Norrbotten som investeringslän

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Norrbotten som investeringslän"

Transkript

1 Norrbotten som investeringslän Följeforskarnas rapport från projektet Invest in Norrbotten Ulf Hägglund, Patrik Lindahl European Minds

2 Sammanfattning Invest in Norrbotten är ett projekt med målsättningen att inom loppet av tre år ha bidragit väsentligt till att lyfta upp frågan om investeringsfrämjande insatser på bordet både på en kommunal och regional nivå. Ambitionerna är höga och det är svårt ur ett generellt perspektiv att inte se projektet och dess ansatser som en mycket nödvändig del i Norrbottens framtida överlevnadsstrategi. Sett ur ett omvärldsperspektiv är länet ett av Europas hetaste områden, med mycket stora pågående och kommande investeringssatsningar i många kommuner. Från att bara för några år sedan ha stämpeln som en tärande region lyfts nu Norrbotten fram som ett lysande exempel på en region där tillväxtskapande och utveckling genereras på många ställen såväl inom traditionella branscher som nya. Utländska investerare ser Det nya Norrbotten som en stabil och intressant marknad med spännande objekt att investera i. Såväl allt gott. För att garantera att regionen och dess kommuner förmår dra nytta av de möjligheter och det intresse som finns krävs också en sorts regional mobilisering, dvs att kommuner och regionala aktörer ökar sin kunskap kring vad som kännetecknar ett gott investeringsbefrämjande arbete och att man förmår organisera sig på ett sådant sätt att erbjudanden och möjligheter tydliggörs, förpackas och marknadsförs på rätt sätt till rätt mottagare. Investprojektet har framför allt arbetat i nära samverkan med kommunernas näringslivsavdelningar/motsvarande med att få samtliga kommuner med på banan i att gemensamt bygga insikt och kunskap som grund för lokal handlingskraft och, som en konsekvens, en regional modell för att hantera investeringsfrågorna på sikt. Bland de deltagande kommunerna, såväl som inom den regionala politiken, finns på några håll tveksamheter till projektet och dess betydelse. Vi har dock sett ett successivt ökande intresse hos kommunerna, med stor sannolikhet beroende dels av projektets strategiska satsning på marknadsföring till och besök hos kommunledningarna, dels på den nätverks- och kompetensutvecklingsstrategi man genomfört riktad till kommunernas näringslivschefer/motsvarande. Det motstånd som framkommit måste dock, både vad gäller skälen för motståndet och/eller ointresset tas på allvar. För att komma vidare krävs många gånger att man tar ett steg tillbaka, lyssnar på argumenten, reflekterar, kompromissar. Så ser bevekelsegrunderna för samverkan ut i grunden altruistiska att man för att få något också måste vara beredd att ge något. Foto G Svedenbäck 1

3 Möjligheterna för ett projekt att med begränsade resurser åstadkomma förändring och helst hållbar sådan handlar till stor del om ett gediget införsäljnings- och förankringsarbete och vilka processer, samtal och beslut man därigenom lyckas initiera. Att få med sig hela länet i en gemensam process, där frågan om regionalitetens status, historiska och politiska värderingar, inomregionala olikheter och många gånger vitt skilda förutsättningar ligger i potten är ingen enkel uppgift. För att kunna förklara och verifiera projektets bidrag till ökad insikt, mognad och kunskap behövs, förutom att studera kvantitativa målsättningar, även en mer kvalitativ beskrivning av de processer som utgör startpunkter för nytänkande och samskapande. För som det ser ut nu ligger utmaningen inte i att hitta möjligheter i stället ligger sannolikt utmaningarna i vår förmåga att hantera de möjligheter som finns runt knuten och att hitta rätt sätt, vårt sätt, att beskriva och lansera dem. För utländska, och för den delen även inhemska investerare, kommer länet, på samma sätt som för utländska turister, att ses som en intressant region med stor potential för spännande investeringar och besök under lång tid framöver. De enskilda kommunerna kommer förmodligen, i alla fall till en början, att vara mindre intressanta. Vår förmåga att skapa gemensamma regionala innovationssystem och processer byggda på samsyn, samverkan och samordning som kan attrahera och leverera - utan att fastna i lokalpatriotisk retorik - blir därför troligtvis en av de avgörande framgångsfaktorerna, såväl för länets framtid som för externa investerares tilltro. Till denna utvecklingsprocess, liksom till kunskapen och beredskapen kring investeringsfrämjande insatser, har Invest in Norrbottenprojektet utan tvekan gett ett betydande bidrag. 2

4 Innehållsförteckning Sammanfattning. Följeforskning vad är det?... 1 Projektet på en bild 2 Följeforskningsinsatserna, vad vi gjort och hur det gått 4 Några tankar om projektets succéfaktorer 11

5 Följeforskning vad är det? Utvärderingsinsatsen avser i allt väsentligt följa de riktlinjer för följeforskning som bl a anges i Tillväxtverkets vägledning Nytta med följeforskning (2008). I korthet innebär det förhållningssätt som följeforskningen anslår att man bygger på en kontinuerlig, nära relation mellan följeforskaren och projektledningen. Utvärderarens uppgift blir därför att leverera kunskap som bidrar till handling och strategiska val, vilket sker kontinuerligt inom ramen för projektgenomförandet. Modellen för följeforskning som kommer att användas ligger även i linje med Kommissionens riktlinjer för utvärdering av strukturfondsprogrammen, där syftet är att skapa ett kontinuerligt lärande kring projekten och programmen genom en löpande återkoppling av erfarenheter från följeforskningen. Konkret innebär insatserna: - att löpande dokumentera hur projektet fortskrider, - att delta vid viktiga aktiviteter och möten i projektet, - att samarbeta med projektledaren/koordinatorn i projektet, ge synpunkter och vara ett stöd och bollplank, - att självständigt återföra gjorda erfarenheter i projektet men även i övrigt i form av deltagande i offentlig diskussion, lärkonferenser och seminarier, - att bidra till spridning av projektet och dess resultat och därigenom skapa förutsättningar för implementering och fortsatt arbete European Minds egen utvärderingsmodell, 3U, bygger utifrån ovanstående beskrivning på att kombinera kvalitativa och kvantitativa insatser på tre nivåer; uppföljning, utvärdering och utveckling (3U). Nivåerna kompletterar varandra och måste för att kunna fungera fullt ut, d v s för att kunna bidra till analys, beslutsfattande, lärande och utveckling, finnas på plats under så stor del av projektet som möjligt. Det är också vår absoluta tro att de följeforskningsinsatser vi genomför bidrar till att stärka projektets kvalitet, till goda resultat och till hållbara effekter. Vår utgångspunkt i varje uppdrag är att i största mån se framåt, d v s att ha ett visionsorienterat synsätt där så många relevanta aktörer och intressenter som möjligt deltar i aktiviteter, processer och beslut. 1

6 Projektet på en bild Många projekt lider av att inte på ett tilltalande och tydligt sätt kunna beskriva dess mål och de effekter man önskar att uppfyllda mål ska ge. Vid en inledande work- shop med pro- jektledningen för Investprojektet utvecklades en projektlogik som kom att utgöra följeforskningens utgångspunkt, dvs bilden av det riktiga projektet. Projektlogiken bygger på att beskriva kopplingen mellan aktiviteter, delmål och projektmål samt i förekommande fall, även mellan resultat och effekter på ett sätt som kan accepteras och förstås av inblandade parter. För Investprojektet resulterade övningen i följande logik: Övergripande projektmål: Efter projektets avslutande ska det finnas verksamhet (organisation i någon form) med mandat och ansvar på den regionala nivån för ett fokuserat investeringsfrämjande arbete Resultat (R)/ delmål: R1: Initiera och utveckla processen att jobba med investeringsfrämjande åtgärder hos respektive plats/kommun R2: Arbeta fram internationellt sett intressanta affärsmöjlighetsområden ur ett länsperspektiv och marknadsföringsmässigt paketera dem R3: Börja upparbeta internationella kontakter i syfte att få inspel till etableringar och investeringar 2

7 När det gäller aktiviteter kopplade till respektive delmål så fördelas dessa enligt följande: Aktiviteter inom R1: Ø Kommunträffar med nyckelpersoner Ø Näringslivschefsträffar, inkluderande lärandeprocess Ø Pågående dialog med nyckelpersoner inom kommunerna Ø Arbetat fram underlag för etableringsplan/kommun Aktiviteter inom R2: Ø Inventering tillsammans med respektive kommun för att identifiera unika affärsmöjligheter Ø Tillsammans med näringslivschefer göra en internationell bedömning av de identifierade unika affärsmöjligheternas attraktivitet hos internationella investerare och etablerare Ø Tillsammans med Invest Sweden och våra internationella agenter göra en internationell bedömning av Norrbottens unika och utvalda affärsmöjligheter Ø Paketera de affärsområden som just nu bedöms vara de mest internationellt attraktiva Aktiviteter inom R3: Ø Samarbete med Invest Sweden inom följande geografiska områden: Kina, Indien, Japan och USA Ø Samarbete med internationella agenter inom följande geografiska områden: Norge, Finland, Storbritannien, Tyskland/Schweiz och Canada/USA Ø Via Invest Sweden och internationella agenter komma i direktkontakt med internationella företag och investerare 3

8 Bilden visar det övergripande projektmålet och de delmål med tillhörande aktiviteter som utgör projektets verksamheter. Bilden saknar dock i ansökan beskrivna effektmål, även om dessa ofta refererats till av både projektledning och styrgrupp vid olika sammanhang; gott investeringsklimat fler jobb ökad kompetens i investeringsfrågor, både lokalt och regionalt att länet ses som en tydlig partner i investeringssammanhang Följeforskningsinsatserna i projektet vad vi gjort och hur det har gått European Minds påbörjade uppdraget som följeforskare i projektet i maj Projektet avslutades den 30 juni Uppdraget har omfattat ca 200 timmar och insatserna har genomförts under projektets sista år. Trots den utmaning som det alltid innebär att komma in sent I ett projekt har dock varit vår ambition varit att så långt möjligt ändå genomföra en utvärderingsinsats som upplevts ha gett bidrag både till reflektioner, lärande och utveckling såväl som till en realistisk värdering av projektresultat och leveranser. Förutom det inledande arbetet med att bidra till att upprätta en acceptabel projektlogik som redogjorts för i tidigare avsnitt kan utvärderingsarbetet beskrivas utifrån följande process: Insats A: Löpande armbrytning med projektledningen win- win, inte win- loose Som en röd tråd genom utvärderingsarbetet har de återkommande träffarna med projektledningen fungerat. Träffarnas innehåll och syfte har varierat naturligt under perioden; från att lära känna projektet och projektledarna till att både kunna ifrågasätta och föreslå processer och insatser. För att relationen ska fungera över så kort tid krävs ett gemensamt ansvarstagande för att skapa en tillit och respekt som står pall för både subjektiva och objektiva inslag i dialogen. Professionaliteten hos både projektledare och följeforskare sätts ibland på hårda prov, särskilt när uppfattningarna om värde och måluppfyllelse inte sammanfaller. Vår uppfattning är att vi lyckades väl med denna balansgång med konstruktiva och ärliga resonemang som resultat. Vi har även uppfattat projektledningen som mycket nöjda med denna insats. De nivåer som mötena växlade mellan under uppdraget kan bäst beskrivas så här: - till en del har de handlat om att beskriva projektets omvärld, dvs i vilken omgivning (kontext) som projektet verkar i, dess förutsättningar, möjligheter och 4

9 eventuella begränsningar (detta kallas ibland för Theory of Change, dvs den karta som gemensamt kan / bör tecknas av medverkande och påverkade intressenter över det som åtminstone (lägst) måste göras för att projektmålet ska kunna nås) - till en del har de handlat om att bidra till att löpande beskriva projektets aktuella läge (vs uppställd logik/mål osv) och intressanta processer med betydelse för utveckling och lärande (det här har handlat om att ifrågasätta vissa utfall och resultat för att skapa reflektion och lärande, dvs grund för uthållighet) - till en del har de handlat om att så objektivt som möjligt diskutera alternativ, vägval och konsekvenser utifrån den input som kommit från insatser och inspel både från projektledningens och följeforskarnas håll - till en del har de handlat om att diskutera förslag till sådant som sett från följeforskarnas sida kunde betyda antingen en sorts påminnelse om vad man i ansökan lovat leverera eller sådant som utifrån följeforskarnas erfarenhet skulle kunna bidra till bättre och/eller mer innovativa resultat (här har vi ffa försökt bidra med ett utanför boxen - tänkande för att utforska nya möjligheter och för att inte riskera att fastna i hemmablindhet och alltför statiska modeller) Insats B: Möten, enkäter, intervjuer och resor med kommunala (och i viss mån även med regionala) resurspersoner Vi har under uppdragets gång blivit varse ett antal intressanta saker relaterade till projektet och dess syfte; å ena sidan har de flesta av länets kommuner sagt ja till att delta i projektet, dvs i något läge har ansatsen bedömts vara viktig ur ett kommunalt perspektiv. Å andra sidan har det varit mycket tydligt att kommunernas kunskaper, och med det också deras motivation att verkligen ge frågan högsta prioritet, har varierat betydligt mellan kommunerna. Bland deltagande kommuner har bl a funnits Luleå och Piteå som redan tidigare genomfört ett pilotprojekt på samma tema och som via sitt eget investprojekt skaffat sig ett kunskapsförsprång när det gäller kontakter, paketering och samordning. De två städerna har ju dessutom i närtid, kompletterade ffa med Bodens kommun, skapat enorma resultat i och med etableringen av Facebooks serverhallar. Men projektet har också omfattat andra, mindre mogna kommuner från länet där det investeringsbefrämjande arbetet inte haft en framträdande roll med stor säkerhet pga generell okunnighet och kanske också i något fall pga något otydlig insikt i den egna kommunens tillgångar ur ett investeringsperspektiv. 5

10 Vi förstod direkt att projektledningens strategi för att bygga en fungerande plattformsmodell för ett gott lokalt och regionalt investeringsarbete utgick från idén att en positiv utveckling måste gå via att engagera kommunerna, att fortsätta att motivera och att förankra idén hos beslutsfattare - och att kompetensutveckla nödvändiga resurspersoner, först och främst de kommunala näringslivscheferna, för att dra igång ett lokalt anpassat utvecklingsarbete. Metoden beskrevs som en sorts pyramid, där basen skulle utgöras av en (allt mer) kompetent och insiktsfull kommunal nivå, kompletterad med externa investe- ringsexperter och en liten men Foto: Jonas Lundmark spetsig regional investeringsresurs. Mycket av tiden har lagts på att skapa förståelse och intresse för frågan hos näringslivscheferna. Fortfarande när vi startade vårt följeforsknings- uppdrag kunde vi, via en inledande enkät till näringslivscheferna, i några fall skönja en antydan till missnöje med vad projektet hade gett. Kommentarer som vi har ännu inte sett några resultat av detta förekom fortfarande med bara ett år kvar av projekttiden. I de flesta fall såg man dock projektet som mycket viktigt och de flesta såg också sitt (kommunernas) eget ansvar i arbetet med att bygga en lyckosam process kring investeringsfrämjande insatser. Ur ett följeforskningspers- pektiv anser vi pyramidmodellen som sådan vara både relevant och realistisk. Vårt ställningstagande är att det är svårt för enskilda kommuner i synnerhet torde detta gälla för de små att själva klara av att bygga funktionella system för att hantera både bevakning och paketering av möjligheter, att attrahera investerare och dessutom, att hantera många gånger komplicerade investeringsprocesser. Vi har för att känna in engagemanget hos gruppen av näringslivschefer deltagit i några av de möten för kontinuerlig kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte som arrangerats inom projektet. Uppslutningen och intresset från deltagande kommuner har genomgående under den tid vi deltagit i projektet varit bra. Vi har i olika fall också deltagit i både planering och genomförande av inslag under mötena när vi har känt behov att förmedla information och kunskap och när vi har behövt gruppens input till utvärderingsarbetet. Vi har däremot sett mindre av projektledningens förankringsarbete på lokal nivå, dvs bland kommunernas högsta beslutsfattare något vi påtalat och även ansett vara en nödvändig och prioriterad insats i projektets slutfas. Oavsett vår inverkan har projektledningen genomfört en massiv roadshow under 2012, både hos de kommuner som deltagit och de som valt att inte engagera sig i detsamma. Det är vår uppfattning att detta inslag har varit viktigt för att åter föra upp frågan om hur 6

11 Invest in Norrbotten Följeforskarnas rapport investeringsfrämjande arbete i länet kan bedrivas och vad som behövs på olika nivåer för att skapa en fungerande modell. Vi har också förstått att rundresan gett viktig och uppdaterad input till projektledningen för ökad insikt i kommunernas situation, prioriteringar och strategiska frågor, något som också är en viktig pusselbit i ambitionen att kunna ena länet kring denna process. Intressant i detta sammanhang är utfallet av den utvärderingsenkät vi distribuerade till kommunala beslutsfattare; 60 % av de svarande ansåg att projektet uppfyllt deras förväntningar medan 30 % svarade att de inte hade haft några förväntningar över huvud taget. Samtliga svarande anger däremot att de känner till projektet, men andelen som svarar att de har en mycket bra koll är inte större än runt 25 %. Analysen kan inte bli annan än att strategiskt förankringsarbete, oavsett fråga och frågans vikt hos de som äger idén, måste genomföras som en löpande aktivitet parallellt med övriga operativa insatser. Projekt måste kommuniceras löpande - inte bara till de som i sitt arbete ansvarar för relaterade verksamheter (läs i detta fall näringslivschefer osv) utan också till ledande beslutsfattare. Att löpande redovisa konkreta resultat, goda processer och förståeliga modeller hjälper beslutsfattare att fatta underbyggda beslut om hur en verksamhet fungerar, om vilka processer som skapar framgång, om konsekvenser av förändringar och, inte minst, om hur resultaten ska tas om hand och vårdas. Under våren 2012 anordnade projektledningen med hjälp av en av projektets externa experter, Clive Vokes, en läranderesa till London. Följeforskarna, som i dialog med projektledningen föreslagit denna typ av insats, deltog under resan. Syftet var i första hand att bidra till att öka kunskaperna hos kommunala och regionala företrädare kring investeringsfrämjande arbete, hur andra gör och tänker kring dessa 7

12 frågor men det stod även klart att man i upplägget av programmet även lyckats etablera ett fokus på Norrbotten hos de presentatörer som utgjorde stommen i programmet. Det är alltid lätt att vara efterklok, men en reflektion är att denna resa hade med fördel kunnat anordnas även under projektets första hälft kompletterat med ännu en under den andra. Via de samtal vi förde med deltagarna under resan fick vi goda argument för att resan på ett bra sätt bidrog till ökad förståelse för projektet och dess fokus på regional samverkan kring investeringsfrämjande arbete. Några av de många kommentarerna vi samlade på oss under resan och som säger en del om deltagarnas intryck ses nedan: - Man kan se en stor förändring när det gäller intresset från omvärlden för vår region både när det handlar om områdets möjligheter och det investerings- arbete som påbörjats iom Investprojektet. Northland och Facebook är lysande exempel på utländskt kapital i länet, men vi kan inte stanna där - Vi som varit med på denna resa har ett ansvar att dra detta vidare. Även om projektet varit bra och alla tycker att det är nödvändigt så är det ju ändå så har alla kommuner inte är beredda att ta plats i det kommande investeringsbolaget ännu - Kapital och satsningar är internationella, marknaden är global. Detta kan också innebära att lokalt kapital friställs som sedan kan nyttjas i nya satsningar. Dubbel vinst, alltså! I sitt uppdrag att motivera kommunerna att engagera sig i projektet har projektledningen gjort ett bra arbete. Projektet har drivits av en liten organisation (endast två personer i den operativa projektledningen). Man har såvitt vi kunnat utröna hela tiden hållit fast vid strategin att alla ska med, för länets och kommunernas eget bästa, en strategi som krävt ett oändligt antal insatser för att förankra och sprida kunskapen om projektet; besök, möten, redovisningar osv. Vid projektets slut kan vi konstatera att det är endast i något enstaka fall som man inte har nått ända fram, dvs att man från aktuell kommuns sida inte ansett att projektet bidragit till en positiv lokal process. Projektet har i de flesta kommuner bidragit till att starta och i något fall säkert också till att förädla en redan påbörjad lokal process i de kommunala organisationerna. Trots att missnöjet från kommunalt håll i sammanhanget måste karaktäriseras som litet, finns det ändå lärdomar att dra från det faktum att det också finns kommuner som är tveksamma. Dels att införsäljning och argument fortfarande måste anpassas utifrån varje aktörs egen situation för att göras giltig, och att det i detta måste finnas tid för att bygga tillit och en ömsesidig förståelse mellan idébärare och mottagare men också att vi fortfarande har en bit kvar till dess att samtliga kommuner känner tilltro till att regionala satsningar kommer samtliga till godo. Häri ligger också en utmaning, både för allehanda projektaktörer, kommuner och myndigheter som sådana, att våga se längre 8

13 och att orka ta för sig i ambitionen att skapa gemensam handlingskraft till hela länets nytta. Insats C: Koll på styrgruppens arbete Styrgruppen har bestått av representanter för näringen, politiken (lokal och regional nivå) samt regionala tjänstemän med ansvar för regional utveckling och strategi. De möten vi har besökt har samtliga varit konstruktiva med engagerade och intresserade deltagare och ett tydligt projektägarskap. Möjligen hade vi från följeforskningens sida ibland kunnat önska oss en något mindre väluppfostrad dialog I styrgruppen. Förutsättningarna för en konstruktiv diskussion som hade kunjnat bidra till ännu store lärande har ju funnits I och med det faktum att de politiska representanterna tillhört båda blocken. En annan reflektion är att det är följeforskarnas uppgift att lyfta fram frågor att diskutera, inte minst i styrgruppen, men att den korta utvärderingstiden gjort det relativt svårt att hinna bidra med detta på ett särskilt konstruktivt sätt. Styrgruppens syn på projektet kan bäst sammanfattas I nedanstående punkter: - Man är mycket nöjda med insatser och resultat - Man är relativt nöjda med sin egen insats (engagemang, ansvarstagande) - Man anser projektet vara ett bra komplement till Invest Swedens insatser nöjdare kommuner - Man har en beredskap för att finansiera den presenterade modellen för fortsatt drift som ska bygga på insikt i förväntningar, på hög grad av delaktighet och samverkan, på klara roller, med kommunerna som bas och med en liten regional resurs som spets i en norrbottnisk modell för investeringsfrämjande insatser Insats D: intervjuer med externa resurser (investeringskonsulter, Invest Sweden) Projektet har som en nödvändig resurs nyttjat investeringsexperter (agenter) på två plan; dels fristående konsulter i Norge och England, dels Invest Sweden. Konsulterna har som ett uppdrag haft att, utifrån av kommunerna och projektledningen paketerade investeringscase, locka investerare till regionen. Man har även arbetat med att hitta utländsk kompetens och samarbetspartners till regional företag. Både de enskilda konsulterna och företrädare för Invest Sweden ger en mycket positiv bild av hur man upplevt projektet - både vad gäller resultaten och sättet att organisera och driva verksamhen: 9

14 Invest in Norrbotten Följeforskarnas rapport - Ett mycket bra (det bästa?) exempel på hur ett investeringsprojekt ska drivas Clive Vokes, MSI - Handlingskraftig och konkret projektledning - Klara och accepterade gränssnitt mellan externa resurser och projektledning - Goda resultat på två led (skapa intresse för regionen/hitta resurser till branscher, företag från Norrbotten) - Viktigt att fortsätta bygga den kommunala kompetensen à bas för uthållighet och långsiktighet I samband med den avslutande mobiliserings- resan till London gav en av investeringsagenterna, Clive Vokes, en initierad presentation på temat The next generation of Investment Promotion. Förutom en skarp och analytisk bild av läget när det gäller tendenser och trender i världen inom området FDI Foreign Direct Investments, eller på svenska, utländska direktinvesteringar, gav Vokes också de norrbottniska deltagarna svar på tal när det gäller våra egna attityder och värderingar kring att arbeta med denna typ av frågor. Vokes menar att Sverige (och Norrbotten) har ett antal mer eller mindre unika fördelar; - effektiva myndigheter och en kompetent offentlig sector - god ekonomisk styrning och kontroll - en utbildning i världsklass - hög nivå på teknik och innovationer - duktiga företag Vokes påminde lyssnarna om att svenskarna endast utgör 0,2 % av jordens befolkning men att vi faktiskt har en andel av 2,0 % av världshandeln. Vokes gav också sin bild av oss svenskar en bild som kan förklara en hel del av vår natur. Han menar att svenskar är oerhört konkurrenskraftiga på de flesta områden men samtidigt så hämmade, så begränsade. Vokes lanserade uttrycket JanteLagomKonsensus som en sorts sammanfattning av den svenska mentaliteten och menade att det var dags nu att sluta vara så ödmjuka. Fördelarna med att öka andelen direktinvesteringar i Norrbotten är flera och viktiga enligt Vokes; och exemplifierade sitt resonemang med nya jobb, nya leveranskedjor, ny kompetens och inte minst, nytt kapital. Sammantaget handlar det om att Norrbotten genom att bli bättre i denna gren säkerställer en högre grad av innovation, av ökad konkurrenskraft, högre kunnande, inte minst i internationa- liseringsfrågor. Men det handlar även om mjuka värden; om en bättre känsla av sammanhang och om en större stolthet; över vår region, över våra kommuner och över det vi är kapabla att prestera - tillsammans. 10

15 Några tankar om projektets succéfaktorer Det är svårt att låta bli att fundera över hur mätning av måluppfyllelsen i denna typ av projekt bäst ska hanteras. Mycket av framgången beror ju på som vi redogjorde för redan tidigt i rapporten hur och vilka processer som startas och hur väl dessa processer utvecklas. I ansökan ställs krav på att sätta indikatorer (mätbara) som t ex i detta projekt inte är relevanta i sammanhanget. Hur ska ett projekt som Invest in Norrbotten egentligen kunna skapa nya arbetstillfällen annat än de projektledartjänster som projektet självt genererar? Hur ska projektet inom projekttiden kunna bidra till att nya företag startas? Det är viktigt att vi, alla de aktörer som är närvarande på projektarenan, för en dialog kring realism, relevans och genomförbarhet innan vi lovar resultat vi kanske t o m redan innan projektet ens startat vet blir svåra eller rent av ointressanta att uppfylla. Först då vi ägnar tid åt att hitta en samsyn kring dessa frågor mellan projektägare, projektintressenter, konsulter, finansiärer och programansvariga kan vi på allvar skapa projekt som kan hitta hem och få utvecklas utifrån rätt förutsättningar. För att ändå ge en sammanfattande bild av vår uppfattning om hur väl Investprojektet nått de uppställda målen har vi upprättat en huvudpunktlista med korta resonemang: þ Mål och delmål enligt den projektlogik vi bidrog till att ta fram vid följeforskningens början kan generellt sägas vara uppfyllda; projektledningen har successivt utvecklat en diger lista med genomförda aktiviteter under perioden. Det handlar om företagarträffar, om en stor mängd möten med enskilda företag, om förmedlingsprocesser, om möten med internationella investerare och agenter, om träffar och om samordning med nationella aktörer typ Invest Sweden, om möten med kommunala ledningar och företrädare, om samarbetsmöten mm, mm. Totalt har projektet bidragit med internationella kontakter till 44 norrbottniska företag, vilket såvitt vi kan bedöma måste anses som ett gott resultat. þ Projektet har bedömts fungera väl (leveranser, insatser, organisering osv) av huvudparten av de deltagande kommunerna. þ Kommunernas förväntningar på projektet har dock skiljt sig åt i vissa delar, t ex kring vad man skulle få ut av att delta. þ Projektet har på ett innovativt sätt utvecklat och testat en funktionell modell för hur investeringsfrämjande arbete, med en klar ansvarsfördelning mellan kommuner, investeringsagenter/- organisationer och en liten men flexibel regional funktion, kan fungera i en region. þ Projektet har bidragit till ökad kunskap om hur investeringsfrämjande arbete fungerar, med vilka drivkrafter goda exempel har utvecklats och vad som krävs för att åstadkomma en långsiktig och positiv process. 11

16 þ Både projektägare och övriga styrgruppsdeltagare har agerat konstruktivt och problemlösande vilket resulterat i beslut om bolagisering som nästa steg. Därmed är även kriteriet av långsiktighet uppfyllt. I skrivande stund arbetas det nu ambitiöst med att få de sista pusselbitarna på plats i det nya investeringsorgan som verkar bli det synliga beviset på att projektet skapat ett långsiktigt resultat och att länet och dess kommuner tagit sitt gemensamma ansvar för ett fortsatt gott investeringsfrämjande arbete. Samtidigt som vi, både utifrån vårt uppdrag som följeforskare och utifrån vår roll som konsulter med stort intresse av regional utveckling, håller tummarna för att satsningen ska lyckas så vet vi också, efter att ha haft förmånen att vara inblandade i en mängd satsningar med syfte att ena aktörer i handlingskraftiga samverkanslösningar, att det oftare är lättare sagt än gjort att få alla att dra åt samma håll. Det finns en mängd skäl, mer eller mindre tydliga, till att bevisen på riktig samverkan ofta stannar vid enstaka projektinsatser och sällan återfinns som förändrade system, handlingsmönster eller genomgripande omställningar. Vi vill därför sluta med att beskriva en modell för samverkan som kanske kan vara detta uppdrags sista bidrag till fortsatt utveckling och till fördjupad förståelse för varför det blir som det blir - eller inte. För att en insats (en förändring, ett projekt) ska kunna prestera en funktionell SAMORDNING menar vi att det är nödvändigt att först skapa en process med rätt förutsättningar för att samordning ska kunna ske. Vi har valt att kalla slutprodukten för SAMSPEL, dvs att delarna i kedjan liknas vid instrument som, efter en process av inlärning, stämning och inkörning, spelar ljuv musik. För att uppnå detta läge behöver processen nå och lyckosamt ta sig igenom ett antal mognadsfaser enligt följande logik: 1. SAMSYNSFASEN, där värdegrund, värderingar, etik och attityder diskuteras, utmanas och införlivas. I denna första fas sker det vi skulle kunna kalla för lärande anpassning där parterna tar ansvar för en process med syfte att skapa en gemensam utgångspunkt vad gäller synen på det aktuella temat, dess orsaker, konsekvenser, ansvarsområden osv. Målet är att skapa större förståelse, insikt, samarbetsvilja (altruistiskt förhållningssätt till själva frågans lösning) och ansvarstagande för att sedan kunna gå vidare till nästa fas. 12

17 2. SAMARBETSFASEN, där de viktigaste förutsättningarna (framgångsfaktorerna) är personer, relationer, metoder och interaktion, dvs att rätt personer skapar de rätta relationerna, använder nya, innovativa och fungerande metoder för att interagera med varandra, både på en operationell och strategisk nivå för att åstadkomma goda exempel som skapar nytta och initierar en ny våg av förändrade beteenden, organiseringsmönster och aktörssamverkan. Dessa resultat bör sedan leda fram till ett omhändertagande, absorbering, implementering eller om man så vill, till 3. SAMORDNINGSFASEN, där resurser, organisation, styrning, ledning i relation till det aktuella temat förändras; dels inom de nivåer och organisationer som deltagit i processen, men även som ett mervärde, hos nya aktörer (intressenter, användare) som processen åskådliggjort. Genom att på allvar reflektera över vad dessa steg innebär finns en möjlighet för varje projekt och utvecklingsinsats, där flera parter med olika förutsättningar ingår, att enas om en modell för hur parterna inom projektets olika nivåer skulle kunna förhålla sig till att utveckla samordning. Genom att använda modellen ovan introduceras dessutom en struktur för hur lärandet i en sådan process skulle kunna hanteras, jämföras; t ex via bench learning/peer learning à la konceptet kritiska vänner där uppställda mål och önskade effekter analyseras, förädlas och sprids genom hela processen. 13

LFA som stöd vid granskning Intressenter:

LFA som stöd vid granskning Intressenter: LFA i praktiken LFA som stöd vid granskning Intressenter: Finns en strategi bakom val av aktörer? Relevans? Problem-/situationsbeskrivning: Relevans i förhållande till projektmål? Finns huvudproblem, orsaker

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Logical Framework Approach

Logical Framework Approach Logical Framework Approach Projekt i teorin en POSITIV kraft Projekt är ett uppdrag som utförs av en tillfällig arbetsorganisation för att åstadkomma ett i förväg bestämt resultat under en viss tid och

Läs mer

Handledning till projektorganisation

Handledning till projektorganisation 2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Utvärderingsrapport Ungdomskraft

Utvärderingsrapport Ungdomskraft Utvärderingsrapport Ungdomskraft Av Mikael Håkansson och Anne Markowski, European Minds Sweden AB 2012 27.08.2012 SIDA 2-4 1. Utvärderingsansats i projektet Ungdomskraft European Minds ansvarar för den

Läs mer

Utveckling av FRG-konceptet

Utveckling av FRG-konceptet samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR

Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR Sida 1 av 5 Från och med utlysning tre (ansökningsperiod 12 januari-19 februari 2016) ställer Sverige-Norge programmet krav på

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Framgångsrika projekt för tillväxt

Framgångsrika projekt för tillväxt Framgångsrika projekt för tillväxt Seminarieserie med syfte att inspirera till nya framtida samarbeten kring projekt 2013-10-01 Vad är det som är så unikt med oss? Seminarie 1 Anneli Danielsson och Tommie

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Projektstyrningsprocessen i VärNa

Projektstyrningsprocessen i VärNa 1 Ver 1 Projektstyrningsprocessen i VärNa 2. FÖRDJUPADE ANALYSER Orsaksanalys Struktur Verksamhet/organisation Målgrupp 1. PROBLEM- INVENTERING Scanning Struktur Verksamhet/organisation Målgrupp 3. FÖRÄNDRINGS-

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Upplägg 1. Varför behöver byggherrar engagera sig i utvecklingsarbete

Läs mer

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020 Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020 Utmaningar Konkurrens om värdegrunder Konkurrens om helhetstänkande Ingång helheter Tvärsektorialitet Utjämnande

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

1. INFORMATION OM SÖKANDE ORGANISATION

1. INFORMATION OM SÖKANDE ORGANISATION FREDSMILJONEN Ansökningsblankett projektstöd Sverige Projektbidrag kan sökas för ett i tiden avgränsat projekt med tydlig början och slut. Projektet ska i huvudsak syfta till resultat och engagemang i

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar!

Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar! Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar! Samordningsförbundet, Västra Skaraborg 1. Sammanfattning Level Up är ett treårigt projekt som drivs av Samordningsförbundet Västra Skaraborg

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Era svar på 4 frågor:

Era svar på 4 frågor: Era svar på 4 frågor: Vilka reflektioner har du gjort när du läst strategin? Vilka är de största utmaningarna för en fördubblad besöksnäring? Vilka frågor har du haft tillfälle diskutera med andra? Kommer

Läs mer

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef Chef i Mjölby kommun KS/2016:172 Dokumentansvarig: Personalchef Inledning Att vara chef är ett av de viktigaste uppdragen i Mjölby kommun. Uppdraget är utmanande och stimulerande, med fokus på att nå goda

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr Vikmanshyttan Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. Foto: Berit Zöllner Projektägare: Hedemora Näringsliv AB Projektledare: Inger Wilstrand Kommun: Hedemora Dnr: 84 Jnr:

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta

Läs mer

Martin Gunséus! Praktikrapport HT 2012 Institutionen för kommunikation och medier, Lund Universitet

Martin Gunséus! Praktikrapport HT 2012 Institutionen för kommunikation och medier, Lund Universitet Praktikrapport Praktikplats Avdelning Handledare Sveriges Television Publik- och Utbudsanalys Tomas Lindhé Publik och utbudsanalys, PoU, på SVT svarar mot olika ledningsfunktioner i organisationen gällande

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi

Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi Maria Renström Ämnesråd/Gruppledare ANDT och Socialtjänst Min presentation Hur kom vi fram till regeringens ANDT-strategi? Hur involverade vi praktiker,

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades

Läs mer

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012 Nacka kommun - medarbetarenkät rapport - Oktober 2012 Antal svar på Modersmålet 2012: 34 av 39 (87%) Antal svar på Modersmålet 2011: 21 Antal svar på Vilans skola och förskola 2012: 78 av 92 (85%) Antal

Läs mer

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor.

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor. FREDSMILJONEN Ansökningsblankett projektstöd internationellt utvecklingssamarbete Projektbidrag kan sökas för ett i tiden avgränsat projekt med tydlig början och slut. Projektet ska utföras i enlighet

Läs mer

- på vetenskaplig grund, utifrån beprövad erfarenhet

- på vetenskaplig grund, utifrån beprövad erfarenhet Uppföljning och utvärdering av ESI-fondernas program i Sverige - på vetenskaplig grund, utifrån beprövad erfarenhet Göran Brulin, Tillväxtverket Fredrik Holstein, Jordbruksverket Jonas Lindén, ESF-rådet

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Turismsamverkan. Nedre Dalälven vann pris för bästa monter på Vildmarksmässan 2013. 8 933 870 kr

Turismsamverkan. Nedre Dalälven vann pris för bästa monter på Vildmarksmässan 2013. 8 933 870 kr Turismsamverkan Nedre Dalälven vann pris för bästa monter på Vildmarksmässan 2013. Projektägare: Nedre Dalälvens Utvecklings AB Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela området Dnr: 30 Jnr: 2009-2129

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN

VERKSAMHETSPLAN VERKSAMHETSPLAN 2017 1 Vision Åtvidaberg har ett dynamiskt näringsliv med lönsamma företag, stora som små, inom de flesta branscher. Det lokala näringslivet består av företag som vågar vilja växa och känner

Läs mer

Strategi för internationellt arbete

Strategi för internationellt arbete SID 1(6) Strategi för internationellt arbete Kontaktcenter Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se Beslutat av: Kommunfullmäktige Datum: 28 mars 2012

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige

K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27 Innehållsförteckning Inledning 3 Kvalitetspolicy 4 Värderingar 5 Arbetssätt 6 Ordlista 7 2/7 Inledning Syftet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer