverk och insatser som ger lite till många. Föräldrar som vi träffat genom KUSK har deltagit i KomSamman och den kurator från RCN som arbetar där har träffat nyanlända föräldrar som fått information om förskolan. Förskola-skola I projektgruppen har ingått kuratorer som arbetar mot de nyanlända barnen i grundskolan. När vi stött på familjer som haft barn i både skolan och förskolan har samma kurator arbetat med hela familjen. Vi ville att det psykosociala stödet skulle upplevas som en helhet och minimera antalet kontakter för familjerna. Det har slagit väl ut. Oftast är det skolkuratorn som först får kontakt, eftersom man fortare får plats i skolan än i förskolan. På så vis kan vi redan ha påbörjat en relation när barnet får förskoleplats. Det här arbetssättet har också gjort det möjligt att finnas med familjen vid övergången från förskola till grundskola, något som flera familjer uppskattat. Svårigheter vi stött på I ett projekt av detta slag stöter man ständigt på nya problem och svårigheter. Det är en del av projektarbetet och det är genom att vi tar oss an dessa svårigheter som arbetet utvecklas. Vi har redan nämnt problemen med att definiera målgruppen och att få veta hur många barn det faktiskt rörde sig om. Andra svårigheter och hur vi hanterat dem: - Hur får förskolepersonalen veta att vi finns? Besöken på förskolorna i samband med behovsinventeringen har medverkat till förståelsen om att KUSK finns, och vad vi kan göra. Vi har gett ut kontinuerliga nyhetsbrev och vi har förankrat KUSK i förskolechefsgruppen. Utan deras sanktion hade vi aldrig blivit insläppta på förskolorna. - Gränsdragning mot andra stödresurser. Förskolorna har ett eget stödteam där en kurator ingår. En del använder sig också av familjecentralernas kuratorer vid behov. Några pedagoger sa att det blev förvirrande och att de inte visste när de skulle anlita vem. För att råda bot på det hade vi ett möte med de övriga kuratorerna. Syftet var inte att dra upp revirgränser utan att diskutera hur vi kunde samordna våra resurser så att det blev så bra som möjligt för barnen. Självklart var alla välkomna att vända sig till oss om vi kunde hjälpa till med information. - Projektets implementering och det fortsatta arbetet. Hur säkerställer vi att vi får ärenden efter projekttiden? Vår ambition var att det skulle framgå redan på ansökningen till förskoleplats, att familjen är nyanländ. Tyvärr stötte vi på en del tekniska problem när det gällde att göra om ansökningsblanketten. Tills vidare får vi informationen från placeringsassistenterna, när de vet, annars direkt från avdelningspersonalen efter att barnet har börjat. Det kommer att kräva fortsatt marknadsföring från oss, för att inte målgruppen åter igen ska bli bortglömd.

12 Huddinge kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Resurscentrum för nyanlända inom förskola och skola (RCN) Huddinge 12

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 2014 Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 140910 Innehåll Rutiner för... 0 mottagande av nyanlända elever... 0 GRÖ NKULLASKÖLAN... 0 BAKGRUND...

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05 U 2009: 05 Carl-Anders Ifvarsson, utredare Eva Edström Fors, huvudsekreterare Eva-Lotta Eriksson, sekreterare Somia Frej, sekreterare Karin Månsson, sekreterare, jurist Uppdrag i utredningen kartläggning

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

1 av 7 2015-02-13 08:33. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår vt15/ht15

1 av 7 2015-02-13 08:33. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår vt15/ht15 1 av 7 2015-02-13 08:33 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår vt15/ht15 2 av 7 2015-02-13 08:33 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Samtliga

Läs mer

Samarbete med föräldrar till vilken nytta? Lars Erikson Örebro universitet

Samarbete med föräldrar till vilken nytta? Lars Erikson Örebro universitet Samarbete med föräldrar till vilken nytta? Lars Erikson Örebro universitet Samarbete med föräldrar Demokratiuppdrag Kunskapsuppdrag Barn/Elev Fostran Omsorg Kunskaper Förälder Lärare Lärare i år 1 3 Ibland

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret 2014-2015

Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret 2014-2015 Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret 2014-2015 Gyttorps förskola Trygghet och lek i utvecklande miljö Nora kommun Arbetsgång för kvalitetsarbetet Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet har utförts

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande Rocknebyskolan-förskola Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Gemensam för alla verksamhetsformer Burock 710.20-1 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Bitr.rektor,

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun Dessa riktlinjer anpassas till aktuell skolform Uppdaterad 2013-02-20 Innehåll Mål... 3 Syfte... 3

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Informationsmöte. Torsdag 19 februari Särö skola

Informationsmöte. Torsdag 19 februari Särö skola Informationsmöte Torsdag 19 februari Särö skola Planändring inom detaljplan S83 Del som ska upphävas Ca 1500 m2 Särö Centrum Bukärrsängs förskola Utvecklingen av antal asylsökande ensamkommande barn i

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor Dokumentinformation Mottagande och 2 (7) Mottagande

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan 2013-2015

Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 Till stöd för ledning och personal inom förskolor, förskoleklass, skolor och fritidshem i Säffle kommun Fastställd av

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Begripligt hela vägen 2012-01-01 2014-06-30 Begripligt för alla 2014-01-01 2015-06-30 www.begripligt.nu

Begripligt hela vägen 2012-01-01 2014-06-30 Begripligt för alla 2014-01-01 2015-06-30 www.begripligt.nu Begripligt hela vägen 2012-01-01 2014-06-30 Begripligt för alla 2014-01-01 2015-06-30 En röd tråd för vidarebosatta barn och ungdomar genom två år som nyanlända Projektägare: Strömsunds Kommun Projektpartner:

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten 1(6) Plan för elevhälsan Ledstjärnor för elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Inkludering innebär; Anpassning och utveckling i barnets närmiljö Fördjupade kunskaper/resurser skall

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunfullmäktige 2007 06 18 151 322 Kommunstyrelsen 2007 06 04 129 296 Arbets och personalutskottet 2007 05 28 125 279 Migrationsverket, Arbetsmarknadsförvaltningen, Invandrarservice, Socialförvaltningen,

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu

Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu www.begripligt.nu #barnimigration 2 Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu Strömsunds Kommun 12 000 invånare 5 tätorter 2005-4 % utrikesfödda 2014 - > 10 % utrikesfödda

Läs mer

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola och dygnet runt verksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

ÄLVDALEN 20150610. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun.

ÄLVDALEN 20150610. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun. Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun. 1 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 DEFINITIONER... 4 FÖRSTA MÖTET... 5 RIKTLINJER FRÅN ALLMÄNNA RÅD GÄLLANDE

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Handlingsplan för elever med skyddade personuppgifter inom gymnasium och vuxenutbildning inklusive SFI

Handlingsplan för elever med skyddade personuppgifter inom gymnasium och vuxenutbildning inklusive SFI Handlingsplan för elever med skyddade personuppgifter inom gymnasium och vuxenutbildning inklusive SFI Att tvingas leva med skyddade personuppgifter kan påverka och förändra varje del av en människas liv:

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal.

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal. Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal. Gällande från och med 2013-01-01 Rev: 2014 maj Kontaktinformation Modersmålsenheten Tanja Bozic Chef Modersmålsenheten Skolförvaltningen Besöksadress:

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Råd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen

Råd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen 2014 Råd- och Stödteamet Information från Utbildningsförvaltningen Råd- och Stödteamet (RoS) Allmänt Råd- och Stödteamet (RoS) är en gemensam stödfunktion inom Utbildningsförvaltningen i Ronneby kommun.

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Blankaholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Blankaholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Blankaholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 14/15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer