Pysslingen

Transkript

1 Pysslingen

2

3 En högst personlig reflektion över den första tiden... Pysslingen föds... Pysslingen blir företag... Barnomsorg på entreprenad... Verksamhetsidén tar form Ut i offentligheten Lex Pysslingen Vad var det som hände Svenska folket vill ha Pysslingen Arbetsledarentreprenad i Nacka Ny regim i Stockholm Fackets motstånd rämnar Ny regering, ny huvudägare och nya förutsättningar En ny idé för barnomsorgen i Sverige Röda tråden växer fram Kronologi Matrialet hämtat ur klipparkiv från åren och i samtal med Stig Thörn, Bert Levin och Eva Husbom. Sammanställt av Håkan Järlsäter. Foton Pysslingens bildarkiv 10, 27 Eva Bjuhr 7, 16 Pressklipp ur Pysslingens pressarkiv Grafisk Form Eva Bjuhr 2 PYSSLINGHISTORIA 2006 Pysslingen Förskolor och Skolor AB

4 En högst personlig reflektion över den första tiden. Att etablera nya förskolor och att starta ett nytt företag med helt nya idéer i stark motvind kräver ett stort mått av övertygelse och nyfikenhet. Vi skulle omsätta i praktik det som var en idé kring effektivisering av offentlig sektor - att driva barnomsorg bättre och billigare! Lika roligt och spännande som det var att tillsammans med orädda medarbetare faktiskt kunna omsätta allt som vi vid den tiden ville göra för att daghemmet skulle bli den plats för barn och deras föräldrar som vi kunde känna stolthet och glädje över. Lika ansträngande var det att ständigt bli ifrågasatt av belackare som bara målade bilder av elände i ett genomgående tema kring att tjäna pengar på barn! Vilket vi som pedagoger alltid hade gjort. Den då kontroversiella utmaningen av ett kommunalt monopol lockade förstås mängder av journalister. De sade sig uppleva den positiva stämning och det stora engagemang som fanns i verksamheten, men när artikeln kom i tryck kände vi sällan igen huvuddelen av innehållet, inte ens våra egna uttalanden. Det berodde inte på den skrivande journalisten utan det negativa klimat som den politiska debatten skapat. Vi lärde oss så mycket! Sammanhållningen i arbetslaget blev till starka band som håller än i dag! Den ständigt återkommande mediala vinklingen ledde till att vi med stöd av vår pedagogiska rådgivare Vanja Karlsson fattade beslutet att inte delta i kommunikationen. Istället engagerade vi oss i att göra riktigt bra verksamhet, och låta det sprida sig som ringar på vattnet genom nöjda föräldrar, många studiebesök och elever från lärarhögskolan. 3 PYSSLINGHISTORIA

5 Så här med facit i hand 20 år senare känns det bra att kunna säga att vi lyckades. Järven, Smörblomman och senare Krukmakaren, Loket, Stinsen och Snurrans stora engagemang och slit lade grunden till att Pysslingen utvecklades ur kunskap och med en förvissning om att det går! Det går att göra annorlunda, att ifrågasätta det man alltid gjort, att pröva nya okända vägar. Det både kan och får vara jättekul med förändring bara man får vara delaktig och förstå varför! Jag vill också passa på att framföra ett stort tack till alla medarbetare, de första föräldrarna som trodde på oss och alla de personer på Nacka och Stockholms kommun som stöttade oss förskolechefer i vår strävan att samverka på ett nytt sätt som företag i kommunens tjänst och med ganska kortfattade avtal som rättesnöre. Jag ser med glädje och spänning fram emot den fortsatta resan med Pysslingen och er alla! Eva Husbom, VVD 4 PYSSLINGHISTORIA

6 Pysslingen föds En utmaning av det offentliga monopolet Våren 1983 funderade Bert Levin och Thomas Berglund från Svenska Managementgruppen på uppdelningen mellan privat och offentligt. Båda två var intresserade av att se vad som sker när ett offentligt monopol utmanas. En tanke var att skapa ett alternativ till något tämligen okonventionellt, som exempelvis sophämtning. Men varför inte välja något som ligger människorna närmare? Tankarna gick snabbt mot barnomsorg, då Thomas satt i Vaxholms socialnämnd och Bert hade egna barn på daghem. Den slutliga kursen för det fortsatta äventyret sattes efter ett samtal med Berts granne i Sollentuna, som själv var förskollärare. Grannen beklagade sig över den hårda styrningen från tjänstemän, kommunen och socialstyrelsen. Personalen led av brist på organisation. Så varför inte kombinera entreprenörsanda med barnomsorg och skapa något som samhället efterfrågar och därmed effektivisera den kommunala verksamheten genom att erbjuda bättre kvalitet till ett lägre pris? Enbart ett missnöje är ingenting att bygga en alternativ verksamhet på. Istället formulerades en fråga, som snart skulle få Pysslingen som svar: Varför mäts bara inputen när kvalitet ska diskuteras? Så fort barnomsorg kvalitetsbedöms sker det efter antal kvadratmeter och antal personal per barn. Är det inte resultatet, barnens trivsel och upplevelse av förskoletiden, som är det viktiga? För att uppnå ett minst lika bra resultat som den offentliga barnomsorgen hämtades inspiration från småföretagare. Ofta får de arbeta mycket hårdare än stora företag för att uppnå ett bra resultat, men lika ofta är trivseln bra mycket högre på mindre företag. Skulle det engagemang och den kostnadsmedvetenhet som företagare har kunna överföras till daghemmens personal om de drevs med de förutsättningarna? Bert var inte säker på om eller hur det skulle fungera och hur den affärsmässiga delen skulle drivas. Tankarna malde under sommaren, och han började sakta men säkert övertyga sig själv. Det var dags att ta kontakt med någon som kunde marknaden och som dessutom var öppen för nya idéer. Varken Bert eller Thomas var några experter på barnomsorg. 5 PYSSLINGHISTORIA

7 Valet av diskussionspartner föll på Stig Thörn, som från 1964 fram till 1975 arbetat som rektor för förskoleseminariet i Södertälje. Den femte december 1983 träffades Bert, Thomas och Stig på restaurang Riche för att diskutera huvudfrågan: Går det att driva barnomsorg privat? Vid den tidpunkten var en privatisering av den offentliga sektorn mer eller mindre otänkbar. Visserligen fanns det ett par omstridda föräldrakooperativ och Cityakuten hade startat i mindre skala, men på utbildningssidan förknippades privata alternativ med Lundsbergs skola och det var ingenting för gemene man och definitivt inget som skulle övertyga den socialdemokratiska regeringen. Diskussionerna blir långa och intensiva innan man bestämmer sig för att gå vidare. Det saknas fortfarande några riktiga experter i frågan, så pedagogkonsulten Ulla-Britta Bruun i Vänersborg kontaktas och ställer sig positiv till initiativet. Från Södertälje introducerar Stig metodikläraren Vanja Karlsson, som redan då var ett respekterat namn i förskolekretsar. Bert upplever henne vid de första mötena som reserverad och skeptisk, men hon ska snart visa sig bli en viktig kugge i bygget av det privata alternativet. Trupperna har nu börjat ta form. Vanja Karlsson och Ulla-Britta Bruun är tunga namn i barnomsorgssfären och bildar tillsammans med Stig Thörn en rådgivande nämnd. Därmed legitimeras frågan i branschen, då Vanja Karlsson dessutom är en frontfigur i Svenska Lärarförbundet och redaktör för deras tidning. Samtidigt som konstellationen öppnar dörrar och ses som en intressant kulturkrock mellan det privata näringslivet och den offentliga sektorn så orsakar planerna en storm i Förskolesverige. Vanja Karlsson motiverar i Länstidningen Södertälje varför hon väljer att satsa på det som sedan kom att bli Pysslingen. Hon förklarar att hela samhället präglas av inställningen att det är fult med vinst, men det är inte vinsten i sig som är problemet, utan vad man använder den till. Precis som kollegan Ulla-Britta Bruun tror hon att det kan åstadkommas väldigt mycket mer om det pedagogiska kunnandet tillvaratas bättre. 6 PYSSLINGHISTORIA

8 Pysslingen blir företag Pysslingen ska underskrida kommunens kostnader - Från affärsidén När väl nyheten om barnomsorg på entreprenad blir offentlig i slutet av 1983 blir det bråttom att bilda Pysslingen. För att hitta ett slagkraftigt namn kontaktas reklamgurun Janne Cederkvist. Efter förslag som Leka och Lära AB och Nalle Puh faller valet på Pysslingen. Den logga som har symboliserat Pysslingen sedan företagsstarten är ritad av sonen till en av medlemmarna i projektgruppen. 10 PYSSLINGHISTORIA

9 För att kunna omsätta planerna i praktiken krävs finansiering. Bert Levin och Thomas Berglund trodde inte att någon skulle våga teckna ett avtal direkt med dem, så de började leta efter en intressent. Det fanns ingen naturlig part att vända sig till eftersom de var pionjärer. Electrolux nappar på idén och finansieringen för ett första försök är säkrad. I efterhand kanske det inte var det bästa tänkbara valet, med tanke på de argument privatiseringsmot-ståndarna kom att använda. I affärsidén ska Pysslingens barnomsorg underskrida kommunens kostnader genom att göra bygget av lokaler enklare och billigare, sköta den pedagogiska verksamheten med färre men i gengäld mer kvalificerad personal och genom att rationalisera vissa kringfunktioner. I den kalkyl som Pysslingen lämnat till Sollentuna kommer kommunen att tjäna omkring kronor per barn och år om driften läggs om. Det ska ske genom att ytan per barn minskas från 9 till 7,5 kvm och personalen minskas från 4 till 3,25 tjänster. Tack vare att personalen har en högre utbildningsnivå ska kvalitetsnivån kunna bibehållas eller höjas. Barnomsorg på entreprenad Pysslingen borde tas emot av samhället med öppna armar - Bert Levin Pysslingen ska ge ett stort ansvar till daghemsföreståndaren, eller snarare daghemmets chef. Redan den benämningen upprör belackarna, eftersom den visar på andra värderingar av förskolans roll än tidigare. Chefen är dessutom den pedagogiska ledaren och har ansvar för budget och verksamhet samt anställer sin egen personal. Daghemschefen ska ha en småföretagaranda och ta ansvar för hela verksamheten, från uppbyggnaden av daghemmet till driften. Personalen ska företrädesvis vara förskollärare. Både chefen och medarbetarna ska få kontinuerlig fortbildning. 8 PYSSLINGHISTORIA

10 Till sin hjälp ska de ha en pedagogiska rådgivare, vilken ska fungera som metodhandledare och samtalspartners för ständig utveckling. Bert Levin förklarar att det inte handlar om en privatisering, utan om en blandmodell. Kommunen ska ha kvar huvudmannaskapet för verksamheten, barnen ska stå i samma kö som till den kommunala barnomsorgen och etableringarna ska ske utifrån de kommuner som efterfrågar tjänsterna. Avgifterna ska också vara desamma som i kommunens övriga daghem. Med de förutsättningarna borde Pysslingen tas emot med öppna armar i det Sverige som då präglades av en brist på daghemsplatser. Riktigt så blev det inte. Verksamhetsidén tar form Föräldrarna behöver veta att förskolan kompletterar den vård och fostran de själva inte kan ge medan de yrkesarbetar - Vanja Karlsson För att ta hand om förskolebarn i grupp krävs kunskaper i utvecklingspsykologi och pedagogik. Dessutom måste de kunskaperna kunna omsättas i praktisk handling. Med Pysslingen skulle det bli möjligt att omsätta all den kunskap som finns i svensk förskola på ett konsekvent och medvetet sätt. Med den inställningen började Vanja Karlsson formulera grunderna för Pysslingens pedagogiska arbete, tankar som i hög grad lever kvar än i dag. Det är inte möjligt att i förväg beskriva hur ett Pysslingdaghem ska se ut. Åldersblandade avdelningar av olika slag är inte bättre än småbarnsoch syskongrupper. Inte heller personalscheman, dagsprogram, möblering eller rummens funktion kan bestämmas en gång för alla. För att skapa en så bra verksamhet som möjligt måste man ta hänsyn till var daghemmet är beläget, vilka arbetstider föräldrarna har och hur mycket de vill medverka och påverka. Innehållet och arbetssättet påverkas också av barnens uppväxtvillkor och bakgrund. Inriktningen på verksamheten styrs samtidigt av de samhällsmål som gäller för svensk förskola. 9 PYSSLINGHISTORIA

11 Vanja eftersträvar ett gruppinriktat arbetssätt där varje individ är betydelsefull. Pedagogerna ska ha ett tydligt ledarskap för gruppen. Dagsprogrammen och planeringen av vardagen i stort ska ge varje barn en god överblick i tid och rum. Det innebär också att detaljutformningen inte kan ske förrän verksamhetens vardagsarbete är igång. I socialstyrelsens utvecklingsplan för barnomsorg betonas vikten av utbildad personal, men resonemanget följs aldrig upp. I Pysslingen tas den aspekten på största allvar. Cheferna ska vara utbildade förskollärare med god erfarenhet. Han eller hon ska vara arbetsledare samt ansvarig för ekonomi och pedagogik. Arbetet i barngrupperna ska ledas av förskollärare. Uppgifter som matlagning och städning ska skötas av personal som har sin specifika kompetens. Vanja och Johan på Krukmakaren PYSSLINGHISTORIA

12 De övergripande målen för barnens utveckling bryts ned i konkreta delmål, vilket underlättar planeringen av innehåll, arbetssätt och arbetsfördelning. Med delmål underlättas också den viktiga uppföljningen av verksamheten. För att kunna genomföra det pedagogiska arbetet på detta medvetna sätt krävs att medarbetarna kan planera sitt arbete och vet vad de vill lära barnen. Varje vardagssituation är rik på inlärningstillfällen och har ett stort pedagogiskt värde. Föräldrarna ska känna sig delaktiga i sina barns daghem. Det uppnås genom att förskolechefen och pedagogerna tydligt beskriver innehållet i verksamheten och klargör ramarna för föräldrarnas medverkan. Föräldrarna är experter på sina barn, men pedagogerna är experter på arbetet med gruppen. Det finns inledningsvis ett stort intresse från föräldrarnas sida för vad som väntar deras barn i barnomsorgen. Det intresset är viktigt att bibehålla genom att hålla föräldrarna informerade och uppdaterade om vad som sker. Föräldrarna behöver veta att daghemmet kompletterar den vård och fostran de själva inte kan ge medan de yrkesarbetar eller studerar. 11 PYSSLINGHISTORIA

13 Ut i offentligheten Privata daghem ska stoppas med alla medel - Socialminister Sten Andersson Den 26 december 1983 avslöjar Expressen planerna på att ett stort börsnoterat företag ska bilda bolag för att driva barnomsorg. Innan året är slut har Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet skrivit positivt om planerna på ledarplats. De argument som används är att efterfrågan inte kan täckas med de offentliga daghemsplatserna, och att det är en intressant idé att föra in marknadsekonomi i den offentliga sektorn. Socialminister Sten Andersson är däremot föga imponerad av planerna och säger att Privata daghem ska stoppas med alla medel. Som första åtgärd är han beredd att slopa det statsbidrag som är en förutsättning för att kunna konkurrera med den offentliga verksamheten. Att de privata alternativen ska ingå i den kommunala barnomsorgen och att barnen ska tas från den kommunala kön ses inte som någon garanti mot en framtida segregering av Andersson, som målar upp en bild där välartade barn till välbeställda föräldrar går på förskola i vissa kommundelar, medan barn med sociala problem och fattiga hem går i andra. Oron motiveras med det faktum att ett privat alternativ ska gå med vinst. Andersson är också skeptisk till att en lika god barnomsorg kan upprätthållas med färre tjänster, och säger att personalminskningar ofelbart leder till sämre omsorg. Återigen slår tanken att mäta vad som sätts in i systemet istället för vad som fås ut igenom. Än hårdare ord använder Sigvard Marjasin, ordförande för Kommunalarbetareförbundet. Han hävdar att det är storfinansen och de borgerliga partierna som ligger bakom kampanjen för privatisering av de offentliga verksamheterna, och att de är ute efter att göra pengar. 12 PYSSLINGHISTORIA

14 Electrolux har enligt Marjasins egna spekulationer under flera år köpt upp företag som nu kastas in i kampen om övertagandet av offentlig verksamhet. En koppling är att ett nytt daghem behöver kyl, frys, spis och tvättmaskin och att det finns att köpa av olika företag inom Electroluxkoncernen. Även TCO-ordföranden Björn Rosengren motsätter sig privata daghemsbolag och vill istället satsa på att bygga ut den kommunala barnomsorgen. Den linjen stöds av Svenska Facklärarförbundet, som skyndar ut för att försvara sina medlemmars intressen. Socialdemokratin är emellertid något splittrad. Chefredaktören Berndt Ahlqvist, känd socialdemokratisk ledarskribent, skriver att Sten Anderssons utspel är kvalificerat trams och att ett par konkurrerande daghem i ett par Stockholmskommuner är en utmärkt idé. Bert Levin bemöter påhoppen med att förklara att Pysslingen vill skapa fler daghemsplatser, och att det har skett en dramatiskt ökad efterfrågan. Levin lyfter också fram den rådgivande nämnd som bildats av Ulla- Britta Bruun, Vanja Karlsson och Stig Thörn. Regeringen lyssnar emellertid inte till några motargument, utan bestämmer i början av februari 1984 att det inte ska utgå några stadsbidrag till privata daghem. Sten Anderssons huvudargument är att det är tänkbart att lägga städning och sophämtning på entreprenad, men när det gäller att vårda barn är det inget alternativ. Han uppmanar Electrolux att syssla med industriell utveckling istället för att driva affärer med omsorgen av våra barn. 13 PYSSLINGHISTORIA

15 Electrolux bryr sig inte om regeringens utspel, utan fortsätter planeringen av Pysslingen förskolor AB. Bertil Ljungkvist utses till ordförande för det nya bolaget, och han betonar att verksamheten ännu befinner sig på experimentstadiet. Bert Levin blir VD, och framhåller att de lägre personalkostnaderna gör att bolaget blir konkurrenskraftigt. Bilden inom socialdemokratin är dock splittrad. Finansminister Kjell- Olof Feldt tycker inte att det finns någon anledning att se dogmatiskt på vem som sköter barnomsorgen, även om han inte ser Electrolux som någon önskvärd ägare. Istället för organisationsformen är han intresserad av vad vi får i form av tjänster. En faktor som kan ha påverkat Feldt är att en utredning från finansdepartementet som visat att privata tandläkare producerar mer tandvård för varje krona än vad folktandvården gör. Inte heller dåvarande PK-bankens chefsekonom Nils Lundgren rättar in sig i de socialdemokratiska leden. Han argumenterar istället för att ett alternativ ger en större valfrihet för föräldrarna, och påminner om att dagens system är djupt orättvist. Barnomsorgen subventioneras med kronor per barn och år. Det är emellertid bara en tredjedel av barnen som får en sådan plats, medan övriga blir utan. Det enda försvar som hörts för denna orättvisa är att alla ska få en daghemsplats så småningom. Däremot är även Lundgren oroad för att privata alternativ kan leda till social segregation. Risken för detta kan minskas med rådgivning till föräldrar och normer för daghem i privat regi. Sollentuna struntar i Sten Anderssons utspel och planerar vidare. Gun Blomberg (m), ordförande i Sollentunas socialnämnd, säger sig inte övertygad om att Andersson har hela regeringen bakom sig i frågan. 14 PYSSLINGHISTORIA

16 Lex Pysslingen Den rivs upp så fort det blir ett maktskifte - Bengt Westerberg Ur den socialdemokratiska misstron mot barnomsorg i privat regi formuleras Lex Pysslingen redan i december 1983 (proposition nr 1983/84:177). Den sjätte juni 1984 beslutar riksdagen att införa Lex Pysslingen. Det är den lag i Sverige som tagit kortast tid att stifta någonsin. Med röstsiffrorna beslutar riksdagen att anta regeringens proposition om villkoren för statsbidrag till alternativa barnomsorgsformer. Skrivelsen är utformad så att kommuner som ingår avtal om barnomsorg på entreprenad, och som drivs i uppenbart vinstsyfte, inte ska få några statsbidrag. Lagen är utformad för att förhindra företag som är intresserade av att driva barnomsorg, dvs Pysslingen, att överhuvudtaget etablera sig. I den proposition från socialdemokraterna som föranledde lagen var socialminister Sten Andersson drivande. Hans inställning var att det är en grundläggande skillnad på att hantera smutskläder och sopsäckar och att hantera barn. Han får medhåll av vpk. De borgerliga partierna har en mer öppen inställning och vill att verksamheten ska få chansen så att alternativet kan utvärderas ordentligt, men vinner ingen majoritet för detta i riksdagen. Däremot lovar folkpartiledaren Bengt Westerberg att riva upp lagen så fort det blir ett maktskifte. 15 PYSSLINGHISTORIA

17 Svenska Dagbladet

18 Vad var det som hände? De mäter vad som stoppas in i systemet och inte vad som kommer ut - Levin/Berglund Utvecklingen från det att planerna på Pysslingen blev kända tills regeringen vidtagit åtgärder för att göra projektet helt omöjligt var endast ett par månader. Varför blev det så bråttom och varför var regeringen så avogt inställd? Bert Levin och Thomas Berglund har ingen enkel förklaring. Motståndarna jämställde Pysslingen med amerikanska Kinder Care som har en stark central och privat styrning, vilket är helt felaktigt. Pysslingen bygger istället på en oerhört stark tilltro till förskolechefen och medarbetarna i övrigt. De ska sedan stå i ständig kontakt med den rådgivande nämnden för att få stöd och inspiration. Tyvärr kom den hastigt uppblossade debatten att handla mer om ekonomi än kvalitet. Det kan bero på att det är lättare att mäta ekonomi och att de ledande motståndarna i debatten tyckte sig ha ett bra argument med att mer resurser automatiskt ger en bättre kvalitet. Det är emellertid inte det Pysslingen handlar om. Istället skulle daghemsverksamheten effektiviseras genom att samtliga medarbetare var utbildade förskollärare, lokalkostnaderna krympas och administrationen minskas genom att fler beslut kunde tas lokalt och så nära verksamheten som möjligt. Genom en ökad satsning på medarbetarnas trivsel skulle även sjukfrånvaron minska. Bland de ekonomiska argumenten finns också en oro för att barnomsorg på entreprenad ska dra ned på kvaliteten för att tjäna mera pengar. Det argumentet håller inte heller, eftersom ett sådant företag inte kommer att överleva om det drivs på kommersiella grunder. Kommunerna har kompetent personal som kan sköta upphandlingen av barnomsorg, så en oseriös verksamhet blir snabbt genomskådad. En ny aktör kommer dessutom att vara väldigt påpassad och nagelfaras av både kommuner, stat, föräldrar och journalister. 17 PYSSLINGHISTORIA

19 Ytterligare ett argument som kan ha spätt på misstänksamheten mot Pysslingen var att entreprenadformen medför en ökad segregering. Också det argumentet bygger på missuppfattningen att Pysslingen är en förlängning av den amerikanska barnomsorgen, där platserna köps. Detta trots att Pysslingens företrädare vid upprepade tillfällen förklarat att barnen ska tas ur samma kommunala kö, etableringarna sker där kommunerna vill ha verksamheten och att samma villkor ska gälla för barnen som väljer Pysslingen som hos dem som väljer den kommunala barnomsorgen. Poängen med Pysslingen är att kvaliteten kan höjas samtidigt som kostnaderna för lokaler och personal minskas. För motståndarna går inte den ekvationen ihop eftersom de av tradition väljer att mäta vad som matas in i systemet istället för att se på vad som kommer ut i form av välmående och motiverade barn. Huvudargumentet mot den privata barnomsorgen är att kapitalet inte ska profitera på våra barn. Det stärks av att Electrolux går in som ägare till Pysslingen. Tanken att de statliga och kommunala pengarna kan användas mer effektivt har dock slagit rot, och kommer senare att leda till att Pysslingen steg för steg blir accepterat och en uppskattad aktör inom barnomsorgen. Tyvärr är missuppfattningarna som motståndarna använder i argumentationen något som Pysslingen får leva med i många år framöver. Kanske gick hela processen lite för fort. Tanken var att använda våren 1984 till förberedelser istället för att kastas in i den mediestorm som uppstod när planerna offentliggjordes. Kanske hade det också varit bättre att söka en annan ägare, men samtidigt var Electrolux villigt att ställa upp med det kapital som behövdes och företaget hade starka personligheter som kunde ta snabba beslut. En tanke är också att socialdemokraternas motstånd kan ha varit ett sätt att flytta fokus från de brister som fanns inom den kommunala barnomsorgen, där endast vart tredje barn hade en plats. 18 PYSSLINGHISTORIA

20 Svenska folket vill ha Pysslingen 85 procent är för privata förskolor - SCB Lex Pysslingen stoppar givetvis planerna på privat daghemsverksamhet, men teamet bakom Pysslingen hoppas och tror att det bara är temporärt. De argument som använts för att stoppa ett privat alternativ är ihåliga, och en borgerlig valseger kan innebära att Pysslingen blir verklighet. Våren 1984 präglas av osäkerhet om projektet ska fortsätta eller läggas ned. Den 27 september 1984 offentliggörs en SCB-undersökning som med all tänkbar tydlighet visar att svenska folket vill ha Pysslingen. Hela 85 procent anser att privata förskolor borde få starta på försök. Bland de socialdemokratiska väljarna säger sig 75 procent vara för ett försök. Mot den bakgrunden beslutar sig Pysslingens ledning för att söka nya vägar för att förverkliga idén. I väntan på en borgerlig regering inleds förhandlingar med ett flertal kommuner om att som konsulter införa en plattare organisation inom barnomsorgen. Den nya organisationen bygger på två grundläggande idéer: mer makt till den enskilde förskolechefen som framförallt ska få välja personal själv, samt ett eget budgetansvar för de enskilda enheterna. I budgetansvaret ska det finnas en rätt att föra över besparingar till nästkommande budgetår. Dessutom ska daghemmen få utföra vissa sysslor som städning och snöröjning själva eller via privata entreprenörer. 19 PYSSLINGHISTORIA

21 Arbetsledarentreprenad i Nacka De första pedagogiska målsättningarna har uppnåtts och föräldrarna är positiva. - Eva Husbom Debatten inför Lex Pysslingen innebar att Sollentuna kommun fick kalla fötter och drog tillbaka sitt intresse i mitten av mars sedan centerpartiet ändrat åsikt i frågan. I slutet av oktober skriver istället Nacka kommun avtal med Pysslingen om två daghem som ska byggas Samarbetet omfattar en arbetsledningsentreprenad, vilket innebär att stadsbidragsreglerna inte påverkas. De två daghem som omfattas är Smörblomman i Saltsjö-Boo med två avdelningar samt Järven i Västra Skogalund i centrala Nacka med tre avdelningar. Att valet föll på Nacka berodde på en välvilligt inställd kommun, med positiv personal. Om Pysslingen ska ha en framtid är pilotetableringen i Nacka livsviktig. Gensvaret från branschmedlemmarna är enormt. Redan innan tjänsterna utlyses hör många förskollärare av sig för att få jobba för Pysslingen. Pysslingen bestämmer sig för att utse Paul Bergenby till förskolechef för Järven och Eva Husbom för Smörblomman. I den tvåårsperiod som kontraktet omfattar ingår pedagogisk rådgivning från Vanja Karlsson. Samtidigt bestäms att Electrolux ska sälja sin aktiemajoritet i Pysslingen. Därmed försvinner den olyckliga kopplingen mellan barnomsorg och multinationell kylskåpskommers. Nya delägare blir istället de två förskolecheferna tillsammans med Vanja Karlsson och Stig Thörn. Sedan tidigare är Thomas Berglund och Bert Levin delägare. I början av 1986 startar verksamheten och i mars samma år tas de första barnen emot. Samarbetet mellan Pysslingen och Nacka kommun faller inte i god jord hos Facklärarförbundet. Lokalavdelningen i Nacka begär klara papper på vem som har arbetsgivaransvaret för personalen och arbetsmiljön, eftersom förskolechefen inte kommer att höra till förvaltningen. Fackets förtroendeman Pähr Löfgren ifrågasätter också att kommunens vinst blir så stor som Pysslingen hävdar, eftersom projekteringen av den ena byggnaden redan är gjord. Kommunen 20 PYSSLINGHISTORIA

22 räknar dock med att spara kronor per år på att anlita Pysslingen. Hälften av eventuella ytterligare besparingar tillfaller daghemmet och ska användas till bland annat fortbildning av pedagogerna. När tjänsterna tillsatts protesterar Pähr Löfgren mot att han inte fått någon tjänst genom att stämma kommunen för brott mot jämställdhetslagen. Av dem som anställts på Pysslingen är 13 kvinnor och två män. Löfgren tycker att han borde ha fått en av tjänsterna eftersom han har längre yrkeserfarenhet än många av dem som anställts. Nacka kommun anser att Löfgren visat mindre personligt intresse för Pysslingen än många av dem som anställts, och har i första hand månat om att få så positivt inställd personal som möjligt till det nya projektet. Löfgren har bland annat hävdat att Pysslingen är ett politiskt jippo och att det i första hand handlar om att näringslivet ska slå sönder den offentliga sektorn. Frågan avgörs i AD ett år senare när domstolen konstaterar att Nacka kommun inte har diskriminerat Löfgren. De pedagoger som anställs trivs desto bättre. Medarbetarna uppskattar att alla har samma utbildning och att de får regelbunden fortbildning. Förskolläraren Marie Curtis på Järven förklarar att diskussionerna blir enkla, eftersom alla medarbetare är högskoleutbildade förskollärare. En erfarenhet som däremot inte talar för originalupplägget är att en kokerska saknas. Samtidigt är ju en annan grundidé att varje verksamhet ska vara flexibel och kunna ändra sig efter förutsättningarna. Smörblommans förskolechef Eva Husbom är nöjd med att de första pedagogiska målsättningarna har uppnåtts och att föräldrarna är positiva. Däremot är drömmen om att få sköta daghemmet som ett småföretag fortfarande en dröm. Hon klargör också att den vinst som görs kommer att gå till pedagogisk utveckling och personalstödjande åtgärder. Samtidigt kan man undra varför ingen frågar kommunen vad de ska göra med sin vinst på daghemmen? Varför frågar ingen om kommunernas syn på ekonomi när de överinskriver, skär ner på ytor, lekmaterial och utbildning? 21 PYSSLINGHISTORIA

23 Ny regim i Stockholm Fokus från ekonomi till valfrihet När de borgerliga partierna tar makten i Stockholm 1986 har finansborgarrådet Sture Palmgren (m) ambitionen att ett tiotal nya daghem ska sättas igång under 1987 i Pysslingens regi. Stockholmspartiets Thomas Fürth får en nyckelroll i Stockholms maktbalans. Inställningen till Pysslingen är inte negativ, men han säger sig värna om var etableringarna sker. Om det enbart blir i områden som Bromma eller Östermalm tror han det kan uppstå en A-omsorg och en B-omsorg. För Fürth är Pysslingen ett test för att se om alternativa driftformer kan ge nya impulser till kommunen. Pysslingen antas också vara en av orsakerna till att socialdemokraternas starke man i staden, John-Olle Persson, avgår. Med maktskiftet flyttas fokus från att ha handlat om ekonomi till valfrihet. Civilminister Bo Holmberg (s) antyder att det hade varit bra att låta Pysslingen få starta. I så fall hade den ekonomiska aspekten varit utredd redan. I slutet av april 1987 presenteras en ny opinionsundersökning från IMU. Den visar att 70 procent av stockholmarna tycker det är rätt att släppa in Pysslingen eller andra alternativ i barnomsorgen. Än mer lovande är att 50 procent av de socialdemokratiska väljarna är för privata daghem. Socialborgarrådet Inger Båvner (s) är inte nöjd med frågeställningen i undersökningen, eftersom det finns ett slags rättviseresonemang inbyggd som gör att många säger ja till Pysslingen utan att tänka på vad resultatet blir. Utvecklingen i exempelvis Tyskland visar att privat barnomsorg leder till en uppdelning av rika barn i vissa daghem och övriga barn i andra. Hon hävdar också att socialdemokraterna egentligen har stöd för uppfattningen att ingen ska kunna tjäna pengar på att driva barnomsorg. Båvner är också övertygad om att det inte finns någon efterfrågan av vare sig Pysslingen eller föräldrakooperativ i Stockholm. Tiden ska visa att hon har fel. 22 PYSSLINGHISTORIA