EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR"

Transkript

1 Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR Så tolkar du reglerna för de 15 fridagarna CRISTINA GRENHOLM: LEDARSKAP är ansvar & samspel Herde fick upprättelse i AD

2 TEMA NR 4/14 LEDARSKAP VI ARBETAR PÅ KANSLIET VIBEKE HAMMARSTRÖM Tf Kanslichef ROBERT SVEC Förbundsjurist LENNART HÅKANSSON Kommunikatör KRISTINA HARRISON Ekonomi, IT & Utbildningsadministratör LENA FORSBERG Handläggare medlemsregistret SOFIE TILLGREN Handläggare medlemsregistret JOHAN LAUTMANN Kretsordförande, Uppsala stiftskrets ANNA-CARIN GABELIC Kretsordförande, Linköpings stiftskrets CHRISTER EDVINSON Kretsordförande, Skara stiftskrets ANGELINA BACKMAN Kretsordförande, Strängnäs stiftskrets ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD Kretsordförande, Västerås stiftskrets BRITT-MARIE LEION Kretsordförande, Växjö stiftskrets MIA MÖLLER Kretsordförande, Lunds stiftskrets ANNA-LISA SAAR Kretsordförande, Göteborgs stiftskrets PERNILLA ROSIN Kretsordförande, Karlstads stiftskrets KONTAKT MED KANSLIET Du får kontakt med kansliet på eller via vår växel Du kan även besöka vår hemsida; ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER Dina medlemsuppgifter ändrar du på eller via e-post till eller FRÅGOR KRING MEDLEMSKAPET Kontakta Lena eller Sofie på medlemsregistret. Du når dem säkrast mellan måndag till fredag: Vill du ha facklig rådgivning? Du är som medlem välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda. Deras kontaktuppgifter hittar du här eller på hemsidan STEN BYLIN Kretsordförande, Härnösands stiftskrets MARTIN STEINVALL Kretsordförande, Luleå stiftskrets KENT ÖSTERDAHL Kretsordförande, Visby stiftskrets NILS-HENRIK NILSSON Kretsordförande, Stockholms stiftskrets EVA LINDSTRÖM Kretsordförande, 14:e kretsen ANN-KATRIN BOSBACH Kretsordförande, Utlandskretsen Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon telefax Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon Redaktion Ann Thörnblad mobiltelefon Redaktionsråd Bror Holm Christer Edvinson Annika Svensson Vibeke Hammarström Lennart Håkansson Ann Thörnblad Redaktör och Grafisk form Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges Omslagsbild Magnus Aronson Adressändringar Tryck Elanders Sverige AB ISSN Utgivningsplan nr 5/14-24 oktober 2014 Annonser d.a. media Kontakt Agneta Kempe Erneberg mobiltelefon /1 färg :- 1/1 s/v 9 000:- 1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:- 1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:- 2 KYRKFACK 4/14

3 LEDAREN Konflikter dränerar oss Konflikter kostar personlig energi, tid och pengar. Den personliga energin dräneras för den som befinner sig i en konflikt. Koncentrationen blir sämre om hjärnan aktivt eller omedvetet samtidigt arbetar med en konflikt vilket i sin tur kan påverka arbetsresultatet i negativ riktning. DETTA NUMMER AV KYRKFACK BEHANDLAR LEDARskap och konflikter. Konflikter är en del av vardagen och alla arbetsplatser får förr eller senare en konflikt som behöver hanteras. Hanteringen av en konflikt är en ledningsfråga och ledarens förmåga - eller oförmåga - att hantera konflikten är ofta avgörande för hur utgången blir. KONFLIKTER KOSTAR PERSONLIG ENERGI, TID OCH pengar. Den personliga energin dräneras för den som befinner sig i en konflikt. Koncentrationen blir sämre om hjärnan aktivt eller omedvetet samtidigt arbetar med en konflikt vilket i sin tur kan påverka arbetsresultatet i negativ riktning. En uppgift tar kanske längre tid eller i värsta fall förblir den ogjord. För arbetsgivaren kostar konflikter pengar på grund av sämre eller uteblivna arbetsresultat. Konflikter kan i förlängningen leda till sjukfrånvaro eller att någon mer eller mindre frivilligt lämnar arbetsplatsen. Detta medför antingen rehabiliteringskostnader eller kostnader för nyrekryteringar. Konflikter är tyvärr vanliga även på de arbetsplatser som finns inom Svenska kyrkan och är samtidigt ett av de svåraste arbetsmiljöproblemen att lösa. En svår och smärtsam konflikt på arbetsplatsen medför ett högt pris för alla inblandade. Den påverkar de inblandade på olika sätt; psykiskt, intellektuellt och socialt. Ibland kan även en individ drabbas ekonomiskt genom en sjukskrivning som är en alltför vanlig följd av en lång och icke hanterad konflikt. Dessutom kan en dåligt hanterad konflikt leda till att en medarbetare tvingas lämna sin arbetsplats på grund av den. KONFLIKTER SKAPAR EN OBEHAGLIG STÄMNING som inte bara påverkar dem som är direkt inblandade i den utan även de som befinner sig i konfliktens närområde. Det är ofta svårt att dölja en konflikt på en arbetsplats. Den kommer till uttryck på flera olika sätt, till exempel genom tonläge, kroppsspråk, mimik eller ingen ögonkontakt. Många skulle kanske säga att det känns som att det sitter i väggarna när en konflikt tillåtits pågå för länge. OM EN LEDARE INTE KAN, VILL ELLER VÅGAR TA TAG i en konflikt utsätter han eller hon sina medarbetare för en stor risk. Att låta en konflikt pågå och sannolikt påverka arbetsplatsen på ett negativt sätt är ett misstag för en ledare. Modet att se konflikter som uppstår och förmågan att hantera dem, med eller utan stöd, är en av de viktigaste uppgifterna en chef och ledare har. Det är också en av de svåraste uppgifterna och ledaren kan behöva utbildning och stöd för hur en konflikt på arbetsplatsen ska hanteras. VI SOM ARBETAR INOM SVENSKA KYRKAN BEHÖVER föregå med gott exempel hur vi hanterar våra egna konflikter. För att göra det behöver vi lära oss mer om oss själva, om hur konflikter uppstår och om hur vi kan hantera dem för att sedan arbeta med att lösa dem. Kyrkans Akademikerförbund är och vill vara en viktig partner i arbetet med konflikthantering på arbetsplatserna inom Svenska kyrkan. Förbundet är för alla inblandade en ovärderlig resurs i detta arbete. VI KAN KYRKAN! VI VILL. VI VET. VI VÅGAR. BROR HOLM FÖRBUNDSORDFÖRANDE KYRKFACK 4/14 3

4 LEDARSKAP Ledarskap är ansvar och samspel Cristina Grenholm är kyrkosekreterare vid kyrkokansliet i Uppsala och arbetar nära generalsekreteraren och ärkebiskopen. Hon är samordnare för det teologiska arbetet på Svenska kyrkans nationella nivå och vill bidra till att Svenska kyrkan har en levande teologisk reflektion. Publikationer av Cristina Grenholm - ett urval Barmhärtig och sårbar: En bok om kristen tro på Jesus (Stockholm: Verbum 2004 (orig. 1999) Moderskap och kärlek: Schabloner och tankeutrymme i feministteologisk livsåskådningsreflektion (Nora: Nya Doxa 2005). Levande teologi (Stockholm: Verbum 2010). Kommande: Vår tro som min: Levande trosbekännelse (Stockholm: Verbum 2015) 4 KYRKFACK 4/14 Teologi är färskvara. Vi läser tvåtusen år gamla texter men vi gör det i nuet och sätter in berättelserna i den kontext vi lever i idag. Det sker något under tiden vi läser. Men det vill till en synvända för att handla därefter, för i olika sammanhang beter vi oss som teologi är något fast och orubbligt. I min roll som ledare och samordnare för det teologiska arbetet på kyrkokansliet vill jag bidra till att den teologiska reflektionen blir en del av det vardagliga arbetet här. Teologin blir levande när vi delar den - när vi lyssnar och lär av varandra. Det handlar om att tänka nytt i en gammal tradition och texta ut bryggor mellan traditionen och nuet, säger Cristina Grenholm när vi talas vid på telefon en förmiddag i slutet av augusti. Hon har just kommit tillbaka efter semestern och nu väntar en höst fylld av arbete med den nya kyrkohandboken, utjämningsutredningen och förberedelser inför kyrkomötet. Hon talar om vikten av Gudsprat som är Cristinas vardagliga översättning av teologi och menar att det inte behöver vara så högtidligt. I gudspratet delar vi tron med varandra och ställer frågor; Hur menar du nu? eller Den bilden har jag aldrig använt på det sättet. Vi kan olika saker men alla har förmågan att utveckla sin egen tro eller livsåskådning i dialog med andras erfarenheter i historia och nutid. Vi som är fackteologer kan berätta hur den teologiska kartbilden ser ut men det gör oss inte till experter på det kristna livet. Lika lite som en psykolog, trots sina fackkunskaper om det mänskliga psyket, är expert på livet. Men vi som är yrkesteologer kan visa på en större karta för att människor ska finna vägar som leder vidare i deras tro. Ord som synd och förlåtelse är främmande för många, men då kan begrepp som död-liv och ljus-mörker vara alternativ. Begrepp som fler kan relatera till och är hemma med. Att hitta sina nyckelord Cristina Grenholm arbetar regelbundet med fortbildningar för förtroendevalda, ideellt engagerade och anställda runt om i kyrkan. Något som hon återkommer till är vikten av att finna sina nyckelord och nyckeltexter. De som särskilt har gripit tag i oss. De kan fungera som en ingång till inspirationen, inför en predikan eller ett samtal. Det är mycket vardag i allas våra liv, så vi ska vara rädda om de ord som står ut och bildar ett sammanhang för oss. Tveka inte att återvända favorittankar, de som har berört dig. De kommer inte leva varje gång du använder dem, men så länge du har ett minne länkat till nyckelordet eller tanken finns det en källa att hämta kraft ur, säger Cristina Grenholm. Så berättar hon om en gudstjänst häromdagen. När hon kom dit blev hon positivt överraskad av att det var så mycket folk. Kapellet var fyllt till bristningsgränsen och när hon möte prästen utbrast hon spontant; Men det här är ju rena rama väckelsen. Du är ju gudabenådad. Han svarade då; Vi är gudabenådade. Det var en sändningsgudstjänst och i slutet av sin predikan vävde han spontant in ordet gudabenådad; Vi är gudabenådade och inte bara de som sänds ut i världen nu. Det som jag sagt i en snabb replikväxling fick liv och vävdes in i ett sammanhang och fick mening för många av gudstjänstdeltagarna. Så FORTS NÄSTA SIDA

5 MEDARBETARSKAP I min roll som ledare och samordnare för det teologiska arbetet på kyrkokansliet vill jag bidra till att den teologiska reflektionen blir en del av det vardagliga arbetet här. KYRKFACK 4/14 5

6 LEDARSKAP Bibelcitat som Cristina återkommer till Jag tycker mycket om psalm 217. Det finns flera strofer som jag ofta återkommer till, t ex Läk mitt öga, att jag ser hur du är i det som sker och Vad du vill är helighet men du är barmhärtighet. Den här psalmen ger mig tröst och vägledning. Livet är inte bara stort, ljust och vackert det ger oss också motstånd och utmanar på olika sätt.barmhärtigheten behövs när vi ska ta hand om det som är trasigt och solkigt. 6 KYRKFACK 4/14 ordet gudabenådad bär jag med mig på ett helt nytt sätt nu. Sådana ögonblick är viktiga att ta vara på, vi ska vara rädda om dem, säger Cristina Grenholm. När jag frågar vad hon ser som själva huvudbudskapet i den kristna tron kommer svaret omedelbart: Lita på överraskningen eller Gud överger inte. Det var ingen som trodde på uppståndelsen från början. Alla sörjde men Jesus uppstod på tredje dagen från dödsriket. Döden och sveken utmanar vår tro men vi ska inte vara rädda för att möta mörkret. Därför behöver vi den kristna gemenskapen, eftersom livet går i faser. Vi behöver ta del av varandras berättelser och tro på överraskningen för varandra, när vi själva inte orkar. Nya kyrkohandboken Tillsammans med sina medarbetare på sekretariatet för teologi och ekumenik arbetar hon bland annat med den nya kyrkohandboken som ska behandlas av kyrkostyrelsen i mars Just nu pågår berednings- och bearbetningsarbete utifrån remissutfallet. Jag är glad för det stora engagemang som finns för det här arbetet i hela kyrkan. Många har engagerat sig i remissvaren, inte bara kyrkoherdar och kyrkoråd, så det visar vilken kraft det finns i vår kyrka och hur viktigt det är att hitta uttryckssätt som fungerar i vår tid. Barnperspektivet har bland annat lyfts, att du inte ska behöva vara nästan vuxen för att förstå vad som sägs under en vanlig gudstjänst. Ledarskap - samspel och ansvar Cristina Grenholm arbetar nära ärkebiskopen och generalsekreteraren och idag är de samtliga kvinnor. Så såg det inte ut när Cristina tillträdde sin tjänst för fem år sedan. Då var hon den enda kvinnan bland dem. Finns det ett specifikt kvinnligt ledarskap? Det är större skillnader mellan individer än mellan könen. Men efter att ha haft en tradition av manligt ledarskap på de här tjänsterna betyder det något att vi nu är flera kvinnor. Ordförande för kyrkomötet är också en kvinna liksom förste vice ordförande för kyrkostyrelsen. Det är intressant att vi fick en kvinnlig ärkebiskop innan vi ens har en kvinnlig statsminister i sikte. Det säger något om hur starka strukturerna är att välja män till ledande positioner. Hur skulle du vilja beskriva det goda ledarskapet? Ett ledarskap som präglas av närvaro, öppenhet och hopp. De orden skulle jag kunna prata länge om. Närvaron handlar om att verkligen vara i det möte man befinner sig. Vilket inte är så lätt, i vår tid, som ibland kräver en simultanförmåga i närvaro... Men det är något att sträva efter. Närvaro är också att vara tillgänglig för sin personal, att finnas fysiskt på plats i den mån den är möjligt. Öppenhet handlar om samspel med medarbetarna. Vilket inte alltid är enkelt i praktiken. Jag hör till den effektiva kategorin och då kan det gå fort. Men även under de korta bollarna försöker jag eftersträva ett samspel. Ledarskap i sig sammanfattar jag med två ord; ansvar och samspel. Hopp är lita på att allt ytterst vilar i Guds händer. Det innebär att när något inte går som vi har tänkt oss är det inte en katastrof och vi ser aldrig helheten i ögonblicket. FOTO MAGNUS ARONSON

7 NOTISER Stipendier att söka för förtroendevalda och kanslipersonal Du kan läsa mer om kriterierna för att söka stipendum på stipendier/ Nu kan du som är förtroendevald eller kanslipersonal söka stipendier för studier. Totalt kan du få kronor under studieperioden. Anställda på Saco och Sacoförbundens kanslier och numera också förtroendevalda inom Saco och medlemsförbunden kan söka stipendier från Sacos Fackliga stipendiefond. Stipendierna ska främja studier i Sverige eller utomlands av betydelse för den fackliga verksamheten. Maxbeloppet är kronor. Ändamålet får inte avse egen individuell kompetensutveckling eller/och att aktiviteterna faller inom förbundens ordinarie verksamhet. Ansökan ska vara inne senast den 3 oktober för stipendier under KYRKFACK 4/14 7

8 LEDARSKAP Kollektivavtal ingen självklarh Det är stora skillnader mellan tysk och svensk arbetsrätt. Arbetsrätten ser olika ut, beroende på vilken av Tysklands 16 delstater det gäller, och kollektivavtal är ingen självklarhet. Chefens roll i Tyskland Att svenskar och tyskar tror sig vara mer lika varandra kan lätt ställa till med problem bland annat då kulturen på en arbetsplats är så pass olik den svenska. En av de stora skillnaderna rör chefens roll. I Sverige vill vi ofta att alla ska vara överens, konsensus ska råda. I Tyskland, däremot är det i huvudsak chefen som fattar beslut och på möten ska anställda säga vad de tycker där och då, varken förr eller senare vid kaffeautomaten. 8 KYRKFACK 4/14 Det är svårt att få grepp om vad arbetsrätten i Berlin uttrycker exakt, så jag förlitar mig på våra advokater. Jag tar inga stora beslut utan att rådgöra med dem Det är få arbetsrättsliga lagar som gäller i hela Tyskland. Det fungerar lite som i USA att varje delstat fattar sina egna lagar. Kollektivavtal finns inom vissa sektorer, men vi har det inte i kyrkan och det saknas också inom skolan. Det vanligaste är att varje individ förhandlar sina villkor med arbetsgivaren, vilket ställer större krav på den enskilde. Det finns inte samma säkerhetsnät för arbetstagare i Tyskland som i Sverige, och därför är det betydligt vanligare att ärenden drivs vidare till arbetsdomstolen, säger Lena Brolin som är kyrkoherde sedan drygt två år för Victoriaförsamlingen i Berlin. Ledare som finns på plats Lena Brolin kom till Victoriaförsamlingen tillsammans med sin fru Ann-Katrin Bosbach, som är präst och assistent, i april Några år innan dess arbetade de för utlandskyrkan i Brasilien. Det är äventyret som lockar, säger hon. Att få verka i kyrkan men i en annan kontext än den svenska. Som Lena Brolin, kyrkoherde i Svenska kyrkan i Berlin. Foto Victoriaförsamlingen kyrkoherde i Berlin handlar det om att vara en ledare som finns på plats i vardagen. Det är ett dynamiskt arbete och vi tar emot grupper om året, det är både konfirmander och vuxengrupper. Vi har också en förskola knuten till församlingen, som är tvåspråkig, med plats för 16 barn. Under julbasaren, som pågår under första adventshelgen har vi cirka besökare. Så det är en jätteadministration där vi bland annat har hjälp av 300 frivilliga. Utmaningen är sedan att kanalisera den energin som finns under adventshelgen att räcka till hela året! Victoriaförsamlingen har en spännande historia där man tagit ställning för oliktänkande och smugglat människor över gränsen. Församlingen har präglats av ett stort civilkurage och alla människors lika värde. Just nu pågår en diskussion om vilken grupp i Berlin som församlingen ska ta strid för idag. Det är ett tankearbete som pågår i kyrkoråd och arbetslag. Hur är du som ledare? För att använda en fotbollsmetafor så är mitt uppdrag att spela bollarna till de övriga anställda och se till att det flyter. Jag vill vara den som skapar rum och möjligheter för de andra i arbetslaget och hjälpa dem att se vad de är bra på. Jag har inga problem att delegera, jag litar på var och ens kompetens, men jag vill samtidigt vara uppdaterad med vad som händer och vara ett stöd när det behövs. Svenska skolan i Berlin Victoriaförsamlingen är också huvudman för Svenska skolan i Berlin, där Lena Brolin fungerar som VD. Tidigare har elevantalet för barn i årskurs 1-6, legat på ca 45, men sedan en tid tillbaka har elevantalet minskat och skolan

9 LEDARSKAP et i Tyskland fått stora ekonomiska problem. I ett försök att rädda skolan sades därför all pedagogisk personal på skolan upp. Juridiskt sett är vi en tysk organisation och därför måste vi följa tysk arbetsrätt. För att vi ska kunna förhandla om anställningsavtal blev all pedagogisk personal uppsagda, men i samma andetag uppmanade vi alla att söka tjänsterna på nytt, säger Lena Brolin. Reaktionerna blev mycket starka. Syndikalistfacket FAU, som organiserar några av medlemmarna på Svenska skolan i Berlin, ansåg att uppsägningarna var ett sätt att göra sig av med obekväm personal. Det blev livliga diskussioner som bland annat ventilerades på de sociala medierna där Lena Brolin blev hårt angripen. Jag blev överrumplad av de starka reaktionerna, säger Lena Brolin. Det som var värst var det som skrevs anonymt, Idag, när vi har tillgång till sociala medier, är det så enkelt att uttrycka saker som du aldrig skulle säga om du stod öga mot öga med en annan människa. Den som är anonym behöver överhuvudtaget inte ta ansvar för det han eller hon säger. Men jag har fått ett bra stöd av KyrkA. Vår kretsordförande finns ju i Berlin, jag har också fått stöd från kansliet och från Svenska kyrkans pressjour. De har varit ett professionellt bollplank och gav mig rådet att inte föra en debatt på öppna nätforum. Lena Brolin har varit i Sverige under sommaren men ser fram emot att åka ner till Berlin och som hon säger göra klart. Fyra av lärarna är i återanställda inför höstterminen. Jag vill se till att skolan blir stabil igen och lärarna får bra avtal och goda förutsättningar för att arbeta. Midsommarfirande i Svenska kyrkan i Berlin. Varje år kommer grupper till Svenska Victoriaförsamlingen. Foto Victoriaförsamlingen Svenska Victoriaförsamlingen har sedan 1903 varit en aktiv organisation för svenskar i Berlin. Församlingen ser sig som en öppen folkkyrka dit alla är välkomna och har idag 600 medlemmar. Församlingen har förutom det religiösa och kyrkliga arbetet också känt sig ansvarig för att värna, vårda och erbjuda svenskt språk, svenska traditioner och svensk kultur. Till Svenska kyrkan i Berlin är också Svenska skolan i Berlin knuten. Församlingen har 12 deltidsanställda och två utsända från SKUT.. Svenska skolan har totalt 10 deltidsanställdda. FAU har fört ärendet vidare Den syndikalistiska fackföreningen FAU har fört ärendet vidare, om lärarna som sades upp vid Svenska skolan i Berlin, till den tyska arbetsdomstolen. Ja, det stämmer att FAU fört ärendet vidare för de två pedagoger som tillhör det fackförbundet. Nu ligger ärendena hos arbetsdomstolen och kommer att behandlas under hösten, säger Lena Brolin. KYRKFACK 4/14 9

10 LEDARSKAP Konflikter är en del av livet såväl som arbetslivet och vi ska inte vara rädda för dem, menar Alexis Wicklin som arbetar som konsult inom Ledarinstitutet. Alla konflikter rymmer något konstruktivt och kan leda till utveckling, säger han. Var inte rädd för konflikter - Konflikter på arbetsplatsen är alltid symtom på något annat än vad de först verkar handla om. Det kan vara olika uppfattningar om vad vi ska ägna oss åt, vad uppdraget handlar om, eller otrygghet och osäkerhet inför en stor förändring. Är vi dessutom dåliga på att kommunicera, och inte tydliggör vad vi tänker och tycker förstärks konflikten. När jag hade ett uppdrag inom Carlsberg och ställde frågan Vad händer om Carlsberg tappar i försäljning på den svenska marknaden till VD:n, marknadschefen, lastbils- Alexis Wicklin är konsult inom Ledarinstitutet och tar uppdrag inom ledarskap, kommunikation och organisationsutveckling. 10 KYRKFACK 4/14 chauffören och receptionisten fick jag ett och samma svar av alla; Då får några gå. För att Carlsberg har ett sammanhang som är enkelt att kommunicera. Det är ett företag som ska gå med vinst. Men om jag ställer frågan Vad händer om vi inte får fler gudstjänstdeltagare nästa år till kyrkoherden, prästen, diakonen och vaktmästaren får jag lika många svar som antalet personer jag frågat. En medlemsorganisation är mycket mer komplex och är man inte överens om sammanhanget och varför man gör någonting, uppstår konflikter mycket lättare. Vad är vanligaste orsaken till konflikter på arbetsplatsen? Olika uppfattningar om uppgiften och vad vi ska ägna oss åt. Eller att två personer inte gillar varandra och inte kan samarbeta av det skälet. Det är ytterst chefens ansvar att se och ta i konflikter innan de går för långt och inte vara rädd för att lägga sig i. Det är lätt att skjuta upp det som är obehagligt - men risken för att konflikten låser sig ökar om du väntar. Konflikter och utveckling Många av oss är rädda för konflikter och tycker det är obehagligt med en dålig stämning. Men Alexis Wicklin menar att konflikter och utveckling hänger ihop. Samtliga förändringar är nästan allltid resultatet av någon form av konflikt. Så delar han en historia från levande livet. När han var i 25-årsåldern ILLUSTRATION ANNA GUNNESTRÖM så kom han och hans flickvän från olika kommunikationskulturer, så söndagsmiddagarna skilde sig markant beroende på vilken familj de åt middag hos. Hemma hos mig diskuterade vi livligt och alla tilläts bli arga. Ibland gick någon ut, smällde i dörren, men kom tillbaka efter två minuter. Samtalet fortsatte, och den som gått ut var välkommen tillbaka. Hos min flickvän var det hennes pappa som fördelade ordet och stämningen var artig och trevlig. Men det blev aldrig någon friktion - och däri låg också en svårighet, säger Alexis Wicklin. En stämning som blir för trevlig på en arbetsplats kan också innebära att vi inte är tydliga mot varandra. Men vågar vi vara det och ta den friktion som uppstår kan det i förlängningen bidra till färre konflikter.

11 LEDARSKAP I en arbetssituation kan ordergivning mycket väl fungera i en viss situation om ledaren bedömer att en uppgift måste utföras och det inte är lämpligt att ha en dialog om hur uppgiften ska utföras just då. I längden fungerar inte detta sätt som ledarstil. Så snart situationen lugnat ner sig bör en ledare som använt denna metod samla de berörda till ett möte för att motivera sitt beslut, utvärdera och följa upp konflikten. Kompromiss En kompromiss bygger på att båda parter är beredda att ge och ta. Denna konfliktlösningsmetod kan liknas vid en förhandling och förutsätter att båda parter avstår något för att få något. Om den ena parten är mer villig att få till stånd en lösning tenderar detta att bli till fördel för motparten. Om endera parten upplever att den i en kompromisslösning fick ut mindre än den anda tenderar eventuella framtida konflikter mellan dessa parter att bli mer problematiska. Denna stil är för många den naturliga lösningen på en intressekonflikt. Ibland kan den också utgöra den enda möjliga lösningen på en infekterad konflikt då den har förmågan att på något sätt låta båda parter få behålla ansiktet. Fem konfliktstilar Undvikande Om du inte vill, vågar eller kan ta itu med en konflikt innebär det att konflikten inte blir hanterad utan bara uppskjuten. Risken finns att konflikten växer till sig. Som chef bör du inte annat än tillfälligt använda denna metod. Detta sätt kan ha sina fördelar om du i ett viss läge inte är förberedd, inte har tillräckligt med faktaunderlag eller helt enkelt inte har tid att ta en diskussion. Om undvikande är den enda metod en individ har tillgång till kommer detta att bli till nackdel för henne eller honom. Anpassning Anpassning innebär att resultatet får stå tillbaka för relationen. Detta innebär att de egna behoven och intressena får stryka på foten för att behålla en god relation. Denna metod kan ibland motiveras av resignation eller uppgivenhet. I vissa fal är denna stil dock ett mycket adekvat sätt att hantera en situation. Att tillämpa anpassning kan även bevisa att personen har styrkan att stå tillbaka för att någon annan ska tillgodose sina intressen. Men det är inte ett långsiktigt hållbart förhållningssätt i en relation pågrund av att missnöje eller otillfredsställelse förr eller senare påverkar relationen negativt. Konkurrens Denna metod kallas även det attackerande sättet eller ordergivning. Ett attackerande sätt är kopplat till att prioritera resultatet på relationens bekostnad. Samverkan Denna anses vara den högsta formen av konfliktlösning och siktar egentligen på en vinna-vinna-situation. Den värderar både relationen och sakfrågan högt men är tidskrävande och förutsätter också en vilja från båda parter som inte alltid finns. Utöver tid så kräver denna metod en förmåga att lyssna och ett genuint intresse att vilja det bästa för motparten. Om parterna är beredda att engagera sig tillräckligt mycket och tillräckligt länge leder denna metod ofta till tillfredställande och varaktiga lösningar. Att samverka innebär att sträva efter att vara lyhörd för den andras behov och önskemål samtidigt som parterna är beredda att uttrycka sina egna behov. I en konflikt kan mer och mer känslor involveras vilket i sin tur försvårar en konfliktlösning. TEXT VIBEKE HAMMARSTRÖM Du kan läsa mer om de olika konfliktstilarna på Texterna på sid 11 är ett utdrag därifrån. KYRKFACK 4/14 11

12 LEDARSKAP Martina Åkeson Wollbo leder Norra Gotlands pastorat. Sju församlingar bildade ett pastorat vid årsskiftet och åtta månader senare konstaterar hon att vikariekostnaderna har minskat och att arbetet bedrivs effektivare. Du måste ha mycket tålamod MARTINA ÅKESON WOLLBO REAGERADE med både glädje och en viss bävan när hon fick förtroendet att bli kyrkoherde för Norra Gotlands pastorat. Jag tycker att det är roligt att leda, att vara med och visa vägen och försöka sätta ner Guds rike på jorden. Bävan kom sig av att jag vill så mycket och helst att det ska bli bra! Jag fick pröva beslutet i bön och ta en vända med familjen, ska jag eller ska jag inte, innan jag bestämde mig. Hon har varit präst i snart 25 år och kommer från Visby. Martina Åkeson Wollbo växte upp på Gotland och pluggade teologi i Uppsala, men hela tiden med intentionen att komma hem till ön. Efter en avslutad kyrkoherdeutbildning kände hon sig mogen att anta en ny utmaning i livet. Hon har också arbetet fackligt inom KyrkA i över tio år och har stor nytta av att hon kan en del om arrbetsrätt och arbetsmiljö. Jag gick från att vara komminister till att bli kyrkoherde, men jag har vikarierat som kyrkoherde i omgångar och kan Gotland. Vi har 25 kyrkor i pastoratet Fakta om Norra Gotlands pastorat Anställda 35 Kyrkor 25 Kyrkogårdar 25 Invånare ca Medlemmar ca KYRKFACK 4/14 och här fungerar det inte att sammanlysa. Kärleken till den lokala kyrkan är stark och det är inte samma sak att åka fem km till grannkyrkan som att gå i den egna, understryker Martina Åkesson Wollbo när vi pratas vid en måndagseftermiddag i augusti. Hon har just kommit tillbaka efter semestern och säger att jag lyckades hålla jobbet ifrån mig. Min mentor gav mig rådet att ta långledigt och jag har fullt förtroende för min vice pastor. Jag träffar min mentor regelbundet och han är med på möten ibland. Han har en strategisk blick som sällan ser fel och är ett väldigt bra stöd. Minskat kostnader Martina Åkeson Wollbo tillträdde som kyrkoherde den 1 september förra året och de första månaderna var det som att simma torrsim. Tillsammans med kyrkorådet var hon med och rekryterade tre nya präster och planerade byggnationen för den nya pastorsexpeditionen. Den ligger i Lärbro, mitt på norra Gotland och fungerar som själva navet. I stället för sex pastorsexpeditioner, har vi nu istället en. Vi har stängt flera fasta telefonabonnemang och har en duktig fastighetschef som har förhandlat fram förmånligare elpriser. Vi har också gemensamma försäkringar och har minskat vikariekostnaderna. Så de ekonomiska och administrativa målen som var motiven för sammanslagningen, har redan infriats, säger Martina Åkeson Wollbo. Teambildning Den administrativa, ekonomiska och pastorala ledningen samlas nu i ett pastorat. Martina Åkeson Wollbo har arbetat med teambildning för att personalen ska lära känna varandra och knöt på ett tidigt stadium en ledningsgrupp till sig med expeditionschefen, en representant från musikerna, chefen för vaktmästarna och till hösten en ansvarig för barn- och ungdomsarbetet. Vi träffas regelbundet och under våren har vi också haft personalmöten varannan vecka. Det har varit nödvändigt för att lära känna varandra och vi börjar alltid med en morgonmässa. Den kritik som har uttryckts har framförallt handlat om bristande information, att människor inte upplevt att de har fått information i tid. Hur blev det nu med detta? Det har varit så mycket nytt för alla att ta in. Det är en heltid i sig att arbeta med förändringar. Det tar tid att lära känna nya arbetskamrater, lokaler och strukturer. Helst hade jag velat frysa all verksamhet under det första halvåret för att ge förändringen tid att hitta sin nya form. Men tyvärr fungerar det inte praktiskt. Det i sig har varit frustrerande för många och kommer fortsätta att vara det en tid. Enligt alla förändringskonsulter tar det cirka två år att få en stor omorganisation att rulla.

13 LEDARSKAP Jag vill leda inklusivt och vara en kombination av herde och vallhund, säger kyrkoherde Martina Åkeson Wollbo. Ledartips * Försöka vara närvarande * Lyssna aktivt till andra människor * Du behöver både titta framåt, ta ut riktningen, men också se till att människor följer med * Ha roligt tillsammans. Jag tror att en personal som har roligt tillsammans blir en bra perso nal. Tydliga, närvarande och diakonala Pastoratet genomsyras av tre ledord; att de ska vara tydliga, närvarande och diakonala. Tydligheten märks bland annat i profilkläder. Alla vaktmästare bär arbetskläder med Svenska kyrkans logo så det blir enkelt att se här jobbar kyrkans personal. Präster och diakoner bär också krage i tjänsten av samma anledning. Närvaron kännetecknas av att personalen är närvarande vid större evenemang i församlingen; de finns med vid valborgsbrasan, midsommarstången och när det är Slite marknad. Vi har många ensamma församlingsbor, ett ökat antal missbrukare och svåra familjesituationer. Så vi kan inte få nog med grönskjortor. Det diakonala behovet är nästintill oändligt! Vilka har varit de största rädslorna? Människor vill göra rätt och vill att det ska bli bra. Sammanslagningen har inneburit att vi hjälper till över församlingsgränserna när det behövs, så ibland tjänstgör du i en kyrka där du inte är hemma och vet var utrustning med mera finns, Så det finns en rädsla för att inte räcka till. Personligen tycker jag det svåra är att inte kunna vara överallt. Vi har sju församlingar och 25 kyrkor, så ibland får jag kommentarer som det var ju roligt att du kom hit en dag. Men jag väljer att tolka det som de skulle vilja se mer av mig. Likaså finns det en önskan att jag ska vara på församlingsexpeditionen varje dag, så att personalen kan nå mig. Jag är där två dagar i veckan och minst en dag i veckan är jag ute i församlingarna, vilket är nödvändigt för arbetet, säger Martina Åkeson Wollbo. Hur är det att leda i förändring? Du måste ha mycket tålamod och inte glömma att förändring är jobbigt och tar tid. Du behöver berömma och bekräfta personalen för att bygga trygghet. Och så behöver vi påminna varandra, vara förlåtande, tillåtande och hjälpsamma. För det blir mycket fel i början, innan de nya rutinerna sitter. KYRKFACK 4/14 13

14 Kyrkoherde fi KYRKA I AD KyrkA drev mål i AD: Arbetsgivaren kan inte godtyckligt kvitta mot en arbetstagares lön och rätt till ersättning. Det har arbetsdomstolen nu slagit fast i en dom som meddelades i slutet av juli och som KyrkA har drivit. Arbetsgivaren får betala tillbaka kronor och dessutom ett skadestånd på kronor. Bestämmelser om en arbetsgivares möjlighet att kvitta mot arbetstagarens intjänade lön och ersättning finns i lagen om arbetsgivarens kvittningsrätt, den så kallade kvittningslagen. En sådan kvittning är endast tillåten under vissa begränsade förhållanden, säger Robert Svec, förbundsjurist, när vi pratas vid några dagar efter domstolens utlåtande i slutet av juli. En arbetstagare är i underläge i förhållande till arbetsgivaren. Det är arbetsgivaren som sitter på arbetstagarens intjänade pengar. Det är en sårbar situation och det finns vissa regler som är nödvändiga att följa. Utan dem skulle arbetstagaren hamna i en utpressningssituation. Foto Izabela Knochenhauer Hela det här förfarandet har haft ett starkt drag av godtycke. Arbetsgivaren saknar kunskaper om vad som gäller på det här området. Blev ifrågasatt av arbetsgivaren Det var sommaren 2012, som Robert Svec blev kontaktad av kyrkoherde Richard Berggren, Hamrånge församling, i samband med att arbetsgivaren hade gjort godtyckliga avdrag på hans lön. De motiverade avdragen med att Rickard Berggren i början av 2000-talet blev del i en informell grupp av personer med arbetsledande uppgifter inom kyrkan. Kyrkoherden deltog i möten inom gruppen cirka tio gånger per år 14 KYRKFACK 4/14

15 KYRKA I AD ck upprättelse i Arbetsdomstolen under tio års tid tills de upphörde Under samma period som gruppen slutade att träffas ifrågasatte arbetsgivaren om gruppen överhuvudtaget funnits och några träffar alls ägt rum. Arbetsgivaren menade att mötena varit påhittade av kyrkoherden och att han istället varit olovligt frånvarande när han sagt sig delta i mötena. Församlingen gjorde därför under sommaren 2012 ett retroaktivt avdrag på kyrkoherdens rätt till lön och bilersättning med drygt kronor, varav drygt 3000 kronor utgjorde bilersättning. Enligt arbetsgivaren hade kyrkoherden gått med på att avdraget fick göras. I varje fall ansåg församlingen att arbetsgivaren hade rätt att kvitta eftersom kyrkoherden varit olovligt frånvarande från arbetet, säger Robert Svec. Ett begränsat medgivande Men kyrkoherden var av en helt annan uppfattning. Han hade endast lämnat ett begränsat medgivande till kvittning och församlingen hade inte kvittat enligt deras överenskommelse. Dessutom hävdade kyrkoherden att den aktuella gruppen av arbetsledare i allra högsta grad hade existerat och han, efter godkännande av arbetsgivaren, deltagit i mötena. Hela det här förfarandet har haft ett starkt drag av godtycke. Arbetsgivaren saknar kunskaper om vad som gäller på det här området. Vi erbjöd arbetsgivaren förlikning vid ett flertal tillfällen, och var inte oresonliga, men arbetsgivaren tackade nej. Jag är glad över att kyrkoherden nu har fått upprättelse. Arbetsdomstolen har nu funnit att det inte träffast något avtal mellan församlingen och kyrkoherden om att arbetsgivaren haft rätt till återbetalning av lön och bilersättning. Domstolen anser heller inte att kyrkoherden varit olovligt frånvarande från sitt arbete, säger Robert Svec. Brutit mot kvittningslagen Därmed har församlingen saknat rätt att kvitta sin påstådda fordran mot kyrkoherdens rätt till lön och bilersättning. Församlingen har därför brutit mot kvittningslagen och är skyldig att betala tillbaka kronor. Dessutom ska församlingen betala ett skadestånd till kyrkoherden med kronor för den kränkning som brottet inneburit. Däremot anser inte domstolen, trots att församlingen felaktigt hållit inne och kvittat drygt 3000 kr avseende bilersättning, att detta utgör ett brott mot bilavtalet som också ska föranleda skadeståndsskyldighet till arbetsgivaren. Anledningen till detta var enligt domstolen att församlingens agerande inte berodde på felaktig tillämpning av kollektivavtalet Domstolen har nu slagit fast att en arbetsgivare ska vara försiktig med hur man kvittar och följa de regler som finns. Hade domen fått en annan utgång hade det varit oroväckande. Det är bra att denna dom kom nu, på senare tid har jag träffat på liknande situationer där arbetsgivaren helt godtyckligt har gått in och gjort avdrag på lönen. Det är en märklig ordning om en arbetsgivare utan vidare, mot bakgrund av sin egen uppfattning, kan göra avdrag på en arbetstagares lön. Jag hoppas att arbetsgivarorganisationen informerar ordentligt om detta när dessa frågor kommer upp och tar intryck av vad Arbetsdomstolen säger i denna dom, säger Robert Svec. Läs också intervjun med Rickard Bergren på nästa sida! Ogiltigförklarande av avskedande och brott mot MBL KyrkA driver även två andra mål i Arbetsdomstolen. Det ena målet gäller avskedandet av kyrkoherden Joakim Selin i Veddige-Kungsäters församling, Göteborgs stift, den 27 juni 2012 (se Kyrkfack 4/12) där dom väntas den 10 september. Joakim Selin. Församlingen grundar sitt avskedande på att de bland annat anser att han lämnat felaktiga uppgifter om bisysslor och talade i telefon under arbetstid i samband med bisysslorna. Församlingen har också fått kritik från domkapitlet för deras sätt att hantera tystnadsplikten när de begärde in specifikationer över kyrkoherdens telefonsamtal. KyrkA yrkar ogiltigförklarande av avskedandet samt att församlingen har en skyldighet att utge lön samt skadestånd för brott mot LAS, kvittningslagen, semesterlagen och bilersättningsavtalet. Det andra målet avser brott mot arbetsgivarens förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen i samband med anställning av kyrkoherde i Leksands församlingars pastorat. Dom väntas under hösten KYRKFACK 4/14 15

16 KYRKA I AD Jag har fått ett fantastiskt stöd från KyrkA Jag är väldigt glad över att Arbetsdomstolen nu klargjort att jag hade rätt. Det blev en upprättelse liksom att jag nu har fått tillbaka mina pengar, säger Rickard Berggren. Han låter lättad när vi pratas vid på telefon. Även om han har gått vidare med sitt arbetsliv innebär detta att han nu får ett värdigt avslut på en process som pågått i dryga två år. För två år sedan anmälde församlingen Rickard Berggren till domkapitlet, men domkapitlet gav Rickard Berggren upprättelse även i det här fallet och han var aldrig i närheten av att förlora sitt prästämbete. Flera personer har ställt frågan vad det var som hände egentligen, varför den här konflikten uppkom. Mitt svar är att jag vet inte. Under flera år hade jag en besvärlig situation med kyrkorådet. Min bedömning är att kyrkorådet letade efter fel. Rickard Berggren hade varit kyrkoherde i Hamrånge församling i tretton år när konflikten med kyrkorådet uppstod och de ifrågasatte om den informella ledningsgruppen överhuvudtaget hade existerat. Under våren 2012 fick han ett brev där det stod att han hade fått sparken och kontaktade då KyrkA. Jag pratade med förbundsjurist Robert Svec som rekommenderade mig att inte gå till jobbet, eftersom jag uttryckligen hade fått sparken. Men allt det här hände i mars innan påsk och jag kände ansvaret inför församlingsborna, jag kunde inte lämna dem. I maj 2012 lämnade jag in min uppsägning och har gått vidare med mitt arbetsliv. Jag fick ganska omgående en ny tjänst som industripräst i Sandviken som är både utmanande och rolig! Men jag fick aldrig en chans att avskedspredika och ta avsked av församlingsborna. Det känns tråkigt. Flera personer har ställt frågan vad det var som hände egentligen, varför den här konflikten uppkom. Mitt svar är att jag vet inte. Vilket stöd har du fått av KyrkA? Jag har fått ett fantastiskt stöd både från de lokalt fackligt engagerade och av dem inne på kansliet. De har personligen brytt sig om hur jag mår och tagit mina strider. Det stödet hade jag aldrig fått om jag inte varit med i facket! Som läsare av Kyrkfack får du detta speciella läsarerbjudande. Uppge reskoden KYRKFACK vid beställning så får du automatiskt rabattpriset. Vackra Karlskrona 3 dagar på 4-stjärnigt hotell i Blekinge Pris per person i dubbelrum 1.149:- Pris utan reskod 1.299:- Rickard Berggren arbetar idag som industripräst i Sandviken. First Hotel Ja HHHH Den anrika örlogsstaden Karlskrona är en av kustens vackraste platser: Staden breder ut sig över 30 öar och holmar i Blekinge skärgård och 1998 kom staden med på UNESCOs världsarvslista tack vare sin enastående historia och arkitektur. Det fantastiska läget, kungamaktens praktresidens och de välbevarade trähusen från stadens glansperiod under 1700-talet gör Karlskrona till en perfekt weekenddestination, speciellt om man frestas av historisk atmosfär, skärgårdsidyll och upplevelser i ett av Sveriges naturskönaste landskap. Vistelsen inkluderar endast slutstädning. Beställning: eller tel Öppet vardagar kl Barnrabatt vid 2 betalande vuxna. Avbeställningsskydd kan köpas till.expeditionsavgift på 89:- tillkommer. 2 övernattningar 2 x frukostbuffé 2 x eftermiddagskaffe 1 x 2-rätters middag på Restaurant Castello Fri Wi-Fi Barnrabatt 1 barn 0-5 år gratis. 1 barn 6-14 år ½ priset. Extranatt med frukostbuffé: 449:- Ring & hör! Ankomst: Fredagar t.o.m. 19/ och i perioderna 9/1-30/1, 27/2-8/5, samt 29/5-12/ Valfri i perioden 28/6-15/ Reskoden: Kyrkfack Teknisk arrangör: 16 KYRKFACK 4/14 Foto Magnus Aronson

17 FRÅGA JURISTEN Foto Izabela Knochenhauer Skriv till Fråga juristen med dina frågor kring avtal och arbetsrätt så svarar KyrkAs förbundsjurist Robert Svec, i mån av utrymme, på dina frågor. Mailadressen är Ska arbetsgivaren tillhandahålla hjälpmedel? Jag har en åldersrelaterad hörselnedsättning på ena örat. I mitt privatliv klarar jag mig med den hörapparat som jag har men i arbetet utgör nedsättningen vissa svårigheter. Kan jag begära att arbetsgivaren ska tillhandahålla mig en mer kvalificerad hörapparat? Präst still going strong Det är möjligt att få bidrag till så kallade arbetshjälpmedel vid funktionsnedsättning, exempelvis hörselnedsättning. Som anställd finns det emellertid en uppdelning av ansvaret för sådana hjälpmedel mellan hälsooch sjukvården, Försäkringskassan och din arbetsgivare. Inom hälso- och sjukvården föreligger ett ansvar för de hjälpmedel som behövs i den dagliga livsföringen. Om ett hjälpmedel behövs även utanför arbetsplatsen ligger detta alltså inom hälso- och sjukvårdens ansvar. Försäkringskassan å sin sida kan bevilja bidrag till individanpassade arbetshjälpmedel som ett led i rehabilitering vid sjukdom eller för att du ska kunna fortsätta att arbeta trots en funktionsnedsättning. Detta förutsätter emellertid att arbetshjälpmedlet bedöms ligga utanför arbetsgivarens ansvar för en god arbetsmiljö enligt arbetsmiljölagen. Det grundläggande ansvaret för arbetsmiljön ligger hos arbetsgivaren. Försäkringskassan får inte bevilja bidrag till arbetshjälpmedel som normalt behövs i verksamheten eller som krävs för att arbetsmiljön ska vara tillfredsställande. Arbetsgivaren ska ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta andra lämpliga åtgärder. Ansvaret innefattar även att inom rimliga gränser skaffa hjälpmedel. Om ett hjälpmedel är vanligt förekommande inom branschen och därför kan ses som normal utrustning är det arbetsgivarens ansvar att skaffa det till den anställde. Om din hörapparat i och för sig fungerar för din dagliga livsföring men är otillräcklig när det gäller att utföra dina arbetsuppgifter, är det inte en fråga för hälso- och sjukvården. I stället har Försäkringskassan att bidra till hörseltekniska hjälpmedel som kan komplettera din hörapparat. Ditt behov får dock inte bero på något i arbetsmiljön som din arbetsgivare ska ansvara för. Det finns flera domar där förvaltningsdomstol upphävt Försäkringskassans avslagsbeslut för att i stället ålägga kassan att bidra till arbetstagares hjälpmedel i form av hörapparat. Situationen har då varit den att hörapparaten ansetts nödvändig i arbetet för att uppfatta information, samtal och diskussioner samt att apparaten inte varit en sådan åtgärd som krävts för att arbetsmiljön i sig skulle vara tillfredsställande. Som jag har uppfattat din situation är det således inte arbetsgivaren utan i första hand Försäkringskassan du ska vända dig till för att ansöka om bidrag till hörapparat. Bidraget kan uppgå till kr och kan betalas ut till och med månaden innan du fyller 67 år. Kan jag vara tjänstledig för att pröva annan tjänst? I flera månader har jag varit sjukskriven från min tjänst som diakon och jag känner att det inte går att återvända till församlingen. Uppgifterna är alldeles för krävande och skulle innebära ett hot mot min hälsa. Kan jag vara tjänstledig för att arbeta i annan församling och se om det fungerar bättre där? Medlem, Lunds stift Om du har nedsatt arbetsförmåga i förhållande till ditt vanliga arbete, eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjudit, har du rätt till ledighet från din anställning för att prova arbete hos annan arbetsgivare. Omfattningen av ledigheten ska motsvara omfattningen på den anställning som du prövar. Det innebär att rätten till ledighet kan gälla såväl hel ledighet som förkortad arbetstid och avse både tillsvidareanställning och tidsbegränsad anställning hos den nye arbetsgivaren. Du måste dock ha varit sjuk i minst 90 dagar för att få prova arbete hos annan arbetsgivare. För rätt till ledighet fordras även att avtal om annan anställning har träffats senast sjukdag 180. Du har sedan rätt att vara ledig under så lång tid att sjukdomen och ledighetstiden maximalt uppgår till ett år. Om du följaktligen är ledig första möjliga dagen (dag 91 i sjukperioden), kan ledigheten pågå i nio månader. Om du är ledig från med sista möjliga dagen (dag 180 i sjukperioden), kan du vara ledig i maximalt sex månader. Vid beräkning av hur lång tid du har varit sjukfrånvarande, dvs vid tillämpning av 90- och 180-dagsreglerna, ska dagar i olika sjukperioder läggas samman om du har förvärvsarbetat under en period om mindre än 90 dagar mellan sjukperioderna eller inte har förvärvsarbetat alls mellan sjukperioderna. KYRKFACK 4/14 17 KYRKFACK 2/14 17

18 FACKLIG INFORMATION Nu finns gemensamma tillämpningsanvisningar för prästers arbetstidsmodell och FAT som KyrkA och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation tagit fram. Tidigare har tolkningen av reglerna varierat mellan olika arbetsgivare. Nu hoppas parterna att det ska bli lättare att följa reglerna på ett likartat sätt. ILLUSTRATIONER ANNA GUNNESTRÖM Så tolkar du reglerna för de 15 fridagarna Tidigare har tolkningen av reglerna varierat mellan olika arbetsgivare. Det här hoppas vi ska äntligen sätta stopp för olikheterna i tillämpningen, säger Vibeke Hammarström, t.f. kanslichef på KyrkA. Det är hon och Bror Holm från KyrkA samt Bo Engervall och Ylva Wåhlin från Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation som arbetat fram tillämpningsanvisningarna. Präster samt diakoner och pedagoger som arbetar enligt avtal om församlingsarbetstid har utöver två lediga dagar per vecka (veckofridagar) också 15 fridagar, som kompensation för arbete på lätthelgdagar. Lätthelgdagar är helgdagar som infaller på måndag till lördag samt de stora helgaftnarna påsk-, pingst-, midsommar-, juloch nyårsafton. Dessa dagar är 15 per år i genomsnitt, räknat över en period på 28 år. Om det är färre än 15 lätthelgdagar per år har prästen ändå rätt till 15 fridagar. Är det fler lätthelgdagar har prästen dock endast 15 fridagar det året. Den präst som utöver sina två lediga dagar i veckan också i övrigt är ledig en eller flera dagar, förbrukar i samma omfattning sina fridagar. Det sker alltså en avräkning från de 15 fridagarna. Detta gäller oavsett om dagarna tas ut i samband med lätthelg eller under en vecka utan lätthelg. För den präst som är ledig av något annat särskilt skäl, som sjukdom, vård av sjukt barn, kompensationsledighet på grund av övertid eller annat, ska någon avräkning från antalet fridagar inte ske. Nedan och på nästa sida följer några exempel på vad som gäller vid sjukdom, föräldraledighet, arbete del av år och deltid. Du hittar tolkningsreglerna på Deltidsarbete När arbetstagaren arbetar deltid fem dagar i veckan men färre timmar, än vid en heltid, per dag har arbetstagaren fortfarande rätt till 15 fridagar. Men dagarna har då det schemamässiga värde som procentsatsen för arbetstiden har enligt följande formel: Z % x 8 t/dag=antal timmar som respektive fridag är värd schemamässigt. (Z=den tjänstgöringsgrad som arbetstagaren har) Ett exempel Diakonen Anders arbetar halvtid fem dagar i veckan. Han har då rätt till 15 fridagar. Varje fridag är då värd 50 % x 8 t/dag=4 timmar/fridag. Det gäller så länge Anders arbetar halvtid. 18 KYRKFACK 4/14

19 FACKLIG INFORMATION Fridagar vid sjukdom, under sjuklöneperiod 1-14 Här kan två situationer förekomma. Om arbetsgivaren har lagt ut de 15 fridagarna för året hanteras de under sjuklöneperioden som vanliga fridagar. Under dessa dagar får då arbetstagaren lön. Om arbetsgivaren inte har lagt ut de 15 fridagarna för året ska en fridag läggas ut under sjuklöneperioden, dag 1-14, om inte något annat överenskommes med arbetstagaren. För fridagen görs inget sjukavdrag utan arbetstagaren får då lön. Ett exempel Diakonen Lena insjuknar i influensa den 15 april och är sjukskriven i två veckor. Om Lenas kyrkoherde lagt ut de 15 fridagarna, jämt fördelat över året eller enligt Lenas önskemål, förbrukas de inplanerade fridagarna. Om Lenas kyrkoherde inte har lagt ut hennes fridagar ska en fridag läggas ut under de 14 dagar som utgör hennes sjuklöneperiod. I båda dessa fall hanteras fridagen som en arbetsfri dag, det görs inget sjukavdrag utan Lena får lön för denna dag. Föräldraledighet Om du tar ut föräldraledighet som förkortad arbetstid gäller följande: När arbetstagaren utnyttjat sin föräldraledighet gäller samma regelverk som vid deltid. Den föräldralediga har rätt till 15 fridagar men dessa omfattar då det motsvarande antal arbetstimmar per fridag som arbetstagaren skulle ha arbetat. Ett exempel Diakonen Lars arbetar heltid och har varit pappaledig 1 juli till 30 september. Därefter arbetar han 80 procent och tar ut 20 procent föräldraledighet från 1 oktober till 31 december. Om arbetsgivaren har planerat in Lars 15 fridagar förbrukas de under de dagar som är inplanerade. Alternativt kan han ha dessa dagar innestående om han och arbetsgivaren kommer överens om det. Om Lars arbetsgivare inte har planerat in hans fridagar förbrukas en fridag per kalendermånad som han är helt föräldraledig. Arbete del av år Om en arbetstagare arbetar endast en del av året har han eller hon rätt till ett mindre antal fridagar. De räknas ut enligt följande formel: Antal arbetade månader x 15 fridagar= antal fridagar arbets- 12 månader tagaren har rätt till Ett exempel Sofia arbetar heltid som församlingspedagog. Hon är nyanställd som församlingspedagog sedan 1 april innevarande år. Sofias fridagar beräknas enligt följande regel: Antal arbetade månader x 15 fridagar= individuellt antal 12 månader fridagar Sofia har rätt till 11,25 fridagar som avrundas till 12 dagar. KYRKFACK 4/14 19

20 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Posttidning B Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen till baksidan. Kyrkans Akademikerförbund, Box 30078, Stockholm Vi ska se trevliga ut men inte för trevliga och vara duktiga på det vi gör. Vi förväntas vara både diakonala och prästerliga, vårdande och goda praktikanter. För en manlig kyrkoherde räcker det med att göra det prästerliga uppgifterna och leda arbetet. Vivianne Wetterling, Göteborgs stift Kyrkoherde & kvinna - 25 kvinnor om ledarskap Du bemöts annorlunda som kyrkoherde om du är kvinna jämfört med om du är man, och du har andra förväntningar på dig. Det framgår av de tjugofem intervjuer som gjorts med kvinnliga kyrkoherdar från hela landet, och som samlats i den här boken. Jämställdheten inom Svenska kyrkan har tagit stora kliv framåt de senaste decennierna, men det finns både dolda och uttalade tankemönster kvar som måste lyftas fram i ljuset. Förhoppningen är att Kyrkoherde och kvinna ska bidra till att sätta fokus på den strukturella genderproblematik som fortfarande försvårar för kvinnor i chefspositioner. Om Svenska kyrkan ska kunna utvecklas är det nödvändigt att dessa frågor tar plats på dagordningen på arbetsplatser och i kyrkoråd. Kyrkoherde och kvinna är ett samarbete mellan KyrkA och Argument förlag. TA DEL AV ETT VIKTIGT JÄMSTÄLLDHETSDOKUMENT! Du beställer boken via Kyrkans Akademikerförbund eller hos Argument förlag

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Årsberättelse för Göteborgs stiftskrets av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND för verksamhetsåret 1 januari 31 december 2014.

Årsberättelse för Göteborgs stiftskrets av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND för verksamhetsåret 1 januari 31 december 2014. Årsberättelse 2014 Kyrkans Akademikerförbund (KyrkA) är ett Sacoförbund som ägnar all sin verksamhet åt Svenska Kyrkan och dess akademiker. Årsberättelse för Göteborgs stiftskrets av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Sölvesborgs kommun 294 80 Sölvesborg MOTPARTER 1. AA 2. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Checklista för idrottens arbetsgivare - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Innehåll Arbetsgivaransvar Medlemskap i arbetsgivarorganisation Kollektivavtal

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR

EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR 6 2014 KTR: Stöd vid arbetsbrist och ohälsa TEMA Försäkringar LENA MANGELL: Inre trygghet hänger ihop med självkänsla KYRKA vann nytt mål i AD Försäkringar

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Mall & Guide inför Semesterberäkning

Mall & Guide inför Semesterberäkning Mall & Guide inför Semesterberäkning Semesterlagen gäller för alla anställda Semesterlagen gäller alla arbetstagare, även medlemmar av arbetsgivarens familj. 25 dagars semester Varje anställd har rätt

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

Avtalen klara! Det här betyder det för dig

Avtalen klara! Det här betyder det för dig Avtalen klara! Det här betyder det för dig 1 2 ST, 2007. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafi ska, december 2007. Upplaga: 63 000 ex. Beställ fl er exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52

Läs mer

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Februari 2012 Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Det här materialet har tagits fram för dig som är förtroendevald och som medverkar i en anställningsprocess. Det ska vara ett stöd i din roll,

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Kyrkfack. Meningen med facket. Engagemang bygger TEMA MEDLEM I KYRKA THOMAS JORDAN MARIA HAMMARSTRÖM

Kyrkfack. Meningen med facket. Engagemang bygger TEMA MEDLEM I KYRKA THOMAS JORDAN MARIA HAMMARSTRÖM Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR 3 2015 TEMA MEDLEM I KYRKA THOMAS JORDAN MARIA HAMMARSTRÖM Engagemang bygger Meningen med facket TEMA NR 3/15 MEDLEM I KYRKA VI ARBETAR PÅ KANSLIET

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Avtal mellan Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbund Supplement till folkrörelseavtal 1 oktober 2012 30 september 2013.

Avtal mellan Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbund Supplement till folkrörelseavtal 1 oktober 2012 30 september 2013. Avtal mellan Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbund Supplement till folkrörelseavtal 1 oktober 2012 30 september 2013 Folkets hus och folkparkrörelsens förhandlingsorganisation Avtal 1/10

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 Bakgrund OSA står för Offentligt

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 *Om du är under 30 betalar du endast 100 kr för hela första året Vi är fackförbundet

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Arbetsrätt för anställda

Arbetsrätt för anställda Georg Frick Arbetsrätt för anställda Konsultförlaget 1 Uppsala Publishing House Av Georg Frick har tidigare på Konsultförlaget, Uppsala Publishing House utgivits: Lönesamtal handbok för chefer om individuell

Läs mer

Kort om anställningsskyddet

Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 art.nr 999-1359 lo 06.01

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

kränkande särbehandling

kränkande särbehandling En lathund om hur man hanterar kränkande särbehandling vem som helst kan bli utsatt för kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

INLEDNING PERSONALIDÉ

INLEDNING PERSONALIDÉ INLEDNING Det personalpolitiska programmet anger 4H:s principiella inställning i personalfrågor. Programmet redovisar de värderingar som ska ligga till grund för personalfrågornas behandling. Syftet med

Läs mer

Om enskilda överenskommelser

Om enskilda överenskommelser Fackförbundet ST Förhandlingsenheten 2012-12-14 Om enskilda överenskommelser Viktigt att tänka på om ni ska träffa lokalt kollektivavtal om enskilda överenskommelser Inledning Avsikten är att ge en översiktlig

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Uppdaterat mars 2014

Uppdaterat mars 2014 Kursprogram 2014 Uppdaterat mars 2014 Basutbildningar För styrelseledamot i klubb eller förening FTFs basutbildningar ger dig som är ledamot i föreningens eller klubbens styrelse de kunskaper du behöver

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni 2010 ARBETSRÄTT Sommaren är här och många är på väg till välförtjänt ledighet.

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun Personalpolitiskt program Karlskrona kommun Innehåll Trygg. Framgångsrik. Delaktig. Stolt. 3 Medarbetarskap 4 Ledarskap 5 Kompetens 6 Hållbart arbetsliv 7 Lön 8 Mångfald 9 Stolt och framgångsrik 10 Det

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan.

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan. Vill du bli... diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 mars 2011 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Camilla Morath LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan 103

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för bisyssla

Riktlinjer för bisyssla Riktlinjer för bisyssla antagen av kommunfullmäktige den 31 januari 2008, 7 Riktlinjen beskriver Halmstads kommuns viljeinriktning att förebygga så att det inte uppstår några tveksamheter mellan medarbetare

Läs mer

Bild 1. Semester vad gäller? Syftet med materialet är att klargöra rättigheter gällande semester.

Bild 1. Semester vad gäller? Syftet med materialet är att klargöra rättigheter gällande semester. Bild 1 Semester vad gäller? Syftet med materialet är att klargöra rättigheter gällande semester. Bild 2 SemL och AB säger Måndag den 1juni 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Kommentar:

Läs mer

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Sida 1/8 Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Handlingsplanen för en drogfri arbetsplats kompletterar policyn för en drogfri arbetsplats och omfattar regler, ansvarsfördelning, organisation och rutiner

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR

EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR 3 2014 KyrkAs FÖRBUNDSfullmäktige ROLF, ELISABETH OCH ANGELINA: OM DET GODA medarbetarskapet KARIN KARLSTRÖM OM PSYKOLOGISKA ASPEKTER PÅ LÖNEN: Då

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag KYRKORÅDET 2013-11-18 1 (6) Plats och tid Ledamöter Tjänstgörande ers Ersättare Övriga Åkersberga Kyrkliga Centrum 18 november kl.19.30-20.20 Leif Törnquist, Mia Hinndal Bellander, Lars Starkerud, Marianne

Läs mer

EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR

EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR 1 2015 PARIS I VÅRA HJÄRTAN GUNNAR SJÖBERG: Ett utköp är alltid ett misslyckande PATRICIA TUDOR-SANDAHL: Konflikter tvingar oss ut i det okända Tema

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Det ska löna sig att vara medlem i Handels. Dina medlemsförmåner

Det ska löna sig att vara medlem i Handels. Dina medlemsförmåner Det ska löna sig att vara medlem i Handels Dina medlemsförmåner Dina medlemsförmåner Välkommen som medlem i Handels. För dig och alla som valt att gå med i Handels vill vi göra vårt yttersta för att det

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga. STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.se STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Spännande att ni vill starta lokalavdelning

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Den här presentationen innehåller svaret på frågor som vi ofta får från både medlemmar och er ombud. Tanken är att du här får en lathund med svaren i

Den här presentationen innehåller svaret på frågor som vi ofta får från både medlemmar och er ombud. Tanken är att du här får en lathund med svaren i Den här presentationen innehåller svaret på frågor som vi ofta får från både medlemmar och er ombud. Tanken är att du här får en lathund med svaren i huvuddrag när du får frågor från dina medlemmar på

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer