TEMA HÖRA TILL. Fotboll och trosbekännelsen hur hänger det ihop sid 8-9 VÄRNAMO OCH NYDALA-FRYELE. Gravstenssäkerhet. Möt familjen Hanfler.

Transkript

1 GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL VÄRNAMO OCH NYDALA-FRYELE I SAMARBETE MED AMOSMAGASIN Gravstenssäkerhet sid Möt familjen Hanfler sid TEMA HÖRA TILL Fotboll och trosbekännelsen hur hänger det ihop sid 8-9

2 2 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO HÖRA TILL I VÅRT LAND finns det nog få miljöer som är så tuffa som skolgården. Det intrikata spel mellan barnen som pågår där är ofta mer raffinerat än de vuxna förstår. Ibland får den vuxna världen för sig att barn är oskyldiga och fina att det liksom fungerar som så att vi föds rena och sedan bli smutsigare och hemskare med åldern. Jag tror inte det är sant. Åldern lär oss i bästa fall att sätta gränser, att värdera saker ur ett större perspektiv, att se sin egen ofullkomlighet och därmed förhoppningsvis få åtnjuta vissa drag av ödmjukhet. På skolgården råder ofta djungelns lag flockbeteendet som skapar ett osynligt innanför och utanför. Vuxenvärlden ser det inte, men varje barn vet precis var gränserna går vet precis vem som är med och vem som inte är det. Vuxenvärlden kan tycka att barnen pysslar med bagateller, med småbråk och dumheter och ibland kan vuxenvärlden ignorera eller skratta åt barnens bekymmer just som barnsligheter. Men saken är *den att barn sällan pysslar med barnsligheter för barnet är verkligheten den att det som sker på skolgården är blodigt allvar. Det är där, i den osynliga striden, som barnets identitet skapas. Föräldrarnas kärlek och omsorg kan hjälpa barnet skapa en grundtrygghet att möta verkligheten men väl i djungeln gäller det för barnet att stå på egna ben mot alla de faror som lurar. I SKOLGÅRDSDJUNGELN får de flesta lära sig betydelsen av att höra till, att tilhöra att få en identitet som någon. Vi människor är skapade att höra till den som inte hör till ett sammanhang med andra människor vet sällan vem han eller hon är. Det är helt enkelt i andra människors ögon vi blir till vi blir till Jag. I vems ögon har du blivit till? Frågan är viktig för att förstå sig själv. En lika viktig fråga är vem har blivit till i dina ögon. Vem har du sett till? Många människor har långt upp i vuxen ålder fått bära med sig de tomhetens sår som utanförskapet format i deras liv. Man har trott att man ingen är. Det finns då bara ett sätt att få dessa sår läkta och det är genom att tillåta sig bli sedd med en annan blick. Ofta löser sig problemet med tiden de flesta får nya sammanhang där man kan få vila i älskande blickar och man får med tiden en mer nyanserad bild av vem man är. Andra får hela livet kämpa med att försöka bli någon, att försöka leva upp till andras förväntningar, att anstränga sig att bli någon genom att sälja ut sig själv sälja sig själv som någon annan än den man är bara för att få det grundläggande behovet tillfredställt; att höra till. Min erfarenhet som själavårdare är att mångas sår till sist bara kan läkas av hans ögon vars kärlek krossar allt mörker Jesus. Han som blev en av oss en broder en vän ett par seende ögon. I hans blick blir vi dem vi egentligen är. FOTO:JENNY ARVIDSSON Du såg mig innan jag föddes, i din bok var de redan skrivna, de dagar som hade formats innan någon av dem hade grytt. Ps 139:16 PÄR-MAGNUS MÖLLER, KYRKOHERDE Utges av Svenska kyrkan Värnamo Församlingsexpeditionen är öppen vardagar Lunch Telefon: Fax: E-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se Besöksadress: Kyrkogatan 17, Värnamo Postadress: Box 624, Värnamo Svenska kyrkan i Värnamo består av Värnamo och Nydala-Fryele församlingar Ansvarig utgivare : Pär-Magnus Möller Omslagfoto: Ann-Mari Wiberg Rosmarie Johannesson på väg in i Mariakyrkan. Produktion: Berling Press Tryck: V-TAB Örebro 2013 Var så god Denna tidning är producerad av Svenska kyrkan i Värnamo, Nydala-Fryele i samarbete med Amosmagasin. Till er som inte vill ha tidningen ber vi er att lägga den i pappersåtervinningen. Men först av allt ta er tid med den tidning ni just fått i handen. Stanna upp, läs och tänk över vad som är viktigt för dig. NU KONTROLLERAR VI SÄKERHETEN PÅ ALLA GRAVSTENAR KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN har under november kontrollerat två gravkvartér på Värnamo Norra kyrkogård och alla berörda gravrättsinnehavare har fått information via brev. Tyvärr saknas en del adressuppgifter till några gravrättsinnehavare och dessa gravplatser förses med en skylt där man ombedes kontakta förvaltningen. De stenar som inte klarat testet har försetts med en stöttande stolpe för att den inte skall skada någon. Tanken är att detta är en temporär åtgärd och att gravstenen ska säkras så snart som möjligt och återgå till sitt ursprungliga utseende. Efter att förvaltningen fått in svar på hur berörda gravrättsinnehavare kommer göra med gravstenen kommer arbetet med att dubba om och förankra påbörjas. Därefter kommer fler kvarter på kyrkogården att kontrolleras, man får vara beredd på att det kommer dröja något innan allt är säkrat eftersom det rör sig om flera tusen gravstenar på alla fyra kyrkogårdarna i Fryele, Nydala, Värnamo Norra och Värnamo Södra. TOBIAS MUNKHOLM, KYRKOGÅRDSCHEF Läs mer om detta på sidan 10

3 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO 3 FOTO: JORUNN HELLMAN Jorunn har nyligen kommit hem efter att under tre månader besökt ILCO, Växjö Stifts vänkyrka i Costa Rica, genom utbytesprogrammet Ung i den världsvida kyrkan. MISA INCLUSIVA den inkluderande mässan FOTO: ANN-MARI WIBERG DET ÄR TORSDAGSKVÄLL på ILCO:s huvudkontor i San José, Costa Rica. Några plaststolar plockas fram och ställs i en cirkel runt ett vackert träkors. Tummade biblar och sånghäften läggs på varje stol. Snart fylls rummet av glada rop, hälsningar och kramar. Det här är Misa Inclusiva, den inkluderande mässan. Hit kommer människor som dagligen upplever utanförskap och exkludering. En brokig skara människor. Costa Rica är känt för sin ekonomiska och politiska stabilitet. Ett land av fred och vacker natur. Men i den vackra fasaden går djupa sprickor av utanförskap. ILCO jobbar med grupper som ursprungsbefolkning, papperslösa immigranter från de oroligare grannländerna, homo- och transsexuella, människor drabbade av aids och HIV. Alla får de kämpa för erkännande och rättigheter. Alla får de bära på skam, utstå förtryck och se samhällets ryggar vändas mot dem. Det går skarpa linjer genom det costaricanska samhället. Det finns de som hör till. De som håller sig inom ramarna. Och så finns det alla de andra. I VÅR RING sitter människor som inte är välkomna i andra kyrkor. Ofta på grund av sexuell läggning. Innerligheten lyser från deras ansikten. Det här är inga trötta söndagsbesökare som slentrianmässigt masat sig hit. Det här är människor som bär på en längtan och som söker en plats att få uttrycka den. Det är deltagande mässor. Efter läsning i bibeln diskuteras texterna livligt i ringen. ILCO säger sig vilja ha verkligheten för ögonen när man tolkar texterna, och man menar att varje enskild människa ser olika saker i samma text, beroende på dennes livserfarenheter. Varje persons tolkning ger uttryck för en del av sanningen och är av stort värde. VI HÄLSAR GUDS FRID med en kram. Oavsett antal personer i ringen kramar alla varandra innan proceduren är slut. Det är en långdragen, hjärtlig och mycket vacker procedur. Efter välsignelsen och någon sång är mässan slut. Några stannar och delar på medtagen frukt, chips och läsk. Andra vandrar hemåt genom natten. Jag ser gatlyktor kasta mjuka ljus över mörka gator och känner hjärtat bulta varmt. Ber en stilla bön: Låt kyrkan vara en plats fri från fördömanden. En plats att höra till. TEXT OCH FOTO: JORUNN HELLMAN

4 4 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO FOTO: ANN-MARI WIBERG

5 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO 5 HÖRA TILL RELATIONEN ÄR TILLHÖRIGHET De lever vardagen. Lars Henriksen och Josefin Björkström och de två barnen My snart fyra år och Noel två år. Den intensiva, stiga upp tidigt på morgonen, barnen till dagis alldeles intill. Josefine åker först till sitt jobb inom industrin, Brännehylte i Hillerstorp. När Lars har lämnat barnen åker han iväg till Holmgrens bil, till ansvaret för rekonden. VI ÄR ALLA KRISTNA i familjen och släkten, säger Lars som har sin släkt från Danmark. Vi är döpta och konfirmerade. Vi har traditionen. Att My och Noel skulle döpas var bara självklart för dem. Vi är båda döpta, så det var helt rakt My och ikonen Vem är han den där Jesus? på sak att också de skulle döpas, säger Josefine. Det hör till. Däremot för Josefines bror, som hade gått ut ur kyrkan, blev det namngivningsceremoni för hans barn. Det var en politiker som hade den högtiden, på en friluftsgård i Skillingaryd. Det var ändå en fest kring barnet och släkten kom samman. Efter dopet Efter dopet, hur fortsätter relationen till kyrkan? Jag tror på att det finns något större, säger Josefine. Och ett liv efter detta, fyller Lars på. Men annars flyter livet bra. Om det skulle hända något, i krissituationer, kan kyrkan vara bra. Konfirmationen blev för dem som en hållplats, men satte inte några djupare spår. Josefine berättar att hennes Mormor brukade gå till kyrkan. Då hängde jag på ibland. Högtiden i kyrkan är fint. Visst har vi ibland tänkt att gå, men vi har inte kyrkan som standard. Vi upplever inget behov. Det känns bra att vara i kyrkans periferi. När My var liten bodde familjen i Vaggeryd. Det var familjecentralen med dess Öppna förskola som betydde mest. Här i Värnamo har familjen inte hunnit undersöka så mycket om kyrkans utbud för barn. Vigsel då? Lars har ett förhållande bakom sig, med tre söner som han möter ibland. De var inte gifta. För Lars och Josefine har det inte ännu blivit aktuellt. Visst har vi talat om det, men inte något sådant där stort bröllop i kyrkan, säger Josefine. Vi vill i så fall ha ett mindre och bara de allra närmaste. Med kyrklig eller borgerlig vigselförrättare? Det spelar ingen roll, säger Lars och de båda förklarar. Det viktigaste är att det blir ett steg fastare i vårt förhållande. Noel lär sig bokstäverna till orden. Källorna i livet Lars och Josefines familj utstrålar glädje och livsenergi. Var har ni källorna? Deras ögon möts. De brister ut i ett varmt leende. Varandra! Vi bär upp varandra, har glädjen som vi ger varandra, nickar de samförstående. Och barnen. De har en sådan livsenergi. Vi har pratat en stund före deras nyårspromenad. My och Noel hade satt sig tillrätta i dubbelkärran. Vid nästa ögonkast är de borta. I all hast har de skyndat vidare till lekplatsen. TEXT OCH FOTO: ANN-MARI WIBERG

6 6 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO ROSMARIE JOHANNESSON EFTER LIVSKRIS EN HEMVIST ROSMARIE HAR LÄNGE funnits nära kyrkans traditioner. Mina föräldrar kom från troende hem, men själva anammade de inte tron. Farfar var kommunist och Farmor frireligiös, berättar Rosmarie. Själv gick jag i söndagsskola. Vi hämtades upp med buss från en församling och på det sättet var jag med också på barnmöten och i scouter, säger Rosmarie som kommer från Nässjö. Jag ville konfirmeras i Svenska kyrkan, jag ville tro. Frikyrkans brokighet Först efter konfirmationen blev det ett personligt ställningstagande, i Jesus-rörelsens era, där ett gäng ungdomar besökte olika församlingar och hemvisten blev i Betel, Alliansförsamlingen. En bidragande orsak var att där blev jag och gruppen uppmärksammad och uppskattad. Samtidigt var det en tonårsprotest mot föräldrarna. Rosmarie var mycket aktiv. I högstadiet startade hon en kristen förening. Tankarna på pastorsutbildning var där, men det blev utbildning till förskollärare i stället. Sin man Claes, som var pingstvän, träffade hon tidigt och de gifte sig. De flyttade till Värnamo. Jag fann inte vad jag sökte i Pingst. Själv kom jag in i en livskris. Jag sökte struktur, helhet och helighet, Gudsnärhet, att få vara utan att behöva göra, att känna mig bekräftad utan att prestera. Konfirmationens väg När sonen var 14 år ville han konfirmera sig i Svenska kyrkan och det blev Mariakyrkan. Dottern fann också en plats i Kyrkans Unga. Det blev en vändning. Rosmarie gick med i en Alphakurs, för att ställa sin egen tro mot väggen. Högmässan blev viktig för mig. Stillheten, gudsnärheten, reflektionen. Det är ett sätt att VARA tillsammans. I Gudsmötet. Med sin erfarenhet från frikyrkans håll var det viktigt för Rosmarie att i Svenska kyrkan finna struktur. Barmhärtighet, förlåtelse och upprättelse är nyckelord. Kyrkans liv präglas av en process mot centrum, mot Kristus. Visst kan Svenska kyrkan som helhet vara luddig och otydlig. Risken finns att kyrkan i sin iver att vara PK, politiskt korrekt, säljer ut Gud och evangeliet. Olikheternas hem Rosmarie Johannesson har funnit sin hemvist i Svenska kyrkan i Värnamo, i Mariakyrkan. Där finns det plats, där är en brokig skara. Där möts människor med alla sina olikheter. När Rosmarie lärt känna det inre livet i Svenska kyrkan under de senare åren har hon också blivit invald i Kyrkorådet. Jag sökte struktur, helhet och helighet, Gudsnärhet Det handlar om att ha omsorg om hela församlingen, att reflektera, vara en förebild. En något oväntad kommentar när man ofta förknippar dessa kyrkoråd med maktutövning i stället för tjänande. Kyrkan är alla som vill tro. Kyrkan är så mycket större än Svenska kyrkan i Värnamo. Men det är viktigt att finna en hemvist för sin tro. Det har Rosmarie Johannesson gjort. TEXT OCH FOTO: ANN-MARI WIBERG

7 S ANNONS NY RESEKATALOG Se vårt fantastiska utbud. BALTIKUM Riga kryssning 29/4-1/5 Tallin kryssning 19-21/5 Riga 4 dagar 1-4/6, 24-27/8 Östersjön runt 22-29/8 DANMARK Bornholm 4-7/7 Köpenhamn NYHET! 18-19/5, 20-21/7 Skagen, Ålborg & Ebeltoft 16-18/7 Römö och Sylt 6-9/6, 22-25/8 FINLAND Mariehamnskryssning 17-18/3 FRANKRIKE Franska & tyska vinvägar 14-21/9 Paris 31/3-6/4, 1-7/6, 11-17/ /9, 26/10-1/11 Disney Paris 31/3-6/4, 11-17/7, 26/10-1/11 Normandie och Jersey NYHET! 25/6-3/7 FÖRENADE ARABEMIRATEN Dubai NYHET! 12-18/3 GREKLAND Klassiska Grekland 14-21/9 HOLLAND Hollands blomsterprakt 17-22/4 Holland & Amsterdam 17-22/4 IRLAND Irland NYHET! 1-8/9 ITALIEN Italienska rivieran Cinque Terre & Ligurien med flyg och buss 14-21/9 Toscana Florence & Pisa med buss och flyg 31/8-7/9 Rom & Sorrento 7-14/9 Vandringsresa Cinque Terre 7-14/9 Vandringsresa Val Gardena Dolomiterna 28/6-7/7 KROATIEN Orebic och Dubrovnik NYHET! 19-25/8 Porec med flyg och buss NYHET! 10-18/8 Selce med flyg och buss 26/8-3/9 NORGE Klassiska Hurtigruten Bergen-Kirkenes 18-25/4, 28/8-4/9 Norge & 2 dagar med Klassiska Hurtigruten 9-13/8 Nordkap & Lofoten 7-17/7 Norska pärlor från fjäll till kust 29/6-2/7, 1-4/8 POLEN Polen, Krakow 11-17/5 Polska Östersjöpärlor 6-9/6, 29/8-1/9 RYSSLAND St Petersburg NYHET! 2-8/5, 17-23/9 SCHWEIZ Lugano 17-25/7 SPANIEN Calella 9-16/9, 16-23/9 STORBRITANNIEN London NYHET! 1-4/4, 14-17/10 Engelska slott & trädgårdar 6-13/7 Skottland 9-17/8 SVERIGE KORTRESOR (Dagsturer se vår hemsida) Bohuslän 18-20/5, 2-4/9 Dalslands kanal 10-12/7 Dalhalla 19-20/7, 31/8-1/9 Falkenberg, Vallarnas friluftsteater 20-21/7 Fredriksdalsteatern 6-7/7 Gotland 10-13/7 Göteborg NYHET! 23-24/7 Inlandsbanan & Höga kusten 19-26/7 Stockholm i mitt hjärta 9-11/7 Varberg Weekend och Spa NYHET! 25-26/5 Malmö Tatoo 25-26/5 Västervik och Svenska Hurtigrutten NYHET! 21-22/7 Öland 29-30/6, 27-28/9 TURKIET Istanbul 28/10-1/11 TYSKLAND Berlin & Spreewald NYHET! 15-19/7, 7-11/8 Bremen oktoberfest 25-27/10 Cykla i Moseldalen 7-14/9 Cykla på Rügen 24-28/6 Hamburg IGS NYHET! 24-27/6, 15-18/8 Påsk i Berlin NYHET! 28-31/3 Tyska sagovägar NYHET! 8-12/6 Burg datum se vår hemsida TJECKIEN Prag 4-9/5, 24-29/8 USA New York 16-22/10 Kryssning Florida 5-17/11 UNGERN Fyra huvudstäder, Wien-Budapest-Prag-Berlin 10-17/8 ÖSTERRIKE Bodensjön med Rhendalen 20-27/7 Cykla vid Bodensjön NYHET! 24/8-1/9 Wien med dagskryss på Donau 17-24/7, 11-18/9 Österrike med Venedig NYHET! 20-28/7 TEATER OCH MUSIKALRESOR Stockholm, Göteborg, Malmö Utförligt program finns på vår hemsida! ÖVRIGT RESETRÄFF / RESEMÄSSA 23/2 LÄS MER PÅ VÅRA HEMSIDOR ELLER BESTÄLL VÅR KATALOG Humlevägen 10, Jönköping, tel resebokning@smalandsbussen.se, VADSTENA LINKÖPING Rådhustorget 2, VADSTENA, tel info@vadstenabuss.se Drottninggatan 50, LINKÖPING, tel resebutiken@vadstenabuss.se,

8 8 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO DEN GRÖNA GRÄSMATTANS GUDOMLIGA BEKÄNNELSE DET ÄR FEM MINUTER kvar till avspark. Domaren Phil Dowd från Stoke-on-Trent tar bollen under armen och går i täten för de två fotbollslagen ut på Liverpool FC:s hemmaarena Anfields gröna gräsmatta. Jublet stiger från de åskådarna på läktarna fullsatt. Spelarna presenteras och gör sig redo för avspark. Det är då det händer. Något av det största på hela eftermiddagen. Det kommer musik ur högtalarna och alla, ja, förutom de några tusen supportrarna till bortalaget, börjar sjunga: When you walk through a storm Hold your head up high And don't be afraid of the dark At the end of the storm Is a golden sky And the sweet silver song of the lark Walk on, walk on, with hope in your heart And you'll never walk alone You'll never walk alone. Det är en mäktig upplevelse. I det närmaste religiös. Det här är Liverpool-supportrarnas trosbekännelse. Den står på klubbmärket. Det är grunden för supportrarnas samhörighet oavsett var man kommer ifrån i världen. Och i mängden ser jag också supportrar i tröjor med den tydliga texten: Liverpool is our religion. Anfield is our church. Och när jublet stiger mot himlen, vid sångens slut, för Phil Dowd visselpipan till munnen och blåser igång matchen. FOTO: S.K PHOTOGRAHPY/SHUTTERSTOCK

9 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO 9 Så här är det de flesta lördagar klockan Och egentligen är det ingenting annat än liturgi man sysslar med. Det är som en gudstjänst. Att få höra till ett sammanhang där man skrattar och gråter tillsammans, där man delar livet med varandra på en läktare, där man har ett gemensamt fokus, där man håller ihop i med och motgång och där man bekänner sin tro som gör att man inte är rädd för mörkret och där man vet att man aldrig går genom livet ensam, det är något som ger livet mening. DET ÄR OM VI sätter in vår kristna trosbekännelse i detta sammanhang som vi förstår vad den är till för. Från början hörde den kristna trosbekännelsen vi tror på Gud Fader allsmäktig ihop med dopet. Den proklamerades för att varje döpt människa skulle förstå vilket sammanhang man nu tillhörde. Ett sammanhang och en gemenskap som gav livet mening. Jesus lovar i dopet att göra sitt liv, sin död och sin uppståndelse till de döptas liv, de döptas död och de döptas uppståndelse. Och när yttre hot smög sig på och hotade den unga kyrkan bestämde man sig för att läsa denna trosbekännelse vid varje gudstjänst, för att markera mot den eller det som hotade gemenskapen, och stärka sin samhörighet. Man lärde sig den utantill och man sjöng den högt (vilket faktiskt fortfarande är det vanligaste i många av världens kyrkor) för att förbereda sig för den kamp som livet i världen allt för ofta kan vara. Man hade tagit emot den i dopet och därför kunde man nu använda den som ett svar i tro på den förkunnelse av bibelordet man fått höra. SÅ ÄR DET FORTFARANDE i våra gudstjänster. Varje söndagförmiddag är vi inbjudna till kyrkan, inbjudna till en liten bit av Guds himmel, för att fira den Fader som skapat allt, fira Jesus som offrar sig och besegrar döden för vår skull och fira den helige Ande som hjälper mig att tro att den segern också gäller oss. Jag behöver inte kunna skriva under på varje rad varje gång. Lika lite som Liverpoolsupportrarna. Vi har alla våra tvivel. Vi är alla i olika form olika dagar. Men det spelar ingen roll. Bekännelsen och tron är som den är i alla fall. Den ändrar sig inte på grund av min svaghet. Istället omsluter den mig som sången på Anfield och hjälper mig att förstå att hur dåligt jag än mår, hur svart livet än kan te sig, så hör jag till. Tillsammans med kristna över hela världen hör jag till den Jesus som säger: You ll never walk alone. (Matt 28:20) TEXT: AXEL FORS Max Lucado Du är värdefull en saga för alla åldrar VEDINGARNA är ett gäng träskallar som bor i en stad. Där ägnar de dagarna åt att gå runt och sätta guldstjärnor och fulplumpar på varandra. Vedingar som är duktiga, vackra och jämna i träet får guldstjärnor fastklistrade på sig. De som inte är särskilt duktiga på något, har skador i träet eller bara är allmänt klantiga får fulplumpar. Parvello hör till dem som inte är bra på något särskilt. Allt han gör misslyckas han med. Därför är han fullklistrad med fulplumpar och alldeles olycklig till sinnes. Så möter han Amanda, en veding utan guldstjärnor och fulplumpar. Hon berättar om träsnidaren Eli, och ber Parvello gå dit. Hos Eli får Parvello möta något han aldrig mött tidigare. En varm bok om att få höra till, vara älskad och om att hitta sin plats i tillvaron. Bilderna är gjorda av Sergio Martinez i varma färger. Max Lucado Om jag bara hade en grön näsa I DEN HÄR boken får vi återigen möta vedingarna med Parvello i huvudrollen. Han är lugn och trygg i förvissningen om att Eli skapat honom unik för att det är sådan han ska vara. Men vedingarna i byn är inte lika trygga i det. Här regerar Tommy Trend, som har makten att tala om vad som är inne, och där alla andra följer hans råd. Just nu är det inne med en grön näsa. Alla med stil vill ha en grön näsa. Parvello förstår inte varför, men han är nyfiken. För att närmare studera de gröna näsorna går han omkring i byn med sina vänner. Snart har de fallit för trycket att ha en målad näsa. Men det stannar inte där, utan trenden vänder. Nu ska näsorna vara röda, sedan blå och så rosa. Aldrig upphör trenden att skifta. Att följa trender av rädsla för att inte höra till är tröttsamt, men det finns en plats där Parvello och hans vänner åter kan få bli det de var skapade att bli. Liksom i boken Du är värdefull står Sergio Martinez för bilderna. En bok som passar alla åldrar. boktips TEXT: HELENA PERSSON Max Lucado För att du är du VEM HAR INTE någon gång sneglat på allt det som andra har, och själv velat ha samma sak eller ännu hellre mer. I den här tredje boken om Parvello handlar det om att äga för att höra till, eller för att vara bäst. Det man ska äga är askar och bollar. Parvello går in för samlandet med liv och lust, och jobbar dag och natt för att ha råd att köpa allt som ska göra att de andra vedingarna ser honom. Till slut har han ingenstans att bo eftersom han till och med sålt sitt hus i jakten på nya askar och bollar. Men ändå blir han inte lycklig. Hur ska han hitta tillbaka till den inre frid han en gång hade? Med hjälp av träsnidaren Eli får han distans och en ny insikt och blick för hur vedingarna lever, och då också en känsla för hur han egentligen vill leva. Sergio Martinez står för bilderna. Liksom tidigare böcker om vedingarna passar boken för alla åldrar.

10 10 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO Kyrkogårdarna i pastoratet ska bli säkrare att besöka. Nya regler för hur gravstenar skall förankras införs i hela landet och börjar nu tillämpas i Värnamo. GRAVSTENS- SÄKERHET ALLA GRAVRÄTTSINNEHAVARE är inte medvetna om att kyrkogårdsförvaltningen skall kontrollera gravstenens säkerhet. Det är viktigt att kyrkogårds- *förvaltningen säkerställer, så långt det är möjligt, att allmänheten och anställda inte råkar ut för olyckshändelser på kyrkogårdarna. Om en olycka ändå skulle inträffa bör man kunna visa att man gjort allt som stått i ens makt för att olyckor ska undvikas. Kyrkogårdsförvaltningen måste därför informera, kontrollera och med rutiner styra upp hur montering av gravanordningar ska ske. Sedan tidigare finns regler för nymontering av gravstenar, men inga regler har funnits för befintliga gravstenar. Anvisningarna har tagits fram av Sveriges Lantbruksuniversitet på uppdrag av Centrala Gravvårdskommittén. Riktigt stora gravvårdar omfattas inte av dessa regler men dessa skall givetvis också vara säkert förankrade. EN SÄKER GRAVSTEN ska vara förankrad med två dubbar och en underjordisk sockel som är minst 30% av stenens höjd. Stenen skall även klara en viss belastning. Belastningsprovet innebär att stenen utsätts för viss statisk kraft. En säker sten ska stå emot minst 35 kg (350 N), från såväl fram- som baksida utan att luta mer än ett visst antal grader som varierar beroende på stenens höjd. 35 kg tryck är det tryck som uppstår då någon lutar sig mot ett räcke eller staket. Det är också det tryck som uppstår när en person stödjer sig på en gravsten för att resa sig efter att ha pysslat med rabatten etc. Kyrkogårdsförvaltningen har under november kontrollerat två gravkvartér på Värnamo Norra kyrkogård och alla berörda gravrättsinnehavare har fått information via brev. Tyvärr saknas en del adressuppgifter till några gravrättsinnehavare och dessa gravplatser förses med en skylt där man ombedes kontakta förvaltningen. De stenar som inte klarat testet har försetts med en stöttande stolpe för att den inte skall skada någon. Tanken är att detta är en temporär åtgärd och att gravstenen ska säkras så snart som möjligt och återgå till sitt ursprungliga utseende. Efter att förvaltningen fått in svar på hur berörda gravrättsinnehavare kommer göra med gravstenen kommer arbetet med att dubba om och förankra påbörjas. Därefter kommer fler kvarter på kyrkogården att kontrolleras, man får vara beredd på att det kommer dröja något innan allt är säkrat eftersom det rör sig om flera tusen gravstenar på alla fyra kyrkogårdarna i Fryele, Nydala, Värnamo Norra och Värnamo Södra. BETALNINGSANSVARET för ommontering ligger hos innehavaren, men kyrkogårdsförvaltningen kan inte vidta åtgärder först och bara skicka en faktura sedan. I normalfallet (om det nu finns något sådant!) ska innehavaren alltid tillfrågas, se 7 kap. 30 begravningslagen. Det kan exempelvis vara så att innehavaren själv vill upphandla monteringen, ja här finns det många varianter. Huvudprincipen när det gäller fordringar är att den som faktureras har beställt tjänsten/varan. Någon form av överenskommelse måste alltså träffas mellan kyrkogårdsförvaltningen och innehavaren. Det kan komma att visa sig att även nymonterade stenar inte uppfyller kraven och då är det en konsumentsrättlig fråga mellan gravrättsinnehavaren och montören/stenhuggerifirman. Gravvårdsfirmornas riksorganisation GRO har en överenskommelse med Konsumentverket och där anges att medlemsföretag har ansvar för att monteringsarbetet är rätt utfört. Ansvaret gäller under en begränsad tid efter monteringen och gravrättsinnehavaren måste själv åberopa åtgärd. VI REKOMMENDERAR med bestämdhet att man inte själv försöker att kontrollera gravvården utan detta görs enbart av särskilt utbildad personal inom kyrkogårdsförvaltningen. En gravsten väger från 150kg upp till flera ton och det kan få ödesdigra konsekvenser om den faller över exempelvis benet. Vi hoppas alla har förståelse för att dessa åtgärder måste genomföras, vi kommer att få en tryggare plats för både personal och besökare när vi är klara. TEXT: TOBIAS MUNKHOLM KYRKOGÅRDSCHEF

11 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO 11 ANNONS FOTO: TOBIAS MUNKHOLM FAKTARUTA KRAV FÖR SÄKER STEN För att en sten ska stå stabilt och utan fallrisk, ska den inte luta mer än ett visst antal grader, enligt en fastställd tabell. tåla 35 kg (350 N) provningskraft utan att luta mer än vad som anges i tabellerna. ha minst två dubbar av tillräckligt uthållig hållfasthet och med anpassning till hålen i stenen och sockeln. stenen ska kunna lyftas av för till exempel textkomplettering. om gravvården består av flera delar, ska samtliga delar vara dubbade och tåla testlasten.

12 12 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO Välkommen till församlingens internationella forum Till internationellt forum är alla som är intresserade av församlingens internationella engagemag välkomna. Vi träffas runt sex gånger per år. Vårens träffar kommer att vara 11 mars och 29 april klockan VÅR FÖRSAMLING är en del av en världsvid kristen gemenskap. Det är viktigt att kyrkan engagerar sig för människor runt om i världen precis som för sina egna församlingsmedlemmar. Vi vill vara en inspirationskälla för församlingen och önskar att man ska få upp ögonen för de internationella frågorna. Vi samordnar det internationella arbetet i Värnamo församling. Det handlar om att informera om vad som görs och väcka nya idéer om vad som kan göras. Vi uppmärksammar insamlingsperioderna till det internationella arbetet (jul- och fasteinsamlingarna), ser till att det skramlas bössor och bjuder in till särskilda kvällar med syfte att samla in pengar, men också att kasta ljus över det internationella arbetet. Vi intresserar oss för Svenska kyrkans nationella satsningar, som bland annat lutherska kyrkan i Costa Rica, såväl som Värnamo församlings lokala, som hjälpprojekt i Indien och Albanien. Sedan ett par år tillbaka är gruppen öppen för alla intresserade och samtidigt som gruppen öppnades upp gavs den namnet Församlingens internationella forum. Hela Människans arbete bland de glömda barnen ANNIKA HELLMAN För Församlingens internationella forum KANSKE VI HELLRE skulle säga barn med krångel i familjen. Här har Hela Människan grupper för barn i olika åldrar, Happy Moment, tonårsgrupper tjejgrupper o killgrupper. Hela Människan är kyrkornas gemensamma sociala arbete (alla våra samfund i Värnamobygden). Att få ha roligt, prata, fika och vara tillsammans med några andra barn och trygga vuxna en eftermiddag i veckan kan vara en härlig stund av avkopp-

13 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO 13 Angelägen fråga Det kom en förfrågan till Värnamo församling. I korthet löd den så här: Vi är i stort behov av att ge våra präster och pastorer fördjupad bibelkunskap. Många människor söker sig till våra församlingar och vill veta vad den kristna tron innebär. Kan ni hjälpa oss så att våra präster får en allt djupare kunskap i evangeliets sanning? Frågan kom från kristna i Nepal där väckelsens vindar blåser livligt just nu. ling och bekymmerslöshet i en annars lite rörig eller otrygg tillvaro. Tre personer är anställda i Värnamo för detta arbete (heleller deltid) flera frivilliga är engagerade. LEDARNA FÖRSÖKER finna det som är bäst för varje barn och arbetar också för att stödja familjen. Detta är ett frivilligarbete men det finns kostnader runt omkring för läger, resor, material med mera där vi alla kan vara med och ge ett ekonomiskt stöd. I Hela Människans hus på Lasarettsgatan finns också ett klädförråd som kan vara till stor hjälp när ekonomin av någon anledning är svag. TEXT: KERSTIN BERGGREN VI I KYRKORÅDET upplever detta som en angelägen uppgift. Det är ju detta som är vår alldeles speciella uppgift som kyrka. Därför svarar vi som de första apostlarna: Vi kan inte tiga med vad vi har sett och hört. Kyrkorådet har beslutat att vi vill samverka i ett ekumeniskt projekt för att uppfylla nepalesernas önskan. Projektet är upplagt på tre år. För vår del innebär det att vi låter en av våra präster, Håkan Sunnliden, erkänd god bibellärare, i tjänsten resa till Nepal i två veckor under vart och ett av åren Dessutom garanterar församlingen ett månatligt bidrag på 4000 kronor. Dessa pengar behövs för kursens genomförande, de undervisande lärarnas omkostnader, pastorernas och deras familjers uppehälle under utbildningstiden med mera. Vi hoppas att vi är många i vår församling som tycker detta är en angelägen uppgift. Ja så viktig att vi är beredda ta personligt ansvar och bli månatliga givare. Om 40 stycken ger 100 kr. i månaden klarar vi målet. Även lägre eller högre bidrag är välkomna. DU SOM VILl vara med och ta ansvar och bidra till projektet ber vi sätta in pengar på bankgiro eller plusgiro Värnamo pastorat. Du som behöver inbetalningsblanketter kan hämta det i Värnamo församlingshem. Märk inbetalningen Nepal. Det är bra om vi börjar med inbetalningarna redan nu i februari. Du som vill veta mer om projektet kan ringa Håkan Sunnliden tel FÖR VÄRNAMO KYRKORÅD: GUN-BRITT CARLSSON ELSIE HÅKANSSON

14 14 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO FOTO: SONJA HYLTÉN ATT HÖRA TILL Det är tredje söndagen i advent. Vi har just lyssnat till julmusikal och Luciatablå, framfört av en stor grupp barn och ungdomar i S:t Johannes kyrka. Slutorden i musikalen, när barnen klämde i för full hals, ljuder i mina öron ÄRA TILL GUD i himmelen och på jorden! JAG OCH FAMILJEN HANFLER söker oss ner till bottenplanet för en stunds samtal. Överallt sitter det barn och ungdomar och fikar efter väl utfört framförande. Vi slår oss ner i det rum som är ledigt lekrummet. Här kan barnen Hanfler, Selma- Helén 8 år, Gabriel 6 och Laurentin 4 sysselsätta sig medan vi vuxna samtalar med varandra. Yngsta familjemedlemmen, Clara-Sophie 6 veckor och klädd i tomtedräkt, sitter tryggt ibland i mamma Noras och ibland i pappa Michaels knä. Anledningen till samtalet är att jag är nyfiken att höra hur familjen hittade in i gemenskapen i S:t Johannes. För att förstå vägen dit berättar de en del av sin gemensamma historia. De träffade varandra i Heidelberg där båda studerade medicin. Hon kom från Göttingen och var baptist, han från München och var katolik. Redan under studietiden lockades de av tanken att arbeta i ett annat land än Tyskland. När det var dags för AT-tjänstgöring och Jönköpings läns landsting kunde erbjuda förmånliga villkor blev det i Värnamo de bosatte sig. VAR SKULLE NU baptisten och katoliken finna en gudstjänstgemenskap som passade båda? Många av kyrkorna i Värnamo fick besök av det unga paret. En tid var de med i en cellgrupp (hemgrupp) och genom den kom de i kontakt med Svenska kyrkan. På grund av Noras utbildning och arbete flyttade de till Göteborg för en tid. Här fann de snart en gudstjänstgemenskap där de kände sig hemma, Christine tyska kyrka. En kyrka tillhörig Svenska kyrkan men där gudstjänstspråket var tyska. När de återvände till Värnamo visste de vad som kyrkligt sett var viktigt för dem, nämligen liturgin. Liturgi den fasta ordning för gudstjänsten som är gemensam för både den katolska och den evangelisk-lutherska kyrkan och går tillbaka till urkyrkan. NU TILLHÖR DE den gudstjänstfirande gemenskapen i S:t Johannes. Här finns den gudstjänstordning de

15 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO 15 FOTO: SONJA HYLTÉN Michael och Nora med alla fyra barnen. Nu har vi balans i vår familj, tre av var sort! känner igen, det liturgiska språket och symboliken, ja teckenspråket som Michael uttrycker det. De tilltalas av själva kyrkorummets utformning. Man sitter runt det som är det viktiga, altaret. I en halvcirkel omsluter man det som är centrum och man är själv omsluten. Positivt är också de stora fönstren som gör att morgonsolen kan sprida ett fint ljus i kyrkorummet. Numera firar familjen regelbundet sin gudstjänst här. Söndagsskolan är en integrerad del i gudstjänsten och att barnen får en stund för sig, gör att vi mycket väl kan gå hit ensam med våra barn när en av oss har jour på sjukhuset, säger mamma Nora. Kyrkan har också bra lokaler för olika barnaktiviteter. Gabriel har till exempel upptäckt att man kan spela innebandy i kyrkans bottenplan. I S:t Johannes har både föräldrarna och barnen hittat vänner. En kyrka byggd för Gudsmöte både i liturgins form och i umgänget med varandra i olika aktiviteter. FOTO: SONJA HYLTÉN TEXT: ELSIE HÅKANSSON Laurentin Jag har ett ovanligt namn.

16 16 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO Vi har fått pris! Följande fick jag i min inkorg i december: Årets specialpris 2012! Vinnare av Årets specialpris är Värnamo församlingstidning! Grattis till kh Pär-Magnus Möller och dina medarbetare! JURYN SOM BESTÅTT av Dag Tuvelius, f d chefredaktör på Kyrkans tidning, Svante Fregert nuvarande t f chefredaktör på Kyrkans tidning och Erika Hedenström, Svenska kyrkans kultursekreterare har lämnat följande motivering: En tidning som utvecklas från nummer till nummer med ambitionen att säga något väsentligt och vilja beröra. Dessutom tar man tillvara bildens möjligheter. Jag vidarebefordrade mailet till den regelbundet återkommande delen av tidningsredaktionen och vi gladdes tillsammans. Men vi är ju många fler som gör den här tidningen. Tack alla som velat beröra och som velat säga något väsentligt! Tillsammans gör vi församlingens tidning! JENNY ARVIDSSON Ny chans på Helsjön! 2 Allmän linje 2 Musiklinje 2 Bibellinje 2 Bibelskola XP 2 Bibelskola Prisca 2 Svenska kyrkans grundkurs HELSJÖN FOLKHÖGSKOLA Täppt i näsan? Bihåleproblem? Pollenallergi? Förkyld? Rekommenderas av öron-, näsa- och halsläkare Säljs via tel och på Ange kampanjkod amos :- 129:- Salt ljummet vatten Upptäck möjligheterna på nässköljning näsan töms

17 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO 17 Världens heligaste stad. Jerusalem är ett ärr där tre religioner möts. Klart att det skaver. Denna sida är ett samarbete med tidningen NÄR JUDENDOM, kristendom och islam ska brytas mot varandra i en huvudstad som två folk gör anspråk på, är ingenting enkelt. Jerusalem har under 3000 år tuggat, smält och spottat ur sig tro och fanatism, blod och helighet. Så när förra utrikesministern Tzipi Livni kampanjade inför det israeliska nyvalet i januari, kunde hon bara inte underlåta att besöka Jerusalem och dess allra heligaste, Klagomuren. Trots att hon är icketroende och sekulär. Kom hon inte dit kunde hon anklagas för att vända ryggen mot traditioner och viktiga samhällsgrupper, och sånt vinner man inga val på i Israel. Livnis talesman professor Alon Tal var pådrivande inför besöket. Klagomuren är en het arena där demokrater måste synas och inte ge vika för fanatikerna, sa han till Dagens Nyheter. Vi vill ta ifrån rabbinerna kontrollen av sådana här platser och överlämna dem till turistmyndigheterna. SÅ FORTSÄTTER JERUSALEM att vara världens centrum. För ett israeliskt val är även en angelägenhet för resten av mänskligheten, åtminstone så länge konflikterna i regionen fortsätter. I Jerusalem är sanningen många gånger av mindre betydelse än myten, skriver den brittiske författaren Simon Sebag Montefiore i sin maffiga biografi Jerusalem. Och myterna om staden gör luften tjock. Tillsammans med den dallrande hettan är de en bidragande orsak till det psykostillstånd, Jerusalemsyndromet, som drabbar ett tjugotal turister varje år. Tillståndet yttrar sig så att en besökare tror sig vara en biblisk person. Ett hundratal drabbas årligen varav hälften så illa att de behöver läkarvård. Något Jerusalemsyndrom kände inte regissören Olof Hanson och skådespelaren Jacob Eklund av, men resan påverkade ändå Hanson för livet. Paret var på besök i höstas inför uppsättningen av pjäsen Abrahams barn på Stadsteatern i Stockholm. Det var en blandning av den fantastiska staden, den otroliga skönheten i landskapet med sina kullar och det politiska läget i Israel som är fruktansvärt. Vi bodde i den arabiska delen men besökte även Betlehem och Hebron där vi blev väldigt illa berörda av apartheidsystemet som råder, säger Olof Hanson. Tzipi Livni på valkampanj vid Klagomuren i Jerusalem. ABRAHAMS BARN är skriven av norrmannen Svein Tindberg och han gjorde succé med den på Det Norske teatret i Oslo i september Pjäsen utsågs till Norges bästa. Det fanns uppenbarligen ett enormt behov av att prata om religion och livsåskådning efter händelserna på Utöya, säger Olof Hanson. I stycket berättar Svein Tindberg historien från Abraham ända fram till Muhammed. Våra upplevelser finns också med i föreställningen, som är rätt annorlunda än den i Oslo, säger Olof Hanson. Den historiska och religiösa berättelsen följer Sveins Tindbergs text, medan de personliga reflektionerna över Jerusalem är Jacob Eklunds. Abrahams barn spelas på Stadsteaterns lilla scen till den 3 mars. GÖRAN TONSTRÖM i korthet Af Klint på moderna Hilma af Klint ( ) är en av de allra största svenska konstnärerna och en pionjär inom abstrakt måleri. Hennes konst handlar om medvetandet av en andlig dimension. När hon målade ansåg hon att högre medvetanden talade genom henne. Med start 16 februari visas ett urval av hennes livsverk i en stor utställning på Moderna Museet i Stockholm. Mobilkonsert med kyrkklockor Den 8 juni uruppförs musikverket Klockrent, en unik konsert med Gotlands alla kyrkklockor, som sänds live i P2 via 120 personers mobiltelefoner. Varje klockare förses med en GPS-sändare med satellittid och sändningsschema. Utanför kyrkan står en person med en smart phone som sänder ljudet till en IP-adress på Sveriges Radio. Kompositörer till verket är Owe Ron ström, Karin Rehn qvist samt Claes Holmgren. Bokstöd till efterlevande Självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Enbart i Sverige tar omkring människor sitt liv varje år. Efter självmordet vägen vidare från Gothia är en stödbok för de efterlevande. Den beskriver sorgeprocesser och förklaringsmodeller, och innehåller personliga berättelser från människor vars anhöriga tagit livet av sig. Åsa Larsson får Bibelpris Författaren Åsa Larsson har fått 2012 års Bibel - pris av Svenska Bibelsällskapet. Detta för att hon på ett naturligt sätt placerar bibliska motiv och citat i en sekulär deckargenre. Åsa Larsson har gett ut flera deckare som utspelar sig i kyrklig miljö. I fjol kom romanen Till offer åt Molok (Albert Bonniers förlag). Bibel priset instiftades 2004.

18 18 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR Vill du få din gravsten tvättad? För den som har sin gravplats inlämnad för vård ingår tvätt av gravstenen, men även den som sköter sin grav själv kan få stenen tvättad av oss på kyrkogården. Önskemål om detta vill vi få in till kyrkogårdsexpeditionen senast 1 mars. Vinterdekorationerna plockas bort Till våren kommer borttagning av granris och vinterdekorationer att utföras på samtliga gravplatser. Om ni önskar spara något får ni själva plocka bort det senast 15 mars (eller efter att eventuell snö smält bort). Rent bakom gravstenarna Lyktor, vaser och andra föremål får inte förvaras bakom gravstenen då det försvårar arbete vid rensning och häckklippning och kan leda till skador på både oss och föremålen. Vi ber er därför vänligen att plocka bort detta. Glas En annan stor skaderisk är glasvaser och glasburkar på gravarna. När de går sönder döljs ofta glasbitar i jorden och blir en risk för både oss i personalen och för dig som går till graven. Ute på kyrkogårdarna finns vaser som man får använda. Vi vill passa på och tacka för alla trevliga samtal vi får, både på kontoret och ute på kyrkogården! Hör gärna av dig om du undrar över något! KYRKOGÅRDSPERSONALEN varnamo.kyrkogard@svenskakyrkan.se Retreat i fastan Den 1-3 mars (fre-sön) inbjuder vi tillsammans med Hjelmseryds-stiftelsen till en retreat i fastan. Retreaten börjar med kvällsmat på fredagen och avslutas efter lunch på söndagen. GÅRDEN KAN TA EMOT ett begränsat antal deltagare så anmäl gärna intresse i god tid. Kostnaden består av självkostnader för mat och husrum. Dagarna passar både för er som aldrig varit på retreat och för er som varit med tidigare. Under retreaten erbjuds eget rum, regelbundna tideböner, möjlighet för enskilt samtal, meditationer med mera. Ledare för retreaten är Pär-Magnus Möller och Kerstin Berggren. Svenska kyrkan får ny organisation Den 15 september 2013 är det dags för kyrkoval. Alla medlemmar som är 16 år eller äldre får vara med och bestämma vilka som skall sitta som representanter i kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och i kyrkomötet. I NOVEMBER 2012 tog kyrkomötet ett beslut om att ändra Svenska kyrkans organisation till Syftet med den nya organisationen är att göra den så enkel som möjligt och så anpassningsbar för lokala behov som möjligt. Kyrkofullmäktige är församlingens högsta beslutande organ. Vilka som sitter i kyrkofullmäktige väljer man vid valet den 15 september Kyrkofullmäktige väljer ett kyrkoråd som skall verka över hela pastoratet det vill säga både för Värnamo församling och för Nydala- Fryele församling. Kyrkorådet är församlingens styrelse som ansvarar för byggnader, personal, verksamhet och begravningsväsendet. Kyrkorådet kan utse utskott för att ansvara för de olika verksamhetsdelarna om man så önskar. KYRKOFULLMÄKTIGE SKALL också välja Församlingsråd. Detta råd är något nytt i organisationen. Innan kyrkofullmäktige gör sitt val skall man utlysa ett nomineringsmöte i respektive församling. Detta möte kan ske till exempel efter en gudstjänst. Vid detta möte väljer man vilka man vill skall sitta i församlingsrådet. Efter detta vägledande val så beslutar kyrkofullmäktige. Man behöver inte vara bosatt inom församlingens område för att sitta i rådet men man skall vara aktiv i församlingen och man skall bo inom pastoratets gränser. Församlingsrådet ansvarar för det lokala livet i församlingen och över det som kyrkorådet delegerar åt församlingsrådet att besluta om. Efter 2014 finns alltså ingen kyrkonämnd eller kyrkogårdsnämnd. Begreppet samfällighet är också borttaget och ersatt med begreppet pastorat. TEXT: PÄR-MAGNUS MÖLLER KYRKOHERDE Mer information Hjelmserydsstiftelsen är ett kyrkligt gästhem i Gamla Hjälmseryd. Vi tar oss dit i egna bilar samåker så mycket vi kan. Anmälan till retreaten görs till gården på tfn: eller till Pär-Magnus Möller

19 ANNONS Morfar säger att forskningen räddade mitt liv! Ett ärr på bröstet är det enda synliga spåret av Leopolds medfödda hjärtsjukdom och den svåra hjärtoperation han fick gå igenom. Leopold hade flera allvarliga fel på sitt hjärta och läkarna arbetade länge i operationssalen. Det var en fasansfull väntan för de anhöriga innan det stod klart att Leopold skulle få leva och bli frisk. Tack vare forskningens framsteg kunde Leopolds hjärtfel upptäckas tidigt och de komplicerade ingreppen genomföras. Att leva. Inte bara överleva. En av forskningens viktigaste uppgifter nu är att lösa de problem och svårigheter som hjärtsjuka barn ofta får senare i livet. Hjärtopererade barn orkar ofta mindre än sina jämnåriga kamrater. De fryser lätt och de blir fort hungriga. De blir oftare sjuka, infektioner varar längre och de måste äta mer mediciner än andra barn. Forskning är den enda vägen. Hur kan vi göra mer skonsamma undersökningar, operationer och andra behandlingar så att resultaten blir mer bestående och komplikationerna färre? Hur kan vi lära oss att upptäcka hjärtfelen ännu tidigare än vi gör idag? Hur kan vi lära oss att hitta de barn som bär på genetiska skador som gör att hjärtfelen går i arv och att sjukdomen bryter ut senare i livet? Ring in din gåva redan idag Forskningen behöver mer resurser för att klara detta. Det är därför du och alla våra givare är så viktiga. Din gåva och ditt engagemang behövs för att vi ska lyckas. pg

20 20 SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO FOTO: DAN HANSSON JOHAN HAKELIUS Född 1967 i Enköping och gift med Susanna Popova, har två barn. Är publicist, debattör och författare samt kolumnist i bland annat Afton bladet, Axess magasin, Affärs världen och Tidningen Vi. Har varit ledarskribent och biträdande politisk redaktör i Svenska Dag bladet och chef - redaktör för Finans tidningen. Medverkar i panelen i TV4:s Nyhetsmorgon samt i Spanarna i Sveriges Radio P1. Har bland annat skrivit Ladies, 2010, och Döda vita män, Johan Hakelius tycker det är roligt att skriva och hantera språket. Men han halkade in på jobbet för att han ville uttrycka en åsikt.