Litteraturöversikt. Barnperspektiv
|
|
- Gunnar Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Litteraturöversikt Barnperspektiv Hjördis Gustafsson dec
2 Litteraturöversikten om barnperspektiv i socialt arbete kompletterar två tidigare översikter från 2000 och Denna gäller litteratur utgivna mellan 2004 och 2008 och har samlats genom sökningar på Libris. I den mån det finns sammanfattningar att tillgå via Internet är dessa återgivna från sidan 8. Sökorden är: Barns bästa Barnets bästa Barnperspektiv Barnperspektivet Barns perspektiv Barnens perspektiv Barns rätt Barns rättighet Barns rättigheter Barnets röst Barnintervju Böckerna finns tillgängliga i biblioteken i Stockholmsområdet. 2
3 Innehållsförteckning Litteraturöversikt...4 ar...8 Barnombudsmannen (2004). Barnperspektiv i handikappråden...8 Barnombudsmannen (2004). Mer plats för mindre medborgare: barnperspektivet i statliga myndigheter Barnombudsmannen (2006). Röster som räknas: barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande...9 Burguete, Carina (2004). Barns rätt till personlig assistans & assistansersättning : en kartläggning och analys av utvecklingen Ejderstedt, Kerstin (2004). Barnets bästa i tvistefrågor om vårdnad, boende och umgänge...10 Gunnelbrand, Anna (2007). Barn i skuldfälla : barns rätt till en bra start i livet...11 Ingrids, Henrik (2006) Tala med barn...12 Iwarsson, Petter (2007) Samtal med barn och ungdomar : erfarenheter från arbetet på BRIS..12 Johansson, Malin (2005). Barns rätt till skadestånd vid bevittnat våld i hemmet...12 Perepelova, Daria (2008). Barnets bästa utifrån olika perspektiv. (Elektronisk resurs) Socialstyrelsen (2004). Samtal med barn i socialtjänsten
4 Litteraturöversikt * markerar att det finns en sammanfattning Barnombudsmannen (2004). Barnperspektiv i handikappråden (Elektronisk resurs)* Stockholm: Barnombudsmannen Bibl: Hjälpmedelsinstitutet. Barnombudsmannen (2004). Mer plats för mindre medborgare: barnperspektivet i statliga myndigheter 2003 (Elektronisk resurs)* Stockholm: Barnombudsmannen Bibl: Kungl. biblioteket (S); Universitetsbiblioteket. Barnombudsmannen (2004). Samtala med barn och unga Stockholm: Barnombudsmannen Bibl: Hjälpmedelsinstitutet; Kungl. biblioteket (S) Barnombudsmannen (2005). Barnets bästa: barnombudsmannens synpunkter på frågor om vårdnad, boende och umgänge Stockholm: Barnombudsmannen Bibl: Uppsala universitetsbibliotek, ILU-Biblioteket Barnombudsmannen (2006). Röster som räknas: barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande (Elektronisk resurs)* Stockholm: Barnombudsmannen Bibl: Kungl. biblioteket (S). Barnombudsmannen (2008). Från beslut till praktik : barnkonventionen i kommunala verksamheter Stockholm: Barnombudsmannen Bibl: Hjälpmedelsinstitutet. Berg Wikander, Birgitta (2006) Familjecentralen : integrerad verksamhet för barnets bäst. Stockholm: Stiftelsen Allmänna barnhuset Bibl: Kungl. biblioteket (S), Stockholms universitetsbibliotek, Biblioteket för socialt arbete Bredow, Maria von (2004). Bästa barnkommun Stockholm : Unga örnars riksförbund Bibl: Kungl. biblioteket (S). Burguete, Carina (2004). Barns rätt till personlig assistans & assistansersättning: en kartläggning och analys av utvecklingen (Elektronisk resurs)* Stockholm : Riksförsäkringsverket 4
5 Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek (H); Hjälpmedelsinstitutet. Cederborg, Ann-Christin (2006). Barns behov i centrum: perspektiv på socialtjänstens utredningsarbete när barn misstänks fara illa Linköping : FoU-centrum för vård och omsorg, Linköpings kommun. FoU-rapport. 2006:35 Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek, Biblioteket för socialt arbete Dahlstrand, Lotta (2004). Barns deltagande i familjerättsliga processer Uppsala : Juridiska fakulteten. Avhandling. Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek (H). Ejderstedt, Kerstin (2004). Barnets bästa i tvistefrågor om vårdnad, boende och umgänge (Elektronisk resurs)* Luleå : Luleå tekniska universitet/industriell ekonomi och samhällsvetenskap/rättsvetenskap. D- uppsats. Ewerlöf, Göran, Sverne, Tor & Singer, Anna (2004). Barnets bästa : om föräldrars och samhällets ansvar 5., [omarb.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek (H). Forkby, Torbjörn & Larsson, Lena (2007). Serviceinsatser inom socialtjänsten: perspektiv, inriktning och utsatta barns skydd Göteborg: FoU i Väst Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek, Biblioteket för socialt arbete Frenning Anna (2006). Barnets bästa kräver resurser: om kommunernas ansvar för barn som far illa Stockholm: Rädda Barnen Bibl: Uppsala universitetsbibliotek, ILU-Biblioteket (Uilu) Gunnelbrand, Anna (2007). Barn i skuldfälla : barns rätt till en bra start i livet (Elektronisk resurs)* Luleå: Luleå tekniska universitet/industriell ekonomi och samhällsvetenskap/samhällsvetenskap, D-uppsats. Gustafsson, Jan-Eric (2006). Lika rättigheter - likvärdig utbildning?: en sammanfattning av studien Barns utbildningssituation - bidrag till ett kommunalt barnindex (Elektronisk resurs) Stockholm: Rädda barnen, cop. Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek (H). Gustavsson Holmström, Marie (2004). Områdesanknutna socialsekreterare : delutvärdering av projektet Barns och ungdomars bästa 5
6 Linköping: Centrum för kommunstrategiska studier Bibl: Lunds universitet bibiliotek. Hammarberg, Thomas (2006). Mänskliga rättigheter: konventionen om barnets rättigheter Sverige. Utrikesdepartementet (utgivare) Stockholm: Utrikesdepartementet. Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek (Hls). Hollander, Anna, Nygren, Rolf & Olsen, Lena (2004). Barn och rätt: bidrag från forskarkolleger tillägnade Åke Saldeen Uppsala: Iustus Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek, Biblioteket för socialt arbete Holmsen, Merete, Lindelöf, Inger & Midthun, Kjell E (2005). Samtalsbilder : en väg till kommunikation med barn Lund: Studentlitteratur Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek. Holmsen, Merete, Lindelöf, Inger & Midthun, Kjell E (2007). Samtalsbilder och teckningar : samtal med barn i svåra situationer Lund: Studentlitteratur, Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek, Biblioteket för socialt arbete Hylander, Ingrid (2004). Utvärdering av familjestödjande åtgärder Linköping: Centrum för kommunstrategiska studier Bibl: Kungl. biblioteket (S). Ingrids, Henrik (2006) Tala med barn (Elektronisk resurs)* Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet Bibl: Hjälpmedelsinstitutet. Iwarsson, Petter (2007) Samtal med barn och ungdomar : erfarenheter från arbetet på BRIS Barnens rätt i samhället* Stockholm: Gothia : 2007 Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek (H), Biblioteket för socialt arbete Johansson, Malin (2005). Barns rätt till skadestånd vid bevittnat våld i hemmet (Elektronisk resurs)* Luleå: Luleå tekniska universitet/industriell ekonomi och samhällsvetenskap/samhällsvetenskap, C-uppsats Ohlsson, Ann-Margreth (2007). Barns berättelser om socialtjänstens utredningar : samtal mellan socialsekreterare och barn Malmö: Länsstyrelsen i Skåne län 6
7 Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek, Biblioteket för socialt arbete Perepelova, Daria (2008). Barnets bästa utifrån olika perspektiv (Elektronisk resurs)* Luleå: Luleå tekniska universitet/industriell ekonomi och samhällsvetenskap/samhällsvetenskap, C-uppsats. Socialstyrelsen (2004). Samtal med barn i socialtjänsten* Stockholm: Socialstyrelsen Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek, Biblioteket för socialt arbete Söderström, Bengt (2004). Boken om det som hände: ett metodinslag i samtal med små barn som utsatts för sexuella övergrepp Stockholm: Barn- och ungdomspsykiatri, Mottagning Vasa, Stockholms läns sjukvårdsområde, Bibl: Kungl. biblioteket (S). 7
8 ar Barnombudsmannen (2004). Barnperspektiv i handikappråden Stockholm: Barnombudsmannen, 2004 Barnombudsmannen genomförde hösten 2003 en enkätundersökning bland handikappråden i samtliga kommuner och landsting. Syftet med undersökningen var att få en aktuell bild av i vilken utsträckning som handikappråden bevakar barns och ungas rättigheter. Undersökningen ville även ge svar på hur handikappråden är placerade i sina organisationer och om barn och unga omnämns i rådens styrdokument. Rådens sammansättning var även av intresse i denna undersökning. Vår undersökning visar att handikappråden i landstingen är närmare knutna till sin styrelse än handikappråden i kommunerna. Barnombudsmannen anser att handikappråden bör placeras så centralt som möjligt i såväl kommuner som landsting. Undersökningen visar att barn och unga alltför sällan omnämns i instruktionerna till handikappråden. Barnombudsmannen anser att ett barnperspektiv bör genomsyra all verksamhet inom kommuner och landsting såväl på övergripande nivå som på verksamhetsnivå. De lokala handikapplanerna samt instruktionerna för handikappråden bör därför innehålla ett tydligt barnperspektiv. Handikappråden består företrädesvis av personer mellan 50 och 65 år och av representanter för Synskadades riksförbund och De handikappades riksförbund. Frågor som rör barns och ungas situation behandlas sällan av råden. Endast 25 procent av råden har behandlat flera barnfrågor under 2002 och Det är sällan råden hämtar in synpunkter genom direktkontakter med barn och unga som har funktionshinder. Vanligtvis hämtas synpunkter in via föräldrar eller representanter för de handikapporganisationer som deltar som ledamöter i råden. Barnombudsmannen anser att barn och unga bör ges möjlighet att företräda sig själva och att en föryngring av handikappråden bör ske. Ett sätt att gå tillväga är att direkt fråga ungdomsorganisationerna om vad de tycker. Barnombudsmannen anser vidare att det finns skäl att se över formerna för handikappråden för att skapa goda förutsättningar för ungdomsorganisationers representation. Genom att till exempel skapa särskilda handikappråd för barn och unga skulle det finnas ökade möjligheter att framföra egna krav till handikappråden eller direkt till kommuner och landsting. Barnombudsmannen anser slutligen att handikappråden bör utveckla samarbetet med till exempel elevråd och ungdomsråd samt verka för att barn och unga med funktionshinder finns representerade i ungdomsråden och elevråden. Barnombudsmannen (2004). Mer plats för mindre medborgare: barnperspektivet i statliga myndigheter 2003 Vid tre tillfällen, 1998, 2001 och 2003, har Barnombudsmannen genom enkäter ställt frågor till myndigheter på en övergripande nivå om barnkonventionens genomförande. Enkätfrågorna har i 8
9 allt väsentligt varit desamma vid de tre undersökningstillfällena. Bland de 88 myndigheter som besvarat 2003 års enkät återfinns 66 myndigheter som deltog i undersökningen också Dessa förhållanden bidrar till att undersökningsresultaten ger en förhållandevis fyllig bild av utvecklingen. Redovisningen är indelad i olika delar som i tur och ordning behandlar: myndigheternas bedömning av barnkonventionens relevans för deras verksamhet, framgångsfaktorer för barnkonventionens genomförande, ett antal krav på arbets- och beslutsprocesser som följer av barnkonventionen och slutligen ett avsnitt om Barnombudsmannens arbete. En antalsmässig redovisning av hur svaren fördelar sig på olika frågor och svarsalternativ redovisas i bilaga 1. Ett övergripande intryck från enkätundersökningen är att den utveckling av barnkonventionsarbetet som var målet för den nationella strategin har uteblivit i stora delar av statsförvaltningen. Vid utvärderingen av enkäten 2001 var en av slutsatserna att det på ledningsnivå i myndigheterna inte fanns förankring för genomförandet av barnkonventionen. Det intrycket kvarstår också efter en analys av 2003 års undersökning. Det är endast 27 av de 88 myndigheterna som har informerat personalen eller genomfört utbildningar om barnkonventionen. Bland dessa 27 myndigheter återfinns 6 av landets 21 länsstyrelser. Myndigheter som har verksamhet som berör medborgarna ser ändå inte barn och unga som målgrupp. Det är uppenbart att det finns ett positivt samband mellan uppdrag i regleringsbrev och graden av intern dialog om barnkonventionen i en myndighet. Det finns också ett samband mellan uppdrag i regleringsbrev, intern dialog och erfarenhetsutbyte med andra. En fjärdedel av myndigheterna gör någon form av barnkonsekvensanalyser, men bara en av dem enligt en fastställd modell som dokumenteras. I undersökningen 2001 uppgav tre myndigheter att de följde en modell och dokumenterade analyserna. Två myndigheter gör barnkonsekvensanalyser vid budgetbeslut men ingen myndighet gör särskilda barnbokslut för att visa hur stora resurser som avsatts för barn och unga. Barns möjlighet till inflytande är inte välutvecklat. Majoriteten av myndigheterna bereder inte barnet möjlighet att höras i enskilda ärenden som berör det. Det är uppenbart att det krävs fortsatt stöd och tydliga styrsignaler för att arbetet med införandet ska bli framgångsrikt. Även om den bild av utvecklingen som framträder i undersökningen inte är så positiv som man kan önska finns det information som kan läggas till grund för ett fortsatt offensivt arbete från Barnombudsmannen och andra. Det verkar finnas ett positivt samband mellan att man genomfört utbildningsinsatser och att man anser sig behöva fortsatt stöd i arbetet. Utbildning är en av framgångsfaktorerna för barnkonventionens realiserande och det är ofta med den man börjar när man bestämt sig för att tydliggöra barnperspektivet i verksamheten. Arbetet med att införa ett barnperspektiv är en process som ibland har sin startpunkt i rent ointresse eller i bristande kunskap. Processen fortskrider med någon form av ahaupplevelse och landar i en insikt om att barnperspektivet har kommit för att stanna och därmed blivit en fråga som man måste fortsätta att arbeta aktivt med. Ansvaret för att genomföra barnkonventionen ligger på myndigheterna själva. Barnombudsmannens uppgift är att ge stöd i olika former. Allteftersom myndigheternas kunskap på området ökar ställs allt högre krav på Barnombudsmannens medverkan. Vi ska vara expert i frågor som rör barnkonventionen och möta en rad experter på olika verksamhetsområden för att tillsammans arbeta för att barnperspektivet ska få genomslag i verksamheten. Barnombudsmannen (2006). Röster som räknas: barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande. Barnombudsmannens årsrapport Stockholm: Barnombudsmannen,
10 Ur inledningen I den här årsrapporten vill vi ge en bild av barns och ungas vilja att vara delaktiga och av hur de ser på sina möjligheter att påverka sin vardag och närmiljö. Underlaget har vi fått dels genom en enkätundersökning bland våra kontaktklasser, dels genom möten och intervjuer med barn och unga. I årsrapporten ger vi även en beskrivning av hur vi uppfattar läget när det gäller arbetet med barnkonventionen i kommuner, landsting och regioner. Dessa uppgifter har vi inhämtat genom en enkät till samtliga kommuner, landsting och regioner under hösten Vår beskrivning bygger på deras egna svar. Vi lyfter även fram några av de metoder och arbetssätt som kan fungera som verktyg i arbetet med att bli bättre på att leva upp till barnkonventionen. Vi beskriver dessutom några av de lärande exempel vi har mött under året. Burguete, Carina (2004). Barns rätt till personlig assistans & assistansersättning : en kartläggning och analys av utvecklingen (Elektronisk resurs). Stockholm: Riksförsäkringsverket. Ur sammanfattningen Av samtliga barn och unga, 0 22 år med personlig assistans och assistansersättning, är ungefär 40 procent flickor och 60 procent pojkar. Skillnaderna mellan antal flickor och pojkar är som mest framträdande bland barnen och ungdomarna i personkrets 11. Flickor i personkrets 32 har fler timmar än pojkarna i samma personkrets. Vetenskapliga analyser som förklarar skillnaderna mellan flickor och pojkar är knapphändiga. Därför är det också tänkbart att skillnaderna i vad beträffar antal barn och antal beviljade timmar för flickor och pojkar är naturliga. Kunskap behövs om flickors och pojkars funktionshinder, både förekomsten av funktionshinder samt hur funktionshindret yttrar sig. Studien visar att antalet barn i 0 6-årsåldern med personlig assistans och assistansersättning drastiskt minskat. Även andra insatser enligt lagen 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har minskat för denna grupp barn. Minskningen av antalet barn i 0 6-årsåldern kan delvis förklaras av att det totala antalet barn i den aktuella åldersgruppen minskat. Även olika lag- och regeländringar har troligen haft en inverkan på antalet barn med personlig assistans och assistansersättning. För att undvika icke avsedda effekter för barn på grund av regeländringar måste värdet av barnkonsekvensanalyser före lag- och regeländringar betonas. Som ett led i regeringsuppdraget har Riksförsäkringsverket granskat ärenden där Försäkringskassan utrett barns behov av assistansersättning. Studien är en totalundersökning av samtliga nybeviljade ärenden för 9- och 10-åringar under tidsintervallet januari 1999 till juni Granskningen visar att tillämpningen inte är likformig i fråga om bedömningen av barns behov. Avsaknad av enhetlighet återfinns bland annat avseende beräkningen av antalet timmar, hur timmarna ska viktas i förhållande till annat samhällsstöd och vad som ska ingå i föräldraansvaret. Mot denna bakgrund framgår det tydligt att Försäkringskassan behöver ytterligare stöd och vägledning från Riksförsäkringsverket för att på ett likformigt sätt bedöma behoven och därmed rätten till assistansersättning. Av studien framgår diskrepans mellan kommunens och Försäkringskassans bedömningar. Kommun och försäkringskassa litar inte i alla lägen på var andras utredningar. Ejderstedt, Kerstin (2004). Barnets bästa i tvistefrågor om vårdnad, boende och umgänge (Elektronisk resurs). D-uppsats. 10
11 Luleå: Luleå tekniska universitet/industriell ekonomi och samhällsvetenskap/rättsvetenskap Vad har barn i Sverige för rättigheter idag och vad har föräldrar för skyldigheter gentemot sina barn? Ska föräldrar skiljas eller ska de stanna kvar för barnens skull? När familjer splittras är det ofta barnen som blir de största förlorarna, för att föräldrar inte kan komma överens. Ska det verkligen vara så? Lagstiftningen har de senaste årtiondena förbättrats och går fortfarande i positiv riktning inom detta område, bl.a. beroende på att separationer inom familjer har blivit allt vanligare och att samhällsutvecklingen har förändrats. Detta har i sin tur har lett till att barn mer än tidigare blivit mer uppmärksammade på grund av att allt fler människor i samhället blivit medvetna om barns situation. Barnets bästa är ett begrepp som allt mer har hamnat i fokus i dagens samhälle. Vad detta begrepp innebär diskuteras i uppsatsen utifrån olika synvinklar med utgångspunkt i föräldrabalken och FN:s konvention om barnets rättigheter. Där regleras detta för att barn skall få bästa möjliga uppväxt till ett tryggt och tillfredställande liv. Begreppet barnets bästa har inte en och samma innebörd, utan är beroende av olika omständigheter i varje enskilt fall. Det bästa sättet att lösa frågorna om vårdnad, boende och umgänge är att föräldrarna själva kommer fram till en lösning. För det fall de inte gör det, finns samarbetsavtal att tillgå, för att hjälpa föräldrarna att nå en lösning. En sista utväg är att tvisten går till domstol. Denna uppsats tar upp barnets bästa vid vårdnad, boende och umgänge. Den tar inte upp situationer där det förekommer våld och andra missbruk mellan föräldrar eller mellan barn och föräldrar. Gunnelbrand, Anna (2007). Barn i skuldfälla : barns rätt till en bra start i livet (Elektronisk resurs). Luleå: Luleå tekniska universitet/industriell ekonomi och samhällsvetenskap/samhällsvetenskap, D-uppsats. Året 1995 ändrades reglerna i föräldrabalken som reglerar förmyndarskap för barn. Genom ändringen så tillfaller automatiskt, om inget annat sägs, förmyndarskapet till vårdnadshavaren. Detta innebär att vårdnadshavarens ställning stärktes genom att exempelvis alla barnets konton skall vara tillgängliga för vårdnadshavaren. Men i vissa fall, bland annat om barnet skall skuldsättas, så skall överförmyndaren kontaktas. Syftet med denna framställning var att utreda rättsläget i föräldrabalken och utsökningsbalken med hjälp av traditionell juridisk metod. I slutdiskussionen kommer jag att belysa ämnet utifrån olika aspekter för att sedan komma med egna idéer och förslag till ändring i dagens gällanderätt. En huvudtanke bakom ändringarna i föräldrabalken var att vårdnadshavaren vill barnet sitt bästa. Trots detta så skuldsätts barn, år 2003 var det 5700 barn registrerade i kronofogdemyndighetens register för en skuld på totalt kronor. Denna siffra är anmärkningsvärt hög med tanke på att vi i dagsläget har en lagstiftning som skall motverka att barn skuldsätts. 11
12 Ingrids, Henrik (2006) Tala med barn (Elektronisk resurs). Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet Att samtal med barn är en svår konst, poängteras mer eller mindre tydligt i nästintill alla studier inom ämnet. För att behärska samtalet med barn krävs i många sammanhang både teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet. Samtidigt finns det kanske en risk i att låta svårigheterna bli så stora att de avskräcker. När barn skall höras i samband med till exempel brottsmål eller fosterhemsplaceringar är samtalen svåra och kraven på de vuxna utredarna mycket stora. Men enligt Barnkonventionen skall barn höras i alla de frågor som berör dem och det behöver inte enbart vara komplexa och komplicerade sammanhang och situationer som behöver utredas. Det är viktigt att komma ihåg att även mindre frågor, som färgen på en rullstol, kan vara av största betydelse för det enskilda barnet. Den här korta redogörelsen har lyft fram några av de mer grundläggande problemen i barnsamtalet och pekat på några möjliga sätt att hantera dem. Genom förberedelser, frågetekniker och förståelse för hur barn minns, tänker och formulerar sig kan barnet vara en kompetent samtalspartner. Men kanske bör man framförallt att komma ihåg att barns möjlighet att komma till tals ytterst beror på huruvida det finns vuxna som vill lyssna på vad det har att säga. Iwarsson, Petter (2007) Samtal med barn och ungdomar : erfarenheter från arbetet på BRIS Barnens rätt i samhället. Stockholm: Gothia: 2007 En bok om samtalsmetodik för dig som någon gång, ibland eller dagligen möter barn och ungdomar i sammanhang där man pratar om viktiga saker i livet. Erfarenheter från arbetet på BRIS är utgångspunkt för boken men innehållet kan generaliseras till samtal inom nästan vilket sammanhang som helst. Som läsare får man konkreta verktyg, ett förhållningssätt, för samtal med barn och ungdomar. Boken ger också reflektioner och en fördjupad insikt om vad samtal med barn är och gör med oss själva. En röd tråd i boken är hur vi kan omsätta de salutogena begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i samtal med barn. Johansson, Malin (2005). Barns rätt till skadestånd vid bevittnat våld i hemmet (Elektronisk resurs). Luleå: Luleå tekniska universitet/industriell ekonomi och samhällsvetenskap/samhällsvetenskap, C-uppsats Med hjälp av den klassiska juridiska metoden har jag i arbetet först undersökt barns möjligheter att i dagsläget få skadestånd vid bevittnat våld i hemmet. Här visade det sig att barn teoretiskt sett borde ha stora möjligheter att erhålla ersättning i de fall skadorna är medicinskt påvisbara. I praktiken förhåller det sig dock annorlunda. Endast i ett fåtal fall har bland annat Brottsoffermyndig- 12
13 heten betalat ut ersättning till barn som bevittnat när mamma blivit slagen. Enligt min undersökning har inte några fall prövats av högsta instans. Beträffande utbetalt skadestånd till en misshandlad mamma har jag även undersökt om, och i så fall i vilken utsträckning, mamman fått högre ersättning om barnet bevittnat händelsen. Här visade det sig att det finns några fall där man betalat ut både högre ersättning och utdömt högre straff till gärningsmannen när ett barn blivit vittne till t ex en misshandel. Vidare har i arbetet tyngd lagts vid att studera barns framtida rätt att få skadestånd efter tänkbara lagförändringar. Förändringar behövs eftersom barn idag inte får ersättning i den utsträckning som Brottsoffermyndigheten, Justitiedepartementet m fl. vill, bland annat utgår inte någon kränkningsersättning då kravet på att barnet skall vara direkt utsatt, inte är uppfyllt. Det har föreslagits diverse tänkbara lösningar bland annat att man skulle kunna införa en tydligare skadeståndsrättslig reglering för barn i skadeståndslagens 5:e kapitel. Förslag om införande av en rätt till ersättning för barn i brottsskadelagen är en väg för att lyfta fram barnets situation, en annan att utvidga misshandelsbrottet i brottsbalken. Oavsett vilka åtgärder man bestämmer sig för att vidta återstår det bara att invänta och se resultaten i praktiken. Förhoppningsvis kommer i framtiden fler barn än idag att få ekonomisk upprättelse och slippa leva i den förfärliga vardag som många barn faktiskt tvingas göra. Perepelova, Daria (2008). Barnets bästa utifrån olika perspektiv. (Elektronisk resurs). Luleå: Luleå tekniska universitet/industriell ekonomi och samhällsvetenskap/samhällsvetenskap, C-uppsats. Barnkonvention som präglas av idén om barnets bästa har fått stort gensvar i många länder. Dokumentet har ratificerats av alla världens stater utom USA och Somalia och därmed fick idén om barnets bästa och barnets rättigheter rättens stöd. Syftet med uppsatsen är en granskning av vad barnets bästa innebär, hur barnets bästa ses utifrån olika internationella och nationella perspektiv, vad domstolarna anser med barnets bästa och hur barnperspektivet tolkas. I arbetet användes juridisk metod och en jämförelse av begreppet barnets bästa i Sverige och Ryssland. Varför har svenska barn fina leksaker samtidigt som ryska barnhemsbarn får klara sig på 80 öre per dag? Det viktigaste är inte att länderna ratificerat barnkonventionen utan hur den införlivats i nationella lagstiftningen. Barnets bästa som används i svensk lagstiftningen är en bättre definition än barnets intresse som finns i originaltexten i barnkonventionen och i ryska lagstiftningen. Socialstyrelsen (2004). Samtal med barn i socialtjänsten Stockholm : Socialstyrelsen, 2004 Många av socialtjänstens insatser berör barn. I svensk lagstiftning betonas barnets rätt att höras och att hänsyn ska tas till barnets vilja. Men barnets egen syn kommer inte alltid fram i socialtjänstens arbete. De skäl som uppges är att det är svårt att samtala med barn, att socialsekreterare är rädda för att skada och att de är osäkra på hur de ska tolka det barnet säger. Barnets unika kunskap om sin egen verklighet är en viktig utgångspunkt i alla beslut som rör barn. Ett barn har ock- 13
14 så rätt att få information och vara delaktigt när det fattas beslut som rör barnet. Barnets bästa ska vara vägledande och barnets egen syn ska beaktas. Det lägger ett stort ansvar på socialtjänsten. Det handlar om att bedöma och avväga vad som på kort och lång sikt är barnets bästa. Vid en konflikt ska man sätta barnets bästa före föräldrarnas. Men samtidigt måste man ta hänsyn till att barnet har starka band till sin familj. Att samtala med barn kräver särskild kompetens och erfarenhet. Samtalen måste lyhört och flexibelt anpassas till varje barn och situation. Samtalen ska på ett adekvat sätt ge barnet den information det behöver och följsamt låta det självt berätta hur det har det. Grundläggande frågor är vad som är det huvudsakliga syftet med samtalet, var det ska äga rum, om det ska ske enskilt eller tillsammans med någon närstående, vilka metoder och hjälpmedel situationen och frågeställningen kräver, hur samtalet ska användas och hur kontakten med barnet ska följas upp. Syftet med kunskapsöversikten är att inspirera, ge underlag till egna reflektioner och diskussioner i arbetslaget samt en del praktiska råd. Olika syften och sammanhang ger olika förutsättningar och olika slags samtal, med delvis varierande metoder. Oavsett villkoren i övrigt ska samtal med barn ge röst åt barnen, göra dem delaktiga, informera, synliggöra och stärka dem. Barnet måste också få veta vad samtalet ska syfta till och hur det som barnet berättar kan komma att användas. Kunskapsöversikten tar upp olika syften med samtal med barn, förutsättningar och eventuella konsekvenser av sådana samtal. Vidare behandlas praktiska frågor kring samtalen, samtalens struktur, vägar att skapa kontakt och att inspirera barnet att berätta om sin tillvaro och sina tankar. 14
15 15
Alla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merINNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3
Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande
Läs merPOLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN
POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00
Läs merVälkommen till Barnrätt i praktiken
Välkommen till Barnrätt i praktiken Barnrätt i praktiken, Barnrättsdagarna 24-25 april 2018 Tisdag 24 april, Pass 1 13.15-15.30, Med barnkonventionen som karta och kompass Onsdag 25 april, Pass 2 10.00-12.15,
Läs merGoran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB
Goran Ewerlof och Tor Sverne Barnets basta Om foraldrars och samhallets ansvar Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehall Fran aldre tider till vara dagar 13 Inledning 13 1734 ars lag 15 Barnlagstiftningen
Läs merGemensam plattform för utvecklingssamtal reviderad 2017
Gemensam plattform för utvecklingssamtal reviderad 2017 Beslut 160617 Reviderat 170818 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 2. Övergång till Unikum 3. Arbetsgruppens slutsats 2016 4. Samtalens syfte och upplägg
Läs merDetta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden
Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3
Läs merFörslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun
Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merTeknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Läs merKK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166
KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...
Läs merNär Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare
När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.
Läs merStrategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige
Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi
Läs merUppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet
Regeringsbeslut II:15 2016-12-20 S2016/07875/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 21006 104 22 STOCKHOLM Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter
Läs merBarnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1
Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges
Läs merRevision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning
Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Kenneth Ljung, Barnombudsmannen Tobias Bjöörn, PwC Välkomna! Presentation Barnkonventionen Revision,
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merMer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala.
A b c Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27 www.uppsala.se Förord Konventionen om barnets rättigheter sätter barnets behov
Läs merBARNKONSEKVENS- ANALYS
BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och
Läs merVÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten
Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Läs merBarnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström
Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar
Läs merUppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i kommuners och landstings verksamheter
Regeringsbeslut II:14 2016-12-20 S2011/08293/FST S2016/07874/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 STOCKHOLM Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av
Läs merInstruktion för Stockholms stads barnombudsman
Utlåtande 2015:49 RI+VI (Dnr 105-499/2015) Instruktion för Stockholms stads barnombudsman Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Instruktionen för Stockholms stads barnombudsman
Läs merEkuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens
Läs merBARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun
BARNETS BÄSTA Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun Antagen av Kommunfullmäktige 15 mars 2018 INNEHÅLL Ystads kommuns syn på barn Viktiga begrepp Utgångspunkter för arbetet med barnens
Läs merBARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT
BARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT Monica Gustafsson-Wallin monica.gustafsson.wallin@dll.se Strateg för barnrättsfrågor Landstinget Sörmland DAGENS AGENDA Rättighetsbaserad barnsyn Barnets rättigheter
Läs merElizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011
Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232
Läs merANALYSERAR 2004:9. Barns rätt till personlig assistans och assistansersättning. Barns rätt till personlig assistans & assistansersättning
ANALYSERAR 2004:9 Barns rätt till personlig assistans och assistansersättning Barns rätt till personlig assistans & assistansersättning en kartläggning och analys av utvecklingen 1996 2002 I serien RFV
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merBROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4
BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM SOU 2001:72 Barnmisshandel - Att förebygga och åtgärda. Slutbetänkande
Läs merHur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?
Demokratisamordnare Sundsvalls kommun Årlig demokratidag med LUPP-fokus LUPP Utbildning, BK, Demokrati. Ungt inflytande Ungdomsprojekt (jobba med delaktighet utifrån sitt intresse) Demokratiprojekt för
Läs merVåldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?
Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och
Läs merBYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen
Läs merLag (1993:335) om Barnombudsman
Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda
Läs merBarns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014
Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen
Läs merLokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508
Läs merFörsäkringskassans handlingsplan för barnrätt
Wimi FK90010_006_G VO kundfrågor 1 (5) Försäkringskassans handlingsplan för barnrätt 2015-2018 Bakgrund Riksdagen beslutade år 2010 om en nationell strategi för hur Sverige ska arbeta med barnkonventionen
Läs merBARNPERSPEKTIV Introduktionsprogram Göteborgs Stad 11 april 2018 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare
BARNPERSPEKTIV Introduktionsprogram Göteborgs Stad 11 april 2018 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare minna.torkkola@vastrahisingen.goteborg.se 1) Vad är barnperspektiv? Omsorgsperspektivet Beroende av
Läs merMöjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Läs merGemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter
Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en
Läs merPolicy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Läs merBildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Läs merUppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn
Regeringsbeslut II:3 2014-08-21 S2012/275/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn Regeringens
Läs merGranskningen. Bakgrund. Syfte. Metod. Huvudsakligt resultat
Granskningen Bakgrund KF mål att arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter ska stärkas och redovisas varje år. Riksdagens nationella strategi ska vara en utgångspunkt. Barnrådet ska bidra till
Läs merPolicy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013
Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Bullerbyns förskola Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vision... 2 Lagutrymmen /Definitioner av begrepp... 2 Utvärdera
Läs merBarns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd?
Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd? Maria Eriksson maria.eriksson@soc.uu.se Barnkonventionen till vilken nytta för socialtjänstens barn? 4 november 2009 Rasmus (10): Då dom
Läs merBARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?
BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande
Läs merBARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF
BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merFörskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare
Läs merBarntandvårdsdagar 2006 i Jönköping
Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från
Läs merHallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år
Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2017/2018 Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läs merUppdrag angående utvärdering av barnahus
Regeringsbeslut II:2 2018-01-11 S2018/00212/FST (delvis) Socialdepartementet Linköpings universitet 581 83 Linköping Uppdrag angående utvärdering av barnahus Regeringens beslut Regeringen beslutar att
Läs merHandlingsplan för arbetet med barnkonventionen i Kristianstads kommun Antagen av Kommunstyrelsen
Handlingsplan för arbetet med barnkonventionen i Kristianstads kommun 2019 Antagen av Kommunstyrelsen 2019-01-23 Innehållsförteckning Syfte...3 Utvärdering av handlingsplanen...3 Organisation, genomförande
Läs merProgram för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad
Östermalms stadsdelsförvaltning Kvalitetsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-08-24 Handläggare Carolina Bjurling Telefon: 08-50810052 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2017-09-21 Program för barnets
Läs merFrågor från Liberalerna gällande hemlöshetsrapporten svar från Socialförvaltningen
2018-01-30 1 (5) Frågor från Liberalerna gällande hemlöshetsrapporten svar från Socialförvaltningen 1. Fråga: Skillnaderna på Socialstyrelsen och Järfällas rapporter skapar en differens som kan vara intressant
Läs merBarnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter
Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,
Läs merSystematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga
Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga Maria Branting och Peter Nilsson, utredare Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Birgitta Svensson, fil. dr, universitetslektor i socialt
Läs merHandlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1
Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första
Läs merFN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I
Läs merFÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016
Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik
Läs merBarnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007
Barnombudsmannen rapporterar br2008:01 På lång sikt Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen samlar regelbundet in uppgifter från myndigheter, landsting, regioner och kommuner för att bevaka
Läs merSocialstyrelsen Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg
Socialstyrelsen Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg Kompetensrådsträff för deltagare i NKR Carina Wiström Bergstock Ann-Kristin Sandebjer 2019-03-12 Aktuellt från Socialstyrelsen Information
Läs merKAPITEL 2 Sammanfattning
KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö
Läs merDelaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Läs merTill dig som bor i familjehem
Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Ängsgården
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängsgården Innehållsförteckning Grunduppgifter... 4 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 4 Vår vision... 4 Planen gäller från och med... 4 Planen
Läs merBarnperspektiv, förstudie
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2015-09-07 Karin Selander Rev/15022 Barnperspektiv, förstudie Rapport 3-15 Barnperspektiv, förstudie Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra
Läs merBarnkonventionen föreslås bli svensk lag TILL DIG SOM ÄR FÖRTROENDEVALD
Barnkonventionen föreslås bli svensk lag TILL DIG SOM ÄR FÖRTROENDEVALD Inledning Frågor som rör barnets rättigheter förekommer allt oftare i den offentliga debatten. Inte minst mot bakgrund av att konventionen
Läs merProgram för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad
Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 171-1526/2016 Sida 1 (7) 2017-06-16 Handläggare Agneta Widerståhl Telefon: 08-508 29 445 Till Kommunstyrelsen inflytande i
Läs merMigrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26
Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26 37.5 Att utreda barn Innehållsförteckning Inledning Rättsregler och andra utgångspunkter Syftet med
Läs merTreklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017
Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef Pär-Johan Emanuelsson
Läs merBarn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun
Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun 2019-2020 Inledning Orsa ska vara en plats som barn och unga upplever som lyhörd, inkluderande och öppen under sin uppväxt, likväl som en plats som känns
Läs merÖvergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Läs merVad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1
Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Kort om Rädda Barnen Bildades 1919 Sveriges största barnrättsorganisation Medlem i Internationella
Läs merLikabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA
1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta
Läs merRiktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU
Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt
Läs merMetodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan
Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33
Läs merJämställda vårdnadsutredningar
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Avdelningen för social omsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-05-25 Handläggare Hillevi Andersson Telefon: 08-508 22 329 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merBARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN
BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Skärgårdsförskolorna 2 November 2016 VARFÖR BARNETS RÄTTIGHETER? - EN TILLBAKABLICK Rädda Barnen (Eglantyn Webb), pedagog och barnläkare Janusz Korczak och II Världskriget
Läs merSocialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 27 januari 2014
PM 2014:12 RVII (Dnr 325-1784/2013) Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 27 januari 2014 Borgarrådsberedningen
Läs merÄngstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.
Läs merHej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?
Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens
Läs merVanliga frågor om Barnkonsekvensanalys
Vanliga frågor om Barnkonsekvensanalys Fråga: Vad är det för skillnad på ett strategiskt och löpande beslut? Svar: Strategiska beslut är sådana beslut som är långsiktiga och som kommer att påverka verksamheten
Läs merRegeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att
Regeringsbeslut II:4 2017-02-16 S2017/01011/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om socialtjänstens handläggning av ärenden gällande barn som kommer till Sverige och
Läs mer#FÖR VARJE BARNS RÄTT
#FÖR VARJE BARNS RÄTT Ett diskussionsmaterial om FN:s konvention om barnets rättigheter Hej! Tack för att ni har valt att använda #ärdumed ett diskussionsmaterial som kan ligga till grund vid en träff
Läs merVärdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR
Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf
Läs merUNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST
UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST BARN- KONVEN- TIONEN Unga Örnars verksamhet vilar på alla barns lika rättigheter som FNs konvention om barns rättigheter beskriver. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989.
Läs merVerksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015
Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors
Läs merGrundsärskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Grundsärskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018-01-01-2018-12-31 Innehållsförteckning Grunduppgifter 2 Kartläggning 2 Åtgärder för främjande av lika rättigheter och möjligheter 3
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
1(9) Utbildningsförvaltningen 2019-02-20 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Inkluderande jämställdhetsplan 2019/2020 Post Box 500, 343 23 Älmhult. Besök Stortorget 1, Älmhult. Telefon
Läs merPlan mot diskriminering & kränkande behandling 2019
Plan mot diskriminering & kränkande behandling 2019 LILJEBACKENS FÖRSKOLA Bakgrund och syfte: den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder. Lagändringen innebär att
Läs merVilket ä r Ditt/Ert fö rstä steg efter den hä r dägen? Hur gä r Du/Ni vidäre?
hä r dägen? Hur gä r Du/Ni vidäre? Ö-viks kommun, Folkhälsoutveckling Vi har kommunövergripande barn och ungdomspolicy och- strategi sedan oktober 2014. Nu är vi i det läget att ta fram åtgärdsplaner som
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs
Läs mer