Hjälp oss städa din strand Coca-Cola och Städa Sverige presenterar stolt: STÄDA SVERIGE. Hjälp oss städa din strand 2011

Transkript

1 STÄDA SVERIGE Hjälp oss städa din strand 2011 Strändstädning i Tanum 2010, Fjällbacka Danceport Coca-Cola och Städa Sverige presenterar stolt: Hjälp oss städa din strand 2011 Utbildningsmaterial till deltagande föreningar 2011 Ver:

2 2 Pressrelease från resultatet ifjol: Strandräddare svenska stränder rena och fina, tack vare Idrotts-Sverige Under sommaren har ett av Sveriges största marina städprojekt genomförts. 82 idrottsföreningar har under sommaren städat 174 svenska stränder. Totalt har uppemot 42 ton skräp samlats in. Bakom strandräddningsaktionen står miljöorganisationen Städa Sverige i samarbete med Coca-Cola Drycker Sverige AB. Kampanjen startade i början av maj i år, avslutades i slutet av september i Haparanda. Totalt har kg skräp samlats in. Den enskilt största skräphögen som lämnats kvar på svenska stränder är pappersförpackningar, som står för nästan hälften av allt insamlat skräp. Hela 520 säckar, eller 24 ton pappersförpackningar har samlats in under sommaren. Miljövinsterna som insamlingen för med sig är stora. Vid städningen utanför Trelleborg på Äspö Strand hittade föreningen ett kassaskåp, i Kungsbacka på Lerkil hittades en halv meter lång rosig järnbalk och tryckimpregnerat virke vid stranden. Under städning av Umeå:s stränder hittades en barnvagn, lastpallar och järnrör. Vid Ljungviken i Umeå hade någon glömt kvar midsommarstången och en studsmatta som var 4 meter i omkrets. På Lill-Olas Strand i Landskrona hittade man både kalsonger och en död kanin. Grafen visar fördelningen av kg insamlat skräp och avser perioden vecka 26 till vecka 40 Coca-Cola och Städa Sverige samarbetar i Strandstädningen Städa Sverige och de idrottsföreningar som har genomfört kampanjen är hjältar. Att städa stränderna är en oerhört viktig del i att förbättra vattenmiljön och jobba aktivt mot nedskräpning. Vi har ett av världens bästa återvinningssystem för dryckesförpackningar men tyvärr hamnar ändå en del i naturen. Allt miljöarbete är otroligt viktigt och något hela Sverige tjänar på, det gäller att alla hjälps åt. Från vår sida är vi jättenöjda med resultatet och tittar nu på hur vi kan utveckla samarbetet och projektet, säger Göran Holm VD för Coca-Cola Sverige. Göran Holm, VD Coca Cola Drycker Sverige AB

3 3 Innehållsförteckning Strandräddare 2010, pressrelease 2 Hjälp oss städa din strand Städa Sverige Idrottens miljöorganisation ton skräp på marken i Sverige... 4 Miljötillståndet i våra hav 7 Inför städningen 8 På städdagen 8 Rapportkort & Deltagarlista 9 Returpack 10 Coca-Cola Enterprises Sverige AB 11

4 4 Hjälp oss städa din strand 2011 Sverige har en vacker natur som ger unika möjligheter för oss medborgare. Det finns långa fina sandsträder, unika naturområden, klippstränder med inslag av ett unikt djurliv. Allt detta är unikt för vårt land och varje medborgare måste känna sitt ansvar för att förvalta det på bästa sätt så att nuvarande och kommande generationer kan använda det. Städa Sveriges strandstädning startar i maj månad med kuststädning från Ystad i söder till Haparanda i norr. Under juni och juli månad fortsätter arbetet med städning kring insjöar samt Öland och Gotland. Det går att följa arbetet via (från v.27) och vår hemsida, Tack vare att ni hjälper oss städa din strand är ni med och tar hand om vår unika miljö. Som deltagare kommer du att medverka i en unik kampanj där det ideella föreningslivet engagerar sig för att se till så att våra stränder är rena och fina inför och under badsäsongen Kampanjen kan genomföras tack vare det stöd som Coca-Cola ger oss! Städa Sverige - Idrottens miljöorganisation Städa Sverige är landets största operativa miljöorganisation. Vi är helägda av idrottsrörelsen och arbetar tillsammans med våra ägares idrottsföreningar nedskräpning och för en bättre miljö. Hjälp oss städa din strand är ett av våra projekt under 2011 som omfattar aktiviteter i hela Sverige. Ett annat rikstäckande projekt är Städa Sverige Vägstädning, där vi bedriver miljöarbetet utefter det statliga vägnätet. Drift och underhållsentreprenörerna på vägnätet anlitar idrottsföreningar genom oss. Föreningen utbildas i säkerhets och miljöfrågor och får en vägsträcka att städa i den årliga städkampanjen som omfattar ca mil väg och ca 400 föreningar. Städa Sverige har också lokala aktiviteter i samarbete med olika kommuner. Det här sker i exempelvis Nacka och Halmstad. Vill du veta mer om Städa Sverige, titta in på vår hemsida: eller kontakta projektledare Anton Hedlund på tfn ton skräp på marken i Sverige... Det vill vi ändra på! Varje år slängs ton skräp på marken i Sverige. Det skadar både växt- och djurliv. Hundratals fåglar och däggdjur dör varje år när de fastnar i skräp. Andra kvävs eller förgiftas när de misstar skräp för mat. Dessutom finns det ekonomiska och sociala problem med nedskräpningen, som är både kostsam och skapar otrivsel. Attityder skapas tidigt! Miljön är allas gemensamma tillgång och också allas ansvar. Länge har många levt i tron att det som inte syns inte skadar. Idag visar naturen oss att så inte är fallet. Det är viktigt att tidigt få kunskap och nå insikter som rör skräp och nedskräpning, för det blir kunskaper som följer med genom hela livet. De som har förståelse för de små sammanhangen agerar också lättare rätt i de stora. Vår förhoppning är att det här materialet kan inspirera och kanske bidra till att ändra på beteenden och attityder till nedskräpning. Hur ser nedskräpningssituationen ut i Sverige? En SIFO-undersökning, som Håll Sverige Rent lät göra 2004, visar att visar att nästan en tredjedel av svenskarna, 28 procent, uppger att de skräpar ned. Av dessa är det en procent som gör det varje dag och fyra procent någon gång i veckan. För knappt 20 år sedan var den siffran 18 procent. Om man tänker sig att denna enda procent (drygt personer) nöjer sig med att slänga ett enda skräp på marken varje dag så blir det drygt 27 miljoner skräpföremål under ett år! Detta är skräp som någon annan måste plocka upp, skräp som förfular miljön, skapar otrivsel och kan skada både människor och miljö. Varför har nedskräpningen ökat? Det finns flera anledningar till att nedskräpningen har ökat, bl a att andra miljöproblem fått större fokus i media de senaste åren: I jämförelse med andra miljöproblem känns inte nedskräpningen lika viktig. Vi har

5 5 fått nya konsumtionsvanor; snabbmaten är ett nytt fenomen som fört med sig många förpackningar vilka, om de inte hanteras rätt, kan bli skräp. Kanske har den ökande individualismen i samhället en roll, den unga generationen känner inte samma kollektiva ansvar för hur det ser ut i vår närmiljö som den äldre. Vem är det som skräpar ner? Den typiska nedskräparen återfinns enligt Håll Sverige Rent gjort i gruppen män år, där hela 64 procent uppger att de slänger skräp på marken. I åldersgruppen kvinnor över 65 år så råder motsatsen: 94 procent säger att de inte skräpar ned. Det är fler män än kvinnor som skräpar ned: 36 mot 21 procent. Hur mycket skräp hamnar på marken? En undersökning från Stockholms Miljöcentrum (2001) visar att ton skräp årligen slängs på marken i Sverige. Detta skräp måste i många fall plockas upp manuellt vilket kostar skattebetalarna 377 miljoner kronor om året (2003). Vem ansvarar för upplockning av skräpet? På kommunens mark ansvarar kommunen för upplockning, fastighetsägare ansvarar för områden runt sina fastigheter och andra markägare för sina områden. Men vi kan alla bidra till en renare miljö genom att inte slänga skräp på marken. Miljön är allas vårt ansvar! Är det brottsligt att skräpa ned? Det är olagligt att skräpa ned. Straffet är böter och i grövre fall fängelse. Lagtexten säger att ingen får skräpa ner utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Men även om lagen förbjuder nedskräpning är det inte ofta sådana brott anmäls. Däremot blir dumpning av sopor på allmän plats allt oftare anmält och straffat. De flesta länder har en hållning liknande Sveriges. I Frankrike finns nu ett lagförslag på att införa pant på fimpar, som är det vanligaste och mest utbredda skräpet. Det här är väl ändå inget stort problem i Sverige jämfört med andra länder? Det beror på vilka länder man jämför med. Vi vill att det goda rykte Sverige har haft om sig att vara ett rent land kvarstår. Nu är trenden på väg åt fel håll. Skräp skadar barn, djur och natur Barn skär sig på glas och plåt, änder fastnar i sexpacksringar. Nedbrytningstiden för skräpet är lång. En PET-flaska bryts ned av naturen på 450 år. En cigarrettfimps nedbrytningstid är tre år. En aluminiumburk bryts ned under 300 år. Plast bryts ned under 400 år. Glas tar naturen över en miljon år att bryta ned. Skräp är fult Fler än pressinslag över hela landet handlade under 2003 om hur fult det är med skräp och att man vill göra något åt det. Skräp är dyrt Upplockningen av skräp kostar svenska skattebetalare minst 377 miljoner kronor om året (2003). Skräp missgynnar turismen Nedskräpningen är ett hot mot turismen som är en viktig inkomstkälla för många kommuner. Turister klagar redan på en skräpig miljö. Skräp skapar otrygghet Det finns ett dokumenterat samband mellan skräpiga miljöer, otrygghet och kriminalitet. I New York, USA, samarbetar polisen med miljösamordnarna för att stävja kriminalitet och öka medborgarnas trivsel och trygghet. Skräp är onödigt Nedskräpningen är inte det svåraste miljöproblemet vi har, men det är det som är enklast att komma tillrätta med! Om alla hjälptes åt att slänga sitt skräp i papperskorgen skulle vi inte ha några nedskräpningsproblem. Vem slänger skräp? I Sverige slänger nästan 30 % av befolkningen skräp på marken. Den typiska nedskräparen återfinns i gruppen män år, där hela 64 procent uppger att de slänger skräp på marken. I åldergruppen kvinnor över 65 år så råder motsatsen: 94 procent säger att de inte skräpar ned. Vad slänger man? Papper, godisomslag, fimpar, cigarretter, snus är de vanligaste typer av skräp m m. Kvinnor slänger mer tuggummi än män och män slänger mer snus än kvinnor. Fimpar slängs i lika stor utsträckning av båda könen. Varför slänger man? Anledningen till att man slänger skräp på marken är oftast slöhet, att det inte fanns någon papperskorg i

6 6 närheten eller för att man inte bryr sig. Kostnad och ton skräp per år: ton skräp slängs varje år på marken i Sverige och det kostar skattebetalarna 320 miljoner kronor att plocka upp det (siffror från 2001). Vad säger lagen? Miljöbalken Enligt Miljöbalken är det ett brott att skräpa ned. Lagtexten lyder: Ingen får skräpa ned utomhus på plats som allmänheten har tillträde eller insyn till (15 kap 30 ). Till skräp räknas bl.a. plåt, glas, plast, papper och avfall. Att till exempel ställa uttjänta möbler eller backar med tomglas bredvid återvinningsbehållarna räknas som nedskräpning och kan ge böter eller fängelse i max ett år om brottet betraktas som grovt (Miljöbalken 29 kap 7 ). Vad har vi att vinna på att sluta skräpa ner? Trivsel De flesta tycker att det är trevligare att vistas på eller vid en ren strand, sjö, skog, gata, torg eller skolgård än en som är skräpig. Att detta ligger oss svenskar varmt om hjärtat vittnar alla upprörda insändare i tidningar runt om i landet. Trygghet En ren miljö är en tryggare miljö för alla, såväl barn och vuxna som djur och natur. Pengar ton skräp plockas upp i Sverige varje år (siffra från 2001). Den siffran måste kunna gå att sänka, med minskade kostnader för renhållning som följd. Miljökänsla Att bli medveten om nedskräpningens konsekvenser och det individuella ansvaret som medborgare, kan så ett frö till ökad miljömedvetenhet. Goodwill Hela landet tjänar på ett aktivt arbete med miljöfrågor och nedskräpning. Många kommuner ser arbetet mot nedskräpning som en del i att profilera kommunens arbete med miljöfrågor och på så sätt göra den attraktiv för dem som bor där och locka till sig nya invånare. En ren kommun främjar turismen då den är mer attraktiv att besöka för såväl svenska som utländska gäster. Detta gäller naturligtvis för landet som helhet, inte bara för kommunerna. En hel del av det skräp som först landar på marken forslas med vinden till våra vattendrag. En del av det spolas sedan upp på våra stränder, annat förs ut till havs och blir en fara för vilda djur. Plast är det absolut vanligaste skräpmaterialet till havs. Det är ett mycket besvärligt skräp eftersom det aldrig riktigt försvinner utan bara sönderdelas i mindre och mindre partiklar. Oavsett i vilken storlek det finns gör det skada. I samband med projektet Save the North Sea som genomfördes i början av 2000-talet gjordes en sammanställning över de vanligaste skräpföremålen som hittades i Nordsjön: - påsar - förpackningar - muggar - bojar - nätrester The great pacific garbage patch. Andra vanliga föremål: - läsk- och ölburkar - oljefat - burkar och andra metallförpackningar - glasflaskor - glödlampor - fisklådor - virke - lastpallar Det gick också att se att plast från vanliga konsumentprodukter hade ökat, i förhållande till så kallad industriell plast (t ex pellets). Varifrån kommer skräpet? Skräpet i havet kommer både från land och från båtar såväl från yrkestrafik som från fritidsbåtar. Det internationella systemet med streckkoder gör att du lätt kan identifiera varifrån vissa sorters skräp kommer! De två första siffrorna under streckkoden talar om vilket som är produktens ursprungsland.

7 7 Kod Ursprungsland USA och Kanada Frankrike Tyskland 49 Japan 50 Storbritannien 54 Belgien 57 Danmark 64 Finland 70 Norge 73 Sverige 76 Schweiz 77 Australien Italien 84 Spanien 89 Nederländerna Österrike Miljötillståndet i våra hav 2009 Norra Östersjön Stora saltvatteninbrott, som behövs för att syresätta vattnet i djuphålorna, har inträffat allt mer sällan de senaste decennierna, och arealen av syrefria bottnar är därför stor. Syrebristen gör att fosfor tillförs från bottensedimenten, medan kväve omvandlas till kvävgas och försvinner från systemet. Nära kusten verkar mängden kvävefixerande cyanobakterier ha ökat. Tångens växtdjup ökar, och tillståndet för de bottenlevande djuren bedöms i huvudsak vara gott. Däremot innehåller sillgrisslans ägg fortfarande oroväckande höga halter av flera miljögifter. Hela Egentliga Östersjön påverkas fortfarande av det skifte som inträffade i slutet av 80-talet, då planktonätande fisk som skarpsill blev dominerande över rovfiskar som torsk. Gråsälens minskande späcklager kan vara ett tecken på näringsbrist till följd av magrare bytesfisk. Bottenhavet Halterna av dioxin och PCB i strömming har de senaste två åren varit de lägsta sedan mätningarna påbörjades på referensstationen, men lokalt närmare kusten förekommer fortfarande för höga värden. Havsörnen får också färre ungar här än i andra havsområden. Liksom i Bottenviken förekommer här högre halter av mikroskopiska plastpartiklar än i övriga havsområden. Den invandrade havsborstmasken Marenzelleria har etablerat sig, och dominerar nu stora delar av bottensamhället. Vitmärlans populationstäthet är däremot fortsatt låg sedan ett tiotal år tillbaka. Näringssituationen i utsjön bedöms som normal, och syrehalterna har stabiliserats efter några års minskning. Förhöjda näringshalter råder i några inneslutna kustområden med direkta utsläpp. Abborrbeståndet är starkt och strömmingsbeståndet stabilt sedan tjugo år. Bottenviken Dioxinhalterna i strömming är för höga, medan PCB, ett kemiskt miljögift, numera förekommer i halter under gränsvärdena. I sedimenten är halterna av arsenik, kobolt och zink anmärkningsvärt höga. Mikroskopiska plastpartiklar i vattenmassan förekommer i högre koncentrationer än vad som tidigare varit känt. Vitmärlan visar fortfarande låg förekomst och har försvunnit helt i Rånefjärden. Beståndet av siklöja har återhämtat sig, medan förekomsten av sik fortsätter minska. Bestånden av gråsäl och havsörn ligger på en förväntad och normal tillväxtnivå, till skillnad från vikaresälen där beståndet endast ökar hälften så snabbt. Näringsoch syresituationen är god i det öppna havsområdet, medan enstaka kustbassänger med direkta utsläpp kan vara påverkade av övergödning. Södra Östersjön Detta dynamiska havsområde påverkas av mindre och mellanstora djupvatteninflöden från Kattegatt. Dessa inflöden orsakar stora variationer i syre och näringstillgång, både inom och mellan år, vilket påverkar levnadsförhållandena i de djupare delarna av området. De bottenlevande växterna uppvisar en hög status, men det senaste decenniet har den totala mängden tång minskat. Statusen hos de bottenlevande djuren är generellt god, men populationstätheten av den känsliga arten vitmärla varierar, vilket har stark inverkan på statusbedömningen. Precis som i norr har mängden torsk minskat medan skarpsillen har ökat i antal. Halterna av organiska miljögifter i fet matfisk överstiger fortfarande EUs gränsvärden. Det beräknas att cirka ton skräp slängs i Nordsjön varje år. Endast 15 procent av detta flyter i land, medan 70 procent sjunker till botten och resten flyter på ytan. Stormfåglarna tillhör Albatrossfamiljen. De har den olyckliga vanan att äta upp allt de ser på vattenytan. Dessutom saknar de kräkreflex, vilket gör att om de äter något olämpligt så riskerar de att ta stor skada. En undersökning av döda stormfåglar som genomförts visade att 92 procent av fåglarna hade i genomsnitt tolv plastföremål i magen. En likadan undersökning lite senare visade Stormfågeln på en ökning: hela 98 procent av fåglarna hade nu plast i sina magar!

8 8 Inför städningen Material inför städningen Varje förening får ett paket från Städa Sverige som innehåller 15 t-shirts, 15 par arbetshandskar och en stegräknare som används till att mäta upp sträckan för stranden. Materialet skickas till den som föreningen anmält som ansvarig ledare. Sopsortering Under strandstädningen skall ni försöka att grovsortera soporna som ni hittar. I första hand gäller det att sortera i brännbart, icke brännbart, pet och miljöfarligt avfall. Städgruppen får gärna ta hand om pantbara förpackningar för att lämna dessa till återvinning. Eventuell pant tillfaller gruppen. Varje förening som är med i kampanjen får pantsäckar från Returpack. Följ anvisningarna som finns i paketet, observera att ni även kan panta tillplattade burkar och flaskor som är importerade och saknar streckkod. Se även sidan 10 för mer information om Returpack. Behandling av skräp Sortera säckarna i högar med samma slags sopor så att det blir lättare för de som skall hämta säckarna. Ni kan komma att hitta skräp som kan klassas som farligt avfall, ex burkar och flaskor med okänt innehåll, dessa skall behandlas med största försiktighet! Fråga städledaren som avgör om ni kan ta hand om det eller om kommunen skall kontaktas för sanering. Om ni hittar skräp som är för stort att placera i säckar, lägger ni dessa i en hög bredvid det insamlade skräpet så att de syns tydligt. Sortera även dessa i brännbart och icke brännbart. Om ni inte tar omhand de pantbara förpackningarna skall dessa lämnas i separata säckar. Varje förening rapporterar genomförd aktivitet på Rapporkort Strandstädning Notera på rapportkortet hur många säckar ni samlat in (inkl pantbara förpackningar), notera gärna också om ni hittat något skräp som ni tycker är värt att notera. Vi vill gärna ha information om saker som kan tänkas ha flutit land och har ursprung från andra länder. Vi tycker också det är intressant att få reda på skräp som normalt inte hör hemma på stränderna. Berätta gärna om er förening och vad ni tänker använda ersättningen till. Längst ner på blanketten noterar ni till vilket konto som ni vill ha ersättningen utbetald. Blanketten skickas in till Städa Sverige senast dagen efter städningen genomförts. Har du frågor om hur du fyller i blanketten tar du kontakt med Anton Hedlund på tfn På städdagen Samla gruppen på morgonen Samla gruppen på morgonen när ni kommer till stranden på morgonen. Dela ut material; det vill säga t-shirts, handskar och plastsäckar. Alla som ingår i städgruppen skall bära den röda t-shirten som följer med i strandkitet. Stegräknaren, från Clas Ohlson, använder en person till att mäta upp stranden med. På rapportkortet fyller ni hur många steg lång stranden är som ni städat. Dela in er i grupper och bestäm städområden. Vi rekommenderar att dela in deltagarna i grupper om 2-3 personer som går tillsammans med olika säckar som på så vis kan sortera skräpet rätt initialt. Städledaren bestämmer områden på den tilldelade stranden att städa. Lämpligt kan vara att starta samtidigt med ex. grupp 1 närmast strandkanten, grupp 2 ovanför och så vidare.... Tänk på att vända blicken emellanåt eftersom det är lätt att gå förbi skräp. Städningen börjar. Ungefärlig tid för städning är mellan kl Under dagen kan det komma besök från lokal press. Berätta om Ert uppdrag och för frågor som Ni inte kan svara på, hänvisa till Städa Sverige. En faktadel om strandstädningen inleder utbildningsmaterialet. Ta gärna ett break med samling mitt i passet för att stämma av hur lång ni kommit. Kanske behövs det göras vissa omdisponeringar så att ni hinner med det tilldelade området. Målsättningen ska alltid vara att städa den tilldelade stranden under dagen. Skulle Ni inte hinna med hela stranden rapporterar Ni detta till Städa Sverige. Fotografera gärna gruppen och några action bilder på er strandstädning. Se till så att alla städarna har sina röda t-shirts på sig när ni tar bilderna. Fotografera gärna också skräp som ni hittar. Bilderna kan ni e-posta till oss på adressen: anton.hedlund@stadasverige.se Bilderna kan sedan visas på internet och i våra redovisningar av projektet Hjälp oss städa din strand. Samla ihop säckar Samla ihop säckarna till en plats där de är lätta att hämta upp. Om kommunen hämtar säckarna se till att ni har fått en kontaktperson sedan tidigare från Städa Sverige. Avslutning När arbetet är färdigt, samla gruppen och känn er nöjda för ert bidrag till en bättre miljö på stranden.

9 9 Rapportkort & Deltagarlista Rapportkort Enklast är att fylla i rapportkortet via vår hemsida för föreningar/rapportera/ strand/rapportblankett strand. Efter genomfört uppdrag fyller ni i blanketten och returnera den till Städa Sverige för utbetalning av ersättning. Blanketten får ni även skickad per post tillsammans med utbildningsmaterialet. OBS! Det är jätteviktigt att ni fyller i och skickar in rapportkortet så snart som möjligt efter genomförd städning. Coca-Cola kommer under sommaren att uppdatera på hemsidan, resultatet av städningen. Därför behöver vi ert resultat inskickat senast en dag efter genomförd städning, antingen via formuläret på hemsidan (att föredra) eller via post. Tack på förhand! Bilder från stranden I samband med att ni skickar rapporten till oss vill vi gärna att ni skickar bilder från strandstädningen. E-posta dessa till anton.hedlund@stadasverige.se. Tänk på att namnge bildfilerna med förening och strand så vi enkelt ser att det är er förening och strand på bilden. Bilderna kan komma att användas i redovisningen av städningen till press, internet m.m. Deltagarlista Eftersom vi gärna vill erbjuda nya miljöuppdrag till er och information om vår verksamhet, hur strandstädningen fortskrider m.m. vill vi gärna kunna skicka information till er deltagare via e-post. Vänligen fyll i deltagarnamn och e-post i samband med att ni rapporterar in för strandstädningen. Vi kan hantera er ersättning snabbare när vi får rapportkortet i anslutning till genomförd städning.

10 10 Gör en insats för miljön och tjäna extra pengar till föreningen! Coca Cola, Returpack och Städa Sverige samarbetar kring återvinning av burkar och PET-flaskor. Nu har ni som förening chans att göra en insats för miljön samtidigt som ni får en extra peng till föreningen. Alla som deltar i Städa Sverige och Städa Stränder 2011 kommer att få en pantpåse som man kan samla pant i. Om det är en mindre mängd med pant kan ni gå till butik och panta själva men om det är en större mängd pant så kan ni nu bli kunder hos Returpack. För mer information, se ersättningsmodell nedan. Returpacks uppgift är att informera om pantsystemet, administrera ekonomin samt samordna återtagningen av pantförpackningar, så att systemet fungerar i alla led. Tillsammans med er försöker vi nu att nå vårt mål Ökad återvinning! Ni vet väl att man sparar 95 % energi genom att återvinna en burk jämfört med att tillverka en ny. Returpack erbjuder följande: 1. Alla får pantpåsar att samla pant i. Sedan kan ni gå och panta i en pantautomat. 2. Ifall ni har större volymer (många stora säckar) så kan ni bli kund hos Returpack, enligt följande modell dvs har föreningen mindre volymer, panta själv. Större volymer - bli föreningskund Ersättningsmodell Städa Sverige, Städa Stränder 2011 Schablonersättning, 200:- för fylld föreningssäck burk och Pet-flaskor separeras i säckarna. I respektive säck kan man även skicka med platta burkar, utländska burkar och platta PET-flaskor. Så gör föreningen vid kundregistrering: - Kontaktar Kundtjänst Lämna klubbnamn, adress, org nr samt bank alt plusgiro för utbetalning. Ni får sedan ett registreringsunderlag., som skickas tillbaka till Returpack. - Föreningarna får ett förenings-kit innehållande, 1 rulle blåa säckar, 25 etiketter, säckförslutare, - handskar, pantinformation, inlämningsblankett. - Föreningen samlar förpackningar i respektive säck. OBS inget skräp eller matavfall. Då riskerar ni bli utan ersättning. - Föreningen kontaktar kundtjänst och får tips på närmaste tänkbara inlämningsställe. - Föreningen lämnar de blåa säckarna, förslutna och med etikett. - Föreningen behåller ena delen av etiketten, skriver upp löpnumret på inlämningsblanketten och skickar (brev, mail, scanna) till RP. - Ersättningen utbetalas inom några veckor. Vid ev frågor kontakta Kundtjänst, dk.info@returpack.se eller

11 11 Vatten är vår viktigaste råvara I Sverige är vi lyckligt lottade med god tillgång till bra vatten. Trots det har vi ett ansvar att använda vattnet så effektivt och sparsamt som möjligt, samt återföra det utan föroreningar till naturen. Hela 89,5 % av en Coca-Cola består av vatten. I Sverige betyder det dricksvatten från Mälaren, som renas ytterligare i vår egen vattenreningsanläggning. Vårt källvatten till Bonaqua hämtas från en lokal källa bara 2 km från produktionsanläggningen i Jordbro. Minskad vattenanvändning Sedan 2004 har vattenförbrukningen per liter producerad dryck minskat med 15 %, genom bland annat övergång från returflaskor som diskats till återvinningsbara PET-flaskor och finjustering av tryck och tid för sköljning. En utmaning för fortsatt effektivisering av vattenanvändningen är utvecklingen mot ett utökat sortiment med alltfler produkter och smakvarianter. Det innebär kortare serier och ökat behov av bland annat diskning och sköljning i produktionen. Vattenbesparande åtgärder kartlagda Under 2009 har potentiella vattenbesparingsåtgärder inom produktionen kartlagts. Bland åtgärderna med störst potential finns bland annat insatser för optimering av vattenreningsanläggningen, återvinning/ cirkulering av vatten och att ersätta vattensköljning av flaskornas utsida med luftrengöring. Varenda droppe ska tillbaka till naturen Avloppsvatten och destruerad dryck går idag till Stockholms kommunala reningsverk. Avloppsvattnet uppfyller dock inte fullt ut Stockholm Vattens riktvärden, framförallt beroende på att ph-värdet tillfälligt kan variera kraftigt vilket kan påverka rören i ledningssystemet. Vart 5:e år inspekterar vi avloppsledningsnätet i förebyggande syfte, detta genomfördes senast 2008, utan anmärkningar. Under 2009 har ett nytt mätsätt införts, där ph i samlat avloppsvatten mäts kontinuerligt. Som ett led i arbetet för att åtgärda ph-variationerna undersöker vi bland annat möjligheten att återvinna kasserad dryck. Resurseffektiva förpackningar i kretslopp Förpackningar skyddar och marknadsför våra drycker. Tillsammans med våra leverantörer driver vi på utvecklingen mot mer miljöanpassade förpackningar genom att titta på miljöpåverkan genom hela livscykeln. De viktigaste målen är att optimera materialanvändningen och minska förpackningarnas vikt, samt att öka andelen återvunnet och förnybart material. Idag är dock tillgången på återvunnen och förnybar råvara begränsad. Alla förpackningar kan återvinnas Alla våra dryckesförpackningar kan återanvändas eller återvinnas. PET-flaskor och aluminiumburkar ingår i Returpack Sveriges återvinningssystem. I Sverige återvinns hela 85 % av alla PET-flaskor och 91 % av burkarna. Idag består 50 % av materialet i våra 0,5 liters PET-flaskor av återvunnen plast. Ett mål är att öka återvinningen av flaskor och burkar från drycker som konsumeras på gator och torg. Coca-Cola Enterprises Sverige planerar tillsammans med Returpack att sätta upp insamlingskärl intill befintliga papperskorgar på offentliga platser, för att underlätta källsortering av förpackningarna. Den som vill kan sen tömma insamlingskärlet och få pantersättningen som tack för hjälpen. Kortare flaskhals minskar utsläppen I början av 2010 fick alla PET-flaskor från Coca-Cola i Sverige kortare halsring med kortare kork. Det sparar 560 ton plast per år, motsvarande knappt ton växthusgaser (räknat med livscykelperspektiv på PETråvaran). Genom att den nya leverantören transporterar råmaterialet med tåg, minskar också koldioxidutsläppen från transporterna med 27 %. Sedan tidigare har vi minskat vikten på PET-flaskorna för att minimera materialåtgången. PET-flaskorna levereras till fabriken i form av små rör, preformer, som sedan blåses upp till flaskor i önskad storlek. Det innebär att ingen onödig luft transporteras. Övergången från återfyllningsbara PET-flaskor (returflaskor) till återvinningsbara PET-flaskor har minskat transportbehovet med hela 60 %.

12 12 PlantBottle Under 2010 lanserade Coca-Cola i Sverrige Plant- Bottle, en PET-flaska som består av upp till 15% växtbaserat material. I första hand används biprodukter från sockerproduktionen, såsom rester av sockerbetor. På sikt är ambitionen att tillverka flaskor av 100 % förnybart material. I Sverige används både växtmaterial och återvunnen plast i flaskorna. Bästa miljöklass och bästa kvalitet går det ihop? Det är en utmaning att utveckla alltmer miljöanpassade förpackningar och samtidigt bibehålla hög kvalitet. Till exempel är det svårare att bibehålla samma hållbarhet och rätt kolsyrehalt med en tunnare flaska, samma lyster med återvunnet material som med nytt och lika bra greppvänlighet med en kortare kork. Vår utgångspunkt är att miljö och kvalitet alltid måste gå hand i hand. Tack för att du vill vara med och hjälpa oss städa din strand. Kampanjen är ett samarbete mellan och Information om kampanjen Städa Sverige Mårbackagatan Farsta info@stadasverige.se