Samverkan för landsbygdsutveckling i Värmland

Transkript

1 Samverkan för landsbygdsutveckling i Värmland Slutrapport på ett projekt i Byalaget Älvan Byalaget Birgitta Öjersson 6 november 2006

2 Samverkan för landsbygdsutveckling i Värmland Byalaget

3 1 5 juni 2006 Den 5 juni lämnade Byalaget Älvan - via Karlstads kommuns landsbygdsutvecklare Marcus Ekholm - en ansökan om projektmedel till länsstyrelsen Inventering av turoperatörer som kan ta värmländska produkter/tjänster ut på en europeisk marknad Inledning För drygt ett år sedan fick Byalaget Älvan huset Fyrbo av Karlstads kommun. Huset är numera en bygdegård med vandrarhem och driften finansieras med uthyrningar. En hel del kontakter har vi byggt upp under detta år och fått erfarenhet av konferenser, läger, vandrarhemsboende m.m. För att få fler uthyrningar, inte minst under vinterhalvåret, skulle vi behöva undersöka turoperatörer och boendeförmedlare i Sverige, Norge, Danmark och Tyskland. Vi skulle vilja veta vilka hemsidor som vi lämpligast bör lägga oss på och länka oss till. Och vi vill veta kostnaderna för att finnas med på deras hemsidor. Genomförande Med detta som bakgrund söker vi projektmedel till att finansiera en person som kan jobba heltid under en månad med att samordna och sammanställa en lista på turoperatörer som är verksamma i de ovan nämnda länderna. Byalagets medlemmar kommer att bistå med : o Ett medlemsmöte som drar upp riktlinjerna för Älvsbackabygdens och Byalagets utveckling de kommande fem åren när det gäller turistutveckling och anpassning av föreningshuset Fyrbo. o Två heldags styrelsemöten för att formulera och precisera våra mål enligt medlemsmötets intentioner. Det kommer att ligga till grund för en ansökan till Boverket för en om och tillbyggnad av fastigheten för att vi ska uppnå våra mål. o Vi ordnar ett möte med Bygdegårdarnas Riksförbunds Värmlandsavdelning och föreningarna i trakten. Resultat Resultatet av undersökningen ska bli en lista på turoperatörer och boendeförmedlare på internet i Sverige, Norge, Danmark och Tyskland - allt inom turistbranschen. Listan ska innehålla o namn o adress och telefon o site o inriktning o kostnader o kontakt o mm o en elementär kontroll av om företaget är seriöst För oss och andra liknande föreningar i Värmland skulle en sådan lista förmodligen väsentligt underlätta planeringen för kommande säsonger. Effekter Genom ovanstående hoppas vi att Byalaget blir ännu starkare genom att medlemmar kommer allt mer samman i arbetet kring vår bygdegård Fyrbo. Fyrbos ekonomi kan förhoppningsvis säkras genom väl avvägda uthyrningar, vilket tar bort oro bland medlemmarna och gör att vi kan ägna oss ännu mer åt byalagets egna verksamheter. Om Fyrbo fungerar bra ökar också möjligheterna till ytterligare samarbete med föreningar och andra sammanslutningar i bygden, som ibland har behov av övernattningar, fester, konferenser (fiskevårdsföreningen, kyrkan, hembygdföreningen, skogsstyrelsen, skolan mfl). Sammantaget kan detta bli en del i att utveckla Älvsbackabygden och stegvis skapa fler arbetstillfällen, fasta och tillfälliga, för bygdens människor. Genom besök från när och fjärran kommer Älvsbacka på kartan igen

4 2 Den 3 juli fick vi kronor från Länsstyrelsen och Karlstads kommun för ett projekt att utveckla landsbygden, Samverkan för landsbygdsutveckling i Värmland kr var för en månads lön inklusive sociala avgifter till en medlem, Birgitta Öjersson. Resten av pengarna var för administrativa kostnader. I länsstyrelsen beslut står om förväntat resultat: En lista på turoperatörer och boendeförmedlare ger möjlighet till ökad uthyrning och i förlängningen en bättre ekonomi. Ytterligare samarbete med föreningar och andra sammanslutningar i bygden när behov av övernattningsmöjligheter uppstår. En utveckling av älvsbackabygden ökar dess attraktionskraft.

5 3 Projektet löpte halvtid 1 september 31 oktober. Min planering av arbetet skrev jag den 1 september och skickade till min kontaktperson i Byalaget Älvans styrelse, Martin Edman. Jag insåg direkt att vi inte kan diskutera vilka uthyrningar vi vill ha förrän vi fått en samlad bild av hur läget är idag. Därför har en hel del av arbetstiden använts till att ta fram och komplettera statistik om uthyrningar, kostnader mm. Planering för Birgitta Öjersson 1 sept 1. Ta fram siffror så vi vet hur mycket pengar vi måste ha in för att klara Fyrbos kostnader. Ta fram siffror på hur mycket pengar vi får in genom ideellt arbete i byalaget. På så sätt vet vi hur mycket pengar vi minimum måste ha in på uthyrningar för att klara huset. 2. Sätta samman statistik för okt 05-okt 06 Inkomster o kostnader för logi Inkomster o kostnader för mat Antal gästnätter vi haft och bokningar Antal inbokade dagar - utomstående - byalaget - medlemmar 3. Söka turoperatörer på nätet och se vad de erbjuder. Göra lista. 4. Avläsa medlemsmötets beslut vad gäller Fyrbo den 28 september. 5. Ordna möte med föreningarna m fl som interagerar i området och diskutera framtiden för bygden. I mitten av oktober senast vill jag ordna ett möte på Fyrbo för oss och dessa föreningar (förslag: kyrkan, fiskevårdsföreningen, hembygdsföreningen, jaktlaget, Vuxenskolan, LRF-avdelning, Marcus Ekholm (kommunen), länsstyrelsen, skogsstyrelsen, företagarna i Älvsbacka, Posten, PRO, och SPF, Bygdegårdarnas värmlands-avdelning, skolan. Kom med fler förslag etc). Tänker bjuda in glesbygdsforskare som också kan inspirera till diskussion om utveckling. Har någon ett förslag? Kanske finns det nån på Karlstads universitet? Förslag till mötes-em-kväll :onsdag 11 eller torsdag 12 oktober. Besluta på styrelsemötet!! 6. Föreslå lämplig avvägning för uthyrningar efter medlemmars önskemål och övrig information som kommit fram under arbetet. Föreslå lämpliga turoperatörer/hemsidor för den turism Byalaget bör ha. 7. Komplettera listan på turoperatörer.

6 4 På så sätt har vi fått en klarare bild av hur Fyrbo använts som vandrarhem 1 oktober 2005 till 30 september Vi kunde konstatera att vi hade 807 gästnätter under året, fler än vi budgeterat (600) Vi kunde se vilka som står för flest gästnätter (Svenska kyrkan och Molkoms folkhögskola), hur stora grupperna är som hyr, vi kunde se hur mycket medlemmar själva använder huset, vi kunde se en del av våra arbetade timmar mm. Hur mycket vi arbetar ideellt är omöjligt at uppskatta. Därför gjorde jag också sedan en blankett att fyllas i av alla som arbetar ideellt.

7 Statistik för Fyrbo och Byalaget Älvan ( ) 28 sept 06 Mån Grupp Gästnatt Utkommun Inkommun Utl nätter Utl pers Konf Fruk Lun Mid Medlna Medlkon 2005 Okt Tidnku Uthyr 1 1 Nov Städ 1 1 Grisfe 1 1 Dec Linnea hyr en lägenhet Julmarkn Jan BrommaIF Laknatta 1 1 Feb Rallyt Varglobjörn 1 1 LRF 1 Kyrkan Kyrkan Vandrarh Årsmöte 1 1 Mars Uthyr Skogs 1 Kyrkan Skogs 4 Vandrarh 5 5 Mediet 1 1 April Kyrkan Långfredag Mån Grupp Gästnatt Utkommun Inkommun Utl nätter Utl pers Konf Fruk Lun Mid Medlna Medlkon Maj Kyrkan Städ 1 1 Landsti Eslövfhsk Vandrarh Fhsk Juni Uthyr Fhsk 1 Vandrarh Uthyr 1 1 Vandrarh 4 4 Kyrkan Midsom 1 1 Uthyr Kyrkan Juli Vandrarh Vandrarh Sommarkafe Städ 1 1 Planering 1 1 Älvsbadag 1 1

8 Mån Grupp Gästnatt Utkommun Inkommun Utl nätter Utl pers Konf Fruk Lun Mid Medlna Medlkon Aug Kyrkan 2 2 Vandrarh Kyrkan Vandrarh Kräftskiva 1 1 Vandrarh Fhsk Fhsk Sept Vandrarh Vandrarh Pub 1 1 Kurs 3 3 Uthyr Skogs 1 Skogs 3 3 Medlmöte 1 1 Styrelsemöten Bio 6 6 Andra möten 2 2 Summa Gruppstorlek: < 10: 21 st, 10-15: 19 st, 16-20: 4 st, >20: 17 st Användning annexet: 25? dagar 6 Gästnätter Fyrbo sept 2006 Kvartal totalt Jan 40 1 Feb 111 mars April 39 2 Maj 154 Juni Juli 8 3 Augusti 129 September Oktober 81 (160 bokade) 4 November -? December -? Totalt 888 +? Gästnätter bokat

9 Bokningar/arbetad tid/kostnader/intäkter mm Fyrbo/Älvan 1 okt sept 06 Variabel Antal Gästnätter 807 därav medlemmar 144 Antal frukost 373 Antal lunch 310 Antal middag 302 Konferensdagar/fest etc 109 därav Älvan eller medlemmar 63 Utländska gästnätter 91 Utländska gäster 53 Utomkommunala gästnätter 325 Inomkommunala gästnätter 393 Lakansuthyrning antal 46 Arbetade timmar betalt (det som hänger ihop med uthyrning) 171 Arbetade timmar ideellt (ingen vet ännu)? Antal dagar huset används (möte, sover, matservering, kafé etc) 109 Därav av Byalaget Älvan och medlemmar 63 Kronor Intäkter logi Intäkter mat Om möjligt o Frukost o Lunch o Middag Intäkter Älvans verksamhet Kafé cirka Älvsbackadagen cirka Julgransförsäljning Julmarknad cirka Lotterier Kostnader mat Timersättning som hänger ihop med uthyrning ( inkl arb.giv.avg.) Kyrkan: 219 gästnätter Molkoms fhsk: 145 gästnätter Gruppstorlek konferens/möten/fester: < 10: 21 st, 10-15: 19 st, 16-20: 4 st, >20: 17 st Vandrarhem: 56 gästnätter Medlemmar: 144 gästnätter 7

10 8 Statistiken presenterades på ett medlemsmöte den 28 september. Frågor att diskutera var Vilken är Älvans viktigaste verksamhet? Vad ska vi satsa på i framtiden? Balansgången mellan uthyrning och föreningsverksamhet? Hur ska vi anpassa Fyrbo bättre till våra behov? Vi diskuterade sedan vilka problem som finns. Ett problem är att många medlemmar måste arbeta väldigt mycket i uthyrningsverksamheten. Ett annat problem, som vi har både i vår egen verksamhet och i vår uthyrning, är att matsalen är för liten, för bullrig och är öppen mot köket vilket kan störa om en konferens pågår i matsalen och det lagas mat. Vi har länge diskuterat ombyggnad av huset, vad ska vi ändra, när ska vi söka pengar från Boverket etc. Styrelsen hade därför också till medlemsmötet tagit med en punkt på dagordningen där olika förslag till ombyggnader presenterades. Mötet diskuterade sedan uthyrningsläget, ekonomi, arbete, vilka vägar vi fått uthyrning, våra broschyrer, vår egen hemsida, om vi ska ha matlagning eller ej, balansen mellan uthyrningsverksamheten och vår egen föreningsverksamhet och ombyggnadsförslagen,. Mötets beslut blev att styrelsen till årsmötet jobbar fram förslag till ombyggnad med fem punkter i beaktande: 1. Vi behöver en större lokal, 2. Fyrbo ska vara mer föreningsvänligt, 3.Det ska vara balans mellan föreningsverksamheten och uthyrningen, 4. Det ska vara handikappvänligt och 5. Tänka på utsikten mot sjön. Den 11 oktober ordnade Älvan det utlovade mötet med andra organisationer.

11 9 11 september 2006 Till föreningar, organisationer, företag, myndigheter m fl i Älvsbackaområdet Hej. I Byalaget Älvan vill vi nu diskutera framtiden för Älvsbackabygden. Hur bygden utvecklas berör många här på olika sätt. Vilka visioner har vi om Älvsbackabygden? Vilka vinster kan vi se om vi samarbetar i olika frågor? Vilken samhällsservice vill vi ha? Annan service? Vi bjuder in till en förutsättningslös diskussion mellan föreningar, företag, organisationer, myndigheter och andra som kan tänkas ha en åsikt om utvecklingen i Älvsbacka. Vi ses i Östanås, i bygdegården Fyrbo onsdagen den 11 oktober klockan Vi bjuder på smörgås. Så här har vi tänkt oss kvällen: Kom in och tag plats Välkommen och några ord från Byalaget Älvan Varför detta möte? Kort presentation av ett litet projekt Deltagarna presenterar sig Svante Karlsson, doktorand vid Centrum för forskning om regional utveckling vid Karlstads universitet. Han har forskat kring lokal mobilisering i glesbygd, andra glesbygdsfrågor och användning av skogen Diskussion i grupper utifrån några frågeställningar från Svante Fika med smörgås i gruppen Diskussion i hela gruppen Summering Avslutning Hoppas ni kan komma - en del kanske mitt i älgjakten - så vi får en lärorik och spännande diskussion. Meddela mej om ni kommer och hur många på telefon eller mobil eller mejl ojer@telia.com. Senast måndagen den 9 oktober! Har jag missat någon som borde vara med i diskussionen? Hör av er till mej, så skickar jag inbjudan! Hälsningar Birgitta Öjersson, Byalaget Älvan Dessa har vi bjudit in: Svenska kyrkan, fiskevårdsföreningen, hembygdsföreningen, Nyed Älvsbacka Östra viltvårdsområde, Studieförbundet Vuxenskolan, Nyeds LRF-avdelning, Marcus Ekholm (kommunen), länsstyrelsen, skogsstyrelsen, företagarna i Älvsbacka, Posten, PRO och SPF, Värmlands bygdegårdsdistrikt, Nyeds skola. Vägbeskrivning: I Molkom vid en OK-station ska ni köra mot Älvsbacka (16 km) och Hagfors på väg 240. Kör igenom byn Älvsbacka sedan kommer en nerförsbacke och en uppförsbacke, en knapp kilometer till så står det på gula skyltar Sund, Östanås och vit skylt med Bygdegård 2 till vänster. Där finns också en handmålad blå skylt med Fyrbo 2. Tag alltså av till vänster, kör några hundra meter, så kommer en skylt Fyrbo igen och ta av till höger. Kör några hundra meter, in i Östanås och sedan ända fram till sjön Gräsmangen. Där ser ni det stora gula huset som är Fyrbo. Framme.

12 10 Av de 21 inbjudna organisationerna, myndigheterna och företagen kom representanter för LRF, Svenska kyrkan, Nyed Älvsbacka Östra viltvårdsområde, länsstyrelsen och Karlstads kommun. Fiskevårdsföreningen och Skogsstyrelsen svarade att man inte kunde komma. Övriga organisationer sökte jag på telefon utan att lyckas få kontakt. Älvans styrelse och två medlemmar kom också. Trots att vi blev förhållandevis få, så blev det verkligen ett startskott för samarbete. Vi beslutade att vi ska utforma en vision om Älvsbackabygdens framtid. Byalaget Älvan ska kalla samman ett nytt möte i början av året för att vi ska börja med visions-arbetet.

13 11 Rapport och minnesanteckningar från möte mellan Byalaget Älvan och föreningar, organisationer, företag, myndigheter m fl i Älvsbackaområdet i Fyrbo den 11 oktober 2006 Närvarande: Ingela Bönström (länsstyrelsen, bidrag för landsbygdssamverkan), Marcus Ekholm (Karlstads kommun, landsbygdsutveckling), Annette Carlsson och Jenny Lind (Nyeds LRF-avdelning), Lars-Erik Pettersson (Nyed Älvsbacka Östra viltvårdsområde), Svante Karlsson (Karlstads universitet), Anita Edgren, Martin Edman, Marina Johansson, Håkan Nilsson, Bo Levin, Per Mattsson, Birgitta Öjersson, Sune Berger (Byalaget Älvan). Mötet hade kommit till stånd genom ett kort litet projekt som Byalaget Älvan har. Det är en undersökning om turism och vilka hemsidor vi skulle vilja finnas på för att eventuellt få mer uthyrt på Fyrbo. Detta arbete satte igång en fundering i byalaget om vilken utveckling vi egentligen vill ha. Dessutom står det i våra stadgar att vi ska ha samarbete med andra organisationer i bygden, så vi bjöd in alla berörda till en förutsättningslös diskussion om vilken framtid vi vill ha för Älvsbackabygden. Vilka visioner har vi om Älvsbackabygden? Vilka vinster kan vi se om vi samarbetar i olika frågor? Vilken samhällsservice vill vi ha? För att få ett grepp om vad som utvecklar landsbygden bjöds Svante Karlsson in (på råd av hans chef Sune Berger, som ju bor i Östanås). Svante är doktorand vid Centrum för forskning om regional utveckling vid Karlstads universitet. Han har forskat kring lokal mobilisering i glesbygd, andra glesbygdsfrågor och användning av skogen. Svante började med några tankegångar om landsbygd och utveckling: o Vår bild av landsbygden har mycket med de gamla banden att göra, det gamla jordbrukssamhället. o Där man bor är en fråga om försörjning men också om livsmiljö. Historiskt har människan flyttat dit där det finns försörjning, jobb. Idag har vi många gånger ett livsstilorienterat bosättningsmönster. Det kan innebära att livsmiljön blir allt viktigare när man väljer bostadsort. o Alltid finns det något som drar människor till sig, till exempel faluröda stugor. Men det finns också sådant som skjuter människor från sig, till exempel trafikkaos. o När något nytt händer lämnar man alltid något bakom sig. Det kan vara till exempel ruiner eller skrotbilar. o Det finns näringslivsdriven utveckling och det finns befolkningsdriven näringslivsutveckling. o Man är med i den globala byn genom alla nätverk alla ingår i något. o Kan vi bli bättre på att hitta de lokala och regionala särarterna? Om man till exempel ser på byggnader, gärdsgårdar, mat mm... o I utvecklingen finns inte bara möjligheter utan också konfliktsituationer. Ett exempel var att äldre personer i en by ville ha gatljus, det representerade det moderna, staden. Men några Gröna-vågare hade flyttat dit från staden och de ville absolut inte ha stadens gatljus. Själva tog vi upp problem med att folk, både svenskar och utlänningar, köper upp gårdar som blir fritidshus. Möjligheter ligger i att husen åtminstone inte förfaller och de som kommer in kanske aktiverar sig i bygden. Men konflikten ligger i att de är här bara en del av året. Hur går det om allt blir fritidshus? Svante frågade sedan på vilket sätt vi i Älvsbacka kan jobba för en bättre livsmiljö. o Hur ska man till exempel integrera utlänningar? o Vi kanske ska se på infrastrukturen? Hur ser det ut när man kommer åkande till området? Det är vackert, men det finns dåliga uthus, konstaterade han. Man skulle kunna starta med byggnaderna. o Så kom vi över till det öppna landskapet. Martin tog upp att vi startat en process mot igenväxning i Östanås. Det gäller att få upp medvetenheten om problemet med igenväxning och hitta samarbetspartners. Turligt nog har vi bönder i Älvsbacka. Man kan köpa tjänster för att hålla landskapet öppet.

14 12 Just detta med vikten av det öppna landskapet, betonade Svante. Många av oss som bor på landsbygden ser oss som förlorare, det är ganska lätt att hamna i sådana tankar. Det tas för givet av dem i turistverksamheten att landskapet hålls öppet, sa han. Men det är ju en massa människor som håller efter det här! Man skulle faktiskt kunna vända på det. Vi kan lika gärna säga att stora SPAn och liknande parasiterar på dem som sköter om landskapet! o Bönder i Älvsbacka har gått samman för att skaffa vindkraft, berättade Lars-Erik. o Att göra berättelser om bygden är ett sätt locka. Skriva material och göra guidade turer. Sune påpekade, att det finns mycket här som är en del i ett kulturarv att ta hand om, att dramatisera. Denna förutsättningslösa öppning på en diskussion om Älvsbackas utveckling knöts ihop. Vi ska formulera en gemensam vision om Älvsbacka. Det är då viktigt att tänka på två ord i lokalt utvecklingsarbete, påpekade Svante. Acceptans och Legitimitet. Det finns entusiaster som drar iväg. Man kanske tror att man har acceptans, att alla gillar det som pågår. Men för legitimitetens skull ska allt ske enligt demokratiska former. Man måste fråga sig om alla är med i diskussionerna. Som ett led i visionsarbetet kom förslag upp om studiebesök med buss för att se andra exempel. Bussresor med många stopp är idealiska, sa Svante. Man rör sig, har trevligt och pratar under färden. Ska vi ta upp bruksandan och bruksmentaliteten? Då är utvecklingen av Glava glasbruk värt ett studiebesök. Andra exempel som brukar lyftas fram för utveckling av landsbygd är Långserud och Lysvik. Kanske ska vi göra resan med Karlstads universitet? Vi ska inte glömma Länsbygderådet i Värmland heller! Lösa förslag. Det är inte bra att lägga för mycket kraft på visionsarbete, varnade Svante. Det viktiga är det som man gör tillsammans. Beslut blev att Älvan kallar till nytt möte i början av nästa år. Då kan man till exempel utse en arbetsgrupp som jobbar med visionen. Kanske blir en del av arbetet en bussresa för nya idéer? Det var i alla fall många som tände på den tanken. Kommer ni med de bra idéerna, så ska jag nog försöka få fram pengar, sa Ingela. -Vi drar upp rullgardinen för framtiden, som någon sa.

15 13 Dagligen har jag på Internet sökt olika turistorganisatörer. För att förstå mer av turismen och få tips om turoperatörer sökte jag centrala personer för turism i Värmland. De lärde mej att turoperatörer är svårt att få kontakt med för dem som vill sälja in turism. Följande uppgifter fick jag: Nina Höjdefors, chef för turism och arrangemang i Karlstads kommun, Det är väldigt svårt att bygga upp kontakter med turoperatörer. Hon åker ner och besöker dem. I januari kommer en ny hemsida för turism i Karlstad. Hänvisade till Maria Karlsson. Maria Karlsson, Värmlands turistråd, torsbykontoret , Det är mycket jobb att bygga upp förtroende hos turoperatörer, inget man gör på kort tid. Det finns stora och små turoperatörer. Turoperatör = den som har kontakt med kund, säljer mot kund Incoming = den som säljer mot turoperatörer Monica Karlsson, länsturistchef, : Svenskar vill ha kultur, konferenser och herrgård Norrmän vill ha aktiviteter, camping och familj Tyskar vill ha natur, lite kultur, etablerade kanotresor och flottfärder Ryssar vill ha avtalen med sig hem Tyskar och holländare vill diskutera och sedan avtala Det är lite komplicerat att komma i kontakt med turoperatörer. Det beror på produkten om den är säljbar. Är man liten har man nytta av att vara med i en gemensam konstellation (en del av ett paket). Hitta kamrater att liera sig med. Bra att liera sig med större operatörer. Incharter 1 gång i veckan i 10 veckor kommer ett plan med 1000 tyskar till Karlstads flygplats. De stannar mellan nätter (upp till tre veckor sa Monica, men 14 nätter?). Kontiki heter motsvarande resor för schweizare. 700 stycken kommer per vecka. Exempel på aktivitet som går bra är/var i Långberget norr om Sysslebäck. Där har /hade man safaris. Kanoter och flottfärder går också bra. För dessa turister glöm våningssängar!!! Får inte se ut som logement. Enkel- och dubbelrum ska det vara. Annat Kyrkliga föreningar i Tyskland kunde vara lämpliga för oss. Nu hade jag börjat komma in i turist-världen. Jag började läsa forskning om turism i mitt sökande efter turoperatörer. Genom ETOUR (European tourism research institute), ett forskningscentrum vid Mitthögskolan, fick jag tag i diverse rapporter och skrifter: Nya restrender, Svenska turistbyråer på Internet, Bilden av Sverige i tyska guideböcker, Tourism of tomorrow, Scandinavian Winter och Going North Peripheral Tourism in Canada and Sweden. Jag beställde tre forskarrapporter: Tyska turister i Sverige, Cultural itineraries in rural areas och Rötter, riter och roller.

16 Tyska turister i Sverige (P 2001:10, ETOURs populärvetenskapliga serie) Rapporten kändes lite gammal. Den är tryckt 2001 och sedan dess har ju den tyska ekonomin försvagats. Enligt rapporten reser tyskarna mest i världen. Men mest är det sol, sand och sex som lockar. Då åker de till Medelhavsländerna. Sverige konkurrerar bara om en liten del av den tyska resemarknaden. Maximalt 10 procent av tyskarna känner sig överhuvudtaget lockade av en resa till Nordeuropa. Men de 0,6 procenten tyskar som 2001 reste till Sverige var tillsammans med den norska marknaden den i särklass viktigaste utländska marknaden för oss. En nackdel är att de tyska turisterna inte spenderade så mycket pengar som det förväntades. De bodde på camping eller i stugor och vill leva ett naturnära liv, enligt rapporten. Kulturella vägar på landsbygden (Cultural itineraries in rural areas, Rapportserien R 1999:3 ETOUR) En regions atmosfär, dess byggnader, dess känsla för historia, dess mat och drycker, invånarnas uppträdande, de aktiviteter som pågår där det är dess kultur, slår rapporten fast. Den har kommit till i ett EU-projekt i slutet av 90-talet där sex landsbygdsregioner i Europa sökte finna och få idéer av varandra om vad som lockar turister till kulturvägar. För Sverige var det Västernorrland som skulle hitta kulturvägar via sina skogar och forsar. Regionfokuseringen i rapporten kändes ju lite stor för lilla Älvsbackabygden. Men några tankegångar kan man ändå lägga på minnet. o Kulturell turism är en slags turism där materiell kultur - som konsthantverk och byggnader eller imateriell kultur - som vanor och seder - är en slags faktorer att attrahera turister. o En professionellt ordnad turistprodukt måste ha svar på följande frågor: -Var och hur kan man boka produkten? -Vilka är resealternativen till orten? -Vilken slags logi erbjuds? -Var kan man äta och vilken slags mat serveras? -Annan service på orten? o En viktig faktor för utveckling är invånarnas identifikation med sitt område, med sina egna möjligheter. Deras uppskattning måste i många fall följas av en ändring i det kulturella tänkesättet. Lokalbefolkningen värderar ofta inte sina egna ärvda kulturella element, uppskattar ofta inte sin egen kultur, landskapet, traditionerna etc. o Där det är konkurrens om turism tycks turism gå bortom det rent ekonomiska. Den har social, lokal, kulturell och miljömässig påverkan. o Varje område som söker nya möjligheter som kan ge lokal utveckling måste upptäcka nya synliga kulturella objekt, som kan attrahera besökare och skapa en helt ny bild. o Följande steg måste tas när man strategiskt planerar kulturell turism: 1. Uppmärksamhet på bekymmer om ett områdes framtid eller en konkret aktivitet 2. Förebereda en plan. De första stegen är att utarbeta en diagnos. 3. Realisera diagnosen mot en detaljerad studie av styrkor, svagheter, möjligheter och hot 4. Definiera, utarbeta omsorgsfullt och välja strategier och fördjupade studier av de valda alternativen 5. Välja de strategiska sociala och ekonomiska målen 6. Realisera planen och beakta att befolkningen deltar så att de gjorda förändringarna är ett resultat av samarbete mellan experter och folket. 7. Uppföljning och feedback i förhållande till de beslutade kriterierna. (Dessa steg verkar ju vara en ganska normal process för ett projekt ) Rötter, riter och roller (Bengt Sahlberg, 2004, ETOUR/SNS förlag) Guide Michelin har en tregradig klassificering av turistmål: 1. Värt en resa 2. Värt en omväg. 3. Värt ett besök. 14

17 15 Boken handlar om resande och vad av rötter, riter och roller som spelar in i vårt resande. Hypotesen är att begreppen rötter, riter och roller förklarar det mesta av vårt resande. Människors och platsers rötter skapar en långsiktig stabilitet i människors resmönster. Det gör också våra riter och roller. Men dynamiken ligger i den tekniska, kulturella, ekonomiska och politiska utvecklingen på lokal, regional, nationell och internationell nivå. En förutsättning för resande är möjligheterna att ta sig till olika platser. Av den svenska befolkningens resor i Sverige är två procent paketresor. Det är känt sedan länge att det är svårt att sälja paketresor i Sverige till svenskarna. Totalt gjordes 1,1 miljarder resor med övernattning eller över en dag (över 10 mil) i Sverige De mest besökta regionerna är Stockholmsregionen, göteborgsregionen, Södra Västkusten, Mellersta och Östra Götaland och Malmö och Sydvästra Skåne. Men per capita är natur- och kulturbaserade områden mest besökta: Dalafjällen, Jämtlandsfjällen, Härjedalen, Öland och Siljansbygden. Norra Vänerregionen, dit Älvsbacka skulle räknas, har bara 2,3 procent av resorna. Men Malmö-Sydvästra Skåne har faktiskt bara 3,8 procent. Slutsatser: Projektarbetet kom av nödvändighet mer att handla om Älvans verksamhet än om turoperatörer, eftersom de är så svåra att hitta. Men att diskutera Älvans verksamhet är en förutsättning för att vi ska veta vad vi vill med Fyrbo och hur vi ska marknadsföra oss. Projektet har gett oss ett avstamp för att tillsammans med andra organisationer i bygden gå vidare med en vision för Älvsbackabygdens framtid. Vi har också fått ökad kunskap om turismvärlden och skapat kontakter, som är bra att ha i marknadsföringen av vår uthyrningsverksamhet. De förslag jag har är att vi tillsammans med de andra organisationerna i bygden snarast sätter igång arbetet med visionen att vi under nästa år tar ställning till relationena mellan Älvans verksamhet och uthyrningen att alla fyller i timrapporten jag tagit fram så vi vet vad vi gör och hur mycket att vi fortsätter med den statistik jag påbörjat att vi väntar med att länka oss till kommersiella hemsidor att vi fortsätter att följa utvecklingen av turist-hemsidor

18 Turoperatörer är en dansk turoperatör. Kollade med dem, men de förmedlar bara camping. Vi har fått kontakt med en tysk turoperatör. De skickade hit tyska cykelturister på tre inbokningar på en natt i somras och har varit här och tittat på Fyrbo för eventuella vecko-bokningar i sommar för familjer (men jag undrar om de kommer att boka, de borde nog redan gjort det i så fall). Däremot hörde de av sig nyligen och ville boka in 35 platser för en kyrklig organisation för en 12-dagarsvistelse (!). Men vi hade redan ett par dagar mitt i bokade, så det gick inte. Denna turoperatör har varit i Sverige i 20 år, äger ett övernattningshus i Arvika och stugor i Idre. Verkar väletablerad, trevlig personal, kan väldigt mycket om svensk natur o s v. Allt omkring cykelturisterna som kom till oss har fungerat mycket bra och kanske de bokar några sådana övernattningar i sommar igen (kontakten sköttes av en svensk underoperatör). En tysk hemsida för semestrar som har ett testpris på 59 euro på ett år. Har redan bokat cykelturisterna i somras hos oss. Kontakten finns. Erik Daleweij är en holländare som ordnar vildmarksturism. Han håller på med kanotleder och vandring. Just nu kollar han visst kanotled från Deje- Örten. Kanske vi kan hänga på. Jag har mejlat till honom om oss. Vi ska finnas med på deras sida. Men vandringslederna har vist försvunnit. Ska kolla närmare. Ska vi vara med i visit värmland för 2007 som kommer att ligga som pdf-fil på nätet kostar en liten annons 900 kr. 1/6 sida kostar kr. Här är vi med gratis. Men där har visst också försvunnit med lederna Ska kolla Hemsida för Sälen. Det vore bra för oss att ha en och annan övernattning av skidresenärer på väg söderifrån till Sälen. Men på denna sida får vi inte länka. Snart kommer men där går det inte heller ännu med länk. Många kommersiella turisthemsidor vill ha oss. Men det kostar. till exempel Svensk site som har 3,5 miljoner besökare om året. Det kostar med ett kampanjpris kr per år för att finnas med under två symboler, till exempel vandrarhem och aktiviteter. Tysk turistplattform på 17 språk. Gratis i en månad i ett erbjudande. Sedan kostar det, har inte hunnit kolla hur mycket.

19 Namn/funktion Frågor? Ring Birgitta Öjersson på Aktivitet Datum Antal timmar ideellt Timrapport Datum... Antal timmar betalt Summa: Medlemmar fyller i timrapporten efter hand och lämnar kvartalsvis till bokningsansvarig, under 2007 till att börja med. Detta är ett sätt att få veta hur mycket tid vi lägger ner i byalaget, t ex städning, tvättning, reparationer, röjning, kafé-arbete, styrelsearbete, julgransförsäljning mm. ALL arbetstid vi lägger på Älvan. Då vet vi hur mycket vi kan fortsätta utvecklas. Bygdegårdarnas riksförbund Värmland vill också samla in dessa uppgifter för att vi ska få information att visa politiker när det begärs pengar.