Litteraturöversikt. Barnperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Litteraturöversikt. Barnperspektiv 2004-2008"

Transkript

1 Litteraturöversikt Barnperspektiv Hjördis Gustafsson dec

2 Litteraturöversikten om barnperspektiv i socialt arbete kompletterar två tidigare översikter från 2000 och Denna gäller litteratur utgivna mellan 2004 och 2008 och har samlats genom sökningar på Libris. I den mån det finns sammanfattningar att tillgå via Internet är dessa återgivna från sidan 8. Sökorden är: Barns bästa Barnets bästa Barnperspektiv Barnperspektivet Barns perspektiv Barnens perspektiv Barns rätt Barns rättighet Barns rättigheter Barnets röst Barnintervju Böckerna finns tillgängliga i biblioteken i Stockholmsområdet. 2

3 Innehållsförteckning Litteraturöversikt...4 ar...8 Barnombudsmannen (2004). Barnperspektiv i handikappråden...8 Barnombudsmannen (2004). Mer plats för mindre medborgare: barnperspektivet i statliga myndigheter Barnombudsmannen (2006). Röster som räknas: barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande...9 Burguete, Carina (2004). Barns rätt till personlig assistans & assistansersättning : en kartläggning och analys av utvecklingen Ejderstedt, Kerstin (2004). Barnets bästa i tvistefrågor om vårdnad, boende och umgänge...10 Gunnelbrand, Anna (2007). Barn i skuldfälla : barns rätt till en bra start i livet...11 Ingrids, Henrik (2006) Tala med barn...12 Iwarsson, Petter (2007) Samtal med barn och ungdomar : erfarenheter från arbetet på BRIS..12 Johansson, Malin (2005). Barns rätt till skadestånd vid bevittnat våld i hemmet...12 Perepelova, Daria (2008). Barnets bästa utifrån olika perspektiv. (Elektronisk resurs) Socialstyrelsen (2004). Samtal med barn i socialtjänsten

4 Litteraturöversikt * markerar att det finns en sammanfattning Barnombudsmannen (2004). Barnperspektiv i handikappråden (Elektronisk resurs)* Stockholm: Barnombudsmannen Bibl: Hjälpmedelsinstitutet. Barnombudsmannen (2004). Mer plats för mindre medborgare: barnperspektivet i statliga myndigheter 2003 (Elektronisk resurs)* Stockholm: Barnombudsmannen Bibl: Kungl. biblioteket (S); Universitetsbiblioteket. Barnombudsmannen (2004). Samtala med barn och unga Stockholm: Barnombudsmannen Bibl: Hjälpmedelsinstitutet; Kungl. biblioteket (S) Barnombudsmannen (2005). Barnets bästa: barnombudsmannens synpunkter på frågor om vårdnad, boende och umgänge Stockholm: Barnombudsmannen Bibl: Uppsala universitetsbibliotek, ILU-Biblioteket Barnombudsmannen (2006). Röster som räknas: barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande (Elektronisk resurs)* Stockholm: Barnombudsmannen Bibl: Kungl. biblioteket (S). Barnombudsmannen (2008). Från beslut till praktik : barnkonventionen i kommunala verksamheter Stockholm: Barnombudsmannen Bibl: Hjälpmedelsinstitutet. Berg Wikander, Birgitta (2006) Familjecentralen : integrerad verksamhet för barnets bäst. Stockholm: Stiftelsen Allmänna barnhuset Bibl: Kungl. biblioteket (S), Stockholms universitetsbibliotek, Biblioteket för socialt arbete Bredow, Maria von (2004). Bästa barnkommun Stockholm : Unga örnars riksförbund Bibl: Kungl. biblioteket (S). Burguete, Carina (2004). Barns rätt till personlig assistans & assistansersättning: en kartläggning och analys av utvecklingen (Elektronisk resurs)* Stockholm : Riksförsäkringsverket 4

5 Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek (H); Hjälpmedelsinstitutet. Cederborg, Ann-Christin (2006). Barns behov i centrum: perspektiv på socialtjänstens utredningsarbete när barn misstänks fara illa Linköping : FoU-centrum för vård och omsorg, Linköpings kommun. FoU-rapport. 2006:35 Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek, Biblioteket för socialt arbete Dahlstrand, Lotta (2004). Barns deltagande i familjerättsliga processer Uppsala : Juridiska fakulteten. Avhandling. Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek (H). Ejderstedt, Kerstin (2004). Barnets bästa i tvistefrågor om vårdnad, boende och umgänge (Elektronisk resurs)* Luleå : Luleå tekniska universitet/industriell ekonomi och samhällsvetenskap/rättsvetenskap. D- uppsats. Ewerlöf, Göran, Sverne, Tor & Singer, Anna (2004). Barnets bästa : om föräldrars och samhällets ansvar 5., [omarb.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek (H). Forkby, Torbjörn & Larsson, Lena (2007). Serviceinsatser inom socialtjänsten: perspektiv, inriktning och utsatta barns skydd Göteborg: FoU i Väst Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek, Biblioteket för socialt arbete Frenning Anna (2006). Barnets bästa kräver resurser: om kommunernas ansvar för barn som far illa Stockholm: Rädda Barnen Bibl: Uppsala universitetsbibliotek, ILU-Biblioteket (Uilu) Gunnelbrand, Anna (2007). Barn i skuldfälla : barns rätt till en bra start i livet (Elektronisk resurs)* Luleå: Luleå tekniska universitet/industriell ekonomi och samhällsvetenskap/samhällsvetenskap, D-uppsats. Gustafsson, Jan-Eric (2006). Lika rättigheter - likvärdig utbildning?: en sammanfattning av studien Barns utbildningssituation - bidrag till ett kommunalt barnindex (Elektronisk resurs) Stockholm: Rädda barnen, cop. Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek (H). Gustavsson Holmström, Marie (2004). Områdesanknutna socialsekreterare : delutvärdering av projektet Barns och ungdomars bästa 5

6 Linköping: Centrum för kommunstrategiska studier Bibl: Lunds universitet bibiliotek. Hammarberg, Thomas (2006). Mänskliga rättigheter: konventionen om barnets rättigheter Sverige. Utrikesdepartementet (utgivare) Stockholm: Utrikesdepartementet. Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek (Hls). Hollander, Anna, Nygren, Rolf & Olsen, Lena (2004). Barn och rätt: bidrag från forskarkolleger tillägnade Åke Saldeen Uppsala: Iustus Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek, Biblioteket för socialt arbete Holmsen, Merete, Lindelöf, Inger & Midthun, Kjell E (2005). Samtalsbilder : en väg till kommunikation med barn Lund: Studentlitteratur Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek. Holmsen, Merete, Lindelöf, Inger & Midthun, Kjell E (2007). Samtalsbilder och teckningar : samtal med barn i svåra situationer Lund: Studentlitteratur, Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek, Biblioteket för socialt arbete Hylander, Ingrid (2004). Utvärdering av familjestödjande åtgärder Linköping: Centrum för kommunstrategiska studier Bibl: Kungl. biblioteket (S). Ingrids, Henrik (2006) Tala med barn (Elektronisk resurs)* Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet Bibl: Hjälpmedelsinstitutet. Iwarsson, Petter (2007) Samtal med barn och ungdomar : erfarenheter från arbetet på BRIS Barnens rätt i samhället* Stockholm: Gothia : 2007 Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek (H), Biblioteket för socialt arbete Johansson, Malin (2005). Barns rätt till skadestånd vid bevittnat våld i hemmet (Elektronisk resurs)* Luleå: Luleå tekniska universitet/industriell ekonomi och samhällsvetenskap/samhällsvetenskap, C-uppsats Ohlsson, Ann-Margreth (2007). Barns berättelser om socialtjänstens utredningar : samtal mellan socialsekreterare och barn Malmö: Länsstyrelsen i Skåne län 6

7 Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek, Biblioteket för socialt arbete Perepelova, Daria (2008). Barnets bästa utifrån olika perspektiv (Elektronisk resurs)* Luleå: Luleå tekniska universitet/industriell ekonomi och samhällsvetenskap/samhällsvetenskap, C-uppsats. Socialstyrelsen (2004). Samtal med barn i socialtjänsten* Stockholm: Socialstyrelsen Bibl: Kungl. biblioteket (S); Stockholms universitetsbibliotek, Biblioteket för socialt arbete Söderström, Bengt (2004). Boken om det som hände: ett metodinslag i samtal med små barn som utsatts för sexuella övergrepp Stockholm: Barn- och ungdomspsykiatri, Mottagning Vasa, Stockholms läns sjukvårdsområde, Bibl: Kungl. biblioteket (S). 7

8 ar Barnombudsmannen (2004). Barnperspektiv i handikappråden Stockholm: Barnombudsmannen, 2004 Barnombudsmannen genomförde hösten 2003 en enkätundersökning bland handikappråden i samtliga kommuner och landsting. Syftet med undersökningen var att få en aktuell bild av i vilken utsträckning som handikappråden bevakar barns och ungas rättigheter. Undersökningen ville även ge svar på hur handikappråden är placerade i sina organisationer och om barn och unga omnämns i rådens styrdokument. Rådens sammansättning var även av intresse i denna undersökning. Vår undersökning visar att handikappråden i landstingen är närmare knutna till sin styrelse än handikappråden i kommunerna. Barnombudsmannen anser att handikappråden bör placeras så centralt som möjligt i såväl kommuner som landsting. Undersökningen visar att barn och unga alltför sällan omnämns i instruktionerna till handikappråden. Barnombudsmannen anser att ett barnperspektiv bör genomsyra all verksamhet inom kommuner och landsting såväl på övergripande nivå som på verksamhetsnivå. De lokala handikapplanerna samt instruktionerna för handikappråden bör därför innehålla ett tydligt barnperspektiv. Handikappråden består företrädesvis av personer mellan 50 och 65 år och av representanter för Synskadades riksförbund och De handikappades riksförbund. Frågor som rör barns och ungas situation behandlas sällan av råden. Endast 25 procent av råden har behandlat flera barnfrågor under 2002 och Det är sällan råden hämtar in synpunkter genom direktkontakter med barn och unga som har funktionshinder. Vanligtvis hämtas synpunkter in via föräldrar eller representanter för de handikapporganisationer som deltar som ledamöter i råden. Barnombudsmannen anser att barn och unga bör ges möjlighet att företräda sig själva och att en föryngring av handikappråden bör ske. Ett sätt att gå tillväga är att direkt fråga ungdomsorganisationerna om vad de tycker. Barnombudsmannen anser vidare att det finns skäl att se över formerna för handikappråden för att skapa goda förutsättningar för ungdomsorganisationers representation. Genom att till exempel skapa särskilda handikappråd för barn och unga skulle det finnas ökade möjligheter att framföra egna krav till handikappråden eller direkt till kommuner och landsting. Barnombudsmannen anser slutligen att handikappråden bör utveckla samarbetet med till exempel elevråd och ungdomsråd samt verka för att barn och unga med funktionshinder finns representerade i ungdomsråden och elevråden. Barnombudsmannen (2004). Mer plats för mindre medborgare: barnperspektivet i statliga myndigheter 2003 Vid tre tillfällen, 1998, 2001 och 2003, har Barnombudsmannen genom enkäter ställt frågor till myndigheter på en övergripande nivå om barnkonventionens genomförande. Enkätfrågorna har i 8

9 allt väsentligt varit desamma vid de tre undersökningstillfällena. Bland de 88 myndigheter som besvarat 2003 års enkät återfinns 66 myndigheter som deltog i undersökningen också Dessa förhållanden bidrar till att undersökningsresultaten ger en förhållandevis fyllig bild av utvecklingen. Redovisningen är indelad i olika delar som i tur och ordning behandlar: myndigheternas bedömning av barnkonventionens relevans för deras verksamhet, framgångsfaktorer för barnkonventionens genomförande, ett antal krav på arbets- och beslutsprocesser som följer av barnkonventionen och slutligen ett avsnitt om Barnombudsmannens arbete. En antalsmässig redovisning av hur svaren fördelar sig på olika frågor och svarsalternativ redovisas i bilaga 1. Ett övergripande intryck från enkätundersökningen är att den utveckling av barnkonventionsarbetet som var målet för den nationella strategin har uteblivit i stora delar av statsförvaltningen. Vid utvärderingen av enkäten 2001 var en av slutsatserna att det på ledningsnivå i myndigheterna inte fanns förankring för genomförandet av barnkonventionen. Det intrycket kvarstår också efter en analys av 2003 års undersökning. Det är endast 27 av de 88 myndigheterna som har informerat personalen eller genomfört utbildningar om barnkonventionen. Bland dessa 27 myndigheter återfinns 6 av landets 21 länsstyrelser. Myndigheter som har verksamhet som berör medborgarna ser ändå inte barn och unga som målgrupp. Det är uppenbart att det finns ett positivt samband mellan uppdrag i regleringsbrev och graden av intern dialog om barnkonventionen i en myndighet. Det finns också ett samband mellan uppdrag i regleringsbrev, intern dialog och erfarenhetsutbyte med andra. En fjärdedel av myndigheterna gör någon form av barnkonsekvensanalyser, men bara en av dem enligt en fastställd modell som dokumenteras. I undersökningen 2001 uppgav tre myndigheter att de följde en modell och dokumenterade analyserna. Två myndigheter gör barnkonsekvensanalyser vid budgetbeslut men ingen myndighet gör särskilda barnbokslut för att visa hur stora resurser som avsatts för barn och unga. Barns möjlighet till inflytande är inte välutvecklat. Majoriteten av myndigheterna bereder inte barnet möjlighet att höras i enskilda ärenden som berör det. Det är uppenbart att det krävs fortsatt stöd och tydliga styrsignaler för att arbetet med införandet ska bli framgångsrikt. Även om den bild av utvecklingen som framträder i undersökningen inte är så positiv som man kan önska finns det information som kan läggas till grund för ett fortsatt offensivt arbete från Barnombudsmannen och andra. Det verkar finnas ett positivt samband mellan att man genomfört utbildningsinsatser och att man anser sig behöva fortsatt stöd i arbetet. Utbildning är en av framgångsfaktorerna för barnkonventionens realiserande och det är ofta med den man börjar när man bestämt sig för att tydliggöra barnperspektivet i verksamheten. Arbetet med att införa ett barnperspektiv är en process som ibland har sin startpunkt i rent ointresse eller i bristande kunskap. Processen fortskrider med någon form av ahaupplevelse och landar i en insikt om att barnperspektivet har kommit för att stanna och därmed blivit en fråga som man måste fortsätta att arbeta aktivt med. Ansvaret för att genomföra barnkonventionen ligger på myndigheterna själva. Barnombudsmannens uppgift är att ge stöd i olika former. Allteftersom myndigheternas kunskap på området ökar ställs allt högre krav på Barnombudsmannens medverkan. Vi ska vara expert i frågor som rör barnkonventionen och möta en rad experter på olika verksamhetsområden för att tillsammans arbeta för att barnperspektivet ska få genomslag i verksamheten. Barnombudsmannen (2006). Röster som räknas: barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande. Barnombudsmannens årsrapport Stockholm: Barnombudsmannen,

10 Ur inledningen I den här årsrapporten vill vi ge en bild av barns och ungas vilja att vara delaktiga och av hur de ser på sina möjligheter att påverka sin vardag och närmiljö. Underlaget har vi fått dels genom en enkätundersökning bland våra kontaktklasser, dels genom möten och intervjuer med barn och unga. I årsrapporten ger vi även en beskrivning av hur vi uppfattar läget när det gäller arbetet med barnkonventionen i kommuner, landsting och regioner. Dessa uppgifter har vi inhämtat genom en enkät till samtliga kommuner, landsting och regioner under hösten Vår beskrivning bygger på deras egna svar. Vi lyfter även fram några av de metoder och arbetssätt som kan fungera som verktyg i arbetet med att bli bättre på att leva upp till barnkonventionen. Vi beskriver dessutom några av de lärande exempel vi har mött under året. Burguete, Carina (2004). Barns rätt till personlig assistans & assistansersättning : en kartläggning och analys av utvecklingen (Elektronisk resurs). Stockholm: Riksförsäkringsverket. Ur sammanfattningen Av samtliga barn och unga, 0 22 år med personlig assistans och assistansersättning, är ungefär 40 procent flickor och 60 procent pojkar. Skillnaderna mellan antal flickor och pojkar är som mest framträdande bland barnen och ungdomarna i personkrets 11. Flickor i personkrets 32 har fler timmar än pojkarna i samma personkrets. Vetenskapliga analyser som förklarar skillnaderna mellan flickor och pojkar är knapphändiga. Därför är det också tänkbart att skillnaderna i vad beträffar antal barn och antal beviljade timmar för flickor och pojkar är naturliga. Kunskap behövs om flickors och pojkars funktionshinder, både förekomsten av funktionshinder samt hur funktionshindret yttrar sig. Studien visar att antalet barn i 0 6-årsåldern med personlig assistans och assistansersättning drastiskt minskat. Även andra insatser enligt lagen 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har minskat för denna grupp barn. Minskningen av antalet barn i 0 6-årsåldern kan delvis förklaras av att det totala antalet barn i den aktuella åldersgruppen minskat. Även olika lag- och regeländringar har troligen haft en inverkan på antalet barn med personlig assistans och assistansersättning. För att undvika icke avsedda effekter för barn på grund av regeländringar måste värdet av barnkonsekvensanalyser före lag- och regeländringar betonas. Som ett led i regeringsuppdraget har Riksförsäkringsverket granskat ärenden där Försäkringskassan utrett barns behov av assistansersättning. Studien är en totalundersökning av samtliga nybeviljade ärenden för 9- och 10-åringar under tidsintervallet januari 1999 till juni Granskningen visar att tillämpningen inte är likformig i fråga om bedömningen av barns behov. Avsaknad av enhetlighet återfinns bland annat avseende beräkningen av antalet timmar, hur timmarna ska viktas i förhållande till annat samhällsstöd och vad som ska ingå i föräldraansvaret. Mot denna bakgrund framgår det tydligt att Försäkringskassan behöver ytterligare stöd och vägledning från Riksförsäkringsverket för att på ett likformigt sätt bedöma behoven och därmed rätten till assistansersättning. Av studien framgår diskrepans mellan kommunens och Försäkringskassans bedömningar. Kommun och försäkringskassa litar inte i alla lägen på var andras utredningar. Ejderstedt, Kerstin (2004). Barnets bästa i tvistefrågor om vårdnad, boende och umgänge (Elektronisk resurs). D-uppsats. 10

11 Luleå: Luleå tekniska universitet/industriell ekonomi och samhällsvetenskap/rättsvetenskap Vad har barn i Sverige för rättigheter idag och vad har föräldrar för skyldigheter gentemot sina barn? Ska föräldrar skiljas eller ska de stanna kvar för barnens skull? När familjer splittras är det ofta barnen som blir de största förlorarna, för att föräldrar inte kan komma överens. Ska det verkligen vara så? Lagstiftningen har de senaste årtiondena förbättrats och går fortfarande i positiv riktning inom detta område, bl.a. beroende på att separationer inom familjer har blivit allt vanligare och att samhällsutvecklingen har förändrats. Detta har i sin tur har lett till att barn mer än tidigare blivit mer uppmärksammade på grund av att allt fler människor i samhället blivit medvetna om barns situation. Barnets bästa är ett begrepp som allt mer har hamnat i fokus i dagens samhälle. Vad detta begrepp innebär diskuteras i uppsatsen utifrån olika synvinklar med utgångspunkt i föräldrabalken och FN:s konvention om barnets rättigheter. Där regleras detta för att barn skall få bästa möjliga uppväxt till ett tryggt och tillfredställande liv. Begreppet barnets bästa har inte en och samma innebörd, utan är beroende av olika omständigheter i varje enskilt fall. Det bästa sättet att lösa frågorna om vårdnad, boende och umgänge är att föräldrarna själva kommer fram till en lösning. För det fall de inte gör det, finns samarbetsavtal att tillgå, för att hjälpa föräldrarna att nå en lösning. En sista utväg är att tvisten går till domstol. Denna uppsats tar upp barnets bästa vid vårdnad, boende och umgänge. Den tar inte upp situationer där det förekommer våld och andra missbruk mellan föräldrar eller mellan barn och föräldrar. Gunnelbrand, Anna (2007). Barn i skuldfälla : barns rätt till en bra start i livet (Elektronisk resurs). Luleå: Luleå tekniska universitet/industriell ekonomi och samhällsvetenskap/samhällsvetenskap, D-uppsats. Året 1995 ändrades reglerna i föräldrabalken som reglerar förmyndarskap för barn. Genom ändringen så tillfaller automatiskt, om inget annat sägs, förmyndarskapet till vårdnadshavaren. Detta innebär att vårdnadshavarens ställning stärktes genom att exempelvis alla barnets konton skall vara tillgängliga för vårdnadshavaren. Men i vissa fall, bland annat om barnet skall skuldsättas, så skall överförmyndaren kontaktas. Syftet med denna framställning var att utreda rättsläget i föräldrabalken och utsökningsbalken med hjälp av traditionell juridisk metod. I slutdiskussionen kommer jag att belysa ämnet utifrån olika aspekter för att sedan komma med egna idéer och förslag till ändring i dagens gällanderätt. En huvudtanke bakom ändringarna i föräldrabalken var att vårdnadshavaren vill barnet sitt bästa. Trots detta så skuldsätts barn, år 2003 var det 5700 barn registrerade i kronofogdemyndighetens register för en skuld på totalt kronor. Denna siffra är anmärkningsvärt hög med tanke på att vi i dagsläget har en lagstiftning som skall motverka att barn skuldsätts. 11

12 Ingrids, Henrik (2006) Tala med barn (Elektronisk resurs). Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet Att samtal med barn är en svår konst, poängteras mer eller mindre tydligt i nästintill alla studier inom ämnet. För att behärska samtalet med barn krävs i många sammanhang både teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet. Samtidigt finns det kanske en risk i att låta svårigheterna bli så stora att de avskräcker. När barn skall höras i samband med till exempel brottsmål eller fosterhemsplaceringar är samtalen svåra och kraven på de vuxna utredarna mycket stora. Men enligt Barnkonventionen skall barn höras i alla de frågor som berör dem och det behöver inte enbart vara komplexa och komplicerade sammanhang och situationer som behöver utredas. Det är viktigt att komma ihåg att även mindre frågor, som färgen på en rullstol, kan vara av största betydelse för det enskilda barnet. Den här korta redogörelsen har lyft fram några av de mer grundläggande problemen i barnsamtalet och pekat på några möjliga sätt att hantera dem. Genom förberedelser, frågetekniker och förståelse för hur barn minns, tänker och formulerar sig kan barnet vara en kompetent samtalspartner. Men kanske bör man framförallt att komma ihåg att barns möjlighet att komma till tals ytterst beror på huruvida det finns vuxna som vill lyssna på vad det har att säga. Iwarsson, Petter (2007) Samtal med barn och ungdomar : erfarenheter från arbetet på BRIS Barnens rätt i samhället. Stockholm: Gothia: 2007 En bok om samtalsmetodik för dig som någon gång, ibland eller dagligen möter barn och ungdomar i sammanhang där man pratar om viktiga saker i livet. Erfarenheter från arbetet på BRIS är utgångspunkt för boken men innehållet kan generaliseras till samtal inom nästan vilket sammanhang som helst. Som läsare får man konkreta verktyg, ett förhållningssätt, för samtal med barn och ungdomar. Boken ger också reflektioner och en fördjupad insikt om vad samtal med barn är och gör med oss själva. En röd tråd i boken är hur vi kan omsätta de salutogena begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i samtal med barn. Johansson, Malin (2005). Barns rätt till skadestånd vid bevittnat våld i hemmet (Elektronisk resurs). Luleå: Luleå tekniska universitet/industriell ekonomi och samhällsvetenskap/samhällsvetenskap, C-uppsats Med hjälp av den klassiska juridiska metoden har jag i arbetet först undersökt barns möjligheter att i dagsläget få skadestånd vid bevittnat våld i hemmet. Här visade det sig att barn teoretiskt sett borde ha stora möjligheter att erhålla ersättning i de fall skadorna är medicinskt påvisbara. I praktiken förhåller det sig dock annorlunda. Endast i ett fåtal fall har bland annat Brottsoffermyndig- 12

13 heten betalat ut ersättning till barn som bevittnat när mamma blivit slagen. Enligt min undersökning har inte några fall prövats av högsta instans. Beträffande utbetalt skadestånd till en misshandlad mamma har jag även undersökt om, och i så fall i vilken utsträckning, mamman fått högre ersättning om barnet bevittnat händelsen. Här visade det sig att det finns några fall där man betalat ut både högre ersättning och utdömt högre straff till gärningsmannen när ett barn blivit vittne till t ex en misshandel. Vidare har i arbetet tyngd lagts vid att studera barns framtida rätt att få skadestånd efter tänkbara lagförändringar. Förändringar behövs eftersom barn idag inte får ersättning i den utsträckning som Brottsoffermyndigheten, Justitiedepartementet m fl. vill, bland annat utgår inte någon kränkningsersättning då kravet på att barnet skall vara direkt utsatt, inte är uppfyllt. Det har föreslagits diverse tänkbara lösningar bland annat att man skulle kunna införa en tydligare skadeståndsrättslig reglering för barn i skadeståndslagens 5:e kapitel. Förslag om införande av en rätt till ersättning för barn i brottsskadelagen är en väg för att lyfta fram barnets situation, en annan att utvidga misshandelsbrottet i brottsbalken. Oavsett vilka åtgärder man bestämmer sig för att vidta återstår det bara att invänta och se resultaten i praktiken. Förhoppningsvis kommer i framtiden fler barn än idag att få ekonomisk upprättelse och slippa leva i den förfärliga vardag som många barn faktiskt tvingas göra. Perepelova, Daria (2008). Barnets bästa utifrån olika perspektiv. (Elektronisk resurs). Luleå: Luleå tekniska universitet/industriell ekonomi och samhällsvetenskap/samhällsvetenskap, C-uppsats. Barnkonvention som präglas av idén om barnets bästa har fått stort gensvar i många länder. Dokumentet har ratificerats av alla världens stater utom USA och Somalia och därmed fick idén om barnets bästa och barnets rättigheter rättens stöd. Syftet med uppsatsen är en granskning av vad barnets bästa innebär, hur barnets bästa ses utifrån olika internationella och nationella perspektiv, vad domstolarna anser med barnets bästa och hur barnperspektivet tolkas. I arbetet användes juridisk metod och en jämförelse av begreppet barnets bästa i Sverige och Ryssland. Varför har svenska barn fina leksaker samtidigt som ryska barnhemsbarn får klara sig på 80 öre per dag? Det viktigaste är inte att länderna ratificerat barnkonventionen utan hur den införlivats i nationella lagstiftningen. Barnets bästa som används i svensk lagstiftningen är en bättre definition än barnets intresse som finns i originaltexten i barnkonventionen och i ryska lagstiftningen. Socialstyrelsen (2004). Samtal med barn i socialtjänsten Stockholm : Socialstyrelsen, 2004 Många av socialtjänstens insatser berör barn. I svensk lagstiftning betonas barnets rätt att höras och att hänsyn ska tas till barnets vilja. Men barnets egen syn kommer inte alltid fram i socialtjänstens arbete. De skäl som uppges är att det är svårt att samtala med barn, att socialsekreterare är rädda för att skada och att de är osäkra på hur de ska tolka det barnet säger. Barnets unika kunskap om sin egen verklighet är en viktig utgångspunkt i alla beslut som rör barn. Ett barn har ock- 13

14 så rätt att få information och vara delaktigt när det fattas beslut som rör barnet. Barnets bästa ska vara vägledande och barnets egen syn ska beaktas. Det lägger ett stort ansvar på socialtjänsten. Det handlar om att bedöma och avväga vad som på kort och lång sikt är barnets bästa. Vid en konflikt ska man sätta barnets bästa före föräldrarnas. Men samtidigt måste man ta hänsyn till att barnet har starka band till sin familj. Att samtala med barn kräver särskild kompetens och erfarenhet. Samtalen måste lyhört och flexibelt anpassas till varje barn och situation. Samtalen ska på ett adekvat sätt ge barnet den information det behöver och följsamt låta det självt berätta hur det har det. Grundläggande frågor är vad som är det huvudsakliga syftet med samtalet, var det ska äga rum, om det ska ske enskilt eller tillsammans med någon närstående, vilka metoder och hjälpmedel situationen och frågeställningen kräver, hur samtalet ska användas och hur kontakten med barnet ska följas upp. Syftet med kunskapsöversikten är att inspirera, ge underlag till egna reflektioner och diskussioner i arbetslaget samt en del praktiska råd. Olika syften och sammanhang ger olika förutsättningar och olika slags samtal, med delvis varierande metoder. Oavsett villkoren i övrigt ska samtal med barn ge röst åt barnen, göra dem delaktiga, informera, synliggöra och stärka dem. Barnet måste också få veta vad samtalet ska syfta till och hur det som barnet berättar kan komma att användas. Kunskapsöversikten tar upp olika syften med samtal med barn, förutsättningar och eventuella konsekvenser av sådana samtal. Vidare behandlas praktiska frågor kring samtalen, samtalens struktur, vägar att skapa kontakt och att inspirera barnet att berätta om sin tillvaro och sina tankar. 14

15 15

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Goran Ewerlof och Tor Sverne Barnets basta Om foraldrars och samhallets ansvar Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehall Fran aldre tider till vara dagar 13 Inledning 13 1734 ars lag 15 Barnlagstiftningen

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala.

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala. A b c Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27 www.uppsala.se Förord Konventionen om barnets rättigheter sätter barnets behov

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i kommuners och landstings verksamheter

Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i kommuners och landstings verksamheter Regeringsbeslut II:14 2016-12-20 S2011/08293/FST S2016/07874/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 STOCKHOLM Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Lag (1993:335) om Barnombudsman Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

ANALYSERAR 2004:9. Barns rätt till personlig assistans och assistansersättning. Barns rätt till personlig assistans & assistansersättning

ANALYSERAR 2004:9. Barns rätt till personlig assistans och assistansersättning. Barns rätt till personlig assistans & assistansersättning ANALYSERAR 2004:9 Barns rätt till personlig assistans och assistansersättning Barns rätt till personlig assistans & assistansersättning en kartläggning och analys av utvecklingen 1996 2002 I serien RFV

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM SOU 2001:72 Barnmisshandel - Att förebygga och åtgärda. Slutbetänkande

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

BARNKONSEKVENS- ANALYS

BARNKONSEKVENS- ANALYS BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och

Läs mer

Instruktion för Stockholms stads barnombudsman

Instruktion för Stockholms stads barnombudsman Utlåtande 2015:49 RI+VI (Dnr 105-499/2015) Instruktion för Stockholms stads barnombudsman Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Instruktionen för Stockholms stads barnombudsman

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen rapporterar br2008:01 På lång sikt Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen samlar regelbundet in uppgifter från myndigheter, landsting, regioner och kommuner för att bevaka

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet? Demokratisamordnare Sundsvalls kommun Årlig demokratidag med LUPP-fokus LUPP Utbildning, BK, Demokrati. Ungt inflytande Ungdomsprojekt (jobba med delaktighet utifrån sitt intresse) Demokratiprojekt för

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn

Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn Regeringsbeslut II:3 2014-08-21 S2012/275/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn Regeringens

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Granskningen. Bakgrund. Syfte. Metod. Huvudsakligt resultat

Granskningen. Bakgrund. Syfte. Metod. Huvudsakligt resultat Granskningen Bakgrund KF mål att arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter ska stärkas och redovisas varje år. Riksdagens nationella strategi ska vara en utgångspunkt. Barnrådet ska bidra till

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser 1/8 Beslutad när: 2017-05-29 119 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KS/2016:374-003 Gäller fr o m: 2017-06-08 Gäller t o m: - Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla nämnder

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN

BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN Barn som utsatts för våld inom familjen Kartläggning av brottmålsavgöranden från tingsrätt. Malou Andersson och Anna Kaldal Juridiska institutionen, Stockholms

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Vision för specialistområdet habilitering

Vision för specialistområdet habilitering Vision 2022 för specialistområdet habilitering Visionen är en beskrivning av vad som kommer att känneteckna svensk habilitering år 2022. Syftet är att den ska vara vägledande i utveckling av svensk habilitering

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Bullerbyns förskola Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vision... 2 Lagutrymmen /Definitioner av begrepp... 2 Utvärdera

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Samhällets Styvbarns kunskapsbank Samhällets Styvbarns kunskapsbank Sveriges fjärde femårsrapport om Barnkonventionens genomförande (2007) Varje land som undertecknat Barnkonventionen är enligt konventionen skyldigt (artikel 44:1) att

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

REMISSVAR Dnr 3.9:0508/15

REMISSVAR Dnr 3.9:0508/15 REMISSVAR 2015-10-21 Dnr 3.9:0508/15 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtyck (SOU 2015:55) Inledning Barnombudsmannen välkomnar

Läs mer

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017 Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef Pär-Johan Emanuelsson

Läs mer

Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26

Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26 Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26 37.5 Att utreda barn Innehållsförteckning Inledning Rättsregler och andra utgångspunkter Syftet med

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Stockholm den 29 maj 2017

Stockholm den 29 maj 2017 R-2017/0385 Stockholm den 29 maj 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/01226/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 februari 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Se barnet!

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola Ansvariga för planen: Malin Lilja, förskollärare och Jan-Olof Niska, förskolechef

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET. För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen

Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET. För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID Riktlinjer om barnperspektivet inom IFO`s verksamheter 3 Insatser för att

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 27 januari 2014

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 27 januari 2014 PM 2014:12 RVII (Dnr 325-1784/2013) Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 27 januari 2014 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2016-2017 Reviderad 2016-05-23 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Kort om Rädda Barnen Bildades 1919 Sveriges största barnrättsorganisation Medlem i Internationella

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Bullerbyn

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Bullerbyn Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 för Förskolan Bullerbyn Förskolans namn: Bullerbyn Adress: Rekrytgatan 33 Telefon: 013 20 61 51 Ansvarig förskolechef:

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen 2016-08-23 Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Läroplanen för förskolan (lpfö98/16) 2.2 Utveckling och lärande Förvaltningens

Läs mer

Västanvindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västanvindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Västanvindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Västanvindens förskola avdelning Månen och Solen Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Barnkonventionen i föräldrastöd

Barnkonventionen i föräldrastöd Barnkonventionen i föräldrastöd - en intervjustudie med ledare Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd Föräldrastöd bör ha ett tydligt barnrättsperspektiv

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Om personlig assistans för barn

Om personlig assistans för barn Om personlig assistans för barn l A lntressegruppen FÖR ASSlSTANSBERÄTTlGADE Information från Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Intressegruppen för Assistansberättigade Intressegruppen för

Läs mer

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering - begrepp och möjliga tillvägagångssätt Elisabeth Beijer 2010-12-09 Evidensbaserad praktik mötet med brukare/klienter Situation och

Läs mer

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer