Hästen i Nacka kommun förr, idag och i framtiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hästen i Nacka kommun förr, idag och i framtiden"

Transkript

1 Hästen i Nacka kommun förr, idag och i framtiden Rapport genomförd inom ramen för kursen Hästen, samhället och planeringen, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp, Saltsjö-Boo, maj 2005

2 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND RAPPORTENS BAKGRUND INRIKTNING OCH BEGRÄNSNINGAR METOD OCH GENOMFÖRANDE HÄSTENS BETYDELSE I ETT HISTORISKT PERSPEKTIV HÄSTENS BETYDELSE I SVERIGE IDAG HÄSTNÄRINGENS SAMHÄLLSEKONOMISKA BETYDELSE HÄSTHÅLLNINGEN BIDRAR TILL EN LEVANDE LANDSBYGD Områden som kan medföra konflikter ATT HÅLLA EGEN HÄST DET KOSTAR! HUR BEHANDLAS OCH UPPMÄRKSAMMAS HÄSTINTRESSET I SVERIGE? RIDNING SOM FRISKVÅRD UR BESKATTNINGSSYNPUNKT VAD ÄR DET SOM ÄR SÅ SPECIELLT MED HÄSTAR? DAGENS HÄSTHÅLLNING UR HÄSTENS PERSPEKTIV HÄSTENS GRUNDLÄGGANDE BIOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR HÄSTENS SINNEN JÄMFÖRT MED MÄNNISKANS MODERN HÄSTHÅLLNING I FÖRHÅLLANDE TILL HÄSTENS BIOLOGISKA BEHOV HÄSTEN I TRAFIKEN HÄSTAR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD NATURBETESMARK I SVERIGE OCH ANTALET BETESDJUR HÄSTEN SOM BETESDJUR, BÄTTRE ÄN SITT RYKTE OLIKA TYPER AV RASTHAGAR OCH BETESHAGAR ATT TÄNKA PÅ VID BETESHÄVD MED HÄSTAR EKONOMISK ERSÄTTNING FÖR HÄSTAR PÅ BETESMARKER HÄSTGÅRDEN; PLANERING OCH MILJÖASPEKTER GÖDSELHANTERING ALLERGI ETT FOLKHÄLSOPROBLEM Skyddsavstånden som planeringsinstrument Åtgärder mot allergi VIKTIGA ASPEKTER VID PLANERING AV HÄSTANLÄGGNINGAR NACKA KOMMUNS HISTORIA OCH GEOGRAFI UR ETT HÄSTPERSPEKTIV HÄSTENS BETYDELSE I NACKA FÖRSTAD TILL STOCKHOLM Farleder och vägar Industrier i Nacka Gårdar och jordbruk Från sommarnöjen till villaområden HÄSTHÅLLNING I NACKA OCH DESS PÅVERKAN PÅ KULTURLANDSKAPET Ortnamn med hästanknytning ANTAL HÄSTAR I NACKA FLER ÄN NÅGONSIN UTVECKLINGEN I NÄROMRÅDET - NACKA/VÄRMDÖ HÄSTEN BETYDELSE FÖR MÄNNISKORNA I NACKA HÄSTENS EKONOMISKA BETYDELSE I NACKA PLANERING OCH REGLER KRING HÄSTHÅLLNING I NACKA VEM BESLUTAR OM HÄSTVERKSAMHET I KOMMUNEN? REGLER FÖR HÄSTHÅLLNING I NACKA Generella regler Hästhållning i Nacka förr, idag och i framtiden Sida 1 av 52

3 Regler kring djurhållningen och dess byggnader Hästarna i Nacka ur djurskyddsinspektörens perspektiv KOMMUNENS NATURRESERVAT ÖVERSIKTSPLANERING SAMT KOMMUNALA VERKSAMHETSMÅL ÖVERSIKTSPLANEN FÖR NACKA KOMMUN MÅL FÖR DEN KOMMUNALA VERKSAMHETEN SOM BERÖR HÄSTAR OCH RIDNING RIDNING FÖR UNGDOMAR SAMHÄLLETS STÖD RIDSKOLOR I NACKA OCH DESS NÄROMRÅDE RIDSKOLEUTREDNINGEN PLANER PÅ EN NY RIDSKOLA I NACKA STALL OCH RIDANLÄGGNINGAR I NACKA VELAMSUND NATURRESERVAT MED NACKAS ENDA RIDSKOLA Ridskolan och ridklubben Gödselhanteringen i naturvårdsområdet Rekrytering av ridskolehästar Framtidsvisioner för ridverksamheten på Velamsund Förslag till förbättringar RENSÄTTRASTALLET - MITT I VILLABEBYGGELSEN TOLLARE KOLLEKTIVSTALLET VID FOLKHÖGSKOLAN ÄNGLAHÄSTAR NYCKELVIKEN MED 4H-KLUBB SÅGTORP VILLA MED STALL DREVINGE HÄSTGÅRD MED UTSIKT ÖVER DUVNÄSVIKEN STALL COMPASS NACKAS TÄVLINGSANLÄGGNING ERSTAVIK HERRGÅRD MED LEVANDE LANTBRUK I STORSTADENS NÄRHET SKOGSÖ KOLLEKTIVSTALL MED RIDHUSPLANER HÖGMORA GÅRD MED OVISS FRAMTID MAGGIES FARM CAFÉ, BUTIK OCH HÄSTAR RID- OCH KÖRVÄGAR I NACKA RID- OCH KÖRVÄGAR I NACKA BEHOV AV RID- OCH KÖRVÄGAR I NACKA Ridning förbjuden exempel samt förslag till åtgärder BETESMARKER I NACKA BETESHÄVD INOM NATURRESERVATEN KOMMUNALÄGD MARK UTANFÖR NATURVÅRDSRESERVATEN ÖVRIGT PRIVATÄGD MARK ERSTAVIK - HÄSTGÖDSEL I KRETSLOPP HÄSTPORTENS FRAMTIDA ROLL OCH MÖJLIGHETER I NACKA DISKUSSION OCH FÖRSLAG FÖR UTVECKLING AV HÄSTHÅLLNINGEN I NACKA ATT BEAKTA VID PLANERING AV NY RIDSKOLEANLÄGGNING Bilaga: Inventering av antalet hästar i Nacka kommun Hästhållning i Nacka förr, idag och i framtiden Sida 2 av 52

4 1 Sammanfattning Antalet hästar ökar Antalet hästar har ökat explosionsartat under de senaste decennierna. Idag finns omkring hästar i Sverige jämfört med ca på 1970-talet. I Nacka sker en likartad utveckling och idag finns minst 189 hästar inom kommunen, vilket är fler än någonsin tidigare. Dagens hästar används för motion, rekreation och sport. Hästar finns där människor finns, dvs. i anslutning till städer och tätbebyggda områden. Det finns knappt några ödegårdar idag, jordbrukets rationalisering till trots. Hästfolket har flyttat in och ger liv, rörelse, omsättning och underlag för kommunal service som t.ex. skola. En utveckling som dock även kan medföra problem kring ridvägar, utnyttjande av allemansrätten, för små och upptrampade hagar, bristande kunskaper i djurhållning och förståelse för livet på landet. Hästen ingår inte jordbrukspolitiken och inga bidrag utgår, men trots det utgör hästsektorn den femte största inkomstkällan för jordbruket. Hästens roll har inte uppmärksammats och det saknas till stor del såväl statistik som forskning kring hästens roll i samhället. Detta gäller även frågan kring rimliga allergiskyddsavstånd mellan hästar och bostäder, något som nu uppmärksammas. Vad är det som gör samvaron med hästar så speciell? Hästar ger en samvaro mellan människa och djur som sker utan ord och som bygger på känsla och kroppsspråk. Samvaro med hästar tycks inverka positivt på människors lugn och fokus i en allt mer stressad omvärld. Ridning är såväl en trevlig motionsform som en avancerad tävlingsform där män och kvinnor tävlar på samma villkor. Hästsport ger barn och ungdomar en naturlig fostran i ansvar och ledarskap. Man blir heller aldrig för gammal eller fullärd när det gäller hästar, det finns alltid nya utmaningar. Hästar ger funktionshindrade en unik möjlighet att komma ut i naturen samt att träna upp balans och koordination på ett naturligt sätt. Hästar ger en naturlig koppling mellan land och stad och närhet till biologiska skeenden som födelse, död och årstidernas växlingar. Hästar är vackra, kraftfulla, vänliga och respektingivande på en och samma gång. Hästarna syns inte i den kommunala planeringen Hästarna är ofta osynliga i den kommunala planeringen och ridsporten får ofta förhållandevis begränsat med bidrag till verksamheten, trots att de bedriver en omfattande ungdomsverksamhet och bedriver djurhållning som kräver stora anläggningar och utbildad arbetskraft. Många gånger anses häst- och ridsport som ett särintresse, men i Sverige finns mer än människor som regelbundet har kontakt med hästar. Beror det på att ridsporten i Sverige främst attraherar unga tjejer och kvinnor? Eller är det tidigare traditioner som överklassport som spökar? och behovet av ridvägar glöms bort Vid hästsport utnyttjar vi hästens rörelseförmåga. Det kräver säkra vägar ut i naturen, och möjlighet att på ett positivt sätt samsas med det övriga rörliga friluftslivet, i synnerhet i tätortsnära grönområden. Säkra passager behövs, annars finns risk att barn och ungdomar pressas ut i trafiken på ett sätt som är oacceptabelt. Hästens naturliga flyktbeteende i kombination med omedvetna bilförare, kan medföra allvarliga tillbud och olyckor. Hästhållning i Nacka förr, idag och i framtiden Sida 3 av 52

5 Hästen är betesdjur och bidrar till ökad biologisk mångfald Antalet betesdjur minskar i Sverige. I storstadsnära områden finns ofta endast hästar att tillgå. Hästar kan göra stor nytta genom att beta värdefulla marker och bidra till den biologiska mångfalden. I Nacka, med stora grönområden, bör möjligheterna att använda hästen som betsdjur utnyttjas och utvecklas ytterligare. Det finns möjlighet att via Länsstyrelsen erhålla ekonomiska bidrag för beteshävd. Erstavik - en resurs för det naturliga kretsloppet De flesta hästanläggningar köper in sitt foder och de har ingen naturlig avsättning för den näringsrika hästgödseln. I Nacka finns, det storstadsnära läget till trots, en fungerande kedja för produktion av grovfoder till häst och avsättning av gödseln till åkermarken inom ramen för Erstaviks Godsförvaltnings verksamhet. Förbättrade möjligheter till ridning i Nacka ny ridskola? Möjligheten att ägna sig år ridsport är relativt begränsade i Nacka. Här finns endast en ridskola (Velamsund/Nacka Ridhus AB) och i förhållande till antalet invånare i kommunen är det lågt. Många står i kö för att börja rida. Ridskolan är dessutom placerad långt från allmänna kommunikationer. Det finns planer på att utöka möjligheterna till ridning och ridskoleverksamhet i Nacka. Detta initiativ bör dock inte utesluta möjligheterna till ytterligare utveckling och stöd till ridverksamheten i Velamsund. Planering av hästanläggningar kräver framsynt eftertanke En rid- och/eller hästanläggning är ofta både idrottsanläggning, hästarnas hem och viloplats, arbetsplats och fritidsgård. Tillsyn och skötsel krävs varje dag året om och anläggningen är igång från tidig morgon till sen kväll. Den är dessutom resurskrävande i form av mark och kräver goda transporter till och från anläggningen. Häststallar och ridanläggningar är ofta ombyggda ladugårdar men även vid nybyggnation lever äldre traditioner kvar, på gott och ont. Allergi och lukt är andra viktiga aspekter, i synnerhet inom tätbebyggda områden. Trots detta saknas ofta ordentliga omklädningsutrymmen på ridskolor. Samtidigt som det finns problem ger hästar karaktär och skönhet till området. Stallet är också en plats där människor ur alla åldrar möts genom sitt intresse till hästen. Allt detta gör att speciell hänsyn och kunskap krävs vid planering och anläggning av ridanläggningar. Nacka - en grön kommun med utmärkta möjligheter till hästhållning Nacka är en expansiv kommun som samtidigt har stora grönområden. Här finns utmärkta möjligheter till hästhållning och hästsport, vilket bör uppmärksammas, bevaras och utvecklas. Hästarna i Nacka finns främst i anslutning till de tre grönområden Velamsund, Skogsö och Erstavik, men i synnerhet i kommundelen Boo finns även flera mindre stallar. Några av de mindre stallarna riskerar att försvinna då bostadsbebyggelsen tätnar och därmed försvinner också de positiva värden som djur och djurhållning medför. Forskning visar att umgänge med djur påverkar människor positivt. Barn som har sällskapsdjur mognar fortare än andra barn och barn som växer upp med djur visar större socialt ansvar. Hästar ger människor i storstaden en naturlig koppling till naturen, något som behövs i en alltmer stressad tillvaro. Hästarna i Nacka är en outnyttjad resurs som bör lyftas fram. Det är viktigt att säkerställa möjligheterna både till privat hästhållning och till ridskoleanläggningar på ett sätt som gagnar såväl naturvård, friluftsliv, ungdomsverksamhet, rehabilitering, motion, kulturvärden som djurskydd. Hästhållning i Nacka förr, idag och i framtiden Sida 4 av 52

6 2 Bakgrund 2.1 Rapportens bakgrund Rapporten ingick som huvudmoment i kursen Hästen, samhället och planeringen, en 5-poängs distanskurs i regi av Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp; Institutionen för jordbruket biosystem och teknologi, hösten Syftet med kursen var att tydliggöra hästens plats och betydelse i vårt samhälle. Ett geografiskt område har studerats utifrån följande frågeställningar: - Hästhållningens traditioner och historia - Hästens betydelse i samhället - Hur uppfattar hästen omgivningen - Översiktlig planering hästen och kommunen - Ridvägar planering och utformning - Hästgårdarna i samhället och landskapet - Hästens betydelse för den biologiska mångfalden - Hästanläggningens planering, drift och miljöpåverkan Rapportens empiriska anknytning är Nacka kommun. Vid kontakter med Åsa Engwall Chef för Idrott och fritid, framkom intresse för att på kommunal nivå ta del av och bidra till rapportens genomförande. 2.2 Inriktning och begränsningar Innehållet i rapporten har huvudsakligen styrts av de krav och förväntningar på innehåll som ställts i kursbeskrivningen. Arbetet delades upp i 8 delar, vilka rapporterades separat under kursens gång. För att öka rapportens läsvärde för den intresserade allmänheten i Nacka har rapporten redigerats. Efter samtal med Åsa Engwall har ett par frågeställningar tillförts såsom allergifrågor och uppskattning av kösituationen på de ridskolor som ligger i Nackas närhet. Rapporten har delats in i tre delar. Den första delen handlar om hästnäringen generellt i Sverige. Intresset för hästar har ökat kraftigt under de senaste decennierna, och det har satt sina spår. Den utvecklingen uppmärksammas nu alltmer inom statlig och kommunal verksamhet. Den andra delen handlar om utvecklingen i Nacka, vad som styr utvecklingen och var beslut fattas, samt vilka häst- och ridanläggningar som finns i Nacka idag samt planerna på en ny ridskolanläggning i Nacka. Den tredje och sista delen berör hästsportens framtida roll och möjligheter i Nacka. De ekonomiska och fördelningspolitiska frågorna är av stor praktisk betydelse för utvecklingen av den fortsatta rid- och hästverksamheten i Nacka, inkl. frågor, fakta och ställningstaganden inför planering av en ny ridskola i Nacka. Dessa frågor ligger dock i huvudsak utanför vad som omfattas av den här rapporten. Det finns dock all anledning att vidare studera och analysera de förutsättningar som råder kring fritidssysselsättningar av olika slag i Nacka Kommun. 2.3 Metod och genomförande Rapporten har genomförts genom litteraturstudier, intervjuer med berörda personer på kommunen samt genom intervjuer och besök i stallar och anläggningar som har verksamhet riktad mot allmänheten samt uthyrning av stallplatser. Samtliga stallansvariga (med undantag för de mindre enheterna Nyckelviken, Änglahästar och Sågtorp) har haft möjlighet att faktagranska beskrivningarna av respektive verksamhet. Huvuddelen av faktainsamlingen skedde under senhösten Rapporten har genomförts och sammanställts av, som är född och bosatt i Nacka. Hon är agronom med erfarenhet av såväl rid-, trav- som galoppsport. Hästhållning i Nacka förr, idag och i framtiden Sida 5 av 52

7 3 Hästens betydelse i ett historiskt perspektiv Hästar har varit människans följeslagare under lång tid. Hästar har använts inom jordbruket men hästarna har haft många andra uppgifter utöver det. Sverige producerade järnmalm och behovet av dragkraft för transporter av ved och träkol till milor, hyttor och gruvor samt hammarsmedjor var stort. För transporter av malmen och järnet till utskeppningshamnar krävdes transporter. Hästen ingick också i försvaret och hade där en stor betydelse för samfärdseln. Utbyggnaden av järnvägsnätet ökade snarare än minskade behovet av korta transporter. Under förra sekelskiftet var hästdragna fordon ett dominerande inslag i Stockholmstrafiken. Antalet hästar var som störst omkring 1920 med ca hästar fanns det omkring hästar i Sverige och 1970 var antalet hästar nere på omkring st 1. Idag finns det hästar enligt SCB:s senaste mätning, till allra största delen sportoch fritidshästar och hästintresset bara ökar. 4 Hästens betydelse i Sverige idag Sverige är Europas näst hästtätaste land Antalet hästar har fyrdubblats under de senaste 30 åren. Ökningen har skett helt av egen kraft, utan stöd eller bidrag. Hästbeståndet följer i stort sett befolkningstätheten och runt 90 % av hästarna finns i södra och mellersta Sverige. 2 Sverige är näst efter Danmark, det hästtätaste landet i Europa med 28,1 hästar per 1000 invånare. 3 Hästsport är en av landets allra populäraste fritidssysselsättningar Uppskattningsvis har mellan människor regelbunden fysisk kontakt med hästar. 4 Hästsporten är en av landets populäraste fritidssysselsättningar; 8 miljoner ridtimmar genomförs varje år på landets 500 ridskolor och Ridsportförbundet har drygt medlemmar. 5 Ridsportintresset är stort bland tjejer och ungdomar 83 procent av medlemmarna i Ridsportförbundet är flickor och kvinnor och 65 procent av medlemmarna är under 25 år. 5 Mätt i lokalt aktivitetsstöd är ridsport den näst största ungdomssporten (efter fotboll). 5 Ridskolan och stallet är den mest älskade av alla fritidsgårdar, där många barn och ungdomar tillbringar stor del av sin lediga tid. Ridskolan är öppen från tidig morgon till sen kväll, ofta 365 dagar om året. Samvaron med hästar fostrar på ett naturligt sätt ungdomar att ta ansvar och att tänka på andra. 5 Handikapp är inget hinder handikappade ryttare rider regelbundet för motion och tävling. 5 Ridning är största handikappsporten i Sverige och handikappridning finns på cirka 250 ridskolor Hästnäringens samhällsekonomiska betydelse Helt av egen kraft och utan subventioner eller bidrag har hästnäringen vuxit i Sverige. Hästar och hästhållning utgör jordbrukets femte största inkomstkälla. 1 Hästarna ersätter till stor del de allt färre korna som foderkonsumenter och betesdjur hästarna håller landskapet öppet. Hästsektorn omsätter ca 20 miljarder per år (varav ca 10 miljarder är spel på hästar.) 6 Var tionde häst genererar ett helårsarbete. 6 De 8 miljoner ridtimmarna omsätter minst 1 miljard kr per år. 4 En hästägare lägger i snitt ner 23,1 timmar i veckan på sin häst. 7 Forskning visar att umgänge med djur påverkar människor positivt (ur Manimalisrapporten). Barn som har sällskapsdjur mognar fortare än andra barn och barn som växer upp med djur visar större socialt Hästhållning i Nacka förr, idag och i framtiden Sida 6 av 52

8 ansvar. Att umgås med djur påverkar livskvaliteten djurägarnas aktiveras fysiskt, psykiskt och socialt och deras hälsa förbättras. 4.2 Hästhållningen bidrar till en levande landsbygd Många mindre gårdar i Sverige styckas av och övergår till att bli hästgårdar. I samband med att jordbruket i Sverige mekaniserades och gårdar lades ner, befarade man att landsbygden skulle fyllas av ödegårdar. Detta har inte inträffat. Istället flyttar familjer ut på landet och in med sina hästar på gårdarna. Jobbet har man kvar i stan på långt, men rimligt pendelavstånd. Den här utvecklingen kan man se tydligt i Stockholms kranskommuner. Hästar finns där människor finns och de flesta hästarna finns runt städerna. Hästen utgör en naturlig koppling mellan land och stad. Utvecklingen ger positiva effekter till samhället. Det bibehåller en levande landsbygd. Barnen går i den lokala skolan och den lokala servicen upprätthålls. Hagar och åkrar hålls öppna genom hästbete och för foderproduktion. Det sker även ett inflöde av kapital och nya idéer från staden till landet Områden som kan medföra konflikter Helt problemfri är inte utvecklingen och det finns ett par områden som är värda att uppmärksamma: Marken till hästgården är ofta snålt tilltagen. Det innebär att marken överbetas med leriga hagar som följd. Gården har ej heller möjlighet att producera eget foder vilket gör att det inte finns någon naturlig avsättning för hästgödseln. Hästanläggningen är ofta en ombyggd ladugård för kor som byggts om till stall för hästar, vilket inte alltid är optimalt. Det är få anläggningar idag som från början är avsedda för hästar och hästars behov. Många nya hästägare har bristande kunskaper om hästen som djur och om lantbruksproduktion i stort. Det finns även ett begränsat utbud av opartisk rådgivning riktad till hästägare. Eftersom gården saknar egen mark utnyttjas allemansrätten för ridning på annans mark. Konflikter kan uppstå mellan markägare och ryttare. Det gäller i synnerhet då allemansrätten utnyttjas för företagsverksamhet, som t.ex. turridning. Det nya hästfolket bryter mot de outtalade sociala regler som kan finnas på landbygden. Jordbrukare och nyinflyttade hästentusiaster vistas heller inte i samma sociala sammanhang. 4.3 Att hålla egen häst det kostar! Hästar kan även ha betydelse för det lokala näringslivet. Att hålla häst är kostsamt. I Sverige som Hästland beräknas kostnaden till ca kr/år och häst. I Stockholms närhet är det betydligt dyrare att hålla häst. Priserna ligger ca dubbelt så högt som i en mindre stad. En häst kan kosta allt från kr och uppåt. Inköpspriset för en ridskolehäst ligger på omkring kr för en ponny och kr för en stor häst. Vad kan det kosta att hålla häst? Årlig kostnad Stallhyra kr/månad kr inkl. foder i storstad Försäkring kr/år kr/år Hovslagare kr/gång 2300 kr 4800 kr/år Vaccinering och ca 600 kr/år avmaskning Bete Totalt/år: kr kr (Ur: Att köpa häst, Agria) Till detta kommer även kostnader för utrustning (en sadel kan kosta allt från kr till kr), träning, hyra resp. inköp av hästtransport och kostnader i samband med tävling. Hästhållning i Nacka förr, idag och i framtiden Sida 7 av 52

9 4.4 Hur behandlas och uppmärksammas hästintresset i Sverige? Trots det stora antalet hästar och det faktum att hästen engagerar så många, är hästnäringen ett område som helt enkelt glöms bort eller som fortfarande räknas som ett särintresse. Ridsporten är stor men ofta styvmoderligt behandlad. Visst finns exempel på ridanläggningar med kommunalt stöd, men de är få. Ridning är en förhållandevis dyr fritidssysselsättning. Samtidigt kan man fråga sig vad det skulle kosta, om även idrotter som fotboll, handboll och ishockey betalade fullt pris för att utnyttja träningsanläggningarna. Har denna snedvridning något samband med att det mest är tjejer och kvinnor som rider? De olika organisationerna inom hästsverige bygger snarare på vad som skiljer hästar och ägare åt än vad som förenar. På nationell nivå finns Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande. Stiftelsen arbetar med övergripande, nationella frågor kring avel, utbildning och politisk bevakning av hästsektorn samt även med miljöfrågor genom Hästnäringens miljöråd. På lokal nivå finns ofta ingen organisation som för hästägarnas talan. Ridklubbarna arbetar mer sällan strategiskt och långsiktigt med omvärldsfrågor, även om det finns undantag. De har fullt upp med hästarna och den dagliga verksamheten. Hästen som tillgång är diffus för många beslutsfattare. Planeringen är dålig i många kommuner och få planerar för exempelvis ridvägar/stigar. Det saknas många gånger insikt om sambandet mellan bra möjligheter för hästar och var hästintresserade människor väljer att bosätta sig. Dock börjar flera kommuner och regioner få upp ögonen för vad hästen betyder och flera utredningar och satsningar görs, t.ex. Falkenberg som marknadsför sig som hästkommunen, Häst i Heby, Hästen i Gävleborg. På riksnivå gjorde Exportrådet för första gången en gemensam nationell satsning för att lansera Sverige som Hästland under Equitanamässan i februari/mars 2005 med fokus bl.a. på hästturism. 4.5 Ridning som friskvård ur beskattningssynpunkt Företag har möjlighet att erbjuda sina anställda skattefri motion och annan friskvård. Skattefriheten omfattar motion och friskvård av mindre värde och enklare slag såsom lagidrotter, gymnastik och styrketräning. Sporter som enligt skatteverket kräver dyrbarare anläggningar, redskap och kringutrustning, som t.ex. golf, ridning och utförsåkning på skidor är ej skattebefriade. Såväl ridning, golf som utförsåkning är sporter där utövarna till stor del själva står för den totala kostnaden för anläggningar och drift. Är det därför som de räknas som exklusiva? Hästhållning i Nacka förr, idag och i framtiden Sida 8 av 52

10 5 Vad är det som är så speciellt med hästar? Vad är det som gör samvaron med hästen så speciell? Vad är det som gör att så många vill rida och i många fall lägga all sin fritid och pengar på hästar? Det finns många faktorer att lyfta fram. Visst skiljer det om man bara rider en gång i veckan eller om man äger sin egen häst, men många hästmänniskor kan troligen stämma in i nedanstående observationer. Ordlös kommunikation och lyhördhet I dagens samhälle är det ordet som gäller; vi talar, skriver eller läser dagarna i ända. Tillsammans med hästen ställs helt andra krav på vårt sätt att kommunicera; tonläge och kroppsspråk och inte minst observans av hästens beteende. Fokus på närvaro, känsla och kroppskontroll God ridning handlar mycket om närvaro och kroppskontroll - att känna sin balans och få den i samklang med hästens. Social dimension förenar över åldergränserna Kärleken till hästen förenar människor över alla åldersgränser. I stallet har man vänner som är lika gamla som ens barn, eller ens föräldrar och man umgås på jämbördig nivå. Mognad, ansvarstagande och planering En häst är inte en leksak eller en cykel som man ställer in i garaget och tar ut när det passar. En häst kräver skötsel varje dag. Man brukar säga att lagsporter är speciellt fostrande eftersom man har sin plats i laget och inte är utbytbar. Men hur det än är så kan man vara borta från en träning. En häst måste skötas alla dagar, vardag som helgdag. Dessutom har hästar en förmåga att skada sig eller tappa skorna när det passar som sämst. Frisk luft och utevistelse För dem som rider enbart på lektioner är det här inte någon viktig aspekt, men hästägare vet vad det är för väder och vet att man måste anpassa sin hästhållning och ridtur efter rådande underlag. Man kommer ut oavsett väderlek, om än kanske inte varje dag, om det finns ridhus. Det kan vara näst intill omöjligt att få ut tonåringar i naturen för skogspromenader, men sker skogsturen till häst går det betydligt lättare. Motion Att rida är betydligt mer ansträngande än det ser ut. Ridning stärker i hög grad ryggens, bålens och bäckenets muskler. Daglig rykt och mockning ser dessutom till att axlar och armar tränas. Sporten där män & kvinnor & olika åldrar tävlar på samma villkor Ridning är en av de mycket få sporter där män och kvinnor tävlar på samma villkor. Detta är smått unikt och oerhört positivt ur jämställdhetsaspekt. Dessutom kan man hålla på att både rida och tävla långt upp i åren. Konstform Är ridning sport eller en konstform? Det är betydligt fler som rider än som tävlar. Det påminner mycket om konstformer som dans och musik, där själva utövandet är poängen, inte att tävla. Personligen tycker jag att ridning har en del likheter med kampsport. Fokus och balans är centralt såväl i ridning som kampsport. Ridningen har sin dressyr, motsvarigheten inom kampsport heter kata. Hoppningen motsvaras av kamp-momentet. Dessutom är det värt att reflektera över att det faktiskt i grunden är traditionell kavalleritjänst och krigskonst vi utbildar våra barn i, när de går på ridskola. Hästhållning i Nacka förr, idag och i framtiden Sida 9 av 52

11 Att hantera hästar kräver ledarskap Vid hantering av hästar utövas ledarskap, annars kan det gå illa när man umgås med ett så stort djur. En häst med hög rang kan direkt ta kommandot över en människa som är otydlig i sitt ledarskap. Terapi och läkekraft Man kan vara hur stressad som helst när man kommer till stallet. Väl där med en mjuk mule i sin hand upplever många att alla problem rinner bort de kan i alla fall vänta till imorgon. Att samvaro med djur har många positiva effekter är väl belagt bl.a. i Manimalisrapporten. Hästen är en naturlig koppling mellan stad och land Hästen ger en naturlig koppling mellan land och stad. Hästen är en biologisk varelse som äter jordbruksprodukter. Att leva med hästar är också att leva med årstidernas växlingar. Hästen som möjlighet för rullstolsburna Till häst kan även den som inte själv har ben som bär, få låna hästens och på så vis komma ut i naturen. Det ger unika möjligheter till naturupplevelser och avkoppling. Hästens rörelser tränar även balans och styrka på ett naturligt sätt. Utsikten från en hästrygg Hästhållning i Nacka förr, idag och i framtiden Sida 10 av 52

12 6 Dagens hästhållning ur hästens perspektiv Dagens tamhäst har kvar beteendemönster och instinkter från sitt ursprung som vildhäst. Hästar som släpps ut klarar sig också ofta utmärkt som vildhäst. Det finns många exempel på det, t.ex. mustangerna i USA som egentligen är förvildade tamhästar. Våra hästars beteenden har utvecklats under miljontals år. Det är viktigt att förstå hästens grundläggande beteende och fysiologi. Genom kunskap om hästen beteende och funktion, kan många problem undvikas. Dessa kunskaper är värdefulla vid planering av anläggningar för hästar. 6.1 Hästens grundläggande biologiska förutsättningar (källa: Simonsen H B, Hästens naturliga beteende och välbefinnande) Hästen är ett anpassad till ett liv på stäppen med öppna gräsytor Hästen kan se och uppfatta faror på långt håll. Den kan också klara båda kyla och värme väl. Hästens rörelseapparat är utformad så att den på ett så energieffektivt sätt som möjligt kan röra sig över långa sträckor, varje dag. Benen är t.ex. mycket lätta i förhållande till kroppen. I nedre delen av benen (från framknä resp. has) finns inga tyngande muskler, utan består endast ben, senor och ligament. Hästen är ett flockdjur Hästar är sociala djur som inte tycker om att vara ensamma. I vilt tillstånd går hästar i små flockar om ca 4 10 djur. Fler par ögon, öron och näsborrar kan lättare upptäcka en fiende. Hästarna kan också dela upp arbetet med att hålla vakt, medan andra vilar. Hästar kan bli mycket oroliga om de lämnas ensamma. Hästen är ett flyktdjur Hästen reagerar instinktivt och direkt på fara och gör det genom att fly. När en häst i flocken flyr reagerar de övriga och flocken springer iväg. Först efter några hundra meter, d.v.s. utom räckhåll för en första rovdjursattack, stannar de upp för att kontrollera faran. Bytesdjur är generellt sett inte benägna att visa kraftiga indikationer på skada, smärta eller sjukdom eftersom de då drar till sig rovdjurens uppmärksamhet. Det kan krävas ett erfaret öga för att se om något är på tok. Hästar är grovfoderomvandlare Hästar är specialiserade gräsätare som effektivt kan bryta ner gräs och blad. Det görs i huvudsak av mikroorganismer i tarmen. För att en häst ska må bra är det viktigt att mikroorganismerna i tarmen mår bra och att hästen får i sig tillräckligt mycket grovfoder (bete, hö, hösilage, ev. halm). Hästar söker föda och äter huvuddelen av dygnets timmar Hästar har en förvånansvärt liten magsäck i förhållande till sin storlek. Hästen kan därför inte äta särskilt mycket åt gången och behöver utfodras flera gånger per dag. I vilt tillstånd betar hästar i upp till 20 timmar per dygn. Hästar upprättar rangordning och privata revir I flocken finns en tydlig rangordning. Hästar med hög rang får sitt foder och vatten först medan de ranglåga får vänta. Ranglåga hästar kan vägra att gå nära hästar med hög rang. Hästar förstår ledarskap Hästflocken leds av en hingst eller av ett äldre, erfaret sto, lite beroende på situationen. Hästar följer instinktivt sin ledare. Det är viktigt att hästen uppfattar människan som flockledare och inte tvärt om. Hästhållning i Nacka förr, idag och i framtiden Sida 11 av 52

13 Hästar är vakna 80% av dygnet Hästar sover eller vilar många gånger under ett dygn, men i korta perioder. När hästen lämnas i stallet för kvällen somnar den inte, utan är vaken en stor del av tiden. Hästar är ett vanedjur Flockens aktiviteter följer samma rytm dag efter dag. Hästens mage är också mer känslig för variationer i typen av föda än människans. 6.2 Hästens sinnen jämfört med människans (Källa: Simonsen H B, Hästens naturliga beteende och välbefinnande) Synen Hästens öga är anpassat för att upptäcka såväl nära som avlägsna föremål, samtidigt. Det kan den göra p.g.a. ögats ovala form. Ögonen sitter på sidan av huvudet vilket gör att det bara är ett smalt fält rakt bakåt som är blint, men som å andra sidan bara kräver en anings huvudrörelse för att hästen ska få uppsikt även där. Hästar har också ett mycket bättre mörkerseende än människor. Detta sammantaget gör att hästar kan reagera på synintryck som vi överhuvudtaget inte har registrerat. Hörsel Hästens öron är relativt stora, trattformade och mycket rörliga för att kunna fånga upp ljud från olika håll. Hästen kan uppfatta låga ljud från ungefär samma intervall som människor men den övre gränsen är högre för häst. Hästens öronspel är också av stor betydelse för kommunikationen individer emellan. Lukt Det finns inte mycket forskning på området, men hästens luktsinne är sannolikt mycket väl utvecklat. Hästar nosar mycket på varandra, de nosar på platser med urin och gödsel och placerar ut gödselhögar på strategiska platser. Hästar kan sannolikt även känna dofter som vi inte kan fånga upp. Smak Man kan förmoda att hästen har ett utvecklat smaksinne. Hästar kan i alla fall, med sitt smaksinne i kombination med luktsinnet, mycket precist välja bort medicinen i krubban eller välja ut vilka växtdelar den vill äta. Känsel Hästens känsel är väl utvecklad. Hästen känner även mycket lätt beröring av huden, t.ex. från en fluga. Hästens mule är speciellt rik på känselnerver och beröring av mulen är en del i hästarnas kommunikation. Hästar berör varandra mest över hals och rygg och i synnerhet över manken. Ansiktet berörs sällan. 6.3 Modern hästhållning i förhållande till hästens biologiska behov Likaväl som vi själva genetiskt sett fungerar som på stenåldern men ändå fungerar i dagens samhälle så har även hästar en fantastisk förmåga att anpassa sig. De flesta av dagens sporthästar hålls under förutsättningar som är förhållandevis långt ifrån det vilda ursprunget. Idealet är att hålla hästar i flockar där de kan ströva fritt på stora ytor. Det är dock inte alltid praktiskt. Hästar i arbete har alltid hållits på begränsade ytor, nära gården. Den stora skillnaden från tidigare generationer hästägare är att förr hölls hästar av människor som i generationer vuxit upp med hästar och andra djur, och som genom erfarenhet visste vad hästar behövde för att må bra och fungera som arbetskamrat under många år. Många hästägare idag har begränsade kunskaper om hästar, eller snarare fragmenterade kunskaper, vilket kan medföra att hästarna utsätts för en livsmiljö som står så långt från deras ursprung, att det ger problem. Hästhållning i Nacka förr, idag och i framtiden Sida 12 av 52

14 Stallet uppstallning i boxar eller spiltor, en och en Hästar står vanligen i boxar eller uppbundna i spiltor. Även om måtten håller sig inom jordbruksverkets riktlinjer är de för små för att ge någon motion. Lösdrift med ligghall kan ofta vara ett väl så bra alternativ ur hästens synvinkel, men det är viktigt att det ändå finns tillgång till sjukstall och torr och belyst utrymme för t.ex. veterinärundersökning. Stallklimat temperatur som passar hästar eller människor? Vi människor trivs i en temperatur på 20ºC, men hästar vill ha det betydligt svalare. Det är vanligt att stall är alldeles för varma, vilket i sin tur ofta även ger problem med ventilation och luftfuktighet. Många hästar bär även täcken inomhus på vintern, något som sällan behövs för att hästen ska hålla värmen. Hosta och allergi är alls inte ovanligt hos hästar, och den kan många gånger bero på stallmiljön. Ett sätt att göra det bekvämt för samtliga djurslag i ett stall är att bygga separata, uppvärmda delar för människor som t.ex. fikarum och sadelkammare. Utevistelse begränsad tillgång till vinterhagar De flesta hästar kommer ut varje dag, men i små hagar och under begränsad tid. Dessa hagar blir, i synnerhet under höst och vinter, leriga och söndertrampade. Begränsad kontakt med andra hästar I stallet har hästarna begränsad kontakt med varandra, ibland kan de knappt se sin granne. Det är dessutom vanligt att, i synnerhet tävlingshästar, går ensamma i sina rasthagar för att undvika skador. Ridskolehästar går dock vanligen i större gruppen, dels av praktiska skäl, men också för att befästa den inbördes rangordningen i gruppen inför ridlektionerna. Utfodring - 3 till 5 utfodringstillfällen per dag Hästar utfodras vanligen 3 till 5 gånger per dag. Det innebär relativt stora givor vid få tillfällen per dag. Hästars normala tillstånd är att beta och söka föda stor del av sin vakna tid. Denna sysselsättningsbrist kan ge upphov till olika beteendestörningar. Bristande kunskaper i hästutfodring är heller inte ovanligt. Motion - 1 timma intensivt per dag Ofta motioneras hästarna intensivt under en relativt kort period dagligen, till skillnad från den lågintensiva, men långa period, som hästen är i rörelse då den betar. Ridskolehästen får ofta mer motion än den privatägda hästen. Det händer också, även om det inte är vanligt i storstadsområden där det finns tillgång till medryttare, att hästarna rids intensivt under helgen för att sedan mer eller mindre stå stilla under resten av veckan. Hästar bör ges möjlighet till rörelse varje dag. Hästarna - förmänskligar vi dem? Många hästägare är oerhört måna om sina djur och lägger ner mycket pengar och tid på utrustning och täcken och specialfoder. Hästarna får mycket kraftfoder, det anses gå i hårt arbete och endast det bästa är gott nog. Det viktiga grovfodret prioriteras ner och anses inte vara lika viktigt vare sig i kvalitet eller mängd. Hästen har kanske också täcke på sig både inne och ute för att inte frysa. Denna omsorg om hästen, som snarare baserar sig på känsla än kunskap, kan ibland vara till hästens nackdel. Ovanstående gäller i synnerhet rid- och tävlingshästar. Unga hästar (och även ston med föl), hålls med fördel i s.k. lösdrift i flock från avvänjning vid ca 6 månaders ålder till 2-3 års ålder. När det gäller islandshästar är det inte ovanligt att de stallas upp två och två i en gemensam box. Det beror bl.a. på att de är relativt små och kan samsas om utrymmet i en storhästbox, men även att det är tradition att hålla islandshästar i flock. Stallbyggnader och inredning styrs mycket av traditioner, men det finns även exempel på andra, nya inhysningsformer, som är anpassade till hästens naturliga beteende. Hästhållning i Nacka förr, idag och i framtiden Sida 13 av 52

15 7 Hästen i trafiken I lagens mening är hästekipage (ridning och/eller körning) fordon, vilket medför rätt att färdas på vägar på samma sätt som bilar och cyklar. Vägar är dock sällan någon lämplig miljö för hästar och de flesta ryttare och kuskar undviker att färdas på trafikerade vägar, helt enkelt av ren självbevarelsedrift. Många bilister tror att ett möte med en häst är som att möta en cyklist. I själva verket är det betydligt mer riskabelt, eftersom en häst plötsligt kan kliva upp i vägbanan för att ha blivit skrämd av något vid vägkanten. Många människor är helt ovetande om hästens flyktbeteende. En bilist är alltid skyldig till en ev. olycka bilisten inte varit tillräcklig varsam vid mötet med hästen. 8 En häst på 600 kg väger lika mycket som en älg och att krocka med en häst kan ge allvarliga konsekvenser även för förare, passagerare och fordon. Hästar är flyktdjur och reagerar snabbt och instinktivt. De som aldrig har varit i kontakt med hästar tror ofta att de är säkrare och mer förutsägbara än de är. Hästar och trafik är sällan en bra kombination, i synnerhet inte om bilförarna saknar förståelse för hästens sätt att reagera och om det är barn och ungdomar som rider. Till skillnad från andra djur är det hästens rörelseförmåga vi utnyttjar. Det medför också att det behövs säkra vägar ut i landskapet. Det är inte rimligt att barnen ska cykla på cykelbanan men tvingas rida i trafiken. Att förbjuda ridning och därmed mota ut hästarna i trafiken löser inte problemet. På samma sätt som cyklister, joggare, båtägare med flera aktiva, kräver hästarna utrymme i landskapet. Tyvärr ses ofta inte ridklubbar som självklara remissinstans vid planeringsfrågor. Hästhållning i Nacka förr, idag och i framtiden Sida 14 av 52

16 8 Hästar och biologisk mångfald 8.1 Naturbetesmark i Sverige och antalet betesdjur Ett av miljökvalitetsmålen som riksdagen fastställt är Ett rikt odlingslandskap. Det innebär bland annat att arealen hävdad betesmark ska bevaras och skötas. Naturbetesmark tillhör bland de artrikaste miljöerna som finns i landet och många hotade växter och djurarter förekommer i dessa miljöer. Artrikedomen uppkommer genom att bete håller vegetationen nere och få arter hinner växa upp och konkurrera ut de andra. Det innebär att fler arter kan samsas om samma utrymme. Djurens trampande luckrar upp eller river bort delar av växttäcket och ger möjlighet för konkurrenssvaga växter att etablera sig. Antalet betesdjur har minskat drastiskt i Sverige. På de djur som finns kvar ställs krav på hög avkastning t.ex. mjölkproduktion eller tillväxt. Detta har medfört att de djur som finns, i ökad grad betar på gödslade åkermarker (betesvallar). Antalet hästar ökar och finns dessutom i områden, där det saknas andra betesdjur som t.ex. i storstadsregionerna. Hästarna kan göra en viktig insats för att hålla markerna öppna. Slåtter jämförs ibland som ett likvärdigt alternativ till bete. Det är en sanning med modifikation. Vid slåtter slås alla växter av vid ett och samma tillfälle. Vid bete sker ett selektivt urval av olika växter, vid olika tidpunkter, och djurens tramp påverkar också livsbetingelserna. 8.2 Hästen som betesdjur, bättre än sitt rykte Hästar har ibland ett oförtjänt dåligt rykte som betesdjur. Tvärtom är hästar utmärkta som betesdjur. En bidragande orsak till detta rykte är att man, i synnerhet vintertid, ser hästar vistas i leriga, upptrampade hagar med söndergnagda träd. Detta beror dock inte på att hästarna i sig. Den här situationen uppstår oavsett djurslag, om betestrycket är alltför hårt. En annan faktor är att det finns begränsat med forskning kring hästen som betesdjur. För nötkreatur och får kan man finna information om hur många djur som ska beta hur länge och när på en viss typ av mark. Motsvarande forskning finns inte för häst, hästen har nämligen inte räknats som lantbruksdjur. Hästar betar selektivt. Finns det få hästar på ett område äter de det de gillar och ratar resten. Vill man ha ett område avbetat, kan det vara bättre att ha flera djur en kortare tid. Olika hästtyper beter sig även på olika sätt. Ponnyer och kallblod betar hårdare än de mer selektiva varmbloden. Det gäller därför att tänka igen vad man vill uppnå med betesdriften och utifrån det finna en bra lösning i kombination med vilket antal hästar och vilken typ av hästar som finns att tillgå, markens beskaffenhet vid olika årstider, hästarnas arbete och användning under perioden. Det är också relevant att värdera och ta till vara den skönhetsupplevelse och karaktär som frigående hästar ger ett område. Detta är inte minst viktigt i ett område i storstadens närhet. 8.3 Olika typer av rasthagar och beteshagar Hagar och beten används på olika sätt och har olika syften. Det kan vara bra att förstå skillnaden. För hästarnas del är det fördelaktigt med stora hagar även vintertid, men ofta kan det vara svårt att tillgodose, såväl i Nacka som i landet i övrigt. Hästägarna vill även ha uppsikt över sin häst och, i synnerhet vintertid, hålla den i närhet av stallet. Rasthage för vinterbruk eller då hästen står på stall Denna hage ligger nära stallet. Syftet är att hästen ska få frisk luft, dagsljus och röra sig fritt och kanske även få social kontakt med andra hästar. Finns det gräs på marken så är det positivt ur beteendesynpunkt. Hästarna är i träning. De här hagarna slits ofta hårt. Hästhållning i Nacka förr, idag och i framtiden Sida 15 av 52

17 Hage med växttäcke för vår och höstbruk, t.ex. maj och september Används som ovan, men ger även hästarna ett visst näringstillskott genom betet. Den här hagen kan ligga något längre bort från stallet eftersom det finns dagsljus även morgon och kväll och det är torrt underlag. Hästarna kan relativt enkelt ledas någon bit bort från stallet. Hästarna står vanligen inne om nätterna, tränas som vanligt och utfodras vanligtvis utöver betet. Sommarbete De flesta hästar släpps på minst 4 veckors sommarbete. På sommarbetet är arealen per häst ofta större och hästarna går vanligen ute dygnet runt. Hästarna får lätt motion eller är helt lediga. OBS! Tävlingshästar får ofta sin viloperiod under vintern. Sommarhalvåret är den mest aktiva tävlingsperioden. Hästar kan även hållas i s.k. lösdrift med vindskydd/ligghall. 8.4 Att tänka på vid beteshävd med hästar Stora kuperade hagar är bäst Hästar vill gärna vistas i stora, kuperade hagar där överblicken är god och där det finns tillgång till foder, vatten, sol, skugga och hästkompisar. Hästens tarmflora behöver successiv invänjning Hästen ska vänjas in vid övergång till nytt foder, d.v.s. bete. Bakterierna i hästens mage behöver tid att ställa om. Det går alltså inte att gå direkt från stallfoderstat till bete. Hästarna kan bli mycket sjuka av snabba foderbyten. Avmaska i tid före betesgången Avmaskningsmedel finns kvar i hästens gödsel och påverkar bland annat dynglevande insekter negativt och även den biologiska mångfalden i stort. Hästar bör därför avmaskas minst 3-5 dagar före betessläpp, helst tidigare. Detta gäller i synnerhet för naturbetesmarker. Hästar kan gnaga på träd Hästar kan gnaga på träd, ofta p.g.a. brist på sysselsättning. Det kan även ske på vårkanten när saven stiger. Dessutom kan hästar ta efter ovanan av varandra. Finns det tillräckligt med bete så minskar risken för att hästarna ska ge sig på träd. Problemet kan dock förebyggas genom att sly läggs in i hagarna. Värdefulla träd kan även hägnas in eller att stenar läggs ut omkring dem som skydd. Ekollon kan vara skadligt för hästar Ekhagar är en vanligt förekommande naturtyp, inte minst i Nacka. Naturvärdena är ofta knutna till själva träden som kan hysa mängder av insekter, lavar och mossor. Ekar växer ofta på bördig jord, vilket gör att grästillväxten är god. Problemet är dock att hästar kan börja sätta i sig färska ekollon i stora mängder, vilket är skadligt. Man måste alltså vara beredd på att flytta hästarna till en annan plats då ekollonen mognar och faller till marken. Betet måste innehålla tillräckligt med näring Marker med hög biologisk mångfald är ofta magra. Det finns därför en inbyggd konflikt mellan att upprätthålla biologisk mångfald och djurskyddsaspekter, i synnerhet för produktionsdjur, d.v.s. att djuren ska få i sig tillräckligt med foder vid betesdrift. För hästar är dock detta inget generellt problem, hästarna blir oftare snarare väl feta på betet, i synnerhet ponnyer. För aktiva tävlingshästar, ridskolehästar eller fölston och ungdjur kan dock naturbeten vara alltför magra. Djurens tillsyn och säkerhet samt allergi För betesdjur i storstadsområden måste även hänsyn tas till säkerhetsfrågor och hur hästarna kan hållas under uppsikt. Många djurägare är oroliga för att hästarna ska komma till skada. Även allergifrågor samt allmänhetens tillgång till mark ska beaktas. Samtidigt anser många att det är trevligt med betande djur i landskapet. Hästhållning i Nacka förr, idag och i framtiden Sida 16 av 52

18 Värt att notera är att de flesta hästägare är omedvetna om att de har en tillgång i sin häst i form av ett betesdjur för landskapsvård! Hästar i rasthagen vid Skogsöstallet i oktober (Foto: HH) 8.5 Ekonomisk ersättning för hästar på betesmarker Det finns möjlighet att få ersättning för att hävda betesmarker med djur. Miljöstödet gäller för fem år i taget. Ersättningen utgår endast för beteshävd, ej för slåtter. Enstaka år kan slåtter ersätta bete för att t.ex. minska parasittrycket på markerna. All permanent betesmark (ej bete på åker) är berättigad till grundersättning om 1000 kr/hektar. Dessutom finns en tilläggsersättning om 1400 kr/hektar för naturbetesmarker. För tilläggsersättning gäller dessutom förbud mot vinterbete och stödutfodring. Ersättningen tillfaller brukaren, som inte behöver vara ägare till marken. Länsstyrelsen godkänner vilka marker som är berättigade till tilläggsersättning för naturbetesmark. Beskrivning av olika typer av mark som används för bete Naturbetesmark/naturbete Betesmark vars växt och djurliv inte är tydligt påverkat av kultiverande åtgärder som plöjning, gödsling eller insådd av vallväxter. Kultiverad betesmark/kulturbete Betesmark som är uppenbart påverkad av kultiverande åtgärder. Betesvall Bete på åkermark, dvs. mark som regelbundet plöjs, gödslas och sås in med nya vallväxter. Äng Slåttermark som inte i modern tid påverkats av kultiverande åtgärder. Ängs- och hagmarker eller ängs- och betesmarker Samlingsbegrepp för naturbetesmarker, kulturbeten och ängar. Marker av naturbetestyp som passar för hästbete är t.ex.: Ekhagar (vanlig naturtyp i Nacka kommun) Öppna torra hagmarker och enbuskmarker Strandbeten och strandängar Hästhållning i Nacka förr, idag och i framtiden Sida 17 av 52

19 9 Hästgården; planering och miljöaspekter 9.1 Gödselhantering Läckage av växtnäringsämnen är ett stort problem speciellt i södra Sveriges kustområden, där Nacka ingår. Hästgödsel innehåller en hel del växtnäringsämnen och bör därför återföras till åkermarken. Växterna behöver näring som tas upp från marken. Hästen konsumerar växterna och deras näringsinnehåll. Gödseln från hästen innehåller kväve, fosfor, kalium och mullämnen som bygger upp jordens struktur. Genom att återföra gödseln till åkern skapas ett kretslopp. För en hästgård som producerar eget foder är principen självklar. Men vad händer med gödseln från hästanläggningar i tätort? Det man förordar är att hästgödseln ska återföras åkermarken. Sedan den 1/ får hästgödsel inte längre deponeras på soptipp. Hästgödsel är lite annorlunda än annan gödsel: Hästgödsel är betydligt fastare och innehåller mindre vatten än gödsel från t.ex. kor och svin. Risken för avrinning till vattendrag är därmed lägre. Andelen strömedel kan vara så hög som 90% vilket gör den svår att sprida, bruka ner och brytas ner av mikroorganismerna i jorden. Det kan därför vara bra att förkompostera gödseln. Hästgödsel har ett lågt innehåll av kväve. Forskning kring hästgödsel är begränsad, då hästar inte räknas som lantbruksdjur. 9.2 Allergi ett folkhälsoproblem Pälsdjursallergi förekommer hos ca % av alla skolbarn i mellan- och högstadiet. Omkring 10% av alla vuxna är allergiska mot pälsdjur. 9 Allergi mot katt och hund är vanligast. De mest allergena djuren är gnagare och kattdjur enligt allergiutredningen SOU: Allergi mot andra pälsdjur förekommer också, däribland häst, som anses ofta anses vara speciellt allergiframkallande. Det beror troligen på deras storlek och därmed förmågan att avge allergener. 9 De rekommendationer som man ofta hänvisar till för rid/hästanläggningar till bostäder är 200 meter (enligt Naturvårdsverkets tidigare allmänna råd 89:6) och 500 meter (enligt Boverkets allmänna råd 1995:5). 10 Rekommendationen på 500 meter mellan djurstall och bebyggelse bygger bl.a. på en studie från 1975 utförd på svinstallar med djur. Det är betydligt större än den vanliga hästanläggningen som ofta är på 1 5 hästar. Anläggningar på hästar (1 häst motsvaras enligt praxis av 10 slaktsvin) är få. Samma studie visar även att luktpåverkan minskar avsevärt efter 50 meter. 3 Värt att notera i sammanhanget är att det är tillåtet att hålla såväl katter, hundar och gnagare i flerbostadshus. Hästar är ofta stora, och storleken på dem kan troligen även ha en psykologisk betydelse för hur allergifarliga de uppfattas. Bostäder i nära anslutning till stall kan tillföras hästallergen via luftburen transport. 10 Samtidigt är andelen allergen avsevärt lägre inomhus än utomhus. 10 Låga halter av hästallergen har uppmätts 250 m från stall och hagar. 10 Det saknas dock kunskap om vilka halter som är av betydelse för hälsan och vilka nivåer som krävs för att utlösa allergibesvär, liksom data kring hur mycket hästallergen som normalt finns t.ex. i butiker och bussar. 10 Det saknas dessutom studier som visar vilka halter som är av betydelse för hälsan Skyddsavstånden som planeringsinstrument Bedömningen av skyddsavstånd hanteras olika i landet och det finns ett stort behov av tydligare riktlinjer. Länsstyrelsen i Skåne har utarbetat riktlinjer för ett planeringsunderlag som kan ge vägledning vid handläggning av plan- och bygglovsärenden. Man har inte kunnat finna belägg för att de, ofta mycket stora, skyddsavstånd som hävdas, verkligen är motiverade i den fysiska planeringen. En tillämpning av onödigt stora skyddsavstånd riskerar en icke-ändamålsenlig utveckling av Hästhållning i Nacka förr, idag och i framtiden Sida 18 av 52

20 bebyggelsestruktur, och kan ge allvarliga konsekvenser på naturmark som är beroende av bete och kan verka hämmande på hästsektorns möjligheter att utvecklas. I rapporten Hästar och bebyggelse underlag för den fysiska planeringen 11 föreslås att man redan i översiktsplanen bör uttala en inriktning på hästnära alternativt hästfria områden/orter. Vidare kan det vara relevant att dela in hästanläggningar i fyra olika typer utifrån antalet hästar och utifrån det bedöma relevanta skyddsavstånd. Nuvarande riktlinjer har även medfört att det är mycket problematiskt att planera för nybyggnation på exempelvis Tjörn, eftersom det finns hästgårdar spridda över hela ön. Området är mycket attraktivt med sin närhet till natur, och många vill flytta dit bl.a. för närheten till hästar. Det saknas även riktlinjer för detaljplanering för t.ex. ekobyar där djurhållning kan vara en del av konceptet Åtgärder mot allergi Även hästintresserade drabbas av allergi, eller att någon familjemedlem blir allergisk. Det behöver dock inte nödvändigtvis betyda att de är tvingade att helt avstå från hästar. Vanliga åtgärder är t.ex. att rykta hästen utomhus, aldrig inne i stallet. Det finns även speciella ryktmaskiner som minskar spridningen av damm från huden s.k. stöv. En annan självklarhet är att aldrig ta in de kläder man använder i stallet in i bostaden, och att duscha och byta om direkt. Det finns även uppgifter om att olika hästraser kan mindre allergena. En stor del av de allergen som kommer in i skolor och bostäder sprids via kläder, inte genom luftspridning. Med tanke på detta är det märkligt att det inte satsas på ordentliga omklädningsrum med duschar och många och stora klädskåp i stallar och ridskolor. Generellt sett är omklädningsmöjligheter på de flesta ridanläggningar och även ridskolor dåliga. 9.3 Viktiga aspekter vid planering av hästanläggningar Hästanläggningar omgärdas av båda traditioner och myter som inte alltid är helt anpassade till dagens samhälle och krav. Arbetet i ett stall har inte alls utsatts för de rationaliserings- och effektiviseringskrav som ständigt pågår inom jordbruket. Istället kan man uppleva att kavalleritraditioner lever kvar med grundtanken att det finns gott om fotfolk för stallarbetet. Många ridskolor är placerade i ombyggda ladugårdar. Den verksamhet som bedrivs är att jämföra med vad som bedrivs i en sporthall, men på ridanläggningen är ofta utrymmena för t.ex. omklädningsrum, personalrum och reception begränsade. Dessutom kommer hästar och människor in genom samma utgångar vilket, är både smutsigt och utgör en riskfaktor. Nedan presenteras några förhållanden som man bör ta hänsyn till vid planering av ridanläggningar riktade mot allmänheten. Separera smutsiga och rena transporter Hästar och gödsel bör ha sina in/utgångar och människor sina. Det ska vara möjligt att nå stallet och ridhuset i vanliga skor för en förälder som skjutsar sina barn till stallet efter jobbet. Det finns även säkerhetsaspekter i att ha separata in- och utgångar för hästar resp. människor. Belysta parkeringsplatser Parkeringsplatser i tillräcklig mängd för skjutsande föräldrar, hästägare, personal m.fl. Parkeringen bör vara väl belyst, då hästanläggningar ofta placeras lite avsides. Utrymme för maskiner och hästtransporter På en hästanläggning bör det finnas utrymme även för verkstad, maskiner som traktorer och harvar såväl som hästtransporter. Allt ska förvaras väl skyddat mot stöld och åverkan. Ordna ordentliga tillfartsvägar Foder är skrymmande och levereras ofta i lastbilar av större format. Se till att det finns tillfartsvägar som klarar möten, även vintertid, och att det går att vända och lasta utan att hästar, byggnader eller Hästhållning i Nacka förr, idag och i framtiden Sida 19 av 52

HÄSTPOLICY. Beslutad av kommunstyrelsen

HÄSTPOLICY. Beslutad av kommunstyrelsen HÄSTPOLICY Beslutad av kommunstyrelsen 2011-10-03 Hästpolicyns syfte Syftet med en kommunal hästpolicy är att tydliggöra hästens betydelse och positiva effekter för människor, samhällsekonomi och levande

Läs mer

Åtgärder för att stärka hästnäringen

Åtgärder för att stärka hästnäringen Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:3377 av Bengt Eliasson (L) Åtgärder för att stärka hästnäringen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hästnäringens

Läs mer

HÄSTKUNSKAP. Ämnets syfte

HÄSTKUNSKAP. Ämnets syfte HÄSTKUNSKAP Ämnet hästkunskap behandlar hästens biologi, skötsel av hästar, utrustning och tillhörande anläggningar samt ridning och körning av skolad häst. Centralt i ämnet är etiska ställningstaganden,

Läs mer

Stress hos hästar i träning

Stress hos hästar i träning Stress hos hästar i träning Stress är något som ofta hör till vardagen hos en galoppör. De tränas tidigt att bli explosiva, reagera snabbt och springa fort. De vi använder oss av är deras naturliga flyktinstinkter.

Läs mer

Hästinventering. Kävlinge kommun 2002/2003

Hästinventering. Kävlinge kommun 2002/2003 Hästinventering Kävlinge kommun 2002/2003 Miljö &Teknik Jenny Lövgren, 046-73 91 90 jenny.lovgren@kavlinge.se Mars 2003 Inventering Miljö- och hälsoskyddsavdelningen beslutade hösten 2001 att genomföra

Läs mer

Sammanställning Sölvesborgs kommun Projektledare Maria Hjelm Nilsson

Sammanställning Sölvesborgs kommun Projektledare Maria Hjelm Nilsson Sammanställning Sölvesborgs kommun 2015 Projektledare Maria Hjelm Nilsson Innehållsförteckning 1. Inledning...2 2. Projektperiod...2 3. Kartläggning Sölvesborg..2 3.1 Resultat kartläggning i Sölvesborg...2-3

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Lomma Ridklubb Verksamhetsplan 2014 Lomma Ridklubb Lomma Ridklubb är en aktiv ideell förening som i år firar 40-årsjubileum. Föreningen bedriver en av Svenska Ridsportförbundet certifierad ridskola, för

Läs mer

Hä stpolicy elevstället

Hä stpolicy elevstället 2015-06-18 rev. 2015-06-18 Sida 1 av 5 Hä stpolicy elevstället Innehåll Inledning... 2 Säkerhetsrutiner... 3 Personlig skyddsutrustning... 3 Ridning... 3 Körning, longering och tömkörning... 3 Reflexer...

Läs mer

HÄSTAR I TRAFIKEN TIll dig Som ÄR RyTTARE

HÄSTAR I TRAFIKEN TIll dig Som ÄR RyTTARE HÄSTAR I TRAFIKEN till dig som är ryttare Att rida i TRAFIK Intresset för hästar och ridsport ökar stadigt i Sverige. Vi är närmare en halv miljon människor som rider eller kör för tävling, motion eller

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3 SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän Förskoleklass åk 3 Innehåll Innan besöket... 1 Notebook Smartboard... 1 Power point... 2 Under besöket... 2 Efter besöket... 2 Till läraren om sällskapsdjur...

Läs mer

LILLA HÄSTKUNSKAPSHÄFTET FINLANDS RYTTARFÖRBUND RF

LILLA HÄSTKUNSKAPSHÄFTET FINLANDS RYTTARFÖRBUND RF LILLA HÄSTKUNSKAPSHÄFTET FINLANDS RYTTARFÖRBUND RF DETTA HÄSTKUNSKAPSHÄFTE TILLHÖR STALLET Hästarna bor i ett stall. Varje häst har sin egen box i stallet. På dagarna vistas hästarna också utomhus i rasthagar.

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Datum Om tillstånd för viss djurhållning... enl 16 Djurskyddslagen Hästhållning ANSÖKAN. Säffle kommun 661 80 SÄFFLE ANSÖKAN OM TILLSTÅND AVSER

Datum Om tillstånd för viss djurhållning... enl 16 Djurskyddslagen Hästhållning ANSÖKAN. Säffle kommun 661 80 SÄFFLE ANSÖKAN OM TILLSTÅND AVSER Teknisk service/miljöenheten 1(6) ANSÖKAN Datum Om tillstånd för viss djurhållning... enl 16 Djurskyddslagen Hästhållning Skickas till: Teknisk service/miljöenheten Säffle kommun 661 80 SÄFFLE ANSÖKAN

Läs mer

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt

Läs mer

Hästgårdar. Till dig som planerar att bygga. Information 2009. Miljö & Teknik. Jordbruksverket 036-15 50 00 jordbruksverket@sjv.se www.sjv.

Hästgårdar. Till dig som planerar att bygga. Information 2009. Miljö & Teknik. Jordbruksverket 036-15 50 00 jordbruksverket@sjv.se www.sjv. Hästgårdar Jordbruksverket 036-15 50 00 jordbruksverket@sjv.se www.sjv.se Till dig som planerar att bygga Naturvårdsverket 08-698 10 00 registrator@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se Boverket

Läs mer

Personuppgifter 1.1 Är du man eller kvinna? Antal svar 51 Procent Man 26 51 Kvinna 25 49

Personuppgifter 1.1 Är du man eller kvinna? Antal svar 51 Procent Man 26 51 Kvinna 25 49 Enkätsvar Hästföretagare Personuppgifter. Är du man eller kvinna? Antal svar 5 Man 26 5 Kvinna 25 49 Man Kvinna.2 Hur gammal är du? Antal svar 5

Läs mer

Att arbeta med statistik

Att arbeta med statistik Denna manual är en av fyra som arbetats fram under projektet Regionala forum för hästsektorn - Regionala lärprojekt. Manualen ska underlätta arbetet med att stärka sektorn regionalt. Regionala forum för

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

HÄSTNÄRINGEN IDAG. hästar gör Sverige till det näst hästtätaste. avlönade heltidsarbeten skapas av hästnäringen.

HÄSTNÄRINGEN IDAG. hästar gör Sverige till det näst hästtätaste. avlönade heltidsarbeten skapas av hästnäringen. HÄSTNÄRINGEN IDAG 360000 hästar gör Sverige till det näst hästtätaste landet i Europa. 30000 avlönade heltidsarbeten skapas av hästnäringen. 46 miljarder kronor är hästnäringens bidrag till den samhällsekonomiska

Läs mer

Undervisningen i ämnet djur ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet djur ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: DJUR Ämnet djur behandlar skötsel av djur och anläggningar. I ämnet behandlas djur för livsmedelsproduktion och landskapsvård samt hästar, hundar, sällskapsdjur och djurparksdjur av olika slag. Ämnet omfattar

Läs mer

UPPLANDS-BRO RYTTARFÖRENING EN PLATS FÖR ALLA

UPPLANDS-BRO RYTTARFÖRENING EN PLATS FÖR ALLA UPPLANDS-BRO RYTTARFÖRENING EN PLATS FÖR ALLA AFFÄRSPLAN 2013-2015 1 VISION 3 2 VÄRDEGRUND 3 3 VERKSAMHETSBESKRIVING 3 3.1 PRODUKTPORTFÖLJ 3 3.2 SÄKERHET 4 3.3 GOD HÄSTHÅLLNING 4 3.4 UTBILDNING 4 3.5 PERSONAL

Läs mer

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer!

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer! Enkätsvar Under hösten 2013 skickades en enkät ut till de som valt att inte förnya sin B-licens vid Solängets travsällskap mellan åren 2000-2010. Detta för att försöka förstå anledningen till varför man

Läs mer

Hästens tänder. Distriktsveterinärerna tipsar

Hästens tänder. Distriktsveterinärerna tipsar tänder Distriktsveterinärerna tipsar Hästens tänder 2 Inledning Vi människor har haft hästen som husdjur i nästan 6000 år, vilket endast är en bråkdel av den tid som hästen har funnits och utvecklats till

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Skydda skogen runt knuten. Den tätortsnära skogens värden

Skydda skogen runt knuten. Den tätortsnära skogens värden Skydda skogen runt knuten Den tätortsnära skogens värden EN PROMENAD I DIN NÄRSKOG ger dig både avkoppling och motion. Du njuter av tystnaden, vilar hjärnan och blir befriad från vardagsstressen. Du hämtar

Läs mer

FRAMTIDEN FÖR FÄRGELANDA RIDKLUBB. 2013-01-28

FRAMTIDEN FÖR FÄRGELANDA RIDKLUBB. 2013-01-28 Till Politiker och Tjänstemän inom Färgelanda Kommun FRAMTIDEN FÖR FÄRGELANDA RIDKLUBB. 2013-01-28 Som ni redan vet är Slätthult, där Färgelanda ridklubb har sin verksamhet till salu och kommer att säljas

Läs mer

Handmatning och beröm!

Handmatning och beröm! Handmatning och beröm! Det finns vissa saker som vi människor gärna gör dagligen med våra hästar för att vara visa hästarna att vi är vänliga och vill dem väl, eller visa vår uppskattning och kärlek. Ibland

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Föreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3

Föreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3 Miljönämnden 2006 11 16 49 1 Föreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3 På fastigheten Björsbyn 8:3 bedriver företaget Cauto AB uthyrningsverksamhet av stallplatser där hästarna bl.a. har tillgång till

Läs mer

Vill du veta mer om hästar och allemansrätten? Läs broschyren Hästen och allemansrätten på

Vill du veta mer om hästar och allemansrätten? Läs broschyren Hästen och allemansrätten på HEJ!! Vett och etikett från hästryggen är jätteviktigt. När du möter någon på en väg eller stig, sakta alltid av och låt personen passera. Tänk på att långt ifrån alla har samma kärleksfulla förhållande

Läs mer

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Handledare: Bengt Rundquist 1 Vad är Mindfulness? Att vara närvarande i nuet (ha tålamod) Att vara medveten om vad som pågår Att rikta uppmärksamheten på din avsikt Att acceptera din situation utan att

Läs mer

Information till dig som har hund eller katt

Information till dig som har hund eller katt Information till dig som har hund eller katt Hörby Brukshundsklubb www.hbbk.se webmaster@hbbk.se 0415-153 12 Miljökontoret 2011 Hundar i naturen Viktiga datum Under tiden 1 mars - 20 augusti får inga hundar

Läs mer

Manimalisrapporten 2009. Margareta Håkanson Leg sjukgymnast, doktorand Projekt Djur och människors hälsa SLU

Manimalisrapporten 2009. Margareta Håkanson Leg sjukgymnast, doktorand Projekt Djur och människors hälsa SLU Manimalisrapporten 2009 Margareta Håkanson Leg sjukgymnast, doktorand Projekt Djur och människors hälsa SLU Manimalisrapporten 2009 Faktaunderlaget med statistik om sällskapsdjuren i Sverige, forskningssammanfattning

Läs mer

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Känsligt område Över 10 djurenheter Administrativa uppgifter 1. Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Församling Verksamhetsutövare

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Antagen Laga Kraft

Antagen Laga Kraft Områdesbestämmelser för del av Stödstorp 2:1 m fl. Vaggeryds kommun Antagen 2015-04-28 79 Laga Kraft 2015-05-27 Bakgrund och syfte Områdets läge framgår av bilden föregående sida. Marken utgörs av tallmo

Läs mer

ÅRE HÄSTSPORTARENA. Ridväg. Parkering. Ridbana utomhus. Infartsväg. Ridhus Stall för ca 30 hästar

ÅRE HÄSTSPORTARENA. Ridväg. Parkering. Ridbana utomhus. Infartsväg. Ridhus Stall för ca 30 hästar ÅRE HÄSTSPORTARENA Ridväg Parkering Ridbana utomhus Infartsväg Ridhus Stall för ca 30 hästar INNEHÅLL HÄSTEN OCH RIDSPORTEN I SVERIGE, JÄMTLAND OCH ÅRE BAKGRUND O NULÄGE - ÅRE RIDKLUBBS VERKSAMHET IDAG

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Unghästträning hos Tomas Rosén Den lugna miljön skapar harmoniska hästar

Unghästträning hos Tomas Rosén Den lugna miljön skapar harmoniska hästar Tema: Unghäst En lugn och harmonisk inkörning, där varje individ hanteras utifrån sina egna förutsättningar. Där målet inte är att ta fram den bästa h ästen utan att hästarna får jobba i lugn och ro. Det

Läs mer

Hä stpolicy elevstället

Hä stpolicy elevstället 2014-06-26 Sida 1 av 5 Hä stpolicy elevstället Välkommen till Lillerudsgymnasiets elevstall! Vi är många som ska samsas i stallet med våra hästar. Vi har därför en policy för hästhållningen i vårt elevstall.

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar 2015-04-13 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2015 Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Det är en ära

Läs mer

PÄLSDJUR ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET

PÄLSDJUR ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET PÄLSDJUR ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Fakta Enligt en stor nationell kartläggning 6) är det uppskattningsvis cirka 15% av befolkningen som får allergibesvär av pälsdjur. Pälsdjur avger

Läs mer

NORRSKOG - GESA HILDEBRAND

NORRSKOG - GESA HILDEBRAND - GESA HILDEBRAND Förslaget innebär i korthet: 54 nya bostäder Nya vägförbindelser Ridstigar genom landskapet upp till skogen Rasthagar och betesmark, ca 73 ha Ridanläggning, med stall för 70 hästar, på

Läs mer

Kolik. Distriktsveterinärerna tipsar

Kolik. Distriktsveterinärerna tipsar Kolik Distriktsveterinärerna tipsar 2 Vad är kolik? Kolik betyder ont i magen. Hästen kan få ont i magen av många olika anledningar, allt från helt ofarligt till livshotande. Nonchalera aldrig tecken på

Läs mer

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Vision Häst Värmdö möte 13 sep. 2005 1 (5) Noteringar från upptaktsmöte tisdag 13 sept. 2005 på Gustavsgården i Gustavsberg.

Vision Häst Värmdö möte 13 sep. 2005 1 (5) Noteringar från upptaktsmöte tisdag 13 sept. 2005 på Gustavsgården i Gustavsberg. Vision Häst Värmdö möte 13 sep. 2005 1 (5) Vision Häst Värmdö Noteringar från upptaktsmöte tisdag 13 sept. 2005 på Gustavsgården i Gustavsberg. Sammankallande: Initiativtagare: Deltagare: Lotta Johansson,

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Gödselstacken. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Gödselstacken. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Gödselstacken Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

Förstudierapport för lösdriftuppfödning av fölston och unga hästar

Förstudierapport för lösdriftuppfödning av fölston och unga hästar Förstudierapport för lösdriftuppfödning av fölston och unga hästar Agneta Wennerberg 2011-05-13 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte och mål... 4 Visningsanläggningen... 4 Hästgrupperna... 6 Nulägesanalys...

Läs mer

Active stable. - nytänkande på hästens villkor. Tema: Utfodring

Active stable. - nytänkande på hästens villkor. Tema: Utfodring Active stable - nytänkande på hästens villkor Harmoniska hästgrupper, minskad arbetsbörda och i längden en bättre ekonomi. Det är några av argumenten för det tyska stallsystemet Active stable som just

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/09 2009-05-04

RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/09 2009-05-04 OCKELBO KOMMUN Bygg & Miljö 2009-03-19 Dnr: 2008/0303-15 RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/09 2009-05-04 Postadress Besöksadress S. Åsgatan Telefon 0297-55500 Telefax 0297-55510 Postgiro

Läs mer

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

djurhållning Med KRAV på grönbete tema: tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Metoder att träna kondition på!

Metoder att träna kondition på! Metoder att träna kondition på! På vilket sätt kan du träna kondition och vilket sätt är effektivast? Träna kondition! Det finns flera olika sätt att träna kondition på som jag nämnt under de lektioner

Läs mer

SPONSORBLAD FÖR VKRK

SPONSORBLAD FÖR VKRK SPONSORBLAD FÖR VKRK Hur vill ni synas i en av Landskronas största idrottsföreningar och Sveriges bästa ridskola? Viarps kör- och ridklubb är en ideell förening som grundades 1972. Under åren har föreningen

Läs mer

BAKGRUND HÄSTEN OCH RIDSPORTEN I SVERIGE

BAKGRUND HÄSTEN OCH RIDSPORTEN I SVERIGE ÅRE HÄSTSPORTARENA BAKGRUND HÄSTEN OCH RIDSPORTEN I SVERIGE 70 000 hästar under 1970-talet och idag ca 360 000 hästar (fler än det finns kor och älgar) i Sverige, näst hästtätaste landet i Europa. En ökning

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610 gunilla svensson arkitektkontor ab karl XII gatan 8a 222 20 lund tel: +46 46 15 07 40 www.gunillasvensson.se FÖRSLAG NYTT RIDHUS TROLLEBERG Förslaget innebär en alternativ

Läs mer

SPONSORBLAD FÖR VKRK

SPONSORBLAD FÖR VKRK SPONSORBLAD FÖR VKRK Hur vill ni stötta och synas i en av Landskronas största idrottsföreningar och Sveriges bästa ridskola? Viarps kör- och ridklubb är en ideell förening som grundades 1972. Under åren

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1

Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1 Dnr 2006-1814 2006-05-23 Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2006:x) om hästhållning 1. Vilket är problemet

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

Fång. Distriktsveterinärerna tipsar

Fång. Distriktsveterinärerna tipsar Fång Distriktsveterinärerna tipsar 2 Vad är fång? Fång är en inflammation i lammellagret i hästens hovar. Lamellagret är fästet mellan hovkapseln och hovbenet. Inflammationen gör så att hästen får mycket

Läs mer

Han bor tillsammans med 20 andra hästar i Polisens stall här i Malmö stad. Mat får de två gånger om dagen.

Han bor tillsammans med 20 andra hästar i Polisens stall här i Malmö stad. Mat får de två gånger om dagen. PROJEKT POLISEN: Polishästar, del 1 Det här är Sierra. Han är 12 år och jobbar som polishäst här i Malmö. Han bor tillsammans med 20 andra hästar i Polisens stall här i Malmö stad. Där har de alla varsin

Läs mer

Ansökan om tillstånd att yrkesmässigt eller i större omfattning bedriva hästhållning

Ansökan om tillstånd att yrkesmässigt eller i större omfattning bedriva hästhållning Munkedals kommun Miljö- och bygg och kontoret Ansökan om tillstånd enligt 16 djurskyddslagen 1988:534 Ansökan om tillstånd att yrkesmässigt eller i större omfattning bedriva hästhållning Ansökan om tillstånd

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Sponsorbrev 2014. Trelleborgs Ryttarförening

Sponsorbrev 2014. Trelleborgs Ryttarförening Sponsorbrev 2014 Trelleborgs Ryttarförening Trelleborgs Ryttarförening är en helt ideell förening som grundades 1971 och driver sin verksamhet på Brosjödals gård, föreningen har ca 350 medlemmar. Vår vision

Läs mer

Om ämnet Idrott och hälsa

Om ämnet Idrott och hälsa Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Särskilt föreningsbidrag för ridsport

Särskilt föreningsbidrag för ridsport 2014-09-08 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2014/150-805 Fritidsnämnden Särskilt föreningsbidrag för ridsport Förslag till beslut 1. Fritidsnämnden beslutar att ett förslag om införande av ett särskilt föreningsbidrag

Läs mer

Framtid för Färgelanda Ridklubb

Framtid för Färgelanda Ridklubb Framtid för Färgelanda Ridklubb Sammandrag Färgelanda Ridklubb startades för 30 år sedan och verksamheten har byggts upp och vuxit avsevärt med åren. Vi känner att vi har en bra verksamhet i dagsläget,

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest Testa dina vanor Hälsotest För barn och ungdomar Mat, Fysisk aktivitet och Sömn Testa dina vanor - Hälsotest Barn och ungdomar Här finner du tre olika hälsotester där du kan testa hälsosamma vanor - mat,

Läs mer

Julmyra Horse Center Gemensamma strategier för miljöanpassad hästhållning

Julmyra Horse Center Gemensamma strategier för miljöanpassad hästhållning Julmyra Horse Center Gemensamma strategier för miljöanpassad hästhållning Skriftlig överenskommelse över hur hästverksamheten på Julmyra området skall bedrivas med målsättning att minimera och undvika

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Hästen i dagens samhälle

Hästen i dagens samhälle Hästen i dagens samhälle Hur påverkas hästsektorn när samhället förändras? Och hur påverkas samhället av hästens starka comeback? Hästhållning berör idag många delar i samhället och många behov ska balanseras

Läs mer

Nya betesregler för mjölkgårdar

Nya betesregler för mjölkgårdar Nya betesregler för mjölkgårdar Nu har du bättre möjligheter att anpassa betet efter djurens och din gårds förutsättningar. Den här broschyren berättar vad som gäller hos dig för dina mjölkkor och rekryteringsdjur.

Läs mer

För valpköpare. Prägel. Valpen

För valpköpare. Prägel. Valpen För valpköpare Prägel Det är viktigt att ta reda på både mammans och pappans mentalitet; hur de är till sitt temperament. Båda föräldrarna präglar sina avkommor, mamman mycket mer eftersom hon tillbringar

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Häst, människa och samhälle i utvecklat samspel för upplevelse och nytta. Hästen i Skåne Alnarp Stefan Johanson

Häst, människa och samhälle i utvecklat samspel för upplevelse och nytta. Hästen i Skåne Alnarp Stefan Johanson Häst, människa och samhälle i utvecklat samspel för upplevelse och nytta Hästen i Skåne Alnarp 2011-09-15 Stefan Johanson HNS roller Främja svensk hästnäring Utbildning Avel Hästnäringens Riksanläggningar

Läs mer

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning

Läs mer

Kastrera den du älskar

Kastrera den du älskar Kastrera den du älskar En broschyr om hur du som kattägare tar hand om din katt på bästa sätt. Katten har inte nio liv Du som är kattägare har ansvar för din katt. Det är ett lagbrott och djurplågeri att

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. (SV åk 4 6)

Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. (SV åk 4 6) PIA HAGMAR SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Klara drömmer om att rida. Varje gång hon ser en häst växer längtan inuti henne. Men hennes mamma har inte råd att betala för ridlektioner. En dag

Läs mer

GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne. Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne

GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne. Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne 1 Grön Rehabilitering på landsbygden Skåne är ett projekt som gemensamt ägs, drivs

Läs mer

Kent Sjöström VÅR HEMBYGD. Ridskolan Strömsholm

Kent Sjöström VÅR HEMBYGD. Ridskolan Strömsholm Kent Sjöström VÅR HEMBYGD Ridskolan Strömsholm Mars 2015 För oss som är uppvuxna i Kolbäck har ridskolan i Strömsholm alltid funnits. När vi var små, var det Arméns kör- och ridskola, som började sin verksamhet

Läs mer

Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar.

Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar. PROJEKT POLISEN: Polisrytteriet, del 1 Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar. Hur gamla är hästarna? De är mellan

Läs mer

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

HIPPOLOGI. Ämnets syfte HIPPOLOGI Ämnet hippologi behandlar hästen som biologisk varelse, samspelet mellan häst och människa samt hästens användning inom till exempel hästsport, fritidsverksamhet, rehabilitering och natur- och

Läs mer

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ VIRKESJÖN 153 Kort beskrivning Virkesjön ligger sydväst om Nybro tätort. Planområdet som ligger i Siggegärde, ligger i anslutning till gammal gårdsbebyggelse. Gårdarna tillsammans med gamla stenmurar,

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer