Kulturcentrumsamverkan. medborgardialog

Transkript

1 Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(27) Marcus Strand Kulturcentrum samverkan och medborgardialog Projekt: Kulturcentrumsamverkan Beställare: Bosse Eriksson Skriven av: Marcus Strand Datum:

2 Förstudie Datum Sidan 2(27) Innehållsförteckning 1 Uppdrag Om förstudien Bakgrund Om kartläggningen Arbetsgrupper under förstudieperioden Medborgardialog med unga i fokus SKL:s medborgardialogprojekt Fokussamtal med barn och ungdomar i Sandviken Samverkan - Verksamhetsperspektivet Samutnyttjande av lokaler Öppethållande i Kulturcentrum Reception/Butik Kafé Öppen scen Plats för medhavd matsäck Bildverkstäder Replokaler/Danslokaler Bio/Filmvisning Pyssel- och hobbyaktiviteter Arrangemang Utställningar Toaletter, förråd, teknikpark, möteslokaler med mera Litteraturhus för barn och unga Ungdomsverksamhet Multiverkstad Arbetsformer Projektorganisation Avtal och viljeinriktning utifrån Vision Identitet Kommunikation

3 Förstudie Datum Sidan 3(27) 1 Uppdrag 1.1 Om förstudien Den här förstudien presenterar möjligheter till samverkan som framkommit i samtal som förts om kulturcentrum mellan oktober 2010 och juni Förstudien kan förhoppningsvis ligga till grund för en projektbeskrivning till ett kommande projekt om samverkan i kulturcentrum. Den är utförd av Marcus Strand, bibliotekarie på Sandvikens Folkbibliotek, som sedan oktober 2010 ägnat 20% av sin tjänst åt att arbeta med frågor om samverkan och medborgardialog inför ett framtida kulturcentrum. Projektledare för det kommande samverkansprojektet blir Victoria Bergman, som från september kommer att leda arbetet inom ramen för sin tjänst som utvecklare på Kultur- och Fritidskontoret 1.2 Bakgrund Tekniska kontoret har gjort en förstudie om nya lokaler i kvarteret Folkets Hus/Hammarskolan för Kulturskolan och Estetiska programmet på Bessemerskolan. Igångsättningsbeslut för byggprojektering togs vid Kommunstyrelsens möte den 21 december Tekniska Kontorets byggprojekt omfattar inte verksamhetsutveckling. Kultur- och Fritidskontoret utreder därför parallellt möjligheter till samverkan mellan de verksamheter som planerar att verka i lokaler i Folkets Hus och gamla Hammarskolans A-hus: Folkbiblioteket Folkets Hus Estetiska programmet på Bessemerskolan Konsthallen Kulturskolan Turistbyrån UC (Ungdomsgården Centrum) 1.3 Om kartläggningen Under förstudieperioden har samverkan inom följande områden undersökts: 1. Verksamhet 2. Lokaler 3. Personal 3

4 Förstudie Datum Sidan 4(27) Följande har ingått i arbetet med förstudien: Bilda arbetsgrupper och involvera medarbetare i processer som ger fortbildning och underlättar samverkan. Vara kontaktperson och sammankallande för arbetsgrupperna. Framställa en förstudie för möjligheter till samverkan. Samla in idéer och synpunkter från föreningar, organisationer, olika former av nätverk och från allmänheten. Medverka på projektmöten och i arbetsgrupper som rör övergripande frågor kring både byggnation och samverkan. I uppdraget har ingått att verka för ökad medborgardialog; att starta processer som ger medborgarna bättre möjligheter att påverka hur verksamheterna planerar och genomför verksamhet och aktiviteter i ett kulturcentrum. Insamlande av synpunkter och idéer har koncentrerats till direkt berörda verksamheter samt från barn och ungdomar. Förstudien beaktar även förutsättningar och behov hos olika aktörer i Sandvikens kultur- och föreningsliv som utgör intressenter för att bedriva verksamhet i ett framtida kulturcentrum. Följande har inte ingått i arbetet med förstudien: Undersöka ekonomiska och byggnadstekniska förutsättningar för ökad samverkan. Frågan hanteras av Tekniska Kontoret. Utreda behov av lokaler för Kulturskolan och Estetiska programmet. Frågan hanteras av Tekniska Kontoret. Ta fram hyres- och samverkansavtal mellan Sandvikens Kommun och Folkets Hus. Frågan hanteras av kommundirektör Ann-Katrin Sundelius och kultur- och fritidschef Bosse Eriksson. 1.4 Arbetsgrupper under förstudieperioden Samverkansgrupp Redan innan förstudien påbörjades hade en samverkansgrupp mellan verksamheterna bildats, som i praktiken fungerat som en projektgrupp under arbetet med förstudien. På arbetsgruppens möten har olika frågor som rör samverkan tagits upp för diskussion. Medverkande från start våren/sommaren 2010: 4

5 Förstudie Datum Sidan 5(27) Åsa Wirén Jonsson Folkbiblioteket Lars Westerman/Daniel Palmberg Konsthallen Yvonne Gärd Kulturskolan Åsa Wallgren UC Medverkande som tillkom hösten 2010: Malin Palmberg Folkets Hus Eva Hofstrand Turistbyrån Lasse Hedström Bessemerskolans estetiska program Åsa Edsvik Tekniska kontoret Marcus Strand Folkbiblioteket/Kulturcentrum Samverkansgruppen har träffats ungefär 1 gång i månaden. Även Bosse Eriksson och Håkan Bengtsson (Chef, Folkets Hus) har medverkat på möten Ungdomsgrupp/Programgrupp Arbetsgruppen bildades för att undersöka möjligheter till samverkan med fokus på ungdomar. I arbetsgruppen har ingått representanter från UC, Kulturskolan, Folkbiblioteket, Konsthallen och Estetiska programmet. Arbetsgruppen ändrade fokus i maj 2011 och fungerar nu som en programgrupp för samarbeten kring olika aktiviteter i Kulturcentrum. Gemensamma aktiviteter kommer att ske från hösten Receptionsgrupp Arbetsgruppen bildades utifrån behovet att specifikt diskutera frågor som rör gemensam reception och butik. I arbetsgruppen ingick representanter från Folkets Hus, Turistbyrån, Folkbiblioteket och Konsthallen. Arbetsgruppens uppdrag bestod i att kartlägga vilka funktioner som bör finnas i den gemensamma receptionen i ett Kulturcentrum, samt finna former för samverkan kring dessa. Arbetsgruppen var tillfällig och avvecklades efter ett par träffar. Därefter har diskussionerna kring gemensam reception förts antingen på samverkansgruppens möte eller i dialog mellan Folkets Hus, Turistbyrån och Kultur- och Fritidskontoret Kommunikationsgrupp Odd Westby har för Informationskontorets räkning engagerat sig i arbetet med Kulturcentrum och bildat en arbetsgrupp bestående av personer involverade i olika delar av processen, från både byggprojektet och samverkansspåret. 5

6 Förstudie Datum Sidan 6(27) Syftet med gruppen har varit att gemensamt ta beslut om hur vi inom verksamheterna kommunicerar det pågående arbetet med att skapa ett kulturcentrum i Sandviken. Det är troligt att gruppen kommer att behöva fortsätta träffas fram tills ett kulturcentrum står färdigt. 2 Medborgardialog med unga i fokus I uppdraget har ingått att arbeta med medborgardialog, för att underlätta för medborgarna att påverka hur verksamheterna planerar och genomför verksamhet och aktiviteter i ett kulturcentrum. 2.1 SKL:s medborgardialogprojekt Sedan 2006 driver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ett medborgardialogprojekt för sina medlemmar. Bland annat har nätverk för kunskapsspridning bildats för politiker och tjänstemän. För Sandvikens Kommun medverkar kommunalrådet Monica Jacobsson i nätverket för politiker. Bosse Eriksson har anmält Kultur- och Fritidskontoret till nätverket för tjänstemän. Marcus Strand har medverkat på de två första mötena, men förslagsvis tar Victoria Bergman över platsen när hon tillträtt som utvecklare. 2.2 Fokussamtal med barn och ungdomar i Sandviken Bosse Eriksson uttryckte tidigt önskemål om att kulturcentrums verksamheter etablerar ett ungdomsfokus vad gäller samverkan. Unga som målgrupp har därför prioriterats i undersökningen. Under vintern och våren har fokussamtal genomförts med barn och ungdomar knutna till verksamheterna, antingen i egenskap som elever eller som besökare/användare. Under kommande punkter presenteras de vanligaste önskemålen från fokussamtalen med de olika grupperna Musikelever på Estetiska programmet Synpunkter från musikklasserna MK08, MK09, MK10 på Bessemerskolans estetiska program, ca 50 elever. Fokussamtalen ägde rum klassvis, vid 3 olika tillfällen. Öppen scen/musikkafé. Där man kan uppträda, lyssna på musik och öva inför publik. Med fast utrustning för ljud, ljus, trummor och möjlighet att kunna mörklägga vid spelningar. Hängställe för elever. Avkopplande, mysig och lugn miljö där man kan hänga, snacka, spela musik, titta på tv och film. Med soffor, fikamöjligheter, spel, tv-spel, pinballmaskiner, biljardbord, 6

7 Förstudie Datum Sidan 7(27) kaffe- och godisautomater. Instrument att låna och använda. Får gärna finnas en liten scen som kan användas för framföranden. Replokaler. Öppna även kvällstid och helger så man kan öva på fritiden. Enkla att boka, inget krångel. Med fast utrustning, t ex PA-utrustning, förstärkare, trummor. Tillgång till annorlunda instrument, inte bara de vanliga instrumenten. Behövs många replokaler. Man ska kunna jamma ihop där utan att vara ett band eller att alla är elever. Musikstudio. En stor, riktig studio med inspelningsmöjligheter. Bokningsbar för elever och privata band. Ska också finnas någon att fråga om hjälp. Fotostudio. Med softboxlampor, blixtrar till kameror, reflexskärmar, bakgrunder och fototillbehör. Eventuellt även kunna framkalla. Utställningar. Mer konst på väggarna. Möjlighet att kunna hänga ut egen konst. Ateljé och verkstäder. För måleri, bildkonst, graffiti, keramik, design. Minitryckeri. Kunna framställa material, trycka knappar, t-shirts med mera. Kurser och workshops. Hur man hanterar studioteknik. Skrivaroch språkkurser, studiecirklar, musikkurser, prova på. Inspirerande inredning. Med färger, inte skolkänsla eller grått låt bildeleverna gå lös och måla fint på väggarna. Musikbibliotek. Med not- och musikböcker. Kunna lyssna på musik. Många olika spelplatser. För egna framträdanden och konsertarrangemang. Med bra akustik och fast PA-utrustning. Spelningar på fredag- och lördagskvällar. Tomma replokaler för uthyrning. Som kan hyras för ett halvår och där man kan förvara sina instrument och som ingen annan kan använda. Datorer. Kunna surfa men också studera. Med program som Photoshop, Sibelius (noter), Protools. Där man kan syssla med LAN. Med spel som främjar kreativitet, t ex Little Big Planet eller Minecraft. Kunna lyssna på Spotify för att ta ned låtar. 7

8 Förstudie Datum Sidan 8(27) Spelhall. Pingis, biljard, sällskapsspel, tv-spel, tävlingar. Vad händer i huset-tavla. Om aktiviteter i olika delar av kulturcentrum. Samt särskild informationstavla för aktiviteter som sker utanför huset. Dela på allt. Alla lokaler och utrustning ska kunna delas, användas vid behov utan krångel. Butiker. Försäljning och uthyrning av musikinstrument. Merchandise. Skivor. Festivaler och marknader. T ex årlig festival för lokala band/artister där alla som vill får vara med. Få vara med att planera och jobba med det själva. Läxrum. Gym. Kafé. Med billigt fika. Öppettider. Tiden är viktig; hur länge på kvällarna man får vara kvar i huset. Målgrupper. Viktigt skilja på ungdomar i lägre och högre tonåren. Allt ska vara gratis Bessemergymnasiets biblioteksråd På Bessemergymnasiet träffas då och då ett biblioteksråd bestående av elever som är intresserad av läsning och bibliotek. Man fikar, pratar böcker, pysslar, spelar spel och umgås tillsammans och med personalen på biblioteket. Nedan följer synpunkter från 7 elever i åldrarna år. Ungdomsklubb. Kunna träffas specifika tider för att umgås; prata böcker, hänga, pyssla, spela spel, fika och prata med personal. Ungdomarna håller gärna i den själv tillsammans med någon ansvarig. Prova på-aktiviteter. Rita, måla, hantverk, dans, skriva, spela musik etc. Hängställe. Med spelhall, filmhörna, tävlingar och annat tidsfördriv. 8

9 Förstudie Datum Sidan 9(27) Mangatek. Med mangaböcker, bokcirklar och författarträffar. Kiosk/Kafé. Med Internetdatorer och billigt fika. Inspirerande miljö. Vilande, lockande, aktiverande. Konstutställningar. Av ungdomar, kanske via projektarbeten på gymnasiet. Mycket bilder och utsmyckningar. Pysselhörnor. Med knep och knåp runt om i huset. Bakgrundsmusik. Lugnt, trivsamt. Ska inte vara för tyst i huset. Kurser/Workshops. Drop in med handledning, t ex små språkkurser, släktforskning för ungdomar. Skrivarworkshops. Jobb. Vill gärna jobba i huset och få poäng som kan växlas in till fri entré till evenemang, fikarabatter och annat Elever och föräldrar på Kulturskolan Synpunkter från ca 15 elever på Kulturskolan (Violetterna) i olika åldrar, samt föräldragrupp, ca 10 personer. Eleverna: Spelplatser. Många olika konsertmöjligheter, både på små och stora scener. Modern teknik. Det ska vara utrustning överallt, så att man slipper bära runt på en massa teknik och annan utrustning. Övningsrum. För extra lektionstid. Med tillgång till musiklärare. Hängställe. Med plats för rollspel och tillgång till olika sällskapsspel. Även spelkvällar. Sköna soffor och sittplatser. Tillgång till tv när man har rast eller i väntan på lektioner. Reception. Som kan svara på frågor om vilken lokal man ska vara i etc. Hängställe för föräldrarna. Medan de väntar. Kafé. Bokningsbara rum. Plats för föreningar att hålla till på. Låsbara skåp. Kurser och workshops. Läs- och skrivcirklar. 9

10 Förstudie Datum Sidan 10(27) Föreställningar med vuxna. Till exempel spela med Symfoniorkestern eller dramaföreställningar med vuxna skådespelare. Man utvecklas av att jobba med de som är bättre. Lyssnarstationer. Där man kan sitta och ta ut en låt från Spotify. Disco- och danskvällar. Föräldrarna: Mötesplats. Uppmuntra möten mellan människor och konstformer. Viktigt att det är nära till allt och att allt accepteras; kunna sitta och öva en låt i biblioteket, få kontakt med människor och göra en spontan spelning. Nära till allt. Mycket på samma gång, som ett shoppingcentra. Atmosfär öppen, välkomnande känsla.modernt i tankesätt, mod att våga prova nytt. Estetiskt tilltalande miljö. Tillåtande klimat. Möten människor, konstarter, åldrar. Inflytande och delaktighet för medborgarna att vara medskapare. Kurser, workshops, prova på-verksamhet. Öppen scen. Med bra teknik och ljud. Gott om ytor för både konserter och föreläsningar. Kafé. Med kvällsöppet. Läxhjälp. En träffpunkt med tillgång till personal. Musikframföranden vid evenemang. Till exempel vid vernissager på Konsthallen. Konstutställningar. Överallt i huset. Musikbibliotek. Med musik och noter. Verkstäder. För kreativt skapande, t ex kunna färga garn. Bio/Filmvisning. Smalt och digitalt. Replokal och inspelningsstudio. Hälsa för kroppen -aktiviteter. Kulturvärdar. Som kan visa runt och presentera verksamheten i Kulturcentrum. Volontärer. 10

11 Förstudie Datum Sidan 11(27) Dansuppvisningar och teater. Av alla slag. Studio och ateljé. Rimliga lokalhyror. Bra med parkering Ungdomar på UC Synpunkter från ca 10 besökare i åldrarna år på UC. Medlemskap. Som på UC i dag. Man betalar en viss summa för att bli medlem eller genom att samla in poäng. Samma modell för ett medlemskap som kan gälla för alla verksamheter, hela huset. Medlemskapet ger olika förmåner, gratis aktiviteter, studieresor till ungdomsgårdar i andra kommuner etc. Kafé. Med billigt fika. Helst bara för ungdomar. Klättervägg. Spelrum. Cs-spel, X-box 360, simulatorspel. Pysselrum. Med pärlor, ritbord, allt möjligt material. Dansrum. Kunna prova olika danser, med DJ-utrustning och musikanläggning. Möjlighet lära sig dansa. Gratiskurser. Musikrum. Med instrument, t ex trummor, gitarr, piano. Jobb. Vill kunna tjäna poäng till medlemskapet genom att göra sysslor för verksamheterna. T ex städa, stå i kafé, hjälpa till att arrangera aktiviteter, t ex resor. Gym, fotboll och andra hälsoaktiviteter. Biorum. Kunna hyra film och kolla på. Kan ev. få kosta något men i så fall billigt. Pratrum/myshörna. Ett ställe där man kan ta det lugnt. Med tv, sportkanaler, biljard, pingis, skumgummigrop, slushmaskin, datorer. Disco. För ungdomar varje fredag eller lördag en gång i månaden. Saknas i Sandviken. 11

12 Förstudie Datum Sidan 12(27) Ungdomsgård. Med öppet från 15 till vardagar, helger Som UC idag. Ungdomsaktiviteter/UC överallt. Verksamhet för ungdomar utspritt i hela huset. Personalkontakt. Bra om det finns personal som har extra ansvar att vara kontakt för ungdomarna också på biblioteket, kulturskolan, konsthallen etc. Målarrum. Att få prova på, stänka färg. Mer öppna ytor. Dela upp huset i olika funktioner. En del för sociala aktiviteter, kafé och grupprum. En del för spel och skoj. En del mer till vuxna med personalrum, kontor och annat som behöver få plats. Kortsystem. Så man kan ta sig mellan olika delar av kulturhuset. Bemanning kvällstid genom äldre ungdomar. Så kan de samla poäng till resor med mera. Aktiviteter varje dag. Ska hela tiden erbjudas Barn på Björksätra bibliotek Synpunkter från 20 besökande barn på Björksätra bibliotek. Barnen som medverkade var främst i åldrarna 7-10 år. En kille som var 6 år deltog, liksom en 13-årig kille och två 14-åriga tjejer. Nästan alla barn har föräldrar med utländsk bakgrund. Personalen ska vara snälla och glada. Hemkunskap. Ett kök där man kan baka tillsammans och umgås. Bio/Tv-rum för barn. Kunna se på film, barn-tv och SVT Play. Datorer. För barn. Spela teater och spela/sjunga. Möjligheter att få medverka i egna teateruppsättningar och göra musikuppträdanden. Det ska vara roligt. Trolleri, leksaker, roliga böcker. Prova på musikinstrument. Mysiga sittplatser och kryp in. 12

13 Förstudie Datum Sidan 13(27) Spelrum. Bara för ungdomar med t ex kort och schack, tv-spel. Specialbussar. Så man kan åka gratis från Björksätra. Den sista punkten förtjänar att utredas extra. Gratis "specialbussar" kan vara en förutsättning för att ett kulturcentrum i centrum också ska bli en angelägenhet för yngre barn i andra kommundelar. Hur går bussarna från Björksätra till centrum i dag? Kan man skapa frikort för barn som de betalar av genom att hjälpa till och samla poäng? 3 Samverkan - Verksamhetsperspektivet Nedan redovisas synpunkter och förslag som rör de möjligheter till samverkan som framkommit i arbetsgrupperna. 3.1 Samutnyttjande av lokaler Det finns en mycket positiv inställning till att samutnyttja lokaler. Men det behöver klargöras hur delandet av lokaler ska gå till. När och under vilka förutsättningar är lokaler tillgängliga för andra verksamheter än de som de från början ämnats för? Farhågor finns till exempel att Kulturskolan och Estetiska programmets lokaler inte blir tillgängliga för andra verksamheter i den utsträckning det har utlovats. Lokaler på Hammar som andra verksamheter behöver regelbunden tillgång till: Orkestersalen behöver användas för stora arrangemang till exempel temakvällar, författarbesök, konserter och så vidare. Replokaler behöver användas av UC. Det finns också önskemål från eleverna att kunna använda lokalerna på fritiden och tillsammans med musiker som inte går på Kulturskolan eller Estetiska programmet. Dramarum behöver användas av Folkbiblioteket för Måndagsmix, barnrytmik, sagostunder med mera. Elevfiket fler funktioner bör utredas. Kan till exempel vara intressant för att tillgodose behovet av hängställen för ungdomar som genom UC eller på eget initiativ vill samlas på kulturcentrum för att umgås, pyssla, spela spel, låna instrument, med mera. Det är också viktigt att klargöra målgrupper för lokalerna i kulturcentrum. Även detta gäller särskilt de nya lokalerna i Hammar. Är de till endast för elever eller också för barn, ungdomar och vuxna i alla åldrar utan koppling till vare sig Kulturskolan eller Estetiska programmet? 13

14 Förstudie Datum Sidan 14(27) 3.2 Öppethållande i Kulturcentrum Öppethållandet är en i högsta grad central fråga som påverkar möjligheter att bedriva verksamhet i kulturcentrum. Vill vi att passagen som förbinder Folkets Hus med Hammarskolan alltid ska vara öppen när det sker aktiviteter i någon del av huset? I så fall krävs resurser i form av personal som kan öppna, stänga och finnas synliga under öppethållande även kvällar och helger. En helt obevakad och öppen passage genom Folkets Hus och Hammar försvårar markant möjligheterna att använda passagen för verksamhet. Om passagen kan stängas igen på vissa håll när det inte pågår verksamhet i delar av huset underlättar det för verksamheterna att placera ömtåligt material där. Det gäller alla verksamheter men särskilt för kaféet, receptionen och inte minst för Folkbiblioteket, vars medier och utrustning annars löper risk för stölder eller skadegörelse. 3.3 Reception/Butik Samutnyttjande En gemensam reception berör framför allt Folkets hus och Turistbyrån. Bibliotek och konsthall har behov av att behålla sina egna receptioner. Personalen där ägnar sina pass åt fler arbetsuppgifter än sådana knutna till receptionen, och behöver därför finnas i den egna lokalen som stöd för besökarna och sina kollegor. Däremot kan vissa funktioner på Folkbiblioteket och Konsthallen samutnyttja lokaler med en gemensam reception. Framför allt handlar det om försäljning av konstverk, böcker, leksaker etc. Det materialet skulle kunna samsas med turistbyråns material i en gemensam butik. Att slå samman Folkets hus nuvarande reception med Turistbyrån ger flera samordningsvinster: Det blir lättare för besökaren med en dörr in. Ökad tjänstekvalitet uppstår då exempelvis biljettförsäljning och turistinformation kan erbjudas större delar av dagen genom mer generösa öppettider. Personalen får ökad kännedom om varandras verksamheter och kan täcka upp och avlasta varandra. Det blir tydligare vilka aktiviteter som sker i huset med gemensam information. Denna funktion är också viktig för övriga 14

15 Förstudie Datum Sidan 15(27) verksamheter, som vill använda receptionen för att sprida information om dagliga aktiviteter och arrangemang. Folkets hus och Turistbyrån vill arbeta för att receptionen blir Ticnetkontor. Det ger bättre möjligheter att också sälja biljetter till stora evenemang och inte bara fungera som hämtställe Bemanning och arbetsformer Minst två personer bör bemanna receptionen samtidigt för att undvika köbildning och för att ha någon att bolla frågor med, vilket blir särskilt viktigt vid bemötande av varandras besökare. Det är många olika ärenden som ska hanteras, både i fysiska möten och telefonärenden. Det bör finnas en front där man möter kunder, samt ett utrymme för att sköta administration. Kontorsplatser med arbetsbord och datorer för administrativa uppgifter måste finnas i direkt anslutning till receptionen. Detta för att effektivt utnyttja personal till varierande arbetsuppgifter som kan göras under stunder då man inte ger kundservice. Det är önskvärt att Kultur- och Fritidskontoret bemannar receptionen med administrativ personal. Det skulle inte behöva vara begränsat till föreningskontakter utan även handla om att underlätta för medborgarna att komma i kontakt med Kultur- och Fritidskontorets personal kring frågor som rör kontorets verksamheter, bidragsansökningar till de fonder som kontoret administrerar, med mera. Sandvikens Kommun bör också fundera kring möjligheterna att bidra med annan bemanning. Ca 1/3 av de frågor som ställs i Folkets Hus nuvarande reception är av karaktären medborgarservice frågor som sandvikare finner naturligt att ställa i Folkets Hus reception eftersom de inte vet var de annars skulle gå. Många sådana frågor ställs också hos Turistbyrån, Folkbiblioteket och i Stadshusets reception. Kanske kan den gemensamma receptionen vissa tider även bemannas med personal från Stadshusets reception? Om Kultur- och Fritidskontoret dessutom bidrar med personal i linje med ovanstående resonemang ökar möjligheterna till mer generösa öppettider ytterligare Receptionens öppettider Receptionen måste hålla öppet så mycket som möjligt. Det ideala vore att den alltid är öppen när det sker aktiviteter i huset åtminstone när de verksamheter som finns i Folkets Hus har öppet. Behovet av öppethållande behöver inte vara lika stort om det sker aktiviteter enbart i Hammarskolans lokaler under förutsättning att det går att stänga av passagen vissa tider. 15

16 Förstudie Datum Sidan 16(27) Att hålla receptionen öppen mellan 8 och 18 alla vardagar kan vara en realistisk ambition. Det vore också bra med helgöppet eftersom tanken är att kulturcentrum ska vara en aktiv plats även lördagar och söndagar. I dagsläget har dock inte Folkets Hus och Turistbyrån med befintliga personalresurser möjlighet att bemanna receptionen 8-18 vardagar, eller för den delen under helger. 3.4 Kafé Alla verksamheter önskar ett kafé i passagen, som kan erbjuda förtäring både vid besök till verksamheterna i vardagen och i samband med olika arrangemang. Det är naturligt att Folkets Hus har företräde att erbjuda denna verksamhet. Om Folkets Hus inte är intresserade bör andra kommersiella aktörer erbjudas möjligheterna att bedriva kaféverksamhet i passagen. I medborgardialogerna handlar de flesta önskemål som rör kaféverksamhet möjligheter till billigt fika. I sig ett rimligt önskemål svårare att se någon ekonomisk vinst för en kommersiell aktör att erbjuda detta. Förslagsvis kan UC i sin hemvist även fortsättningsvis erbjuda försäljning av fika till låga priser för ungdomar. Elevfiket på Hammar skulle på motsvarande sätt kunna erbjuda vissa fikamöjligheter till lägre kostnader för Kulturskolans och Estetiska programmets elever. Verksamheterna har många synpunkter och förhoppningar som rör kaféverksamheten i Kulturcentrum, inte minst utifrån tankar om att kunna använda kaféet för att erbjuda nya sorters tjänster. Frågan är hur dessa tankar ska beaktas. Ett sätt kan vara att ta med frågan om kaféverksamheten i avtalet mellan Sandvikens Kommun och Folkets Hus. Hur som helst bör det göras överenskommelser för hur kaféet ska vara öppet i samband med olika aktiviteter och arrangemang. På ursprungsritningen är kaféet inritat till nuvarande lokaler för Turistbyrån. I senare diskussioner byter det plats med receptionen, och hamnar närmare entrén men längre ifrån övriga verksamheter. Det vore önskvärt att kunna kombinera kaféet med en öppen scen för musikframträdanden, författarbesök och andra arrangemang samt med nära tillgång till Folkbibliotekets tidningsavdelning. Det försvåras nu när receptionen hamnar där emellan någonstans. 16

17 Förstudie Datum Sidan 17(27) Vi behöver likväl finna en lösning som gör att dagstidningar både kan nyttjas av kaféets och fritt av bibliotekets besökare, och att den öppna scenen kan placeras nära kaféet. 3.5 Öppen scen Förekomsten av en öppen scen är ganska vanlig i andra kulturhus runt om i landet, och har funnits med i samtalen om samverkan från ett tidigt skede. Det är också ett vanligt önskemål från fokussamtalen med ungdomar. En öppen scen med placering i passagen skulle kunna användas av alla verksamheter för mindre arrangemang. Det finns det stort behov av. Den kan användas som en plattform för elever vid Kulturskolan och Estetiska programmet samt för kulturaktörer att visa upp sig och sitt skapande; en plats för musikframträdanden, poesiuppläsningar, seminarier, presentationer och alla möjliga slags arrangemang. På Kulturhuset i Stockholm används den öppna scenen som en plats för skolklasser att äta medhavd matsäck på i samband med studiebesök. Området kring den fungerar som plats för mindre konstutställningar. Någon placering av den öppna scenen i passagen är inte klar. Den optimala platsen borde dock vara i anslutning till kaféet. 3.6 Plats för medhavd matsäck Förskolor och skolor som besöker Folkbiblioteket och Konsthallen behöver en plats där de kan förvara kläder och äta medhavd matsäck. Det finns också behov för småbarnsföräldrar att värma mat eller amma ostört. En sådan matsäcksplats bör placeras antingen i nära anslutning till kaféet och teatern eller i området runt Folkbiblioteket och Konsthallen. 3.7 Bildverkstäder En bildverkstad är under byggande i anslutning till lokaler för Konsthallen och Folkbibliotekets barn- och ungdomsavdelning. Det kommer även att finnas en bildverkstad på Hammar för Estetiska programmets elever. Båda bildverkstäderna bör vara tillgängliga för andra verksamheter och målgrupper i organiserad form, till exempel för UC och studieförbund 17

18 Förstudie Datum Sidan 18(27) 3.8 Replokaler/Danslokaler Både Kulturskolan och UC har behov av replokaler och danslokaler. UC bör kunna använda Kulturskolans lokaler. Enda frågetecknet handlar om när de får tillgång till lokalerna och på vilka villkor. På UC finns utrustning som skulle kunna placeras i Kulturskolans musikrum och vara tillgängliga för ungdomar som vill spela musik utanför lektionstid. Det finns många och starka önskemål från ungdomar att ha tillgång till replokaler och andra utrymmen (t ex studios) på Hammar också efter skoltid. Det förutsätter ett fungerande kontrollsystem med hjälp av t ex personliga passerkort och/eller bemanning av personal. 3.9 Bio/Filmvisning UC har bio idag men är beroende av en funktionell lokal. På Folkbibliotekets barn- och ungdomsavdelning byggs för närvarande ett rum som vid valda tillfällen kan användas för filmvisning. UC bör kunna bidra till verksamheten och använda dessa lokaler i organiserade former. Även andra bör kunna boka lokalen, till exempel filmklubbar Pyssel- och hobbyaktiviteter UC erbjuder till pyssel- och hobbymaterial i sin nuvarande hemvist. Folkbiblioteket och Konsthallen ordnar ibland pyssel i samband med skollov och utställningar. Detta bör verksamheterna kunna samverka kring vad gäller främst utrustning men kanske även lokaler Arrangemang Verksamheterna bör kunna samverka mer än i dag kring olika arrangemang författarbesök, musikframträdanden och annan programverksamhet inför publik. Dels använda varandras dagar för att själva skapa aktiviteter på liknande teman. Dels komplettera varandra, till exempel kan elever från Kulturskolan och Estetiska programmet uppträda på Folkbibliotekets författarkvällar. Programplanering bör ske tillsammans, och även i samarbete med ungdomar. En programgrupp har bildats med representanter från de olika verksamheterna. Arbetet behöver samordnas, förslagsvis som en del av den nya utvecklartjänsten där uppgiften tillsammans med andra uppdrag som rör kulturarrangemang kan utgöra kultursekreterartjänster. 18

19 Förstudie Datum Sidan 19(27) 3.12 Utställningar Konsthallen bör kunna göra utställningar i passagen och på andra ställen runt om i Kulturcentrum. Inte minst bör man samarbeta mer med övriga verksamheter vid planering av utställningar. Det finns också många önskemål från barn och ungdomar via fokussamtalen om möjligheter att göra egna utställningar Toaletter, förråd, teknikpark, möteslokaler med mera Med många aktiviteter i huset behöver toaletter, förråd för material med mera kunna samutnyttjas. Uppgörelser kring sådant bör ingå i samverkansavtalet. Samtliga toaletter i ett kulturcentrum bör vara gratis att använda. Det behöver finnas gott om förrådsutrymmen för olika ändamål. Verksamheterna ska inte heller debiteras av Folkets Hus vid lån av stolar och bord. Verksamheterna bör kunna dela på kostnader för olika tekniska resurser: videokanon, mikrofoner, förstärkare, ljudanläggningar och annat som behovs vid olika slags arrangemang och som alla är i behov av. Verksamheterna behöver dela på lokaler för olika möten och fortbildningar. Eventuell debitering för lokalhyra måste vara låg Litteraturhus för barn och unga Sedan hösten 2010 har ett projekt pågått i Sandviken med målet att etablera ett litteraturhus för barn och unga i ett kulturcentrum. Litteraturhuset ska verka för språkstimulans genom olika estetiska uttrycksformer. Visionen är en verksamhet där berättelser får liv genom musik, dans, bild, film, teater, form, drama och litteratur. Barn och unga ska vara medskapande i processen och aktiviteter ska ske med utgångspunkt från barnens egna idéer. Litteraturhuset ska inspirera till läs- och språkutveckling genom att stimulera barn och ungas eget skapande och ge plats för olika sätt att uttrycka sig. Barnkonventionen är en självklar utgångspunkt för arbetet. Projektet syftar också till att komplettera det läs- och språkutvecklande arbete som bedrivs i t ex förskola, skola och olika kulturinstitutioner. Litteraturhuset i Sandviken blir unikt genom att kombinera en miljö för upplevelse och lärande med ett kunskapscentrum och en forskningsresurs. 19

20 Förstudie Datum Sidan 20(27) Litteraturhuset kan bli en fantastisk resurs för samtliga verksamheter i ett kulturcentrum att samarbeta med och använda för att utveckla sin verksamhet. Statens kulturråd har beviljat Sandvikens Folkbibliotek ekonomiska medel för utvecklandet av litteraturhuset. Projektet drivs i nära samverkan med Kulturskolan och Konsthallen. Satsningen får också stöd från Länsbibliotek Gävleborg Uppsala och Länsgruppen för barnkultur. Tanken är att litteraturhuset även ska utgöra en resurs för hela Gävleborgs län och ingå i den regionala kulturplanen. Organisatoriskt ligger projektet under Kultur- och Fritidskontoret. Projektledare är Karin Forsgren Anderung och Eva Norrbelius Coleman Ungdomsverksamhet UC i ett kulturcentrum Det har funnits frågetecken kring UC:s roll och placering i ett kulturcentrum. UC:s befintliga lokaler lever inte upp till kraven på tillgänglighet. Kultur- och Fritidsnämnden har givit klartecken för UC att fortsätta bedriva verksamhet i nuvarande form. De måste dock samverka med övriga verksamheter i ett kulturcentrum. Samverkan med övriga verksamheter skulle underlättas väsentligt om UC fanns i lokaler i Hammar snarare än i Folkets Hus. Personalen på UC är öppna för att sprida ut verksamhet i andra lokaler, medan själva UC mer skulle kunna fungera som en hemvist ; en plats att gå till för att bara vara, för att träffa andra eller för att planera aktiviteter tillsammans med personalen. Kultur- och Fritidskontoret bör tillsammans med personal på UC definiera tydligare mål och inriktning för verksamheten i framtiden. Det kan inte vara ett mål i sig att ha en ungdomsgård. Fokus borde snarare ligga på vad Sandvikens Kommun vill erbjuda ungdomar i Sandviken, och hur ett kulturcentrum kan användas för att leva upp till ambitionerna. En ungdomsgård kan vara ett sätt att ge ungdomar en mer meningsfull fritid. Men den verkligt intressanta frågan är inte var ungdomsgården ska ligga. Det är snarare vad Kultur- och Fritidskontoret menar med meningsfulla fritidsaktiviteter, och hur personalen på UC ska arbeta för att uppmuntra ungdomar till deltagande. Genom etablerandet av ett kulturcentrum finns en möjlighet att ge UC en tydligare kulturprofil, och arbeta mer aktivt med olika estetiska uttrycksformer tillsammans med ungdomarna. Det finns gott om sådana goda exempel att inspireras av runt om i landet. 20