Hjälp oss städa din strand Coca-Cola och Städa Sverige presenterar stolt: STÄDA SVERIGE. Hjälp oss städa din strand 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjälp oss städa din strand 2011. Coca-Cola och Städa Sverige presenterar stolt: STÄDA SVERIGE. Hjälp oss städa din strand 2011"

Transkript

1 STÄDA SVERIGE Hjälp oss städa din strand 2011 Strändstädning i Tanum 2010, Fjällbacka Danceport Coca-Cola och Städa Sverige presenterar stolt: Hjälp oss städa din strand 2011 Utbildningsmaterial till deltagande föreningar 2011 Ver:

2 2 Pressrelease från resultatet ifjol: Strandräddare svenska stränder rena och fina, tack vare Idrotts-Sverige Under sommaren har ett av Sveriges största marina städprojekt genomförts. 82 idrottsföreningar har under sommaren städat 174 svenska stränder. Totalt har uppemot 42 ton skräp samlats in. Bakom strandräddningsaktionen står miljöorganisationen Städa Sverige i samarbete med Coca-Cola Drycker Sverige AB. Kampanjen startade i början av maj i år, avslutades i slutet av september i Haparanda. Totalt har kg skräp samlats in. Den enskilt största skräphögen som lämnats kvar på svenska stränder är pappersförpackningar, som står för nästan hälften av allt insamlat skräp. Hela 520 säckar, eller 24 ton pappersförpackningar har samlats in under sommaren. Miljövinsterna som insamlingen för med sig är stora. Vid städningen utanför Trelleborg på Äspö Strand hittade föreningen ett kassaskåp, i Kungsbacka på Lerkil hittades en halv meter lång rosig järnbalk och tryckimpregnerat virke vid stranden. Under städning av Umeå:s stränder hittades en barnvagn, lastpallar och järnrör. Vid Ljungviken i Umeå hade någon glömt kvar midsommarstången och en studsmatta som var 4 meter i omkrets. På Lill-Olas Strand i Landskrona hittade man både kalsonger och en död kanin. Grafen visar fördelningen av kg insamlat skräp och avser perioden vecka 26 till vecka 40 Coca-Cola och Städa Sverige samarbetar i Strandstädningen Städa Sverige och de idrottsföreningar som har genomfört kampanjen är hjältar. Att städa stränderna är en oerhört viktig del i att förbättra vattenmiljön och jobba aktivt mot nedskräpning. Vi har ett av världens bästa återvinningssystem för dryckesförpackningar men tyvärr hamnar ändå en del i naturen. Allt miljöarbete är otroligt viktigt och något hela Sverige tjänar på, det gäller att alla hjälps åt. Från vår sida är vi jättenöjda med resultatet och tittar nu på hur vi kan utveckla samarbetet och projektet, säger Göran Holm VD för Coca-Cola Sverige. Göran Holm, VD Coca Cola Drycker Sverige AB

3 3 Innehållsförteckning Strandräddare 2010, pressrelease 2 Hjälp oss städa din strand Städa Sverige Idrottens miljöorganisation ton skräp på marken i Sverige... 4 Miljötillståndet i våra hav 7 Inför städningen 8 På städdagen 8 Rapportkort & Deltagarlista 9 Returpack 10 Coca-Cola Enterprises Sverige AB 11

4 4 Hjälp oss städa din strand 2011 Sverige har en vacker natur som ger unika möjligheter för oss medborgare. Det finns långa fina sandsträder, unika naturområden, klippstränder med inslag av ett unikt djurliv. Allt detta är unikt för vårt land och varje medborgare måste känna sitt ansvar för att förvalta det på bästa sätt så att nuvarande och kommande generationer kan använda det. Städa Sveriges strandstädning startar i maj månad med kuststädning från Ystad i söder till Haparanda i norr. Under juni och juli månad fortsätter arbetet med städning kring insjöar samt Öland och Gotland. Det går att följa arbetet via (från v.27) och vår hemsida, Tack vare att ni hjälper oss städa din strand är ni med och tar hand om vår unika miljö. Som deltagare kommer du att medverka i en unik kampanj där det ideella föreningslivet engagerar sig för att se till så att våra stränder är rena och fina inför och under badsäsongen Kampanjen kan genomföras tack vare det stöd som Coca-Cola ger oss! Städa Sverige - Idrottens miljöorganisation Städa Sverige är landets största operativa miljöorganisation. Vi är helägda av idrottsrörelsen och arbetar tillsammans med våra ägares idrottsföreningar nedskräpning och för en bättre miljö. Hjälp oss städa din strand är ett av våra projekt under 2011 som omfattar aktiviteter i hela Sverige. Ett annat rikstäckande projekt är Städa Sverige Vägstädning, där vi bedriver miljöarbetet utefter det statliga vägnätet. Drift och underhållsentreprenörerna på vägnätet anlitar idrottsföreningar genom oss. Föreningen utbildas i säkerhets och miljöfrågor och får en vägsträcka att städa i den årliga städkampanjen som omfattar ca mil väg och ca 400 föreningar. Städa Sverige har också lokala aktiviteter i samarbete med olika kommuner. Det här sker i exempelvis Nacka och Halmstad. Vill du veta mer om Städa Sverige, titta in på vår hemsida: eller kontakta projektledare Anton Hedlund på tfn ton skräp på marken i Sverige... Det vill vi ändra på! Varje år slängs ton skräp på marken i Sverige. Det skadar både växt- och djurliv. Hundratals fåglar och däggdjur dör varje år när de fastnar i skräp. Andra kvävs eller förgiftas när de misstar skräp för mat. Dessutom finns det ekonomiska och sociala problem med nedskräpningen, som är både kostsam och skapar otrivsel. Attityder skapas tidigt! Miljön är allas gemensamma tillgång och också allas ansvar. Länge har många levt i tron att det som inte syns inte skadar. Idag visar naturen oss att så inte är fallet. Det är viktigt att tidigt få kunskap och nå insikter som rör skräp och nedskräpning, för det blir kunskaper som följer med genom hela livet. De som har förståelse för de små sammanhangen agerar också lättare rätt i de stora. Vår förhoppning är att det här materialet kan inspirera och kanske bidra till att ändra på beteenden och attityder till nedskräpning. Hur ser nedskräpningssituationen ut i Sverige? En SIFO-undersökning, som Håll Sverige Rent lät göra 2004, visar att visar att nästan en tredjedel av svenskarna, 28 procent, uppger att de skräpar ned. Av dessa är det en procent som gör det varje dag och fyra procent någon gång i veckan. För knappt 20 år sedan var den siffran 18 procent. Om man tänker sig att denna enda procent (drygt personer) nöjer sig med att slänga ett enda skräp på marken varje dag så blir det drygt 27 miljoner skräpföremål under ett år! Detta är skräp som någon annan måste plocka upp, skräp som förfular miljön, skapar otrivsel och kan skada både människor och miljö. Varför har nedskräpningen ökat? Det finns flera anledningar till att nedskräpningen har ökat, bl a att andra miljöproblem fått större fokus i media de senaste åren: I jämförelse med andra miljöproblem känns inte nedskräpningen lika viktig. Vi har

5 5 fått nya konsumtionsvanor; snabbmaten är ett nytt fenomen som fört med sig många förpackningar vilka, om de inte hanteras rätt, kan bli skräp. Kanske har den ökande individualismen i samhället en roll, den unga generationen känner inte samma kollektiva ansvar för hur det ser ut i vår närmiljö som den äldre. Vem är det som skräpar ner? Den typiska nedskräparen återfinns enligt Håll Sverige Rent gjort i gruppen män år, där hela 64 procent uppger att de slänger skräp på marken. I åldersgruppen kvinnor över 65 år så råder motsatsen: 94 procent säger att de inte skräpar ned. Det är fler män än kvinnor som skräpar ned: 36 mot 21 procent. Hur mycket skräp hamnar på marken? En undersökning från Stockholms Miljöcentrum (2001) visar att ton skräp årligen slängs på marken i Sverige. Detta skräp måste i många fall plockas upp manuellt vilket kostar skattebetalarna 377 miljoner kronor om året (2003). Vem ansvarar för upplockning av skräpet? På kommunens mark ansvarar kommunen för upplockning, fastighetsägare ansvarar för områden runt sina fastigheter och andra markägare för sina områden. Men vi kan alla bidra till en renare miljö genom att inte slänga skräp på marken. Miljön är allas vårt ansvar! Är det brottsligt att skräpa ned? Det är olagligt att skräpa ned. Straffet är böter och i grövre fall fängelse. Lagtexten säger att ingen får skräpa ner utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Men även om lagen förbjuder nedskräpning är det inte ofta sådana brott anmäls. Däremot blir dumpning av sopor på allmän plats allt oftare anmält och straffat. De flesta länder har en hållning liknande Sveriges. I Frankrike finns nu ett lagförslag på att införa pant på fimpar, som är det vanligaste och mest utbredda skräpet. Det här är väl ändå inget stort problem i Sverige jämfört med andra länder? Det beror på vilka länder man jämför med. Vi vill att det goda rykte Sverige har haft om sig att vara ett rent land kvarstår. Nu är trenden på väg åt fel håll. Skräp skadar barn, djur och natur Barn skär sig på glas och plåt, änder fastnar i sexpacksringar. Nedbrytningstiden för skräpet är lång. En PET-flaska bryts ned av naturen på 450 år. En cigarrettfimps nedbrytningstid är tre år. En aluminiumburk bryts ned under 300 år. Plast bryts ned under 400 år. Glas tar naturen över en miljon år att bryta ned. Skräp är fult Fler än pressinslag över hela landet handlade under 2003 om hur fult det är med skräp och att man vill göra något åt det. Skräp är dyrt Upplockningen av skräp kostar svenska skattebetalare minst 377 miljoner kronor om året (2003). Skräp missgynnar turismen Nedskräpningen är ett hot mot turismen som är en viktig inkomstkälla för många kommuner. Turister klagar redan på en skräpig miljö. Skräp skapar otrygghet Det finns ett dokumenterat samband mellan skräpiga miljöer, otrygghet och kriminalitet. I New York, USA, samarbetar polisen med miljösamordnarna för att stävja kriminalitet och öka medborgarnas trivsel och trygghet. Skräp är onödigt Nedskräpningen är inte det svåraste miljöproblemet vi har, men det är det som är enklast att komma tillrätta med! Om alla hjälptes åt att slänga sitt skräp i papperskorgen skulle vi inte ha några nedskräpningsproblem. Vem slänger skräp? I Sverige slänger nästan 30 % av befolkningen skräp på marken. Den typiska nedskräparen återfinns i gruppen män år, där hela 64 procent uppger att de slänger skräp på marken. I åldergruppen kvinnor över 65 år så råder motsatsen: 94 procent säger att de inte skräpar ned. Vad slänger man? Papper, godisomslag, fimpar, cigarretter, snus är de vanligaste typer av skräp m m. Kvinnor slänger mer tuggummi än män och män slänger mer snus än kvinnor. Fimpar slängs i lika stor utsträckning av båda könen. Varför slänger man? Anledningen till att man slänger skräp på marken är oftast slöhet, att det inte fanns någon papperskorg i

6 6 närheten eller för att man inte bryr sig. Kostnad och ton skräp per år: ton skräp slängs varje år på marken i Sverige och det kostar skattebetalarna 320 miljoner kronor att plocka upp det (siffror från 2001). Vad säger lagen? Miljöbalken Enligt Miljöbalken är det ett brott att skräpa ned. Lagtexten lyder: Ingen får skräpa ned utomhus på plats som allmänheten har tillträde eller insyn till (15 kap 30 ). Till skräp räknas bl.a. plåt, glas, plast, papper och avfall. Att till exempel ställa uttjänta möbler eller backar med tomglas bredvid återvinningsbehållarna räknas som nedskräpning och kan ge böter eller fängelse i max ett år om brottet betraktas som grovt (Miljöbalken 29 kap 7 ). Vad har vi att vinna på att sluta skräpa ner? Trivsel De flesta tycker att det är trevligare att vistas på eller vid en ren strand, sjö, skog, gata, torg eller skolgård än en som är skräpig. Att detta ligger oss svenskar varmt om hjärtat vittnar alla upprörda insändare i tidningar runt om i landet. Trygghet En ren miljö är en tryggare miljö för alla, såväl barn och vuxna som djur och natur. Pengar ton skräp plockas upp i Sverige varje år (siffra från 2001). Den siffran måste kunna gå att sänka, med minskade kostnader för renhållning som följd. Miljökänsla Att bli medveten om nedskräpningens konsekvenser och det individuella ansvaret som medborgare, kan så ett frö till ökad miljömedvetenhet. Goodwill Hela landet tjänar på ett aktivt arbete med miljöfrågor och nedskräpning. Många kommuner ser arbetet mot nedskräpning som en del i att profilera kommunens arbete med miljöfrågor och på så sätt göra den attraktiv för dem som bor där och locka till sig nya invånare. En ren kommun främjar turismen då den är mer attraktiv att besöka för såväl svenska som utländska gäster. Detta gäller naturligtvis för landet som helhet, inte bara för kommunerna. En hel del av det skräp som först landar på marken forslas med vinden till våra vattendrag. En del av det spolas sedan upp på våra stränder, annat förs ut till havs och blir en fara för vilda djur. Plast är det absolut vanligaste skräpmaterialet till havs. Det är ett mycket besvärligt skräp eftersom det aldrig riktigt försvinner utan bara sönderdelas i mindre och mindre partiklar. Oavsett i vilken storlek det finns gör det skada. I samband med projektet Save the North Sea som genomfördes i början av 2000-talet gjordes en sammanställning över de vanligaste skräpföremålen som hittades i Nordsjön: - påsar - förpackningar - muggar - bojar - nätrester The great pacific garbage patch. Andra vanliga föremål: - läsk- och ölburkar - oljefat - burkar och andra metallförpackningar - glasflaskor - glödlampor - fisklådor - virke - lastpallar Det gick också att se att plast från vanliga konsumentprodukter hade ökat, i förhållande till så kallad industriell plast (t ex pellets). Varifrån kommer skräpet? Skräpet i havet kommer både från land och från båtar såväl från yrkestrafik som från fritidsbåtar. Det internationella systemet med streckkoder gör att du lätt kan identifiera varifrån vissa sorters skräp kommer! De två första siffrorna under streckkoden talar om vilket som är produktens ursprungsland.

7 7 Kod Ursprungsland USA och Kanada Frankrike Tyskland 49 Japan 50 Storbritannien 54 Belgien 57 Danmark 64 Finland 70 Norge 73 Sverige 76 Schweiz 77 Australien Italien 84 Spanien 89 Nederländerna Österrike Miljötillståndet i våra hav 2009 Norra Östersjön Stora saltvatteninbrott, som behövs för att syresätta vattnet i djuphålorna, har inträffat allt mer sällan de senaste decennierna, och arealen av syrefria bottnar är därför stor. Syrebristen gör att fosfor tillförs från bottensedimenten, medan kväve omvandlas till kvävgas och försvinner från systemet. Nära kusten verkar mängden kvävefixerande cyanobakterier ha ökat. Tångens växtdjup ökar, och tillståndet för de bottenlevande djuren bedöms i huvudsak vara gott. Däremot innehåller sillgrisslans ägg fortfarande oroväckande höga halter av flera miljögifter. Hela Egentliga Östersjön påverkas fortfarande av det skifte som inträffade i slutet av 80-talet, då planktonätande fisk som skarpsill blev dominerande över rovfiskar som torsk. Gråsälens minskande späcklager kan vara ett tecken på näringsbrist till följd av magrare bytesfisk. Bottenhavet Halterna av dioxin och PCB i strömming har de senaste två åren varit de lägsta sedan mätningarna påbörjades på referensstationen, men lokalt närmare kusten förekommer fortfarande för höga värden. Havsörnen får också färre ungar här än i andra havsområden. Liksom i Bottenviken förekommer här högre halter av mikroskopiska plastpartiklar än i övriga havsområden. Den invandrade havsborstmasken Marenzelleria har etablerat sig, och dominerar nu stora delar av bottensamhället. Vitmärlans populationstäthet är däremot fortsatt låg sedan ett tiotal år tillbaka. Näringssituationen i utsjön bedöms som normal, och syrehalterna har stabiliserats efter några års minskning. Förhöjda näringshalter råder i några inneslutna kustområden med direkta utsläpp. Abborrbeståndet är starkt och strömmingsbeståndet stabilt sedan tjugo år. Bottenviken Dioxinhalterna i strömming är för höga, medan PCB, ett kemiskt miljögift, numera förekommer i halter under gränsvärdena. I sedimenten är halterna av arsenik, kobolt och zink anmärkningsvärt höga. Mikroskopiska plastpartiklar i vattenmassan förekommer i högre koncentrationer än vad som tidigare varit känt. Vitmärlan visar fortfarande låg förekomst och har försvunnit helt i Rånefjärden. Beståndet av siklöja har återhämtat sig, medan förekomsten av sik fortsätter minska. Bestånden av gråsäl och havsörn ligger på en förväntad och normal tillväxtnivå, till skillnad från vikaresälen där beståndet endast ökar hälften så snabbt. Näringsoch syresituationen är god i det öppna havsområdet, medan enstaka kustbassänger med direkta utsläpp kan vara påverkade av övergödning. Södra Östersjön Detta dynamiska havsområde påverkas av mindre och mellanstora djupvatteninflöden från Kattegatt. Dessa inflöden orsakar stora variationer i syre och näringstillgång, både inom och mellan år, vilket påverkar levnadsförhållandena i de djupare delarna av området. De bottenlevande växterna uppvisar en hög status, men det senaste decenniet har den totala mängden tång minskat. Statusen hos de bottenlevande djuren är generellt god, men populationstätheten av den känsliga arten vitmärla varierar, vilket har stark inverkan på statusbedömningen. Precis som i norr har mängden torsk minskat medan skarpsillen har ökat i antal. Halterna av organiska miljögifter i fet matfisk överstiger fortfarande EUs gränsvärden. Det beräknas att cirka ton skräp slängs i Nordsjön varje år. Endast 15 procent av detta flyter i land, medan 70 procent sjunker till botten och resten flyter på ytan. Stormfåglarna tillhör Albatrossfamiljen. De har den olyckliga vanan att äta upp allt de ser på vattenytan. Dessutom saknar de kräkreflex, vilket gör att om de äter något olämpligt så riskerar de att ta stor skada. En undersökning av döda stormfåglar som genomförts visade att 92 procent av fåglarna hade i genomsnitt tolv plastföremål i magen. En likadan undersökning lite senare visade Stormfågeln på en ökning: hela 98 procent av fåglarna hade nu plast i sina magar!

8 8 Inför städningen Material inför städningen Varje förening får ett paket från Städa Sverige som innehåller 15 t-shirts, 15 par arbetshandskar och en stegräknare som används till att mäta upp sträckan för stranden. Materialet skickas till den som föreningen anmält som ansvarig ledare. Sopsortering Under strandstädningen skall ni försöka att grovsortera soporna som ni hittar. I första hand gäller det att sortera i brännbart, icke brännbart, pet och miljöfarligt avfall. Städgruppen får gärna ta hand om pantbara förpackningar för att lämna dessa till återvinning. Eventuell pant tillfaller gruppen. Varje förening som är med i kampanjen får pantsäckar från Returpack. Följ anvisningarna som finns i paketet, observera att ni även kan panta tillplattade burkar och flaskor som är importerade och saknar streckkod. Se även sidan 10 för mer information om Returpack. Behandling av skräp Sortera säckarna i högar med samma slags sopor så att det blir lättare för de som skall hämta säckarna. Ni kan komma att hitta skräp som kan klassas som farligt avfall, ex burkar och flaskor med okänt innehåll, dessa skall behandlas med största försiktighet! Fråga städledaren som avgör om ni kan ta hand om det eller om kommunen skall kontaktas för sanering. Om ni hittar skräp som är för stort att placera i säckar, lägger ni dessa i en hög bredvid det insamlade skräpet så att de syns tydligt. Sortera även dessa i brännbart och icke brännbart. Om ni inte tar omhand de pantbara förpackningarna skall dessa lämnas i separata säckar. Varje förening rapporterar genomförd aktivitet på Rapporkort Strandstädning Notera på rapportkortet hur många säckar ni samlat in (inkl pantbara förpackningar), notera gärna också om ni hittat något skräp som ni tycker är värt att notera. Vi vill gärna ha information om saker som kan tänkas ha flutit land och har ursprung från andra länder. Vi tycker också det är intressant att få reda på skräp som normalt inte hör hemma på stränderna. Berätta gärna om er förening och vad ni tänker använda ersättningen till. Längst ner på blanketten noterar ni till vilket konto som ni vill ha ersättningen utbetald. Blanketten skickas in till Städa Sverige senast dagen efter städningen genomförts. Har du frågor om hur du fyller i blanketten tar du kontakt med Anton Hedlund på tfn På städdagen Samla gruppen på morgonen Samla gruppen på morgonen när ni kommer till stranden på morgonen. Dela ut material; det vill säga t-shirts, handskar och plastsäckar. Alla som ingår i städgruppen skall bära den röda t-shirten som följer med i strandkitet. Stegräknaren, från Clas Ohlson, använder en person till att mäta upp stranden med. På rapportkortet fyller ni hur många steg lång stranden är som ni städat. Dela in er i grupper och bestäm städområden. Vi rekommenderar att dela in deltagarna i grupper om 2-3 personer som går tillsammans med olika säckar som på så vis kan sortera skräpet rätt initialt. Städledaren bestämmer områden på den tilldelade stranden att städa. Lämpligt kan vara att starta samtidigt med ex. grupp 1 närmast strandkanten, grupp 2 ovanför och så vidare.... Tänk på att vända blicken emellanåt eftersom det är lätt att gå förbi skräp. Städningen börjar. Ungefärlig tid för städning är mellan kl Under dagen kan det komma besök från lokal press. Berätta om Ert uppdrag och för frågor som Ni inte kan svara på, hänvisa till Städa Sverige. En faktadel om strandstädningen inleder utbildningsmaterialet. Ta gärna ett break med samling mitt i passet för att stämma av hur lång ni kommit. Kanske behövs det göras vissa omdisponeringar så att ni hinner med det tilldelade området. Målsättningen ska alltid vara att städa den tilldelade stranden under dagen. Skulle Ni inte hinna med hela stranden rapporterar Ni detta till Städa Sverige. Fotografera gärna gruppen och några action bilder på er strandstädning. Se till så att alla städarna har sina röda t-shirts på sig när ni tar bilderna. Fotografera gärna också skräp som ni hittar. Bilderna kan ni e-posta till oss på adressen: Bilderna kan sedan visas på internet och i våra redovisningar av projektet Hjälp oss städa din strand. Samla ihop säckar Samla ihop säckarna till en plats där de är lätta att hämta upp. Om kommunen hämtar säckarna se till att ni har fått en kontaktperson sedan tidigare från Städa Sverige. Avslutning När arbetet är färdigt, samla gruppen och känn er nöjda för ert bidrag till en bättre miljö på stranden.

9 9 Rapportkort & Deltagarlista Rapportkort Enklast är att fylla i rapportkortet via vår hemsida för föreningar/rapportera/ strand/rapportblankett strand. Efter genomfört uppdrag fyller ni i blanketten och returnera den till Städa Sverige för utbetalning av ersättning. Blanketten får ni även skickad per post tillsammans med utbildningsmaterialet. OBS! Det är jätteviktigt att ni fyller i och skickar in rapportkortet så snart som möjligt efter genomförd städning. Coca-Cola kommer under sommaren att uppdatera på hemsidan, resultatet av städningen. Därför behöver vi ert resultat inskickat senast en dag efter genomförd städning, antingen via formuläret på hemsidan (att föredra) eller via post. Tack på förhand! Bilder från stranden I samband med att ni skickar rapporten till oss vill vi gärna att ni skickar bilder från strandstädningen. E-posta dessa till Tänk på att namnge bildfilerna med förening och strand så vi enkelt ser att det är er förening och strand på bilden. Bilderna kan komma att användas i redovisningen av städningen till press, internet m.m. Deltagarlista Eftersom vi gärna vill erbjuda nya miljöuppdrag till er och information om vår verksamhet, hur strandstädningen fortskrider m.m. vill vi gärna kunna skicka information till er deltagare via e-post. Vänligen fyll i deltagarnamn och e-post i samband med att ni rapporterar in för strandstädningen. Vi kan hantera er ersättning snabbare när vi får rapportkortet i anslutning till genomförd städning.

10 10 Gör en insats för miljön och tjäna extra pengar till föreningen! Coca Cola, Returpack och Städa Sverige samarbetar kring återvinning av burkar och PET-flaskor. Nu har ni som förening chans att göra en insats för miljön samtidigt som ni får en extra peng till föreningen. Alla som deltar i Städa Sverige och Städa Stränder 2011 kommer att få en pantpåse som man kan samla pant i. Om det är en mindre mängd med pant kan ni gå till butik och panta själva men om det är en större mängd pant så kan ni nu bli kunder hos Returpack. För mer information, se ersättningsmodell nedan. Returpacks uppgift är att informera om pantsystemet, administrera ekonomin samt samordna återtagningen av pantförpackningar, så att systemet fungerar i alla led. Tillsammans med er försöker vi nu att nå vårt mål Ökad återvinning! Ni vet väl att man sparar 95 % energi genom att återvinna en burk jämfört med att tillverka en ny. Returpack erbjuder följande: 1. Alla får pantpåsar att samla pant i. Sedan kan ni gå och panta i en pantautomat. 2. Ifall ni har större volymer (många stora säckar) så kan ni bli kund hos Returpack, enligt följande modell dvs har föreningen mindre volymer, panta själv. Större volymer - bli föreningskund Ersättningsmodell Städa Sverige, Städa Stränder 2011 Schablonersättning, 200:- för fylld föreningssäck burk och Pet-flaskor separeras i säckarna. I respektive säck kan man även skicka med platta burkar, utländska burkar och platta PET-flaskor. Så gör föreningen vid kundregistrering: - Kontaktar Kundtjänst Lämna klubbnamn, adress, org nr samt bank alt plusgiro för utbetalning. Ni får sedan ett registreringsunderlag., som skickas tillbaka till Returpack. - Föreningarna får ett förenings-kit innehållande, 1 rulle blåa säckar, 25 etiketter, säckförslutare, - handskar, pantinformation, inlämningsblankett. - Föreningen samlar förpackningar i respektive säck. OBS inget skräp eller matavfall. Då riskerar ni bli utan ersättning. - Föreningen kontaktar kundtjänst och får tips på närmaste tänkbara inlämningsställe. - Föreningen lämnar de blåa säckarna, förslutna och med etikett. - Föreningen behåller ena delen av etiketten, skriver upp löpnumret på inlämningsblanketten och skickar (brev, mail, scanna) till RP. - Ersättningen utbetalas inom några veckor. Vid ev frågor kontakta Kundtjänst, eller

11 11 Vatten är vår viktigaste råvara I Sverige är vi lyckligt lottade med god tillgång till bra vatten. Trots det har vi ett ansvar att använda vattnet så effektivt och sparsamt som möjligt, samt återföra det utan föroreningar till naturen. Hela 89,5 % av en Coca-Cola består av vatten. I Sverige betyder det dricksvatten från Mälaren, som renas ytterligare i vår egen vattenreningsanläggning. Vårt källvatten till Bonaqua hämtas från en lokal källa bara 2 km från produktionsanläggningen i Jordbro. Minskad vattenanvändning Sedan 2004 har vattenförbrukningen per liter producerad dryck minskat med 15 %, genom bland annat övergång från returflaskor som diskats till återvinningsbara PET-flaskor och finjustering av tryck och tid för sköljning. En utmaning för fortsatt effektivisering av vattenanvändningen är utvecklingen mot ett utökat sortiment med alltfler produkter och smakvarianter. Det innebär kortare serier och ökat behov av bland annat diskning och sköljning i produktionen. Vattenbesparande åtgärder kartlagda Under 2009 har potentiella vattenbesparingsåtgärder inom produktionen kartlagts. Bland åtgärderna med störst potential finns bland annat insatser för optimering av vattenreningsanläggningen, återvinning/ cirkulering av vatten och att ersätta vattensköljning av flaskornas utsida med luftrengöring. Varenda droppe ska tillbaka till naturen Avloppsvatten och destruerad dryck går idag till Stockholms kommunala reningsverk. Avloppsvattnet uppfyller dock inte fullt ut Stockholm Vattens riktvärden, framförallt beroende på att ph-värdet tillfälligt kan variera kraftigt vilket kan påverka rören i ledningssystemet. Vart 5:e år inspekterar vi avloppsledningsnätet i förebyggande syfte, detta genomfördes senast 2008, utan anmärkningar. Under 2009 har ett nytt mätsätt införts, där ph i samlat avloppsvatten mäts kontinuerligt. Som ett led i arbetet för att åtgärda ph-variationerna undersöker vi bland annat möjligheten att återvinna kasserad dryck. Resurseffektiva förpackningar i kretslopp Förpackningar skyddar och marknadsför våra drycker. Tillsammans med våra leverantörer driver vi på utvecklingen mot mer miljöanpassade förpackningar genom att titta på miljöpåverkan genom hela livscykeln. De viktigaste målen är att optimera materialanvändningen och minska förpackningarnas vikt, samt att öka andelen återvunnet och förnybart material. Idag är dock tillgången på återvunnen och förnybar råvara begränsad. Alla förpackningar kan återvinnas Alla våra dryckesförpackningar kan återanvändas eller återvinnas. PET-flaskor och aluminiumburkar ingår i Returpack Sveriges återvinningssystem. I Sverige återvinns hela 85 % av alla PET-flaskor och 91 % av burkarna. Idag består 50 % av materialet i våra 0,5 liters PET-flaskor av återvunnen plast. Ett mål är att öka återvinningen av flaskor och burkar från drycker som konsumeras på gator och torg. Coca-Cola Enterprises Sverige planerar tillsammans med Returpack att sätta upp insamlingskärl intill befintliga papperskorgar på offentliga platser, för att underlätta källsortering av förpackningarna. Den som vill kan sen tömma insamlingskärlet och få pantersättningen som tack för hjälpen. Kortare flaskhals minskar utsläppen I början av 2010 fick alla PET-flaskor från Coca-Cola i Sverige kortare halsring med kortare kork. Det sparar 560 ton plast per år, motsvarande knappt ton växthusgaser (räknat med livscykelperspektiv på PETråvaran). Genom att den nya leverantören transporterar råmaterialet med tåg, minskar också koldioxidutsläppen från transporterna med 27 %. Sedan tidigare har vi minskat vikten på PET-flaskorna för att minimera materialåtgången. PET-flaskorna levereras till fabriken i form av små rör, preformer, som sedan blåses upp till flaskor i önskad storlek. Det innebär att ingen onödig luft transporteras. Övergången från återfyllningsbara PET-flaskor (returflaskor) till återvinningsbara PET-flaskor har minskat transportbehovet med hela 60 %.

12 12 PlantBottle Under 2010 lanserade Coca-Cola i Sverrige Plant- Bottle, en PET-flaska som består av upp till 15% växtbaserat material. I första hand används biprodukter från sockerproduktionen, såsom rester av sockerbetor. På sikt är ambitionen att tillverka flaskor av 100 % förnybart material. I Sverige används både växtmaterial och återvunnen plast i flaskorna. Bästa miljöklass och bästa kvalitet går det ihop? Det är en utmaning att utveckla alltmer miljöanpassade förpackningar och samtidigt bibehålla hög kvalitet. Till exempel är det svårare att bibehålla samma hållbarhet och rätt kolsyrehalt med en tunnare flaska, samma lyster med återvunnet material som med nytt och lika bra greppvänlighet med en kortare kork. Vår utgångspunkt är att miljö och kvalitet alltid måste gå hand i hand. Tack för att du vill vara med och hjälpa oss städa din strand. Kampanjen är ett samarbete mellan och Information om kampanjen Städa Sverige Mårbackagatan Farsta

STÄDA SVERIGE Städa Strand 2015. Götaverkens SDK vid Smithska udden. Foto: Michaela Dahlström. Städa Strand

STÄDA SVERIGE Städa Strand 2015. Götaverkens SDK vid Smithska udden. Foto: Michaela Dahlström. Städa Strand STÄDA SVERIGE Städa Strand 2015 Götaverkens SDK vid Smithska udden. Foto: Michaela Dahlström. Städa Strand Informationsmaterial till deltagande föreningar 2015 2 Städa Strand Tack för att ni vill vara

Läs mer

STÄDA SVERIGE Städa Strand 2014. Segeltorps Hockey i Östnora. Foto: Anton Hedlund. Städa Strand

STÄDA SVERIGE Städa Strand 2014. Segeltorps Hockey i Östnora. Foto: Anton Hedlund. Städa Strand STÄDA SVERIGE Städa Strand 2014 Segeltorps Hockey i Östnora. Foto: Anton Hedlund. Städa Strand Utbildningsmaterial till deltagande föreningar 2014 2 Städa Strand 2014 Tack för att ni vill vara med! För

Läs mer

Lärarhandledning med studie- och inspirationsmaterial om nedskräpning Materialet är anpassat för förskolan till och med skolår 9

Lärarhandledning med studie- och inspirationsmaterial om nedskräpning Materialet är anpassat för förskolan till och med skolår 9 Lärarhandledning med studie- och inspirationsmaterial om nedskräpning Materialet är anpassat för förskolan till och med skolår 9 Stiftelsen Håll Sverige Rent, Box 4155 102 64 Stockholm Tel 08-505 263 00,

Läs mer

H Å L L S V E R I G E R E N T FRÅN SÖDER TILL NORR

H Å L L S V E R I G E R E N T FRÅN SÖDER TILL NORR H Å L L S V E R I G E R E N T FRÅN SÖDER TILL NORR Rätt sak på rätt plats Studie- och inspirationsmaterial för förskoleklasser till skolår 6. Skolmaterialet ingår i en städ- och informationsturné, arrangerad

Läs mer

Marin nedskräpning. Håll Sverige Rent

Marin nedskräpning. Håll Sverige Rent Marin nedskräpning Håll Sverige Rent Index Om undersökningen 3 Sammanfattning 4 Resultat 9 Omfattning nedskräpning 10 Strandstädning 15 Uppföljning/förebyggande arbete 19 Kampanjaktivitet 23 Övriga kommentarer

Läs mer

Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön

Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön 1 Klimatpåverkan 2013 och 2008 (VIT stapel) (kg CO 2e PER liter dryck) 33 cl returglas 0,093 50 cl returglas 0,106 33 cl engångsglas 0,350

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Hej! Jag heter Sälle Säl och bor i Östersjön. För alla oss djur och människor som bor i Östersjöområdet är det bra att Östersjön hålls rent och att

Hej! Jag heter Sälle Säl och bor i Östersjön. För alla oss djur och människor som bor i Östersjöområdet är det bra att Östersjön hålls rent och att www.hsr.se Hej! Jag heter Sälle Säl och bor i Östersjön. För alla oss djur och människor som bor i Östersjöområdet är det bra att Östersjön hålls rent och att man inte skräpar ned. Det mår vi bättre av

Läs mer

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant Burken Berta och flaskan Frans - En saga om pant Fakta om burken 1 1 miljard dryckesburkar säljs varje år i Sverige och av dessa återvinns 90 %. Alla pantade aluminiumburkar kan bli till nya burkar, utan

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall orebro.se Matavfall Det här sorterar du ut, lägger i matavfallspåsen och sedan i det bruna kärlet som finns i anslutning till fastigheten

Läs mer

Jakten på det farliga avfallet fortsätter!

Jakten på det farliga avfallet fortsätter! Informatör Kiruna den 14 februari 2011 Stina Johansson Tfn. 0980-707 22 E-post: stina.johansson@tekniskaverkenikiruna.se Jakten på det farliga avfallet fortsätter! Tävlingen fortsätter och ger er båda

Läs mer

Håll Nynäshamn Rent. v 17 2015. stödmaterial för skolor och förskolor

Håll Nynäshamn Rent. v 17 2015. stödmaterial för skolor och förskolor Håll Nynäshamn Rent v 17 2015 stödmaterial för skolor och förskolor Håll Nynäshamn Rent 2015 Bakgrund Håll Sverige Rent startade sin kampanj Håll naturen ren på 60-talet. Då som nu är det kampen mot nedskräpningen

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Juli Tema Hållbar utveckling

Juli Tema Hållbar utveckling Juli Tema Hållbar utveckling ÅTERVINNINGSKEMI plast får nytt liv I det här temat tar vi fasta på att det är bättre att återvinna material än att slänga det, vare sig det är i naturen eller på soptippen.

Läs mer

Ditt avfall är inget skräp

Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Var du lägger dina sopor har betydelse. Rätt sorterat blir ditt avfall en värdefull resurs som används till nya produkter eller energi. Till exempel

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Sorteringsguide. för dig på jobbet

Sorteringsguide. för dig på jobbet Sorteringsguide för dig på jobbet Resurshushållning för en bättre värld Vår planet är hårt belastad med en befolkning som närmar sig sju miljarder. Skall vi alla kunna leva tillsammans måste vi lära oss

Läs mer

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön Information till stugområden i Falkenbergs kommun - nu kan vi ta hand om ert matavfall Dina matrester - gott för miljön 1 Matrester blir till biogas Mycket av det avfall som hushållen slänger är matavfall

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Rent och snyggt. En utredning kring nedskräpning i centrala Landskrona. Handläggare: Hanna Andersson Ljus

Rent och snyggt. En utredning kring nedskräpning i centrala Landskrona. Handläggare: Hanna Andersson Ljus Rent och snyggt Handläggare: Hanna Andersson Ljus Förord Nedskräpning upplevs av många människor som ett växande problem i samhället samtidigt som nedskräpning kan medföra en rad negativa effekter på omgivningen.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

havet Magrare sälar Syrebrist och inflöden Ekosystem i förändring Mycket plastpartiklar i havet Visualisering skapar förståelse

havet Magrare sälar Syrebrist och inflöden Ekosystem i förändring Mycket plastpartiklar i havet Visualisering skapar förståelse om miljötillståndet i svenska havsområden havet 9 Magrare sälar Syrebrist och inflöden Ekosystem i förändring Mycket plastpartiklar i havet Visualisering skapar förståelse Bottenhavet Bottenviken Havet

Läs mer

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar i n d r a ng ti plast metall pappersförpackningar Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Det ska vara lätt att göra rätt! I Sverige är vi ganska bra på återvinning av förpackningar

Läs mer

VATTEN & AVLOPP. På Livsmedelsverkets hemsida (www.slv.se) finns bra information för dig som har egen brunn.

VATTEN & AVLOPP. På Livsmedelsverkets hemsida (www.slv.se) finns bra information för dig som har egen brunn. VATTEN & AVLOPP Dricksvatten Tillgång till vatten är en förutsättning för att samhället ska fungera. Rent vatten är livsviktigt - som dricksvatten och för att sköta den personliga hygienen och förhindra

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

F F O OK cu U SS S S O O p p SäcK c a K r

F F O OK cu U SS S S O O p p SäcK c a K r O Sopsäckar OCUS Sopsäckar Sopsäckar : Innehåll PRODUKTINO PRODUKTINO PRODUKTINO PRODUKTINO 3-4 5 6-7 8-9 PRODUKTINO PRODUKTINO PRODUKTINO PRODUKTINO 10-11 12 13 14 PRODUKTINO 15 3 Sopsäckar Vanliga sopsäckar,

Läs mer

Flerfackssortering i Norrköping

Flerfackssortering i Norrköping Flerfackssortering i Norrköping Nu blir det enkelt att sortera Under hösten 2014 är bostadsområdena Ljunga, Svärtinge, Rist, Östra Husby, Fyrby, Sörby och Lindö utsedda till att prova ett nytt system för

Läs mer

Vad går vårstädningen ut på? Attityder skapas tidigt!

Vad går vårstädningen ut på? Attityder skapas tidigt! Varför ska vi vårstäda? Varje år slängs 8 800 ton skräp i Sveriges natur och i Göteborg räknar man med att 600 ton slängs. Det skadar både växt- och djurliv. Hundratals fåglar och däggdjur dör varje år

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Grön Flagg Stadionparkens förskola

Grön Flagg Stadionparkens förskola Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Bilaga 1 Barnens avfallsplan

Bilaga 1 Barnens avfallsplan 34 Bilaga 1 Barnens avfallsplan Bakgrund Inför arbetet med avfallsplanen 2016-2019 bjöds ett antal referensgrupper in för att diskutera hur de berörs av avfallsfrågor. I en grupp träffade vi bland annat

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 1 Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller en råvara med möjligheter. Lerums kommun väljer att satsa

Läs mer

Marint skräp ett problem som växer

Marint skräp ett problem som växer Marint skräp ett problem som växer 1 95 procent av alla stormfåglar på Nordsjön har plast i sina magar. Marint skräp ett problem som växer Bohuskusten är extra utsatt för skräp från havet och kommunerna

Läs mer

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då!

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då! BalticSurvey questionnaire 13 April 2010 Hej! Vi gör en undersökning om folks åsikter om olika saker som har med Östersjön och Västerhavet att göra och skulle därför vilja ställa några frågor till dig.

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Canons program för återvinning av tonerkassetter

Canons program för återvinning av tonerkassetter Canons program för återvinning av tonerkassetter Först i världen med att tillverka och dessutom återvinna tonerkassetter År 1982 tillverkade Canon som första företag tonerkassetter med allt-i-ett för personkopiatorer.

Läs mer

Ren. information NYHET! Sophämtning. vårens helger. Nu skickar vi SMS till dig. Brunt kärl +påshållare +påsar=sant. Babsan ger matsmarta tips

Ren. information NYHET! Sophämtning. vårens helger. Nu skickar vi SMS till dig. Brunt kärl +påshållare +påsar=sant. Babsan ger matsmarta tips Ren information om avfall och miljö till dig som bor i Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun. 2015 Samhällsinformation från Gästrike återvinnare NYHET! Nu skickar vi SMS till dig Brunt

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Skydd av hav, exempel Hanöbukten Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål Mats.svensson@havochvatten.se Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket?

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

MILJÖMÅL: HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

MILJÖMÅL: HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD MILJÖMÅL: HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Lektionsupplägg: Klassen skriver en Rädda havet -saga Klassen läser en text om nedskräpning av våra hav och författar sedan en gemensam stafett-saga

Läs mer

Vill du veta mer? Studiematerial till Flickan och havssköldpaddan. Havssköldpaddor. Sämre fångster för fiskare i Afrika

Vill du veta mer? Studiematerial till Flickan och havssköldpaddan. Havssköldpaddor. Sämre fångster för fiskare i Afrika Studiematerial till Flickan och havssköldpaddan Vill du veta mer? av Mikael Cullberg och Robert Jakobsson Havssköldpaddor Det finns sex olika slags havssköldpaddor. De lever mest i varma hav, men vissa

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Trivselregler Brf. Villa Lustigkulla den 2 augusti 2013

Trivselregler Brf. Villa Lustigkulla den 2 augusti 2013 Trivselregler Brf. Villa Lustigkulla den 2 augusti 2013 Att bo i bostadsrätt innebär att du ingår i en gemenskap av människor med samma intresse för sitt boende. Tillsammans äger och förvaltar vi huset

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi

Läs mer

2009-09-16 SIDAN 1. Medborgarundersökning 2009 Stadsmiljö

2009-09-16 SIDAN 1. Medborgarundersökning 2009 Stadsmiljö SIDAN 1 Medborgarundersökning Stadsmiljö Om undersökningen Undersökningen riktade sig till ett urval av boende i respektive stadsdel fördelade efter 300 per stadsdel, totalt 4 200 personer Undersökningen

Läs mer

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Grönt ljus för gröna påsen Tranås kommun inför nu ett delvis nytt sätt att hantera och insamla matrester. Mat som av någon anledning blir över

Läs mer

Åter- vinnings- guide

Åter- vinnings- guide Åter- vinnings- guide Det finns många anledningar till att sortera sitt avfall. Huvudargumentet är naturligtvis miljön. Genom återvinning ser vi till att inga farliga ämnen kommer ut i naturen. Dessutom

Läs mer

Den här broschyren innehåller tips om hur du sorterar ditt avfall på bästa sätt. Har du frågor får du gärna kontakta oss på Borlänge Energi på tel

Den här broschyren innehåller tips om hur du sorterar ditt avfall på bästa sätt. Har du frågor får du gärna kontakta oss på Borlänge Energi på tel Sorteringstips Den här broschyren innehåller tips om hur du sorterar ditt avfall på bästa sätt. Har du frågor får du gärna kontakta oss på Borlänge Energi på tel 0243-730 60. Återvinningstationerna ansvaras

Läs mer

SORTERINGSINSTRUKTIONER PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALEN

SORTERINGSINSTRUKTIONER PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALEN SORTERINGSINSTRUKTIONER PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALEN OFTA FELSORTERAT AVFALL Bildäck Stekpannor/Grytor Parasoll Skurskaft Sopborstar Skyfflar Cyklar Barnvagn Brassestolar/Solstolar/Baden-baden Gräsklippare

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

AVFALL TILL SORTERING

AVFALL TILL SORTERING AVFALL TILL SORTERING Brännbart och obrännbart avfall t ex: Planglas Porslin och dricksglas Gummi Metallskrot Trä Plast (Förpackningar sorteras i särskilda kärl om sådana finns.) Farligt avfall Gips Impregnerat

Läs mer

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun Information från Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun 2015 Sophanteringen i Ystad Tips & trix och annat intressant! I november 2014 gjordes

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Stora resultat börjar med små steg i ditt hem Följ med på en kort tur genom ett helt vanligt hem. Efter besöket kommer du att kunna

Läs mer

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Du som är ute med din båt, du kan göra massor för miljön! Kristianstad kommun har med hjälp av information från Håll Sverige Rent och Sweboat

Läs mer

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

INLEDNING BRÄNNBART... 4 MATAVFALL... 5 MATOLJA OCH MATFETT... 6 ELEKTRONIK... 7 LJUSKÄLLOR... 8 TIPS... 9 BATTERIER... 10 FARLIGT AVFALL...

INLEDNING BRÄNNBART... 4 MATAVFALL... 5 MATOLJA OCH MATFETT... 6 ELEKTRONIK... 7 LJUSKÄLLOR... 8 TIPS... 9 BATTERIER... 10 FARLIGT AVFALL... SORTERINGSGUIDE 1 INNEHÅLL INLEDNING INLEDNING... 3 BRÄNNBART... 4 MATAVFALL... 5 MATOLJA OCH MATFETT... 6 ELEKTRONIK... 7 LJUSKÄLLOR... 8 TIPS... 9 BATTERIER... 10 FARLIGT AVFALL... 11 METALLFÖRPACKNINGAR...

Läs mer

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Lärarhandledning Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Välkomna att bli våra Vattenvänner! Bli Vattenvän! en Vattenvän! Experiment, kluriga frågor och pyssel om ett vatten i världsklass Kul

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer