Kyrkblade. Sommaren En hälsning från

Transkript

1 Kyrkblade Sommaren 2016 En hälsning från

2 Svalöv i juni 2016 Av rika löv är grenen full, och jorden täckt sin svarta mull med sköna gröna kläder. De fagra blommors myckenhet med större prakt och härlighet än Salomos dig gläder. Nu växer säd för skördens tid, och ung och gammal gläds därvid och bör Guds godhet prisa, som vill i överdådigt mått oss människor så mycket gott var dag och stund bevisa. När jag hör trastens klara sång, när lärkan jublar dagen lång högt ovan fält och backar, då kan jag icke tiga still. Min Gud, så länge jag är till för livet jag dig tackar. Ack, är det redan här så skönt på denna jord, så härligt grönt, hur skall det då ej bliva i himmelen, där Gud berett vad ingen här i världen sett och ord ej kan beskriva. Psalmen är så välbekant: I denna ljuva sommartid, fast här beskuren till verserna 2 5. Jag smakar på psalmens strofer, tar sats och samlar sedan dess sekelgamla sentenser till sällskap i bilen. Detta blir bilistens betraktelse på villovägar norrut via Teckomatorp, Torrlösa, Tirup eller Tågarp: Jag noterar Norrvidinges och Norra Skrävlinges nya nyanser i sommarskrud, Källs Nöbbelövs kyrkas kärvänliga kärvhet i byggnationen; Billebergas bekväma belägenhet, Sireköpinges söta siluett. Felestads kyrka förefaller fantastisk för den som finner henne. Tirup och Torrlösa tornar trotsigt upp sig över traktens träd; Svalövs kyrka sneglar snällt på samhället söderut. Bilen brummar. Vägren, vallmo, varsamhet och vanvett, raps och riklighet, fyllda fält och frodig framtid sommaren drar in som ett varsamt och välvilligt vansinne över våra fält, åkrar och skogsdungar. Vansinne? Ja, är det inte vansinnigt av grödan, växterna och blommorna, att slösa så med pollen, frön och frukter? Faller inte det mesta från träd och buskar i onödan, utan att slå rot? Och är det inte ett exempel på ett vanvettigt slöseri med energi, det utsläpp av ljus och värme som solen så här års håller på med i vår del av världen? Nej, det är inte vansinne det är välsignelse. När Guds skapelse bjuder på kalas finns allting njutbart i öveflöd. Över våra urgamla gravhögar på fältens höjder stiger nu samma varma morgonsol som en gång såg dem resas av människan. Genom våra kyrkfönster syns solens nyckfulla strålar leka bland bänkar som har sett tidevarv komma och tidevarv försvinna; hur släkten följer släktens gång. Våren har sedan ett par månader sakta närmat sig blyg till en början, nyckfull och oförutsägbar som nattgammal is och ibland lika skygg som en jagad hind. Är våren verkligen blyg? Det svenska språket har ett vackert ord: morgonrodnad. I den grekiska mytologin har gryningen en egen gudinna Eos som också benämns som rhododactylos, den rosenfingrade. Eos färgar dagens begynnelse röd. Men morgonrodnad? Rodnad? Som om gryningen skämdes, som om solen vore blyg. Är det genant för morgonen att vältra sig över markerna? Varför rodna? Givetvis är ordet en färg- och naturbeskrivning; nattens svarta mörker späds ut och blir blått och blånaden rodnar och blir röd. Morgonrodnad, morgonblygsel. Även Skönheten kan ju skämmas för sin perfektion men så här års har blygseln övervunnits och vi får njuta av Guds gåvor i sommartidens oförblommerade fullhet. Välkommen till ett nytt nummer av Kyrkbladet och välkommen att fira gudstjänst och lovsjunga den som skänker oss all denna sommarens skönhet: Herren Gud allsmäktig. Glad sommar! Erik Edqvist, redaktör P.S. Nu finns vi även på Facebook. Gå in och gilla oss för att se det senaste: Kyrkbladet ges ut av Svalövsbygdens pastorat och delas ut till hushållen 4 gånger per år. Ansvarig utgivare är kyrkoherde Kjell Thorsson: kjell.thorsson@svenskakyrkan.se Tryck: Jåbo Print, Svalöv. Svalövsbygdens pastorat Forslidsgården, Realskolegatan SVALÖV Tel: (vard. 9-12) För övriga kontaktuppgifter, se sista sidan i Kyrkbladet. 2

3 Händer i juni Pilgrimsvandring 11 juni Vandringen startar kl vid Svalövs kyrka. Vi tar pauser där vi intar medhavd fika. Vandringen avslutas ca kl 17 utanför Kågeröds kyrka. Vi går i rad och större delen av vandringen i tystnad. Pauserna är med samtal, där även sång och bön förekommer. Vi går i alla väder så ta oömma skor, det kan vara vått i gräset. Vandringen är ca 13 km lång och ledarna åker buss 230 tillbaka till Svalöv. Meddela gärna om du vill gå med oss eller om du har frågor: Anne Thylén, tel Lena Bengtsson, tel Blåsmusik med andakt och kyrkaffe 14 juni Delar av Landskrona stadsblåsare kommer till Felestad tisdagen den 14 juni kl och bjuder på musik. Felestads syförening bjuder på kyrkkaffe. Sommarkyrka 2016 Kontraktets sommarkyrka besöker oss i år onsdagen 22 juni kl i Torrlösa. Medverkande: Lars-Åke Norlander orgel och piano Åse Lindberg Christensen flöjt Efteråt bjuds på kyrkkaffe. Midsommarfirande i Teckomatorp Fredagen 24 juni kl firas midsommar vid församlingshemmet med Lekmannakåren. Friska viljor medverkar med gillesdanser. Öppet sommarcafé i Teckomatorp Alla onsdagar kl i maj, juni och juli. Höstens verksamheter, Öpppet hus/föräldracafé och Öppet café startar igen v 35. Alla barn- och ungdomsgrupper (miniorer, juniorer och ungdomsgrupp) startar v Sommarlovsskoj i Teckomatorp För dig mellan 8 12 år har församlingshemmet öppet kl under nedanstående dagar. Vi kommer bl.a. göra detta: Ons 15 juni: Vi målar och flyger med drakar. Tor 16 juni: Vi målar & trycker en sommar t-shirt. Fre 17 juni: En allt möjligt -dag. Mån 20 juni: Vi gör egna spel. Tis 21 juni: Utflykt till Skånes djurpark (se nedan). Ons 22 juni: Frågesport, kubbspel & glassfest. Det finns också möjlighet leka, sjunga, spela spel, vara ute och inne. Enkelt fika serveras under eftermiddagen. Utflykt till Skånes djurpark Tisdagen 21 juni gör vi en utflykt till Skånes djurpark. Vi träffas kl och åker dit med buss och är tillbaka ca Medtag matsäck! Deltagande kostar 20 kr (alla andra dagar med Sommarlovsskoj är gratis). Vuxna som vill följa med betalar själv inträdet på djurparken. Begränsat antal platser. Anmälan senast 15 juni. För deltagande i resan behövs en skriftlig anmälan från målsman. Kontakta lena.johansson.ohlstrom@svenskakyrkan.se tel , sms Välkommen att vara med! Liten med stor sommarverksamhet Utflykt till Skånes djurpark Tisdagen 14 juni åker vi till Skånes djurpark. Vi åker från Billeberga församligshem kl Begränsat antal platser. För mer info och anmälan, kontakta Outi Ben Ammar Tel , outi.ammar@svenskakyrkan.se Välkommen att följa med! I juni träffas vi fredag 17 juni kl i Felestads församlingshem. För övriga tider och mer information om Liten med stor se sid 4 & 9

4 Öppen mötesplats: Liten med stor När barn i sällskap med vuxen, tillsammans med diakoniassistent och musiker i Felestads eller Billeberga församlingshem kommer till Liten med Stor, delar vi mysiga stunder. Vi öppnar våra andliga rum och delar våra tankar om liv, kärlek och tro. Vi fikar, leker och rör oss och musiken får ofta bli ett bärande språk för alla regnbågens färger, hela känsloregistret och samvaron med Gud. Musiken, sången och små, små händer som formar blinkande stjärnor när vi sjunger Blinka, lilla stjärna, är ett sätt att öppna våra hjärtan för att bli mottagliga för Guds närvaro i våra liv. Sång är bra för både kropp och knopp och är också ett avkopplande andningshål. Rörelse underlättar utveckling för att bli en hel människa där kropp, själ och anade får bli ett. Våra kyrkor och församlingshem är en stor skatt, som med sina unika rum ger oss möjlighet för samtal, bön och galopperande på gula och rosa leksaksåsnor. I sommar har vi möjlighet att ses både i Felestad och i Billeberga. När vädret är med oss passar vi på att vara ute eftersom vi har gott om grönska i trädgårdarna vid våra församlingshem. Det är bara vuxna människor som inte blir hänförda av såpbubblor. Vi kommer också att åka på utflykt tillsammans i början av sommaren (se föregående sida). I denna öppna verksamhet som vi har i Felestad och Billeberga, vill vi bygga broar mellan varandra, liten och stor och litet och stort. Vi rör oss i allt mellan himmel och jord i en salig blandning. I sommar träffas vi tisdag 9 augusti mellan kl i Billeberga församlingshem och fredag 12 augusti i Felestads församlingshem. Välkommen! Karin Domrös, diakoniassistent Sommarkyrka 2016 Rönnebergs kontrakts sommarkyrka besöker i år följande platser onsdagar kl jun Asmundtorp kyrka 22 jun Torrlösa kyrka (se s. 3) 29 jun Löddeköpinge 13 jul Västra Karaby kyrka 20 jul Stävie kyrka 27 jul Landskrona församlingshem 3 aug Kävlinge, Korsbackakyrkan Korset vid platsen där Källs Nöbbelövs gamla kyrka en gång stod. 4

5 Fasteinsamlingen 2016 I hela Svenska kyrkan hålls varje år en fasteinsamling till kyrkans internationella arbete för att förbättra människors hälsa, utbildning och levnadsstandard i andra länder. I år samlades det i hela kyrkan under fastan in 32,5 miljoner kronor till hjälp åt människor som ännu inte kan ta för givet att få somna mätta. Självklart pågick insamlingen även hos oss i Svalövsbygdens pastorat och vårt bidrag under våren gav följande resultat: Kollekter i kyrkorna Morgonböner, café och soppor Företagsgåvor Lions konsert i Torrlösa Insamlingsbössor mm SUMMA: Arox s Office Supplies AB Bialitt Kaffestuga, Lisbeth Sjölund Tandläkare Christer Bornudd Danbyggen AB E.R.S. System Skåne AB Flygresebyrån Ekebo Productions/Peter Held Fäladsgården Ingla Blommor AB JåBo Print AB KAAB Prognos AB Kläd & Tygshopen Källs Nöbbelövs Allservice AB LETH Lars Thulin 3166 kr kr 9000 kr 1210 kr 1891 kr kr Stort tack till alla er som har delat med er och därmed givit dagligt bröd, liv och hälsa till våra medmänniskor människor som vi inte känner men som saknar och behöver det vi äger i överflöd. Tack till våra lokala företagare: LOBUS Bygg AB Mardam Agentur AB Mickes Mark & Trädgård, Källs Nöbbelöv MT Slam & Spol Norrvidinge Handelsträdgård Nubb & Tagel, Eva Olofsson REAB Rosenhälls gård Sireköpinge Stengods Tapetserarmästare Anne Thylén Tinal Bygg/ A Lacitis Welthers Eftr./ Sven Paulsson Värme & Sanitet i Svalöv AB Församlingsrådet i Svalövs församling kungör härmed möjlighet att ansöka om ekonomiska bidrag ur följande fonder: Maria Perssons utbildningsfond Bor du i Svalövs församling (d.v.s. i Torrlösa, Felestad, Tirup eller Svalöv), kan du som fyllt 16 år och skall påbörja gymnasiestudier eller liknande, ansöka om bidrag för kostnader i samband med utbildningen. Företräde att erhålla bidrag har person med anknytning till Torrlösa gamla församling. Ansökan skall vara församlingsrådet i Svalövs församling till handa senast den 15 augusti Box 23, SVALÖV Ange vilka studier som avses samt namn, personnnummer och hemvist. Ansökan prövas av församlingsrådet. Maria Perssons bosättningsfond Bidrag vid bosättning kan sökas av dig/er som kommer från Torrlösa, Svalöv, Felestad eller Tirup och som planerar att flytta eller som för en kort tid sedan flyttat till eget boende. Företräde ges till dem tillhörande Torrlösa gamla församling. Bidrag delas ut en gång per år. Ansökan skall vara församlingsrådet i Svalövs församling till handa senast den 15 augusti Se adress ovan. Kjerstin Sörngård Thulin, ordf 5

6 Våra medeltida kyrkor Tidevarv komma I vårt land intar kyrkobyggnaderna en speciell roll. Ingen annanstans i samhället kan vi hitta upp emot tusen år gamla byggnader som använts till samma verksamhet under så väldigt lång tid. Räknar vi in tidigare helgedomar på samma plats handlar det om ännu längre tid. Men kyrkorna har i regel förändrats efter hand. Varje tid har sina typiska kännetecken och de speglar tidens mentalitet, liturgi och idéer om exklusivitet; kyrkorummet har alltid kostats på, man har gjort sitt bästa i var tid. Den största förändringsperioden som drabbat Skånes medeltida kyrkor inföll under 1800-talet. Omkring en tredjedel av medeltidskyrkorna revs under denna tid och i övriga kyrkor rensades stilvidriga delar bort. Här sågs och 1700-talens bidrag som speciellt illa. Kvar lämnades storslagna tempel där äkta medeltid i varierande grad ersattes av imitation talets bidrag kan ibland vara svåra att urskilja från det medeltida i kyrkorna. På 1900-talet har ofta återställande arbeten utförts på kyrkorna, övermålade kalkmålningar har plockats fram och igenmurningar av äldre portaler och fönster har gjorts synliga. I Billeberga, Källs Nöbbelöv, Torrlösa och Svalöv revs de medeltida kyrkorna på 1800-talet, medan övriga kyrkor i vårt pastorat byggdes om och byggdes till. Billeberga kyrka någon gång före rivningen på 1860-talet talskyrkan saknade till synes absid och hade senare under medeltiden försetts med ett vapenhus vid finingången i söder. De fyrkantiga fönstren togs sannolikt upp på 1700-talet och hade nog byggts om till rundbågiga på 1800-talet om inte kyrkan istället hade vivits. Nya byggnader Under sen vikingatid kristnades Norden. Detta var en process som började hos och spred sig från de högre samhällsklasserna och sammanföll med enandet av det danska riket. Som en av många modeinfluenser från Europa nåddes Norden av den nya religionen. Sannolikt såg lokala makthavare nya möjligheter i att genom kristendomen effektivare kontrollera underlydande områden. Det var sannolikt dessa lokala makthavare som lät bygga de första kyrkorna i Danmark. Dessa byggdes i trä efter gammal teknik med stolpar nedgrävda i marken som bärande delar. Kyrkorna var små och hade sannolikt karaktär av privata gårdskapell. Det finns inga byggnader bevarade från denna tid, men man har återfunnit spår efter tidigmedeltida träkyrkor, bland annat i anslutning till Norrvidinge kyrka. På 1950-talet hittades en ekplanka ovanför korvalvet och den har genom dendrokronologisk metod daterats till 1061, året då eken höggs ned. Denna planka har tolkats som en del i en äldre träkyrka. Dendrokronologi är ett sätt att datera träd utifrån deras årsringar. Årsringarnas bredd mellan olika år bildar ett unikt mönster, som en streckkod, som är samma för träd som växt samtidigt. Från träd med känd ålder har man arbetat sig bakåt och satt upp en referenskurva att jämföra material med. I Sverige har man lyckats datera trä tillbaka till 5407 f. Kr. Vid 1000-talets mitt delades Danmark upp i nio stift och kom då att lyda under ärkestiftet Hamburg-Bremen. Från 1070-talet finns nedskrivet av den tyske prästen Adam av Bremen att Skåne var Danmarks kyrktätaste område. Han talar i storleksordningen trehundra kyrkor, vilket torde vara en överdrift. Vi vågar nog ändå gissa att några av kyrkorna i vårt pastorat föregåtts av äldre träkyrkor. En intensiv period Redan på 1000-talet uppfördes ett fåtal stenkyrkor i Danmark. Dessa byggdes på kungligt initiativ och var mycket exklusiva för tiden. Här kan en föregångare till Lunds domkyrka tas som exempel blev Lund ärkestift i Norden, efter påvens godkännande, och med detta följde flera förändringar i Skåne; området delades upp i socknar, ett led i att kräva in tionden, skatter från allmogen, och sten slog igenom stort som kyrkbyggnadsmaterial. 6

7 Kalkmålningar på väggen i koret i Sireköpinge kyrka Under åren inföll den mest intensiva kyrkobyggnadsperioden på den Skånska landsbygden hade Lunds domkyrka invigts och omkring 350 stenkyrkor uppfördes under de följande hundra åren. Det handlade om mycket påkostade projekt med tidens mått mätt. Byggnadsstilen har senare kommit att benämnas romansk eftersom den via omvägar inspirerats av formerna i antikens Grekland och Rom. Kyrkorna var små, med tjocka murar och små högt sittande fönster. Uppåt avslutades kyrkrummet av ett platt trätak. Tidens kyrkor följde nästan alltid samma grundplan med långhus och ett lägre, smalare kor. I Skåne var det vanligt att koret avslutades med en halvrund absid i öster. Kor och absid hade ofta vackra kalkmålningar. Även torn förekom i varierande grad vid denna tid och kan ofta kopplas till den lokale makthavaren. Denne hade ibland en egen svit i tornet, en så kallad emporvåning. Spår av sådana kan fortfarande finnas i form av en öppning mellan torn och långhus. Där satt makthavaren med bra utsikt in i koret. Kyrkans ingång var i regel inte väster, genom tornet, utan i långhuset, ofta både i norr och söder. I detta byggnadsskede uppfördes stenkyrkor på platserna för, eller nära, alla pastoratets nuvarande kyrkor. Förekomsten av tidigmedeltida torn och absider varierade dem emellan. I regel byggdes stenmurarna vid denna tid som skalmurar med obehandlad eller grovhuggen marksten ytterst (skalet) och med småsten och kalkbruk som fyllning (kärnan). Här utgör Sireköpinge och Felestads kyrkor intressanta undantag. På Sireköpinge kyrkas kor och absid är skalet byggt i kvaderhuggen sandsten, precis som på Lunds domkyrka och ett antal kyrkor i nordvästra Skåne. Sandsten var ett exklusivt material som bröts i stenbrott. Felestads kyrka har istället skalmurar i tegel. Tegelsten började användas som byggnadsmaterial under 1100-talets senare del. Fram till 1200-talets mitt uppfördes ett fåtal lantkyrkor i det nya och extremt exklusiva materialet. Nya tidevarv komma Kring 1250 slutade det intensiva kyrkobyggandet på den Skånska landsbygden. De följande två århundradena var det istället i städerna detta kom att ske. Tegel var byggnadsmaterialet och då byggdes St Petri i Malmö, Mariakyrkan i Helsingborg samt Klosterkyrkorna i Lund och Ystad. Stilidealet var stora fönster, ljus och rymd. Stilen har i senare tider benämnts gotik men kallades av samtiden den nya stilen. Även om kyrkobyggandet på landsbygden i princip slutat medförde perioden moderniseringar av de flesta landsortskyrkor. Det var då alla kyrkor fick valv, slagna i tegel, och hela kyrkorna målades invändigt. De kyrkor som saknade torn kompletterades ofta med det medan vapenhus tillbyggdes vid sydportalen. Detta skedde säkert också i vårt pastorats kyrkor, även om kalkmålningar i senare tid förstörts eller målats över och tillbyggnader rivits. Vid rivning och nybyggnad på 1800-talet var det vanligt att den medeltida dopfunten skonades. Den sågs som ett enskilt konstverk. Tidigmedeltida dopfuntar finns kvar i flera av vårt pastorats kyrkor, även i Svalöv, där kyrkan i övrigt är byggd på 1800-talet. Staffan Löfberg, bebyggelsehistoriker 7 Felestads kyrka, uppförd i tegel omkring år Teglet är dolt under putsen men kan t.ex. ses längst ned vid marken under ett av sydsidans fönster, där putsen fallit av.

8 Konfirmation? Hur går det till? På den frågan finns det många svar. Det vanligaste är att man anmäler sig till en konfirmandgrupp det året man börjar åttan. Grupperna ser lite olika ut med olika inriktning. Någon grupp träffas en gång i veckan, medan en annan grupp träffas en söndag i månaden. På våra träffar samtalar vi, funderar tillsammans över tro- och livsfrågor. Vi blandar lek och allvar. Någon gång kanske vi dramatiserar en bibelberättelse, en annan gång lyssnar vi och pratar om en populär låt, vad kan den säga om vårt liv, om den kristna tron, om människosyn? Helt enkelt så ger vi ungdomarna en chans att få smaka på den kristna tron på sina villkor. Inte alla konfirmerar sig när de går i åttonde klass. Anledningarna till detta kan vara väldigt olika. Det är bra att känna till att det aldrig är för sent! Det går att konfirmeras när som helst. Givetvis ser det annorlunda ut för en 14-åring och en 68-åring. Som vuxenkonfirmand kan man delta i samtalsgrupper och ha samtal med den prästen som ska konfirmera. Som vuxen har man erfarenheter och upplevelser som samlats under sitt liv. Detta är en tillgång vid fördjupandet av livsfrågor och kristen tro. Tveka inte att höra av dig om du har frågor! Katrin Supstiks, präst Sommarens kvällsgudstjänster med musik i Billeberga och Sireköpinge Även i år kommer gudstjänsterna på söndagskvällarna att fyllas av musik i Sireköpinge och Billeberga. Kyrkomusikerna Outi eller Anna-Lena har hand om det musikaliska flödet i gudstjänsterna tillsammans med instrumentalister och sångare som förgyllning. Serien med Rofyllda toner i vackra Sireköpinge fortsätter i början av sommaren. De tre kvällsgudstjänsterna kommer att spänna över olika musikaliska genrer. Först ut, den 12 juni bjuder en jazztrio på Some other time och andra melodier. Därefter, den 19 juni, sjunger en körensemble främst a cappella allt från Pachelbels Kanon till Negro Spirituals. Serien avslutas på midsommardagen den 25 juni då en solistensemble sjunger visor, pop och någon schlager om livet, kärleken, naturens grönska och himlen. Efter midsommar tar en annan gudstjänstserie vid. Denna bär titeln i sommarkvällen och inleds med två söndagar i Billeberga kyrka. Den 3 juli startar vi med ett blomstertema med musik av bland annat Jean Sibelius och Carl Nielsen. Den andra söndagen, den 10 juli, blir det Purpur-regn på orgeln med improvisationer över citat av nyligen bortgångna artister. Därefter fortsätter resan i sommarkvällen till 8 Sireköpinge den 17 juli och då blir det orgelmys och sånger under temat I Can See Clearly Now. Söndagen därpå, den 24 juli, kommer keltiska klanger på olika instrument att ljuda och den 31 juli fortsätter vi i svensk folkton med Jag vet en dejlig rosa och andra visor. Serien avslutas den första söndagskvällen i augusti med körsång. Se även gudstjänsttablån för mer information om tid och plats. Anna-Lena Anderson, kyrkomusiker Sommarkörprojekt Alla som tycker om att sjunga är välkomna att vara med i Sommarkören. Söndagen den 7 augusti kl är det Musikmässa i sommarkvällen Övningar inför detta: Onsdagen den 3/8 kl i Sireköpinge Torsdagen den 4/8 kl i Sireköpinge Söndagen den 7/8 kl i Sireköpinge Anmälan senast vid det första övningstillfället till Anna-Lena Andersson, kantor anna-lena.a.andersson@svenskakyrkan.se eller tel

9 Och Gud sade... Något om skapelsetro och skapelseteologi I vår trosbekännelse sammanfattar vi på sätt och vis hela Gamla testamentet med den första satsen: Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare. Vi har i mitten av maj firat pingst, en söndag i kyrkans år som handlar om den heliga Anden (se vidare s. 15 nedan). Snart står midsommar för dörren och i kyrkoåret är midsommardagens gudstjänst ägnad åt skapelsen. Det är ju passande, med tanke på att Guds skapelse så här års visar upp hela sitt register av färger och dofter. Sommaren är på sätt och vis naturens eget evangelium till oss. I första Mosebokens två första kapitel finner vi den s.k. skapelseberättelsen, som faktiskt består av två skilda berättelser. Slå gärna själv upp det! I det första kapitlet beskrivs en skapelse som börjar med ljuset, fortsätter med himlakropparna, djuren och slutar med människan. I den andra berättelsen, som börjar i 1 Mos 2:4, startar det hela liksom om och människan är det som Gud skapar först, av jord från marken. Av jord är du kommen... Sedan blåser Gud in liv i människans näsborrar med sin andedräkt så att hon blir en levande varelse. Vad vill de första två kapitlen i Bibeln säga oss? Hur kan vi förstå vad det innebär att vår tillvaro är skapad? Eller jag borde säga hur kan vi förstå att vår tillvaro skapas? Om vi talar om skapelsetro idag går tankarna nog ofta till att man tror på någonting som en gång i tiden har hänt och som är mycket tvivelaktigt. Men det kan vara värt att ha i åtanke att vi ju inte bekänner att vi tror på Gud som har skapat himmel och jord. Vi tror på himmelens och jordens skapare och därmed tror vi på någon som gör det också nu. Därför tror jag att det är bra att påminna sig om att skapelsetro inte är en föreställning om hur det en gång var, utan en förståelse av livet sådant det faktiskt är. Vi lever under samma förhållanden idag som beskrivs i Bibelns första kapitel. Berättelsen är därför alltid sann i den bemärkelsen. Den beskriver inte något som en gång har hänt och som nu är ett avslutat kapitel. Teologen Gustaf Wingren har uttryckt det på följande sätt: Att tala om något avslutat på skapelsens plan är detsamma som att inte alls tala om Gud, den levande. 9 Det är ju inte så att Gud har varit skapare en gång i tiden och nu är någonting annat. Men när man talar om skapelsen går ju tankarna ofta till något som en gång i tiden har inträffat. Risken kan vara att man föreställer sig att Gud nuförtiden sysslar med annat, och om han överhuvudtaget är verksam går vägen genom kyrkan. Så är det inte. Gud är skapare, igår, idag och imorgon, helt oberoende av om det finns en kyrka på jorden som talar om detta eller inte. Det som beskrivs i skapelseberättelsen händer också nu, överallt. Gud skapar ständigt, han upprätthåller sin skapelse. Vad är det då vi möter i skapelseberättelsen? Är inte texten full av erkännanden? Är den inte full av konstateranden såsom ja, sådan är tillvaron, så här ser livet ut. Dag och natt växlar, det vimlar av varelser och växter, och detta är något gott. Efter varje skapelseverk tar Gud liksom ett steg tillbaka och betraktar det han gjort. Och han ser att det är mycket gott. Skapelseberättelsen ger oss en bild av den värld vi omges av. Den berättar inte för den nyfikne i detalj om hur skapelsen gick till, utan den vänder sig till den som lever i denna skapelse, till oss som nu lever i vår tillvaro. I denna tillvaro föds vi in, utan vår insats och vi föds in i en tillvaro som redan har allting som vi behöver för att kunna leva. Så var det när författarna till skapelseberättelserna levde och så är det också idag. Allting runtomkring oss är oss givet. För att vi skall kunna leva måste det finnas något före, något som vi inte har bestämt eller har makt över. Skapelsetro är att förstå livet som det är, och att betrakta det som en gåva. Gud har gett oss livet utan att vi ber om det och innan vi känner honom. När det gäller skapelsen behöver vi inte be för att få, inte söka för att finna, inte bulta för att dörren skall öppnas. (Luk 11:9). Vi tar emot Guds gåvor i varje andetag, i varje leende, i varje solstråle och i varje droppe regn. Erik Edqvist

10 Den lutherska kyrkans rökelse Något om de svenska psalmböckernas historia Ack, när så mycket skönt i varje åder av skapelsen och livet sig förråder, hur skön då måste själva källan vara, den evigt klara! Svensk psalm nr 305, vers 5 Någon kanske drar sig till minnes att denna psalm figurerar i Ingmar Bergmans film Smultronstället. Under en bilresa ned mot Lund, då professor Borg och hans svärdotter får sällskap av den unga fröken Sara och två blivande lundastudenter, citeras psalmens verser, varefter de två unga männen som fått följa med i bilen råkar i luven på varandra. Den ene skall läsa medicin, den andre teologi och deras världsåskådningar krockar efter det att den blivande teologen citerar psalmen. När de efter slagsmålet återvänder till bilen frågar Sara de bägge pojkarna: Nå, fanns Gud? Den som skaldade denna psalm var Johan Olof Wallin ( ), medlem av Svenska akademien på stol nr 1, domprost i Västerås och sedermera ärkebiskop i Uppsala. Han är huvudansvarig för vår kyrkas psalmbok av år 1819, som därför också har gått till historien som den wallinska. Wallin bidrog i denna psalmbok med långt över hälften av dess 500 psalmer, varav 128 var hans egna alster och många andra var översättningar eller bearbetningar. I vår nuvarande psalmbok, som i år fyller 30 år, finns Wallin representerad med totalt 76 verk, varav 39 är texter av hans egen penna. Johan Olof Wallin. Det kan verka överraskande men den wallinska psalmboken från 1819 är bara den andra i ordningen av officiella psalmböcker i Svenska kyrkan, av Konungen gillad och stadsfäst, som det förr hette. Under ca 1000 år har Kristi kyrka funnits i Sverige. År 1819 kom den andra officiella psalmboken. Vi lämnar för en stund J. O. Wallin och hans psalmbok och gör en liten historisk utflykt. Kyrkliga böcker för församlingens sång i den form som vi känner dem, framträder i Sverige först under reformationen på 1500-talet. Givetvis var kyrkan inte stum och tondöv före reformationen. Sång- och handböcker för prästerna fanns från första början i vårt land. Det var nämligen prästernas uppgift att sjunga eller läsa den heliga mässan på latin med fastlagda ord. Flera sådana böcker finns bevarade eftersom kyrkliga böcker ansågs vara oerhört värdefulla och de blev väl omhändertagna. Man ville givetvis att de skulle användas så länge det var möjligt. T.ex. finns det ett bevarat exemplar av ett missale (prästens sångoch handbok), som med handskrivna ändringar, nya rubriker och anteckningar användes i över 200 år. Tanken på att församlingen själv, på egna villkor, av egen kraft och med en egen sångbok skulle sjunga, dröjde dock. När den nya reformatoriska läran från Martin Luther ( ) under förra halvan av 1500-talet föddes och spreds, väcktes också tanken på att gudstjänsterna skulle hållas på folkspråket och inte på latin. Det var en av Luthers huvudtankar, som idag tycks självklar: Församlingen måste ges möjlighet att förstå gudstjänstens ord och formuleringar. Att bryta med den katolska kyrkan i Rom och anamma den nya läran, vilket slutligen blev resultatet, var en lång process i Sverige och Norden. Redan tidigt ville emellertid de svenska reformatorerna, som hade studerat den nya teologin i Luthers universitetsstad Wittenberg, att församlingen skulle göras delaktig (åtminstone med den tidens mått). Således skulle också församlingen sjunga. På modersmålet. 10

11 Församlingssång och kyrkomusik är givetvis centrala och omistliga delar i alla kristna traditioner. I vårt svenskkyrkliga arv, som innefattar hela den världsvida kyrkans historiska djup och bredd, ingår uråldriga såväl östkyrkliga ortodoxa som västkyrkliga latinska texter och sångpartier, som har sjungits ända sedan fornkyrkans dagar för ca 1700 år sedan (den äldsta psalmen i vår nuvarande psalmbok, nr 112, har sina rötter i 300-talet). Sång och musik har alltid funnits som en omistlig del av kyrkans liv och vi delar en stor musik- och psalmskatt med nutida kyrkor världen över. I vår nordiska, lutherska tradition har vi emellertid ärvt, vårdat och lagt särskild vikt vid psalmen, församlingssången. Sång och musik är en Guds gåva och näst efter teologin, menade Luther, är musiken den högsta vetenskapen och konsten eftersom musiken skänker oss ett lugnt och glatt hjärta. Psalmerna står i evangeliets tjänst. Församlingen Guds folk sjunger i gudstjänsten in evangelium i världen; ja, vi som gudstjänstfirare sjunger faktiskt Guds ord inför Gud själv. Den lutherska reformationen i Norden resulterade i att en hel del kyrkliga seder och ritualer försvann och/eller förändrades, medan andra tillkom och berikade våra kyrkor. Psalmerna växte i antal och betydelse. Psalmer kom och psalmer gick; psalmer skrevs, psalmer sjöngs och det är lyckligtvis än idag ingen ände på det myckna psalmdiktandet. Jag vill å det bestämdaste hävda att psalmerna är den lutherska kyrkans rökelse, stigande som ett välljud inför Herren Gud. Så gott som från första början i den del av vår kyrkohistoria som är reformatorisk, från början av 1500-talet och framåt, skrevs och översattes således kyrkliga sånger på och till svenska. Det finns fragment bevarade av en liten psalmbok på svenska från år 1530, Någre Gudhelige Wijsor, med tio sånger. Från åren därefter finns det ett antal bevarade sångböcker med från tyskan och Luther översatta kyrksånger till svenska. Beteckningen Den svenska psalmboken förekommer första gången år 1543 och den är vi ganska ensamma om i världen just när det kommer till ordet psalm. Det är nämligen bara i Nordens (stats/folk)kyrkor som församlingens sångbok har haft och har ett sådant namn. Med psalm avses på andra språkområden annars enbart texter ur Psaltaren i Gamla testamentet (därav psalm ), medan det som vi kallar psalm går under beteckningen hymn, kyrkovisa eller annat. 11 Titelsidan till sångboken Någre Gudhelige Wijsor från år 1530, som enligt egen utsaga består av utdrag av Den Heliga skrift. Efter många turer, med flera lokala sångböcker och de olika stiftens egna bidrag, kom så den 9 december 1695 den första psalmboken som blev gällande i hela kyrkan i Sverige års psalmbok med sina 413 psalmer var över huvud taget den första riktigt folkliga boken i Sverige, om man därmed avser en bok som stora delar av befolkningen hade tillgång till och förhöll sig till. Under åren gavs den ut i 250 upplagor (alltså i genomsnitt två upplagor per år) och trycktes sammanlagt i 1,5 miljoner exemplar. Med tanke på den dåvarande folkmängden i Sverige-Finland är det en hisnande siffra, som ingen nutida bok proportionellt sett torde ha kommit upp i. År 1819 uppskattas befolkningen i Sverige enligt Statiska centralbyrån ha varit ca 2,5 miljoner invånare. Den första officiella psalmboken gavs alltså ut Under 1700-talet skedde inte särskilt mycket i den svenska psalmdiktningen. Visserligen uppkom inom kyrkan nya fromhetsriktningar som skaldade och komponerade egna sånger men någon ny psalmbok blev det inte förrän J. O. Wallin i missnöje över ett framlagt förslag till psalmbok lät föreslå sitt eget verk. Från år 1819, då han alltså i mångt och mycket på eget

12 bevåg skapade fick sin nya psalmbok godkänd, dröjde det ända till 1937 innan Svenska kyrkan antog en ny psalmbok, som alltså var den tredje officiella psalmboken. Den kan sägas vara en revision av och ett tilllägg till Wallins psalmbok, snarare än en nyskapelse, eftersom så gott som samtliga av Wallins psalmer med deras numrering behölls. Ganska snart höjdes dock röster om en förnyelse eftersom det wallinska arvet ansågs vara föråldrat. Nya förslag och tillägg skapades men det dröjde ända till 1986 då vi fick den fjärde officiella psalmboken i Svenska kyrkan. Den har kallats den frostenssonska efter lyrikern, slottspredikanten och kyrkoherden Anders Frostensson ( ). Han initierade 1969 arbetet med en ny psalmbok och finns representerad med sammanlagt 146 psalmer, såväl original som översättning. Som ingen tidigare, innehåller vår nuvarande psalmbok en skatt av 800 texter och melodier som tidsmässigt spänner från 300-talet till 1980-talet. Här har Johan Olof Wallins tidigare citerade psalm fortfarande sin plats, nu som nr 305, med två olika melodier. Var är den Vän, som titeln lyder, är ingen typisk Wallin-psalm. Pronomen som Gud och Jesus saknas och psalmen, som en gång skrevs som en dödsförberedelsepsalm vid invigandet av en kyrkogård, har i mitt tycke mer formen av en natur- och kärleksdikt i sommartid. Gud är en den Vän som diktarjaget längtar och söker efter. De tre första verserna lyder: Var är den Vän som överallt jag söker? När dagen gryr, min längtan blott sig öker; när dagen flyr, jag än ej honom finner, fast hjärtat brinner. Jag ser hans spår varhelst en kraft sig röjer, en blomma doftar och ett ax sig böjer. Uti den suck jag drar, den luft jag andas, hans kärlek blandas. Jag hör hans röst där sommarvinden susar, där lunden sjunger, och där floden brusar; jag hör den ljuvast i mitt hjärta tala och mig hugsvala. I den svenska psalmboken av år 1819 ingick denna psalm. Den fördes vidare i 1937 års psalmbok och vi har den kvar än idag, om än med en ny numrering. Ack, när så mycket skönt i varje åder, av skapelsen och livet sig förråder... Frågan kvarstår: Hur skön måste då inte själva källan vara? Erik Edqvist 12 Källs Nöbbelövs kyrktorn

13 Händer i juli & augusti Lekmannakåren i Svalöv träffas måndag 11 juli kl Sommarkafé med allsång i Felestad Litteraturcirkeln Höstens litteraturcirkel börjar torsdagen 11 augusti kl på Forslidsgården. Vi träffas sedan följande datum: 8 september, 13 oktober, 10 november och 8 december. Syföreningen håller Tirups kyrka öppen mellan 27 juni 14 augusti. Föredrag om forne kyrkoherden Flyborg i Torrlösa Torsdagen den 1 september kl håller kyrkoherde Håkan Eilert ett föredrag om Flyborgs ( ) liv och leverne. Flyborg var August Strindbergs konfirmationslärare, och kyrkoherde för Norra Skrävlinge och Torrlösa församlingar. Vi samlas vid parkeringen vid kyrkans framsida. Gemensamt vandrar vi upp till Flyborgs grav som finns till vänster om huvudgången, strax nedanför Trolleholms grav. Därefter går vi in i församlingssalen i kyrkan och hör på Håkans föredrag med gemensamt fika. Håkan Eilert är uppvuxen i Torrlösa och har gått i Torrlösa skola. Hemvändardag i Norrvidinge med församlingen och hembygdsföreningen 17 juli i Norrvidinge kyrka kl spelas trumpet från kyrkans torn. Kl Gudstjänst Kaffe serveras i kyrkstugan efteråt. Liten med stor Tisdag 9 augusti, i Billeberga församlingshem Fredag 12 augusti i Felestads församlingshem Musikverksamheten i Teckomatorp börjar igen i september Sång för alla den 5/9 kl Teckomatorps Kyrkokör den 5/9 kl 19 Barnkörerna den 7/9: Solstrålarna kl Starkidz kl Välkommen! Arbetsgruppen i Torrlösa 13

14 Sommarens gudstjänster Söndag 3 juli Teckomatorps f-hem: Mässa Torrlösa: Mässa Billeberga: Musikgudstjänst Med doft av skog och blomsteräng i sommarkvällen (Info om gudstjänst i sommarkvällen s. 8) Söndag 10 juli Felestad: Mässa N Skrävlinge: Gudstjänst Billeberga: Musikgudstjänst Purpur-regn på orgel i sommarkvällen Torsdag 14 juli Torrlösa: Orgelkonsert (ingår i Skånes orgelveckor) Söndag 17 juli Svalöv: Mässa Norrvidinge: Gudstjänst. Hemvändardag (se s. 9) Sireköpinge: Musikgudstjänst Orgelmys och sång i sommarkvällen med temat I Can See Clearly Now Söndag 24 juli Torrlösa: Gudstjänst Källs Nöbbelöv: Mässa Sireköpinge: Musikmässa Keltiska toner i sommarkvällen Söndag 31 juli Felestad: Mässa Teckomatorps f-hem: Gudstjänst Sireköpinge: Musikgudstjänst Jag vet en dejlig rosa och andra svenska visor i sommarkvällen 14

15 Söndag 7 augusti Norrvidinge: Gudstjänst Torrlösa: Gudstjänst Sireköpinge: Musikmässa På vandring i sommarkvällen, körsång Söndag 14 augusti Tirup: Mässa N Skrävlinge: Mässa Billeberga: Gudstjänst Söndag 21 augusti Teckomatorps f-hem: Gudstjänst Svalöv: Gudstjänst Billeberga: Mässa Söndag 28 augusti Källs Nöbbelöv: Mässa Sireköpinge: Gudstjänst Felestad: Mässa i stillhet Söndag 4 september Teckomatorps f-hem: Gudstjänst. Sånggruppen Happy medverkar. Konfirmandupptakt Diakonvigning i Lunds domkyrka (OBS! Tid och lokal) Pastoratets blivande diakon, Karin Domrös vigs av biskopen Svalöv: Mässa Söndag 11 september Källs Nöbbelöv: Mässa, sammanlyst i pastoratet Billeberga: Mässa Söndag 18 september Torrlösa: Gudstjänst N Skrävlinge: Gudstjänst för alla sinnen OBS! Tiden Sireköpinge: Gudstjänst Anden ser vi inte, men i Andens vind blir vår rädsla borta, strömmar glädjen in. Svensk psalm nr 54 Vi firar i kyrkan högtider som berättar om skapelsen, Jesu födelse, vandring på jorden, död uppståndelse och himmelsfärd. Nyligen firade vi pingst, den helige Andes högtid. Anden, som är hjälparen och livgivaren. Den helige Ande kan vi inte se, men vi kan förnimma dess närhet. Hur? Kan det bero av oss själva och av vår öppenhet och beredskap att ta emot? På 4:e söndagen i påsktiden läste jag episteltexten, som slutar: Det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt. Är Anden det eviga? För många år sedan mötte jag i mitt arbete en då 8-årig pojke. Hans svårt sjuke pappa hade avlidit och begravningen var över. Pojken hade fått vara med hela tiden. Nu skulle pappan gravsättas i urna. Hur förklarar man att detta var allt som fanns kvar av hans pappa? Då uppmanade pojken mig att blunda hårt och sade 15 samtidigt: Nu blundar jag också och då märker jag, att det finns något inne i mitt huvud. Det måste det ha funnits också i min pappas huvud. Detta måste ha tagit vägen någonstans. Jag var glad att pojken inte frågade mig om jag visste vart. Han fortsatte: Då gör det ingenting att den sjuke kroppen är borta. Jag glömmer aldrig detta samtal med den 8-årige pojken. Var det hjälparen, Anden, som visade sig och som hjälpte både mig och pojken? För mig blev det så och jag tänkte att jag, om jag mött denne pojke långt tidigare, inte hade behövt läsa alla dessa böcker om tanatologi (döendets psykologi). Pingstens budskap är sedan dess tydligt för mig. Det osynliga är det eviga. Kjerstin Sörngard Thulin

16 Kontakt Vi finns här för dig om du till exempel har frågor om våra verk samheter, våra kyrkor eller kyrkogårdar; om du vill boka ett dop eller en vigsel; om du har frågor kring begravning; om du vill sjunga i kör, eller få undervisning i piano eller orgel eller om du vill tala med en präst. Pastorsexpedition Forslidsgården Tel , vard. 9:00-12:00 Billeberga Tel , fred. 13:00-15:30 Teckomatorp Tel , månd. 9:00-12:00 Ekonomi Eva Olsson, kamrer Tel Diakoniassistent Karin Domrös karin.domros@svenskakyrkan.se Präster Kjell Thorsson, kyrkoherde Tel , Katrin Supstiks, komminister Tel , Mattias Andersson, komminister Tel , Erik Edqvist, komminister Tel , Kyrkomusiker Anna-Lena Andersson, kantor Tel , Kyrkvaktmästare Mia Engdahl, arbetsledande kyrkvaktmästare Tel , Källs Nöbbelövs kyrka Irena Pålsson, Norrvidinge & Norra Skrävlinge kyrkor Peter von Krassow, Sireköpinge kyrka Johan Einarsson, Billeberga kyrka Ronny Törnkvist, Felestad, Tirup & Torrlösa kyrkor Lars Flodin, Svalövs kyrka Calle Törn, Församlingsvärdinnor Lena Nilsson, Forslidsgården, Felestad & Tirup Tel Kristina Åberg, Billeberga, Teckomatorp & Tågarp Tel Facebook: Outi Ben Ammar, organist Tel , Åse Lindberg-Christensen, kantor och kontraktsmusiker Tel , Församlingspedagog Lena Johanson-Ohlström Tel ,