Litteraturöversikt. Barnperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Litteraturöversikt. Barnperspektiv 2004-2008"

Transkript

1 Litteraturöversikt Barnperspektiv Hjördis Gustafsson dec

2 Litteraturöversikten om barnperspektiv i socialt arbete kompletterar två tidigare översikter från 2000 och Denna gäller litteratur utgivna mellan 2004 och 2008 och har samlats genom sökningar på Libris. I den mån det finns sammanfattningar att tillgå via Internet är dessa återgivna från sidan 8. Sökorden är: Barns bästa Barnets bästa Barnperspektiv Barnperspektivet Barns perspektiv Barnens perspektiv Barns rätt Barns rättighet Barns rättigheter Barnets röst Barnintervju Böckerna finns tillgängliga i biblioteken i Stockholmsområdet. 2

3 Innehållsförteckning Litteraturöversikt...4 ar...8 Barnombudsmannen (2004). Barnperspektiv i handikappråden...8 Barnombudsmannen (2004). Mer plats för mindre medborgare: barnperspektivet i statliga myndigheter Barnombudsmannen (2006). Röster som räknas: barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande...9 Burguete, Carina (2004). Barns rätt till personlig assistans & assistansersättning : en kartläggning och analys av utvecklingen Ejderstedt, Kerstin (2004). Barnets bästa i tvistefrågor om vårdnad, boende och umgänge...10 Gunnelbrand, Anna (2007). Barn i skuldfälla : barns rätt till en bra start i livet...11 Ingrids, Henrik (2006) Tala med barn...12 Iwarsson, Petter (2007) Samtal med barn och ungdomar : erfarenheter från arbetet på BRIS..12 Johansson, Malin (2005). Barns rätt till skadestånd vid bevittnat våld i hemmet...12 Perepelova, Daria (2008). Barnets bästa utifrån olika perspektiv. (Elektronisk resurs) Socialstyrelsen (2004). Samtal med barn i socialtjänsten

4 Litteraturöversikt * markerar att det finns en sammanfattning Barnombudsmannen (2004). Barnperspektiv i handikappråden (Elektronisk resurs)* Stockholm: Barnombudsmannen Bibl: Hjälpmedelsinstitutet. Barnombudsmannen (2004). Mer plats för mindre medborgare: barnperspektivet i statliga myndigheter 2003 (Elektronisk resurs)* Stockholm: Barnombudsmannen Bibl: Kungl. biblioteket (S); Universitetsbiblioteket. Barnombudsmannen (2004). Samtala med barn och unga Stockholm: Barnombudsmannen Bibl: Hjälpmedelsinstitutet; Kungl. biblioteket (S) Barnombudsmannen (2005). Barnets bästa: barnombudsmannens synpunkter på frågor om vårdnad, boende och umgänge Stockholm: Barnombudsmannen Bibl: Uppsala universitetsbibliotek, ILU-Biblioteket Barnombudsmannen (2006). Röster som räknas: barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande (Elektronisk resurs)* Stockholm: Barnombudsmannen Bibl: Kungl. biblioteket (S). Barnombudsmannen (2008). Från beslut till praktik : barnkonventionen i kommunala verksamheter Stockholm: Barnombudsmannen Bibl: Hjälpmedelsinstitutet. Berg Wikander, Birgitta (2006) Familjecentralen : integrerad verksamhet för barnets bäst. Stockholm: Stiftelsen Allmänna barnhuset Bibl: Kungl. biblioteket (S), Stockholms universitetsbibliotek, Biblioteket för socialt arbete Bredow, Maria von (2004). Bästa barnkommun Stockholm : Unga örnars riksförbund Bibl: Kungl. biblioteket (S). Burguete, Carina (2004). Barns rätt till personlig assistans & assistansersättning: en kartläggning och analys av utvecklingen (Elektronisk resurs)* Stockholm : Riksförsäkringsverket 4

5 Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek (H); Hjälpmedelsinstitutet. Cederborg, Ann-Christin (2006). Barns behov i centrum: perspektiv på socialtjänstens utredningsarbete när barn misstänks fara illa Linköping : FoU-centrum för vård och omsorg, Linköpings kommun. FoU-rapport. 2006:35 Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek, Biblioteket för socialt arbete Dahlstrand, Lotta (2004). Barns deltagande i familjerättsliga processer Uppsala : Juridiska fakulteten. Avhandling. Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek (H). Ejderstedt, Kerstin (2004). Barnets bästa i tvistefrågor om vårdnad, boende och umgänge (Elektronisk resurs)* Luleå : Luleå tekniska universitet/industriell ekonomi och samhällsvetenskap/rättsvetenskap. D- uppsats. Ewerlöf, Göran, Sverne, Tor & Singer, Anna (2004). Barnets bästa : om föräldrars och samhällets ansvar 5., [omarb.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek (H). Forkby, Torbjörn & Larsson, Lena (2007). Serviceinsatser inom socialtjänsten: perspektiv, inriktning och utsatta barns skydd Göteborg: FoU i Väst Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek, Biblioteket för socialt arbete Frenning Anna (2006). Barnets bästa kräver resurser: om kommunernas ansvar för barn som far illa Stockholm: Rädda Barnen Bibl: Uppsala universitetsbibliotek, ILU-Biblioteket (Uilu) Gunnelbrand, Anna (2007). Barn i skuldfälla : barns rätt till en bra start i livet (Elektronisk resurs)* Luleå: Luleå tekniska universitet/industriell ekonomi och samhällsvetenskap/samhällsvetenskap, D-uppsats. Gustafsson, Jan-Eric (2006). Lika rättigheter - likvärdig utbildning?: en sammanfattning av studien Barns utbildningssituation - bidrag till ett kommunalt barnindex (Elektronisk resurs) Stockholm: Rädda barnen, cop. Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek (H). Gustavsson Holmström, Marie (2004). Områdesanknutna socialsekreterare : delutvärdering av projektet Barns och ungdomars bästa 5

6 Linköping: Centrum för kommunstrategiska studier Bibl: Lunds universitet bibiliotek. Hammarberg, Thomas (2006). Mänskliga rättigheter: konventionen om barnets rättigheter Sverige. Utrikesdepartementet (utgivare) Stockholm: Utrikesdepartementet. Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek (Hls). Hollander, Anna, Nygren, Rolf & Olsen, Lena (2004). Barn och rätt: bidrag från forskarkolleger tillägnade Åke Saldeen Uppsala: Iustus Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek, Biblioteket för socialt arbete Holmsen, Merete, Lindelöf, Inger & Midthun, Kjell E (2005). Samtalsbilder : en väg till kommunikation med barn Lund: Studentlitteratur Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek. Holmsen, Merete, Lindelöf, Inger & Midthun, Kjell E (2007). Samtalsbilder och teckningar : samtal med barn i svåra situationer Lund: Studentlitteratur, Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek, Biblioteket för socialt arbete Hylander, Ingrid (2004). Utvärdering av familjestödjande åtgärder Linköping: Centrum för kommunstrategiska studier Bibl: Kungl. biblioteket (S). Ingrids, Henrik (2006) Tala med barn (Elektronisk resurs)* Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet Bibl: Hjälpmedelsinstitutet. Iwarsson, Petter (2007) Samtal med barn och ungdomar : erfarenheter från arbetet på BRIS Barnens rätt i samhället* Stockholm: Gothia : 2007 Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek (H), Biblioteket för socialt arbete Johansson, Malin (2005). Barns rätt till skadestånd vid bevittnat våld i hemmet (Elektronisk resurs)* Luleå: Luleå tekniska universitet/industriell ekonomi och samhällsvetenskap/samhällsvetenskap, C-uppsats Ohlsson, Ann-Margreth (2007). Barns berättelser om socialtjänstens utredningar : samtal mellan socialsekreterare och barn Malmö: Länsstyrelsen i Skåne län 6

7 Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek, Biblioteket för socialt arbete Perepelova, Daria (2008). Barnets bästa utifrån olika perspektiv (Elektronisk resurs)* Luleå: Luleå tekniska universitet/industriell ekonomi och samhällsvetenskap/samhällsvetenskap, C-uppsats. Socialstyrelsen (2004). Samtal med barn i socialtjänsten* Stockholm: Socialstyrelsen Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek, Biblioteket för socialt arbete Söderström, Bengt (2004). Boken om det som hände: ett metodinslag i samtal med små barn som utsatts för sexuella övergrepp Stockholm: Barn- och ungdomspsykiatri, Mottagning Vasa, Stockholms läns sjukvårdsområde, Bibl: Kungl. biblioteket (S). 7

8 ar Barnombudsmannen (2004). Barnperspektiv i handikappråden Stockholm: Barnombudsmannen, 2004 Barnombudsmannen genomförde hösten 2003 en enkätundersökning bland handikappråden i samtliga kommuner och landsting. Syftet med undersökningen var att få en aktuell bild av i vilken utsträckning som handikappråden bevakar barns och ungas rättigheter. Undersökningen ville även ge svar på hur handikappråden är placerade i sina organisationer och om barn och unga omnämns i rådens styrdokument. Rådens sammansättning var även av intresse i denna undersökning. Vår undersökning visar att handikappråden i landstingen är närmare knutna till sin styrelse än handikappråden i kommunerna. Barnombudsmannen anser att handikappråden bör placeras så centralt som möjligt i såväl kommuner som landsting. Undersökningen visar att barn och unga alltför sällan omnämns i instruktionerna till handikappråden. Barnombudsmannen anser att ett barnperspektiv bör genomsyra all verksamhet inom kommuner och landsting såväl på övergripande nivå som på verksamhetsnivå. De lokala handikapplanerna samt instruktionerna för handikappråden bör därför innehålla ett tydligt barnperspektiv. Handikappråden består företrädesvis av personer mellan 50 och 65 år och av representanter för Synskadades riksförbund och De handikappades riksförbund. Frågor som rör barns och ungas situation behandlas sällan av råden. Endast 25 procent av råden har behandlat flera barnfrågor under 2002 och Det är sällan råden hämtar in synpunkter genom direktkontakter med barn och unga som har funktionshinder. Vanligtvis hämtas synpunkter in via föräldrar eller representanter för de handikapporganisationer som deltar som ledamöter i råden. Barnombudsmannen anser att barn och unga bör ges möjlighet att företräda sig själva och att en föryngring av handikappråden bör ske. Ett sätt att gå tillväga är att direkt fråga ungdomsorganisationerna om vad de tycker. Barnombudsmannen anser vidare att det finns skäl att se över formerna för handikappråden för att skapa goda förutsättningar för ungdomsorganisationers representation. Genom att till exempel skapa särskilda handikappråd för barn och unga skulle det finnas ökade möjligheter att framföra egna krav till handikappråden eller direkt till kommuner och landsting. Barnombudsmannen anser slutligen att handikappråden bör utveckla samarbetet med till exempel elevråd och ungdomsråd samt verka för att barn och unga med funktionshinder finns representerade i ungdomsråden och elevråden. Barnombudsmannen (2004). Mer plats för mindre medborgare: barnperspektivet i statliga myndigheter 2003 Vid tre tillfällen, 1998, 2001 och 2003, har Barnombudsmannen genom enkäter ställt frågor till myndigheter på en övergripande nivå om barnkonventionens genomförande. Enkätfrågorna har i 8

9 allt väsentligt varit desamma vid de tre undersökningstillfällena. Bland de 88 myndigheter som besvarat 2003 års enkät återfinns 66 myndigheter som deltog i undersökningen också Dessa förhållanden bidrar till att undersökningsresultaten ger en förhållandevis fyllig bild av utvecklingen. Redovisningen är indelad i olika delar som i tur och ordning behandlar: myndigheternas bedömning av barnkonventionens relevans för deras verksamhet, framgångsfaktorer för barnkonventionens genomförande, ett antal krav på arbets- och beslutsprocesser som följer av barnkonventionen och slutligen ett avsnitt om Barnombudsmannens arbete. En antalsmässig redovisning av hur svaren fördelar sig på olika frågor och svarsalternativ redovisas i bilaga 1. Ett övergripande intryck från enkätundersökningen är att den utveckling av barnkonventionsarbetet som var målet för den nationella strategin har uteblivit i stora delar av statsförvaltningen. Vid utvärderingen av enkäten 2001 var en av slutsatserna att det på ledningsnivå i myndigheterna inte fanns förankring för genomförandet av barnkonventionen. Det intrycket kvarstår också efter en analys av 2003 års undersökning. Det är endast 27 av de 88 myndigheterna som har informerat personalen eller genomfört utbildningar om barnkonventionen. Bland dessa 27 myndigheter återfinns 6 av landets 21 länsstyrelser. Myndigheter som har verksamhet som berör medborgarna ser ändå inte barn och unga som målgrupp. Det är uppenbart att det finns ett positivt samband mellan uppdrag i regleringsbrev och graden av intern dialog om barnkonventionen i en myndighet. Det finns också ett samband mellan uppdrag i regleringsbrev, intern dialog och erfarenhetsutbyte med andra. En fjärdedel av myndigheterna gör någon form av barnkonsekvensanalyser, men bara en av dem enligt en fastställd modell som dokumenteras. I undersökningen 2001 uppgav tre myndigheter att de följde en modell och dokumenterade analyserna. Två myndigheter gör barnkonsekvensanalyser vid budgetbeslut men ingen myndighet gör särskilda barnbokslut för att visa hur stora resurser som avsatts för barn och unga. Barns möjlighet till inflytande är inte välutvecklat. Majoriteten av myndigheterna bereder inte barnet möjlighet att höras i enskilda ärenden som berör det. Det är uppenbart att det krävs fortsatt stöd och tydliga styrsignaler för att arbetet med införandet ska bli framgångsrikt. Även om den bild av utvecklingen som framträder i undersökningen inte är så positiv som man kan önska finns det information som kan läggas till grund för ett fortsatt offensivt arbete från Barnombudsmannen och andra. Det verkar finnas ett positivt samband mellan att man genomfört utbildningsinsatser och att man anser sig behöva fortsatt stöd i arbetet. Utbildning är en av framgångsfaktorerna för barnkonventionens realiserande och det är ofta med den man börjar när man bestämt sig för att tydliggöra barnperspektivet i verksamheten. Arbetet med att införa ett barnperspektiv är en process som ibland har sin startpunkt i rent ointresse eller i bristande kunskap. Processen fortskrider med någon form av ahaupplevelse och landar i en insikt om att barnperspektivet har kommit för att stanna och därmed blivit en fråga som man måste fortsätta att arbeta aktivt med. Ansvaret för att genomföra barnkonventionen ligger på myndigheterna själva. Barnombudsmannens uppgift är att ge stöd i olika former. Allteftersom myndigheternas kunskap på området ökar ställs allt högre krav på Barnombudsmannens medverkan. Vi ska vara expert i frågor som rör barnkonventionen och möta en rad experter på olika verksamhetsområden för att tillsammans arbeta för att barnperspektivet ska få genomslag i verksamheten. Barnombudsmannen (2006). Röster som räknas: barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande. Barnombudsmannens årsrapport Stockholm: Barnombudsmannen,

10 Ur inledningen I den här årsrapporten vill vi ge en bild av barns och ungas vilja att vara delaktiga och av hur de ser på sina möjligheter att påverka sin vardag och närmiljö. Underlaget har vi fått dels genom en enkätundersökning bland våra kontaktklasser, dels genom möten och intervjuer med barn och unga. I årsrapporten ger vi även en beskrivning av hur vi uppfattar läget när det gäller arbetet med barnkonventionen i kommuner, landsting och regioner. Dessa uppgifter har vi inhämtat genom en enkät till samtliga kommuner, landsting och regioner under hösten Vår beskrivning bygger på deras egna svar. Vi lyfter även fram några av de metoder och arbetssätt som kan fungera som verktyg i arbetet med att bli bättre på att leva upp till barnkonventionen. Vi beskriver dessutom några av de lärande exempel vi har mött under året. Burguete, Carina (2004). Barns rätt till personlig assistans & assistansersättning : en kartläggning och analys av utvecklingen (Elektronisk resurs). Stockholm: Riksförsäkringsverket. Ur sammanfattningen Av samtliga barn och unga, 0 22 år med personlig assistans och assistansersättning, är ungefär 40 procent flickor och 60 procent pojkar. Skillnaderna mellan antal flickor och pojkar är som mest framträdande bland barnen och ungdomarna i personkrets 11. Flickor i personkrets 32 har fler timmar än pojkarna i samma personkrets. Vetenskapliga analyser som förklarar skillnaderna mellan flickor och pojkar är knapphändiga. Därför är det också tänkbart att skillnaderna i vad beträffar antal barn och antal beviljade timmar för flickor och pojkar är naturliga. Kunskap behövs om flickors och pojkars funktionshinder, både förekomsten av funktionshinder samt hur funktionshindret yttrar sig. Studien visar att antalet barn i 0 6-årsåldern med personlig assistans och assistansersättning drastiskt minskat. Även andra insatser enligt lagen 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har minskat för denna grupp barn. Minskningen av antalet barn i 0 6-årsåldern kan delvis förklaras av att det totala antalet barn i den aktuella åldersgruppen minskat. Även olika lag- och regeländringar har troligen haft en inverkan på antalet barn med personlig assistans och assistansersättning. För att undvika icke avsedda effekter för barn på grund av regeländringar måste värdet av barnkonsekvensanalyser före lag- och regeländringar betonas. Som ett led i regeringsuppdraget har Riksförsäkringsverket granskat ärenden där Försäkringskassan utrett barns behov av assistansersättning. Studien är en totalundersökning av samtliga nybeviljade ärenden för 9- och 10-åringar under tidsintervallet januari 1999 till juni Granskningen visar att tillämpningen inte är likformig i fråga om bedömningen av barns behov. Avsaknad av enhetlighet återfinns bland annat avseende beräkningen av antalet timmar, hur timmarna ska viktas i förhållande till annat samhällsstöd och vad som ska ingå i föräldraansvaret. Mot denna bakgrund framgår det tydligt att Försäkringskassan behöver ytterligare stöd och vägledning från Riksförsäkringsverket för att på ett likformigt sätt bedöma behoven och därmed rätten till assistansersättning. Av studien framgår diskrepans mellan kommunens och Försäkringskassans bedömningar. Kommun och försäkringskassa litar inte i alla lägen på var andras utredningar. Ejderstedt, Kerstin (2004). Barnets bästa i tvistefrågor om vårdnad, boende och umgänge (Elektronisk resurs). D-uppsats. 10

11 Luleå: Luleå tekniska universitet/industriell ekonomi och samhällsvetenskap/rättsvetenskap Vad har barn i Sverige för rättigheter idag och vad har föräldrar för skyldigheter gentemot sina barn? Ska föräldrar skiljas eller ska de stanna kvar för barnens skull? När familjer splittras är det ofta barnen som blir de största förlorarna, för att föräldrar inte kan komma överens. Ska det verkligen vara så? Lagstiftningen har de senaste årtiondena förbättrats och går fortfarande i positiv riktning inom detta område, bl.a. beroende på att separationer inom familjer har blivit allt vanligare och att samhällsutvecklingen har förändrats. Detta har i sin tur har lett till att barn mer än tidigare blivit mer uppmärksammade på grund av att allt fler människor i samhället blivit medvetna om barns situation. Barnets bästa är ett begrepp som allt mer har hamnat i fokus i dagens samhälle. Vad detta begrepp innebär diskuteras i uppsatsen utifrån olika synvinklar med utgångspunkt i föräldrabalken och FN:s konvention om barnets rättigheter. Där regleras detta för att barn skall få bästa möjliga uppväxt till ett tryggt och tillfredställande liv. Begreppet barnets bästa har inte en och samma innebörd, utan är beroende av olika omständigheter i varje enskilt fall. Det bästa sättet att lösa frågorna om vårdnad, boende och umgänge är att föräldrarna själva kommer fram till en lösning. För det fall de inte gör det, finns samarbetsavtal att tillgå, för att hjälpa föräldrarna att nå en lösning. En sista utväg är att tvisten går till domstol. Denna uppsats tar upp barnets bästa vid vårdnad, boende och umgänge. Den tar inte upp situationer där det förekommer våld och andra missbruk mellan föräldrar eller mellan barn och föräldrar. Gunnelbrand, Anna (2007). Barn i skuldfälla : barns rätt till en bra start i livet (Elektronisk resurs). Luleå: Luleå tekniska universitet/industriell ekonomi och samhällsvetenskap/samhällsvetenskap, D-uppsats. Året 1995 ändrades reglerna i föräldrabalken som reglerar förmyndarskap för barn. Genom ändringen så tillfaller automatiskt, om inget annat sägs, förmyndarskapet till vårdnadshavaren. Detta innebär att vårdnadshavarens ställning stärktes genom att exempelvis alla barnets konton skall vara tillgängliga för vårdnadshavaren. Men i vissa fall, bland annat om barnet skall skuldsättas, så skall överförmyndaren kontaktas. Syftet med denna framställning var att utreda rättsläget i föräldrabalken och utsökningsbalken med hjälp av traditionell juridisk metod. I slutdiskussionen kommer jag att belysa ämnet utifrån olika aspekter för att sedan komma med egna idéer och förslag till ändring i dagens gällanderätt. En huvudtanke bakom ändringarna i föräldrabalken var att vårdnadshavaren vill barnet sitt bästa. Trots detta så skuldsätts barn, år 2003 var det 5700 barn registrerade i kronofogdemyndighetens register för en skuld på totalt kronor. Denna siffra är anmärkningsvärt hög med tanke på att vi i dagsläget har en lagstiftning som skall motverka att barn skuldsätts. 11

12 Ingrids, Henrik (2006) Tala med barn (Elektronisk resurs). Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet Att samtal med barn är en svår konst, poängteras mer eller mindre tydligt i nästintill alla studier inom ämnet. För att behärska samtalet med barn krävs i många sammanhang både teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet. Samtidigt finns det kanske en risk i att låta svårigheterna bli så stora att de avskräcker. När barn skall höras i samband med till exempel brottsmål eller fosterhemsplaceringar är samtalen svåra och kraven på de vuxna utredarna mycket stora. Men enligt Barnkonventionen skall barn höras i alla de frågor som berör dem och det behöver inte enbart vara komplexa och komplicerade sammanhang och situationer som behöver utredas. Det är viktigt att komma ihåg att även mindre frågor, som färgen på en rullstol, kan vara av största betydelse för det enskilda barnet. Den här korta redogörelsen har lyft fram några av de mer grundläggande problemen i barnsamtalet och pekat på några möjliga sätt att hantera dem. Genom förberedelser, frågetekniker och förståelse för hur barn minns, tänker och formulerar sig kan barnet vara en kompetent samtalspartner. Men kanske bör man framförallt att komma ihåg att barns möjlighet att komma till tals ytterst beror på huruvida det finns vuxna som vill lyssna på vad det har att säga. Iwarsson, Petter (2007) Samtal med barn och ungdomar : erfarenheter från arbetet på BRIS Barnens rätt i samhället. Stockholm: Gothia: 2007 En bok om samtalsmetodik för dig som någon gång, ibland eller dagligen möter barn och ungdomar i sammanhang där man pratar om viktiga saker i livet. Erfarenheter från arbetet på BRIS är utgångspunkt för boken men innehållet kan generaliseras till samtal inom nästan vilket sammanhang som helst. Som läsare får man konkreta verktyg, ett förhållningssätt, för samtal med barn och ungdomar. Boken ger också reflektioner och en fördjupad insikt om vad samtal med barn är och gör med oss själva. En röd tråd i boken är hur vi kan omsätta de salutogena begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i samtal med barn. Johansson, Malin (2005). Barns rätt till skadestånd vid bevittnat våld i hemmet (Elektronisk resurs). Luleå: Luleå tekniska universitet/industriell ekonomi och samhällsvetenskap/samhällsvetenskap, C-uppsats Med hjälp av den klassiska juridiska metoden har jag i arbetet först undersökt barns möjligheter att i dagsläget få skadestånd vid bevittnat våld i hemmet. Här visade det sig att barn teoretiskt sett borde ha stora möjligheter att erhålla ersättning i de fall skadorna är medicinskt påvisbara. I praktiken förhåller det sig dock annorlunda. Endast i ett fåtal fall har bland annat Brottsoffermyndig- 12

13 heten betalat ut ersättning till barn som bevittnat när mamma blivit slagen. Enligt min undersökning har inte några fall prövats av högsta instans. Beträffande utbetalt skadestånd till en misshandlad mamma har jag även undersökt om, och i så fall i vilken utsträckning, mamman fått högre ersättning om barnet bevittnat händelsen. Här visade det sig att det finns några fall där man betalat ut både högre ersättning och utdömt högre straff till gärningsmannen när ett barn blivit vittne till t ex en misshandel. Vidare har i arbetet tyngd lagts vid att studera barns framtida rätt att få skadestånd efter tänkbara lagförändringar. Förändringar behövs eftersom barn idag inte får ersättning i den utsträckning som Brottsoffermyndigheten, Justitiedepartementet m fl. vill, bland annat utgår inte någon kränkningsersättning då kravet på att barnet skall vara direkt utsatt, inte är uppfyllt. Det har föreslagits diverse tänkbara lösningar bland annat att man skulle kunna införa en tydligare skadeståndsrättslig reglering för barn i skadeståndslagens 5:e kapitel. Förslag om införande av en rätt till ersättning för barn i brottsskadelagen är en väg för att lyfta fram barnets situation, en annan att utvidga misshandelsbrottet i brottsbalken. Oavsett vilka åtgärder man bestämmer sig för att vidta återstår det bara att invänta och se resultaten i praktiken. Förhoppningsvis kommer i framtiden fler barn än idag att få ekonomisk upprättelse och slippa leva i den förfärliga vardag som många barn faktiskt tvingas göra. Perepelova, Daria (2008). Barnets bästa utifrån olika perspektiv. (Elektronisk resurs). Luleå: Luleå tekniska universitet/industriell ekonomi och samhällsvetenskap/samhällsvetenskap, C-uppsats. Barnkonvention som präglas av idén om barnets bästa har fått stort gensvar i många länder. Dokumentet har ratificerats av alla världens stater utom USA och Somalia och därmed fick idén om barnets bästa och barnets rättigheter rättens stöd. Syftet med uppsatsen är en granskning av vad barnets bästa innebär, hur barnets bästa ses utifrån olika internationella och nationella perspektiv, vad domstolarna anser med barnets bästa och hur barnperspektivet tolkas. I arbetet användes juridisk metod och en jämförelse av begreppet barnets bästa i Sverige och Ryssland. Varför har svenska barn fina leksaker samtidigt som ryska barnhemsbarn får klara sig på 80 öre per dag? Det viktigaste är inte att länderna ratificerat barnkonventionen utan hur den införlivats i nationella lagstiftningen. Barnets bästa som används i svensk lagstiftningen är en bättre definition än barnets intresse som finns i originaltexten i barnkonventionen och i ryska lagstiftningen. Socialstyrelsen (2004). Samtal med barn i socialtjänsten Stockholm : Socialstyrelsen, 2004 Många av socialtjänstens insatser berör barn. I svensk lagstiftning betonas barnets rätt att höras och att hänsyn ska tas till barnets vilja. Men barnets egen syn kommer inte alltid fram i socialtjänstens arbete. De skäl som uppges är att det är svårt att samtala med barn, att socialsekreterare är rädda för att skada och att de är osäkra på hur de ska tolka det barnet säger. Barnets unika kunskap om sin egen verklighet är en viktig utgångspunkt i alla beslut som rör barn. Ett barn har ock- 13

14 så rätt att få information och vara delaktigt när det fattas beslut som rör barnet. Barnets bästa ska vara vägledande och barnets egen syn ska beaktas. Det lägger ett stort ansvar på socialtjänsten. Det handlar om att bedöma och avväga vad som på kort och lång sikt är barnets bästa. Vid en konflikt ska man sätta barnets bästa före föräldrarnas. Men samtidigt måste man ta hänsyn till att barnet har starka band till sin familj. Att samtala med barn kräver särskild kompetens och erfarenhet. Samtalen måste lyhört och flexibelt anpassas till varje barn och situation. Samtalen ska på ett adekvat sätt ge barnet den information det behöver och följsamt låta det självt berätta hur det har det. Grundläggande frågor är vad som är det huvudsakliga syftet med samtalet, var det ska äga rum, om det ska ske enskilt eller tillsammans med någon närstående, vilka metoder och hjälpmedel situationen och frågeställningen kräver, hur samtalet ska användas och hur kontakten med barnet ska följas upp. Syftet med kunskapsöversikten är att inspirera, ge underlag till egna reflektioner och diskussioner i arbetslaget samt en del praktiska råd. Olika syften och sammanhang ger olika förutsättningar och olika slags samtal, med delvis varierande metoder. Oavsett villkoren i övrigt ska samtal med barn ge röst åt barnen, göra dem delaktiga, informera, synliggöra och stärka dem. Barnet måste också få veta vad samtalet ska syfta till och hur det som barnet berättar kan komma att användas. Kunskapsöversikten tar upp olika syften med samtal med barn, förutsättningar och eventuella konsekvenser av sådana samtal. Vidare behandlas praktiska frågor kring samtalen, samtalens struktur, vägar att skapa kontakt och att inspirera barnet att berätta om sin tillvaro och sina tankar. 14

15 15

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Goran Ewerlof och Tor Sverne Barnets basta Om foraldrars och samhallets ansvar Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehall Fran aldre tider till vara dagar 13 Inledning 13 1734 ars lag 15 Barnlagstiftningen

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Samhällets Styvbarns kunskapsbank Samhällets Styvbarns kunskapsbank Sveriges fjärde femårsrapport om Barnkonventionens genomförande (2007) Varje land som undertecknat Barnkonventionen är enligt konventionen skyldigt (artikel 44:1) att

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter 2014-11-18 KS-2014/1418.109 1 (3) HANDLÄGGARE Yvonne.Sawert@huddinge.se Kommunstyrelsen Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Huddinge

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5 Bilaga 1 Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 5 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-16 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Om personlig assistans för barn

Om personlig assistans för barn Om personlig assistans för barn l A lntressegruppen FÖR ASSlSTANSBERÄTTlGADE Information från Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Intressegruppen för Assistansberättigade Intressegruppen för

Läs mer

Socialpolitik Fakta i korthet

Socialpolitik Fakta i korthet Jag har haft personlig assistent i nästan 17 år. Under de 17 åren har mina två barn kunnat växa upp hemma med sin mamma, inte hälsat på mig på ett boende, som säkert hade varit fallet utan LSS-insatser.

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Kommittédirektiv En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform Dir. 2014:84 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera 2006 års vårdnadsreform. Utredaren

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

2009-01-08. /LMG Ledning POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (vx) FAX BANKGIRO. 451 81 UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen 1

2009-01-08. /LMG Ledning POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (vx) FAX BANKGIRO. 451 81 UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen 1 1 (6) HANDLÄGGARE Avdelningschef Lena Mossberg Socialdepartementet 103 33 Stockholm TELEFON 0522-69 70 51 lena.mossberg@uddevalla.se Remissyttrande Dnr S2008/7126/ST Betänkandet SOU 2008:77, Möjlighet

Läs mer

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet? Demokratisamordnare Sundsvalls kommun Årlig demokratidag med LUPP-fokus LUPP Utbildning, BK, Demokrati. Ungt inflytande Ungdomsprojekt (jobba med delaktighet utifrån sitt intresse) Demokratiprojekt för

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Samverkan för att stärka barnets rättigheter

Samverkan för att stärka barnets rättigheter UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt Idéutbytesdagar Samverkan för att stärka barnets rättigheter Genomförda av Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter,

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn.

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Regeringsbeslut II:3 2015-06-17 S2012/275/FST Socialdepartementet Linköpings universitet 581 83 Linköping Uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn 1 bilaga Regeringens

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet Konferensen Livets möjligheter för personer med flerfunktionsnedsättning och deras anhöriga 10-11 mars 2014 Ritva Gough, forskare, Nka Länssamordnarna

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Annika Ewe Sjöberg, förvaltningsjurist Överförmyndarenheten Mölndals stad annika.ewe.sjoberg@molndal.se Pernilla Andemore, socionom Överförmyndarverksamheten

Läs mer

BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen

BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen Innehållsförteckning Barnkonventionen 4 Barn och fysisk planering 6 Vad är bäst för barnen? 7 Barnkonsekvensanalyser i planeringsprocessen 8 Det goda exemplet

Läs mer

Granskning avseende assistentersättning

Granskning avseende assistentersättning Granskning avseende assistentersättning Härryda kommun Oktober 2013 Johan Osbeck, revisor Pernilla Lihnell, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskning...

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Barnkonventionen i föräldrastöd

Barnkonventionen i föräldrastöd Barnkonventionen i föräldrastöd - en intervjustudie med ledare Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd Föräldrastöd bör ha ett tydligt barnrättsperspektiv

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Handläggningsprocessen i vårdnadstvister. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet

Handläggningsprocessen i vårdnadstvister. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Handläggningsprocessen i vårdnadstvister Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Bakgrund och tendenser Antalet barn som årligen upplever att deras föräldrar går skilda vägar är stabilt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm 1 Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet med personlig assistans enligt 9 2 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Information Bolag, stiftelser, föreningar

Läs mer

Vårdnad, boende och umgänge

Vårdnad, boende och umgänge LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Vårdnad, boende och umgänge - Uppföljning av ändringar i föräldrabalken - Meddelande 2001: 30 502-8004-01 Förord Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten för

Läs mer

Stöd och service till vissa funktionshindrade

Stöd och service till vissa funktionshindrade Bengt Olof Bergstrand Reviderad av Monica Larsson... 131 Tystnadsplikt Förbud mot förvandling... 132 Övergångsbestämmelser..... 133 Bilaga: Handläggning av ärenden enligt LSS..... 137 Socialförsäkringsbalken

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter Regeringsbeslut II:7 2015-10-01 S2015/06288/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Läs mer

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Rättigheter och barnperspektiv NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. De mänskliga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? 70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? Reflektioner över ej verkställda beslut inom socialtjänsten. Johan Brisfjord, Inspektionen för vård och omsorg Problemet med ej verkställda beslut

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer