R Förstudie Tierp. Jordarter, bergarter och deformationszoner

Transkript

1 R Förstudie Tierp Jordarter, bergarter och deformationszoner Torbjörn Bergman, Rune Johansson, Anders H Lindén, Lars Rudmark, Michael Stephens Seriges Geologiska Undersökning Hans Isaksson, GeoVista AB Hardy Lindroos Mirab December 1999 Sensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE Stockholm Sweden Tel Fax

2

3

4

5

6 Gäle 76 Skutskär E4 291 Karlholmsbruk Skärplinge Mehedeby E4 76 Forsmarks kärnkrafterk Söderfors Tierp Månkarbo Tobo Tierps kommun Områden a intresse för idare undersökningar utifrån befintligt geoetenskapligt underlag Större område med förhöjd naturlig gammastrålning E4 0 5 kilometer Områden inom Tierps kommun a intresse för idare undersökningar. Bedömningen är baserad på befintligt geoetenskapligt underlag. 7

7

8

9

10

11

12

13 15 Vendel Månkarbo Gryttjom Harbo Österåla Upplanda Skyttorp Tobo Örbyhus Tierp Söderfors Skärplinge Hästskär Karlholmsbruk Mehedeby Marma Långsand Gårdskär Älkarleby Skutskär Furuik Mårtsbo Gäle Killskär Gudinge Fågelsundet Lönnö Hållnäs Ängskär Hållen Forsmark Österby- Dannemora bruk Östhammar Gimo Öregrund skedika Norr- Forsmarks kärnkrafterk Forsmarks kärnkrafterk Gräsö Örskär Gisslaren Vällen Öregrundsgrepen Gimo damm S Åsjön N Åsjön Skälsjön Finnsjön Dannemorasjön Åkerbysjön Fälaren Vendelsjön Strömaren Löstabukten Gälebukten Dalälen Storfjärden Untrafjärden Fäbofj. Velången Tämnaren Sörsjön Ingsjön Toften 76 Limön E4 291 E4 Läby E4 76 Harg 290 Strömsberg kilometer 5 0 SKB-typområde Finnsjön Figur 2-1. Undersökningsområdet (hela bilden) och Tierps kommun.

14

15 Limön Gälebukten Gäle 76 13H Gäle NO Furuik Skutskär Långsand 13I Österlösta NV Gårdskär Fågelsundet Mårtsbo Dalälen Älkarleby Löstabukten Hållen Killskär E4 13H Gäle 291 SO Storfjärden Karlholmsbruk Hållnäs Hästskär Lönnö 13I Österlösta SV Gudinge Örskär 13I Österlösta SO Gräsö Marma Ängskär Skärplinge Öregrundsgrepen Mehedeby 76 Strömsberg Skälsjön N Åsjön Forsmarks kärnkrafterk Untrafjärden E4 S Åsjön Forsmark Fäbofj. Söderfors Tierp Strömaren Fälaren Åkerbysjön SKB-typområde Finnsjön Finnsjön Öregrund Ingsjön Toften Norrskedika Gryttjom 12H Söderfors NO 12I Östhammar NV 12I Östhammar NO Tobo Östhammar Örbyhus Upplanda Österåla Månkarbo Vendel Dannemorasjön Vendelsjön Österbybruk Dannemora 290 Gimo damm Gimo Harg Tämnaren Gisslaren 12H Sörsjön Söderfors SO 12I Östhammar SV 12I Östhammar SO Velången Harbo Läby E4 Skyttorp Vällen Moderna jordartskartor 0 5 kilometer 10 Äldre kombinerade jordarts- och berggrundskartor Figur 3-1. Befintliga jordartskartor. 18

16 Limön Gälebukten Gäle Furuik 1939 Skutskär Långsand 1887 Gårdskär Fågelsundet Mårtsbo Dalälen Älkarleby Löstabukten Hållen Killskär E4 Storfjärden 291 Karlholmsbruk Hästskär Lönnö Hållnäs Gudinge Örskär Gräsö 1949 Marma 1868 Skärplinge 1957 Ängskär 1887 Öregrundsgrepen Mehedeby 76 Strömsberg Skälsjön N Åsjön Forsmarks kärnkrafterk Untrafjärden E4 S Åsjön Forsmark Fäbofj. Söderfors Tierp Strömaren Fälaren Åkerbysjön SKB-typområde Finnsjön Finnsjön Öregrund Ingsjön Toften 1948 Gryttjom 1869 Tobo Norrskedika Östhammar Örbyhus Upplanda Österåla Månkarbo Vendel Dannemorasjön Vendelsjön Österbybruk Dannemora 290 Gimo damm Gimo Harg Tämnaren Gisslaren Harbo Sörsjön Velången Läby E Skyttorp 1889 Vällen Länskarta 1: , Lundegårdh 1966 Länskarta 1: , Söderholm m.fl Aa-kartor 1: SGU Ser C 1: , Sund kilometer 10 Länskarta 1: , Lundegårdh m.fl PÖB Uppsala 1: , Persson & Stålhös 1991 Af-kartor 1:50 000, Stålhös 1991 Figur 3-2. Befintliga berggrundskartor. 19

17

18 Limön Gälebukten Gäle Furuik Skutskär 76 Långsand Gårdskär Fågelsundet Mårtsbo Dalälen Älkarleby Löstabukten Hållen Killskär E4 Storfjärden 291 Karlholmsbruk Hästskär Lönnö Hållnäs Gudinge Örskär Gräsö Marma Ängskär Skärplinge Öregrundsgrepen Mehedeby 76 Strömsberg Skälsjön N Åsjön Forsmarks kärnkrafterk Untrafjärden E4 S Åsjön Forsmark Fäbofj. Söderfors Tierp Strömaren Åkerbysjön SKB-typområde Finnsjön Fälaren Finnsjön Öregrund Ingsjön Gryttjom Norrskedika Toften Tobo Östhammar Örbyhus Upplanda Österåla Månkarbo Vendel Dannemorasjön Vendelsjön Österbybruk Dannemora 290 Gimo damm Gimo Harg Tämnaren Sörsjön Velången Gisslaren Harbo Läby E4 Skyttorp Vällen Mätning utförd a SGU (hela området) Mätning (Forsmarksområdet) utförd a SGU 0 5 kilometer 10 Mätning (Tierpsområdet) utförd a SGAB Mätning utförd a Boliden AB Mätning utförd a LKAB Figur 3-3. Flygburna geofysiska mätningar. 21

19

20

21

22 Figur 4-1. Jordklotets iktigare, nu aktuella plattor och plattgränser. Efter Wikström (1994). Serige ligger inom den Eurasiatiska plattan långt öster om den mittatlantiska ryggen där de Eurasiatiska och Nordamerikanska plattorna glider isär, och på stort astånd från en akti plattkollisionszon i södra Europa. 26

23

24 l l l l l l l l l l l l l l l l l l SVENSKA KALEDONIDERNA (senaste plastiska deformationen ca Ma) Tektoniska enheter i den senska berggrunden km E E E E D E E Kiruna Luleå E Främmande terränger Tektoniskt ihoptryckt randzon till kontinenten Baltica. E=Eklogit, D=Diabas FANEROZOISKA SEDIMENTÄRA OCH MAGMATISKA BERGARTER SAMT IMPAKTSTRUKTURER Fanerozoiska sedimentära bergarter och diabas B Jurassiska och kretaceiska basaltkupper Underkambriskt alkalint magmatiskt A komplex (Alnön) Impaktstruktur * D FENNOSKANDISKA SKÖLDEN Neoproterozoiska klastiska sedimentära bergarter Klastiska sedimentära bergarter N Göteborg GÄZ DBT MZ MZ D D D D D D D l l l Vänern l l l l D E l E * l l l l l l l * l l l * *?? SFDZ Vättern l l l l l l l l l l l l l l l l l * l l l A Sundsall Stockholm * Gotland Botteniken Sekonoregiska orogenen (senaste plastiska deformationen ca Ga) Mellersta och ästra segmentet (inkluderande >ca Ga främmande terränger?) Vulkaniska och intrusia bergarter tillhörande TMB* i östra segmentet (ca Ga) Granit och pegmatit i östra segmentet (ca Ga) Östra segmentet, odifferentierad Anorogena intrusioner och suprakrustala bergarter Mesoproterozoiska intrusia bergarter Paleo- till Mesoproterozoiska klastiska sedimentära bergarter och basalt Sekokarelska orogenen (senaste plastiska deformationen efter ca Ga i norra Serige, mellan ca och 1.56 Ga i centrala södra Serige, och mellan ca och 1.40 Ga i sydöstligaste Serige) Vulkaniska och intrusia bergarter tillhörande TMB* och Resund-Sorsele-siten (ca Ga) Granit och pegmatit (ca Ga) Granit, monzonit och underordnade mafiska intrusioner (ca Ga) Vulkaniska och sedimentära bergarter samt kalkalkalina intrusioner (c Ga) Arkeiska bergarter PLASTISKA STRUKTURER l l Kaledonisk öerskjutning Sekonoregisk deformationszon, horisontell och reers rörelse Sekonoregisk öerskjutning Sekokarelisk deformationszon, horisontell och "norra-sidan-ner" rörelse Deformationszon, rörelse okänd Formlinje, tektonisk foliation TZ l l l l l B l l SFDZ B (PZ) l l l * Öland Sekonoregiska orogenen, SFDZ (PZ)=Sekonoregiska frontens deformationszon, delis samma som Protoginzonen, MZ=Mylonitzonen, GÄZ=Göta Älzonen och DBT=Dalslandszonen FÖRKASTNINGAR Malmö l l l l l l l TZ TMB*=Transskandinaiska magmatiska bältet 1 Ma=1 miljon år, 1 Ga=1000 miljoner år Normalförkastning TZ=Tornquistzonen l l Figur 4-2. Tektoniska enheter i den senska berggrunden. Modifierad efter Stephens m fl (1994). Rektangeln isar undersökningsområdet. 28

25

26 Figur 4-3. Jordartskarta öer Serige. Efter Jonasson Rektangeln isar undersökningsområdet. 30

27

28 Sammanställning a länsstudier Område som ej berörs a länsstudier Meteoritnedslag Sedimentär berggrund, huudsakligen odeformerad Diabas Vulkanisk bergart, huudsakligen odeformerad Djupbergart, huudsakligen odeformerad Plastisk deformationszon Berggrund, huudsakligen deformerad och påerkad a regional metamorfos Figur 4-4. Regionala plastiska deformationszoner i Seriges urberg. Rektangeln isar undersökningsområdet. 32

29

30 Figur 4-5. Serigekarta som isar relief (till änster) och några regionala sprickzoner/förkastningar (till höger). Efter Lidmar-Bergström (1994). Rektangeln isar undersökningsområdet. A-G refereras till i texten. 34

31

32 Well attested neotectonic localities Claimed neotectonic localities Lapland Late-Glacial Faults Figur 4-6. Sen- eller postglaciala förkastningar i Skandinaien och Finland, ilka är nämnda i figuren som neotektoniska förkastningar. Efter Muir Wood (1993). Förutom sen- eller postglaciala förkastningar i Lappland (rektangeln med grön färg) isar figuren äldokumenterade (sarta cirklar) och föreslagna men icke belagda (röda cirklar) områden med sådana förkastningar. Den blå rektangeln isar undersökningsområdet. Figur 4-7. Jordskal i Skandinaien och Finland Data från Uppsala Uniersitet. Rektangeln isar undersökningsområdet. 36

33

34 Sammanställning a länsstudier Norrbottens malmfält Skelleftefältet Bergslagen Område som ej berörs a länsstudier Område där tillstånd beiljats för undersökning eller brytning a malm eller industrimineral (mars 1999) Malmpotentiellt område Figur 4-8. Malmproinser i Seriges urberg. Rektangeln isar undersökningsområdet. 38

35

36

37

38

39 Limön Gälebukten Gäle Furuik Skutskär 76 Långsand Gårdskär Fågelsundet Mårtsbo Dalälen Älkarleby Löstabukten Hållen Killskär E4 Storfjärden 291 Karlholmsbruk Hästskär Lönnö Hållnäs Gudinge Örskär Gräsö Marma Ängskär Skärplinge Öregrundsgrepen Mehedeby 76 Strömsberg Skälsjön N Åsjön Forsmarks kärnkrafterk Untrafjärden E4 S Åsjön Forsmark Söderfors Åkerbysjön Öregrund Fäbofj. Tierp Strömaren Fälaren Finnsjön Ingsjön Gryttjom Norrskedika Toften Tobo Östhammar Örbyhus Upplanda Österåla Månkarbo Vendel Dannemorasjön Vendelsjön Österbybruk Dannemora 290 Gimo damm Gimo Harg Tämnaren Sörsjön Velången Gisslaren Harbo Läby E4 Skyttorp Vällen Organiska jordarter Sand och grus Morän Berg 0 5 kilometer 10 Lera och silt Fyllning Isälssediment Figur 5-1. Jordartskarta öer Tierps kommun med omgining. 43

40 Limön Gälebukten Gäle Furuik Skutskär 76 Långsand Gårdskär Fågelsundet Mårtsbo Dalälen Älkarleby Löstabukten Hållen Killskär E4 Storfjärden 291 Karlholmsbruk Hästskär Lönnö Hållnäs Gudinge Örskär Gräsö Marma Ängskär Skärplinge Öregrundsgrepen Mehedeby 76 Strömsberg Skälsjön N Åsjön Forsmarks kärnkrafterk Untrafjärden E4 S Åsjön Forsmark Söderfors Åkerbysjön Öregrund Fäbofj. Tierp Strömaren Fälaren Finnsjön Ingsjön Gryttjom Norrskedika Toften Tobo Östhammar Örbyhus Upplanda Österåla Månkarbo Vendel Dannemorasjön Vendelsjön Österbybruk Dannemora 290 Gimo damm Gimo Harg Tämnaren Sörsjön Velången Gisslaren Harbo Läby E4 Skyttorp Vällen kilometer 10 Figur 5-2. Tierps kommun med omgining. Berg i dagen. 44

41

42

43 a) Naturreseratet Viksta stentorg, ca 6 km sydäst om Vendel. b) Läby mosse, ca 1 km norr om Läby. Figur 5-3. Exempel på jordarter från Tierps kommun. 47

44

45

46 Limön Gälebukten Gäle Furuik Skutskär 76 Långsand Gårdskär Fågelsundet Mårtsbo Dalälen Älkarleby Löstabukten Hållen Killskär E4 Storfjärden 291 Karlholmsbruk Hästskär Lönnö Hållnäs Gudinge Örskär Gräsö Marma Ängskär Skärplinge Öregrundsgrepen Mehedeby 76 Strömsberg Skälsjön N Åsjön Forsmarks kärnkrafterk Untrafjärden E4 S Åsjön Forsmark Söderfors Åkerbysjön Öregrund Fäbofj. Tierp Strömaren Fälaren Finnsjön Ingsjön Gryttjom Norrskedika Toften Tobo Östhammar Örbyhus Upplanda Österåla Månkarbo Vendel Dannemorasjön Vendelsjön Österbybruk Dannemora 290 Gimo damm Gimo Harg Tämnaren Sörsjön Velången Gisslaren Harbo DJUP- OCH GÅNGBERGARTER Läby Granit, ca 1500 milj. år (Strömsbrogranit) Granit, grokornig och anligtis porfyrisk, ca 1780 milj. år (Hedesundagranit) Pegmatit, ca 1800 milj. år Granit, fin- till medelkornig, jämnkornig, ca 1800 milj. år Metagranitoid, ca 1890 milj. år Metagabbro och basisk bergart a osäkert ursprung, ca milj. år Diabas Granit, pegmatit och aplit som gångar och små massi Basisk gångbergart (amfibolit) E4 Skyttorp YTBERGARTER Sandsten, yngre än 1500 milj. år Metasedimentär bergart i allmänhet, ca 1900 milj. år Kartsit, ca 1900 milj.år Marmor (kristallin kalksten), ca 1900 milj. år Metaulkanisk bergart, sur till intermediär, ca 1900 milj. år Metaulkanisk bergart, basisk, ca 1900 milj. år BERGARTER AV VARIERANDE URSPRUNG Migmatit och ådergnejs kilometer Vällen Inneslutning a äldre bergart i yngre Nedlagd grua eller skärpning (järnmalm) Nedlagd grua eller skärpning (sulfidmalm) Stenbrott i kristallin kalksten Förskiffring och lagring Förskiffring och lagring med ertikal stupning Sprickzon Bred lågmagnetisk zon under haet, sannolikt a tektoniskt ursprung Kommungräns SKB-typområde Finnsjön Figur 6-1. Berggrundskarta öer Tierps kommun med omgining. 50

47

48 a) Finkornig, bandad sur metaulkanisk bergart (ca 2 km äster om Killskär, RAK ). b) Glimmerskiktad metasedimentär bergart (ca 5 km äster om Gudinge, RAK ). c) Glest porfyrisk metagranit (ca 5 km SSO om Månkarbo, RAK ). Figur 6-2. Typiska bergarter från Tierps kommun. 52

49

50

51 a) Ådergnejsomandlad granit (Fågelsundet, RAK ). b) Grokornig, porfyrisk granit, s k hedesundagranit (ca 3 km nordäst om Söderfors, RAK ). c) Grokornig, porfyrisk granit (ca 4,5 km öster om Månkarbo, RAK ). Figur 6-3. Typiska bergarter från Tierps kommun. 55

52

53 a) Fin- till medelkornig granit, "stockholmsgranit" (ca 5 km sydost om Hästskär, RAK ). b) Migmatitisk gnejs (Fågelsundet, RAK ). c) Inhomogen berggrund med inslag a yngre granit, finkornig basisk bergart och pegmatit (ca 5 km nordäst om Karlholmsbruk, RAK ). Figur 6-4. Typiska bergarter från Tierps kommun. 57

54 Gäle Skutskär Forsmark Tierp Östhammar meter Magnetiskt anomalifält Geofysisk flygmätning, SGU och Boliden Anomalifält i nanotesla, gradienter förstärkta genom skuggning med ertikalderiatan Magnetisk anomali [nt] Figur 6-5. Magnetiskt anomalifält. Violetta ljusa färger isar hög magnetisering och blå färger isar låg magnetisering. 58

55 Gäle Skutskär Forsmark Tierp Östhammar meter Tyngdkraft Tyngdkraftskarta, baserad på interpolation a mätärden i markerade mätstationer (+) Bougueranomali [gu] Figur 6-6. Tyngdkraft i gu (graity unit, graitationsenhet ). Violetta ljusa färger isar massöerskott och blå färger isar massunderskott. 59

56 Gäle Skutskär Forsmark Tierp Östhammar meter Naturlig gammastrålning Geofysisk flygmätning, SGU Färgkombination a torium (röd), kalium (grön) och uran (blå) Th Th K U K Figur 6-7. Naturlig gammastrålning. Relatia fördelningen a kalium, uran och torium. Ljusa nyanser isar förhöjda niåer a samtliga element medan mörka nyanser isar låga niåer. 60

57

58

59 64 Figur 7-1. Markradonpotential i Tierps kommun. SKB-typområde Finnsjön Förhöjd Eentuellt förhöjd Normal Låg RADONPOTENTIAL Vendel Månkarbo Gryttjom Harbo Österåla Upplanda Skyttorp Tobo Örbyhus Tierp Söderfors Skärplinge Hästskär Karlholmsbruk Mehedeby Marma Långsand Gårdskär Älkarleby Skutskär Furuik Mårtsbo Gäle Killskär Gudinge Fågelsundet Lönnö Hållnäs Ängskär Hållen Forsmark Österby- Dannemora bruk Östhammar Gimo Öregrund skedika Norr- Forsmarks kärnkrafterk Gräsö Örskär Gisslaren Vällen Öregrundsgrepen Gimo damm S Åsjön N Åsjön Skälsjön Finnsjön Dannemorasjön Åkerbysjön Fälaren Vendelsjön Strömaren Löstabukten Gälebukten Dalälen Storfjärden Untrafjärden Fäbofj. Velången Tämnaren Sörsjön Ingsjön Toften 76 Limön E4 291 E4 Läby E4 76 Harg 290 Strömsberg kilometer 5 0

60 Limön Gälebukten Gäle Furuik Skutskär 76 Långsand Gårdskär Fågelsundet Mårtsbo Dalälen Älkarleby Löstabukten Hållen Killskär E4 Storfjärden 291 Karlholmsbruk Hästskär Lönnö Hållnäs Gudinge Örskär Gräsö Marma Ängskär Skärplinge Öregrundsgrepen Mehedeby 76 Strömsberg Skälsjön N Åsjön Forsmarks kärnkrafterk Untrafjärden E4 S Åsjön Forsmark Söderfors Åkerbysjön Öregrund Fäbofj. Tierp Strömaren Fälaren Finnsjön Ingsjön Gryttjom Norrskedika Toften Tobo Östhammar Örbyhus Upplanda Österåla Månkarbo Vendel Dannemorasjön Vendelsjön Österbybruk Dannemora 290 Gimo damm Gimo Harg Tämnaren Sörsjön Velången Gisslaren Harbo Läby E4 Skyttorp Vällen RADIUMHALT (Bq/kg) > <20 Kartära alagringar (ej morän) 0 5 kilometer 10 Figur 7-2. Berggrundens radiumhalt i Tierps kommun. 65

61

62

63

64 Limön Gälebukten Gäle Furuik Skutskär 76 Långsand Gårdskär Fågelsundet Mårtsbo Dalälen Älkarleby Löstabukten Hållen Killskär E4 Storfjärden 291 Karlholmsbruk Hästskär Lönnö Hållnäs Gudinge Örskär Gräsö Marma Ängskär Skärplinge Öregrundsgrepen Mehedeby 76 Strömsberg Skälsjön N Åsjön Forsmarks kärnkrafterk Untrafjärden E4 S Åsjön Forsmark Söderfors Åkerbysjön Öregrund Fäbofj. Tierp Strömaren Fälaren Finnsjön Ingsjön Gryttjom Norrskedika Toften Tobo Östhammar Örbyhus Upplanda Österåla Månkarbo Vendel Dannemorasjön Vendelsjön Österbybruk Dannemora 290 Gimo damm Gimo Harg Tämnaren Sörsjön Velången Gisslaren Harbo Läby E4 Skyttorp Vällen Plastisk planstruktur, uppmätt strykningsriktning 0 5 kilometer 10 Figur 8-1. Mätärden för strykningsriktning a planstrukturer i berggrunden inom Tierps kommun med omgining. Från de norra och ästra delarna a undersökningsområdet finns endast ett fåtal mätärden. Detta beror huudsakligen på att systematiska mätningar a planstrukturer inte gjordes i samband med (den äldre) kartläggningen. Därutöer förekommer i dessa områden betydande inslag a mer älbearade graniter (Grupp 2), ilka anligen saknar planstrukturer. 69

65 Gäle Skutskär Forsmark Tierp Östhammar Magnetiskt anomalifält Geofysisk flygmätning, SGU och Boliden Färgkombination a anomalifält, ertikal- och horisontalgradient meter Anomali V- gradient H- gradient V- gradient Figur 8-2. Magnetisk anomalifält. Kontrastförstärkt för att framhäa strukturer. Ljusa nyanser isar högt anomalifält och kraftiga gradienter medan mörka nyanser isar lågt anomalifält och saga gradienter. 70

66 Gäle Skutskär Forsmark Tierp Östhammar meter 0 Topografisk karta Höjddata (Lantmäteriet), gradienter förstärkta genom skuggning med ertikalderiatan. Djupkuror (Sjöfartserket) redoisas öer hasområdet. Höjd öer haet [m] 65 Djupkuror: 3,6,10,15,20,50 [m] Figur 8-3. Topografisk karta öer Tierps kommun och omgining. 71

67

68

69 Limön Gälebukten Gäle Furuik Skutskär 76 Långsand Gårdskär Fågelsundet Mårtsbo Dalälen Älkarleby Löstabukten Hållen Killskär E4 Storfjärden 291 Karlholmsbruk Hästskär Lönnö Hållnäs Gudinge Örskär Gräsö Marma Ängskär Skärplinge Öregrundsgrepen Mehedeby 76 Strömsberg Skälsjön N Åsjön Forsmarks kärnkrafterk Untrafjärden E4 S Åsjön Forsmark Fäbofj. Söderfors Tierp Strömaren Åkerbysjön SKB-typområde Finnsjön Fälaren Finnsjön Öregrund Ingsjön Gryttjom Norrskedika Toften Tobo Östhammar Örbyhus Upplanda Österåla Månkarbo Vendel Dannemorasjön Vendelsjön Österbybruk Dannemora 290 Gimo damm Gimo Harg Tämnaren Sörsjön Velången Gisslaren Harbo Läby E4 Skyttorp Vällen Delområde A Delområde B 0 5 kilometer 10 Figur 8-5. Karta som isar delområden för beskrining a deformationszoner. 74

70

71

72 a) Plastisk skjuzon i ådrad metagranitoid. Skjuzonen stryker i nordostlig riktning och stupar brant mot sydost (Strömsberg, RAK ). b) Planstruktur i porfyrisk hedesundagranit bestående a riktade mineralkorn (kalifältspat) samt tillplattade enklaer a basiska bergarter (mörk bergart i bilden). Planstrukturen stryker i nordostlig riktning och stupar brant mot sydost (bergtäkt nordäst om Strömsberg, RAK ). Figur 8-6. Exempel på plastiska strukturer inom delområde A. 77

73

74

75 a) Brantstående plastisk skjuzon i metagranitoid. Skjuzonen stryker O-V och är minst 1 m bred. Den plastiska deformationen ökar markant från söder (till änster i bilden) mot norr (till höger), (ca 9 km öster om Marma, RAK ). b) Plastisk skjuzon i ådrad metagranitoid. Skjuzonen stryker VNV och stupar brant mot norr. Metagranitoiden har omandlats längs zonen till en mycket finkornig, s k mylonit (Fågelsundet, RAK ). c) Plastisk skjuzon i metagranitoid (mörk bergart på bilden) och pegmatit (ljus bergart på bilden). Skjuzonen stryker VNV och stupar brant mot söder. Deformationen i pegmatiten tyder på att berggrunden på den södra sidan a denna zon (till änster i bilden) har rört sig mot äster i förhållande till berggrunden på den norra sidan (till höger i bilden), (Killskär, RAK ). Figur 8-7 a-c. Exempel på plastiska strukturer inom delområde B. 80

76 d) Homogen metagranodiorit med måttlig plastisk deformation (ägen norr om Finnsjön i den tektoniska linsen mellan Finnsjön och Forsmark, RAK ). e) Veckade ådror a pegmatit i grå metagranitoid. Veckstrukturen är klippt a en yngre pegmatitgång (öre delen a bilden), (ägen mellan Älkarleby och Gårdskär i den tektoniska linsen omkring Löstabukten, RAK ). Figur 8-7 d-e. Exempel på plastiska strukturer inom delområde B. 81

77

78 a) Kartsläkt krossbreccia i en röd granit. Breccian förekommer nära en tolkad regional sprickzon som stryker O-V längs kusten id Skutskär (Långsand, RAK ). b) Kartsläkt krossbreccia och kraftigt uppsprucken berggrund nära en tolkad regional sprickzon. Denna zon stryker i nordästlig riktning genom den centrala delen a Gräsö (Gräsö, RAK ). Figur 8-8. Exempel på spröda strukturer längs regionala sprickzoner. 83

79

80

81

82

83 Limön Gälebukten Gäle Furuik Skutskär 76 Långsand Gårdskär Fågelsundet Mårtsbo Dalälen Älkarleby Löstabukten Hållen Killskär E4 Storfjärden 291 Karlholmsbruk Hästskär Lönnö Hållnäs Gudinge Örskär Gräsö Fäbofj. Ingsjön Untrafjärden Söderfors 7 Marma Mehedeby E4 Gryttjom Strömsberg Tierp Strömaren Skärplinge Fälaren 76 Åkerbysjön Skälsjön Norrskedika Finnsjön N Åsjön S Åsjön Ängskär 40 Forsmarks kärnkrafterk Forsmark Öregrundsgrepen Öregrund Toften Tobo Örbyhus 9 Upplanda Östhammar Österåla Harbo Tämnaren Sörsjön Månkarbo Velången 8 2 Läby E4 Vendel Dannemorasjön Vendelsjön Skyttorp 10 Österbybruk Dannemora 290 Gimo damm Gimo Vällen Harg Gisslaren Järnmalm (äldre grua, gruhål) Kismineralisering Bergtäkt i drift Område lämpligt som bergtäkt Malmpotentiellt område Nummer på kartan hänisar till tabellerna i kapitel 9 Källa: SGU, Länsstyrelsen, Mirab 0 5 kilometer 10 Kalkstensförekomst Figur 9-1. Malmpotentiella områden i Tierps kommun. 88

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95 Gäle Skutskär 76 E Karlholmsbruk Skärplinge Mehedeby 9 E Forsmarks kärnkrafterk Söderfors Tierp 6 Månkarbo 2 Tobo 5 Tierps kommun 4 Områden a intresse för idare undersökningar utifrån befintligt geoetenskapligt underlag Större område med förhöjd naturlig gammastrålning E4 0 5 kilometer Figur Områden inom Tierps kommun a intresse för idare undersökningar. Bedömningen är baserad på befintligt geoetenskapligt underlag. 101

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112