Hjälp oss städa din strand Coca-Cola och Städa Sverige presenterar stolt: STÄDA SVERIGE. Hjälp oss städa din strand 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjälp oss städa din strand 2011. Coca-Cola och Städa Sverige presenterar stolt: STÄDA SVERIGE. Hjälp oss städa din strand 2011"

Transkript

1 STÄDA SVERIGE Hjälp oss städa din strand 2011 Strändstädning i Tanum 2010, Fjällbacka Danceport Coca-Cola och Städa Sverige presenterar stolt: Hjälp oss städa din strand 2011 Utbildningsmaterial till deltagande föreningar 2011 Ver:

2 2 Pressrelease från resultatet ifjol: Strandräddare svenska stränder rena och fina, tack vare Idrotts-Sverige Under sommaren har ett av Sveriges största marina städprojekt genomförts. 82 idrottsföreningar har under sommaren städat 174 svenska stränder. Totalt har uppemot 42 ton skräp samlats in. Bakom strandräddningsaktionen står miljöorganisationen Städa Sverige i samarbete med Coca-Cola Drycker Sverige AB. Kampanjen startade i början av maj i år, avslutades i slutet av september i Haparanda. Totalt har kg skräp samlats in. Den enskilt största skräphögen som lämnats kvar på svenska stränder är pappersförpackningar, som står för nästan hälften av allt insamlat skräp. Hela 520 säckar, eller 24 ton pappersförpackningar har samlats in under sommaren. Miljövinsterna som insamlingen för med sig är stora. Vid städningen utanför Trelleborg på Äspö Strand hittade föreningen ett kassaskåp, i Kungsbacka på Lerkil hittades en halv meter lång rosig järnbalk och tryckimpregnerat virke vid stranden. Under städning av Umeå:s stränder hittades en barnvagn, lastpallar och järnrör. Vid Ljungviken i Umeå hade någon glömt kvar midsommarstången och en studsmatta som var 4 meter i omkrets. På Lill-Olas Strand i Landskrona hittade man både kalsonger och en död kanin. Grafen visar fördelningen av kg insamlat skräp och avser perioden vecka 26 till vecka 40 Coca-Cola och Städa Sverige samarbetar i Strandstädningen Städa Sverige och de idrottsföreningar som har genomfört kampanjen är hjältar. Att städa stränderna är en oerhört viktig del i att förbättra vattenmiljön och jobba aktivt mot nedskräpning. Vi har ett av världens bästa återvinningssystem för dryckesförpackningar men tyvärr hamnar ändå en del i naturen. Allt miljöarbete är otroligt viktigt och något hela Sverige tjänar på, det gäller att alla hjälps åt. Från vår sida är vi jättenöjda med resultatet och tittar nu på hur vi kan utveckla samarbetet och projektet, säger Göran Holm VD för Coca-Cola Sverige. Göran Holm, VD Coca Cola Drycker Sverige AB

3 3 Innehållsförteckning Strandräddare 2010, pressrelease 2 Hjälp oss städa din strand Städa Sverige Idrottens miljöorganisation ton skräp på marken i Sverige... 4 Miljötillståndet i våra hav 7 Inför städningen 8 På städdagen 8 Rapportkort & Deltagarlista 9 Returpack 10 Coca-Cola Enterprises Sverige AB 11

4 4 Hjälp oss städa din strand 2011 Sverige har en vacker natur som ger unika möjligheter för oss medborgare. Det finns långa fina sandsträder, unika naturområden, klippstränder med inslag av ett unikt djurliv. Allt detta är unikt för vårt land och varje medborgare måste känna sitt ansvar för att förvalta det på bästa sätt så att nuvarande och kommande generationer kan använda det. Städa Sveriges strandstädning startar i maj månad med kuststädning från Ystad i söder till Haparanda i norr. Under juni och juli månad fortsätter arbetet med städning kring insjöar samt Öland och Gotland. Det går att följa arbetet via (från v.27) och vår hemsida, Tack vare att ni hjälper oss städa din strand är ni med och tar hand om vår unika miljö. Som deltagare kommer du att medverka i en unik kampanj där det ideella föreningslivet engagerar sig för att se till så att våra stränder är rena och fina inför och under badsäsongen Kampanjen kan genomföras tack vare det stöd som Coca-Cola ger oss! Städa Sverige - Idrottens miljöorganisation Städa Sverige är landets största operativa miljöorganisation. Vi är helägda av idrottsrörelsen och arbetar tillsammans med våra ägares idrottsföreningar nedskräpning och för en bättre miljö. Hjälp oss städa din strand är ett av våra projekt under 2011 som omfattar aktiviteter i hela Sverige. Ett annat rikstäckande projekt är Städa Sverige Vägstädning, där vi bedriver miljöarbetet utefter det statliga vägnätet. Drift och underhållsentreprenörerna på vägnätet anlitar idrottsföreningar genom oss. Föreningen utbildas i säkerhets och miljöfrågor och får en vägsträcka att städa i den årliga städkampanjen som omfattar ca mil väg och ca 400 föreningar. Städa Sverige har också lokala aktiviteter i samarbete med olika kommuner. Det här sker i exempelvis Nacka och Halmstad. Vill du veta mer om Städa Sverige, titta in på vår hemsida: eller kontakta projektledare Anton Hedlund på tfn ton skräp på marken i Sverige... Det vill vi ändra på! Varje år slängs ton skräp på marken i Sverige. Det skadar både växt- och djurliv. Hundratals fåglar och däggdjur dör varje år när de fastnar i skräp. Andra kvävs eller förgiftas när de misstar skräp för mat. Dessutom finns det ekonomiska och sociala problem med nedskräpningen, som är både kostsam och skapar otrivsel. Attityder skapas tidigt! Miljön är allas gemensamma tillgång och också allas ansvar. Länge har många levt i tron att det som inte syns inte skadar. Idag visar naturen oss att så inte är fallet. Det är viktigt att tidigt få kunskap och nå insikter som rör skräp och nedskräpning, för det blir kunskaper som följer med genom hela livet. De som har förståelse för de små sammanhangen agerar också lättare rätt i de stora. Vår förhoppning är att det här materialet kan inspirera och kanske bidra till att ändra på beteenden och attityder till nedskräpning. Hur ser nedskräpningssituationen ut i Sverige? En SIFO-undersökning, som Håll Sverige Rent lät göra 2004, visar att visar att nästan en tredjedel av svenskarna, 28 procent, uppger att de skräpar ned. Av dessa är det en procent som gör det varje dag och fyra procent någon gång i veckan. För knappt 20 år sedan var den siffran 18 procent. Om man tänker sig att denna enda procent (drygt personer) nöjer sig med att slänga ett enda skräp på marken varje dag så blir det drygt 27 miljoner skräpföremål under ett år! Detta är skräp som någon annan måste plocka upp, skräp som förfular miljön, skapar otrivsel och kan skada både människor och miljö. Varför har nedskräpningen ökat? Det finns flera anledningar till att nedskräpningen har ökat, bl a att andra miljöproblem fått större fokus i media de senaste åren: I jämförelse med andra miljöproblem känns inte nedskräpningen lika viktig. Vi har

5 5 fått nya konsumtionsvanor; snabbmaten är ett nytt fenomen som fört med sig många förpackningar vilka, om de inte hanteras rätt, kan bli skräp. Kanske har den ökande individualismen i samhället en roll, den unga generationen känner inte samma kollektiva ansvar för hur det ser ut i vår närmiljö som den äldre. Vem är det som skräpar ner? Den typiska nedskräparen återfinns enligt Håll Sverige Rent gjort i gruppen män år, där hela 64 procent uppger att de slänger skräp på marken. I åldersgruppen kvinnor över 65 år så råder motsatsen: 94 procent säger att de inte skräpar ned. Det är fler män än kvinnor som skräpar ned: 36 mot 21 procent. Hur mycket skräp hamnar på marken? En undersökning från Stockholms Miljöcentrum (2001) visar att ton skräp årligen slängs på marken i Sverige. Detta skräp måste i många fall plockas upp manuellt vilket kostar skattebetalarna 377 miljoner kronor om året (2003). Vem ansvarar för upplockning av skräpet? På kommunens mark ansvarar kommunen för upplockning, fastighetsägare ansvarar för områden runt sina fastigheter och andra markägare för sina områden. Men vi kan alla bidra till en renare miljö genom att inte slänga skräp på marken. Miljön är allas vårt ansvar! Är det brottsligt att skräpa ned? Det är olagligt att skräpa ned. Straffet är böter och i grövre fall fängelse. Lagtexten säger att ingen får skräpa ner utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Men även om lagen förbjuder nedskräpning är det inte ofta sådana brott anmäls. Däremot blir dumpning av sopor på allmän plats allt oftare anmält och straffat. De flesta länder har en hållning liknande Sveriges. I Frankrike finns nu ett lagförslag på att införa pant på fimpar, som är det vanligaste och mest utbredda skräpet. Det här är väl ändå inget stort problem i Sverige jämfört med andra länder? Det beror på vilka länder man jämför med. Vi vill att det goda rykte Sverige har haft om sig att vara ett rent land kvarstår. Nu är trenden på väg åt fel håll. Skräp skadar barn, djur och natur Barn skär sig på glas och plåt, änder fastnar i sexpacksringar. Nedbrytningstiden för skräpet är lång. En PET-flaska bryts ned av naturen på 450 år. En cigarrettfimps nedbrytningstid är tre år. En aluminiumburk bryts ned under 300 år. Plast bryts ned under 400 år. Glas tar naturen över en miljon år att bryta ned. Skräp är fult Fler än pressinslag över hela landet handlade under 2003 om hur fult det är med skräp och att man vill göra något åt det. Skräp är dyrt Upplockningen av skräp kostar svenska skattebetalare minst 377 miljoner kronor om året (2003). Skräp missgynnar turismen Nedskräpningen är ett hot mot turismen som är en viktig inkomstkälla för många kommuner. Turister klagar redan på en skräpig miljö. Skräp skapar otrygghet Det finns ett dokumenterat samband mellan skräpiga miljöer, otrygghet och kriminalitet. I New York, USA, samarbetar polisen med miljösamordnarna för att stävja kriminalitet och öka medborgarnas trivsel och trygghet. Skräp är onödigt Nedskräpningen är inte det svåraste miljöproblemet vi har, men det är det som är enklast att komma tillrätta med! Om alla hjälptes åt att slänga sitt skräp i papperskorgen skulle vi inte ha några nedskräpningsproblem. Vem slänger skräp? I Sverige slänger nästan 30 % av befolkningen skräp på marken. Den typiska nedskräparen återfinns i gruppen män år, där hela 64 procent uppger att de slänger skräp på marken. I åldergruppen kvinnor över 65 år så råder motsatsen: 94 procent säger att de inte skräpar ned. Vad slänger man? Papper, godisomslag, fimpar, cigarretter, snus är de vanligaste typer av skräp m m. Kvinnor slänger mer tuggummi än män och män slänger mer snus än kvinnor. Fimpar slängs i lika stor utsträckning av båda könen. Varför slänger man? Anledningen till att man slänger skräp på marken är oftast slöhet, att det inte fanns någon papperskorg i

6 6 närheten eller för att man inte bryr sig. Kostnad och ton skräp per år: ton skräp slängs varje år på marken i Sverige och det kostar skattebetalarna 320 miljoner kronor att plocka upp det (siffror från 2001). Vad säger lagen? Miljöbalken Enligt Miljöbalken är det ett brott att skräpa ned. Lagtexten lyder: Ingen får skräpa ned utomhus på plats som allmänheten har tillträde eller insyn till (15 kap 30 ). Till skräp räknas bl.a. plåt, glas, plast, papper och avfall. Att till exempel ställa uttjänta möbler eller backar med tomglas bredvid återvinningsbehållarna räknas som nedskräpning och kan ge böter eller fängelse i max ett år om brottet betraktas som grovt (Miljöbalken 29 kap 7 ). Vad har vi att vinna på att sluta skräpa ner? Trivsel De flesta tycker att det är trevligare att vistas på eller vid en ren strand, sjö, skog, gata, torg eller skolgård än en som är skräpig. Att detta ligger oss svenskar varmt om hjärtat vittnar alla upprörda insändare i tidningar runt om i landet. Trygghet En ren miljö är en tryggare miljö för alla, såväl barn och vuxna som djur och natur. Pengar ton skräp plockas upp i Sverige varje år (siffra från 2001). Den siffran måste kunna gå att sänka, med minskade kostnader för renhållning som följd. Miljökänsla Att bli medveten om nedskräpningens konsekvenser och det individuella ansvaret som medborgare, kan så ett frö till ökad miljömedvetenhet. Goodwill Hela landet tjänar på ett aktivt arbete med miljöfrågor och nedskräpning. Många kommuner ser arbetet mot nedskräpning som en del i att profilera kommunens arbete med miljöfrågor och på så sätt göra den attraktiv för dem som bor där och locka till sig nya invånare. En ren kommun främjar turismen då den är mer attraktiv att besöka för såväl svenska som utländska gäster. Detta gäller naturligtvis för landet som helhet, inte bara för kommunerna. En hel del av det skräp som först landar på marken forslas med vinden till våra vattendrag. En del av det spolas sedan upp på våra stränder, annat förs ut till havs och blir en fara för vilda djur. Plast är det absolut vanligaste skräpmaterialet till havs. Det är ett mycket besvärligt skräp eftersom det aldrig riktigt försvinner utan bara sönderdelas i mindre och mindre partiklar. Oavsett i vilken storlek det finns gör det skada. I samband med projektet Save the North Sea som genomfördes i början av 2000-talet gjordes en sammanställning över de vanligaste skräpföremålen som hittades i Nordsjön: - påsar - förpackningar - muggar - bojar - nätrester The great pacific garbage patch. Andra vanliga föremål: - läsk- och ölburkar - oljefat - burkar och andra metallförpackningar - glasflaskor - glödlampor - fisklådor - virke - lastpallar Det gick också att se att plast från vanliga konsumentprodukter hade ökat, i förhållande till så kallad industriell plast (t ex pellets). Varifrån kommer skräpet? Skräpet i havet kommer både från land och från båtar såväl från yrkestrafik som från fritidsbåtar. Det internationella systemet med streckkoder gör att du lätt kan identifiera varifrån vissa sorters skräp kommer! De två första siffrorna under streckkoden talar om vilket som är produktens ursprungsland.

7 7 Kod Ursprungsland USA och Kanada Frankrike Tyskland 49 Japan 50 Storbritannien 54 Belgien 57 Danmark 64 Finland 70 Norge 73 Sverige 76 Schweiz 77 Australien Italien 84 Spanien 89 Nederländerna Österrike Miljötillståndet i våra hav 2009 Norra Östersjön Stora saltvatteninbrott, som behövs för att syresätta vattnet i djuphålorna, har inträffat allt mer sällan de senaste decennierna, och arealen av syrefria bottnar är därför stor. Syrebristen gör att fosfor tillförs från bottensedimenten, medan kväve omvandlas till kvävgas och försvinner från systemet. Nära kusten verkar mängden kvävefixerande cyanobakterier ha ökat. Tångens växtdjup ökar, och tillståndet för de bottenlevande djuren bedöms i huvudsak vara gott. Däremot innehåller sillgrisslans ägg fortfarande oroväckande höga halter av flera miljögifter. Hela Egentliga Östersjön påverkas fortfarande av det skifte som inträffade i slutet av 80-talet, då planktonätande fisk som skarpsill blev dominerande över rovfiskar som torsk. Gråsälens minskande späcklager kan vara ett tecken på näringsbrist till följd av magrare bytesfisk. Bottenhavet Halterna av dioxin och PCB i strömming har de senaste två åren varit de lägsta sedan mätningarna påbörjades på referensstationen, men lokalt närmare kusten förekommer fortfarande för höga värden. Havsörnen får också färre ungar här än i andra havsområden. Liksom i Bottenviken förekommer här högre halter av mikroskopiska plastpartiklar än i övriga havsområden. Den invandrade havsborstmasken Marenzelleria har etablerat sig, och dominerar nu stora delar av bottensamhället. Vitmärlans populationstäthet är däremot fortsatt låg sedan ett tiotal år tillbaka. Näringssituationen i utsjön bedöms som normal, och syrehalterna har stabiliserats efter några års minskning. Förhöjda näringshalter råder i några inneslutna kustområden med direkta utsläpp. Abborrbeståndet är starkt och strömmingsbeståndet stabilt sedan tjugo år. Bottenviken Dioxinhalterna i strömming är för höga, medan PCB, ett kemiskt miljögift, numera förekommer i halter under gränsvärdena. I sedimenten är halterna av arsenik, kobolt och zink anmärkningsvärt höga. Mikroskopiska plastpartiklar i vattenmassan förekommer i högre koncentrationer än vad som tidigare varit känt. Vitmärlan visar fortfarande låg förekomst och har försvunnit helt i Rånefjärden. Beståndet av siklöja har återhämtat sig, medan förekomsten av sik fortsätter minska. Bestånden av gråsäl och havsörn ligger på en förväntad och normal tillväxtnivå, till skillnad från vikaresälen där beståndet endast ökar hälften så snabbt. Näringsoch syresituationen är god i det öppna havsområdet, medan enstaka kustbassänger med direkta utsläpp kan vara påverkade av övergödning. Södra Östersjön Detta dynamiska havsområde påverkas av mindre och mellanstora djupvatteninflöden från Kattegatt. Dessa inflöden orsakar stora variationer i syre och näringstillgång, både inom och mellan år, vilket påverkar levnadsförhållandena i de djupare delarna av området. De bottenlevande växterna uppvisar en hög status, men det senaste decenniet har den totala mängden tång minskat. Statusen hos de bottenlevande djuren är generellt god, men populationstätheten av den känsliga arten vitmärla varierar, vilket har stark inverkan på statusbedömningen. Precis som i norr har mängden torsk minskat medan skarpsillen har ökat i antal. Halterna av organiska miljögifter i fet matfisk överstiger fortfarande EUs gränsvärden. Det beräknas att cirka ton skräp slängs i Nordsjön varje år. Endast 15 procent av detta flyter i land, medan 70 procent sjunker till botten och resten flyter på ytan. Stormfåglarna tillhör Albatrossfamiljen. De har den olyckliga vanan att äta upp allt de ser på vattenytan. Dessutom saknar de kräkreflex, vilket gör att om de äter något olämpligt så riskerar de att ta stor skada. En undersökning av döda stormfåglar som genomförts visade att 92 procent av fåglarna hade i genomsnitt tolv plastföremål i magen. En likadan undersökning lite senare visade Stormfågeln på en ökning: hela 98 procent av fåglarna hade nu plast i sina magar!

8 8 Inför städningen Material inför städningen Varje förening får ett paket från Städa Sverige som innehåller 15 t-shirts, 15 par arbetshandskar och en stegräknare som används till att mäta upp sträckan för stranden. Materialet skickas till den som föreningen anmält som ansvarig ledare. Sopsortering Under strandstädningen skall ni försöka att grovsortera soporna som ni hittar. I första hand gäller det att sortera i brännbart, icke brännbart, pet och miljöfarligt avfall. Städgruppen får gärna ta hand om pantbara förpackningar för att lämna dessa till återvinning. Eventuell pant tillfaller gruppen. Varje förening som är med i kampanjen får pantsäckar från Returpack. Följ anvisningarna som finns i paketet, observera att ni även kan panta tillplattade burkar och flaskor som är importerade och saknar streckkod. Se även sidan 10 för mer information om Returpack. Behandling av skräp Sortera säckarna i högar med samma slags sopor så att det blir lättare för de som skall hämta säckarna. Ni kan komma att hitta skräp som kan klassas som farligt avfall, ex burkar och flaskor med okänt innehåll, dessa skall behandlas med största försiktighet! Fråga städledaren som avgör om ni kan ta hand om det eller om kommunen skall kontaktas för sanering. Om ni hittar skräp som är för stort att placera i säckar, lägger ni dessa i en hög bredvid det insamlade skräpet så att de syns tydligt. Sortera även dessa i brännbart och icke brännbart. Om ni inte tar omhand de pantbara förpackningarna skall dessa lämnas i separata säckar. Varje förening rapporterar genomförd aktivitet på Rapporkort Strandstädning Notera på rapportkortet hur många säckar ni samlat in (inkl pantbara förpackningar), notera gärna också om ni hittat något skräp som ni tycker är värt att notera. Vi vill gärna ha information om saker som kan tänkas ha flutit land och har ursprung från andra länder. Vi tycker också det är intressant att få reda på skräp som normalt inte hör hemma på stränderna. Berätta gärna om er förening och vad ni tänker använda ersättningen till. Längst ner på blanketten noterar ni till vilket konto som ni vill ha ersättningen utbetald. Blanketten skickas in till Städa Sverige senast dagen efter städningen genomförts. Har du frågor om hur du fyller i blanketten tar du kontakt med Anton Hedlund på tfn På städdagen Samla gruppen på morgonen Samla gruppen på morgonen när ni kommer till stranden på morgonen. Dela ut material; det vill säga t-shirts, handskar och plastsäckar. Alla som ingår i städgruppen skall bära den röda t-shirten som följer med i strandkitet. Stegräknaren, från Clas Ohlson, använder en person till att mäta upp stranden med. På rapportkortet fyller ni hur många steg lång stranden är som ni städat. Dela in er i grupper och bestäm städområden. Vi rekommenderar att dela in deltagarna i grupper om 2-3 personer som går tillsammans med olika säckar som på så vis kan sortera skräpet rätt initialt. Städledaren bestämmer områden på den tilldelade stranden att städa. Lämpligt kan vara att starta samtidigt med ex. grupp 1 närmast strandkanten, grupp 2 ovanför och så vidare.... Tänk på att vända blicken emellanåt eftersom det är lätt att gå förbi skräp. Städningen börjar. Ungefärlig tid för städning är mellan kl Under dagen kan det komma besök från lokal press. Berätta om Ert uppdrag och för frågor som Ni inte kan svara på, hänvisa till Städa Sverige. En faktadel om strandstädningen inleder utbildningsmaterialet. Ta gärna ett break med samling mitt i passet för att stämma av hur lång ni kommit. Kanske behövs det göras vissa omdisponeringar så att ni hinner med det tilldelade området. Målsättningen ska alltid vara att städa den tilldelade stranden under dagen. Skulle Ni inte hinna med hela stranden rapporterar Ni detta till Städa Sverige. Fotografera gärna gruppen och några action bilder på er strandstädning. Se till så att alla städarna har sina röda t-shirts på sig när ni tar bilderna. Fotografera gärna också skräp som ni hittar. Bilderna kan ni e-posta till oss på adressen: Bilderna kan sedan visas på internet och i våra redovisningar av projektet Hjälp oss städa din strand. Samla ihop säckar Samla ihop säckarna till en plats där de är lätta att hämta upp. Om kommunen hämtar säckarna se till att ni har fått en kontaktperson sedan tidigare från Städa Sverige. Avslutning När arbetet är färdigt, samla gruppen och känn er nöjda för ert bidrag till en bättre miljö på stranden.

9 9 Rapportkort & Deltagarlista Rapportkort Enklast är att fylla i rapportkortet via vår hemsida för föreningar/rapportera/ strand/rapportblankett strand. Efter genomfört uppdrag fyller ni i blanketten och returnera den till Städa Sverige för utbetalning av ersättning. Blanketten får ni även skickad per post tillsammans med utbildningsmaterialet. OBS! Det är jätteviktigt att ni fyller i och skickar in rapportkortet så snart som möjligt efter genomförd städning. Coca-Cola kommer under sommaren att uppdatera på hemsidan, resultatet av städningen. Därför behöver vi ert resultat inskickat senast en dag efter genomförd städning, antingen via formuläret på hemsidan (att föredra) eller via post. Tack på förhand! Bilder från stranden I samband med att ni skickar rapporten till oss vill vi gärna att ni skickar bilder från strandstädningen. E-posta dessa till Tänk på att namnge bildfilerna med förening och strand så vi enkelt ser att det är er förening och strand på bilden. Bilderna kan komma att användas i redovisningen av städningen till press, internet m.m. Deltagarlista Eftersom vi gärna vill erbjuda nya miljöuppdrag till er och information om vår verksamhet, hur strandstädningen fortskrider m.m. vill vi gärna kunna skicka information till er deltagare via e-post. Vänligen fyll i deltagarnamn och e-post i samband med att ni rapporterar in för strandstädningen. Vi kan hantera er ersättning snabbare när vi får rapportkortet i anslutning till genomförd städning.

10 10 Gör en insats för miljön och tjäna extra pengar till föreningen! Coca Cola, Returpack och Städa Sverige samarbetar kring återvinning av burkar och PET-flaskor. Nu har ni som förening chans att göra en insats för miljön samtidigt som ni får en extra peng till föreningen. Alla som deltar i Städa Sverige och Städa Stränder 2011 kommer att få en pantpåse som man kan samla pant i. Om det är en mindre mängd med pant kan ni gå till butik och panta själva men om det är en större mängd pant så kan ni nu bli kunder hos Returpack. För mer information, se ersättningsmodell nedan. Returpacks uppgift är att informera om pantsystemet, administrera ekonomin samt samordna återtagningen av pantförpackningar, så att systemet fungerar i alla led. Tillsammans med er försöker vi nu att nå vårt mål Ökad återvinning! Ni vet väl att man sparar 95 % energi genom att återvinna en burk jämfört med att tillverka en ny. Returpack erbjuder följande: 1. Alla får pantpåsar att samla pant i. Sedan kan ni gå och panta i en pantautomat. 2. Ifall ni har större volymer (många stora säckar) så kan ni bli kund hos Returpack, enligt följande modell dvs har föreningen mindre volymer, panta själv. Större volymer - bli föreningskund Ersättningsmodell Städa Sverige, Städa Stränder 2011 Schablonersättning, 200:- för fylld föreningssäck burk och Pet-flaskor separeras i säckarna. I respektive säck kan man även skicka med platta burkar, utländska burkar och platta PET-flaskor. Så gör föreningen vid kundregistrering: - Kontaktar Kundtjänst Lämna klubbnamn, adress, org nr samt bank alt plusgiro för utbetalning. Ni får sedan ett registreringsunderlag., som skickas tillbaka till Returpack. - Föreningarna får ett förenings-kit innehållande, 1 rulle blåa säckar, 25 etiketter, säckförslutare, - handskar, pantinformation, inlämningsblankett. - Föreningen samlar förpackningar i respektive säck. OBS inget skräp eller matavfall. Då riskerar ni bli utan ersättning. - Föreningen kontaktar kundtjänst och får tips på närmaste tänkbara inlämningsställe. - Föreningen lämnar de blåa säckarna, förslutna och med etikett. - Föreningen behåller ena delen av etiketten, skriver upp löpnumret på inlämningsblanketten och skickar (brev, mail, scanna) till RP. - Ersättningen utbetalas inom några veckor. Vid ev frågor kontakta Kundtjänst, eller

11 11 Vatten är vår viktigaste råvara I Sverige är vi lyckligt lottade med god tillgång till bra vatten. Trots det har vi ett ansvar att använda vattnet så effektivt och sparsamt som möjligt, samt återföra det utan föroreningar till naturen. Hela 89,5 % av en Coca-Cola består av vatten. I Sverige betyder det dricksvatten från Mälaren, som renas ytterligare i vår egen vattenreningsanläggning. Vårt källvatten till Bonaqua hämtas från en lokal källa bara 2 km från produktionsanläggningen i Jordbro. Minskad vattenanvändning Sedan 2004 har vattenförbrukningen per liter producerad dryck minskat med 15 %, genom bland annat övergång från returflaskor som diskats till återvinningsbara PET-flaskor och finjustering av tryck och tid för sköljning. En utmaning för fortsatt effektivisering av vattenanvändningen är utvecklingen mot ett utökat sortiment med alltfler produkter och smakvarianter. Det innebär kortare serier och ökat behov av bland annat diskning och sköljning i produktionen. Vattenbesparande åtgärder kartlagda Under 2009 har potentiella vattenbesparingsåtgärder inom produktionen kartlagts. Bland åtgärderna med störst potential finns bland annat insatser för optimering av vattenreningsanläggningen, återvinning/ cirkulering av vatten och att ersätta vattensköljning av flaskornas utsida med luftrengöring. Varenda droppe ska tillbaka till naturen Avloppsvatten och destruerad dryck går idag till Stockholms kommunala reningsverk. Avloppsvattnet uppfyller dock inte fullt ut Stockholm Vattens riktvärden, framförallt beroende på att ph-värdet tillfälligt kan variera kraftigt vilket kan påverka rören i ledningssystemet. Vart 5:e år inspekterar vi avloppsledningsnätet i förebyggande syfte, detta genomfördes senast 2008, utan anmärkningar. Under 2009 har ett nytt mätsätt införts, där ph i samlat avloppsvatten mäts kontinuerligt. Som ett led i arbetet för att åtgärda ph-variationerna undersöker vi bland annat möjligheten att återvinna kasserad dryck. Resurseffektiva förpackningar i kretslopp Förpackningar skyddar och marknadsför våra drycker. Tillsammans med våra leverantörer driver vi på utvecklingen mot mer miljöanpassade förpackningar genom att titta på miljöpåverkan genom hela livscykeln. De viktigaste målen är att optimera materialanvändningen och minska förpackningarnas vikt, samt att öka andelen återvunnet och förnybart material. Idag är dock tillgången på återvunnen och förnybar råvara begränsad. Alla förpackningar kan återvinnas Alla våra dryckesförpackningar kan återanvändas eller återvinnas. PET-flaskor och aluminiumburkar ingår i Returpack Sveriges återvinningssystem. I Sverige återvinns hela 85 % av alla PET-flaskor och 91 % av burkarna. Idag består 50 % av materialet i våra 0,5 liters PET-flaskor av återvunnen plast. Ett mål är att öka återvinningen av flaskor och burkar från drycker som konsumeras på gator och torg. Coca-Cola Enterprises Sverige planerar tillsammans med Returpack att sätta upp insamlingskärl intill befintliga papperskorgar på offentliga platser, för att underlätta källsortering av förpackningarna. Den som vill kan sen tömma insamlingskärlet och få pantersättningen som tack för hjälpen. Kortare flaskhals minskar utsläppen I början av 2010 fick alla PET-flaskor från Coca-Cola i Sverige kortare halsring med kortare kork. Det sparar 560 ton plast per år, motsvarande knappt ton växthusgaser (räknat med livscykelperspektiv på PETråvaran). Genom att den nya leverantören transporterar råmaterialet med tåg, minskar också koldioxidutsläppen från transporterna med 27 %. Sedan tidigare har vi minskat vikten på PET-flaskorna för att minimera materialåtgången. PET-flaskorna levereras till fabriken i form av små rör, preformer, som sedan blåses upp till flaskor i önskad storlek. Det innebär att ingen onödig luft transporteras. Övergången från återfyllningsbara PET-flaskor (returflaskor) till återvinningsbara PET-flaskor har minskat transportbehovet med hela 60 %.

12 12 PlantBottle Under 2010 lanserade Coca-Cola i Sverrige Plant- Bottle, en PET-flaska som består av upp till 15% växtbaserat material. I första hand används biprodukter från sockerproduktionen, såsom rester av sockerbetor. På sikt är ambitionen att tillverka flaskor av 100 % förnybart material. I Sverige används både växtmaterial och återvunnen plast i flaskorna. Bästa miljöklass och bästa kvalitet går det ihop? Det är en utmaning att utveckla alltmer miljöanpassade förpackningar och samtidigt bibehålla hög kvalitet. Till exempel är det svårare att bibehålla samma hållbarhet och rätt kolsyrehalt med en tunnare flaska, samma lyster med återvunnet material som med nytt och lika bra greppvänlighet med en kortare kork. Vår utgångspunkt är att miljö och kvalitet alltid måste gå hand i hand. Tack för att du vill vara med och hjälpa oss städa din strand. Kampanjen är ett samarbete mellan och Information om kampanjen Städa Sverige Mårbackagatan Farsta

STÄDA SVERIGE Städa Strand Götaverkens SDK vid Smithska udden. Foto: Michaela Dahlström. Städa Strand

STÄDA SVERIGE Städa Strand Götaverkens SDK vid Smithska udden. Foto: Michaela Dahlström. Städa Strand STÄDA SVERIGE Städa Strand 2016 Götaverkens SDK vid Smithska udden. Foto: Michaela Dahlström. Städa Strand Informationsmaterial till deltagande föreningar 2016 2 Städa Strand 2016 Tack för att ni vill

Läs mer

STÄDA SVERIGE Städa Strand 2015. Götaverkens SDK vid Smithska udden. Foto: Michaela Dahlström. Städa Strand

STÄDA SVERIGE Städa Strand 2015. Götaverkens SDK vid Smithska udden. Foto: Michaela Dahlström. Städa Strand STÄDA SVERIGE Städa Strand 2015 Götaverkens SDK vid Smithska udden. Foto: Michaela Dahlström. Städa Strand Informationsmaterial till deltagande föreningar 2015 2 Städa Strand Tack för att ni vill vara

Läs mer

STÄDA SVERIGE Städa Strand 2014. Segeltorps Hockey i Östnora. Foto: Anton Hedlund. Städa Strand

STÄDA SVERIGE Städa Strand 2014. Segeltorps Hockey i Östnora. Foto: Anton Hedlund. Städa Strand STÄDA SVERIGE Städa Strand 2014 Segeltorps Hockey i Östnora. Foto: Anton Hedlund. Städa Strand Utbildningsmaterial till deltagande föreningar 2014 2 Städa Strand 2014 Tack för att ni vill vara med! För

Läs mer

Lärarhandledning med studie- och inspirationsmaterial om nedskräpning Materialet är anpassat för förskolan till och med skolår 9

Lärarhandledning med studie- och inspirationsmaterial om nedskräpning Materialet är anpassat för förskolan till och med skolår 9 Lärarhandledning med studie- och inspirationsmaterial om nedskräpning Materialet är anpassat för förskolan till och med skolår 9 Stiftelsen Håll Sverige Rent, Box 4155 102 64 Stockholm Tel 08-505 263 00,

Läs mer

Information och utbildningsmaterial

Information och utbildningsmaterial Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.

Läs mer

Så bidrar Coca-Cola i Sverige till svensk ekonomi

Så bidrar Coca-Cola i Sverige till svensk ekonomi Så bidrar Coca-Cola i Sverige till svensk ekonomi Så bidrar Coca-Cola till svensk ekonomi När du köper en Coca-Cola i Sverige kanske du inte tänker på allt som ligger bakom den och hur den bidrar till

Läs mer

Marin nedskräpning. Håll Sverige Rent

Marin nedskräpning. Håll Sverige Rent Marin nedskräpning Håll Sverige Rent Index Om undersökningen 3 Sammanfattning 4 Resultat 9 Omfattning nedskräpning 10 Strandstädning 15 Uppföljning/förebyggande arbete 19 Kampanjaktivitet 23 Övriga kommentarer

Läs mer

H Å L L S V E R I G E R E N T FRÅN SÖDER TILL NORR

H Å L L S V E R I G E R E N T FRÅN SÖDER TILL NORR H Å L L S V E R I G E R E N T FRÅN SÖDER TILL NORR Rätt sak på rätt plats Studie- och inspirationsmaterial för förskoleklasser till skolår 6. Skolmaterialet ingår i en städ- och informationsturné, arrangerad

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Om Returpack. Pantmärken

Om Returpack. Pantmärken Vad händer sen? Om Returpack Returpack har fått i uppdrag av Sveriges regering tillsammans med våra ägare att ansvara för landets pantsystem av PET-flaskor och dryckesburkar. Det är Returpack som ser till

Läs mer

Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön

Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön 1 Klimatpåverkan 2013 och 2008 (VIT stapel) (kg CO 2e PER liter dryck) 33 cl returglas 0,093 50 cl returglas 0,106 33 cl engångsglas 0,350

Läs mer

Fakta om Returpack. Returpack ägs av Sveriges Bryggerier 50%, Livsmedelshandlareförbundet 25%, Svensk Dagligvaruhandel 25%.

Fakta om Returpack. Returpack ägs av Sveriges Bryggerier 50%, Livsmedelshandlareförbundet 25%, Svensk Dagligvaruhandel 25%. Fakta om Returpack Bakgrund Returpack ansvarar i Sverige för pantsystemen av metallburkar och återvinningsbara PET-flaskor för konsumtionsfärdig dryck. Vår uppgift är att informera om pantsystemet, samordna

Läs mer

Fråga 1. Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart. X. i plastförpackningar. 2. i farligt avfall

Fråga 1. Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart. X. i plastförpackningar. 2. i farligt avfall Fråga 1 Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart X. i plastförpackningar 2. i farligt avfall Tips: Panta mera! Visste du att endast 85 procent av alla burkar pantas. Det

Läs mer

Håll Sverige Rents. Skräpplockardagar. Samarbetslekar och värderingsövningar om skräp och återvinning för årskurs 7-9 och gymnasiet

Håll Sverige Rents. Skräpplockardagar. Samarbetslekar och värderingsövningar om skräp och återvinning för årskurs 7-9 och gymnasiet Håll Sverige Rents Skräpplockardagar Samarbetslekar och värderingsövningar om skräp och återvinning för årskurs 7-9 och gymnasiet 1 Ut och lek! Sätt guldkant på era Skräpplockardagar med en rolig lek eller

Läs mer

Skräprapporten 2009. En studie av skräpet i åtta svenska kommuner

Skräprapporten 2009. En studie av skräpet i åtta svenska kommuner Skräprapporten 2009 En studie av skräpet i åtta svenska kommuner Stiftelsen Håll Sverige Rent December 2009 Innehåll Innehåll På väg mot en bättre koll på skräpet... Övergripande resultat...5 Enköping...11

Läs mer

Ta upp kampen för skräpfria återvinningsstationer!

Ta upp kampen för skräpfria återvinningsstationer! Ta upp kampen för skräpfria återvinningsstationer! Rapportera skräp med appen! Ett samarbete mellan Stiftelsen Håll Sverige Rent och Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) Vad är nedskräpning? De

Läs mer

Korta. om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön

Korta. om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön BÄST I VÄRLDEN Svenskarna är bäst i världen på att panta. Tack vare det, blir svenskarnas påverkan på miljön mycket mindre än i andra länder,

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Jakten på det farliga avfallet fortsätter!

Jakten på det farliga avfallet fortsätter! Informatör Kiruna den 14 februari 2011 Stina Johansson Tfn. 0980-707 22 E-post: stina.johansson@tekniskaverkenikiruna.se Jakten på det farliga avfallet fortsätter! Tävlingen fortsätter och ger er båda

Läs mer

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant Burken Berta och flaskan Frans - En saga om pant Fakta om burken 1 1 miljard dryckesburkar säljs varje år i Sverige och av dessa återvinns 90 %. Alla pantade aluminiumburkar kan bli till nya burkar, utan

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

Nedskräpningen kostar svenskarna 377 miljoner kronor varje år

Nedskräpningen kostar svenskarna 377 miljoner kronor varje år Skräprapporten 2005 Nedskräpningen kostar svenskarna 377 miljoner kronor varje år Var tredje svensk över 15 år slänger skräp på marken, visar en SIFO-undersökning gjord för Stiftelsen Håll Sverige Rent.

Läs mer

Hej! Jag heter Sälle Säl och bor i Östersjön. För alla oss djur och människor som bor i Östersjöområdet är det bra att Östersjön hålls rent och att

Hej! Jag heter Sälle Säl och bor i Östersjön. För alla oss djur och människor som bor i Östersjöområdet är det bra att Östersjön hålls rent och att www.hsr.se Hej! Jag heter Sälle Säl och bor i Östersjön. För alla oss djur och människor som bor i Östersjöområdet är det bra att Östersjön hålls rent och att man inte skräpar ned. Det mår vi bättre av

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1. Inledning sidan 1 1.1 Sammanfattning sidan 1 1.2 Syfte sidan 1 1.3 Metod sidan 2 2. Faktabakgrund sidan 2 2.1 Fakta och historik sidan 2 2.2 Från Cola till Fanta sidan 2 2.3 För-

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

SORTERA SOPOR Varför och hur? Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning

SORTERA SOPOR Varför och hur? Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning SORTERA SOPOR Varför och hur? Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning Ca 35 anställda tar liten plats, väger mindre, är lätta att kyla och sist men inte minst ingen pant och inga tomflaskor

Läs mer

Håll Nynäshamn Rent. v 17 2015. stödmaterial för skolor och förskolor

Håll Nynäshamn Rent. v 17 2015. stödmaterial för skolor och förskolor Håll Nynäshamn Rent v 17 2015 stödmaterial för skolor och förskolor Håll Nynäshamn Rent 2015 Bakgrund Håll Sverige Rent startade sin kampanj Håll naturen ren på 60-talet. Då som nu är det kampen mot nedskräpningen

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

Sorteringsguide. för dig på jobbet

Sorteringsguide. för dig på jobbet Sorteringsguide för dig på jobbet Resurshushållning för en bättre värld Vår planet är hårt belastad med en befolkning som närmar sig sju miljarder. Skall vi alla kunna leva tillsammans måste vi lära oss

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

Hanna Haaksi Projektchef Håll Skärgården Ren rf. MARLIN-projektets slutrapport sammanfattning av resultaten för Finland

Hanna Haaksi Projektchef Håll Skärgården Ren rf. MARLIN-projektets slutrapport sammanfattning av resultaten för Finland Hanna Haaksi Projektchef Håll Skärgården Ren rf MARLIN-projektets slutrapport sammanfattning av resultaten för Finland Nedskräpningen av haven är ett globalt problem. Varje år hamnar miljontals ton avfall

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Miljöinsatser vid returautomaten. Suomen Palautuspakkaus Oy

Miljöinsatser vid returautomaten. Suomen Palautuspakkaus Oy Miljöinsatser vid returautomaten Suomen Palautuspakkaus Oy Återvinningen sparar miljön och energi Därför betalas det i Finland pant på nästan alla dryckesförpackningar. Den betalda panten får du tillbaka

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Källsortering Alskäret

Källsortering Alskäret Källsortering Alskäret Vem tar egentligen ansvar för vad? April 2015 Ann Martinsson Palmbrink Nacka kommun http://www.nacka.se/web/bo_bygga/avfall/inlamning/sidor/default.aspx Vem ansvarar? Kommunerna

Läs mer

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön Information till stugområden i Falkenbergs kommun - nu kan vi ta hand om ert matavfall Dina matrester - gott för miljön 1 Matrester blir till biogas Mycket av det avfall som hushållen slänger är matavfall

Läs mer

Min sopbok. Batterier

Min sopbok. Batterier Batterier Batterier finns i många prylar idag. Men vet du att en del av dem är farliga för miljön? De innehåller kvicksilver, kadmium eller bly som är miljöfarliga ämnen. Min sopbok Hur gör jag med mina

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100) Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

AFFÄRSPLAN - DON T WASTE

AFFÄRSPLAN - DON T WASTE Grupp 16 AFFÄRSPLAN - DON T WASTE Innovation Camp 2016 Tova Lind Cornelia Wårhem Robin Petersson Saad Ali Innehållsförteckning AFFÄRSPLAN - DON T WASTE 1 Affärsidé 3 Bakgrund och vision 3 Hur fungerar

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Miljöutredning för vår förening

Miljöutredning för vår förening 04.1 Miljöutredning Miljöutredning för vår förening datum 2014-09-30 Sida 1 av 6 Introduktion I detta dokument redovisas ett antal frågor som är till för att hjälpa er i arbetet med att ta fram en miljöutredning.

Läs mer

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Innehåll Inledning... 3 1 Målområde 1 Förebygga avfall... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Konsekvenser... 3 2 Målområde 2 Säkra hanteringen av farligt avfall... 4 2.1 Syfte...

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Uppdaterad senast 2013-05-16 Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Översikt 2009-2012 och fördelning avfallsmängder 2012 Redovisad statistik baseras på statistik från insamling av hushållsavfall från återvinningsstationer,

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall orebro.se Matavfall Det här sorterar du ut, lägger i matavfallspåsen och sedan i det bruna kärlet som finns i anslutning till fastigheten

Läs mer

Skräprapport 2012. Resultat av skräpmätningar i elva kommuner

Skräprapport 2012. Resultat av skräpmätningar i elva kommuner Skräprapport 2012 Resultat av skräpmätningar i elva kommuner Inledning Nedskräpning är ett problem, med negativa konsekvenser för såväl miljö, samhällsekonomi och individens känsla av trygghet i sin närmiljö.

Läs mer

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i Sillgrisslornas bit i Östersjöpusslet Foto: Eva Kylberg/Azoteimages Genom att studera hur sillgrisslan via födan påverkas av förändringar i ekosystemet har forskarna i Stora Karlsöprojektet kunnat lägga

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Ditt avfall är inget skräp

Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Var du lägger dina sopor har betydelse. Rätt sorterat blir ditt avfall en värdefull resurs som används till nya produkter eller energi. Till exempel

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet?

Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet? Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet? STUDIO DAG Hej, här står jag med en massa saker som jag har tänkt återvinna. Var lämnar jag det och vad händer med det sen? Är det sant att elektronikskrot

Läs mer

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare

Läs mer

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42 Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen

Läs mer

Här kan du lämna ditt avfall

Här kan du lämna ditt avfall Här kan du lämna ditt avfall Återvinningscentral På återvinningscentralen lämnar du grovavfall, farligt avfall, elavfall, batterier, sådant som är återanvändningsbart, samt förpackningar och tidningar.

Läs mer

RENEWS HANDBOK RENEW SERVICE AB

RENEWS HANDBOK RENEW SERVICE AB RENEWS HANDBOK Du som är leverantör och samarbetspartner är välkommen att leva upp till våra ambitioner att vi ska göra ett bra jobb tillsammans och se till att våra boende har det bra hos oss. RENEW SERVICE

Läs mer

Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län:

Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Redovisningsblankett för Naturväktarna - KUST Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Namn på området och närmaste

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar i n d r a ng ti plast metall pappersförpackningar Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Det ska vara lätt att göra rätt! I Sverige är vi ganska bra på återvinning av förpackningar

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Enkelt och bekvämt att sortera hemma! Fastighetsnära insamling av avfall för villahushåll

Enkelt och bekvämt att sortera hemma! Fastighetsnära insamling av avfall för villahushåll Enkelt och bekvämt att sortera hemma! Fastighetsnära insamling av avfall för villahushåll Vårt avfall är en resurs som tas till vara genom återvinning Hej, här är det nya insamlingssystemet för dig i villa!

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Det befruktade ägget fäster sig på botten Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar

Läs mer

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson:

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: Redovisningsblankett för Naturväktarna KUST Redovisa på hemsidan www.naturvaktarna.wwf.se Vi har tyvärr ingen möjlighet att ta emot redovisningar per post eller fax. Datum för undersökningen: Klass/grupp:

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

Miljöstrategi för Sollentuna kommun. Innehållsförteckning SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING. Antagen av fullmäktige 2014-xx-xx

Miljöstrategi för Sollentuna kommun. Innehållsförteckning SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING. Antagen av fullmäktige 2014-xx-xx för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2014-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Omfattning... 2 3 Miljöfrågorna i Sollentuna idag... 2 3.1 Styrkor... 2 3.2 Förbättringsmöjligheter... 2

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Alla kunskapstester. Mälaren. En sammanställning av samtliga kunskapstester. Visste du att...

Alla kunskapstester. Mälaren. En sammanställning av samtliga kunskapstester. Visste du att... Alla kunskapstester En sammanställning av samtliga kunskapstester Mälaren 1. Varifrån kommer ditt kranvatten? Mälaren Östersjön Stockholms ström 2. Hur stor är Mälaren? Sveriges största sjö Sveriges andra

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Sagan om Karin och skräpet i havet

Sagan om Karin och skräpet i havet Sagan om Karin och skräpet i havet Läs berättelsen för barnen och uppmuntra barnen att fundera och berätta vad de vet eller undrar över. Karin och hennes pappa har åkt till stranden en vacker sommardag.

Läs mer

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad

Läs mer