Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 6 2011. En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms"

Transkript

1 Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms

2 Vi räknar rätt på bränsleförbrukningen! Hur mycket diesel skogsmaskinen förbrukar per timme är ointressant om inte förbrukningen slås ut på maskinens prestation. Därför mäter vi istället alltid bränsleåtgången per producerad kubikmeter på både skördare och skotare. Det är det rätta sättet att räkna på! Erik Östergren och hans teknikerkollegor är också experter på att analysera och optimera din JD-maskin. De vet hur man jagar varje möjlig cl diesel i besparing. Till sin hjälp har de ett fantastiskt verktyg som ingen kan mäta sig skogsmaskin från John Deere. JohnDeere.se

3 Nr ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening: INNEHÅLL Nummer Nästa nummer utkommer 9 februari TEMA: Föryngring Omslagsfoto: Pär Fornling Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna Skogsägarna Norrskog Mellanskog www. norrskog.se REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon: Fax: E-post: Redigeringsansvarig: Anne-Charlotte Morgan Telefon: E-post: ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: Ronny Gustavsson Stockholm Telefon: Fax: E-post: Annonsmaterial: PRENUMERATION Telefon: Fax: E-post: Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Kristin Gustafsson och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2008: Tryck: Hansaprint, Åbo Repro: LRF Media AB, Malmö 5 LEDARE: En dyster historia för jordbrukskooperationen. 6 PROFILEN: Möt Janne Björck, vd i Norrskog. 10 NÄRINGSPOLITIK: När debatt övergår i dialog har vi kommit långt på väg. 12 VATTEN: Goda chanser att få bidrag till viltvatten. 16 FORSKNING: Ny teknik för bättre markberedning. 17 NYHETER: Gruvföretag betalar för klimatinriktad skogsskötsel. 18 FÖRETAGANDE: Produktivitetsarbetet en av nycklarna till Södras framgångar. 24 FORSKNING: Lena Gustafsson bjuder in till debatt. 26 NYHETER: Mer marknadstänkande på skogsavdelningen. Navigatörerna på bilden har en nyckelroll i Södras framgångsrika arbete med att höja produktiviteten. Från vänster Johan Andersson, Liv Hagner, Marie Andersson, Johan Alvarsson, Erik Karlsson, och Janne Wieger. Sidan 18 HAMPUS Konradsson är en av eleverna på landets naturbruksgymnasier, med utomordentligt goda chanser att få jobb efter utbildningen. Han tränar med motorsågen genom att göra en fågelholk. Sidan INTERNATIO- NELLT: Kina lär av den svenska skogsägarrörelsen. 31 SKOGSSKÖTSEL: Fem praktiska tips. 32 JULMAT: Med vildsvin på julbordet. 34 TEKNIK: En bäver i röjningarna. 36 MARKNAD: Dyster prognos för byggandet. Flispriset nära toppen. 40 UTBILDNING: Goda chanser till jobb efter naturbruksgymnasiet. 50 NAMN & NYTT: Tio ambassadörer i skogen. 51 BÖCKER: Läs och tittartips under julhelgen. 54 KRÖNIKAN: Vi behöver mer bioenergi för att nå EU-målen. OXEN MINILUNNARE Gallring, vindfällen Tandem-OXEN Myreback MASKIN VI SKOGSÄGARE 6/11 3

4 Skogsutrustning för den professionella själverksamma skogsbrukaren PATU drivna skogsvagnar med lastareor från 1,8 till 3,15 m 2 och totalvikter från 9 till 15 ton. Unik drivning med jämt anläggningstryck. PATU stegmatare gör din traktor till en effektiv skogs processor i gallringsskogen. Kvistar, kapar och lägger i högar. KESLA flishuggar med effektiva inmatningsöppningar 600 x 450 mm eller 1000 x 600 mm. Två modeller för montering med traktor, skogsmaskin eller lastbil. KESLA PATU FÖRVANDLAR DIN TRAKTOR TILL EN SKOGSMASKIN Ryhovsgatan Jönköping

5 Dyrköpta läxor Morfar var med och startade en liten mejeriförening. Det var inget särskilt med det. Massor av bönder i hans generation gjorde samma sak. Därför är vi många som som känner både sorg och ilska när vi tittar ut över dagens jordbrukslandskap och spillrorna av en kooperation som byggdes under några generationer och föröddes på något årtionde. Hur i hela friden kunde det gå så illa? ETT UPPENBART svar är klantigt företagande. Milko är det senaste offret, men den nu utraderade kooperativa slakten är ett värre exempel. I kampanjen inför EU-medlemskap förutsåg branschföreträdarna trosvisst att svensk kvalitet skulle ge ett mervärde, inte bara här hemma utan även på Europamarknaden. Godnatt. Lösningen på alla problem blev konstiga fusioner och sammanslagningar. Varumärken spelades bort som dåliga givar i ett pokerspel. MAN KAN nog säga att mål och medel ofta bytte plats. Bönderna blev en stödtrupp till industrin i stället för tvärtom. Tanken går till Arla. Det är förvisso (i kontrast till slakterierna) ett framgångsrikt företag. Men frågan är hur mycket en krympade skara medlemmar fått ut av den resan. Det kan lätt gå på det sättet genom en olycklig kombination av driftiga affärsledningar och relativt svaga styrelser. Och Skånemejerier (med den ännu olyckligare kombinationen svag styrelse/ svag ledning) håller på att sälja dödsboet till fransmännen. Expansion är inte allena saliggörande. Pyttelilla Falköpings mejeriförening räknades ut en gång i veckan under 1980-talet, men lever och frodas fortfarande till glädje för sina medlemmar. Kanske är det en modell för omstart av jordbrukskooperationen. Också när det gäller Lantmännen är det påtagligt hur några små fristående föreningar gynnar sina medlemmar, medan merparten fusionerat in sig i ett grått töcken, även om det i ärlighetens namn nu görs en del för att skärpa medlemsprofilen. undantag. Det är angeläget att fundra över varför. Ämnet är värt en avhandling, men här är en fyrklöver med grundläggande skillnader. 1. Skogsägarföreningarna har alltid varit utsatta för konkurrens från bolag och andra alternativ. Monopol är sällan bra och den egna industrin behöver inte vara större än att den kan påverka marknaden positivt. 2. Organisationen med skogsbruksområden är utmärkande. Här finns ett aktivt lokalt nätverk som kan sättas på fötter i allt från bekämpning av barkborrar till att tända vårdkasar för äganderätten. Och självklart vara en kugge i föreningens affärsverksamhet. 3. Grunden är stabil med många små skogsägare som vinner på att samverka hela vägen, från att utveckla skogsgården till virkesaffärer. Förutsättningarna är annorlunda om potentialen är mjölkbönder eller skogsägare. 4. Det gäller att anpassa affärsmodellen i tiden. Medan jordbrukets idédebatt självdog drev skogen på för insatsemissioner, ränta på insatserna och att åsätta kapitalet ett värde. UTVECKLINGEN måste fortsätta. Utmaningen att profilera sig är faktiskt större nu än i kooperationens barndom. Då gick man samman för att över huvud taget bli av med råvaran. I dag rycker och sliter industrin i varje pinne. Men likväl förblir den enskilde skogsägaren alltid liten på marknaden. Även om skogen säljer sig själv bör det vara uppenbart att samverkan ger fördelar både på marknaden och i näringspolitiken. Och det gäller det att visa. I grunden är det samma sak som drev morfars generation. LEDAREN OCKSÅ skogsägarrörelsen har fått sina blåtiror, men är ändå ett Pär Fornling, Chefredaktör VI SKOGSÄGARE 6/11

6 PROFILEN Delaktighet är ett nyckelord för Norrskogs nye vd Janne Björck. Han lever som han lär och delar med sig av en lyckad idé för att få sonen involverad i skogsgården. Text & foto: Pär Fornling i hälsar hastigt, utan att skaka hand. Det får vänta lite eftersom händerna är alldeles blodiga. Vi fick ett rådjur under morgonen som måste tas om hand, säger Janne Björk lite urskuldande och stegar bort till skogsbrynet. Sida vid sida tar sig Janne och sonen Johan an uppgiften. De arbetar målmedvetet tillsammans, med gryningens gemensamma jaktupplevelse i färskt minne. Pappa, som höll i bössan den här morgonen, leder jobbet med van hand. Radarparet trivs uppenbarligen med arbetsgemenskapen. De är faktiskt bägge skogsägare, som delat många upplevelser här i Solebo, ett par mil utanför Sala. NÄR JOHAN var tio år fick han två hektar av den 35 hektar stora skogsgården. Det är ett eget skifte, som ligger vid sidan av den andra marken. Där bestämmer Johan allt på egen hand om plantering, gallring, avverkning och annat som har med skogen att göra. På det här sättet kan jag dela mitt största intresse med min son, berättar Janne, när vi en stund senare sitter inne i den rejäla jaktstugan. Huset från 1800-talet har fått en omfattande, men varsam, renovering. Den gamla rustika känslan finns kvar. Johan får fyr i rörspisen och slår sig ner Norrskog Föreningen har drygt medlemmar. Förädlingsindustrin finns samlad i NWP (Norrskog Wood Products) som är ett helägt dotterbolag. NWP sågar kubikmeter och omsätter 1 miljard kronor. I koncernen ingår tre sågverk och två hyvlerier. Det knastrar hemtrevligt från kaminen i jaktstugan, medan Janne Björk och Johan samtalar om dagens händelser vid bordet. Det är extra roligt att åka hit nu när jag har något eget. Då är det en helt annan grej att se hur plantorna växer och diskutera vad man bör göra, säger Johan, som är 16 år och går första året på gymnasiet. ATT INVOLVERA och utveckla medarbetare är också något Janne lyfter fram i sitt nya arbete på Norrskog. En av de första åtgärderna var att tillsammans med personalavdelningen räkna ut hur många års skoglig erfarenhet det finns i föreningen. Det blev 300 manår! Kunskapen är väl fördelad mellan yngre medarbetare, med de senaste forskningsrönen i bagaget, och äldre medarbetare med lång erfarenhet. Nu ska vi ta tillvara hela gruppens kompetens för att serva medlemmarna med bra råd och stöd i deras arbete med skogsgården. JANNE BJÖRCK lägger inte tonvikten på virkesaffärerna, utan talar mer om att vara en bra partner hela vägen, från planta till stubbe. Är vi bra på allt det andra kommer virkesaffärerna också. Både tjänster och budskap tror han kan Behoven skiftar och vi ska ta fram tjänster till alla målgrupperna. behöva förändras och anpassas efter målgrupperna. En skogsägare som bor på sin gård och själv är aktiv i arbetet har inte riktigt samma behov som medlemmen i Stockholm eller Malmö, med många mil till gården. Vi behöver inte minst vässa oss då det gäller den fjärdedel av medlemmarna som inte bor på gården, säger Janne Björck. I samma veva lyfter han fram kvinnorna och de yngre skogsägarna. Behoven skiftar och vi ska ta fram tjänster till alla målgrupperna. NÄR HAN TIDIGARE i höstas tog steget från ett traditionellt aktiebolag till föreningen var det inte bara byte till en ny bransch utan också en ny kultur. Att arbeta i ett medlemsägt företag ställer speciella krav. Det räcker inte att ha kontakt med några få stora delägare. I Norrskogs fall handlar Fortsättning nästa sida 6 VI SKOGSÄGARE 6/11

7 Det är inte bara skogen som förenar. Johan började följa med pappa på jakt redan när han var fyra år. VI SKOGSÄGARE 6/11 P

8 Fortsättning: Delaktighet ledord för Norrskogs vd PROFILEN det om medlemmar med en röst vardera. Jag har tidigare erfarenhet av medlems ägda företag, om än betydligt mindre. Arbetssättet är lite annorlunda, men behöver inte vara långsammare. När väl olika saker är förankrade går det att agera snabbt och det är en styrka med många medlemmar som känselspröt ut på marknaden. För medlemmen gäller det att hålla reda på rollerna och ha rätt keps på sig vid rätt tillfälle. En roll är som medlem och kund, en annan som ägare i styrelsen och en tredje som förtroendevald i skogsbruksområdet. INDUSTRIN MED tre sågverk och två hyvlerier har det tufft, men Janne Björck räknar med ett positivt årsresultat för NWP (Norrskog Wood Products). Målet är att gå med vinst över en konjunkturcykel, vilket är viktigt. Men industrin har också ett stort värde när det gäller företagets samlade kunskap. Det betyder mycket att känna av marknaden och exportera till 30 olika länder i världen. Ett annat område, som jag tror växer en hel del, är biobränsle. PÅ ETT övergripande plan är Janne Björck optimist. Det finns otroliga resurser i skogen. Tänk bara hur tillgångarna kan öka genom att man sköter röjningarna ordentligt. Det ger värdetillväxt för skogsägaren och bidrar i förlängningen till hela Sveriges ekonomi. Ett sådant område känns roligt att arbeta med. Far och son med många gemensamma upplevelser. Här hjälps de åt med att ta hand om morgonens byte. Det var en kompis med ett arv i Dalarna som fick in Janne Björck på det skogliga spåret. Han växte upp i Sollentuna, med en pappa som var professor i matematik och mamma med arbete på Socialstyrelsen. Föräldrarna drog sitt strå till stacken genom ett aktivt friluftsliv och att uppmuntra engagemanget i scouterna, men kontakten med skogsägandet låg en bit fram i tiden. När jag var 18 år följde jag med en kompis till Dalarna, där han ärvt skog, för att hjälpa till med plantering. Jag blev biten av det där och det var roligt att återvända och se hur plantorna utvecklade sig, berättar Janne Björck, 54 år. Han tog examen som civilekonom och ett av de första jobben var på ett företag som sålde datorer till mätningsramar på sågverk, så på sätt och vis har cirkeln slutit sig. Under vägen har han arbetat i flera branscher, senast som vd på Rentokil (skadedjursbekämpning) och tidigare i förlagsbranschen (Liber graf). Tiden delas numera mellan arbetsveckorna i Kramfors, hemmet i Stockholm och skogsgården i Sörmland. Där emellan ger han sig gärna ut på sjön med familjen, hustru och son. Fritiden ägnas också åt att renovera och snickra. Några resultat från snickarboden är de fantasifulla lamporna av gamla arbetsredskap i jaktstugan, som syns på bilderna här intill. En bok han gärna rekommenderar är Hundraåringen som klev ut genom fönstret och musiktipset blir något med Regina Spector. 8 VI SKOGSÄGARE 6/11

9 VI SKA GÖRA TRÖJOR, DÄRFÖR BEHÖVER VI DITT LÖVTRÄ STOR EFTERFRÅGAN PÅ LÖV I ALLMÄNHET OCH BJÖRK I SYNNERHET Inom Södra har vi en framgångsrik industriell verksamhet som skapar efterfrågan på råvara från medlemmarnas skogar. I december startar Södra Cell upp sin produktion av textilmassa gjord av FSC-certifierad lövmassaved. Dessutom är efterfrågan på björk stor från Södra Interiör, som omvandlar björkkubben till vackra golv, paneler och träskivor. Passa på att avverka löv och framförallt björk nu. Vi kan lova dig både bra villkor och en klok användning av råvaran. Med Södra gör du alltid en god affär. Ring din lokala inspektor för mer information, eller ring så hjälper vi dig till rätt person.

10 NÄRINGSPOLITIK Vi ligger bra till för målen id FN-mötet i Nagoya 2010 kom man överens om en strategisk plan för biologisk mångfald. Överenskommelsen innehåller tjugo olika mål med syftet att inspirera länder och intressenter att skapa ramar för egna nationella och regionala mål. Jag tycker det är en stor framgång att vi globalt har kunnat enas om hur vi på lång sikt ska bevara och nyttja den biologiska mångfalden. Det kan få stor betydelse bland annat för skogens förmåga att producera olika ekosystemtjänster till gagn för oss alla. Det kan handla om att leverera virke och andra nyttigheter, fånga koldioxid via fotosyntesen eller få renare luft och vatten. Det är också mycket glädjande att vi i Sverige har kommit väldigt långt när det gäller många av de mål som tas upp i överenskommelsen. Ett mål som debatterats särskilt mycket i svensk press under senare tid anger att minst 17 procent av land och sötvatten ska bevaras. I dag har mer än 25 procent av den svenska naturen lagstadgat skydd, som består av skydd enligt miljöbalken, Natura 2000-områden eller av lågproduktiva skogar som skyddas genom skogsvårdslagen. Av svensk skogsmark är ungefär Drygt en fjärdedel av naturen har lagstadgat skydd. 26 procent av den svenska skogsmarken undantagen från skogsbruk. Det handlar om skydd enligt miljöbalken, skogsbrukets frivilliga avsättningar och de lågproduktiva skogarna. Jag ser det som självklart att inkludera de lågproduktiva skogarna eftersom de förutom att de ofta har höga naturvärden, i stor omfattning bidrar till ekosystemtjänster. Överenskommelsen från Nagoya innebär också ett mål om uthålligt skogsbruk. Skogsstyrelsen har tagit initiativ till en utökad dialog om miljöhänsyn i skogen, vilket vi i skogsbruket ser mycket positivt på. Förutsättningarna att nå samsyn bör vara goda. Samma inventeringar som visar att den generella hänsynen brister, visar också att markägarna lämnar mer virke i form av generell hänsyn än vad lagnivån kräver. En förbättring av hänsynen handlar alltså i första hand om att prioritera hänsynen annorlunda! Då behövs samtal mellan oss som gör jobbet i skogen och Skogsstyrelsen som håller i skogspolitiken. När debatt övergår i dialog har vi kommit långt på väg. Foto: Pär Fornling Sten Frohm chef LRF Skogsägarna Läs tidigare nummer på 10 VI SKOGSÄGARE 6/11

11 lansforsakringar.se/lantbruk Länsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, alla med stark lokal förankring och närhet till sina kunder.

12 VATTEN Skogen får nytt liv genom att skapa ett viltvatten. Till och med fisken kan sprida sig via luften! För några år sedan var området på bilden en ordinär granskog med rätt dålig tillväxt utan något synligt vatten. Text & foto: Pär Fornling et har lämnats ovanligt många högstubbar på hygget. Annars är det som vilken avverkning som helst. Efter ett ihärdigt regnande är marken sank på vissa partier, men inte värre än att man kan klara sig torrskodd med kängorna. Här finns några imponerande tallstubbar, fast på det hela taget är tillväxten medelmåttig på de tre hektar som avverkats. Men här kommer inte att växa någon ny tallskog. Och högstubbarna blir rastplatser för sjöfågel. VI GÅR UPP på en av höjderna i skogsområdet några mil från Älmhult. Markägare Krister Weidenmark blickar ut över avverkningen och berättar om sin vision. Det här tror jag blir vackert. Jag ska gå hit, njuta av att vara vid vattnet och titta på djurlivet, säger han med något drömmande i blicken. Förutom det egna nöjet är den biologiska mångfalden vinnare. Krister förlorar framtida skogsproduktion på tre hektar, å andra sidan stiger den gamla släktgården i värde. Kalaset beräknas kosta knappa kronor brutto, men det blir ett betydligt mindre hål i den egna plånboken. Allt talar för att Skogsstyrelsen bidrar

13 Möjligheten att få bidrag varierar mellan jordbruk och skogsbruk. I skogen är grundregeln att markägaren kan få upp till 70 procent av anläggningskostnaden i bidrag. MOTIVET FÖR att ge stöd är att det gynnar den biologiska mångfalden. För jordbruket handlar det också om att minska utflödet av kväve och fosfor till havet. Det gör att bidragen är generösare. På jordbruksmark kan man få ett anläggningsstöd på maximalt kronor per hektar, beroende på var i landet dammen byggs. Dessutom får markägaren ett årligt bidrag i 20 år på maximalt kronor per hektar om året för åkermark och kronor på betesmark. I SKOGEN hanterar som regel Skogsstyrelsen bidragen. Det är förstås en del byråkrati. Grunden för stödet är en budget för kostnaderna. Dessutom krävs kartor på området, samråd med berörda grannar och liknande. Den riktigt tunga byråkratiska hanteringen är om vattnet är över fem hektar och därmed handläggs av Vattendomstolen. Jag har ett fall med ett större vatten som fyller många pärmar. Varje originalhandling kräver 14 kopior och totalt har det blivit 12,5 kilo papper, berättar Hans von Essen. För några år sedan var det en vanlig skogsmark, utan vattenspegel. med 70 procent av kostnaden. Nettokostnaden blir då runt kronor för tre hektar viltvatten. ARKITEKTEN BAKOM bygget är Hans von Essen, en veteran i de här sammanhangen som lagt flera tusen hektar åker och skogsmark under vatten. Han har planlagt vattnet hos Krister. Den största kostnaden (ungefär kronor) är att bygga en 160 meter lång vall längs skogsbilvägen. Vallen går mellan två naturliga höjder och byggs av kubikmeter jord från den blivande dammens botten. Näst dyrast är att köpa och installera en munk (cirka kronor) för att reglera vattenhöjden. Som framgår av artikeln ovan har munken nyckelroll i historien. Dessutom tillkommer diverse kostnader i form av breddavlopp (som extra säkerhet), anlägga öar och transportera material. Inget vatten är det andra likt, vilket bidrar till att det här är så roligt att arbeta med. Det innebär också att kostnaderna varierar. Ett typiskt uppdrag är tre hektar viltvatten till en kostnad av kronor, men det varierar mycket, säger Hans von Essen. Fortsättning nästa sida

14 VATTEN Djurlivet dras till det nya vatten och lockas extra genom utfodring. I början av 1970-talet anlade Hans von Essen sitt första vatten, därefter har det blivit nästan hektar över hela landet, från Luleå till Ystad. Dessutom har han en del uppdrag i Finland. Man möter hela tiden nya utmaningar och lär sig nya saker, säger han. Bakom Hans von essen är hygget med ovanligt många högstubbar. Nästa år kommer de att sticka upp över vatten ytan till glädje för fåglarna. Här är några tips och erfarenheter Förbered vallen. Innan vallen läggs upp är det viktigt att plockar bort rötter stenar och gräs i botten. Om det behövs kan vallen tätas med en lodrät plastfolie i mitten. Det gäller att allt blir rätt från början, skräcken är att vallen ger vika och sköljs iväg med tals kubikmeter vatten. Rejäla grävmaskiner. Även om den stora grävmaskinen blir dyrare per timme får den mycket mer uträttat än mindre grävare. En rejäl maskin brukar kosta mellan 900 och kronor i timmen. Erfaren entreprenör. Det är lite speciellt att gräva ut en damm och lägga upp skyddsvallarna, därför är det klokt att anlita en entreprenör som har erfarenhet av sådana arbeten. Odla vitklöver. Den färdiga dammvallen bör stå en säsong, gärna med en odling av vitklöver. Rötterna armerar vallen och klövern är grön hela vintern. Exempelvis Den anlagda vallen på dammen smälter in i omgivningen. rödklöver vissnar ner och lockar gärna till sig vattensorkar som kan gräva sig in i vallen. Hellre vall än grop. Det är betydligt enklare att valla in vattnet än att gräva fram det. Att sänka marknivån på ett hektar innebär att transportera bort kubikmeter jordmassor. En vall kräver betydligt mindre. Fortsättning: Vatten höjer skogens värde Några kilometer bort har Kristers bror, Jerker Pettersson, anlagt ett fem hektar stort vatten för några år sedan. Nettokostnaden, efter bidrag, blev runt kronor. Topografin passar väl för ett vatten. De omgivande höjderna, på ungefär 20 hektar, sluttar ner mot sänkan och det krävdes bara ett mindre vallbygge. VATTNET PASSAR mjukt in i landskapet med holmar, öar och ett diffust, gräsväxt, gränsland mellan vatten och fastmark. Det är precis vad djuren tycker om. De vill inte ha en fyrkantig bassäng, säger Hans von Essen. När vi närmar oss slår några änder över vattenytan och det är spår av klövvilt i strandkanten. Vattenlivet kommer snabbt igång. Till och med fiskar kommer genom att befruktad fiskrom klistrar fast på änder och följer med dem till skogsvattnet. Krister Weidenmark är en av skogsägarna som anlägger vatten. ÄLGAR SÖKER sig gärna till vattnet. Det är inte ovanligt att de står ute i vatten till mankhöjd och rycker loss näckrosor som de gärna äter. I Dalarna dök en svart stork upp i vattnet, men det tillhör ovanligheterna. Tranor, vadarfåglar, simänder, grodor, sländor och salamandrar hör till vardagen. Jerker berättar att svalorna återvänt till byn, ett par kilometer bort, tack vare vattnet. Och här över den dunkelgrå spegelblanka ytan kan de ses i hundratals jaga insekter. I PRINCIP går det att anlägga vatten var som helst, men förutsättningarna är bäst där det är fuktigt och ett naturligt till- 14 VI SKOGSÄGARE 6/11

15 Munken har en avgörande roll för vattennivån i dammen. Namnet kommer av munkarna som använde tekniken för fiskodlingar kring landets kloster, berättar Hans von Essen. I GRUNDEN är tekniken densamma som på medeltiden, fast han har konstruerat en modern munk i plast. Det är en brunn i form av en djup plasttrumma som grävs in i vallen. I botten av brunnen finns två rör, ett på vardera sidan. Den ena röret leder in till botten av dammen, det andra leder ut vatten i ett avloppsdike. Brunnen delas i mitten av plankor som staplas Med hjälp av munken reglerar Jerker Pettersson vattenhöjden. Nivån bestämms av brädorna som staplas i spåren på munken. på varandra och bildar en vattentät mellanvägg. Vatten strömmar in genom röret från dammen och stiger upp till den översta plankan. NIVÅN I dammen är alltid densamma som översta plankan. Tillförs det mer vatten svämmar det över plankan och rinner ut i avlopps röret. Vill man ha högre nivå i dammen är det bara att höja mellanväggen med ytterligare en planka. Och vill man tömma dammen är det bara att plocka bort plankorna, förklarar Hans von Essen. Plankorna staplas på varandra i ett spår. Det gäller förstås att de bildar en tät vägg. Om det läcker rekommenderar jag att hälla i en hink med hästgödsel och träspån på vattensidan. Det dras in i springorna och tätar till ordentligt, tipsar Hans von Essen. Utöver munken behövs ett breddavlopp med anslutande dike för säkerhets skull. rinningsområde från kringliggande höjder. Är det en kruttorr svacka med mark av genomsläppligt grus finns det anledning att avråda från projektet, men det tillhör ovanligheterna, säger Hans von Essen. Arbetet börjar med att väga av området, bestämma hur djupt vattnet ska vara och avverka skogen. DESSUTOM ÄR DET en del byråkratiskt arbete, samråd med berörda grannar och andra intressenter. Den vanligaste frågan som brukar dyka upp i de sammanhangen är om det blir mer mygg. Svaret är nej. Bäst för myggen är då det är lite halvblött, inte en öppen vattenspegel där det dessutom finns gott om fåglar som käkar mygglarver. Din bäste vän i skogen. Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Se årets nyheter hos din återförsäljare eller på Boken Skogens vatten handlar om vatten och vattenvård i många former Den ges ut av landets skogsägarföreningar och kan köpas genom dem. FTG Cranes AB. Blästergatan 2, Vänersborg. Tfn: Fax: VI SKOGSÄGARE 6/11 15

16 Plogen vänder på marksträngen. FORSKNING Marksträngen pressas tillbaka ned i fåran av framhjulet. Den bästa markberedningen är invers, frågan är hur man ska nå dit. Forskare på Skogforsk är på god väg. 16 Text & foto: Sverker Johansson ag vill poängtera att det är en testutrustning. Hm jag undrar om vi inte ska ställa om bladet lite Lars-Göran Sundblad sjunker ned över det blå plogbladet från Fiskars och tiltar det mot marken. Han söker perfektion. Själv är jag imponerad över att den fungerar så bra redan nu. Vi befinner oss hos Skogforsk i Västerbotten där Lars-Göran Sundblad, John Clausén och Mikael Andersson testar sin uppfinning för kontinuerlig inversmarkberedning; inversplogen. JOHN HAR JUST kört en uppvisning med Skogforsks testrigg, en begagnad skotare som de håller vid liv ute i maskinhallen. Det började med att jag såg ett fruktansvärt fult hygge, säger Lars-Göran Sundblad. Någon hade hårdkört en harv på en mager sandhed med två centimeter humus och förvandlat alltihop till kaos. Ingen reklam för skogsbruket direkt. Jag tänkte att det måste gå att göra skonsammare och smartare. Det gick. Och egentligen ser det inte så svårt ut. De har placerat en liten jordbruksplog framför skotarens framhjul. Plogen vänder upp en mineraljordstäckt marksträng som trycks tillbaka upp och ned i fåran av skotarens framhjul. När sedan också det bakre hjulet har passerat ser markberedningen ut som ett grunt hjulspår och efter något år ser man knappt att hygget är markberett. MINERALJORDEN SOM vänts upp täcker spårets yta och skyddar plantan mot snytbaggar och vegetation. När man gräver i spåret kommer ett mörkt skikt fram det nedvända marktäcket. Humusen mineraliseras till lättillgänglig näring. Nere i marken finns också fukt åt plantans känsliga rotsystem. Inversmarkberedning skapar en närmast idealisk miljö för plantan. Det har man vetat i snart 25 år men metoden har inte använts eftersom tekniken har saknats. NU FORTSÄTTER utvecklingen. Tekniken som tiltar upp plogen när den stöter emot stubbar och stenar måste fixas. Prestation, biologiska resultat och miljöeffekter måste utvärderas. Dessutom är plogen bara en del av hela projektet. Vi har redan fått fram ett billigt inversaggregat för grävare Karl-Oskar som lämpar sig för mindre hyggen och främst används i södra Sverige, säger Lars-Göran Sundblad. Inversplogen markbereder kontinuerligt när den rullar och blir därför en effektivare metod, särskilt på lite större hyggen. Inversmarkberedning Inversmarkberedning leder till högre tillväxt och lägre andel skadade plantor. Metodens fördelar är tydligast under den första och mest kritiska säsongen på hygget. Andra metoder Man brukar skilja mellan tre huvudmetoder när det gäller markberedning: 1 Fläckmarkberedning Utförs med fläckmarkberedare, högläggare eller intermittent harv. 2 Kontinuerlig markberedning Genom att harva sammanhängande spår över föryngringsytan blir det flera planteringspunkter men marken påverkas mera. 3 Riktad markberedning Markberedningsaggregatet sitter på en kranspets och föraren väljer aktivt var markberedningsfläckarna ska sättas. Lars-Göran och inversplogen. P

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Business to Success. Ta chansen och utnyttja detta gyllene tillfälle att uppfylla dina mål och drömmar. Du har allt att vinna och inget att förlora!

Business to Success. Ta chansen och utnyttja detta gyllene tillfälle att uppfylla dina mål och drömmar. Du har allt att vinna och inget att förlora! Business to Success DIN FRAMTID MED FOREVER LIVING PRODUCTS Välkommen till ett företag som är representerat över hela världen. Du kan själv välja var du vill sälja FLP:s produkter. Vi ger dig nyckeln till

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG

LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG För lite drygt ett år sedan tog Marchus Jansson från Skinnskatteberg Sveriges första lastbilsmonterade fliskvarn som även klarar stubbar, i bruk. Den robusta, amerikanska

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

ansvaret för friheten?

ansvaret för friheten? Att hitt ätt till V h Att hitta rätt tillsammans Vem har ansvaret för friheten? Ett handslag eller hårdare reglering? Översyn och framtagande av nya nationella skogliga sektorsmål under 2010 och 2011 Regeringsuppdrag

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor 2 Att äga Södra Kapital- och utdelningsfrågor Detta är en beskrivning av kapital- och utdelningsfrågor i Södra. Broschyren är tänkt att vara en sammanställning

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET. Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer. 2. Reportage. 3. Korta notiser om allt

Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET. Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer. 2. Reportage. 3. Korta notiser om allt Nr. 2 ADELÖVSBLADET vecka 8-9 2011 Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer 2. Reportage 3. Korta notiser om allt 4. Roliga historier,

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg

Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg Detta är Södra 2014 Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg Södra i korthet Södra är Sveriges största

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Ditt sparande är din framtid

Ditt sparande är din framtid Ditt sparande är din framtid 1 Välkommen till Skandias investeringsguide Det kanske viktigaste beslut du har att fatta gäller ditt långsiktiga sparande. Både på kort och lång sikt. Därför är det värt att

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä

Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä 2 Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä Pappa Kennert och sönerna Stefan och Jonas Andersson äger och driver idag Järna Trä - under samma framgångsrika koncept som gällt de senaste 35 åren. 35 år

Läs mer

UTEDASSET PÅ MIN GRAV

UTEDASSET PÅ MIN GRAV 1 En diktsamling från cirka hundra år sedan, hittad på ett antikvariat, väckte mitt intresse för medveten kalkon prosa och kalkonlyrik. Dikten Totalt förtryck, halv kalkon, dikten skogsdöden, helkalkon.

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

PEFC. Spårbarhetscertifiering. För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar

PEFC. Spårbarhetscertifiering. För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar PEFC Spårbarhetscertifiering För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar Marknaden för certifierade produkter växer. Allt fler konsumenter vill veta att de varor de köper är tillverkade på

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 5 Fredag 17 februari 2012 NORRBOTTEN Isbanan är öppen I helgen var många ute på isbanan runt Luleå. -Det är jättefint. Vi har väntat på att få gå den här svängen, säger Åsa Karlström

Läs mer

VATTENBLÄNK PÅ SKOLGÅRDEN Uggleskolan den 7 oktober 2004

VATTENBLÄNK PÅ SKOLGÅRDEN Uggleskolan den 7 oktober 2004 VATTENBLÄNK PÅ SKOLGÅRDEN Uggleskolan den 7 oktober 2004 På Uggleskolan i Södra Sandby blev spännande planer verklighet. Här byggdes ett vattenblänk med tillhörande minibäck, genom att tillvarata en naturlig

Läs mer

Synpunkter från några av våra medlemmar:

Synpunkter från några av våra medlemmar: Synpunkter från några av våra medlemmar: Vilken härlig affärsidé med en riktigt lyckad utveckling Grattis! ExtremeFood startade en gång som ett litet hobbyprojekt och har från detta tagit steget till en

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål Förpackningsguide Innehåll Rekommendationer 1 Ömtåliga föremål 2 Flytande innehåll 3 Hårda och oregelbundna föremål 4 Långsmala föremål 5 Platta och sköra föremål 6 Stora och lätta föremål 7 Vassa och

Läs mer

Snabbväxaren som omsätter hundra miljoner på två anställda. Företagarna som vågar tänka nytt. Når alla 17300 företag i Västernorrland & Jämtland!

Snabbväxaren som omsätter hundra miljoner på två anställda. Företagarna som vågar tänka nytt. Når alla 17300 företag i Västernorrland & Jämtland! Nummer 8 November 2010 Pris: 35kr Företagarna som vågar tänka nytt sidan 10-11 Strunta i backupen bokför på nätet sidan 20 Jämtar tar turister till Globens topp sidan 33 Patrik Gillgren i Timrå och brorsan

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

From juni 2012 tankar vi Preems Evolution.2-diesel, med 30% förnybar råvara.

From juni 2012 tankar vi Preems Evolution.2-diesel, med 30% förnybar råvara. Sex bilar med olika motorstyrka och utväxling, i en jakt för att hitta den för uppdraget optimala dragbilen. För enkelhetens skull lackerade i olika färger. From juni 2012 tankar vi Preems Evolution.2-diesel,

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

Livskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får.

Livskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får. Livskvalitet-100 Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får. Du får en poäng för varje påstående som stämmer. Poäng: 1. Familj / Relationer Jag är nöjd och belåten

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Sammanfattning av Elerias öppna möte 2012-02- 18

Sammanfattning av Elerias öppna möte 2012-02- 18 Sammanfattning av Elerias öppna möte Föreningen Bakgrund Eleria Föreningen startades 2009 när Eleriakampanjen skiljdes från föreningen Enhörningen. Under 2011 gick det att vara stödmedlem i föreningen.

Läs mer

EXPERTER 12 NYA. Gör det enklare att vara proffs

EXPERTER 12 NYA. Gör det enklare att vara proffs EXPERTER 12 NYA Gör det enklare att vara proffs Det är det personliga handslaget som skiljer oss från mängden. MED AHLSELL SOM LEVERANTÖR FÅR DU: En trygg partner. Tillgång till marknadens bredaste ortiment

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub Toppdiam 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34- Klass

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Efterfrågan på Säljutbildningar ökar Läkemedelsföretag använder Profilkursen Säljarna

Läs mer

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still 48 hästfocus #4 2014 Med gripande och vackra bilder vill fotografen Lars-Olof Hallberg föra vidare ett kultur-arv som håller på att dö ut. Sedan slutet på 80-talet har han besökt ett 30-tal gårdar som

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Testa och utveckla din företagsidé

Testa och utveckla din företagsidé Testa och utveckla din företagsidé TESTA OCH UTVECKLA DIN FÖRETAGSIDÉ Ännu har du inte bestämt dig för att starta, men du har en tydlig bild av vilken verksamhet du skulle ha i ditt företag om det blev

Läs mer

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten.

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten. spara pengar och dämpa växthuseffekten Med rätt tryck i däcken rullar bilen bättre. Det minskar bränsleförbrukningen. Det tjänar du pengar på. Samtidigt minskar du dina utsläpp av växthusgasen koldioxid.

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Din skog din skatt. Ekonomi för skogsägare. www.scaskog.com

Din skog din skatt. Ekonomi för skogsägare. www.scaskog.com Din skog din skatt Ekonomi för skogsägare www.scaskog.com Innehåll En plan för framtiden... 4 Skogsägare en egen företagare... 9 Skatta lagom... 12 Vikten av att planera... 14 Betalningsplan och skogskonto...

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Anmälan t o m 31 oktober 2013 - är uppföljaren till det mycket uppskattade

Läs mer

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant Burken Berta och flaskan Frans - En saga om pant Fakta om burken 1 1 miljard dryckesburkar säljs varje år i Sverige och av dessa återvinns 90 %. Alla pantade aluminiumburkar kan bli till nya burkar, utan

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer