Stödet till anhöriga i Uppsala kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stödet till anhöriga i Uppsala kommun"

Transkript

1 FoU-rapport 2015/1 Stödet till anhöriga i Uppsala kommun Slutrapport Marianne Winqvist Fil dr, Vetenskaplig handledare Regionförbundet Uppsala län

2 2

3 Förord Detta är den tredje rapporten och tillika slutrapport i ett projekt där stödet till anhöriga i Uppsala kommun kartlagts och följts från 2010 till Undersökningen, som har initierats av Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), är en samverkansstudie mellan åtta FoUenheter. Den har genomförts på likartat sätt i åtta kommuner från Härjedalen i norr till Malmö i söder. Bakgrunden till undersökningen är den ändring i socialtjänstlagen 2009 som säger att Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. SoL kap5 10. Fokus för studien är kommunernas stöd till anhöriga inom områdena äldre, funktionshinder samt individ- och familjeomsorgen (IFO). I delrapport 1 Stödet till anhöriga i Uppsala kommun en kartläggning, FoU-rapport 2012/5, redovisas resultatet av en omfattande första kartläggning av hur kommunens stöd såg ut I delrapport 2 Stödet till anhöriga i Uppsala kommun uppföljning genom fokusgrupper 2012, FoU-rapport 2013/2, redovisas en uppföljning I föreliggande rapport presenteras kartläggningen 2013, som gjordes på samma sätt som Resultaten jämförs med hur det såg ut Här görs också en analys av begreppet anhörigstöd; vad menar man när man pratar om anhörigstöd, och diskuteras hur stöd till anhöriga skulle kunna utvecklas. Studien i Uppsala kommun har genomförts av Marianne Winqvist, som är vetenskaplig handledare vid Regionförbundets Enhet för välfärd och FoU-stöd och därtill forskare vid Nationellt kompetenscentrum Anhöriga. Uppsala kommun har medfinansierat projektet. Uppsala februari 2015 Bo Lerman FoU-samordnare Regionförbundet Uppsala län 3

4 4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning Genomförande av kartläggningen i Uppsala kommun Äldreområdet Funktionshinderområdet Individ- och familjeområdet Resultat av kartläggningen Mål Handlingsplan för stöd till anhöriga Former av stöd till anhöriga Efterlevandestöd Relationer Stödplaner Information, tillgång till stöd och motivationsarbete Uppsökande verksamhet Anhörigas synpunkter om eget stöd samt insatser för den närstående Uppföljning och utvärdering Organisation och personal Samverkan med ideella sektorn Samverkan med landstinget Utbildning Budget Utvecklingen av anhörigstödet under åren Sammanfattning av resultaten i de tre årens fokusgruppsintervjuer Resultat av enkätundersökning till anhöriga Jämförelse av resultat av enkätundersökningarna åren 2011 och Telefonintervjuer med anhöriga Jämförelse av resultaten från telefonintervjuerna år 2011 och Diskussion Referenser Bilaga 1 Kartläggningens frågeställningar Bilaga 2 Kartläggningsenkät Bilaga 3 Anhörigenkät

6 6

7 Sammanfattning I landets kommuner har sedan slutet av 1990-talet ett omfattande arbete utförts för att utveckla stödet till anhöriga. För att dra lärdom utvecklingsarbetet har Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) tagit initiativ till denna undersökning för att i samverkan med åtta av landets FoU-enheter kartlägga och följa utvecklingen av stödet till anhöriga under tre år i åtta kommuner. Syftet med studien är att: - Kartlägga innehållet i stödet till anhöriga, hur stödet organiseras, planeras, följs upp och utvärderas inom områdena äldre, funktionshinder och individ- familjeomsorg samt samverkan mellan kommun, landsting, ideella organisationer och andra aktörer inom området. - Undersöka hur de olika huvudintressenterna bedömer kvaliteten på stödet till anhöriga - Under tre år följa utvecklingen i de kommuner/kommundelar som ingår i studien. Stödet till anhöriga i de utvalda kommunerna har kartlagts år 2010 och år 2013 genom att ta del av tillgängliga dokument, kommunernas hemsida och informationsblad samt intervjuer med och enkätutskick till chefer och andra nyckelpersoner. Genom en enkätstudie med uppföljande telefonintervjuer har anhörigas situation och syn på sitt stöd, undersökts vid två tillfällen. Årligen genomfördes fokusgruppsintervjuer, en inom vardera äldre-, funktionshinder- samt individ och familjeområdet med syftet att beskriva och följa utvecklingen av stödet till anhöriga; vad som fungerade bra och mindre bra. I varje fokusgrupp ingick personal, beslutsfattare och representanter från ideella sektorn. I denna delrapport, som också är slutrapport för hela projektet, presenteras resultatet för den sista kartläggningen, gällande år Utvecklingen av anhörigstödet under de senaste åren beskrivs också genom en jämförelse av resultaten från de olika kartläggningarna. Tyngdpunkten i denna sammanfattning ligger på denna jämförelse. Resultat Det har inte skett några omvälvande förändringar i anhörigstödet i Uppsala kommun som helhet under åren 2010 till 2013, men utvecklingen har inte stått stilla. Medvetenheten om vikten av ett anhörigperspektiv hade på flera håll ökat. Anhörigcentrum genomgick under tidsperioden en stor organisationsförändring. Verksamheten bedrevs under två år som projekt, för att sedan fortsätta med ettåriga avtal i väntan på beslut om eventuell konkurrensutsättning. Kunskapen om Anhörigcentrums existens ökade under undersökningsperioden i kommunen och allt fler anhöriga sökte sig dit. Målgruppen förändrades genom att också inkludera anhöriga till personer på boenden. Anhöriga till äldre personer var fortfarande den största målgruppen, men en ökning av anhöriga till yngre personer och framför allt från psykiatri och socialpsykiatri kunde noteras. Utformningen av stödet till anhöriga var i stort densamma, men förändrades i viss mån till exempel genom att anhöriggrupperna vände sig till andra målgrupper, rekreationshelger infördes och anhöriga fick möjlighet till juristhjälp. Behovsinventeringar gjordes årligen, men på lite olika sätt och med olika fokus. Anhörigcentrum ingick vid tiden för kartläggning två i kommunens Nöjd-Kund-Index. Samverkan med landstinget utvecklades under tidsperioden med t.ex. bemanning av anhörighörna på Akademiska sjukhuset och Anhörigcentrum hade också tagit en aktiv del i landstingets projekt för utveckling av anhörigstöd. 7

8 I Äldrenämndens uppdragsplaner var effektmålen desamma för anhörigstödet under uppföljningstiden, men målvärdena för antalet personer som skulle använda sig av anhörigstödet (läs Anhörigcentrum) ökade från år till år. I förfrågningsunderlaget gällande hemvård hade nya ska-krav införts under en egen rubrik; Anhörigvänlig vård och omsorg. Inom hemvården hade också anhöriga börjat uppmärksammas genom anhörigträffar information med mera. Inom vård- och omsorgsboendena fortsatte anhörigstödet huvudsakligen inom den palliativa och avancerade sjukvården, men nytt var att Silviasystrar inom åtminstone ett annat boende hade introducerat anhöriggrupper. Ett omfattande värdegrundsarbete genomfördes inom äldreomsorgen som också inkluderade anhörigfrågor. I förfrågningsunderlagen för upphandling av LSS-boendeenheter hade år 2013 infogats, under rubriken Anhöriga, specifika ska-krav rörande anhöriga som inte hade funnits tidigare. Inom Affärsområde assistans hade en grupp chefer i utvecklingssyfte börjat arbeta med anhörigfrågor och anhörigas delaktighet. Verksamheten för anställda anhöriga bedrevs med höga ambitioner och engagemang. Affärsområdeschefen i Affärsområde barn, ungdom & familj beklagade bristen på stöd till anhöriga till personer under 21 år. Några insatser inom verksamheten hade blivit mer flexibla bland annat för att underlätta för anhöriga. Arbete med Samordnad individuell plan (Sip) infördes under uppföljningstiden och detta trodde många skulle underlätta anhörigas situation. I måldokument från de båda åren lyftes helhetsperspektiv och familjens roll fram på likartat sätt inom individ- och familjeområdet. I kommunens drogpolitiska program nämndes anhöriga som målgrupp för verksamheten. Viktiga stödinsatser erbjöds under hela den undersökta tidsperioden inom Råd- och behandlingsgruppen, Trappan och familjeenheterna. Inom Affärsområde socialpsykiatri & beroende hade en ny form av utbildning skapats. Den så kallade återhämtningsakademin som ämnade samla brukare, personal och anhöriga i gemensamma utbildningar. Resultaten från enkäten till de anhöriga skiljer sig inte i någon större omfattning mellan de båda studerade åren. Det är relativt stora andelar av respondenterna som beskriver en problematisk livssituation och resultaten antyder också att det är de känslomässiga dimensionerna som kan kräva ytterligare stödinsatser. Det mest slående resultatet i de båda intervjuundersökningarna var att de anhöriga var nöjda med det stöd som de hade fått. Framför allt gällde detta Anhörigcentrums verksamhet. Rapporten avslutas med en begreppsdiskussion. Orden anhöriga, närstående, anhörigstöd med flera används på olikartade sätt. För att kunna beskriva, följa, jämföra och inte minst utveckla innehållet i stödet till anhöriga krävs att begreppsapparaten utvecklas. Fördelar och nackdelar med ett specialiserat centraliserat anhörigstöd i jämförelse med ett integrerat decentraliserat stöd diskuteras vidare och vikten av att ett anhörigperspektiv och anhörigstöd implementeras i hela socialtjänsten betonas. För detta krävs bland annat att anhörigfrågorna finns med i styrdokumenten på alla nivåer och att utbildningsinsatser genomförs. Uppsala kommun har i en nationell jämförelse legat långt framme i anhörigfrågor under en lång tid. Klimatet för att bygga upp och utveckla ett (specialiserat) anhörigstöd har varit gott. En förhoppning är att den positiva trenden kommer att fortsätta i vetskapen om att mycket hitintills är gjort, men att de svåraste uppgifterna kanske återstår; att se till att anhörigperspektiv och anhörigstöd integreras inom hela socialtjänsten. 8

9 Inledning I landets kommuner har sedan slutet av 1990-talet ett omfattande arbete utförts för att utveckla stödet till anhöriga. Staten har bidragit med cirka 2 miljarder kronor och en förändring infördes år 2009 i Socialtjänstlagen som innebär att kommunerna har en skyldighet att erbjuda anhöriga stöd (Riksrevisionen 2014). För att dra lärdom av det utvecklingsarbete som har genomförts har Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) tagit initiativ till denna undersökning för att i samverkan med åtta av landets FoU-enheter kartlägga och följa utvecklingen av stödet till anhöriga under tre år i åtta kommuner. 1 De studerade kommunerna är olika stora till yta och befolkningsmängd och är spridda från Härjedalen i norr till Malmö i söder. Syftet med studien är att: - Kartlägga innehållet i stödet till anhöriga, hur stödet organiseras, planeras, följs upp och utvärderas inom områdena äldre, funktionshinder och individ- familjeomsorg samt samverkan mellan kommun, landsting, ideella organisationer och andra aktörer inom området. - Undersöka hur de olika huvudintressenterna bedömer kvaliteten på stödet till anhöriga - Under tre år följa utvecklingen i de kommuner/kommundelar som ingår i studien. Stödet till anhöriga i de utvalda kommunerna har kartlagts år 2010 och år 2013 inom äldre-, funktionshinder samt individ- och familjeområdet genom att ta del av tillgängliga dokument, kommunernas hemsida och informationsblad samt intervjuer med och enkätutskick till nyckelpersoner. 2 3 Första och sista året genomfördes en enkätstudie (COAT-utvärderingsenkät 4 ). COAT-enkäten följdes upp genom telefonintervjuer med ett slumpmässigt antal utvalda anhöriga i kommunerna. Årligen genomfördes fokusgruppsintervjuer, en inom vardera äldre-, funktionshinder- samt individ och familjeområdet. Fokusgruppsintervjuerna gjordes utifrån gemensamma frågeställningar som huvudsakligen behandlade vilka former av anhörigstöd som fanns, hur stödet utvecklats under de tre åren samt hur väl stödet fungerade. I varje fokusgrupp ingick personal, beslutsfattare och representanter från ideella sektorn. Nka har via FoU Sjuhärad Välfärd ansökt om och beviljats etiskt tillstånd för studien av Etikprövningsnämnden i Göteborg. Projektet avrapporteras av respektive FoU-enhet i samverkan med Nka och gemensamma rapporter skrivs av Nka i samverkan med FoU-enheterna. Resultaten presenteras även regionalt på konferenser eller seminarier av de medverkande FoU-enheterna och av Nka. 1 Medverkande FoU-enheter: FoU Sjuhärad Välfärd, FoU Jämt, FoU Skåne, FoU Malmö, Skaraborgs Kommunalförbund FoU, FoU Sörmland, Enheten för välfärd och FoU-stöd Regionförbundet Uppsala län och Fokus Kalmar län. Kommuner som kartläggs: Borås, Härjedalen, Hässleholm, Malmö, Skara, Strängnäs, Uppsala och Västervik 2 Undersökningens design bygger på den design som skapades i samverkan med professor Mike Nolan och Lennarth Johansson för ett treårigt implementeringsprojekt av COAT-instrumentet i Borås, Jönköping och Härnösand. 3 De frågeställningar som utgjort grunden för kartläggningen i samtliga kommuner och den kartläggningsenkät som använts i Uppsala kommun återfinns i bilaga 1 respektive 2. 4 Se bilaga 3 9

10 I denna delrapport presenteras resultatet av den andra och sista kartläggningen, gällande år 2013, i Uppsala kommun. 5 Rapporten avslutas med en diskussion av den utveckling av anhörigstödet som ägt rum under åren , men inledningsvis följer en beskrivning av hur kartläggningen har genomförts. 2. Genomförande av kartläggningen i Uppsala kommun Kartläggningen har i Uppsala, liksom i studiens övriga ingående kommuner, utgått från i förväg fastställda teman med tillhörande frågeställningar. 6 Uppgiften har varit att på bästa möjliga sätt finna svar på frågorna inom äldre- funktionshinder- och individ- och familjeområdet för att täcka upp lagstiftningens målgrupper; anhöriga till äldre personer, anhöriga till personer med funktionsnedsättning respektive anhöriga till långvarigt sjuka personer. Uppsala är en stor kommun. Det betyder att det är många personer som är verksamma inom Socialtjänsten och att uppgifterna är specialiserade. Med det senare avses att exempelvis tjänstemännen har avgränsade områden som de ansvarar för och att de inte självklart känner till sådant som ligger utanför det egna verksamhetsområdet eller den egna organisationen. I kartläggningsarbetet har det gällt att hitta rätt personer att tillfråga. Det går inte att friskriva sig från att det kan finnas anhörigstöd inom någon verksamhet som oavsiktligt inte uppmärksammas i denna kartläggning. I frågeställningarna skall frågor besvaras som gäller kommunen. Eftersom Uppsala kommun är stor och har en organisation med beställare-/utföraremodell är det inte alltid självklart vad som skall betraktas som kommunen. Är det exempelvis uppdragssidan eller utförarsidan som är det intressanta? I denna kartläggning är ambitionen att täcka helheten. I kommunen finns sedan år 2007 ett Anhörigcentrum. 7 Anhörigcentrums verksamhet beskrivs ofta som kommunens anhörigstöd. Även om Anhörigcentrum har en bred och omfattande verksamhet så finns det i kommunen stöd till anhöriga som bedrivs inom andra verksamheter. Det stöd som ges vid Anhörigcentrum inkluderar exempelvis inte anhöriga till personer som är under 21 år. I kartläggningen kommer Anhörigcentrums verksamhet att presenteras separerat. Till detta kommer det biståndsbedömda anhörigstödet att presenteras och det stöd som ges av utförare av andra vård-, omsorgs- och stödverksamheter. I Uppsala kommun har ordet kund använts för den person som använder kommunens insatser och service. I den sista kartläggningen hade det blivit vanligare att istället använda ordet brukare 8 samt andra benämningar. Enhets-/verksamhetschef används som benämning i denna rapport på första linjens chefer det vill säga de chefer som är närmast kunden. 5 Tidigare rapporter som har publicerats: Winqvist, M., 2012, Stödet till anhöriga i Uppsala kommun en kartläggning, Delrapport 1, FoU-rapport 2012/5, Regionförbundet Uppsala län, Uppsala Winqvist, M., m.fl. 2012, Stöd till anhöriga erfarenheter från åtta kommuner , Nka Rapport 2012:4, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Kalmar Winqvist, M., 2013, Stödet till anhöriga i Uppsala kommun uppföljning genom fokusgrupper år 2012, Delrapport 2, FoU-rapport 2013/2, Regionförbundet Uppsala län, Uppsala 6 Se bilaga 1. 7 För en genomgång av anhörigstödets tidiga utveckling i Uppsala hänvisas till den första kartläggningsrapporten i detta projekt, Winqvist Ordet brukare förordas av Socialstyrelsen som beteckning för alla som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten. 10

11 Uppsala kommun delfinansierar denna kartläggning. 2.1 Äldreområdet Anhörigstödet inom äldreområdet har studerats på följande sätt: Uppdragskontor: Enkät till uppdragsstrateg på Kontoret för hälsa, vård och omsorg. Anhörigcentrum: Intervjuer med Anhörigcentrums enhetschef och affärsområdeschefen för Affärsområde boende äldre. Biståndsbedömt anhörigstöd: Intervju med gruppledare i Sektionen hemvård och boende (myndighetsutövning). Utförare inom vård- och omsorgsverksamhet: Kartläggningsenkät 9 till enhets/verksamhetscheferna inom kommunernas affärsområden Hemvård och Boende äldre samt till de privata utförarna. Affärsområde Hemvård utgjorde vid tiden för studiens genomförande av 20 distrikt/boenden/verksamheter 10. Enkätsvar har erhållits gällande 15 av dessa verksamheter. Tolv enkäter skickade ut och tolv svar inkom. En chef kan ansvara för flera av dessa verksamheter och en del verksamheter kan ha flera chefer. Affärsområde Boende äldre utgjordes av 13 enheter/verksamheter. 11 Enkätsvaren täcker 10 av dessa. Chefen för Anhörigcentrum fick inte enkät, men intervjuades. Antalet utsända enkäter uppgår till 12 och 10 svar inkom. Enkäterna sändes ut av respektive affärsområdeschef. Till de privata utförarna av äldreomsorg sändes enkäter från FoU-enheten till 42 enhets-/verksamhetschefer. Endast tre enkätsvar inkom från de privata utförarna. Dessa svar ingår inte i analysen. Affärsområdescheferna för affärsområdena Boende äldre samt Hemvård har intervjuats. En fokusgrupp har genomförts med representanter för äldreomsorg, anhörigcentrum och frivilligorganisationer. Resultatet av denna diskussion redovisas i kapitel 4, men då det framkom information som gällde innehållet i kartläggningen har detta tagits med i redovisningen under denna punkt. En mängd dokument har granskats (se referenslistaturlista) liksom berörda delar av kommunens hemsida. 2.2 Funktionshinderområdet Stödet till anhöriga inom funktionshinderområdet har studerats på följande sätt: Uppdragskontor: Enkät till uppdragsstrateg på Äldrekontoret samt uppdragsstrateg på Kontoret för vuxna med funktionshinder. Anhörigcentrum: Intervju med enhetschef och affärsområdeschefen för affärsområde Boende äldre. Biståndsbedömt anhörigstöd: Intervju med sektionschef för enheten LSS och socialpsykiatri (Nämnden för vuxna med funktionshinder) samt myndighetschef för myndighet barn och ungdom (Barn och ungdomsnämnden, BUN). 9 Se bilaga Affärsområdets olika verksamheter innefattade hemvård, växelvård-korttidsvård, joursjukvård, dagverksamheter, nattpatrullen, larmsamordning, trygghetsjouren, arbetsledare jourtid och hjälpmedel. 11 I affärsområdet ingick 10 boenden. En av verksamheterna var inriktad på palliativ vård/medicinskt avancerad vård, en annan på rehabilitering. Dessutom ingick Sjukvårdsteamet som bedrev avancerad hemsjukvård, träffpunkter och öppna insatser. 11

12 Utförare inom vård- och omsorgsverksamhet: Enkät till enhets/verksamhetscheferna inom kommunernas affärsområden Barn, ungdom & familj, Boende vuxna och Assistans. Affärsområde Barn, ungdom och familj utgjorde vid tiden för studiens genomförande av 20 boenden/korttidshem/hvb-hem/ andra verksamheter 12. Enkätsvar har erhållits gällande 14 av dessa verksamheter. Antalet utskickade enkäter uppgår till 19 och de inkomna svaren är 13 till antalet. En chef kan ansvara för flera av dessa verksamheter. Affärsområdet Assistans utgjordes av 16 enheter/verksamheter. 13 Enkätsvaren täcker fyra av dessa. Fjorton enkäter skickades ut och fyra svar inkom. Affärsområdet Boende vuxna bestod av 50 enheter/verksamheter. 14 Enkätsvar har erhållits gällande 31 av dem. Antalet utsända enkäter uppgår till 15 och tio svar inkom. En chef kan ansvara för flera verksamheter. Enkäterna sändes ut av respektive affärsområdeschef. Affärsområdescheferna för affärsområdena Barn, ungdom & familj, Boende vuxna, Assistans och Socialpsykiatri & beroende har intervjuats. En fokusgrupp har genomförts med representanter från verksamheter för personer med funktionsnedsättning, anhörigcentrum och frivilligorganisationer. Resultatet av denna diskussion redovisas i kapitel 4, men då det framkom information som gällde innehållet i kartläggningen har detta tagits med i redovisningen under denna punkt. Dokument har granskats (se litteraturlista), liksom berörda delar av kommunens hemsida. Affärsområdet Barn, ungdom & familj bedriver verksamheter för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar liksom för barn och ungdomar med social problematik. Gränserna mellan dessa både områden är inte alltid tydliga. Uppdragsnämnderna som affärsområdet Barn, ungdom & familj svarar mot är Barn och ungdomsnämnden när det gäller barn och ungdomar med funktionsnedsättning och Socialnämnden för barn och unga när det handlar om social problematik. Huvuddelen av verksamheten är inriktad på barn och ungdomar med funktionsnedsättning varför redovisningen av enkätsvaren återfinns under denna rubrik. Affärsområdet Socialpsykiatri & beroende innehåller verksamheter för personer med psykiska funktionsnedsättningar samt för personer med beroendeproblematik. Det senare är en verksamhet som traditionellt sett kan sägas tillhöra individ- och familjeområdet och enkätundersökningen redovisas därför i det sammanhanget. 2.3 Individ- och familjeområdet Stödet till anhöriga inom individ- och familjeområdet har studerats på följande sätt: Anhörigcentrum: intervju med enhetschef och affärsområdeschefen för affärsområde Boende äldre. Enkät till uppdragsstrateg på Äldrekontoret samt uppdragsstrateg på Kontoret för vuxna med funktionshinder. Biståndsbedömt anhörigstöd: intervju med sektionschef för enheten LSS och socialpsykiatri (Nämnden för vuxna med funktionshinder), myndighetschef för myndighet barn och ungdom 12 Affärsområdets olika verksamheter innefattar boenden (tre stycken), korttidshem (fem stycken), HVB (sju stycken inkl. ett asylboende), familjehem, ungdomsfritids och helg, personlig assistans kontaktpersonverksamhet, ledsagning, avlösning samt Resurscentrum och Siri/Nexus. 13 I affärsområdet ingick enheter för personlig assistans (elva stycken), enheter för ledsagare (två stycken), en enhet för anhöriganställda, en enhet för kontaktpersonverksamhet samt en enhet för leg. Hälso- och sjukvårdspersonal. 14 I affärsområdet ingick vid tiden för enkätutskicket gruppbostäder (30 stycken, enkät sändes inte till cheferna för de gruppbostäder som inom kort skulle övergå till annan utförare), servicebaser (14 stycken), korttidshem (tre stycken) samt en enhet för Träffpunkt äldre, en för leg. hälso- och sjukvårdspersonal och en för assistenter. 12

13 (Barn och ungdomsnämnden, BUN) samt sektionschefen för individ- och familjeomsorg vuxna. Utförare inom ordinarie vård- och omsorgsverksamhet: enkät till verksamhetscheferna inom kommunens affärsområden Socialpsykiatri & beroende och Barn, ungdom & familj. Inom det senare området drivs HVB hem och annan verksamhet där familjer kan ha sociala problem, men huvuddelen av verksamheten är inriktad på barn och ungdomar med funktionsnedsättning varför redovisningen av enkätsvaren återfinns under rubriken funktionshinderområdet. Affärsområde Socialpsykiatri & beroende utgjorde vid tiden för studiens genomförande av 21 boenden/servicebaser/boendestödsområden och andra verksamheter 15. Enkätsvar har erhållits gällande 15 av dessa verksamheter. Antalet utsända enkäter uppgår till 17 och elva svar kom tillbaka. En chef kan ansvara för flera av dessa verksamheter. Enkäten sändes ut av affärsområdeschefen. Affärsområdescheferna för affärsområdet Socialpsykiatri & beroende samt Barn, ungdom & familj har intervjuats. En fokusgrupp har genomförts med representanter från verksamheter inom individ- och familjeomsorgen, anhörigcentrum samt frivilligorganisationer. Resultatet av denna diskussion redovisas i ett följande kapitel, men då det framkom information som gällde innehållet i kartläggningen har detta tagits med i redovisningen under denna punkt. Dokument har granskats (se litteraturlista) liksom berörda delar av kommunens hemsida. Dessutom har information inhämtats från kommunens hemsida. 3. Resultat av kartläggningen Resultaten från intervjuerna, enkäterna, fokusgrupperna och dokumentsgranskningen har sammanställts och presenteras i det följande under rubriker som utgör de frågeställningar som kartläggningen skall besvara. De tre studerade områdena, äldre-, funktionshinder- respektive individ- och familj, presenteras var och ett för sig och där det är relevant presenteras verksamheterna vid Anhörigcentrum under egen rubrik Mål a. Har kommunen något formulerat mål för stödet till anhöriga? Vilket är målet? När formulerades det? b. Hur definieras begreppet anhöriga? Det fanns, inledningsvis, i kommunen inte någon entydig definition eller användning av begreppet anhörig. En strävan märktes att allt mer använda den terminologi som användes i regeringens proposition Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående 17 där ordet närstående reserveras för de personer som eventuellt tar emot hjälp eller stöd av en anhörig. I föreliggande rapport används ordet närstående på detta sätt och anhörig definieras som den 15 Affärsområdets olika verksamheter innefattar 13 boenden, 3 boendestödsområden, 2 enheter för neuropsykiatri, enhet för öppenvårdsbehandling beroende, träffpunkt/sysselsättning och hälso- sjukvårdsenheten. 16 Eftersom denna kartläggning avser år 2013 används imperfekt som tempus, även om beskrivna verksamheter fortfarande existerar. 17 Prop. 2008/09:82 13

14 person som finns i den närståendes nätverk (alltså inte uteslutande familj utan även andra delar av det sociala nätverket som övrig släkt, vänner). Under år 2012 infördes ovan nämnda definition i den inledande texten i Anhörigcentrums uppdrag. Övriga varianter som förekom i texter av skilda slag var att begreppen anhöriga och närstående i stort sett användes som synonymer, eller att ordet anhörig betecknade den person som var äldre, sjuk eller hade en funktionsnedsättning. Ibland förekom samtliga dessa användningar i samma dokument. Denna inkonsekventa användning av begreppen anhöriga och närstående gjorde det svårt att i vissa sammanhang veta vem som avsågs. I denna rapport anges därför ibland läsbeskrivningar i direkta citat för att klargöra terminologin. Det var inte heller självklart att i vissa verksamheter överhuvudtaget använda sig av ordet anhörig. Inom individ- och familjeomsorgen fanns inte traditionen att göra det eller i andra sammanhang där det handlade om barn som omsorgstagare. Där var det fortfarande föräldrar, syskon och familj som dominerade terminologin, även om ordet anhöriggrupper användes och uttrycket barn som anhöriga hade etablerats. Kommunens mål för stödet till anhöriga, som presenteras nedan, har studerats på en övergripande nivå det vill säga utifrån Kommunfullmäktiges inriktningsmål och nämndernas uppdragsplaner och program. Anhörigcentrum I Program för öppna insatser för seniorer i Uppsala kommun (Uppsala kommun 2007a) betonades att kommunens strävan var att andelen människor som klarade sig utan någon form av samhällsinsats skulle öka. Det förebyggande perspektivet var starkt uttalat. När det gäller anhöriga framgår att anhöriga inte alltid fick tillräckligt med stöd och hjälp från samhället och att det var viktigt att de som vårdade sina närstående fick stöd och hjälp när de behövde det. Viktiga begrepp att beakta var självbestämmande, integritet och inflytande och stödet skulle vara aktivt, varaktigt och individuellt. Detta mål har enligt uppdragstrateger funnits med i Anhörigcentrums uppdragsplaner sedan dess. För kommunövergripande öppna insatser, där Anhörigcentrum ingick, gällde målen att: - Nöjd Kund Index (NKI) ska vara minst 4 på en 5-gradig skala - Nittio procent av kunderna ska vara nöjda med bemötandet, och - Nittio procent ska vara nöjda med utbudet (Uppsala kommun 2012c). Anhörigcentrums verksamhet låg inom Äldrenämndens ansvarsområden och i denna nämnds uppdragsplan för åren stod i effektmål 10 att det stöd som tillhandahölls skulle vara anpassat till anhöriga och närståendes behov. Indikatorn för att mäta detta var att antalet anhöriga som hade använt sig av anhörigstöd skulle öka. Målvärdet för år 2013 var 750 personer. Äldreområdet Äldrenämndens uppgift var att se till att personer 65 år och äldre uppfattade det som tryggt att bo och leva i Uppsala kommun. Den som hade behov av stöd och vård skulle få det. Nämndens ansvarsområden var öppna insatser (t.ex. träffpunkter för äldre, seniorrestauranger och stöd till anhöriga), insatser i ordinärt boende (t.ex. hemtjänst, hemsjukvård, korttidsvård) samt vård- och omsorgsboende. Aktuella program och planer var: 14

15 - Senior i Uppsala nu och fram till 2030 (reviderad av kommunfullmäktige 28 september 2009) - Program för vård och omsorg om äldre i Uppsala kommun (beslutat av Äldrenämnden 19 juni 2007) - Program för öppna insatser för seniorer i Uppsala kommun (beslutat av Äldrenämnden 19 juni 2007) - Uppdragsplan (beslutad av Äldrenämnden 30 augusti 2012) - Uppföljningsplan (antagen av Äldrenämnden 2 oktober 2013) - Boendeplan för äldre i Uppsala kommun (antagen av Äldrenämnden 29 november 2012) - Konkurrensplan (antagen av Äldrenämnden 22 februari 2012) Senior i Uppsala nu och fram till 2030 är ett program för äldrepolitiken i Uppsala kommun (Uppsala kommun 2009a). I programmet finns fem kärnpunkter angivna som sammanfattar tankar om hur utvecklingen av kommunen och för seniorer bör se ut i Uppsala. Den första punkten lyder: utveckla stödet till anhöriga och närstående. I ett förtydligande står att Kommunen ska uppmuntra och stödja en utveckling där anhöriga och närstående, vill, kan och orkar vara ett stöd till seniorer med behov av hjälp. (Uppsala kommun 2009a s. 5) Även i Program för vård och omsorg om äldre i Uppsala kommun (2007b) finns anhöriga med i texten. Ett tecken på att vården och omsorgen bedrivs i riktning mot Äldrenämndens mål och kvalitetskrav är bland annat att anhöriga ges ett gott stöd vid behov. I IVE (Inriktning, Verksamhet, Ekonomi) , kommunens flerårsbudget nämndes däremot inte anhöriga alls, mer än indirekt. Äldrenämnden fick uppdraget att utöka arbetet med öppna förebyggande insatser, en verksamhet där Anhörigcentrum ingick. I det sjunde inriktningsmålet i IVE framgår också att vården och omsorgen skulle vara hälsofokuserad och det friska skulle tillvaratas med förebyggande insatser. Utifrån detta inriktningsmål konkretiserade Äldrenämnden i sin Uppdragsplan ett effektmål (nr 10) som innebar att stödet som tillhandahölls skulle vara anpassat till anhöriga och närståendes behov. För att nämnden skulle kunna förverkliga sin politik inom givna ekonomiska ramar skulle, enligt uppdragsplanen, formerna för anhörigstöd utvecklas och öppna insatser i form av bland annat anhörigstöd skulle prioriteras (Uppsala kommun 2012g). Att stöd till anhöriga är något som kommer att finnas i kommunen under lång tid, anas i Boendeplan för äldre i Uppsala kommun (Uppsala kommun 2012q, s. 28). I ett framtidsscenario inför 2030 sias om att en allt större andel av äldre personer med omfattande behov, kommer att kunna bo kvar i sina ordinära boenden. Denna utveckling förstärks bland annat av förebyggande folkhälsoarbete, anhörigstöd och uppsökande/förebyggande aktiviteter. Funktionshinderområdet Som tidigare nämnts är det Äldrenämnden (ÄLN) och Nämnden för vuxna med funktionshinder (VFN) (senare Nämnden för hälsa och omsorg) som har varit involverade i utvecklingen av det anhörigstöd som bedrevs på och administrerades av Anhörigcentrum. Äldrenämnden var avtalspart och gav uppdrag för denna verksamhet. Det kan därför sägas att de mål som gällde för stödet till anhöriga till äldre personer även gällde personer med funktionsnedsättning där den närstående var över 21 år. Uppgiften för Nämnden för hälsa och omsorg var att ge det stöd som behövdes för att personer år skulle kunna ta ansvar för sin livssituation. Behovet kunde grunda sig på funktionsnedsättning, men även problem med missbruk, beroende, eller våld i nära relationer. 15

16 Nämndens ansvarsområden var insatser enligt LSS (t.ex. boende, daglig verksamhet), beroende- missbruksvård (t.ex. institutionsvård, öppenvård och råd och stöd), socialpsykiatri (t.ex. boende boendestöd, träffpunkter), våld i nära relationer (t.ex. skyddat boende, rådgivning) samt familjerådgivning 18. Nämndens planer som rörde personer med funktionsnedsättning var: - Uppdragsplan (beslutad 29 augusti 2013) - Boendeplan (beslutad 22 november 2012) - Uppföljningsplan (beslutad 28 februari 2013) - Konkurrensplan (beslutad 23 februari 2012, reviderad 27 juni 2012) På samma sätt som i Äldrenämndens uppdragsplan förekom anhöriga i Nämnden för hälsa och omsorgs uppdragsplan i samband med Kommunfullmäktiges inriktningsmål 7: Vården och omsorgen är hälsofokuserad och tillvaratar det friska med förebyggande insatser. Nämndens effektmål löd: Det stöd som tillhandahålls är anpassat till anhöriga och närståendes behov. Indikatorn var att 110 anhöriga och närstående till personer år skulle använda sig av anhörigstöd år 2013 (Uppsala kommun 2012d). I nämndens boendeplan omnämns anhöriga i två sammanhang. När den närstående inte kan flytta på grund av bostadsbrist och den anhöriga tar ett stort ansvar skall de erbjudas stöd och olika former av avlastning. Det påtalas också att det är viktigt att personer med annan etnisk bakgrund och deras anhöriga skall få det stöd och den hjälp som det svenska samhället kan erbjuda (Uppsala 2012h). Frågor som gällde barn och unga med funktionsnedsättning återfanns främst i Barn- och ungdomsnämnden och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Barn- och ungdomsnämnden var ansvarig för åldersgruppen 0-20 år inom förskola, grundskola, obligatorisk särskola, skolbarnomsorg och socialtjänst. Dessutom satte man in förebyggande insatser till stöd för fritids-, kultur- och föreningsverksamhet. Nämnden ansvarade också för socialtjänst vilket inkluderade insatser för funktionshindrade barn och ungdomar, kommunal hälso- och sjukvård och bostadsanpassning. Myndighetsutövning gentemot enskild enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) för gruppen funktionshindrade ingick också i uppdraget Om stöd till anhöriga finns det inte mycket att läsa i Barn- och ungdomsnämndens uppdragsplan (Uppsala kommun 2012k). Det framgår att nämnden skall samverka med andra nämnder som har ansvar för verksamheter som ger stöd till barnet, barnets syskon eller barnets föräldrar. Effektmålet: barn och ungdomar med funktionsnedsättning och deras familjer, som vänder sig till myndighetsenheten, ska uppleva trygghet och kontinuitet i kontakten och vara nöjda med bemötande och servicenivå. (s. 5) kan möjligen tolkas som ett stöd till anhöriga av mer indirekt karaktär. Detta effektmål svarade mot Inriktningsmålet i IVE om att personer med psykisk och fysisk funktionsnedsättning skall uppleva en hög livskvalitet (Uppsala kommun 2012a). Övrig text i IVE som rörde anhöriga till barn med funktionsnedsättning behandlade barns möjlighet att växa upp i sitt föräldrahem och att en förutsättning för det var ett starkt stöd till föräldrarna. 18 De delar som berör beroende- och missbruksvården samt socialpsykiatrin behandlas i denna rapport under rubriken Individ- och familjeområdet. 16

17 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarade för utbildning av ungdomar och vuxna inom gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särvux och svenska för invandrare. Ansvaret inbegrep skolhälsovård. Nämnden ansvarade även för frågor som rörde arbetsmarknad, flyktingmottagning, bidrag till föreningar m.fl. som bedrev integrationsfrämjande verksamhet, försörjningsstöd och konsumentrådgivning. Inte heller i denna nämnds uppdragsplan fanns det något utförligt att läsa om anhörigstöd. Samma ordalydelse som återfanns hos Barn och ungdomsnämnden, gällande vikten av ett familjeperspektiv och att samverkan behövdes med andra nämnder som hade ansvar för verksamheter som gav stöd till barnet, syskon eller barnets föräldrar, användes även av denna nämnd (Uppsala kommun 2012m, s. 4). Individ- och familjeområdet Nämnden för hälsa och social omsorgs individ- och familjeomsorg riktade sig till vuxna över 21 år, boende i Uppsala kommun. Målgruppen var personer med alkohol- och/eller narkotikamissbruk eller beroendeproblematik samt anhöriga till missbrukare. I kommunens drogpolitiska program framgår att barn, unga och föräldrar var centrala målgrupper. Vidare att det behövdes ett helhetsperspektiv på barn, unga och familjers levnadsvillkor. Missbruk påverkar inte enbart missbrukaren utan även närstående. Därför var det angeläget att både föräldrar och barn blev erbjudna hjälp och stöd (Uppsala kommun 2013c). I kommunens Barn- och ungdomspolitiska program lyfts föräldrars möjlighet till stöd fram. Föräldrarna skulle ha tillgång till föräldrastöd i olika former oavsett familjestruktur. De övergripande målen för barn och ungdomar var att - Alla barn och ungdomar växer upp under likvärdiga villkor. - Alla barn och ungdomar känner delaktighet och har inflytande i frågor som rör dem. - Alla barn och ungdomar känner trygghet och olika typer av verksamheter och aktiviteter är tillgängliga för dem. - Alla barn och ungdomar lever i en god fysisk och psykisk miljö (Uppsala kommun 2009b). Socialnämnden för barn och unga arbetade för målgruppen 0-20 år med råd- och stödinsatser samt individuella förebyggande insatser, familjerättsliga frågor, handläggning och myndighetsutövning för barn och ungdomar i familjer med sociala problem samt upphandling och ramavtal av hem för vård eller boende (HVB). Ett par effektmål i nämndens uppdragsplan kan sägas närma sig stöd till anhöriga. Dessa var att de som kom i kontakt med nämndens myndighetsorganisation (bland andra vårdnadshavare) i ökande utsträckning skulle vara nöjda med bemötandet respektive med den insats de erhöll. Likaså skulle det familjecentrerade arbetet öka vilket kan tänkas inkludera att även se till anhörigas behov av stöd (Uppsala kommun 2012 l). Sammanfattas kan att anhörigas situation och behov av stöd har uppmärksammats sedan lång tid tillbaka i vissa av äldreområdets styrdokument. Det var Äldrenämnden och Nämnden för hälsa och omsorg som tillsammans finansierade Anhörigcentrum. I båda nämnders uppdragsplaner fanns för år 2013 konkreta mål som innebar att antalet anhöriga som fick stöd skulle öka. Målen för anhörigstödet kopplades samman med vikten av att bedriva förebyggande arbete som framfördes i IVE. Inom individ- och familjeområdets barn- och ungdomsverksamheter saknades begreppen anhöriga och anhörigstöd, men det betonades att arbetet skulle ha ett familje- eller helhetsperspektiv och i kommunens Barn- och 17

18 ungdomspolitiska program lyftes föräldrars rätt till stöd fram. Detta kan tolkas som att även anhörigas situation skulle uppmärksammas och avhjälpas, men det var i huvudsak barn och föräldrar som nämndes. Inom det drogpolitiska programmet påtalades att föräldrar och barn till personer med missbruk skulle erbjudas stöd. 3.2 Handlingsplan för stöd till anhöriga a. Har kommunen någon handlingsplan för stödet till anhöriga? b. Vad innehåller den och när formulerades den? Det fanns inte något i kommunen som benämndes handlingsplan för stöd till anhöriga. Möjligen skulle uppdrag och åtaganden kunna ses som en form av handlingsplaner. Nedan följer några exempel där olika former av insatser för anhöriga fanns specificerade. Anhörigcentrum I förfrågningsunderlaget för åtagande och drift av öppna insatser står som ska-krav specifikt för Anhörigcentrum bland annat att: - Anhörigcentrum ska vara ett center/nav för anhörigfrågor, ett kunskapscenter och ha system för kontinuerlig behovsinventering. - Informationen och möjlighet till interaktion ska vara lättillgängligt och enkelt. - Utföraren ska aktivt arbeta för att nå nya grupper i behov av anhörigstöd i ett tidigt skede, t.ex. vid neurologiska sjukdomar och psykisk ohälsa. - Utföraren ska säkerställa kvalitet och innehåll, att utbudet är samordnat och håller samma kvalitet i alla geografiska områden. - Formerna för samverkan med ideella organisationer och volontärer ska fördjupas och utvecklas (Uppsala kommun 2012c) Under rubriken närståendestöd och demensvårdsstöd går att läsa: - Hjälpgivande närstående som stöder och hjälper anhörig som är över 21 år i ordinärt boende, ska ges aktivt, varaktigt och individuellt utformat stöd. - Beredskap ska finnas för att möta anhöriga och närstående i kris när anhörigstödet inom boendet inte kan tillgodose den anhöriges behov. - Närstående som förvärvsarbetar ska erbjudas stödinsatser kvällstid och/eller helger. - Avgiftsfri avlösning, max 24 timmar per månad och familj, ska erbjudas utifrån familjens behov och önskemål. - Anhöriga till personer med kommunikationssvårigheter ska speciellt uppmärksammas. - Antalet medborgare i Uppsala som har kännedom om anhörigstödet som finns att tillgå, ska öka. - Utföraren ska vara behjälplig när behov av anhöriglarm uppstår samt samarbeta med trygghetsjouren (Uppsala kommun 2012c).) Äldreområdet Under 2013 godkände Äldrenämnden ett förfrågningsunderlag gällande hemvården där Anhörigvänlig vård och omsorg för första gången fanns med som rubrik. I texten som föregick fem ska-satser framgick att rutin för anhörigvänlig vård och omsorg skulle finnas i utförarens ledningssystem. Samtliga utförare förväntades bedriva en anhörigvänlig vård och omsorg där anhörigas kunskap och erfarenheter skulle välkomnas och tas tillvara. Anhörigas hälsa och välbefinnande skulle utifrån ett folkhälsoperspektiv vara ett prioriterat område. De fem ska-kraven lydde: 18

19 - Utförarens samtliga medarbetare ska ha kunskap om vad anhörigstöd och anhörigvänlig vård och omsorg innebär. - Utförarens samtliga medarbetare ska ha kompetens att förstå och på ett konstruktivt sätt möta anhörigas synpunkter och reaktioner. - Utföraren ska ha kännedom om ideella sektorn och öppna insatsers möjligheter till anhörigstöd och informera anhöriga om dessa. - Vid samtycke från den enskilde ska anhöriga erbjudas möjlighet att samverka vid planering av vård och omsorg i det dagliga arbetet. - Utföraren ska ha ombud för anhörigvänlig vård och omsorg. (Uppsala kommun 2013 e, f) Dessutom återfanns anhöriga i följande ska-satser: - Utförare ska ha rutin och tillse att medborgare, brukare, anhöriga och personal ges möjlighet att lämna synpunkter och klagomål både skriftligt och muntligt. - Utförare ska ha rutin för och samverka med den enskilde, anhöriga, andra vårdgivare/utförare, organisationer/huvudmän och den ideella sektorn. - Utförare ska tillse att bemanning organiseras så att personalkontinuitet för den enskilde och dess anhöriga uppnås i största möjliga mån. - Utförare ska hantera information så att sekretess garanteras. All kommunikation kring den enskilde bottnar i den enskildes samtycke till om och när information och dokumentation kan delges andra yrkeskategorier eller anhöriga. I förfrågningsunderlaget som fastställdes i oktober 2013 av Äldrenämnden gällande vårdoch omsorgsboende fanns inte motsvarande text om anhörigvänlig vård och omsorg och anhörigstöd. Anhöriga förekom i följande ska-satser: - Utförare ska ha rutin och se till att medborgare, brukare, närstående och personal ges möjlighet att lämna synpunkter och klagomål både skriftligt och muntligt, i samband med samverkan. - Utförare ska ha rutin för och samverka med den enskilde, anhöriga, andra vårdgivare/utförare, organisationer/huvudmän och den ideella sektorn. - Samverkan med närstående och andra, för den enskilde viktiga personer, ska ske utifrån den enskildes önskemål och medgivande. - Brukarråd och anhörigträffar ska genomföras minst två gånger per år. - Utförare ska hantera information så att sekretess garanteras. All kommunikation kring den enskilde bottnar i den enskildes samtycke till om och när information och dokumentation kan delges andra yrkeskategorier eller anhöriga. - Den enskilde och dennes närstående ska få den information och introduktion som behövs inför inflyttning till vård- och omsorgsboendet (Uppsala kommun 2013g). Funktionshinderområdet Inom funktionshinderområdet har det i förfrågningsunderlagen för upphandling av LSSboendeenheter infogats specifika ska-krav rörande anhöriga. Under rubriken Anhöriga finns kravet att producenten ska informera anhöriga vid verksamhetsförändringar efter att ha inhämtat den enskildes samtycke. Under rubriken Anhörig- och närståendestöd går att läsa att anhörig- och närståendestöd är ett varaktigt stöd till anhöriga som stöder och vårdar närstående över 21 år. Det gäller att aktivt arbete med preventiva åtgärder och skapande av förutsättningar så att den anhörige får goda 19

20 och jämlika förutsättningar till att vårda sin hälsa. Den kommunikativa och den fysiska miljön ska vara tillgänglig i alla sammanhang, för att ge förutsättningar för självständighet. Producenten - Ska ha kunskap om vad det innebär att vara anhörig till någon med funktionssättning - Ska vid behov informera om det stöd som kan erbjudas anhöriga. I anbuden skulle de sökande kortfattat beskriva hur anhörigstödet tillgodosågs i verksamheterna. Anhöriga förekom även i andra sammanhang i förfrågningsunderlaget. Under rubriken Samverkan stod att producenten - Ska utifrån den enskildes behov samverka med närstående. - Ska vid behov för den närstående även ta stöd av Anhörigcentrum - Ska ha utarbetade rutiner för att samverkan med närstående och andra viktiga personer för den enskilde sker utifrån den enskildes samtycke. Vidare framgick i texten att producenten svarade för information till den enskilde och dennes närstående angående praktiska frågor kring verkställigheten av biståndsbeslutet samt att producenten skulle informera och introducera den enskilde och dennes närstående om och kring praktiska frågor inför inflyttning (Uppsala kommun 2013i). Individ- och familjeområdet Enligt affärsområdeschefen Socialpsykiatri & beroende hade alla enheter i sina beställningar att de skulle tillgodose anhörigas behov. I alla beställningarna är det specificerat, det är ett av ska-kraven att vi ska jobba med anhöriga, tillgodose anhörigas behov. Så när uppdragssidan kommer på uppföljning ut till våra enheter då är det en av frågorna, på vilket sätt jobbar ni med dom anhöriga. (affärsområdeschef Socialpsykiatri & beroende) Inom Råd och behandlingsenheten fanns handlingsplaner på hur man skulle arbeta med anhöriggrupper och enskilda kontakter. På individnivå kunde det, enligt affärsområdeschefen finnas handlingsplaner för anhöriga i enskilda fall. Ett exempel gavs från boendestödsverksamhet där man gjort en handlingsplan för att arbeta med en mamma för att stärka henne, med syftet att det skulle ge effekt för sonen. 3.3 Former av stöd till anhöriga a. Vilka olika former av stöd till anhöriga erbjuds av kommunen? b. Vilka vänder sig stödet till anhöriga till? c. Vilka anhöriga nås med stödet? d. Hur många anhöriga fanns det som användare av respektive stödform under våren 2013? (ange antal anhöriga per stödform) Anhörigcentrum Första hjälpen för dig som hjälper Stödet till anhöriga på Anhörigcentrum riktade sig till anhöriga som hjälpte/stödde/vårdade närstående över 21 år. I denna målgrupp inkluderades alla anhöriga som så önskade. Stödet skulle vara aktivt, varaktigt och individuellt utformat. Sedan 2012 ingick även i målgruppen 20

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Dokumentnamn: Rapport - översyn av vård- och omsorgsförvaltningens anhörigstöd

Dokumentnamn: Rapport - översyn av vård- och omsorgsförvaltningens anhörigstöd Sida: 1 (7) Bakgrund Vård- och omsorgsförvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att göra en översyn av kommunens anhörigstöd i sin helhet och ge förslag på hur det kan vidareutvecklas. I detta dokument

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

Stödet till anhöriga i Uppsala kommun en kartläggning

Stödet till anhöriga i Uppsala kommun en kartläggning FoU-rapport 2012/5 Stödet till anhöriga i Uppsala kommun en kartläggning Delrapport 1 Marianne Winqvist Fil dr, Vetenskaplig handledare Regionförbundet Uppsala län 2 Förord I denna rapport, som är delrapport

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Utvecklingen av stödet till anhöriga

Utvecklingen av stödet till anhöriga Utvecklingen av stödet till anhöriga en samverkansstudie mellan åtta FoU-enheter, åtta kommuner och Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) under tre år Delrapport 2 FoU i Sörmland och Strängnäs kommun

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr: VON-176/2013 003 Anhörigstöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen GODKÄND AV LEDNINGSGRUPPEN 2013-04-08 OCH FASTSTÄLLD AV VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DEN 14 MAJ 2013

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder SOCIALFÖRVALTNINGEN Innehåll I anhöriganvisningen ingår... 3 Inledning... 4 Kompetens... 5 Information

Läs mer

Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående. Riktlinje för anhörigstöd

Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående. Riktlinje för anhörigstöd Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för anhörigstöd Innehåll Syfte och mål... 3 Syfte...3 Mål...3 Målgrupp för riktlinjen... 3 Lagstiftning... 3 Socialtjänstlagen...3

Läs mer

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun Socialförvaltningen Anhörigstöd Förslag Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Bergengrenska gården TELEFON: 0414-81 91 65 FAX: 0414-81 97

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet

Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet Bakgrund Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 Socialtjänstlagen. Den anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2 PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Information anhörigstöd 2015

Information anhörigstöd 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN Katharina Johansson, katharina.johansson@kil.se INFORMATION 2015-05-19 Information anhörigstöd 2015 SOCIALNÄMNDEN I KILS KOMMUN KIL1000, v1.0, 2013-06-14 Sida 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

Information om anhörigstöd 2010

Information om anhörigstöd 2010 SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING STÖD OCH SERVICE TIL L PERSONER MED FUNKT IONSNEDSÄTTNING ANMÄLNINGSÄRENDE SID 1 (5) 2010-11-22 Handläggare: Kerstin Larsson, Ninnie Jonsson och Siv Lundgren Telefon: 08-508

Läs mer

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Margareta Göransson, anhörigkonsulent Västerviks kommun och Ann-Christine Larsson, FoU-ledare Fokus Kalmar län KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Anhörigstödets tre ben Formell organisering

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Läs mer

Sammanställning 1 Nätverk 2 Lärande nätverk utveckling av anhörigstöd enligt 5 kap. 10 SoL

Sammanställning 1 Nätverk 2 Lärande nätverk utveckling av anhörigstöd enligt 5 kap. 10 SoL Sammanställning 1 Nätverk 2 Lärande nätverk utveckling av anhörigstöd enligt 5 kap. 10 SoL Bakgrund Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 socialtjänstlagen. Den anger att socialnämnden

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Anhöriga som ger omsorg till närstående

Anhöriga som ger omsorg till närstående www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar. Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-04-14 40 Socialnämndens strategi för Vård och omsorg revidering SN-2016/99 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta reviderad

Läs mer

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun Anhörigstöd i Älvdalens kommun Ett stöd betyder så mycket vi finns till för dig! De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det självklart att hjälpa en kär vän, ett sjukt barn, en gammal

Läs mer

Äldrenämndens. inriktningsmål

Äldrenämndens. inriktningsmål Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning

Läs mer

Riktlinjer för Anhörigstöd

Riktlinjer för Anhörigstöd 2013-08-20 Riktlinjer för Anhörigstöd Inledning Anhöriga som vill och kan göra insatser på olika sätt under kortare eller längre tid, ska erbjudas olika former av stöd. Det gäller både om den närstående

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Leif Johansson. Foto: Annika Lundh

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Leif Johansson. Foto: Annika Lundh Foto: Kristina Almén Foto: Kristina Almén Foto: Leif Johansson Foto: Caroline Hagström Vellinge.se Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER SOCIALFÖRVALTNINGEN Pm och riktlinjer Dokumentnamn Kvalitetsdokument och kvalitetsrutiner Utarbetad av Pia Berg med PLU som arbetsgrupp Fastställd av Socialnämnden 2011-02-23 Godkänd Gäller från 2011-03-01

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Verksamhetsuppföljning

Verksamhetsuppföljning Verksamhetsuppföljning Anhörigcentrum Strigeln Hösten 2012 Eskilstuna kommun Vuxenförvaltningen Uppdragskansliet 1 Verksamhetsuppföljning på Anhörigcentrum Strigeln 1 Inledning Syftet med verksamhetsuppföljningen

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Riktlinjen ersätter : Riktlinje för Aktivitetscenter för vuxna personer med psykiska funktionshinder,

Riktlinjen ersätter : Riktlinje för Aktivitetscenter för vuxna personer med psykiska funktionshinder, Riktlinje 2014-10-16 Träffpunkt Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2014/0264 Riktlinjen har antagits av vård- och omsorgsnämnden 2014-10-16. Nämnden

Läs mer

Dnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6

Dnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Dnr KS 2014-37 Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Innehåll Inledning...1 Syfte och mål...1 Metod...1 Nulägesbeskrivning...2

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Socialnämndens Verksamhetsplan 2014

Socialnämndens Verksamhetsplan 2014 Socialnämndens Verksamhetsplan 2014 SOCIALNÄMND Kommunfullmäktige 18 juni 2013 2014 2015 2016 Kommunbidrag, tkr 453 592 444 300 444 371 varav: serviceutökning, tkr 2 000 priskompensation, tkr 1 910 engångsanslag,

Läs mer

Sammanställning 2 Lärande nätverk utveckling av anhörigstöd enligt 5 kap. 10 SoL

Sammanställning 2 Lärande nätverk utveckling av anhörigstöd enligt 5 kap. 10 SoL Sammanställning 2 Lärande nätverk utveckling av anhörigstöd enligt 5 kap. 10 SoL Bakgrund Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 socialtjänstlagen. Den anger att socialnämnden ska erbjuda

Läs mer

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? Kartläggning och granskning av kommunernas verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Kalmar län

Läs mer

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig

Läs mer

Anhöriga som ger omsorg till närstående

Anhöriga som ger omsorg till närstående www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

stödet till anhöriga omsorgsgivare 1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd

stödet till anhöriga omsorgsgivare 1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd 1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd 2014-11-07. Riksrevisionens utgångspunkter 2 Den omsorg som ges av anhöriga till närstående har en samhällsbärande funktion. Utan de anhörigas omsorgsinsatser

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-10-26 Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår att nämnden beslutar: att förslag till lokala

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd

Riktlinje för anhörigstöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. Kommunens äldreomsorg styrs av ramar som utgörs av bland annat socialtjänstlagen, hälsosjukvårdslagen, ekonomiska förutsättningar och politiska mål.

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Uppsala T»KOMMUN. Nämnden för hälsa och omsorg. Uppföljningsplan 2013-2014. Förslag till beslut Nämnden för hälsa och omsorg föreslås besluta

Uppsala T»KOMMUN. Nämnden för hälsa och omsorg. Uppföljningsplan 2013-2014. Förslag till beslut Nämnden för hälsa och omsorg föreslås besluta Uppsala T»KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Hedberg Jenny Datum 2013-02-05 Diarienummer NHO-2013-0034.00 Nämnden för hälsa och omsorg Uppföljningsplan 2013-2014 Förslag till beslut

Läs mer

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013. Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013. - PRIO (Plan för riktade insatser inom området psykisk hälsa. - Målgrupp: Vuxna med diagnos om psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Anhöriga och personer med psykisk ohälsa

Anhöriga och personer med psykisk ohälsa Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) är en resurs för att utveckla framtidens anhörigstöd. Samverkande huvudmän är Fokus vid Regionförbundet i Kalmar län som samordnande huvudman, FoU Sjuhärad Välfärd,

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Bilaga Tertialrapport 2 Södermalms stadsdelsnämnd Kommentarer till de mål nämnden prognostiserar ska uppfyllas helt

Bilaga Tertialrapport 2 Södermalms stadsdelsnämnd Kommentarer till de mål nämnden prognostiserar ska uppfyllas helt Bilaga Tertialrapport 2 Södermalms stadsdelsnämnd Kommentarer till de mål nämnden prognostiserar ska uppfyllas helt SÖDERMALMS STADSDELSNÄMND 1 Staden ska vara en attraktiv plats för boende, företag och

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer