innehåll Det bästa med 2012!

Transkript

1 012

2 innehåll 4 Internationellt på IS i Aix-en-Provence 5 Hon smakar på det franska arbetslivet 7 Franska på riktigt i Aix-en-Provence 8 Lyckat samarbete gynnar alla parter 9 Bättre franska med Ramos 10 Här råder man bot på tolkbristen 11 Säkerhetschef med diplom 11 Gör din egen app 12 Snabbare väg till arbetslivet 13 Guider till det svenska samhället 14 Populär diplomutbildning till redovisningsekonom 15 Många uppdrag för Aventus 16 De tar ton i Gotlands kulturliv 18 Dansare som syns på Gotland 20 Ett hantverk som tar tid 22 Teater på schemat i Jönköping 22 Balettens framtid lockade internationell storpublik 24 Odla i storstadsdjungeln 25 Miljöverkstad som blev socialt företag 26 Föreläsningar på gatan 27 Entreprenörskap med människan i fokus 27 Flytt till Kunskapsgallerian 27 Kurs med internationell utblick 28 Styrelsen 30 Om Folkuniversitetet ÅRSBERÄTTELSE FÖR FOLKUNIVERSITETET STIFTELSEN KURSVERK SAMHETEN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Projektledare Folkuniversitetet: Kicki Emanuelsson Produktion: Voff Media AB, Projektledare: Carina Järvenhag Foto: Jyrki Siveneus, där annat ej anges Tryck: Rolf AB, 2013 Det bästa med 2012! Gunnel Engwall: Det mest glädjande var förstås att 2012 var ett år där både det franska språket och Strindberg stod i fokus. För mig blev det dubbelt upp! Cecilia Palm: Det var extra roligt att vi hade stora framgångar med våra öppna kurser i den konkurrens som råder i dag. 2 FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2012

3 Folkuniversitetet attraherar många nya deltagare Snart 80 år fyllda fortsätter Folkuniversitetet med en nydanade verksamhet. Förmågan att ständigt attrahera nya personer till kurser och föreläsningar gör att man tillhör de största studieförbunden. Rektor Cecilia Palm och styrelseordförande Gunnel Engwall ser tillbaka på ett spännande 2012 med fransk touche. Det var många frankofila aktiviteter under Det gläder förstås Gunnel Engwall, som förutom att vara professor i franska även har forskat om Strindberg i Frankrike tilldelades dessutom Cecilia Palm en fransk orden för sina insatser för franskt språk och kulturliv. För mig var det naturligtvis dubbelt glädjande att både franska och Strindberg var i fokus för intresset. Språk är viktigare än någonsin i vårt globala samhälle. Kunskaper i franska kan vara den spetskompetens som ger dig en fördel i yrkeslivet, säger Gunnel Engwall. Vi inledde nya samarbeten med Alliance Française och Franska institutet. Avsikten är att väcka intresse både för det franska språket och för den franska kulturen. Det ligger helt i linje med Folkuniversitetets långa erfarenhet som språkutbildare och vår vilja till internationalisering. Glädjande nog ökade också antalet deltagare i franska, säger Cecilia Palm. Forskningsinformation betyder att föra ut forskningens resultat till allmänheten var det kanske fler föreläs- ningar än någonsin. Särskilt uppmärksamhet fick förstås Strindbergsåret med flera olika föreläsningar. Vi vill att Folkuniversitetet ska vara det naturliga valet när du vill förkovra dig inom något område. Föreläsningar ska vara en rikstäckande aktivitet du ska inte behöva bo i en storstad för att kunna ta del av forskningens nyheter. Vår universitetsanknytning gör att vi kan utnyttja våra styrelseledamöter både som föreläsare och till att komma med tips, säger Cecilia Palm. Jag höll flera föreläsningar om Strindberg under året som gick. Det är självklart att ställa upp för Folkuniversitetet. Jag blir imponerad när jag ser bredden på Folkuniversitetets föreläsningar. Kopplingen till forskning och universitetsvärlden tillsammans med en vilja att lyssna till vad allmänheten vill ha det är vad som gör oss unika, säger Gunnel Engwall var ett kärvt år på arbetsmarknaden med många arbetslösa Vi attraherar nya deltagare eftersom vår verksamhet alltid har riktat sig till allmänheten på allmänhetens villkor. svenskar. Folkuniversitetet såg en kraftig ökning av antalet deltagare i sina diplomutbildningar och genomförde även uppdrag för Arbetsförmedlingen. Folkuniversitetet är särskilt väl lämpat att bedriva undervisning för utsatta grupper i det svenska samhället. Ett område där vi är ytterst kompetenta är svenska för invandrare, sfi. Vi har organisationen, lärarna samt inte minst kunskapen och erfarenheten för att bedriva undervisning av hög kvalitet, säger Gunnel Engwall. Många fler deltagare sökte till våra diplomutbildningar inom ekonomi, marknadsföring och PR. De är utformade så att man kan jobba och studera samtidigt. Det är naturligtvis tufft, men alltfler tycker det är värt besväret för att få en ökad bredd i arbetslivet, säger Cecilia Palm. Studieförbundens öppna kurser måste både ligga helt rätt i tiden och hålla en hög kvalitet för att kunna tävla om allmänhetens uppmärksamhet. Därför är det glädjande att så många nya deltagare hittade till Folkuniversitetet. När man ser till antalet unika deltagare är Folkuniversitetet det tredje största studieförbundet i Stockholm och nummer två i Linköping. Vi hade nya personer som deltog i kurser Önskar inför 2013! Gunnel Engwall: Att vi ytterligare fördjupar samarbetet med forskare på universiteten. Det blir bättre och bättre, men vi kan fortfarande inte vara nöjda. Cecilia Palm: Eftersom vi ser att det råder en stor efterfrågan skulle jag ytterligare vilja öka utbudet av våra yrkesinriktade kurser. och andra aktiviteter enbart i Stockholm under Det visar att vi finns på allmänhetens marknad, säger Cecilia Palm. Vi attraherar nya deltagare eftersom vår verksamhet alltid har riktat sig till allmänheten på allmänhetens villkor. Vi har aldrig litat till medlemskap i intresseorganisationer, utan enbart till vårt starka kursutbud med en vetenskaplig anknytning, säger Gunnel Engwall. Slutligen, det ekonomiska resultatet som tyngs av beslutet att lägga ner Torsten Huséngymnasiet i Linköping. Elevantalet blev för litet för att kunna bedriva gymnasieundervisning med den kvalitet som elever, föräldrar och myndigheter förväntar sig, och som Folkuniversitetet vill stå för. Omstruktureringskostnader i samband med detta avspeglar sig förstås i resultatet, säger Cecilia Palm. Carina Järvenhag FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE

4 IS Aix-en-Provence har något för alla. Här finns kurser för privatpersoner, företag och organisationer. Här finns öppna kurser, enskild undervisning och specialprogram. Kortfattat kan man säga att vi är en internationell språkskola med deltagare från hela världen, säger rektor Anna Diaz. Internationellt på IS i Aix-en-Provence Anna Diaz och Anna-Clara Sainte-Rose talar enbart franska på jobbet. Det är fullt fart i IS lokaler denna måndag. En grupp nya deltagare i alla åldrar samlas i receptionen för en stadsvandring, samtidigt som en grupp elever från Braheskolan strömmar in genom dörren för dagens första lektioner. En trappa upp tar Anna Diaz en kopp kaffe tillsammans med marknadsansvariga Anna-Clara Sainte-Rose. Anna-Clara började arbeta på IS redan 1987 och var tidigare rektor. Anna tillträdde som rektor år IS Aix-en-Provence samarbetar med: Princeton University. Stockholms universitet. University of Adelaide, som ansvarar för ett federalt fortbildningsprogram för franskalärare från hela Australien. Flera gymnasieskolor i Italien, USA och i Sverige. Handelsskolor i Sverige. Svenska journalistförbundet. Braheskolan, Visingsö folkhögskola. Vilken är er viktigaste målgrupp? Anna-Clara: Vi har en ganska mogen målgrupp. Det här är inte språkskola enbart för ungdomar. Vi skräddarsyr kurser både för företag och för enskilda. Vi har också många internationella sam arbeten, till exempel med flera alumniorganisatiner i USA, universitet i Australien, Stockholms universitet samt flera andra skolor i Sverige. Anna: Vår typiska kund kan beskrivas som en person som förväntar sig undervisning av hög kvalitet, och som också vill ha en hög servicenivå på allt annat. En av våra konkurrensfördelar är att vi alltid försöker göra det lilla extra för våra deltagare. Oavsett om det handlar om undervisning, boende eller andra aktiviteter. Hur vet deltagarna att ni erbjuder undervisning av hög kvalitet? Anna: Vi har kvalitetsstämplar från tre oberoende språkorganisationer; en fransk (CIEP), en internationell (IALC) och en från EU (EAQUALS). I dag är det nästan en nödvändighet för en seriös språkutbildare. Den sistnämnda är nog den tuffaste. De gör inspektioner och kontrollerar precis allt. Lokalerna, lärarna, undervisningsmaterialet, testerna och att vi håller vad vi lovar. Anna-Clara: En annan fördel med en kvalitetsstämpel är att vi certifierade språkinstitut bildar nätverk och kan hjälpa varandra med olika frågor som dyker upp. Det utvecklar allas våra verksamheter. Vad är speciellt med er undervisning? Anna-Clara: Varje grupp eller person som kommer hit får sin egen unika undervisning. Vår pedagogik bygger på kommunikation och våra lärare anpassar alla lektioner till den aktuella gruppens speciella behov. Människor kommer hit för att få något extra. Anna: Först måste jag nämna våra fantastiska lärare. Speciellt är också att våra lärare alltid jobbar i par. Det gör att de lär av varandra och att undervisningen blir mer dynamisk. Och som Anna-Clara säger: undervisningsmaterial, övningar, rollspel och andra aktiviteter anpassas efter deltagarnas individuella behov. Det händer ytterst sällan att vi använder samma material flera gånger. Carina Järvenhag Kort om IS Internationella Skolorna Är en stiftelse som är knuten till Folkuniversitetet/Kursverksamheten vid Stockholms universitet. Erbjuder kurser i 9 språk på 52 kursorter runt om i världen. Har egna skolor utomlands och är representant för noggrant utvalda språkinstitut. Har arrangerat språkkurser utomlands sedan Är medlem av ASR, Auktoriserade språkutbildares riksorganisation. Mer info 4 FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2012

5 Lisa Hendess känner sig hemma i Frankrike. Kort om Johannes Hedberggymnasiet Erbjuder naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet. På samhällsvetenskapsprogrammet finns möjlighet att läsa två moderna språk. Folkuniversitetet/Kursverksamheten vid Lunds universitet är huvudman för gymnasiet. Hon smakar på det franska arbetslivet Lisa Hendess är en av fyra elever från Johannes Hedberggymnasiet som gör sin praktik i Aix-en-Provence. Hon arbetar som servitris på Le Pain Quotidien. Det är tufft. Jag har aldrig jobbat som servitris och dessutom är det på franska, men det är roligt och jag lär mig hela tiden, säger hon. Det är en lugn förmiddag på Place Richelme. Det sitter bara några strökunder på uteserveringen och intill pågår en liten fiskmarknad. I Lisas uppgifter ingår att duka, plocka av borden, förbereda smårätter och att ta upp enklare beställningar. Jobbet är inget problem, men särskilt i början var det svårt att förstå vad de sa. Man pratar så fort och använder ord och uttryck som jag aldrig har hört förut. Men alla är jättesnälla och pratar sakta när de ser att jag inte förstår. Lisa går tredje året på samhällsvetenskapsprogrammet och där ingår tre veckors utlandspraktik, antingen i Frankrike, Spanien eller Tyskland. Den första veckan i Aix-en-Provence varvar eleverna studier vid IS med praktik. Och sedan är det praktik för hela slanten. Det är IS som ordnar med praktikplatser och boende hos franska familjer. Jag bor inackorderad hos en fransk madame så det finns ingen chans att slippa ifrån franskan, säger Lisa. Le Pain Quotidien brukar ta emot praktikanter från IS Aix-en-Provence och Nicola Ivancheff som är ansvarig för kaféet säger att det fungerar alldeles utmärkt. Vår kedja finns över hela världen, då känns det rätt att välkomna ungdomar från andra länder. Svenskar är generellt duktiga på att jobba och vill lära sig mer. Jag föredrar dem framför franska ungdomar, säger Nicola med ett skratt. Lisa har redan bestämt sig för att hon vill återvända till Frankrike när hon har gått ut gymnasiet. Kanske kommer hon att läsa franska på universitetsnivå vid IS Aix-en-Provence. Jag vill definitivt plugga i Frank rike. Jag gillar det franska språket och den franska kulturen. Här är inte så inrutat som i Sverige. Man ses och tar en kaffe efter jobbet, utan att behöva boka in det flera dagar i förväg, säger hon. Carina Järvenhag FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE

6 ... Soran Rabin Bozorg som valt att läsa franska på universitetsnivå vid IS Aix-en-Provence. Ett samarbete med Stockholms universitet gör det möjligt för studenter att läsa 30 poäng franska vid IS Aix-en-Provence. Först går studenterna en introduktionsvecka i Stockholm, resten av terminen är man på plats i Frankrike. Varför har du valt att läsa franska I Aix-en-Provence? Jag ville ta ett sabbatsår efter gymnasiet. Jag ville se något nytt och samtidigt lära mig ett nytt språk. Språkkunskaper öppnar alltid dörrar oavsett vad man vill syssla med i framtiden. Varför just franska? Jag har ju läst franska tidigare och jag har alltid varit intresserad av den franska kulturen, som är ganska olik den svenska. Vi svenskar är ödmjuka och vill inte förhäva oss själva. I Frankrike däremot har alla en åsikt. Jag gillar det eftersom jag själv är intresserad av politik. Hur fungerar studierna hittills? Det var inte så tufft som jag hade trott. Lärarna är avspända och vi får till och med tilltala dem med du. Vissa lektioner är förstås ganska svåra, till exempel att diskutera fransk litteratur på franska. Det är en helt ny terminologi. Men jag märker att jag förstår mer och mer. Det är en klar fördel att vara här i Frankrike där man hör franska hela tiden. Vad vill du göra efter studierna? Jag hade förväntat mig att bara vakna upp en dag och prata franska flytande. Nu inser jag att det inte är fullt så enkelt och att ett språk måste underhållas. Jag vill definitivt fortsätta med franska i någon form. Det vore slöseri att sluta nu när jag har kommit så långt. Carina Järvenhag Ellen Widstrand, Emma Ahlgren och Wilma Karlsson lider inte av hemlängtan. 6 FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2012

7 Franska på riktigt i Aix-en-Provence 2012 års elever gjorde en humoristisk informationsfilm om livet i Aix-en-Provance och Frankrike. Braheskolans terminskurser ger eleverna både en möjlighet att lära sig språket och ta del av den franska kulturen. Eleverna sitter i mindre grupper och skriver koncentrerat på sina laptops. Uppgiften är att beskriva fredagens utflykt till Lyon. Artiklarna ska Naïma Chetioui. sedan in i det magasin man håller på att producera. Eleverna är vanligen indelade i grupper efter sina förkunskaper, men vid grupparbeten är det givande att blanda alla nivåer. De lär sig också genom att hjälpa andra, säger kursansvarig Naïma Chetioui. Braheskolan samarbetar med IS när det gäller terminskurser i franska. På förmiddagen läser man franska och på eftermiddagarna är det grupparbeten och studier i estetiska ämnen. Eleverna kan också välja frivilliga tillval som mat & gastronomi samt praktisera på företag på fritiden. Vi lär inte bara ut det franska språket, utan vi ger också eleverna en kärlek till Frankrike och den franska kulturen, säger Naïma. Emma Ahlgren, Ellen Widstrand och Wilma Karlsson har bott i Aix-en-Provence sedan kursen startade i januari. Det är väldigt intensivt att plugga utomlands! På skolan pratar vi bara franska. I början måste du översätta samtidigt som du pratar, så den första tiden var jag helt slut på kvällarna, säger Emma. Ellen nickar instämmande och säger att först kunde hon inte säga så mycket mer än vad hon heter och varifrån hon kommer. Jag hade bara gått en kvällskurs innan, men nu kan jag faktiskt prata. För mig är det naturligt att lära mig språket eftersom jag är väldigt intresserad av fransk historia, kultur och design. Dessutom tror Robert von Kraemer vill fortsätta att plugga i Frankrike. jag att franska öppnar möjligheter på arbetsmarknaden. På frågan om någon har hemlängtan svarar alla tre ett bestämt nej. Det enda jag saknar är svenskt lösgodis, säger Wilma. Med sina 27 år är Robert von Kraemer lite äldre än de flesta i klassen. Han bodde redan i Frankrike med sin franska flickvän när han fick tips om Braheskolans terminskurser. Jag pratade nog en ganska slangbetonad franska innan. Här lär jag mig språket på riktigt. Det är bra med grupparbeten och att undervisningen hela tiden anpassas efter vad vi behöver lära oss. Grunden är hela tiden att du måste våga prata! Carina Järvenhag Varför läser du på IS? Deltagarna i öppna kurser vid IS Aix-en-Provence kommer från ett 20-tal olika länder. Orsakerna till att man studerar franska är lika många som deltagarna. Andrea Consigli, Italien: Jag är utbildad läkare i Italien, men vill gärna arbeta i Schweiz. Då behöver jag kunna franska och därför är jag här och läser franska i fyra veckor. Det har gått väldigt bra. Jag har gått från noll kunskaper i franska till att kunna föra enklare konversationer. Kai Yamamoto, Japan: Jag studerar för min doktorsexamen i London, men nu tar jag en tre månader lång paus och är här och studerar istället. Jag gör det främst för att jag är språkintresserad och tycker att det är roligt. Dessutom är språkkunskaper alltid en merit på arbetsmarknaden. Carolyn Huckins, USA: Jag studerade franska när jag gick i skolan, men det är cirka 50 år sedan. Jag vill kunna prata franska igen och därför tar jag privatlektioner under två veckor. Jag hade min första lektion igår och hittills verkar allt bra. FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE

8 Peter Lundgren, Sverige: Jag är supermotiverad att för bättra min franska. Språket är verkligen nyckeln in i ett samhälle. Jag fick ett stipendium från Export rådet och jag tar en veckas privatlektioner. Främst handl - ar det om att finslipa vissa språkliga områden där jag känner mig osäker. Det som är så bra med den här skolan är att de alltid anpassar undervisningen efter eleverna. Charles Bettingen, Luxemburg: Det är andra gången jag är här och läser en tremånaderskurs. Det som är så bra med den här skolan är att de alltid anpassar undervisningen efter eleverna. Även om jag går samma kurs är det inte samma undervisningsmaterial. Dessutom finns det alltid två olika lärare, vilket är bra. Jag och en väninna ville bo i Frankrike ett tag. Du får en helt annan förståelse för landet och kulturen om du talar språket. Flora Wolf, USA: Jag och en väninna ville bo i Frankrike ett tag. Du får en helt annan för ståelse för landet och kulturen om du talar språket. Jag läser en fyraveckorskurs. Det är väldigt trevligt här i Aix-en-Provence. Lyckat samarbete gynnar alla parter Genom samarbete med Franska Institutet och Alliance Française fick Folkuniver si tetet 300 nya kursdeltagare som ville läsa franska förra året. Tack vare Folkuniversitetet har våra studerande tak över huvudet och mycket duktiga lärare. Det säger Pierre Labbe, kulturråd vid franska ambassaden i Stockholm. Som kulturråd är han ansvarig för Franska Institutets verksamhet, där kurser i franska språket tidigare var en naturlig del. Under 2011 insåg dock institutet att man inte längre kunde finansiera språkstudier och såg sig omkring efter en partner. En naturlig sådan blev Alliance Française. Vi fick förtroendet att ta över verksamheten, men fann efter ett halvår att vi inte kunde få lönsamhet i projektet, berättar Johan Stenberg, ordförande i Alliance Française. Vi är helt enkelt för små. Det finns en lång tradition av bildningsorganisationer med statligt stöd i Sverige, och det var svårt för oss att klara konkurrensen. Redan tidigare hade både Franska Institutet och Alliance Française haft kontakt med Folkuniversitetet, men från och med 2012 formaliserades samarbetet till glädje för alla parter. Alliance Française har tre verksamheter i Sverige föredrag med måltider på kvällarna, att dela ut stipendier ur fonder som har skapats under årens lopp och att främja det franska språket genom att stödja eller själv bedriva språkutbildning. Vi har sagt att om Folkuniversitetets lärare och kursdeltagare vill förkovra sig ytterligare så är de välkomna att träffa fransktalande på våra aktiviteter, säger Johan Stenberg. Många har tagit oss på orden, det har varit betydligt fler deltagare det senaste året. Det gäller att hitta var man är starkast och var man kan komplettera varandra. Johan Stenberg ser på språk som broar mellan länder. Själv har han Visste du att... Alliance Française instiftades i Paris 1883 för att främja intresset för och kunskapen om Frankrike. I dag finns över lokala allianser i världen, ofta med franskundervisning på sitt program. Den första alliansen i Sverige bildades 1889 i Stockholm, tätt följt av Uppsala och Göteborg och därefter ett tjugotal andra svenska städer. Franska Institutet är ett franskt statligt kulturinstitut i Stockholm. Institutet grundades 1937 och fungerar som ett officiellt franskt språkcentrum och en mötesplats för fransk och svensk kultur. Pierre Labbe och Johan Stenberg trivs med samarbetet. arbetat mycket med fransktalande länder och är engagerad i såväl Franska skolan som Franska handelskammaren, förutom i Alliance Française. Det är en fantastisk tillgång att kunna flera språk, konstaterar han, och understryker samtidigt att man i första hand ska kunna svenska bra. Då är det så mycket lättare att lära sig andra språk. Det viktiga är inte att tala ett främmande språk perfekt, det viktiga är att kunna göra sig förstådd. Både Johan Stenberg och Pierre Labbe hoppas att allt fler ska kunna göra sig förstådda på franska genom samarbetet med Folkuniversitetet. Vi är tacksamma för Folkuniversitetets förmåga att sprida språkkunskaper. Deras kreativa och öppna förhållningssätt gör det till ett nöje att samarbeta, säger Pierre Labbe. Ingela Ström 8 FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2012

9 Bättre franska med Ramos Klockan är sju och koncentrationen är hög när kvällskursen i franska drar igång. Med varsam hand lotsar läraren Ramos Anson deltagarna mellan de språkliga fall groparna i form av okända substantiv, otippade uttal och svår bemästrade tempusformer. En av kvällens sju deltagare är Maria Kloow, till vardags vårdchef på Karolinska sjukhuset. Sedan några år har hon en lägenhet i Juan Les Pins i Frankrike och hon vill väldigt gärna lära sig prata flytande. Men skolfranskan räcker inte till. Att försöka göra sig förstådd på engelska ger inte samma bemötande som när hon anstränger sig för att kommunicera på franska. Tillsammans med maken är Maria inne på andra terminen i franska på Folkuniversitetet. Kvällskurs var ett självklart val, och nya vänner en välkommen bonus. Hon uppskattar också klimatet på kursen. Det är tillåtande, och efter en lite trevande start första Mattias Levin och Maria Kloow vill båda lära sig prata flytande franska. terminen vågar nu alla pröva sina nya kunskaper, utan att vara rädda för att säga fel. Det är verkligen jättekul! Så jag tänker fortsätta länge till, det här är bara början. Men man måste plugga mycket mer nu som äldre. På söndagarna Trender i språkutbudet Franska har gått om italienska och är nu det tredje största språket på Folkuniversitetet. Kvinnor i medelåldern är de vanligaste kursdeltagarna. Populäraste språken 2012 Svenska Engelska Franska Italienska Spanska sitter vi hemma och tragglar verb och tempus. Être, avoir, passé composé och imperfekt, säger hon. Läraren Ramos Anson håller alla lektioner på franska, ett medvetet pedagogiskt val för att öka inlärningen. Lektionen börjar med att alla får berätta hur veckan har varit. En efter en beskriver deltagarna sina dagar, och gör sig så småningom förstådda. De hjälper varandra och tar ibland hjälp av Ramos. Kurslitteraturen är basen och utifrån den ges hemläxor och uppgifter att lösa. Genom uppgifterna lär de sig både grammatik och nya ord. Ramos väg till svenska Folkuniversitetet gick från södra Frankrike, via Budapest och Bratislava. Han har undervisat såväl ungerska barn som den slovakiske utrikesministern. Han gillar att deltagarna på kvällskursen är så motiverade och vet av egen erfarenhet att ett nytt språk också ger ett nytt perspektiv på världen. Efter att själv ha lärt sig ungerska menar han att inget längre är svårt. Jag inte rädd för någonting, säger han och skrattar. Mattias Levin, verksamhetsutvecklare och ekonom på Friskis och Svettis, är också inne på sin andra termin franska. Han läste franska i högstadiet, är intresserad av fransk kultur och har flera franska vänner som han gärna skulle vilja prata franska med. Men än är han inte där. Jag fortsätter så länge det behövs. När jag började kunde jag presentera mig, det var ungefär det. Nu kan jag lite mer. Jag behöver inte kunna skriva böcker på franska, men jag vill gärna lära mig prata obehindrat, säger han. Carin Hedström Fakta Franska 2012 gavs kurser för cirka 1000 del tagare. Merparten är kvällskurser. Kurserna ges på cirka tio olika nivåer, från nybörjare till mer avancerade. Målgruppen är vuxna. Grupperna består av 6 till 15 deltagare. Undervisningen sker alltid på franska. Vissa kurser ges i samarbete med Franska institutet och Alliance Française. Dessa kurser har franskproducerad kurslitteratur och med något färre deltagare per kurs.... Rektor Cecilia Palm som 2012 tilldelades den franska orden Chevalier de l Ordre des Palmes Académiques för sina insatser för fransk kultur. Ordre des Palmes Académiques är en utmärkelse för insatser inom kultur och utbildning. Hur känns det? Jag är känner mig stolt, hedrad och väldigt glad! Jag blev också väldigt överraskad när det kom ett certifikat på posten. Själva orden delades ut vid en ceremoni på den franska ambassaden. Varför får just du den? Det är den franska regeringen som bestämmer vilka som får utmärkelsen. Först måste du bli nominerad av en eller flera personer. Folkuniversitetets långvariga insatser för det franska språket och kulturen spelar förstås in inledde vi också vårt samarbete med Franska institutet och Alliance Française. Har en orden någon praktisk betydelse? Ja, i vissa officiella sammanhang. Förutom medalj och certifikat får du en nål som visar att du har belönats. Den kan nog fungera som en liten dörröppnare vid möten med fransmän. Carina Järvenhag FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE

10 Det råder stor brist på kontakttolkar i somaliska. En av dem som ska råda bot på det är Said-Ali Ahmed som går Folkuniversitetets utbildning till kontakttolk. Jag hjälper redan vänner och bekanta att tolka när de ska ha kontakt med myndigheter, säger han. Här råder man bot på tolkbristen Said-Ali Ahmed kom till Sverige och Katrineholm från Mogadishu för ett år sedan. Trots den korta tiden pratar han redan bra svenska och läser nu till kontakttolk vid Folkuniversitetet i Norrköping. Jag hade en bra sfi-lärare som sa att man måste tro på sig själv. Då klarar du vad som helst. Om du inte tror på dig själv kommer du inte att lära dig något, säger Said-Ali. Klasskamraten Britt-Marie Henna nickar instämmande. Hon kom till Sverige från Irak för 15 år sedan och hade aldrig gissat att hon en dag skulle arbeta som tolk. Jag lärde mig svenska genom att prata med mina svenska grannar och se på barnprogram på TV, säger hon. Folkuniversitetets utbildning är uppdelad på tre områden; sjukvårdstolkning, socialtolkning och tolkning i juridiska frågor. Den innehåller också praktiska övningar i tolkrollen. Du ska vara som en fluga på väggen, Du ska vara som en fluga på väggen.det är personen du tolkar för som ska vara i centrum. säger Britt-Marie. Det är personen du tolkar för som ska vara i centrum. Hon har redan fått handgriplig erfarenhet av tolkyrket när hon nyligen råkade skära sig i handen och fick åka till akuten. Där var en arabisk kvinna som hade fått en hjärtinfarkt. Hennes dotter var tvungen att åka till jobbet och jag fick tolka åt henne. Det gick bra. Personalen på akuten skrev upp mitt namn och frågade om de kan ringa efter mig när jag är klar med utbildningen. De flesta kontakttolkar jobbar som frilansare, men en del kan få anställning hos kommunen. För närvarande råder det skriande brist på tolkar till somaliska. Jag vet att jag behövs, men jag kommer att fortsätta att hjälpa mina kompisar, utan att det kostar något, säger Said-Ali och fortsätter: Sedan vill jag gärna fortsätta att utbilda mig till tandläkare eller sjukskö terska. Utbildning är viktig om du vill komma vidare i livet. Roger Hedin är lärare bland annat i tolketik samt social- och sjukvårdstolkning. Han säger att deltagarna naturligtvis inte är fullärda efter 16 veckor, men att de får en god grund att bygga vidare på. De flesta kommer att börja som fri lansare och fortsätta att lära sig i jobbet. Vissa som Said-Ali kan få anställning direkt. Han är redan så duktig att vi har svårt att hitta någon som han kan öva med. Goda kunskaper i både svenska och somaliska är väldigt eftertraktade just nu, säger han. Carina Järvenhag Kort om utbildningen 16 veckor lång utbildning som genomförs på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Folkuniversitetet i Göteborg är huvudleverantör för utbildningen, men den finns på flera orter. Tolkspråken är bland andra arabiska och somaliska. Deltagarna har aktivitetsstöd. Utbildningen innehåller bland annat språkträning, tolketik, rollspel och ämneskunskap. För att bli auktoriserad tolk krävs ett auktorisationsprov hos Kammarkollegiet. Provet bekostas av tolken. 10 FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2012

11 Säkerhetschef med diplom Företagsuniversitetet har utbildat säkerhetschefer ända sedan I dag är Företagsuniversitetets Säkerhetschef diplomutbildning en av Sveriges mest erkända diplomutbildningar inom säkerhetsområdet. Vi märker att vårt diplom är erkänt på arbetsmarknaden. Det är många som sitter på höga poster som har gått utbildningen, säger Kristina Schmidt på Företagsuniversitetet. Utbildningen omfattar 28 dagar uppdelade på totalt 7 block. Det krävs att deltagarna har tidigare erfarenhet av säkerhetsområdet, men vill förkovra sig inom något speciellt område. Ytterligare en poäng med vår utbildning är att alla våra nuvarande och tidigare deltagare har möjlighet att ingå i ett nätverk. Det gör att de får ett enormt stort kontaktnät inom säkerhetsområdet, säger Kristina Schmidt. Under 2012 genomförde Företagsuniversitetet diplomutbildningen vid två tillfällen och med cirka 20 deltagare varje gång. Carina Järvenhag Said-Ali Ahmed och Britt-Marie Henna är snart färdiga kontakttolkar. Gör din egen app Folkuniversitetet erbjuder nu kurser i apputveckling till personer utan förkunskaper i programmering. Tack vare ett nytt verktyg kommer kursdeltagarna på två dagar att lära sig skapa en färdig app eller mobil hemsida. Systemet har utvecklats av OpenRatio och representerar en ny generation publiceringsverktyg för mobilapplikationer. Kursen ges på flera orter, bland annat Stockholm, Jönköping och Göteborg. Lotta Åberg FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE

12 Snabbare väg till arbetslivet Korta vägen i Jönköping hjälper invandrare med hög kompetens ett steg närmare till ett arbete. Problemet för oss är att vi inte har några kontakter i Sverige, säger Thanyapat Tipweerachat, finansanalytiker från Bangkok. Kulturella koder står på schemat för deltagarna i Korta vägen. Jobbcoachen Janki Parmar tar upp typiska svenska sedvänjor som fikarast, midsommarfirande och möteskultur. De flesta är duktiga på engelska, men kunskaperna i svenska är ganska varierande, säger Janki Parmar. Korta vägen vänder sig till invandrare som har en högre utbildning eller en lång yrkeserfarenhet. Folkuniversitetet står för undervisning i kulturell kompetens, erbjuder jobbcoachning och individuell handledning samt ordnar praktikplatser. Gemensamt för deltagarna är att de har en hög kompetens inom sina områden, men att de har svårt att hitta arbeten i nivå med sin kompetens här i Sverige, säger Janki. Flera upptäcker att de behöver komplettera sina utbildningar och fortsätter att studera. Parallellt med undervisningen på Folkuniversitetet läser deltagarna svenska och samhällskunskap vid Högskolan för lärande och kommunikation. Thanyapat, eller Tanya som hon kallas, kom till Sverige för ett år sedan tack vare kärleken. Det var inte alls meningen att jag skulle stanna i Sverige, men jag träffade en svensk man. Nu försöker jag hitta ett jobb, men det är inte så lätt med mina dåliga kunskaper i svenska, säger hon. Tanya är utbildad finansanalytiker och arbetade åt ett internationellt företag med engelska som arbetsspråk i Bangkok. Ett problem för Tanya är att kraven för hennes jobb är något annorlunda i Sverige I Sverige måste du kunna bokföring. Thanyapat Tipweerachat söker jobb som finansanalytiker. I Thailand gör jag bara analys av resultat. Jag behöver inte kunna bokföring. Nu ska jag gå en kurs i bokföringsprogrammet Visma på universitetet, säger Tanya. Janki berättar att bland deltagarna som gick här hösten 2012 är det flera som har fortsatt att studera. Det är inte säkert att tiden här leder till ett jobb. Flera upptäcker att de behöver komplettera sina utbildningar och fortsätter att studera. Några har också fått stanna kvar på sina praktikplatser. Praktiken på upp till tre månader är en viktig del av Korta vägen. Inte minst för att ge deltagarna det kontaktnät som de tidigare har saknat. Vi ordnar alla praktikplatser. Det kräver en hel del jobb, men förra terminen lyckades vi ordna praktikplatser till samtliga 24 deltagare. Vi utgår alltid från deltagarnas egna önskemål och lyckas vi inte infria önskemålen till 100 procent försöker vi komma så nära som möjligt, säger Janki Parmar. Carina Järvenhag Det här är Korta vägen Ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Högskolan för lärande och kommunikation och Folkuniversitetet. Projekt på 26 veckor som innehåller språkträning, jobbcoachning, praktik och olika kurser på högskolan. Deltagarna är högutbildade personer med utländsk bakgrund som söker arbete. Deltagarna har ersättning antingen från Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. 18 personer deltog i Korta vägen år FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2012

13 Guider till det svenska samhället Långtidsarbetslösa hjälper invandrare att snabbare förstå det svenska samhället. Det är tanken bakom Folkuniversitetet i Stockholms projekt Välkommen att stanna. Jag har verkligen vuxit och känner att min kompetens behövs, säger Marco Silvestri, en av deltagarna i projektet. Marco Silvestri och Namam Omer hade varit arbetssökande i tre respektive fyra år när de hösten 2012 kom till Välkommen att stanna, ett projekt inom sysselsättningsfasen, jobb och utvecklingsgarantin. Totalt började 20 deltagare hösten Deras uppgift är att vara ett stöd för Folkuniversitetets deltagare som läser Svenska för invandrare, sfi. Jag blev av med mitt jobb som försäljningschef på Villa Aktuellt. Sedan försökte jag starta ett säljbolag, men vi fick aldrig någon lönsamhet i bolaget. Som 60-åring är man inte längre så attraktiv på arbetsmarknaden, säger Marco Silvestri. Namam Omer har sökt många jobb inom vården under de fyra år som hon har varit arbetssökande, utan något resultat. Jag skickar iväg min cv och sedan hör jag inget mer, säger hon. Men här på Folkuniversitetet behövs jag. Senast i morse fick jag kramar av några av mina elever. Många av deltagarna kommer från Somalia och Namam har workshops i hälsa för kvinnorna. Det handlar om lättare motion och dans, men också om att lära sig koderna till det svenska samhället. De somaliska kvinnorna vill vara i grupper med bara kvinnor när vi arbetar med kroppen, då kan de slappna av, röra på sig och berätta om sina liv, säger Namam Omer, som själv kom till Sverige år 1996 från kurdiska Irak. Vi hoppas att deltagarna så småningom ska kunna skapa sina egna anställningar. Kvinnogrupper är en av delarna inom projektet. Det erbjuds också språkkafé, guide till svenska myndigheter samt hjälp med läxläsning och med att hitta språkpraktikplatser. Tanken är att hitta de aktiviteter som bäst hjälper sfi-deltagarna att förstå det svenska samhället och de sociala koderna. Marco Silvestri håller på med en Bruksanvisning för Sverige. Kort om Välkommen att stanna Välkommen att stanna är ett projekt inom sysselsättning - fasen inom jobb-och utvecklingsgarantin, tidigare Fas 3. Deltagarna är långtidsarbetslösa och får i de flesta fall ersättning från Försäkringskassan. Projekttiden för deltagarna är sex månader, men kan förlängas till ett år. Syftet är att deltagarna ska ha någon form av sysselsättning under projektet och anställning, praktik eller studier efter projektet. Totalt finansierar Arbetsförmedlingen 80 platser inom projektet. Det ska bli en bok som ger svar på de vanligaste frågorna. Hur man hälsar? Varför vi firar midsommar? Vad man pratar om på fikarasten? Boken ska också kunna användas av olika utbildningsanordnare och myndigheter, säger Marco. Monika Janolofsdotter är utbildningsledare för Välkommen att stanna. Hon berättar att det i mångt och mycket har varit deltagarna själva som har utformat projektet. Det rådde en viss för virring i början, men det har verk ligen stärkt deltagarnas självkänsla att vara med om att bygga upp en helt ny verk samhet från grunden. Vi handledare har funnits med som stöd, och vi har uppmuntrat deltagarna till att ta egna initiativ. Målet är att projektet ska leda till nya jobb. Hittills har två av deltagarna fått projektanställningar. Vi hoppas att deltagarna så småningom ska kunna skapa sina egna anställningar och vi ser redan att alla vinner på projektet. Våra långtidsarbetslösa har något meningsfullt att göra. Samtidigt får sfi-deltagarna extra resurser och en ökad inblick i det svenska samhället, säger Monika Janolofsdotter. Carina Järvenhag Långtidsarbetslösa Namam Omer och Marco Silvestri hjälper nyanlända svenskar. FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE

14 Populär diplomutbildning till redovisningsekonom En dag i veckan under ett års tid samlas ett tjugotal deltagare på Kungstensgatan i Stockholm. Deras bakgrunder varierar, men målet är gemensamt: att bli diplomerade redovisningsekonomer. Bilden på duken framme vid whiteboarden visar ett företags skattedeklaration. I rask takt går läraren Kjell Lindblad igenom vad som ska fyllas i var, och varför. Deltagarna verkar ha bra koll både på ränteavdrag, fastighetsavgifter och kyrkoskatt, och konstaterar att skillnader i kommunalskatt kan få större effekter än de trott. En av deltagarna är Frida Olsson med en bakgrund som beteendevetare och pedagog. Idag jobbar hon med barnteater. Utbildningen till redovisningsekonom var ett sätt att utmana sig själv genom att lära sig något helt nytt. Det är superkul och jag är verkligen överraskad. Ekonomi har ju så stor betydelse och finns i allt, men det är en stor kontrast mot det jag jobbar med. Nu vill jag förstå från grunden och fatta det här med debet och kredit. Kjell Lindblad har utvecklat utbildningen. Utbildningen har redan fått konsekvenser för Frida. Hon har utvecklat sitt jobb på ett studieförbund till att innehålla mer ekonomiinslag. De flesta deltagarna jobbar heltid samtidigt som de går utbildningen. Inga förkunskaper inom ekonomi krävs. Jag har omvandlat både frisörer och kockar. Jag brukar säga att en hög vilja och motivation är det absolut viktigaste för att genomföra det här. För det är en enormt tuff uppgift, eftersom det är mycket de ska suga i sig på 180 timmar, säger läraren Kjell Lindblad, som också är den som utvecklat utbildningen för Folkuniversitetet. Han beskriver diplomutbildningen som mycket praktiskt inriktad, utformad efter näringslivets och samhällets krav. Eftersom han själv även arbetar som skattekonsult i eget företag kan utbildningen hela tiden hållas uppdaterad. Kunders krav och samhällets regelverk förändras. Kjell Lindblad har ofta kontakt med före detta elever och uppskattar att runt en fjärdedel av dem startar eget efter kursen. Kanske blir det också framtiden för Sabine Elkhouri och Gabriel Varli. Sabine jobbar som receptionist på en bilskola i Stockholm och Gabriel i ett gatukök i Södertälje. Båda vill skaffa sig en praktisk ekonomiutbildning. Gabriel har haft ett ekonomiskt intresse sedan barnsben, Sabine Elkhouri, Gabriel Varli och Frida Olsson vill lära sig mer om ekonomi. 14 FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2012

15 men läste elteknisk linje på gymnasiet. Det är så bra för man hinner både jobba och plugga när man läser här. Jag rekommenderar utbildningen starkt. Sabine läste ekonomi på gymnasiet, men trots det är det mesta på kursen är helt nytt för henne. Man lär sig väldigt mycket på kort tid på den här utbildningen. Vi har väldigt roligt och har en bra lärare. Jag längtar till fredagarna, säger hon. Carin Hedström Diplomutbildningar i Stockholm Grafisk formgivare. Webmaster. Inköpare. Key Account Manager, (KAM). Redovisningsekonom. PR-kommunikatör. E-handelsansvarig. Coach. Fastighetsförvaltare. Kort om Diplomerad redovisningsekonom Utbildningen pågår under ett år, en dag per vecka eller två kvällar per vecka deltagare i varje grupp. Inga förkunskaper krävs. Alla examineras och diplomeringen är en kvalitetsstämpel från skolan. Fyra kursstarter per år. Många uppdrag för Aventus Dvar ett tufft år på arbetsmarknaden Det märktes också på uppdragen som kom in till Aventus, som hjälper arbetssökande att hitta nya jobb. Ett av de mer framgångsrika uppdragen genomfördes för bussbolagen Veolia och Nettbuss, när närmare 30 personer blev arbetslösa i samband med en förlorad upphandling. De flesta fick nya anställningar på bussbolaget som vann upphandlingen. Vi stöttade dem med cv och annat inför anställningsintervjuerna. Ett par personer hjälpte vi också in på helt nya banor, säger Björn Rahm, projektledare på Aventus. Betydligt tuffare var det att hitta nya anställningar till det 40-tal personer som blev av med sina jobb på Nässjötryckeriet. Flera av dem hade varit anställda väldigt länge och hade långa uppsägningstider. Då är risken att man blir lite inaktiv och inte gör tillräckligt mycket för att hitta nya arbeten. Vi arbetar fortfarande med företaget, men flera av de yngre medarbetarna har fått nya anställningar. Ett annat uppdrag var för företaget Proplate, som är underleverantör till SSAB och som minskade personalstyrkan. Det är ett spännande företag, där man medvetet satsat på att anställa personer med utländsk bakgrund. Oavsett vilket företag vi arbetar med anpassar vi alltid vårt stöd till de enskilda individerna och de krav som ställs på arbetsmarknaden, säger Björn Rahm. Aventus är ett helägt dotterbolag till Folkuniversitetet och har arbetat med omställning och jobbcoachning sedan Carina Järvenhag FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE

16 Hela 44 nyskrivna stycken av ett 25-tal olika tonsättare vid Gotlands Tonsättarskola framfördes på festivalen Ljudvågor i maj Nu är förberedelserna i full gång inför Ljudvågor Det blir cirka 50 uruppföranden även i år, säger läraren och tonsättaren Henrik Strindberg. De tar ton i Gotlands kulturliv Linus Hasselberg får individuell undervisning av Henrik Strindberg. Tonsättarskolan är vackert belägen på Skeppsbron i Visbys hamn. När man väl klivit in i det ljusgrå stenhuset slås man först av hur tyst det är, men efter ett tag tränger ljuden av ett piano ut bakom en av dörrarna. I ett av de andra rummen har Henrik Strindberg individuell undervisning med Linus Hasselberg. Vårt mål är att ha en så stor spridning på våra elever som möjligt. Det gäller ålder, erfarenhet, kön och musikalisk bakgrund. Vi tar även in elever som inte kan läsa noter. De har det ganska tufft i början, men terminen börjar alltid med en kurs i notation, säger Henrik Strindberg. Eleverna söker till skolan med en egen komposition och i dag kommer de Vårt mål är att ha en så stor spridning på våra elever som möjligt. Det gäller ålder, erfarenhet, kön och musikalisk bakgrund. från hela världen, eftersom Tonsättarskolans rykte som en mycket kvalificerad utbildning inom komposition har spridit sig långt utanför Gotland. Vi känner inte till någon annan skola som är helt specialiserad inom komposition. Vi har haft elever bland annat från Bangladesh, Ryssland, Brasilien och flera elever från Norge, säger Henrik Strindberg. Han går igenom Linus komposition Los niños som ska uruppföras på Ljudvågor i maj. Stycket är inspirerat av en resa till Sydamerika och Linus beskriver det som lekfullt, därav namnet. Det är en otroligt häftig känsla att det ska uppföras av en stråkkvartett. Jag har ju skrivit musik förut, men inte i något liknande sammanhang som Ljudvågor, säger Linus. I årets Ljudvågor samarbetar Tonsättarskolan bland annat med Musikkonservatoriet i Falun. Skolorna har regelbundet gemensamma workshops för att kompositörer och musiker ska få en chans att arbeta tillsammans. Det känns lite läskigt att lämna över 17 sidor partitur till några andra. Jag har en bakgrund som jazzmusiker och då både skrev och spelade jag musiken. Samtidigt är det riktigt stort att mitt stycke ska uppföras av en klassisk ensemble och vi arbetar förstås tillsammans för att det ska bli så bra som möjligt, säger Linus. Vid pianot en trappa upp sitter Josefine Söderlund. Hon sökte till Tonsättarskolan direkt efter att hon hade gått ut ett musikgymnasium i Stockholm. Här är väldigt annorlunda jämfört med min gymnasietid. Då hade jag långa skoldagar och sedan läxor på det. Nu handlar det om att planera sin tid själv. I början var det svårt eftersom det också är första gången i mitt liv som jag bor själv. Självdisciplin är a och o, säger hon. Josefine Söderlund är också pressansvarig för Ljudvågor 2013, vilket innebär att det är hennes uppgift att se till att festivalen får så stor uppmärksamhet i pressen som möjligt. Vi elever skriver inte bara all musik till festivalen, utan vi håller i hela arrangemanget. Det handlar om allt från att boka lokaler och artister, till att sälja biljetter och arbeta mot pressen. Det gör att vi blir en väldigt sammansvetsad grupp som hela tiden arbetar mot samma mål. Målet för Ljudvågor 2013 är redan 16 FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2012

17 klart för Josefine. Hon vill att det ska bli den bästa festivalen någonsin. Hon hoppas också att fler ska hitta till den moderna klassiska musiken. Det finns en uppfattning om att ny klassisk musik är svår. Många föredrar de klassiska gubbarna. Men om man bara är nyfiken lovar jag att en helt ny värld kommer att öppna sig, säger hon. Henrik Strindberg ser redan att marknaden och intresset för ny konstmusik ökar, och med det öppnas en större arbetsmarknad för hans elever. Från min horisont ser jag att intresset bara växer. Det gäller både publik och antal festivaler. Jag ser hur våra tidigare och nuvarande elever bidrar till detta. Vi har en väldigt kreativ miljö här på skolan. Eleverna flyttar hit från andra orter, umgås med varandra och skapar ny musik. Den känslan och de vänskaperna tar de sedan med sig ut i musiklivet, säger han. Carina Järvenhag Det finns en uppfattning om att ny klassisk musik är svår. Men om man bara är nyfiken lovar jag att en helt ny värld kommer att öppna sig. Josefine Söderlund hoppas på en professionell karriär som musiker. Gotlands Tonsättarskola i korthet Tonsättarskolan är den enda skolan i Norden som specialiserar sig på komposition. Erbjuder en tvåårig kompositionslinje och en ettårig linje inom komposition, fri konst. Kompositionslinjen vänder sig till elever som vill söka vidare till Musikhögskolan samt till verksamma musiker som vill utveckla sitt komponerande. Folkuniversitetet är huvudman för skolan. Alla elever förväntas skriva minst en komposition per år som framförs under festivalen Ljudvågor i maj. FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE

18 Dansare som syns på Gotland Impulser utifrån är viktiga när man befinner sig på en ö. Gotlands Dansutbildning satsar stort på kompetenta gästlärare. Impulser utifrån är mycket viktiga och vi har en hög kvalitet på våra gästlärare, säger Susanne Jaresand, konst närlig ledare för utbildningen. Sedan två år tillbaka är Susanne Jaresand ansvarig för dansutbildningen på Gotland. Hon är professor i rytmik vid Kungliga Musikhögskolan och har gjort mer än 50 egna koreografier. Hon brinner för att göra dansutbildningen ännu bättre. En ambition är att eleverna ska vara väl förberedda när de söker vidare till olika högskolor inom dans. Vi har en hög nivå på våra elever. De flesta fortsätter med dans i någon form. Vi har redan massor med ansökningar inför hösten 2013, säger hon. Hennes egna goda kontakter inom dansvärlden hjälper till att hålla en hög Samarbeten både på och utanför Gotland är oerhört viktiga för oss. Eleverna ska ha möjlighet till så många kreativa möten som möjligt med modern dans och konst. kvalitet på utbildningen. Två av eleverna gör praktik vid Cullbergbaletten den här veckan. Eleverna har även gjort praktik på Skånes Dansteater och Norrdans. Gästlärarna kommer bland annat från och Dans- och Cirkushögskolan i Stockholm och Skånes Dansteater i Malmö. Samarbeten både på och utanför Gotland är oerhört viktiga för oss. Eleverna ska ha möjlighet till så många kreativa möten som möjligt med modern dans och konst. På Gotland samarbetar dansutbildningen kontinuerligt med bland andra Gotlands Konstskola och Gotlands Tonsättarskola. Under ett år gör man många olika avtryck i det lokala kul turlivet. Våren 2012 satte vi bland annat upp en barockföreställning i samarbete med Gotlandsmusiken och två stora körer. Det var häftigt att se 100 personer på scenen samtidigt. Vi firade också dansens dag med föreställningar på ringmuren, säger Susanne Jaresand. Det hörs funkiga toner från danssalen, där eleverna gör en chassé i takt med Katarina Lundmarks rop, å ett, två, tre, fyr. Jag kör en vanlig dansklass, men jag Professor Susanne Jaresand har satt upp över 50 egna koreografier. lämnar ändå lite öppet för elevernas egna interpretationer och improvisationer. Många här vill söka vidare till högskolan. Det är nyttigt för dem att få tillgång till mig som undervisar på den nivån, säger Katarina som till vardags är huvudlärare i jazz på Dans- och Cirkushögskolan i Stockholm. Både Amanda Gustafsson och Julia Thorsberg dricker djupt ur vattenflaskorna efter lektionens slut. Jobbigt, och jättebra, säger de med en mun. Jag har dansat ända sedan jag var liten och det är det absolut roligaste som finns. Utbildningen här är jättebra eftersom man får chansen att prova många olika stilar och tekniker och med flera olika lärare, säger Amanda. Till vardags är Katarina Lundmark lektor i jazz vid Dans- och Cirkushögskolan i Stockholm. Liksom de flesta av deltagarna kommer de från fastlandet. Amanda är från Sorsele och Julia från Hedemora. Att skolan ligger på en ö tycker de snarast är en fördel. Det är lugnt och skönt! Man är ändå så trött när man kommer hem att man helst bara vill äta och sova, säger Julia. 18 FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2012

19 Nicola Nerström, ansvarig lärare vid Möbelsnickarskolan som Folkuniversitetet har tagit över från Upplands Väsby kommun. Möbelsnickarskolan har under sina 35 år erbjudit såväl grundutbildning som vidareutbildning för de som vill fördjupa sina kunskaper inom hantverket. Skolan finns på Ryttarvägen i Upplands Väsby. Varför tar Folkuniversitetet över Möbelsnickarskolan? Möbelsnickarskolan startades i mitten av 1970-talet och vi tyckte det var väldigt synd att den skulle läggas ner. Därför förde vi en diskussion med kommunen och tog över skolan från höstterminen Nu har vi också flyttat vår musikinstrumentmakarutbildning till samma lokaler. De vill båda fortsätta med dans efter utbildningen. Julia vill gärna kombinera dans och pedagogik, medan Amanda hoppas på en framtid som dansare. Jag funderar på att söka in till Danshögskolan i Köpenhamn. Dans i någon form vill jag definitivt fortsätta med! Carina Järvenhag Kort om utbildningen Tvåårig kompletterande utbildning som blir ettårig från och med hösten Eleverna har rätt till studiemedel. Inriktningen är modern dans, eget skapande, komposition, improvisation och koreografi blir det VÅRDANS i Oscarssalen i Visby. Folkuniversitetet är huvudman för utbildningen. Vilken typ av utbildning erbjuds på skolan? Det är en komvuxutbildning på hel- eller deltid, där intresserade kommuner och enskilda personer kan köpa platser. Vi har enbart undervisning i hantverksämnet och inte några kärnämnen som svenska och matematik. Med start under sportlovet erbjuder vi öppna kurser i sådant som möbelsnickeri och instrumentvård. Vi vill också kunna erbjuda öppna kurser under sommaren. Hur ser framtiden ut för Möbelsnickarskolan? Vår ambition är att utveckla skolan till en eftergymnasial utbildning och vi kommer att skicka in en ansökan till Myndigheten för yrkeshögskolan. Vi ser också många vinster med att möbelsnickare och instrumentmakare finns i samma lokaler, eftersom vi kan samsas om material, maskiner och kunskapen hos våra lärare. Carina Järvenhag FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE

20 Ett hantverk som tar tid Ann Andersson ger liv åt sina djur som kanske blir en kortfilm för SVT. 20 FOLKUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2012