Forskning & forskarutbildning i informatik i Linköping. Göran Goldkuhl

Transkript

1 Forskning & forskarutbildning i informatik i Linköping Göran Goldkuhl

2 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI)

3 Från ekonomi och management till design och teknik 23 avdelningar Affärsrätt Carl Malmsten Furniture Studies Ekonomiska informationssystem Energisystem Fackspråk Fluid och mekatroniska system Företagsekonomi Hållfasthetslära Industriell ekonomi och marknadsföring Industriell miljöteknik Informatik Konstruktionsmaterial Kvalitetsteknik Logistik Maskinkonstruktion Mekanik Mekanisk värmeteori och strömningslära Monteringsteknik Nationalekonomi Produktionsekonomi Produktionsteknik Projekt, innovationer och entreprenörskap Statsvetenskap Sid 3

4 IEI i siffror 480 anställda 200 forskarstuderande i 24 forskarutbildningsämnen Intäkter 495 MSEK 40% undervisning 15% fakultetsmedel forskning 45% externa forskningsmedel Drygt studenter (4230 helårsstudenter) av LiUs studenter Grundutbildning för Civilingenjörer Systemvetare Ekonomer Jurister Statsvetare 600 kurser och 700 uppsatser/examensarbeten Sid 4

5 En institution med många olika vetenskapliga kompetenser Samverkan mellan discipliner krävs för att hantera många av framtidens stora utmaningar i samhället Ny teknologi, produkter, produktion och försäljning (integration av design, produktutveckling, produktion och tjänster) Nya krav i offentlig verksamhet (policyskapande, elektronisk förvaltning, avreglering, upphandling) Miljöproblem (hantera, reducera, utveckla alternativ, skapa nya affärsmöjligheter) Syn på forskning och utbildning Stark koppling mellan forskning och undervisning Komponenter delsystem system (förståelse för samband är avgörande oavsett disciplin) Forskningsresultatens användning i praktiska tillämpningar är lika viktigt som vetenskaplig betydelse Sid 5

6 Forskning & forskarutbildning i informatik i Linköping Göran Goldkuhl

7 70/80-talet ADB = en liten undervisningsgrupp på en stor datalogisk institution (IDA) Systemvetenskapliga programmet sedan 1977 Endast temaforskning vid Fil fak

8 90-talet Forskning etableras 90/91 genom forskningsgruppen VITS Forskarutbildning i informationsystemutveckling inrättas formellt vid Fil fak 1994 Nätverksbaserad forskarutbildning Forskarstuderande från andra lärosäten, som Örebro, Jönköping, Dalarna, Borås, Östersund, Karlstad, Kalmar Medverkan i KK-stiftelsens IT-lyftet

9 Forskarnätverk En verksamhetsidé: Ge väsentligt bidrag till nästa generation forskare/lärare inom informatik Stark integration forskning & forskarutbildning Externa forskarstuderande från andra lärosäten involveras i forskningsprojekt (vinna-vinna-basis) VITS = forskarnätverk Som mest över 40 personer

10 Forskningsområden Metodstött förändringsarbete & verksamhetsutveckling Processorientering, organisering och IT Kommunikationsanalys och IT Design av IT-system Användbarhet, begreppsmodellering Konceptet handlingsbarhet Metod & metametod i systemutveckling Systemarkitektur & interoperabilitet Utvärdering av IT-system Systemförvaltning/IT service management E-förvaltning Webbplatser, e-tjänster & e-infrastruktur Participation, säkerhet och tillit Policy vs IT i praktiken

11 Praktikfältsorientering Samverkansprojekt med praktikfältet för ömsesidigt värde och lärande Aktionsforskning Designforskning Utvärderingsforskning Komplexitet i frågor kräver närhet, samverkan och (ofta) kvalitativa forskningsmetoder Eftersträva praktikrelevans i forskning Användbar & nyttig kunskap Metoder, modeller, praktiska teorier VITS Praktikråd Forskarstödda praktikgemenskaper Professionsdoktorander Idé om att göra praktisk skillnad!

12 Hög volym utexaminerade licentiater och doktorer ( ) 22 doktorer 43 licentiater

13 Hög volym utexaminerade licentiater och doktorer - Många verksamma på andra lärosäten - Pär Ågerfalk Uppsala Ulf Seigerroth Jönköping Marie-Therese Christiansson Karlstad Stefan Cronholm Borås Owen Eriksson Uppsala Mikael Lind Borås Karin Hedström Örebro Björn Johansson Lund Jenny Lagsten Örebro Hanna Danielsson Linné/Kalmar Fredrik Karlsson Örebro Anders Forsman Dalarna Anders Hjalmarsson Borås Jonas Sjöström Uppsala Flera nämnda men inte alla ingen glömd

14 Stark resultatorientering Många avhandlingar Många andra publikationer Många forskningsprojekt Förädling av flera kunskapsprodukter Medarrangör i många nationella & internationella konferenser VITS Höstseminarium LAP workshops ALOIS workshops SIG Prag workshops Nätverket har bidraget till resultatorientering

15 Kapitaliseringsprocesser Forskarnätverk

16 VITS nätverkskapital Socialt kapital Intresse och engagemang för samverkan Kunskapskapital Gemensamma kunskapsprodukter (teorier, modeller, metoder) Processkapital Etablerade processer för forskarutbildning och forskningssamverkan

17 Investering i kunskapskapital Stimulera (inte kräva) doktorander och postdoktorer att bli delaktiga i användning och utveckling av nätverkets gemensamma kunskapsprodukter (metoder, teorikoncept) Leder ofta till samverkan mellan forskare (socialt kapital) Förstärkning av kunskapskapital Undviker fragmentering och isolering

18 VITS kunskapsprodukter Sammanhållen & sammanhängande kunskapsmassa Kumulativ kunskapsutveckling Kontinuerlig utveckling och prövning Gemensam användning ger möjligheter till kollektivt lärande Utnyttjar intresse och engagemang för samverkan Kollektiva insatser Möjliggör kraftsamling och fokusering Undviker fragmentering och isolering Gemensam teorigrund Samband mellan olika kunskapsprodukter

19 Exempel på VITS kunskapsprodukter Teorier Business Action Theory (BAT) Workpractice theory IS Actability Theory Metoder Förändringsanalys (FA/SIMM) Verksamhets- & InformationsBehovsAnalys (VIBA/SIMM) Metodanalys/metamodellering Forskningsmetodik Multi-Grounded Theory Practice Research

20 Aktionsforskning Metoder - modeller Designforskning Praktiska teorier Utvärderingsforskning Professionsdoktorander Praktiknära fallstudier Forskarstöd till praktikgemenskaper Practice research Theorizing Research community General practice Situational inquiry Local operational practice Modell för praktikforskning

21 2000-talet Fortsatt nätverksorientering men tydligare koncentration till Linköping Viss fokusförskjutning från forskarutbildning (färre doktorander nu) till forskningsprojekt Forskningsfokus: E-förvaltning Program: Från Policy till Design och Effekter Flytt från IDA till IEI Från en datavetenskaplig miljö till en ekonomisk/samhällsvetenskaplig miljö Projektsamverkan med statsvetenskap, industriell marknadsföring

22 2000-talet Fortsatt samverkan med andra lärosäten genom nationella nätverket för e-förvaltning, forskarutbildning och forskningsprojekt Högskolan Borås Karlstads universitet Linnéuniversitetet Mittuniversitetet Högskolan Skövde Stockholms universitet Uppsala universitet Örebro universitet

23 Program för e-förvaltningsforskning Från Policy till Design och Effekter

24 Webbplatser, e-tjänster och interoperabilitet Flera forskningsprojekt Sambruk av e-tjänster (05-08) Forskningspartner till föreningen Sambruk (100 kommuner) E-körkortstjänster (05-08) Länsstyrelserna och Vägverket E-tjänst för körkortstillstånd Portal för körkortsfrågor (Korkortsportalen.se) Processdrivna e-tjänster för näringslivsutveckling i kommuner (06-09) Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping E-tjänster för livsmedelstillstånd, skyltlov Sammanhållen process företagsetablering

25 Webbplatser, e-tjänster och interoperabilitet Flera forskningsprojekt Samverkande metoder för utveckling av e-tjänster (08-) Skatteverket Utvärdering av e-tjänst eskattedeklaration Design av e-tjänst epd (Prel InkomstDeklaration) Verksamhetsmodeller för e-tjänster i samspel mellan stat och kommun (08-) Samverkan med Sambruk Personlig assistans (kommuner Försäkringskassan) Ekonomiskt bistånd (kommuner CSN, FK, AF, Skatteverket) E-infrastruktur & e-tjänster

26 Webbplatser, e-tjänster och interoperabilitet Flera forskningsprojekt Verksamt.se: Samspel mellan stat & kommun (10-11) Tillväxtverket, Bolagsverket, Skatteverket, SKL, Sambruk, 20 kommuner Utvärdering av företagarsajten verksamt.se i relation till kommuner Författningsanalys, processanalys, organisatorisk samverkan, e-tjänsteplacering, användbarhet DUKAT för restaurangföretagare (12-) SKL, Tillväxtverket, Bolagsverket, Skatteverket, flera kommuner Visionsprojekt: Ett samlat informationssystem (portal) för restaurangföretagares samtliga kontakter med stat och kommun

27 E-tjänster, tillit och informationssäkerhet Flera forskningsprojekt Säkra e-tjänster en fråga om tillit och organisering (SAFe) (08-11) Elektroniska journalsystem (Landstinget i Östergötland), medborgarkontor och e-tjänster (Botkyrka och Nacka kommuner), e-tjänst för gymnasieval mm. Ett annat ansikte utåt? en studie av hur professionella aktörers roller, kompetens och bemötande påverkas av offentliga e-tjänster (FACe) (09-11) Förändrade handläggarroller på CSN Att involvera interna och externa intressenter i e-tjänsteutveckling vid Linköpings universitet Förändrade roller och relationer mellan vårdgivare och patienter inom Landstinget i Östergötland

28 E-tjänster, tillit och informationssäkerhet Flera forskningsprojekt Framtidens säkra elektroniska identifiering framväxt och användning av e-legitimationer (FUSe) (11-14) Analys av framväxt av och samspel mellan process och artefakt bilder av dåtid och nutid för att förstå framtid Analys av design och risker riskuppfattningar, tekniskt och socialt, designens betydelse Analys av praktik och tolkningar av praktiker faktisk och uppfattad säkerhet, eid vs. e-tjänst Analys av ansvarsutkrävande kring e-legitimation vem ställs till svars när något går fel Analys av framtidens säkra e-legitimationer normativt, vägledande implikationer för kravställande och utveckling av morgondagens e-legitimationer