Omvårdnadsnämndens årsredovisning 2013

Transkript

1 SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Margareta Lennfalk SID 1 (2) ON/2014:31 TJÄNSTESKRIVELSE Omvårdnadsnämndens årsredovisning 2013 Sammanfattning Årsredovisningen innehåller viktiga händelser, tvärsektoriella frågor, värdegrund, kvalitetsarbetet, uppföljning av konkurrensplan, måluppfyllelse, uppföljning av intern kontrollplan, ekonomisk analys, nyckeltal samt avsnitt om medarbetare års nettokostnader uppgick till 783,4 mkr, vilket innebär ett överskott mot budget på 12,9 mkr. Överskottet motsvarar 1,6 procent av nettobudgeten. Verksamheter enligt SoL och övriga verksamheter redovisar ett totalt överskott på 7,8 mkr mot budget. Vård- och omsorgsboende visar totalt ett överskott på 2,7 mkr jämfört med budget. Överskottet beror främst på retroaktiv momsersättning för åren 2008 till 2011 avseende vård- och omsorgsboende. Beläggningen på stadens egna korttidsplatser har stadigt minskat sedan hösten För att anpassa antalet platser till behovet har sju platser sagts upp vilket medför lägre kostnader än budget. Även köp av korttidsplatser utanför kommunen har minskat vilket ger lägre kostnader än budget. Under slutet av året har även fem platser i vård- och omsorgsboende sagts upp för att anpassa tillgång till efterfrågan vilket medför lägre kostnader än budget. Tomdygnsavdrag på boendena medför lägre kostnader jämfört med budget. Fler specialplatser har köpts utanför kommunen vilket ger högre kostnader än budget. Högre personalkostnader beroende på övertalig personal i samband med tidigare verksamhetsövergångar ger högre kostnader. Avgiftsintäkterna samt momsintäkter är lägre än budgeterat. Hemtjänstverksamheten totalt visar ett mindre underskott på 0,4 mkr jämfört med budget. Kostnaderna för hemtjänst upphandlad enligt LOV är i princip i nivå med budget. Humaniora hemtjänst redovisar för helåret ett mindre underskott beroende på högre kostnader än erhållen ersättning. Den höjda schablonersättningen från 1 oktober för serviceinsatserna matdistribution, inköp och apoteksärende har till en del hjälpt enheten att få ekonomin i balans men ej fått full effekt Kostnaderna för intraprenaden trygghetslarm och nattpatrull är högre än erhållen ersättning beroende på högre bemanning p.g.a. ökat omvårdnadsbehov. Anhöriganställda och boendestöd visar lägre kostnader än budget beroende på minskad volym jämfört med budgeterat. Avgiftsintäkterna samt momsintäkter är lägre än budgeterat. Avdelningen för myndighetsutövning visar ett överskott på 3,3 mkr vilket främst beror på lägre kostnader för insatsen boendestöd. Överskottet beror på senare inflyttning samt annan LSS-insats i samband med hemflyttning från andra kommuner.

2 2 (2) Förebyggande verksamhet visar ett överskott på 1,0 mkr vilket främst beror på färre köp av platser i dagverksamheter utanför kommunen. Överskottet på 1,2 mkr för övrig verksamhet beror till största delen på lägre kostnader för hälso- och sjukvård på servicehus p.g.a. av successiv avveckling. Omsorg om funktionshindrade enligt LSS redovisar ett överskott på 5,1 mkr jämfört med budget. Överskottet beror till största del på lägre kostnader för personlig assistans. En stor del av överskottet beror på retroaktiv assistansersättning från försäkringskassan avseende 2011 och 2012 samt lägre volym än budgeterat. Övriga LSS-insatser främst avlösarservice, korttidstillsyn, kontaktpersoner och ledsagare visar lägre kostnader jämfört med budget beroende på lägre volym än budgeterat. Daglig verksamhet redovisar något lägre kostnader än budgeterat. Överskotten reduceras till en del genom högre kostnader för boende. De högre kostnaderna beror främst på långa handläggningstider hos vistelsekommunerna då en person tackar nej till erbjudande om hemflyttning och söker förhandsbesked i vistelsekommunen. Hyror för tomställda lägenheter och senare inflyttningar är högre än budgeterat. Målen är uppfyllda. Samtliga tre effektmål som omfattar omvårdnadsnämnden är uppfyllda. Förslag till beslut Omvårdnadsnämnden beslutar att godkänna årsredovisningen för Iréne Kallin Förvaltningschef Margareta Lennfalk Stabschef för ekonomi

3 1 Omvårdnadsnämnden Årsredovisning 2013

4 Innehållsförteckning Viktiga händelser 5 Hemtjänstutförare 5 LOV Lagen om Valfrihet 5 Profildagen 5 Verksamhetsprofil 5 Vård- och omsorgsboende 5 Kvalitetspris 5 Tvärsektoriella frågor 6 Likabehandling 6 Internationellt arbete 7 Samverkan 7 Värdegrund 8 Kvalitetsarbetet 9 Uppföljning av konkurrensplan 11 Äldreomsorg 11 Omsorg om personer med funktionsnedsättning 11 Måluppfyllelse 12 Intern kontroll 16 Risk- och väsentlighetsbedömning 16 Uppföljning av processer/rutiner 16 Ekonomisk analys 17 Andel upphandlad verksamhet 17 Marknadsandelar upphandlad verksamhet 18 Marknadsandelar upphandlade vård- och omsorgsboenden 19 Marknadsandelar upphandlad hemtjänst 20 Marknadsandelar upphandlad LSS-verksamhet 21 Budgetavvikelse 22 Vård- och omsorgsboende 22 Hemtjänst 22 Omsorg om funktionshindrade enligt LSS 23 Förebyggande verksamhet 23 Avdelningen för myndighetsutövning 23 Övrig verksamhet 24 Prognossäkerhet 25 Nettokostnadsutveckling 26 Investeringar 27 Vård- och omsorgsboende 28 Nettokostnadsutveckling 28 Hemtjänst 29 Hemtjänstkunder 29 Hemtjänstersättning 29 Omsorg om funktionshindrade enligt Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS) 30 Antal personer med respektive insats 30 Antal personer med insatsen personlig assistans LSS respektive LASS 31 Genomsnittlig kostnad per insats 32 Nyckeltal 34 Medarbetare 37 Anställda 37 2

5 Personalförsörjning 39 Ledarutveckling 39 Utveckling övrig personal 39 Sjukfrånvaro 40 Total sjukfrånvaro 40 Sjukfrånvaro dag Hälsa/friskvård/rehabilitering 41 Fysisk/psykosocial arbetsmiljö 41 Kompetensutveckling 42 Omvårdnadsakademin 42 Äldreakademin 42 Omsorgsakademin 42 Omvårdnadslyftet 42 Arbetsam 42 Projekt Carpe 43 Palliativ vård 43 Våld i nära relation 43 Övrigt 44 Bilaga 1: Måluppfyllelse Bilaga 2: Uppföljning av internkontrollplan 3

6 4

7 Viktiga händelser Hemtjänstutförare Under 2013 har det både tillkommit och avslutats hemtjänstutförare. Totalt finns nu 26 utförare av hemtjänst att välja mellan för personer som fått hemtjänst beviljad. LOV Lagen om Valfrihet Från den 1 januari 2013 är korttidsvistelse och daglig verksamhet upphandlad enligt LOV. Från den 1 maj kan boende i Solna välja vård- och omsorgsboende även utanför stadens gränser. Totalt 20 boenden utanför Solna är godkända och ger därmed möjlighet för den som fått sin ansökan beviljad, rätt att välja bland dessa godkända boenden. Profildagen Den 18 april genomfördes Profildagen i samarbete med Karolinska Institutet (KI) och forskning och utveckling (FOU nu). Utförarna presenterade arbetet med profilerna och aktuell forskning kopplades till dessa ämnen. Solnas vård- och omsorgsboenden visade upp sina verksamheter i Solna Forum i stadshusets entré och besökarna fick en inblick i vilka profilboenden som finns i Solna. Verksamhetsprofil Frösunda vård- och omsorgsboende har från och med februari en egen verksamhetsprofil Mat och måltider. Vård- och omsorgsboende Från och med den 1 mars 2013 ansvarar Temabo AB för driften av Oskarsro vård- och omsorgsboende. Kvalitetspris Nämnden har fastslagit instiftande av omvårdandsakademins kvalitetspris samt en årlig kvalitetsdag. Nytt för år 2013 var att pris delades ut i tre kategorier: Årets kvalitetspris LSS gick till; Aktivitetsgruppen i InDies InDies Omsorg. Årets kvalitetspris hemtjänst gick till; Att förebygga innan det händer Attendo hemtjänst. Årets kvalitetspris vårdoch omsorgsboende gick till; Trygghetens vardagsrum Aleris 5

8 Tvärsektoriella frågor Nämndens likabehandlings- och internationella arbete har styrt mot målet Trygghet och lärande för solnabornas bästa. Att Solna ska vara en stad som ger solnaborna möjlighet att forma sina liv efter egna förutsättningar att delta i samhällslivet och ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. Likabehandling Arbetsam som avslutades i juni 2013 var ett kompetensutvecklingsprojekt med syfte att utveckla lärande och språkutvecklande arbetsplatser inom omsorgen om äldre. Projektet har lett till att anställda med låg utbildningsnivå och med annat modersmål än svenska har genom kompetensutvecklingen fått en starkare yrkesroll i vården av äldre och starkare ställning på arbetsmarknaden. Resultatet av projektet kommer kontinuerligt till godo för flera anställda på vård- och omsorgsboenden eftersom arbetssättet med lärande och språkutvecklande arbetsplatser har implementerats i den egna verksamheten genom samarbete med språkombud, kompetensombud och reflektionssamtalsledare. Förvaltningen deltar i projekten Carpe 2 och Consensio som är kompetensutvecklingsprojekt inom de verksamheter som vänder sig till personer med funktionsnedsättningar. Projekt Carpe 2 som avslutas har fyra olika delprojekt. Projektet har en sammanhållande del om lärande och vardagsutveckling gemensamt för alla deltagare. Omvårdnadsförvaltningens LSS handläggare har deltagit i delprojektet med syftet att utveckla och förstärka LSS handläggarens yrkesroll och kompetens. Medarbetare från förvaltningen har deltagit i ett annat delprojekt vars syfte är att utveckla den kompetens som behövs för att personer med utvecklingsstörning och/eller autism samt förvärvad hjärnskada som åldras ska få behovet av social gemenskap, aktivitet och sysselsättning tillgodosett. Consensio är ett pågående projekt med målsättningen att anställda hos försäkringskassan, arbetsförmedlingen och kommuner i Stockholms län får ökad kompetens i att bemöta personer med funktionsnedsättning och i att samverka för att stödja personer med funktionsnedsättning till arbete, studier, sysselsättning och rätt insatser från välfärdssystemet. Omvårdnadsnämnden har infört valfrihetssystem (LOV) för vård- och omsorgsboenden och hemtjänst samt korttidsvistelse, daglig verksamhet och boendestöd för personer med funktionsnedsättningar. Genom att fler aktörer erbjuder tjänster ökar valmöjligheten för personer med annan etnicitet eller personer med funktionsnedsättningar att välja mellan olika tjänster utifrån individuella behov och intressen och ökar deras möjligheter att leva i samhället på lika villkor som övriga medborgare. Nämndens arbete med tillgänglighet har främst skett genom bostadsanpassning för de av Solnas medborgare som behöver hjälpmedel för att kunna bo kvar i sin ordinarie bostad. En annan aspekt av tillgänglighet handlar om tillgängligheten till samhällsinformation för personer som har lässvårigheter eller är otränade läsare. Det kan handla om 6

9 personer med funktionsnedsättningar eller personer med annat modersmål än svenska. Förvaltningen har under året startat diskussioner med representanter från andra förvaltningar om förutsättningar att gemensamt påbörja ett arbete för att ta fram lättläst informationsmaterial om nämndernas olika verksamheter. Syftet med detta arbete är att personer med mindre god läsförmåga kan ta del av informationen utifrån sina egna förutsättningar och därmed öka deras möjligheter att ta del av de tjänster som staden erbjuder och bli delaktiga i samhällslivet, t.ex. ta del av de aktiviteter som staden erbjuder. I brukarundersökningen Kvalitetsbarometern Äldre 2012 gjordes en fördjupningsstudie ur genusperspektiv. Resultatet av brukarundersökningen visade att män är mindre nöjda än kvinnor på stadens vård- och omsorgsboenden. Två studerande från Socialhögskolan i Stockholm har under 2013 genomfört en kvalitativ studie på Berga vård- och omsorgsboende med intervjuer av äldre kvinnor och män. Syftet var att söka orsaker till skillnaden och målet att öka nöjdheten hos män. Resultatet av studien kommer att följas upp Internationellt arbete Inom ramen för nätverket ENSA ett nätverk på funktionshinderområdet inom European Network of Social Authorities har tre medarbetare från förvaltningen deltagit i en konferens i Val de Marne i Frankrike. Konferensens tema var sysselsättning, medborgarskap och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Syftet med studieresan var att få ny kunskap om och inspiration av arbetet med frivillighet som stöd i arbetet med att hitta meningsfull sysselsättning och inspirerande fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Medarbetarna som deltog i konferensen arbetar på olika enheter inom förvaltningen. En förväntad effekt av studieresan var att få inspiration till att arbeta mer gränsöverskridande olika verksamheter emellan för att skapa hälsofrämjande arenor där personer med och utan funktionsnedsättning kan mötas. Ett exempel är att skapa utökat samarbete mellan den dagliga verksamheten VillMer och seniorträffarna. Omvårdnadsförvaltningens och socialförvaltningens kontaktpersoner för internationellt och likabehandlingsarbete har i november 2013 tillsammans med stadens samordnare i dessa frågor gjort en studieresa till Lettland. Resan som finansierades av Europeiska Socialfonden och projektet Inclusive Europe hade temat likabehandling. Syftet med resan var att utbyta kunskaper och erfarenheter med lettiska kollegor inom likabehandlingsarbetet och få inspiration till utveckling av likabehandlingsarbetet på hemmaplan. Syftet var också att ge inspiration till samarbete över förvaltningsgränser. Stadens samarbetsforum för samordnarna och kontaktpersonerna kommer att fortsätta med diskussioner om hur vi gemensamt går vidare med detta utvecklingsarbete. Samverkan Det påbörjade arbetet med att integrera stadens andra förvaltningar såsom samarbete med kultur- och fritidsförvaltning, kompetensförvaltning, barn- och ungdomsförvaltning och socialförvaltning kommer att fortsätta att utvecklas under verksamhetsåret. 7

10 Värdegrund Inom omvårdnadsförvaltningen pågår ett värdegrundsarbete som startade hösten Aktiviteter som skett i detta arbete under åren är bl.a. seminarieteater som åskådliggjort olika etiska dilemma med efterföljande diskussion. Alla medarbetare inom förvaltningen har deltagit i dessa seminarier. Under 2010 genomfördes utbildning med föreläsningar för chefer och medarbetare samt utbildning för blivande etiksamtalsledare. Omvårdnadsförvaltningen bildade 2011 ett nätverk för etiksamtalsledarna och dessa träffas regelbundet. Etiksamtalsledarna har bytt titel och kallas numera reflektionssamtalsledare. Reflektionssamtalsledarna är en resurs i verksamheterna och bidrar till att hålla det etiska perspektivet levande. Genom värdegrundsprojektet vill omvårdnadsförvaltningen öka kunskapen inom området etik samt höja medvetenheten om etiska frågeställningar. Under 2011 utarbetade enheterna inom Humaniora vård och omsorg lokala värdegrundsdokument samt utbildade reflektionssamtalsledare i syfte att hålla etik- och bemötandefrågor levande på förvaltningen. Det sedan tidigare påbörjade värdegrundsarbetet har fortsatt under Ute i verksamheterna finns resurspersoner i form av utbildade reflektionssamtalsledare som håller det etiska perspektivet levande. Det är viktigt att ständigt pröva våra värderingar i vardagen och att det ges tillfälle att samtala och reflektera runt etiska frågeställningar för att få kunskap om, och insikt i, vilka värderingar som styr oss i vårt dagliga arbete. Den 1 januari 2011 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen om en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Den nya bestämmelsen innebär att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Bestämmelsen innebär även att en högskoleutbildning i värdegrundsarbete arbetas fram. Det ska även finnas lokala värdighetsgarantier som beskriver hur kommunen arbetar med lagreglerade, nationella krav och med socialstyrelsens föreskrifter. De lokala värdighetsgarantierna ska bidra till att ge den enskilde som har stöd och hjälp från äldreomsorgen bättre förutsättningar för ett värdigt liv och att känna välbefinnande. En garanti ska ge något utöver vad den enskilde redan beviljats för att ha ett värde. Omvårdnadsförvaltningen erhöll 2011 stimulansmedel för att införa lokala värdighetsgarantier. Under 2012 beviljades ytterligare medel för att utforma lokala värdighetsgarantier och förvaltningen tog fram garantier för anhörigstöd, för dagverksamheter för äldre och för trygghetslarm. Under 2013 har förvaltningen arbetat med att ta fram tre kvalitetsdeklarationer som avser samverkan med landstinget. Deklarationerna kommer att bli klara under våren Omvårdnadsnämndens kvalitetsdeklarationer fungerar som lokala värdighetsgarantier. Omvårdnadsnämnden har ansökt och beviljats stimulansmedel för att ytterligare utveckla värdegrundsarbetet. Som ett led i värdegrundsarbetet har sex personer deltagit i en högskoleutbildning på Uppsala universitet Värdegrund för äldreomsorgen, som omfattar 7,5 högskolepoäng. Deltagarna representerar Humaniora vård och omsorg, avdelningen för myndighetsutövning och staben för kvalitet och uppföljning. Omvårdnadsförvaltningen har även sökt och beviljats stimulansmedel för att utbilda värdegrundsledare. Utbildningen utformades hösten 2012 och genomfördes Värdegrundsledarutbildningen har omfattat ca 100 vårdbiträden/undersköterskor, 8

11 sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och biståndshandläggare. Under 2014 kommer värdegrundsfrågorna särskilt följas upp. Värdegrundsprojektet innehåller olika aktiviteter såsom utbildning i värdegrundsarbete kopplat till nämndens kvalitetsdeklarationer, uppföljning av biståndshandläggare hos alla nyinflyttade personer på vård- och omsorgsboende för genomgång av genomförandeplan och för information och uppföljning av kvalitetsdeklarationen. Detta som ett led i att skapa ökad trygghet och nöjdhet hos boende på vård- och omsorgsboende och deras närstående. Omvårdnadsförvaltningen har upphandlat vård- och omsorgsboenden med profil. En viktig del i en värdig äldreomsorg är att ge äldre personer möjlighet att få fortsätta vara den man är. Genom att erbjuda valfrihet med olika inriktningar ges äldre personer möjlighet att fortsätta utöva sina intressen vid en flytt till ett vård- och omsorgsboende. Detta är en del i en värdig vård och omsorg. Kvalitetsarbetet Omvårdnadsnämndens arbete med att utveckla kvaliteten inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning och inom äldreomsorgen har hög prioritet och ställer stort krav på kravställande, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheterna och av de mål som sätts för de olika verksamhetsområdena. Kvalitets- och verksamhetsförbättringar För att säkerställa att kvalitetskraven uppfylls görs olika verksamhetsuppföljningar. Resultaten från uppföljningarna visar hur kvaliteten utvecklas i verksamheterna och vilka utvecklings- och förbättringsområden som finns inom respektive verksamhet. För att på ett strukturerat sätt följa upp resultaten upprättar omvårdnadsförvaltningen årligen en uppföljningsplan. I uppföljningsplanen för 2013 beskrivs verksamheter, verksamhetsområden, processer och rutiner som ska följas upp. I planen beskrivs även de metoder som kommer att användas och vem som ansvarar för uppföljningen. Resultaten från avtalsuppföljningar, tillsyn av hälso- och sjukvård, brukarundersökningar, nationella jämförelser, olika fördjupade uppföljningar och uppföljningar av individuella biståndsbeslut ligger till grund för den fortsatta kvalitetsutvecklingen. Staben för kvalitetsutveckling, myndighetsavdelningen och medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, ansvarar för att uppföljningsplanen följs. För första gången har en nationell totalundersökning av kundnöjdheten inom äldreomsorgen genomförts. Den kommer fortsättningsvis göras årligen. Det är drygt 80 % av kunderna som är nöjda med vår verksamhet. Resultatet från brukarundersökningen där brukarna på daglig verksamhet och de som bor i gruppbostäderna inom LSS i Solna har svarat visar att man oftast är nöjd med verksamheten. Det finns några verksamhetsområden som behöver vidareutvecklas. Utförarna kommer att presentera sina åtgärder i årets kvalitetsberättelse samt kommande åtgärder i utvecklingsplanen. Under året har utförarna på vård- och omsorgsboendena fortsatt att göra registreringar i de nationella kvalitetsregistren palliativa registret, Senior Alert och Svenskt register för beteende och psykotiska symptom vid demenssjukdom (BPSD). Solna ligger bland de tre främsta kommunerna när det gäller registreringarna. 9

12 Kompetenssatsningarna som sker i samverkan med alla utförare syftar till att höja kvaliteten i omvårdnadsarbetet och att göra brukare och närstående ännu mer nöjda. Årets stora utbildningssatsningar är Omvårdnadslyftet, värdegrundsledarutbildning samt ett utbildningsprogram för hälso- och sjukvårdspersonalen d.v.s. sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Genom kompetenshöjande insatser för vårdbiträden, Arbetsam och Omvårdnadslyftet, kommer förvaltningen ha utbildat 150 vårdbiträden till undersköterskor. Utbildningssatsningen har pågått under tre år. En ny grupp om 50 vårdbiträden har startat sin utbildning under hösten En värdegrundsledarutbildning för ca 100 vårdbiträden/undersköterskor, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och biståndshandläggare, har pågått under Under 2014 kommer värdegrundsfrågorna särskilt följas upp. Utbildningsprogrammet för hälso- och sjukvårdspersonalen har under 2013 behandlat Vård i livets slut. Det är drygt 80 dag- och nattsjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster som har deltagit i årets program. Utbildningsprogrammet för hälso- och sjukvårdpersonalen, med olika teman, kommer att fortsätta under Omvårdnadsförvaltningen ser den framtida kompetensförsörjningen som en strategisk fråga. Det är viktigt att utbildningen motsvarar kraven och behoven i verksamheterna och håller hög kvalitet. Consensum vård & högskola i Sollentuna tillsammans med Solna stad har ansökt och fått avtal med Vård- och omsorgscollege. Vård- och omsorgscollege certifierar vårdgymnasier i Sverige. De skolor som i samverkan med en kommun fått ett avtal med Vård- omsorgscollege håller en garanterat hög kvalitet på utbildningen. Omvårdnadsförvaltningen i Solna har med sin Omvårdnadsakademi redan idag samarbete med Karolinska Institutet och FOU nu, FoU Södertörn samt Socialhögskolan och vi ser att Vård- och omsorgscollege är en naturlig samverkanspart när det gäller utbildningsfrågor och kompetensförsörjningen. Förvaltningen har under 2013 i samverkan med säkerhetssamordnare i staden och brandkonsult anordnat på Seniorträffarna, brandutbildningar för Solnabor över 55 år. I dagsläget har 150 Solnabor deltagit. Dessutom har under hemtjänstpersonal och personliga assistenter samt 20 medarbetare på Skoga genomgått en brandutbildning för att säkra hemmet mot brand. Utbildningssatsningarna kommer att fortsätta Åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer Omvårdnadsnämnden har sedan tidigare antagit åtta kvalitetsdeklarationer med värdighetsgarantier för verksamhetsområdena myndighetsutövning enligt Socialtjänstlagen och enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, boende för vuxna enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, hemtjänst, vård- och omsorgsboende för äldre, anhörigstödet, dagverksamheter för äldre och trygghetslarm. Omvårdnadsnämnden fortsätter arbetet med att fastställa kvalitetsdeklarationer med värdighetsgarantier för olika verksamhetsområden. Under 2013 har förvaltningen i samverkan med utförare och brukare arbetat med framtagande av en kvalitetsdeklaration med värdighetsgarantier för daglig verksamhet. Dessutom har arbetet med tre kvalitetsdeklarationer med värdighetsgarantier påbörjats som avser 10

13 samverkan med landstinget. Det är kvalitetsdeklarationer för personer med demenssjukdom, personer med undernäring samt personer som har behov av rehabilitering och biståndsinsatser. De fyra kvalitetsdeklarationerna kommer att bli klara under våren Det pågår ett arbete med revidering av övriga deklarationer. Synpunkter och klagomål samt koppling till arbetet med kvalitets- och verksamhetsförbättringar och kvalitetsdeklarationer Om kvalitetsbrister uppstår eller insatser uteblir ska detta rättas till så snart som möjligt och den enskilde har rätt till kompensation. Omvårdnadsförvaltningen har utarbetat skriftliga klagomålsrutiner som staben för kvalitetsutveckling ansvarar för. Alla verksamheter har rutiner för klagomåls- och synpunktshantering. Klagomål- och synpunktshanteringen är en del i kvalitetsarbetet. Redovisning av klagomål samt vidtagna åtgärder presenteras i verksamheternas årliga kvalitetsberättelse. Framtidsutmaningar De viktigaste framtidsutmaningarna inom kvalitets- och verksamhetsutvecklingsområdet är att fortsätta att säkra kompetensförsörjningen, att fortsätta att utveckla samverkan med högskolor, forskningsinstitut och med vår främsta samverkanspartner landstinget. Särskilt prioriterade utvecklingsområden är metodutveckling, användning av ny teknik, samverkan med landstinget inom läkemedelsområdet, demens och nutrition samt förebyggande friskvård och rehabilitering. Ett annat viktigt fokusområde är att följa utvecklingen av hemtjänsten. Fokus på att utveckla rutiner för uppföljning av verksamheter som är upphandlade enligt Lagen om valfrihetssystem, LOV är en annan viktig fråga. Uppföljning av konkurrensplan Planen har följts. Nedanstående upphandlingar har varit aktuella. Äldreomsorg Driften av Oskarsro vård- och omsorgsboende upphandlades med avtal gällande från Ramavtal för enstaka platser i vård- och omsorgsboende upphörde att gälla och har ersatts av LOV-upphandling sedan Inga avtal har sagts upp generellt. Dock har ett avtal med en hemtjänstutförare hävts från stadens sida. Omsorg om personer med funktionsnedsättning Daglig verksamhet och korttidsvistelse enligt LSS upphandlas sen enligt lag om valfrihetssystem (LOV). Driften av gruppbostaden Jungfrudansen 19 upphandlades med avtal från 1 juni. 11

14 Under året har upphandling enligt LOV avseende boende och korttidstillsyn enligt LSS annonserats med start vid årsskiftet 2013/2014 Måluppfyllelse Inom målområdet, Trygghet och lärande för solnabornas bästa har Kommunfullmäktige fastslagit inriktningsmålet Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnabor som behöver den under olika skeden i livet. Under inriktningsmålet finns åtta effektmål varav tre omfattar omvårdnadsnämnden. Samtliga tre effektmål för omvårdnadsnämnden är uppfyllda. Målen redovisas i bilaga 1. Solnabor 65 år och äldre som har hemtjänst ska minst vara nöjda med hemtjänsten motsvarande nöjdhetsindex 70, år (År 2011 NKI 67). Effektmålet är uppfyllt Andelen som är mycket eller ganska nöjda med sin hemtjänst är 83 procent, en ökning jämfört med föregående mätning då siffran var 76 procent. Undersökningen är omgjord och mätetalet nöjdhetsindex (NKI) har ersatts med procenttal. För första gången har en nationell totalundersökning av kundnöjdheten inom äldreomsorgen genomförts. Denna kommer fortsättningsvis att genomföras årligen. Svarsfrekvensen i stickprovsundersökningen år 2012 var 67 procent, vilket motsvarar 254 svaranden. I totalundersökningen 2013 var det procent som svarade av drygt 900 personer. Resultatet för effektmålet är högre redan 2013 än det målvärde som satts i stadens verksamhetsplan och budget för I 2013 års mätning är resultatet 83 procent jämfört med målet 2014 som är 77 procent. År 2012 mättes kundnöjdheten genom en stickprovsundersökning medan 2013 års undersökning omfattar samliga brukare. Generellt är dock Solnas värden lägre i relation till kommuner i Stockholms län och riket. Solnabor över 65 år gör en lägre skattning av sin hälsa jämfört med äldre i länet och riket. I Solna uppger 26 procent att de är har mycket eller ganska god hälsa, jämfört med 29 procent i Stockholms län och 30 procent i riket. De äldres självskattade hälsa påverkar deras omdöme om äldreomsorgen. En stor andel med mycket eller ganska bra självskattad hälsa innebär ofta att kommunen också har bättre resultat på indikatorer med data från brukarundersökningen än kommuner med en låg andel personer med god självskattad hälsa. Andelen hemtjänstkunder som är nöjda med personalens bemötande har ökat jämfört med föregående år. Även andelen brukare som anser att personalen tar hänsyn till deras åsikter och önskemål har ökat. En ökande andel av brukarna anger att de känner sig trygga att bo kvar hemma med stöd från hemtjänsten. Hemtjänstkundernas nöjdhet med stadens service har alltså ökat för samtliga nyckeltal/indikatorer. Resultaten från brukarundersökningen skiljer sig åt mellan utförarna. Generellt kan sägas att utförare med få kunder har bäst resultat. Två av de utförare som hade ett betydligt sämre resultat än övriga utförare har avslutat sitt uppdrag i Solna under Nämndens nyckeltal Mätningar av personalkontinuiteten visar att en kund som har minst två hjälpinsatser per dag i genomsnitt mött 11 olika hemtjänstpersonal under en 14-dagarsperiod. Det är 12

15 en förbättring jämfört med år 2012, då en kund i genomsnitt mötte 12 olika hemtjänstpersonal under en 14-dagarsperiod. Utveckling och förbättringar I stadens verksamhetsplan och budget för 2014 görs en riktad satsning på Solnas äldre. En förstärkning med 6,0 miljoner kronor görs för att säkerställa mer tid för äldre i samband med hemtjänstens insatser. Staden har i samverkan med landstinget ett utvecklingsarbete kring områdena demens, nutrition och ett rehabiliterande arbetssätt som kommer att intensifieras under de närmaste åren. Metodutveckling har inletts inom Solna stads biståndsbedömning. Syftet är att utveckla ett mer systematiskt och enhetligt arbetssätt med fokus på vad personen kan klara själv och vilket stödbehov personen har. Genom kompetensutveckling har andelen undersköterskor i verksamheten ökat från 26 procent 2011 till 42 procent Kompetenssatsningen fortsätter under Ett arbete pågår med att göra informationen om olika utförare på solna.se mer transparent och tydlig för att underlätta för brukarna att jämföra och välja utförare. Uppföljningarna har också utvecklats och görs nu månatligen med särskilt fokus på personalkontinuiteten. Avsikten är att även dessa ska läggas ut på solna.se så att kunderna ska ha möjlighet att väga in även dessa när de väljer utförare. Staden kommer under de närmaste åren att satsa på välfärdsteknologi i olika former. Exempelvis i form av ny teknik för att stödja de äldre till att bryta isolering och ensamhet men också för hemtjänstutförarna och biståndsbedömarna med syfte att uppnå högre effektivitet och bättre kundnöjdhet. Solnabor 65 år och äldre med omvårdnadsboende ska minst vara nöjda med omvårdnadsboende motsvarande nöjdhetsindex 70, år (År 2011 NKI 69). Effektmålet är uppfyllt Andelen brukare som är nöjda med sitt omvårdnadsboende är 82 procent 2013 jämfört med 78 procent Undersökningen är omgjord och mätetalet nöjdhetsindex (NKI) har ersatts med procenttal. Svarsfrekvensen i stickprovsundersökningen år 2012 var 47 procent, vilket motsvarar 154 svaranden. I årets nationella totalundersökning 2013 var det procent som svarade av drygt 500 personer. Resultatet för effektmålet är högre redan 2013 än det målvärde som satts i stadens verksamhetsplan och budget för år I 2013 års mätning är resultatet 82 procent jämfört med målet 2014 som är 79 procent. År 2012 mättes kundnöjdheten genom en stickprovsundersökning medan 2013 års undersökning omfattar samliga brukare. Generellt ligger Solnas värden i stort sett på samma nivå som kommuner i Stockholms län. Brukarnas nöjdhet med personalens bemötande har ökat jämfört med tidigare år. Andelen brukare som anser att personalen tar hänsyn till deras åsikter och önskemål har sjunkit något jämfört med föregående år. Däremot har andelen som uppger att de känner sig trygga i sitt omvårdnadsboende ökat jämfört med I årets mätning har 13

16 även andelen boende som är nöjda med de sociala aktiviteter som erbjuds på boendena ökat. Sammanfattningsvis har brukarnas nöjdhet med stadens service ökat för tre av fyra nyckeltal/indikatorer. Nämndens nyckeltal När det gäller nämndens nyckeltal har andelen undersköterskor ökat från 44 % år 2011 till 54 % år Kompetenssatsningen fortsätter under Andel kunder och närstående som är nöjda med den mat som serveras på vård- och omsorgsboendena har sjunkit jämfört med år Frågan i brukarundersökningen är ställd på annat sätt vilket gör att jämförelsen av resultatet är osäkert. Andel kunder som är nöjda med bemötande och serveringen i boendets matsal har sjunkit jämfört med Utförarna kommer att i utvecklingsplanerna redovisa åtgärder för att höja nöjdheten på maten, bemötande och servering. Målet för andel registreringar i kvalitetsregistret Senior Alert har delvis uppfyllts. Målet för andelen registreringar i palliativa registret avseende smärtskattning har ej uppfyllts. Medicinskt ansvarig sjuksköterska kommer särskilt att följa upp detta under En person som fått ett beslut om en plats på ett vård- och omsorgsboende får i regel ett erbjudande om plats inom en vecka. Detta innebär en förbättring då väntetiden tidigare under året kunde uppgå till en månad. Eventuella väntetider beror på önskemål och eventuella specifika behov som ska kunna mötas. Andelen som kan få sitt förstahandsval tillgodosett har ökat jämfört med tidigare år. Valfriheten har ökat genom att det från och med maj månad är möjligt för boende i Solna att välja vård- och omsorgsboende även utanför stadens gränser. Solnas äldre kan nu välja mellan ytterligare 18 äldreboenden i länet, förutom de nio som finns i Solna. Utveckling och förbättringar Genom kompetensutveckling har andelen undersköterskor i verksamheten ökat från 44 procent 2011 till 54 procent Kompetenssatsningen fortsätter under Staden ser den framtida kompetensförsörjningen som en strategisk fråga. Det är viktigt att utbildningen motsvarar kraven och behoven i verksamheterna och håller hög kvalitet. Consensum vård & högskola i Sollentuna har tillsammans med Solna stad ansökt och fått avtal med Vård- och omsorgscollege som certifierar vårdgymnasier. De skolor som i samverkan med en kommun fått ett avtal med Vård- och omsorgscollege håller en garanterat hög kvalitet på utbildningen. Solna stad har med sin Omvårdnadsakademi redan idag samarbete med Karolinska Institutet, FOU nu och Socialhögskolan. De viktigaste framtidsutmaningarna inom kvalitets- och verksamhetsutvecklingsområdet är att fortsätta utveckla samverkan med Stockholms läns landsting, högskolor och forskningsinstitut. Särskilt prioriterade utvecklingsområden är metodutveckling, användning av ny teknik och samverkan med landstinget inom läkemedelsområdet. Personer som bor i boende enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska minst ha kvalitetsindex 1,3 i kvalitetsbarometern år (År 2011 KKI 1,3 av 2,0). Effektmålet är uppfyllt Kvalitetsindex 2013 är 1,3 och ligger därmed kvar på samma nivå som vid den tidigare mätningen som genomfördes år

17 Av de som bor i gruppbostad är 64 procent nöjda med den hjälp de får vid mat och måltider. Motsvarande siffra för de som bor i servicebostad är 63 procent och för deltagare i daglig verksamhet 48 procent. Mätningen är dock omgjord och frågan ställd på annat sätt så mätningen korresponderar inte helt med nyckeltalet/indikatorn. Andelen som upplever att de får hjälp med fritidsaktiviteter är för gruppbostad 58 procent och för servicebostad 63 procent. Andelen av de boende som upplever att de får hjälp av samma person är för gruppbostad 64 procent och för servicebostad 44 procent. Det går inte att se någon enhetlig trend vid en jämförelse med föregående kvalitetsbarometer som genomfördes år Det tar som längst 90 dagar mellan det att ett beslut fattats om att erbjuda en person en plats på ett boende till dess ett faktiskt erbjudande kan göras. Tidsperioden har varit oförändrad jämfört med tidigare år. Personer med funktionsnedsättning som har blivit beviljade daglig verksamhet har från den 1 januari 2013 möjlighet att själv välja vilken verksamhet de önskar delta i, då daglig verksamhet har upphandlats enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Förvaltningen har i årets brukarundersökning ställt en särskild fråga om huruvida brukarna känner till att de kan byta daglig verksamhet. Två av fem kände till att de kunde byta daglig verksamhet. Det var endast en av tio som svarade att de inte kände till valmöjligheten. Nämndens nyckeltal Andel som upplever att de kan säga till om något är fel har ökat på servicebostad och i daglig verksamhet. I gruppbostaden har andelen sjunkit. Frågan är ställd på annat sätt vilket gör att jämförelsen är osäker. Utveckling och förbättringar Prioriterade områden är kompetensutveckling inom värdegrundsfrågor och generell kompetenshöjning för omsorgspersonalen. Funktionshinderområdet är så litet i varje kommun samtidigt som det är mycket brett och det behövs en samordning för att kunna genomföra adekvat kompetensutveckling därför har ett stort antal kommuner däribland Solna i Stockholms län gått samman för att finansiera Forum Carpe - en kommungemensam funktion för verksamhets- och yrkesutveckling. Forum Carpe samordnar aktiviteter för att synliggöra funktionshinderområdet, genomför kompetensutveckling samt sprider goda exempel. Staden prioriterar satsningar för att stödja personer med funktionsnedsättning att göra sig anställningsbara på arbetsmarknaden. Verksamheterna fortsätter att utveckla metoder för att arbeta stödjande i syfte att brukarna ska kunna leva så självständigt som möjligt. Samverkan med Stockholms läns landsting är ett annat prioriterat område. 15

18 Intern kontroll Risk- och väsentlighetsbedömning I enlighet med de av nämnden antagna anvisningarna för den interna kontrollen redovisas här årets uppföljning av internkontrollplanen för år Omvårdnadsnämnden och förvaltningsledningen har gjort en övergripande risk- och väsentlighetsbedömning utifrån följande tre kontrollmål: 1. att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt 2. att finansiell rapportering och information om verksamheten fungerar i organisationen 3. att tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer följs Utifrån den gjorda risk- och väsentlighetsbedömningen upprättades internkontrollplanen för år 2013 innehållande följande processer/rutiner: Verksamhetsplan och budget Ekonomi IT-baserad information och kommunikation LSS Verkställighet av beslut Vård- och omsorgsboende Hemtjänst Systematiskt brandskyddsarbete och risk- och säkerhetsanalys för vård- och omsorgsboende Systematiskt arbetsmiljöarbete Internkontroll Uppföljning av processer/rutiner Uppföljningen av processer/rutiner redovisas i bilaga 2, Uppföljning av omvårdnadsnämndens internkontrollplan Utifrån stadens riktlinjer när det gäller internkontrollen har förvaltningen under året genomfört kontroller och uppföljningar i enlighet med nämndens internkontrollplan. Internkontrollplanen är framtagen utifrån en systematisk väsentlighets- och riskbedömning utifrån konsekvens, sannolikhet och riskindex. Den samlade bedömningen utifrån genomförda kontroller och uppföljningar visar på en tillfredsställande internkontroll inom nämndens ansvarsområde 16

19 Ekonomisk analys Andel upphandlad verksamhet Andelen upphandlad verksamhet (vård- och omsorgsboende, hemtjänst, larm- och nattpatrull, dagverksamheter samt gruppbostäder och daglig verksamhet för personer med funktionshinder) uppgår till 68 procent. Det är en marginell förändring jämfört med 2012 då andelen upphandlad verksamhet uppgick till 69 procent. Förändringen beror bl.a. på fler servicebostäder för personer med funktionsnedsättning, helårseffekt av en gruppbostad LSS som alla drivs i egen regi 17

20 Marknadsandelar upphandlad verksamhet Förenade Care har störst marknadsandel 17 procent. Näst följd av Aleris med 16 procent och Temabo med 14 procent. Alla dessa tre företag driver både vård- och omsorgsboende och dagverksamheter i Solna. Aleris driver dessutom även hemtjänst. Förenade Care drev hemtjänst till och med april månad då 1:a hemtjänst & vårdkompaniet övertog verksamheten. Aleris driver även LSS-gruppbostad. Humaniora vård och omsorg och Vardaga äldreomsorg har båda marknadsandelar motsvarande 9 procent. Humaniora vård och omsorg, det kommunala alternativet driver hemtjänst enligt LOV och larm- och nattpatrull. Vardaga äldreomsorg driver hemtjänst enligt LOV. 18