Pär Ljungqvist, Enheten för hållbar utveckling

Transkript

1 Pär Ljungqvist, Enheten för hållbar utveckling

2 Målet är att nå miljökvalitetsnormerna för vatten God ekologisk status

3 Direktiv 2000 Vattenförvaltningen Förordning om vattenkvalitet 2004 Åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2009 (Vattenmyndigheterna) Miljöbalken Bindande åtgärder

4 Kommunernas uppgift enligt åtgärdsprogrammet: Prioritera åtgärdsarbeten i förorenade områden nära vatten Ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp i områden där vi riskerar att inte nå God status Inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter Tillse att större enskilda vattentäkter som inte är kommunala har ett långsiktigt skydd Se till att miljökvalitetsnormerna beaktas vid planering och prövning Ta fram VA-plan

5 Vattenplanen Politisk styrgrupp Intern referensgrupp (tjänstemannastyrgrupp) Förvaltningschefer, näringslivskontor m.fl. Projektgrupp (utsedd tillsammans med förvaltningschefer) Extern referensgrupp (på pappret )

6 Vattenplanen Vad ska vi göra enligt åtgärdsprogram? Hur ser det ut? (nulägesanalys) Hur påverkar vi? Mål och åtgärder Vad kan vi göra?

7 Uppföljning av vattenplan från 2000 Åtgärder (status 2010) 31 % genomförda 37 % pågående 23 % ej påbörjade 9 % ej aktuella Kommunens rådighet viktig faktor. Många pågående åtgärder eller åtgärder som inte var påbörjade var inom områden där kommunen inte har rådigheten/äger frågan

8 Hur ser det ut? (status 2010)

9 Vilka är problemen? Övergödning Jordbruk Avloppsreningsverk enskilda avlopp Miljögifter Okunskap och brister i underlag Förorenade områden Dagvatten Avloppsvatten slam Bekämpningsmedel i yt- och grundvatten Fysiska förändringar 100 vandringshinder i kommunen Reglerade vattendrag Utdikade/rätade vattendrag Markanvändning intill vatten

10 Hur påverkar kommunen? Huvudman för VA Mark- och skogsägare arrenderar ut Väghållare Tillsynsmyndighet Stadsplanerare Vad kan (vill) vi göra? Remissinstans vid tillståndsprövningar osv.

11 Mål och åtgärder Övergödning Totala fosforutsläpp (kg/år) Örebro Minska utsläpp med 30 % från Skebäck Skebäck står för ca. 19 % av fosforutsläppen i Hjälmarens näravrinningsområde och ca. 10 % av de totala utsläppen i kommunen Minska utsläpp från enskilda avlopp med 40 % Tar även fram VA-plan som förväntas bidra till minskade utsläpp Jordbruket = begränsad rådighet Skog 4% Jordbruk antropogen 30% Atmosfärisk deposition 4% Öppen mark 6% Dagvatten 4% Enskilda avlopp 9% Uppskattade fosforutsläpp i Örebro kommun. Källa PLC5. Reningsverk 10% Jordbruk bakgrund 33%

12 Mål och åtgärder Skydd av dricksvatten Mål Finns vattenskyddsområde för Svartån Vattenskyddsområden skyddade enligt miljöbalken Åtgärder (flesta kvar från föregående Vattenplan) Vattenskyddsområden för Svartån. Se över vattenskyddsområden norra Bista och Glanshammar Påverka trafikverket att göra skyddsåtgärder vid vägar.

13 Mål och åtgärder Miljögifter Mål God kemisk status Utsläpp av särskilt förorenade ämnen ska upphöra Avlopp och Avfall: Utreda utsläppsfördelning hushåll/industri C-verksamheter har utfasningsplaner för utfasningsämnen Utreda mobil insamling av farligt avfall (Blir verklighet hösten 2013)

14 Mål och åtgärder Miljögifter Dagvatten 75 % av miljögifter i dagvatten leds via någon typ av reningsanläggning Riskinventering Svartån = 4 ton metaller och 23 ton olja (ska ta fram nya siffror via modellering) Dagvatten från vägar största källan av miljögifter Antas nå gamla målet att 50 % av metallerna passerar reningsanläggning (dammar)

15 Mål och åtgärder Fysiska förändringar Åtgärda minst 10 vandringshinder Skapa fler våtmarker Öka andelen skyddszoner runt vatten (ställer numer krav på det i arrendeavtal) Reglerade vattendrag ska ha flöden och flödesvariationer som är så lika opåverkade vattendrag som möjligt

16 Mål och åtgärder Plus många fler. T.ex. ska ta fram ny översvämningskartering (fick ny av MSB precis)

17 Principer och riktlinjer se vattenplanen Ska ligga till grund för verksamhetsplanering och följas upp Revideras 2015 när nytt åtgärdsprogram kommer

18 Planen finns på sök på vattenplan Pär Ljungqvist - Tfn: , par.ljungqvist@orebro.se

19 Vattenförsörjningsplan Laxå Vattenförsörjningsplan för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige i Laxå september 2011 Syftet: Upprättandet av vattenförsörjningsplanen är en del i det kommunala arbetet med att uppfylla miljömålen, gällande lagstiftning, åtaganden i vattenförvaltningen samt för att underlätta den kommunala planering. Seminarie: Planera för dricksvatten

20 Vattenförsörjningsplan Laxå Började som ett samverkansprojekt i Sydnärke 2009 Seminarie: Planera för dricksvatten

21 Vattenförsörjningsplan Laxå Hur började det? Erfarenhet av samarbete i Sydnärke i olika frågor Gemensamt behov av någon som kunde leda projektet för alla tre kommunerna Vattenfrågor som berörde flera kommuner t ex vattentäkten Norrudden i A-sund kn och Tebo reservvattentäkt i Lekeberg kn. Dricksvattenförsörjning av Mullhyttan i Lekebergs kn från Laxå. Gemensam miljöförvaltning och gemensam byggförvaltning på gång. Seminarie: Planera för dricksvatten

22 Vattenförsörjningsplan Laxå Koppling till ÖP mfl måldokument Ett underlag för hållbar utveckling Levande sjöar och vattendrag, delmål: Senast år 2009 ska vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden finnas för allmänna och större enskilda ytvattentäkter Grundvatten av god kvalitet, åtgärdsförslag: Regionala vattenförsörjningsplaner bör upprättas Åtgärdsprogrammen: Kommunerna behöver, i samarbete med länsstyrelserna, ta fram vatten- och avloppsplaner (vattenplaner = VFPL) Seminarie: Planera för dricksvatten

23 Vattenförsörjningsplan Laxå Företeelser inom kommunal vattenförsörjning: Osynlighet: Vattenförsörjningens behov syns dåligt relativt andra intressen (.. bara skruva på kranen så kommer ju vattnet. ) Brist i långsiktighet: Vattenförsörjningen jobbar mycket med akuta-halvakuta problem, resurserna räcker inte för god planering ( inte nu igen ) Teknikorienterad: Vattenförsörjningen försöker också vara strtategisk, men blir ofta tekiniskt fokuserad ( talar om det man kan och inte vad man bör ) Seminarie: Planera för dricksvatten

24 Vattenförsörjningsplan Laxå Övergripande syfte: Genom en god planering skapa förutsättningar för att på lång sikt trygga dricksvattenförsörjningen, såväl enskild som allmän försörjning Underlag till ÖP Seminarie: Planera för dricksvatten

25 Vattenförsörjningsplan Laxå Organisation av arbetet Tjänstemannastyrgrupp bestående av chefspersoner från kommunerna Arbetsgrupp Projektledare (ev.projektanställd el. konsult) VA-ingenjör Laxå Vatten AB VA-ansvarig Lekebergs kommun VA-chef Askersunds kommun Miljöchef Laxå-Askersunds Miljöförvaltning Konsult, som tillhandahöll en projektledare (trainee) Mentor och delaktig i arbetet var bl a Maria Wikström som skrivit den handbok som länsstyrelsen i Västra Götaland rekommenderar i arbetet. Seminarie: Planera för dricksvatten

26 Vattenförsörjningsplan Laxå Utgångspunkter för vattenförsörjningsplanerna Planen upprättas av SWECO tillsammans med arbetsgrupp bestående av personal från Lekeberg, Askersund, Laxå Tidsperspektiv 50 år Endast prioriterade vattenförekomster beskrivs Prioritering görs av respektive kommun Bedömning av vattenkvalitet utifrån uppgifter från respektive kommun Mål och åtgärder bestäms av respektive kommun Ingen bedömning av värde, status eller liknande av vattenanläggningar Seminarie: Planera för dricksvatten

27 Vattenförsörjningsplan Laxå Arbetsgång Seminarie: Planera för dricksvatten

28 Vattenförsörjningsplan Laxå Nuvarande vattenförsörjning - Laxå Allmänna vattentäkter och vattenverk Norrudden/Laxå vattenverk Laxå, Röfors, Hasselfors och Mullhyttan Kroa/Finnerödja vattenverk Finnerödja Unden/Tived vattenverk Sannerud Reservvattentäkter Östra Laxsjön (för Norrudden) Tebo (Lekebergs kommun) Seminarie: Planera för dricksvatten

29 Vattenförsörjningsplan Laxå Sammanställning Allmänna vattenverk Laxå Finnerödja Tived Tillhörande vattentäkt Norrudden grundvattentäkt Kroa grundvattentäkt Unden ytvattentäkt Anslutna samhällen Laxå, Röfors, Hasselfors (Laxå kn) Mullhyttan (Lekebergs kn) Finnerödja Sannerud Stora förbrukare Saknas Saknas Saknas Antal anslutna Vattenverkets dimensionerade kapacitet (m 3 /d) * 360* >20 Vattentäktens kapacitet (m 3 /d) Medeluttag vattentäkten (m 3 /d) 2600 (tillstånd) 300 (tillstånd) Seminarie: Planera för dricksvatten

30 Vattenförsörjningsplan Laxå Behov/brister Norrudden kvalitet - mangan Kroa reservvattentäkt saknas Tived reservvattentäkt saknas, VSO saknas, tillstånd saknas Seminarie: Planera för dricksvatten

31 Vattenförsörjningsplan Laxå Prioriterade vattenförekomster Prioriterad dvförekomst Kommunens motiv till prioritering Unden Östersjön Östra Laxsjön Skagern Stora Trehörningen Nuvarande råvattentäkt för Sannerud. Vid kraftiga grundvattenuttag vid Norrudden vattentäkt sker s.k. inducerad infiltration av vatten från Östersjön. Nuvarande reservvattentäkt för Röfors, Laxå, Hasselfors och Mullhyttan. Vattentäkt för enskild vattenförsörjning. Kan bli aktuell som reservvattentäkt för Finnerödja. Råvattentäkt för lägergården Ösjönäs dricksvattenförsörjning. Seminarie: Planera för dricksvatten

32 Vattenförsörjningsplan Laxå Prioriterade vattenförekomster Prioriterad dvförekomst Kommunens motiv till prioritering Finnerödjaåsen, Finnerödjaområdet Finnerödjaåsen, Ullsandsmo området Vattentäkt för Finnerödja (Kroa vattentäkt). Ev. reservvattentäkt för Finnerödja. Sprickzon i berg öster om Finnerödja Olshammarsåsen, Stenboda- Rockebroområdet Olshammarsåsen, Skarbyholms området Ev. reservvattentäkt för Finnerödja. Vattentäkt för Laxå, Röfors, Hasselfors och Mullhyttan (Norrudden vattentäkt). Eden Springs. Ev reservvattentäkt Laxå. Seminarie: Planera för dricksvatten

33 Vattenförsörjningsplan Laxå Hot och påverkan Prioriterade sjöar Unden Östersjön Östra Laxsjön Skagern Stora Trehörningen Hot och påverkan Markanvändning Låg Låg Låg Måttlig Låg Bebyggelse Låg Låg Måttlig Måttlig Låg Avlopp Låg Låg Måttlig Hög Låg Väg och järnväg Låg Måttlig Måttlig Låg Låg Förorenade områden Låg Låg Låg Hög Låg Miljöfarlig verksamhet Låg Låg Låg Hög Låg Seminarie: Planera för dricksvatten

34 Vattenförsörjningsplan Laxå Hot och påverkan Prioriterade grundvattenförekomster Finnerödjaåsen, Finnerödjaområde Sprickzon i berg öster om Finnerödja Finnerödjaåsen, Ullsandsmoområdet Olshammarsåsen, Stenboda-, Rockebroomr Olshammarsåsen, Skarbyholmsområdet Hot och påverkan Markanvändning Måttlig Låg Låg Låg Måttlig Bebyggelse Måttlig Måttlig Låg Låg Låg Avlopp Måttlig Låg Låg Måttlig Låg Väg och järnväg Hög Hög Låg Hög Hög Materialtäkter Låg Låg Låg Måttlig Låg Förorenade områden Måttlig Hög Låg Låg Hög Miljöfarlig verksamhet Låg Låg Låg Låg Måttlig Seminarie: Planera för dricksvatten

35 Vattenförsörjningsplan Laxå Mål och åtgärder Laxå distributionsområde Ökad säkerhet för Norrudden vattentäkt Beredskap för ökande manganhalter i grundvattnet vid Norrudden vattentäkt. Beredskap för ökande bakteriehalter i inkommande råvatten från Norrudden till vattenverket. Tryggad reservvattenförsörjning till Laxå, Röfors, Hasselfors och Mullhyttan Finnerödja distributionsområde Ökad säkerhet för Kroa vattentäkt m.a.p. olyckor på väg E20 Säkerställd dricksvattenkvalitet Tryggad reservvattenförsörjning Seminarie: Planera för dricksvatten

36 Vattenförsörjningsplan Laxå Mål och åtgärder Tiveden distributionsområde Tillfredställande råvattenkvalitet Ökad säkerhet råvattenleverans Seminarie: Planera för dricksvatten

37 Vattenförsörjningsplan Laxå Rekommendationer till ÖP Finnerödjaåsen, Finnerödjaområdet. Olshammarsåsen, Stenboda-Rockebroområdet Befintliga vattentäkter i delar av vattenförekomsterna. Intressant för (framtida) vattentäktsverksamhet. Exploatering endast under förutsättning att vattenkvaliteten inte försämras. Finnerödjaåsen, Ullsandsmoområdet Intressant för framtida vattentäktsverksamhet (reserv Finnerödja). Befintliga verksamheter på grundvattenförekomsten bör inte tillåtas ökas om det kan innebära risk för vattenförekomsten. Restriktivitet avseende nybebyggelse. Olshammarsåsen, Skarbyholmsområdet, Intressant för framtida vattentäktsverksamhet (reserv Laxå). Exploatering endast under förutsättning att vattenkvaliteten inte försämras. Seminarie: Planera för dricksvatten

38 Vattenförsörjningsplan Laxå Finnerödjaåsen, Finnerödjaområdet Finnerödjaåsen, Ullsandsmo-området Seminarie: Planera för dricksvatten

39 Vattenförsörjningsplan Laxå Olshammarsåsen, Skarbyholmsområdet Olshammarsåsen, Stenboda-Rockebro-området Seminarie: Planera för dricksvatten

40 Vattenförsörjningsplan Laxå Rekommendationer till ÖP Unden Tillrinningsområdet - blivande vattenskyddsområde. Exploatering endast under förutsättning att vattenkvalitet inte försämras. Östersjön Skyddas redan Östra Laxsjön Tillrinningsområdet skyddas. Exploatering endast under förutsättning att vattenkvalitet inte försämras. Skagern Inget skydd Stora Trehörningen Tillrinningsområdet skyddas. Restriktioner avseende nybebyggelse Seminarie: Planera för dricksvatten

41 Vattenförsörjningsplan Laxå Mål och åtgärder, övrigt Följa och delta i förstudie avseende vattenförsörjning från Vättern. Ingår i målet att trygga reservvattenförsörjningen till Laxå, Röfors, Hasselfors och Mullhyttan. Seminarie: Planera för dricksvatten

42 Vattenförsörjningsplan Laxå Tack för mig! Kenneth Lantz VA- och avfallschef / VD Laxå Vatten AB kenneth.lantz@laxavatten.se , Seminarie: Planera för dricksvatten

43 Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Målet med planen är att diskutera mål, möjliga åtgärder och förslag till utformning av den reviderade planen.

44

45 Vattenplanen ska samordnas med kommunens övriga vattenarbete t.ex. VA-planeringen Dagvattenstrategi policy och planer Tillsyn och prövning Drift av verksamheten m.m.

46 Erfarenheter från Vattenplan 2006 Utvärderar resultatet av den vattenplanen 2006, Arbetar in nya förutsättningar Utgångspunkter: EU vattendirektiv Beslutat år 2000 Avrinningsområden!! Ambitioner - Höga och heltäckande Förankring Politiskt och förvaltningar, bolag..? Genomförande Koppling till resurser och rådighet Resultat - Mycket är påbörjat men inte slutfört

47

48 2006 Mälarstranden Politisk beställning Massiv utbyggnad av kommunalt VA Kommunens rådighet svag samverkan Lst. och LRF inom Greppa näringen Genomfört Dagvattenpolicyn försenad förslag finns och sänds på remiss tillsammans med vattenplan hösten 2013

49 2006 Handlingsprogram FO genomförande pågår! Giftfri miljö

50 Vattenplan Förändringar jämfört med 2006 års vattenplan Bestämmelserna om vattenförvaltning har tillkommit Statusklassificering, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram Tydligare åtgärdsfokus. Mål för vattenarbetet, beslutade miljökvalitetsnormer, MKN redan beslutade kommunala vattenrelaterade mål, kommunala hjärtefrågor (exempel Eskilstunaån). (I stort samma indelning av avrinningsområden, baseras på SMHIs indelning - inte identisk med vattenförvaltningen.)

51 Ekologisk status 2009 i vattendrag och sjöar.

52 Kemisk status 2009 i vattendrag och sjöar.

53 Grundvattenförekomster som riskerar att inte nå miljökvalitetsnormen för god kemisk status 2015.

54 Identifiera och prioritera åtgärder Identifierar möjliga åtgärder utifrån Förutsättningarna i avrinningsområdena, Problem relaterat till identifierade fokusområden, Miljöproblem. Diskutera, förankra, ta in synpunkter Urval, prioritering utifrån kriterier Spårbarhet, varför vissa åtgärder väljs.

55 Disposition, Eskilstunas Vattenplan DEL 1 Mål och åtgärder Mål för vattenarbetet Problem Åtgärder Åtgärdsprogram DEL 2 Faktadel, inventering av åtgärder Beskrivning av Eskilstunas yt- och grundvatten, Fokusområden Miljöproblem Miljöövervakning Höga naturvärden

56 Åtgärdsprogram För de föreslagna åtgärderna bör det t.ex. anges Vad som ska göras, Vad åtgärden syftar till, Vem som är ansvarig, När åtgärden ska vara genomförd, Kostnaden för åtgärden. Koppling till andra strategiska planer i kommunen

57 Miljöövervakning - åtgärder En tydligare koppling mål - åtgärder-övervakning behövs. Vattenvårdsförbundets övervakning, Kommunens övervakning, Nationell övervakning, regional övervakning Utvärdering görs av vattenvårdsförbudets övervakning i kommunen. Kontinuerlig revidering av åtgärdsprogrammet.

58 Eskilstunaån - Eskilstunas själ

59 Mål och åtgärdsområden Eskilstuna ån Vattenkvalité, förorenade sediment vandringshinder. Övergödning - (jordbruket, enskilda avlopp, avloppsreningsverk inklusive ledningsnät, ) Fysisk påverkan - Vandringshinder t ex kraftverksdammar, slussar, utdikningar sjösänkningar Miljögifter : Metallindustrier, förorenade områden, avfallstippar kemikalier Läkemedel, förorenade sediment- underlag saknas, kvicksilver ett nationellt problem) Dricksvattenförsörjning - Skydd av ytvatten/råvatten, grundvatten reservkapacitet saknas f n.

60 Mål och åtgärdsområden Främmande arter 23 nya arter signalkräfta, Sjögull, vattenpest, m fl. inom distriktet norra Östersjön Samhällsplanering Vattenfrågorna behöver tas med på ett bättre sätt i samhällsplaneringen med bland annat mer utvecklade dagvattenlösningar, strandskydd..!? Översvämningar Riskkartering, med hänsyn till stigande havsnivåer och ökad nederbördsmängder Boende vid vatten, FO områden Uppfångade våtmarksområden Skyddsvallar vid Eskilstunaån Försurning Ingen stort problem i Eskilstuna Klimatförändringarna Ger effekter inom nästa alla områden

61 Övergödning Total belastning Mälaren (Storhjälmaren Jordbr. Skog Avloppsreningsverk Enskilda avlopp Industri Dag vatten Övrigt Eskilstunaån N (ton/år) 1091 (539) 400 (277) 132 (78) 323 (116) 15 (10) 144 (1) 25 (11) 52 (46) P (ton/år) 38 (26) 20 (15) 7 (5) 4 (2) 3 (2) 0 (0) 3 (1) 1 (1)

62 Övergödning Strategier kring målskrivningen a) Reduktion av fosfor- och kväveutsläpp kg /ton per kommuninvånare? Mål för reningsverken mål i vattenplanen kontra nya miljötillstånd med skärpta krav från MÖD Enskilda avlopp -..kg/ton? Dagvatten ---- kg/ ton? eller Mål om nollvision om utsläpp / bräddning! Ledningsnätet, pumpstationer och dagvattensystem 2021! Delmål Kartläggning med start 2013/14 Åtgärdsplan 2015 Genomförande

63 Ny Dagvattenpolicy för Eskilstuna kommun Dagvattensystem ska utformas så att en så stor del som möjligt av föroreningarna avskiljs och bryts ned under vattnets väg till recipienten. Dagvatten ska hanteras som en resurs som berikar bebyggelsemiljön med avseende på upplevelser, rekreation, lek, naturvärden och biologisk mångfald. Dimensionering 10, 50 eller 100 års regn Ansvar för dagvatten Internt i kommunen och externt

64 Mål kopplade till kommunens tillsynsplanering MB Kap 9 MB Större djurgårdar kartläggs och analyseras Kap 11 - Vattenverksamhet - Eskilstuna kommun har tagit över tillsynsansvar Mål om utsläpp P/ N från markavvattning begränsas Delmål - Kartläggning - Avveckling av markavvattningsföretag Frivillig insats: Informations- utbildningsprojekt per huvudavrinningsområde avrinnings om åtgärder för att minska näringsläckaget från jordbruk och skogsbruksmark. Överförs från tidigare plan

65 Eskilstunaåns kraftverk och vandringshinder Eskilstunaån, genom Torshälla kallad Torshällaån, avvattnar Hjälmaren (22 m ö.h.) norrut till Mälaren (0,7 m ö.h.) och därvid passerar rakt igenom Eskilstuna.. Medelvattenföringen nära utloppet ur Hjälmaren är 24 m³/s - (max 100 m 3 /s) Skogstorp Tunafors wa.mp3 Faktoriholmarna Nybyån Kvarnfallet

66 Gemensamma nationella och lokala intressen Fria vandringsvägar mellan Hjälmaren och Mälaren. - Både lokal och nationell angelägenhet! - Hantering vattenkraft, slussar m. m. - Hur ser samverkan ut mellan stat och kommun? Fisktrappa i Fyrisån i Uppsala Ta vara på och kartlägg och identifiera och bevara, utveckla befintliga lokala värden t ex flodkräfta, asp..etc. Aspfiske

67 Miljögifter Förorenade områden - ca 700 objekt + sediment Handlingsplan antagen KF genomförande pågår.

68 Miljögifter Kemikalier /läkemedel Egenskaper: Biologiskt aktiva Svårnedbrytbara Ofta giftiga Ibland bioackumulerande

69 Miljögifter Avloppsreningsverken Reningsverk inte konstruerade att rena läkemedel Graden av nedbrytning i reningsverk varierar Läkemedelsrester finns kvar i renat avloppsvatten Nytt EU direktiv! om krav på mätning» 33 ämnen + Diklofenak, E1 och E22, (Östrogen)

70 Kommunernas möjligheter och rådighet att åtgärda problemen Internationellt, t.ex. kvicksilver Nationellt, t.ex. bättre lagstiftning, stöd för regionalt och lokalt arbete Regionalt, gemensamma vatten t.ex. Hjälmaren, Mälaren Kommunal planering, tillsyn och prövning - Eskilstuna har tillsyn för 9 kap och 11 kap. - Vattenverksamheter m.m. De tre första punkterna, former för samverkan och kommunikation, samordnade insatser

71 Dricksvattenförsörjning Uppdrag från förra vattenplan slutförs Vattenskyddsområden Kommunal ytvattentäkt vid Hyndevad inkl. grundvatten i Strömsholmsåsen Klart senast 2014! Skyddsområden mindre vattentäkter > 50 pe Kommunal reservvattentäkt - Arbete pågår och klart 2015 Vattenförsörjningsplan fullföljs för hela kommunen Tidshorisont :

72

73 Slutsatser - erfarenheter Hur klara vattenmyndighetens åtgärdsprogram? VATTNET FÖLJER INTE KOMMUNGRÄNSER! Rådigheten relativt liten i varje enskild kommun Samverkan nödvändig lokalt och inom regionen och länet om åtgärdsprogrammet Former för samverkan bör utvecklas bättre Vilka medel finns för olika insatser EU staten.. Hur få mest nytta av insatser (kostnadseffektivitet) Exempel på insatsområden där samverkan är nödvändig: - Minskad påverkan av kemikalier och läkemedel - Dela erfarenheter av arbetsmetodik, mål och åtgärder - Statligt stöd i form av föreskrifter, information och utbildning m.m

74 Mål och åtgärder utifrån Ekosystemtjänster I Eskilstuna vill vi ha ett fritt och levande vatten som stärker biologisk mångfald och livskvalité

75 Övergripande mål vatten I Eskilstuna ska det i alla vatten, men med särskilt fokus för Eskilstunaån, finnas bra förutsättningar för biologisk mångfald, möjligheter till bad, fiske och rekreation. Eskilstuna ska ha en långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning. Senast 2021 ska kommunens sjöar och vattendrag uppnå en god ekologisk och kemisk ytvattenstatus och kommunens grundvatten en god kemisk och kvantitativ status. Eskilstuna ska inom ramen för den samlade kommunala verksamheten arbeta för en kontinuerlig förbättring av ytoch grundvattenstatusen.

76 SLUT

77 Vattenrådets uppgift Marie Jonsson Länsstyrelsen i Örebro län Kvismare kanal. Foto: Roger Lundberg. En samlande kraft!

78 Vad är ett vattenråd? Vattenråd är lokala samverkansorgan där berörda aktörer kan mötas och diskutera fram gemensamma lösningar i vattenfrågor. Vattenråd arbetar utifrån avrinningsområden, inte administrativa gränser. Hjälmarens vattenråd= Eskilstunaåns avrinningsområde En samlande kraft!

79 Ett vattenråd fungerar som en länk mellan vattenmyndigheter/länsstyrelser och människor och organisationer. Ett vattenråd bör spegla intressena i avrinningsområdet. Ett vattenråd bör eftersträva ett helhetsperspektiv på vattenfrågor. Svartån. Foto: Mikael Nyberg En samlande kraft!

80 Vilka kan vara med? Alla intressenter i ett avrinningsområde. Sammansättningen bör speglar de lokala förutsättningarna och vattenråden strävar efter en så bred förankring som möjligt. Exempel på medlemmar i ett vattenråd: kommuner, företag, jordbruks-, skogs- och gruvnäring, fiskevattenägare, LRF, ideella organisationer, privatpersoner m.fl. En samlande kraft!

81 Vad gör ett vattenråd? Vattenrådet har stor frihet att själva välja arbetssätt, organisationsform m.m. Vattenrådet deltar i samverkan och samråd med myndigheter. Vattenrådet bidrar med förslag och synpunkter på arbetet inom vattenförvaltningen. Vattenrådet initierar/driver/deltar i åtgärdsprojekt. Vattenrådet kan vid behov bilda mindre lokala arbetsgrupper, eller grupper som jobbar med ett särskild fråga/ ett specifikt miljöproblem. En samlande kraft!

82 Exempel på aktiviteter i vattenråd Samverkansprojekt Anordna samrådsmöten Deltagande i referensgrupper Möten med LRF och Greppa näringen Föredragshållande på seminarier m.m. Anordnande av inspirationsdag Framtagande av lokala åtgärdsplaner Demonstrationer av smoltfällor, elfiske, mm. Framtagande av vattenvårdsplaner Svara på remisser från myndigheter och kommuner Granska översikts- och detaljplaner Provtagning Initiera och delta i åtgärdsprojekt Vattendragsvandringar Exkursioner Studiebesök Seminarier Deltagande på vattenrådsdagar, seminarier, föredrag, mm. Anordna studieresor för skolor Möten med kommuner/myndigheter Samverkan med andra vattenråd och organisationer Temadagar Studiecirklar Informationsinsatser Nyhetsbrev En samlande kraft!

83 Fördelar med ett vattenråd Stor bredd och lokalkunskap. Man kan ta del av varandras kunskaper och erfarenheter ökad förståelse mellan olika intressen. Alla berörda intressen får komma till tals. Intressekonflikter och problem upptäcks på ett tidigt stadium. Vattenrådens synpunkter på samråd m.m. får stor tyngd eftersom de förutsätts vara välförankrade. En samlande kraft!

84 Problem i ett vattenråd? Det tar tid att Komma igång med lokal samverkan Bygga upp ett fungerande arbetssätt Hitta sina roller Den gamla organisationen kan stå i vägen för ett nytt arbetssätt. Konflikter mellan olika intressen måste hanteras. Hitta former för att ta vara på alla intressen och sprida information nedåt i organisationen. En samlande kraft!

85 Vad innebär det att Hjälmarens vattenvårdsförbund även har blivit vattenråd? Att organisationen förutom ansvaret för samordnad recipientkontroll också tar på sig ett ansvar att arbeta med lokal samverkan inom avrinningsområdet. Att organisationen öppnas upp och alla intressenter bör ha rätt att vara med som medlemmar. Att organisationen breddar sitt arbete med vattenfrågor. Det blir vad ni/vi gör det till! Foto: Katarina Vartia En samlande kraft!

86 Hjälmarprojektet ett projekt för att minska övergödningen i Hjälmaren Hjälmaren vid Rynningeviken. Foto: Länsstyrelsen En samlande kraft!

87 Hjälmarprojektet Syftar i första hand till att minska övergödningen, men även andra miljöproblem kan bli aktuella. Samverkan! Hjälmaren/Eskilstunaåns avrinningsområde omfattar tre län och 16 kommuner. Vattenråd, företag, lantbruk, intresseorganisationer, universitet m. fl Projektet är i planeringsstadiet. Organisation Faktarapport Åtgärder Finansiering... En samlande kraft!

88 Tio i topp Sveriges största sjöar Sjö Yta (km 2 ) Status näringsämnen Vänern 5490 Hög Vättern 1888 Hög Mälaren 1084 Måttlig God Hjälmaren 463 Otillfredsställande - Dålig Storsjön (Jämtland) 456 Hög Siljan 354 Hög Torneträsk 322 Hög Hornavan 230 Hög Uddjaure 190 Hög Bolmen 184 Hög En samlande kraft!

89 Tio i topp Sveriges största sjöar med dålig status näringsämnen Sjö Yta (km 2 ) Kommun Hjälmaren 463 Arboga, Eskilstuna, Katrineholm, Vingåker, Örebro Östra Ringsjön 25 Hörby, Höör Öljaren 18 Katrineholm, Vingåker Västra Ringsjön 14 Eslöv, Höör Ymsen 13 Mariestad, Töreboda Vombsjön 12 Eslöv, Lund, Sjöbo Skedviken 8 Norrtälje Limmaren 5 Norrtälje Landsjön 5 Jönköping En samlande kraft!

90 Fosforhalt i Hemfjärden ,350 Tot-P mg/l 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 0,000 En samlande kraft!

91 Fosforhalt i Hemfjärden 2000-talet 0,100 0,090 0,080 0,070 0,060 0,050 0,040 0,030 0,020 0,010 0,000 Tot-P mg/l En samlande kraft!

92 Fosforhalt i Hemfjärden En samlande kraft!

93 Hjälmarens ekologiska status Ekologisk status (fastställd 2009) = otillfredsställande Halten näringsämnen, biologin, ljusförhållanden och syrgashalt visar samtliga otillfredsställande status. Samtliga stationer i Hjälmaren är av växtplanktonutvecklingen att döma mycket tydligt påverkade av näringsbelastning. Framtida massiva cyanobakterieblomningar är inte orimliga att förvänta sig, i synnerhet i Hemfjärden, Mellanfjärden och Östra Hjälmaren. (ur SRK årsrapport 2012) En samlande kraft!

94 Hjälmarens fosforbeting Nuvarande medelhalt: 50 µg P/l, God status: 22 µg P/l Hemfjärden 43% Mellanfjärden 56% Storhjälmaren 64% Östra Hjälmaren 66% Hela Hjälmaren 57% = ca 35 ton/år Hjälmaren, Rynningeviken. Foto: Länsstyrelsen En samlande kraft!

95 Eskilstunaån lokala beting En samlande kraft!

96 Eskilstunaån hela betinget på externa källor En samlande kraft!

97 Eskilstunaån beting utan intern belastning Hjälmaren En samlande kraft!

98 Slutsatser Hjälmaren är Sveriges 4:e största sjö viktig för yrkesfiske, rekreation, turism, vattenreglering, biologisk mångfald, mm. Mätningar visar entydigt att Hjälmaren är tydligt påverkad av övergödning situationen har inte förbättrats de senaste 10 åren. Det finns ingen sjö i Sverige av jämförbar storlek med ett lika stort beting utmaningen är att kunna minska P belastningen med ca 35 ton/år. Det råder osäkerhet om vilken betydelse interngödningen har för fosforhalterna i Hjälmaren. Åtgärder för att minska den externa belastningen på Hjälmaren kommer troligtvis inte att räcka till för att möta Hjälmarens beting även den interna gödningen kan behöva åtgärdas. En samlande kraft!

99 Många frågor kvar att lösa Organisation Samordningsansvar Finansiering Ytterligare undersökningar Vilka problem utöver övergödning ska hanteras? Källfördelning Kostnadseffektiva åtgärder Skapa engagemang Osv Vad händer om vi inte gör någonting? En samlande kraft!

100 Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt Översikt av vilka viktiga frågor som bör ingå i nästa förvaltningsplan (2015) Samråd i våras Samrådssammanställning pågår Åtgärdsprogrammet 2015 Samråd 1 nov 2014 Åtgärdsunderlag Åtgärdsbibliotek Kartläggning och analys

101 Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt Strategi för samverkan i distriktet men fokus på bl a vattenorganisationer Vattensamverkansdag 17 oktober i Västerås

102 Ökat samarbete med våra grannförbund Mälaren en sjö för miljoner Seminarieserie för kommunerna vid 5 tillfällen Övergripande kommunal vattenplanering Vatten och jordbruket Dagvatten 3 oktober i Uppsala Stor- och småskalig VA v 47 Stockholm