Fallförebyggande arbete bland äldre i Nacka kommun
|
|
- Emma Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Akademin för hälsa, vård och välfärd Fallförebyggande arbete bland äldre i Nacka kommun - Projekt Balansskolan Examensarbete i folkhälsovetenskap Kandidatnivå 15 högskolepoäng Folkhälsovetenskapliga programmet Kurskod: OFH012 Datum: Författare: Maria Lund Handledare: Kristina Pellmer Wramner Examinator: Lars Cernerud
2 SAMMANFATTNING Förekomsten av fall och fallolyckor i världen är vanligt förekommande och i Sverige dör varje år 1000 äldre personer över 65 år till följd av fallolyckor. Detta är ett folkhälsoproblem som inte bara för med sig lidande för den drabbade utan även stora samhällskostnader. Befolkningen blir för varje år äldre och de fallförebyggande åtgärderna är därför av betydelse. Denna studie är en uppföljning av det fallförebyggande arbetet Balansskolan där deltagarnas åsikter har studerats. Balansskolan innehöll kurstillfällen med information kring fall och hur dessa kan förebyggas samt en del praktiska övningar för de som deltog. Kurserna pågick i Nacka kommun under 2009 och inbjudna var personer över 65 år boende i kommunen. Syftet med studien var att studera deltagarnas förväntningar och uppfattningar om Balansskolan och dess upplägg, om deltagandet medfört nya kunskaper som lett till förändringar samt om de saknade något i arbetet med projektet. Detta utvärderades i form av enkäter och öppna frågor som deltagarna fick svara på. Resultatet visade att de flesta var nöjda med Balansskolan, även om en del ytterligare önskemål framkom gällande hur skolan skulle kunna förbättras i framtiden. Utifrån de äldres egna synpunkter på Balansskolan kan detta tyda på ett gott fallförebyggande arbete. Nyckelord: fall, fallskada, fallolycka, fraktur, fall bland äldre, fallförebyggande arbete ABSTRACT The incidence of falls and fall- accidents in the world is common, and in Sweden 1000 older people over 65 years dies every year as a result of falls. This is a public health problem that not only brings suffering for the victim but also high social costs. The population is getting older for each year and the preventive interventions are therefore of importance. This is a follow- up study about the fall- preventive program called Balansskolan (Balance school), where participants views about this have been studied. Balansskolan included information about falls and how this can be prevented and some practical exercises for those who participated. These information occasions where located in Nacka community during 2009 and invited where people over 65 years living in the community. The purpose of this study was to examine participants expectations and perceptions of Balansskolan and its composition, if the participation brought new knowledge which led to changes and if they lacked anything in the work of the project. This was evaluated through questionnaires and open questions which participants were asked to answer. The results showed that most were satisfied with Balansskolan, although some additional requirements emerged concerning how the school could be improved in the future. From the older peoples own view on Balansskolan, this can indicate a good fall- preventive program. Keywords: fall, fall- accident, fracture, fall among elderly, fall- prevention program
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND Begrepp och definitioner Fall och fallskador Förekomst av fallolyckor Kostnadsperspektiv på fallolyckor Orsaker till fall och fallskador Internationella och nationella styrdokument Förebyggande arbete kring fall och fallskador Balansskolan Det övriga fallförebyggande arbetet i Nacka Problemformulering SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR METOD OCH MATERIAL Studiedesign Studiepopulation Genomförande Utformning av enkäten Insamling av data Bortfall Dataanalys av enkätfrågor Analys av de öppna frågorna Etiska överväganden RESULTAT Öppna svar kring deltagarnas förväntningar på Balansskolan (vårens kurser) Enkäten Enkäten - De två öppna frågorna DISKUSSION... 21
4 6.1 Metoddiskussion Resultatdiskussion Etikdiskussion SLUTSATSER REFERENSER BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3
5 1. INLEDNING Den äldre populationen ökar mer för varje år och detta för även med sig en ökning av antalet fall och fallskador i samhället. Höftfrakturer är en form av fallskada med hög dödlighet som utfall och innebär stora samhällskostnader samt instabil rörelseförmåga och smärta för den drabbade. Detta kan i sig bidra till isolering och förlust av självständighet. Världen över inträffar årligen åtta miljoner frakturer bland personer 60 år och äldre, som en ökad trend under de senaste årtiondena. Detta är ett folkhälsoproblem och det förebyggande arbetet för att minska antalet fall och fallskador är därför av betydelse, dels för att bidra till ett hälsosamt åldrande och minskat lidande men även för att minska de samhällskostnader det för med sig. Författarens intresse för att arbeta med främjandet av äldres hälsa har funnits under den folkhälsovetenskapliga utbildningens gång och efter två och en halv veckas fältstudier inom Socialtjänstens äldreenhet i Nacka kommun har detta intresse stärkts ytterligare. Vid några tillfällen fanns en möjlighet att få delta i ett fallförebyggande projekt bland äldre, en så kallad Balansskola vilken pågick under fältstudietiden. När det var dags att börja fundera över kandidatuppsats- ämne kom förslaget upp i samråd med handledaren på fältarbetsplatsen att skriva en uppföljning om de deltagandes uppfattningar kring detta projekt. 1
6 2. BAKGRUND 2.1 Begrepp och definitioner Hälsa: Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaron av sjukdom eller handikapp (WHO 1948). Hälsosamt åldrande: En process där möjligheterna till fysisk, social och psykisk hälsa optimeras så att äldre människor kan ta del i samhället och åtnjuta ett självständigt liv med god livskvalitet utan att diskrimineras på grund av ålder (Statens folkhälsoinstitut 2007). Fall: En händelse som resulterar i att en person oavsiktligt hamnar i viloläge på marken, golvet eller annan lägre nivå (Statens folkhälsoinstitut 2009). Fallolycka/Fallskada: Skada till följd av ett fall (Statens folkhälsoinstitut 2009). En fysisk konsekvens som uppstår vid fall (egen definition). Äldre: Personer 65 år och äldre (Utvärdering av fallskadeprojektet I Nacka står vi stadigt! 2008). Osteoporos (benskörhet): En skelettsjukdom som kan skildras utifrån en låg benmassa och förändrad mikrostruktur i skelettet med nedsatt hållfasthet samt med ökad risk för benbrott till följd av detta (Statens folkhälsoinstitut 2003). 2.2 Fall och fallskador Studier visar att det är vanligt med fall bland äldre människor och trots att många inte skadar sig efter ett fall sker ändå många allvarliga fallolyckor resulterade av fallen. Orsaker till att äldre faller är bland annat att de är skörare än yngre människor och detta gör att de tenderar att få betydligt fler skador orsakade av fall. Det allvarligaste kring fall är att det som värsta utgång kan leda till fraktur eller död. Det finns två tänkbara lösningar på hur fallolyckor kan undvikas, dels genom att minska risken för fall, men även för att minska risken för skada vid fall (Statens folkhälsoinstitut 2009). Världshälsoorganisationen (WHO) grundlägger strategier som syftar till att främja välbefinnandet och minimera funktionsnedsättningar genom att minska riskerna samt öka faktorer som skyddar hälsan under hela livscykeln (WHO 2002). Ett prioriterat område för ett hälsosamt åldrande är förebyggandet av fall och fallrelaterade olyckor, vilka orsakar en omfattande funktionsnedsättning och har en stor inverkan på det funktionella oberoendet samt kvaliteten på livet hos äldre människor. Höftfrakturer är en av de mest allvarliga fallrelaterade olyckorna när det gäller morbiditet (sjuklighet) och mortalitet (dödlighet) (Peel et al. 2007). Detta kan ses som ett folkhälsoproblem på grund av de fallskador som kan uppstå av ett fall samt därför att majoriteten av kostnaderna direkt kan kopplas till osteoporos (benskörhet) (William, D et al. 2009). Antalet nya fall av höftfrakturer i både utvecklade länder och utvecklingsländer ökar med ålder och dessa skador representerar en allvarsam utmaning för hälso- och sjukvårdsystemen i framtiden (Peel et al. 2007). Risken för att falla och få en höftfraktur är större bland äldre kvinnor än bland äldre män. Utbredningen av höftfrakturer och de påföljande höga samhällskostnaderna och olyckstalen i Sverige tillhör de högsta i världen. (Johansson et al. 2008). 2
7 2.3 Förekomst av fallolyckor Förekomst av frakturer internationellt Kvantitativa data från utvecklingsländerna är otillräckliga, dock råder en enighet om att nästan två miljoner höftfrakturer inträffar varje år i hela världen, att förekomsten kommer att öka fyra gånger till år 2050 på grund av det ökade antalet äldre samt att den åldersjusterade incidensen är många gånger högre i de rika utvecklingsländerna i jämförelse med Afrika söder om Sahara samt i Asien 1. Vidare beskriver Kannus & Parkkari (2006) hur antalet frakturer (av alla sorter) uppkommer till åtta miljoner per år bland personer i 60- års ålder. En studie av Mitani med flera (2009) redogör för hur förekomsten av höftfrakturer i Japan är ett allvarligt problem, med påföljande sociala samt ekonomiska konsekvenser. Mer än 90 procent av höftfrakturerna blev följden av ett enkelt fall. Även Kannus och Parkkari (2006) beskriver hur den vanligaste orsaken till frakturer hos äldre sker med ett enkelt fall. En fransk studie visade, som tidigare nämnts, att kvinnor har en högre förekomst av osteoporosrelaterade frakturer till skillnad från män, men att dödlighet till följd av höftfrakturer är högre bland män. I Frankrike väntas det totala antalet höftfrakturer öka från till över år 2050 baserat på en ökad ålderspopulation. Förekomsten av höftfrakturer var tre gånger högre hos kvinnor än hos män i 50- års ålder eller äldre samt mer än två gånger högre bland kvinnor än hos män i 80- års ålder (Curran, D et al. 2010) Fallolyckor i Sverige Det dör varje år 1000 personer över 65 år till följd av fallolyckor och dessa olyckor sker oftast i bostaden (Statens folkhälsoinstitut 2008). Detta innebär i snitt att det dör fler än tre äldre personer varje dag till följd av fallolyckor i Sverige och det är dubbelt så många dödsfall orsakade av fallolyckor i jämförelse med dödsfall i trafiken varje år. Enligt räddningsverket ökade fallolyckorna med nio procent mellan år 2000 och 2005 och det sker fortfarande en konstant ökning med cirka 1,2 procent per år (Statens folkhälsoinstitut 2009). 2.4 Kostnadsperspektiv på fallolyckor Kostnadseffektivitet innebär i detta fall att fallförebyggande åtgärder bör ge stor effekt i relation till kostnaderna. För att de fallförebyggande åtgärderna ska vara kostnadseffektiva måste de vara verkningsfulla. För att se till om de förebyggande programmen är effektiva kan skillnaden mellan kostnader och besparingar beräknas för att sedan jämföras med den vunna hälsoeffekten. Om besparingarna är större än kostnaderna för åtgärderna vinner samhället både pengar och hälsa (Statens folkhälsoinstitut 2009). Fallolyckor bland äldre och dess totala samhällskostnader beräknas till cirka 14 miljarder kronor, där de direkta kostnaderna är ungefär 5 miljarder kronor. Detta medför en kostnad för varje enskild svensk medborgare på ungefär 1500 kronor per år. Om ingenting görs beräknas de totala samhällskostnaderna öka till uppskattningsvis 22 miljarder kronor år 2050 (Statens folkhälsoinstitut 2009). Det är ungefär äldre personer som läggs in på sjukhus med orsak att de ådragit sig någon form av fraktur och antalet frakturer (höftfraktur, kotfraktur, handledsfraktur och axel- /överarmsfraktur) uppgår till omkring Detta ger en kostnad på ungefär 4,6 miljarder kronor (Statens folkhälsoinstitut 2009) april
8 De flesta som har fått en höftfraktur har fallit och den totala vårdkostnaden för höftopererade till följd av fallolyckor ligger på ungefär en kvarts miljon kronor per person (Socialstyrelsen 2007). För att mäta lidande, smärta och död till följderna av fallolyckor bland äldre används en mätmetod som mäter antalet QALY s (Quality Adjusted Life Years/kvalitetsjusterade levnadsår). Antalet QALY s omräknas sedan till kronor för att ge en uppskattad kostnad på värdet av antalet förlorade eller förebyggda QALY s. De livskvalitetsförsämringar vilka kan förknippas med fallolyckor bland äldre kan beräknas till omkring QALY s, och motsvarar ett värde på ungefär nio miljarder kronor (Statens folkhälsoinstitut 2009). 2.5 Orsaker till fall och fallskador I det fallförebyggande arbetet måste hänsyn tas till sjukdomar och olika symptom, vilka är de vanligaste riskfaktorerna. För riskpersoner utifrån diagnos hör hjärtsvikt, demens, depression, osteoporos och Parkinson med mera och för riskpersoner utifrån symptom hör bland annat nedsatt syn, påverkan av läkemedel, yrsel och störd balans (Stockholms läns landsting 2008) Balans Yrsel och balanssvårigheter är vanliga riskfaktorer för fall. Med stigande ålder minskar balansförmågan och nedsatt balansförmåga innebär därmed en risk för att falla. Personer med benskörhet kan ha en sämre balansförmåga än personer utan benskörhet, då benskörhet bidrar till en större svajning. För att minska antalet fall och fallrelaterade frakturer skulle därför åtgärder som förbättrar balansen vara av betydelse (Stockholms läns landsting 2008) Synförändringar samt miljöfaktorernas påverkan Agahi med flera (2005) lyfter fram att åldersrelaterade synförändringar påverkar fallrisken hos äldre och att det därför är av betydelse att ha både god belysning och en anpassning av hemmiljön för att undvika frakturer. Statens folkhälsoinstitut (2008) lägger även fram hur fallrisken kan bero på faktorer som bristfällig belysning, halkigt eller ojämnt underlag samt att handräcken saknas. En äldre person som bor i ett osäkert område med fysiska barriärer går gärna inte ut så ofta och detta kan ge en ökad risk för isolering och depression, minskad kondition samt ökade rörlighetsproblem Boendemiljön Av de äldre personer som bor hemma faller cirka 30 procent av dem under ett år och de flesta fall vilka leder till höftfrakturer sker inomhus. Vanligtvis sker 60 procent av frakturerna då personerna går på plant underlag och snubblar, halkar eller förlorar balansen. Säkerheten i hemmet kan förbättras med hjälp av bostadsanpassning och hjälpmedel. Enkla förändringar i bostaden minskar betydligt risken för äldre att falla hemma (Stockholms läns landsting 2008) Rädsla för att falla Orsaken till fall beror på både individen och omgivningen, men trots att fall inte alltid leder till skada kan detta ändå innebära en rädsla för att falla igen, vilket i sig leder till minskad rörelse och en ökad risk att falla på grund av instabilitet och dålig balans (Agahi et al. 2005). Peel med flera (2007) samt Statens folkhälsoinstitut (2008) menar likaså att det finns en fallrisk vid rädslan för att falla, vilket därmed begränsar aktiviteten Livsstilsfaktorer För att minska risken för frakturer kan det vara bra med en varsamhet gällande kosten samt att följa vissa rekommendationer på livsstil. Det handlar då om att öka den fysiska aktiviteten, 4
9 minska saltintaget, öka konsumtionen av frukt och grönsaker, erhålla en hälsosam kroppsvikt, undvika rökning samt begränsa alkoholintaget 2. Kannus och Parkkari (2006) samt Agahi med flera (2005) poängterar likaså hur alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och rökning är riskfaktorer som påverkar fallrisken. Kannus och Parkkari (2006) beskriver vidare hur en finsk studie visar att osteoporos och fall är riskfaktorer för höftfrakturer, likväl som medicinering, funktionsnedsättning och funktionshinder. Det starkaste vetenskapliga belägget för effekterna av cigarettrökning i form av minskad bentäthet kommer från en meta- analys vilken behandlade 29 studier och fann att cirka var åttonde höftfraktur kan hänföras till cigarettrökning. Rökare förlorar i benmassa snabbare än icke- rökare. I 80- års ålder kan detta innebära en minskad bentäthet på sex procent. Risken för höftfrakturer bland rökare är större oavsett ålder, men ökar med 17 procent vid 60- års ålder, till 71 procent i 80- års ålder och 108 procent vid en ålder på 90 år (Hackshaw & Law 2007). Peel med flera (2007) beskriver i sin studie likaså livsstilsfaktorernas betydelse för risken av höftfrakturer, men även hur en förebyggande hälsovård kan vara av betydelse, samt att psykosociala faktorer som att ha stödjande miljöer samt resurser för att kunna hantera stress är av stor vikt. En australiensisk fall- kontrollstudie genomfördes med 387 deltagande i åldern 65 år eller över vilka befann sig på sjukhus för behandling av fallrelaterade höftfrakturer. De deltagande fick svara på frågeformulär gällande livsstilsfaktorer relaterade till höftfrakturer samt delta i personliga intervjuer. Resultatet visade, som nämnts tidigare, att de faktorer vilka hade en skyddande effekt för riskerna av en höftfraktur var att aldrig röka, begränsa alkoholkonsumtionen till en måttlig nivå, delta i sportaktiviteter samt att ha tillgång till en bredare förebyggande hälso- och sjukvård. De psykosociala faktorerna som visade sig ha en skyddande effekt var bland annat att ingå i äktenskap, att ha bott i den nuvarande bostaden i fem år eller längre, att inneha en hälsoförsäkring, att använda sig av aktiva strategier för hanteringen av stress, att ha en stor tillfredsställelse på livet samt att vara engagerad i sociala aktiviteter Benskörhet (Osteoporos) Enligt WHO medför ökningen av den äldre befolkningen världen över även en ökning av sjukdomar som osteoporos (benskörhet), som är vanligast bland kvinnor. Personer med osteoporos har även en större risk för att få frakturer 3. Det vetenskapliga belägg som kan kopplas till de livsstils- och beteenderelaterade riskerna för höftfrakturer kommer från epidemiologiska studier om osteoporos. Osteoporos har visat en effekt av livsstilsfaktorernas påverkan på skelettet, huvudsakligen genom minskad bentäthet (Peel et al. 2007). Höftfrakturer medför en omfattande funktionsnedsättning vilket kan hindra drabbade från att återvända hem även efter rehabilitering om dess hem är olämpligt för personer med nedsatt rörlighet. Även i de mest resursrika hälso- och sjukvårdssystemen kommer de resurser vilka förbrukas för behandling och vård av dessa frakturer förväntas öka markant april april april
10 Osteoporos uppskattas påverka 75 miljoner människor i USA, Europa samt Japan. Hos kvinnor ökar förekomsten av osteoporosrelaterade frakturer efter 45- års ålder, medan det hos män ökar först efter 75- års ålder. Livstidsrisken av dessa frakturer hos kvinnor ligger nära 40 procent, medan det hos män ligger på endast 13 procent 5. Det mest användbara sättet att jämföra förekomsten av osteoporos mellan populationer är enligt WHO att mäta antalet nya frakturer hos äldre människor 6. Eftersom benskörhet som osteoporos kan ge en ökad risk för frakturer går många av strategierna för att förebygga frakturer idag ut på att hitta och åtgärda benskörhet med hjälp av läkemedel. Däremot är inte den största riskfaktorn för fraktur benskörhet, utan snarare själva fallet. Det förebyggande arbetet gällande frakturer bör alltså fokuseras på att reducera fall och inte på att motverka benskörhet i samma utsträckning (Statens folkhälsoinstitut 2009). 2.6 Internationella och nationella styrdokument Internationella styrdokument Hälsa 21 är en plan för folkhälsa med folkhälsomål att sträva mot och är utgiven av Världshälsoorganisationen (WHO). Planens namn kom till efter 1999 års WHO Region Report: Health 21 - Health for all in the 21st Century. Syftet är att dessa mål ska fungera som vägledning för arbetet i varje land inom Europaregionen. Sverige har utifrån hälsa 21 arbetat fram 11 målområden för befolkningen. (WHO 1998). Mål 5 (åldras med hälsa) beskriver att; Till år 2020 skall människor över 65 år ha fortsatta möjligheter att kunna njuta av en god hälsa och delta aktivt i samhällslivet. För 65- åringar bör den förväntade återstående medellivslängden liksom förväntad återstående livstid utan funktionshinder öka med minst 20 procent. Andelen 80- åringar som har tillräckligt god hälsa för att bo i en hemmiljö, som tillåter och ger dem möjlighet att behålla sitt oberoende, sin självkänsla och sin plats i samhället, bör öka med minst 50 procent. Mål 9 (minska skador av våld och olycksfall) beskriver att; Till år 2020 skall det ha skett en påtaglig och bestående minskning av antalet skador, funktionsnedsättningar och dödsfall till följd av olycksfall och våld i Europaregionen. EU:s hälsoprogram Tillsammans för hälsa beskriver flera punkter för hur hälsofrågorna ska stärkas samt skapandet av en samlad folkhälsopolitik på EU- nivå. En av dessa åtgärder handlar om att främja åtgärder för att bidra till att minska antalet olycksfall och personskador (Statens folkhälsoinstitut 2008) Svenska styrdokument Regeringens proposition föreslår mål och inriktning för den framtida äldrepolitiken, och de mål som regeringen föreslår är bland annat att äldre ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag bemötas med respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg (Socialdepartementet april april
11 2007). Målområde 1 (delaktighet och inflytande i samhället) samt målområde 9 (ökad fysisk aktivitet) inom Mål för folkhälsan kan även kopplas till detta citat (Socialdepartementet 2002) Stockholms Stads äldreplan Socialtjänstlagen (SoL) reglerar ansvaret för äldreomsorgen, liksom hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (Stockholm stad ). Stockholms Stads äldreplan är ett stadsövergripande styrdokument med mål och inriktning för stadsdelsnämndernas utformning av äldreomsorgen i Stockholms Stad. Målet för äldreomsorgen i Stockholm Stad är att (Stockholm Stad ); Äldreomsorgen ska präglas av hög kvalitet, inflytande, individualisering och trygghet. Utformningen av det stöd som ges ska kännetecknas av valfrihet. Värdighet och respekt ska vara utgångspunkten för att äldre ska kunna leva sina liv som de själva önskar. 2.7 Förebyggande arbete kring fall och fallskador Idag pågår det i Sverige ett flertal fallförebyggande arbeten runt om i landet. Kom så går vi är ett exempel på ett skadeförebyggande projekt som skedde i samarbete med Vägverket i Skåne. Projektet gick ut på att öka möjligheten för äldre att bo kvar i sina hem och handlade främst om åtgärder i utemiljön (Agahi et al. 2005). Exempel på hälsofrämjande och lönsamma åtgärder för att förebygga fallolyckor är bland annat fysisk aktivitet, som promenader men även qigong har visat sig ge ett gott resultat för äldres rörlighet och balans. Ytterligare åtgärder är bland annat hembesök av sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast för att se över boendemiljön (Agahi et al. 2005). Chan med flera (2003) påpekar att i arbetet med att förebygga osteoporos bör huvudmålen ligga på fysisk aktivitet och fokuseras på förebyggandet av fall och fallskador genom att förbättra det enskilda allmänna hälsotillståndet, balansen, koordinationen, muskelstyrkan, kroppsställningen samt stabiliteten hos individer, för att därigenom minska risken för fall som resulterar i skador. Fysisk aktivitet bidrar till ett förebyggande av osteoporos, minskade fall samt en minskad risk för höftfrakturer. Fler exempel på fallförebyggande projekt är exempelvis tillhandahållna checklistor för faror i hemmet, vidare finns en Fixar- Malte som gör hembesök hos äldre och hjälper till med att ta bort hinder i hemmiljön, som till exempel lösa sladdar och riskfyllda mattor samt byter lampor och gardiner med mera för att minska risken för fall (Statens folkhälsoinstitut 2009 och Socialstyrelsen 2007). Höganäs kommun är ett exempel på där en Fixar- Malte har bidragit till en halvering av fallolyckorna i kommunen (Agahi et al. 2005). I en finsk studie framställs hur en stor del höftfrakturer sker med ett sidofall och en effektiv preventionsåtgärd mot höftfrakturer är därför höftskyddsbyxor (vadderade externa höftskydd). En nackdel med denna åtgärd är om äldre med hög risk för en höftfraktur inte vill använda dessa, vårdgivares motivation samt engagemang kan därför tyckas vara avgörande. Resultatet i studien visade att risken för höftfrakturer i Finland var 60 procent lägre i den grupp av äldre personer som använde höftskyddsbyxor i jämförelse med kontrollgruppen, det skedde även en riskreducering på högre än 80 procent om höftskyddsbyxorna användes vid själva fallet 7
12 (Kannus & Parkkari 2006). Agahi et al beskriver likaså hur höftskyddsbyxor har visat sig reducera antalet höftfrakturer drastiskt hos äldre personer. Johansson (2008) skildrar exempel på lyckade fallförebyggande program. I det kommunbaserade äldre- och säkerhetsfrämjande programmet som beskrivs i artikeln kombinerades strukturerade förändringar i miljön med individuella åtgärder för äldre med både säkerhetsfrämjande- och skadeförebyggande metoder. Exempelvis hölls föreläsningar om åtgärder för att öka säkerheten, liksom balansövningar i grupp, som qi- gong samt andra fysiska aktiviteter. Fokus låg även på säkerheten i omgivningen, i dessa inkluderades hembesök, samt säkerhetsrundor i grannskapet anordnades. Programmet gav ett resultat på en total hälsoeffekt om 35 vunna QALY s. Ett icke- genomfört program hade resulterat i högre kostnader och lägre hälsoeffekter i vunna QALY s. Programmet resulterade även i att endast fyra till fem höftfrakturer bör undvikas bland män och kvinnor i årsåldern för att erhålla en kostnad per QALY under kronor, vilket innebär att insatsen är kostnadseffektiv Förändringsspiralen Förändringsspiralen innehåller fem olika steg och kan beskrivas som en effektiv metod inom det fallförebyggande arbetet (Socialstyrelsen 2007). Steg ett kartlägger riskbilden där personers fallrisk bedöms med hjälp av olika metoder och då bedöms den självupplevda hälsan, balansen med mera, även en checklista för hemmet ingår här (Socialstyrelsen 2007). Steg två behandlar arbetet utifrån en multifaktoriell fallprevention, det vill säga att flera typer av insatser används samtidigt. Det kan till exempel vara åtgärder för att träna upp muskelstyrka och balans, se över medicineringen, genomföra hälsoundersökningar samt se över riskfaktorer i hemmet (Socialstyrelsen 2007). Steg tre berör själva genomförandet av åtgärderna, som till exempel träning för att bidra till en stadigare gång, att följa upp och för behov förbättra synen, att justera medicineringen, se över kosten samt att åtgärder sätts in vid osteoporos, öka säkerheten i omgivningen samt anpassa beteendet (Socialstyrelsen 2007). Steg fyra innehåller en utvärdering samt uppföljning av det förebyggande arbete kring fall, genom att sammanställa antal fall och fallskador och så vidare. Sammanställningen ska vara till hjälp för att upptäcka mönster och samband samt för att se till om åtgärderna har gett avsedd effekt (Socialstyrelsen 2007). Steg fem handlar om att förbättra arbetet utöver vad som framkommer av utvärderingen (Socialstyrelsen 2007). 2.8 Balansskolan Nacka kommun ansökte om finansiering av regeringen för att utveckla ett fallförebyggande projekt om en Balansskola som pågick under våren och hösten Balansskolan gick ut på att personer över 65 år frivilligt fick anmäla sig till en Balansskola som innehöll några kurser innehållande flera tillfällen om information och praktiska övningar. Det var personal anställda i ett fallskadeteam som informerade om fall, fallrisk och fallskador. Informationen handlade 8
13 bland annat om medicinering, kost, boendemiljön och fysisk aktivitet kopplat till fallrisk samt hur fall kan förebyggas 7 (se bilaga 1). I fallskadeteamet ingick en arbetsterapeut, en sjukgymnast, en dietist och en distriktssköterska samt projektledaren (folkhälsovetare). Samarbetet skedde mellan Nacka kommun, Nacka närsjukhus RehabCentrum samt Boo vårdcentral. Fallskadeteamets utgångspunkt för projektet och utvärderingen av Balansskolan var att stämma av idén och innehållet i Balansskolan, väcka tankar kring en beteendeförändring och stärka den egna självkänslan för hur de själva (deltagarna) kan påverka sin egen situation. Tanken var även att finna metoder för hur det kan arbetas fallförebyggande med äldre personer som bor i ordinärt boende och Balansskolan skulle fungera som ett första steg att bland annat bidra till den fysiska aktiviteten. Aktiviteterna skedde i Balansskolan men även utanför skolans arbete, på Friskis & Svettis anläggningar och så vidare, för att bidra till förhindrade fall, att det finns något att göra för att minska riskerna för fall och att det aldrig är för sent att börja träna till exempel. Balansskolan skulle finnas som stöd och uppmuntran och samtidigt visa på riskbilden gällande fall. En vidare tanke kring Balansskolans arbete var att det skulle bidra till en social mötesplats för de äldre, vilket gynnar den psykiska hälsan. Detta var även anledningen till att grupperna på kurstillfällena var begränsade (se bilaga 2). Inbjudan till Balansskolan annonserades i lokaltidningen Nacka - Värmdö Posten som ansågs vara bra marknadsföring för Balansskolan som riktade sig till äldre personer (65 år och äldre), då många äldre ansågs läsa tidningen. Anmälan till skolan skedde per telefon, där dem anmäldas namn och telefonnummer skrevs upp på en lista för att det skulle bli lättare att hålla ordning på antalet anmälningar, då det var ett begränsat antal. Dessa listor användes endast i samband med Balansskolan och behölls i en pärm i ett låst kontor. Anledningen till varför namn och telefonnummer skulle anges av de anmälda i Balansskolan var för att fallskadeteamet vid behov skulle kunna kontakta dessa. Exempelvis byttes lokal inför ett kurstillfälle, vilket innebar att de deltagande behövde meddelas om detta. Kurstillfällena hölls under våren på RehabCentrum och under hösten på Seniorboendet Ektorpshemmet. Fallskadeteamet satte en gräns om max 25 deltagare per tillfälle i Balansskolans olika kurser, dels för att alla skulle få plats i lokalen där kurstillfällena hölls men även för att bidra till en social mötesplats bland deltagarna. Gruppen av deltagare fick därför inte vara för omfattande, liksom för aktiviteterna som hölls vilka endast kunde genomföras på ett begränsat antal personer. Efterfrågan var stor och det var först till kvarn som gällde angående platserna till Balansskolans kurstillfällen. Balansskolan innehöll tre kurser under våren samt tre kurser under hösten I varje kurs under våren ingick fyra tillfällen, det vill säga sammanlagt 12 tillfällen under våren. Höstens tre kurser innehöll tre tillfällen per kurs, det vill säga 9 tillfällen under hösten. Vardera tillfälle pågick i två timmar (se bilaga 2) Empowerment Empowerment handlar om sambandet mellan den enskilde individens livssituation och de samhälleliga, strukturella förhållandena. Det handlar även om att stärka individen till att få kraft att ändra de villkor som denne befinner sig i, dels genom att få igång processer och aktiviteter för att individen själv ska kunna förstärka sin självkontroll genom exempelvis 7 Gabriella Nyhäll, folkhälsovetare på Socialtjänstens äldreenhet, Nacka kommun; 8 oktober
14 större självförtroende, bättre självbild, större kunskaper och färdigheter. Individen själv bestämmer vilken grad av makt och kontroll denne har över sitt liv, likaväl som graden av maktlöshet och detta kan individen själv ändra på. Det centrala är att skapa en medvetenhet hos individen om sambandet mellan den egna livssituationen och yttre, samhälleliga förhållanden. Ett ökat medvetande ska i sin tur leda till handling (Askheim & Starrin 2007). Empowerment är ett förhållningssätt som gör det möjligt för människor att ta ansvar över sina liv inklusive ändra sitt beteende om de så önskar (Naidoo & Wills 2000). 2.9 Det övriga fallförebyggande arbetet i Nacka Nacka kommun En trygg och säker kommun I Nacka kommun bor cirka personer och andelen äldre hör till cirka 20 procent, omkring personer av dessa, då 9540 personer (10,9 %) är mellan år, 4840 personer (5,5 %) är mellan år, 2710 personer (3,1 %) är mellan år samt 610 personer (0,7 %) är 90 år eller mer. Detta enligt 2009 års siffror 8. Nacka kommun blev år 2000 utnämnd till en trygg och säker kommun A safe community enligt Världshälsoorganisationen (WHO). I och med detta arbetas det därför långsiktigt med att minska antalet olycksfallskador i kommunen. Det skadeförebyggande arbetet i Nacka är inriktat mot främst barn, äldre, idrott och trafik 9. För att få utmärkelsen om en trygg och säker kommun krävs att kommunen utifrån ett handlingsprogram arbetar strukturerat med att förebygga olyckor och skador. Detta förebyggande arbete ska omfatta alla åldrar, miljöer och situationer genom en bred samverkan mellan kommunen, landstinget, andra myndigheter och frivilliga organisationer. Arbetet om en trygg och säker kommun ska inbegripa en infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp, med långsiktiga och varaktiga program som inkluderar alla åldrar, båda kön, alla miljöer och situationer, program riktade mot högriskgrupper, program som dokumenterar skadors frekvenser och orsaker, utvärderingar av programmen samt kontinuerligt deltagande i nationella och internationella Safe Community - nätverk Fallskadeprojektet I Nacka står vi stadigt När regeringen tillsatte Statliga Stimulansmedel för att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre ansökte Nacka kommun om finansiering till ett fallskadeprojekt. Projektet startades 2007 och bygger på idéer efter ett studiebesök 2004 i England som handlade om hembesök gjordes de första hembesöken i Nacka och drygt ett år senare hade 157 ärenden inkommit till fallskadeteamet, vilka arbetade med projektet (Utvärdering av fallskadeprojektet I Nacka står vi stadigt! 2008). Syftet med projektet var; att genom långsam rehabilitering och tidiga signaler förebygga fall och fallskador samt förebygga att fallskador upprepas. Målet var att minska antalet fallskador bland personer 65 år och äldre, som bodde i ordinärt boende (bor hemma) och som hade fallit men inte ådragit sig en fraktur, som hade fallit och ådragit sig en fraktur eller som befann sig i riskzon för att falla, för att augusti oktober juni
15 genom detta öka livskvaliteten 11. Fallskadeprojektet startade först 2007 i Nacka kommun och utöver detta projekt ansökte kommunen vidare om finansiering av regeringen för att starta upp projektet med Balansskolan Skillnader mellan projekt Balansskolan och Fallskadeprojektet Det som skiljde Fallskadeprojektet från projektet med Balansskolan var att Fallskadeprojektet utgick från ett rehabiliteringsperspektiv medan Balansskolan utgick från ett folkhälsoperspektiv. Fallskadeprojektet behandlade äldre personer i riskgrupp och fallskadeteamet fick in rapporter för personer vilka redan hade fallit och det var då de gjorde hembesöken. I arbetet med Balansskolan var tanken istället att nå ut till fler, en bredare grupp i samhället, vilka inte hade samma slags kontakt med sjukvården och hemtjänsten. Idén var att förhindra fall över huvudtaget samt ge information till de personer som hade fallit om hur nya fall kan förhindras. Detta kan beskrivas som ett förebyggande arbete som kan utvecklas. Fallskadeprojektet kring hembesöken skedde via RehabCentrum på Nacka närsjukhus medan projektet med Balansskolan sköttes av Nacka kommun Problemformulering Fall och fallskador världen över och i Sverige ett problem som ökar med en ökad befolkning och andel äldre. Det är därför av betydelse med fallförebyggande åtgärder, dels för att minska kostnaderna det för med sig men även för att minska på lidandet bland dem som drabbas. En av dessa fallförebyggande åtgärder är projektet Balansskolan som i denna studie har sammanställts utifrån deltagarnas åsikter kring projektet. 3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med studien var att studera deltagarnas förväntningar och uppfattningar om Balansskolan och dess upplägg, om deltagandet medfört nya kunskaper som lett till förändringar samt om de saknade något i arbetet med projektet. Hur motsvarades deltagarnas förväntningar på Balansskolan? Vad ansåg de deltagande om upplägget i Balansskolan? I vilken utsträckning har de deltagande lärt sig något nytt under Balansskolan? I vilken utsträckning har de deltagandes eventuella nya tankar lett till förändring? Vad saknade deltagarna gällande Balansskolan övriga synpunkter? 11 t.aspx; 6 juni
16 4. METOD OCH MATERIAL 4.1 Studiedesign Denna studie är en totalundersökning av de personer som deltog i Balansskolan under Undersökningen genomfördes i form av 45 öppna svar samt 84 enkäter som besvarades av respondenterna. Under vårens första kurstillfällen delades tomma blad ut där respondenterna fick svara på en öppen fråga om vilka förväntningar de hade på Balansskolan. Enkäten bestod av sex kvantitativa frågor samt två kvalitativa frågor (öppna svar) i slutet av enkäten. 4.2 Studiepopulation Studiepopulationen var personer 65 år och äldre boende i Nacka kommun som deltog i Balansskolan under Totalt var det 139 personer anmälda till de olika kurserna under våren och hösten. 58 personer deltog under det första tillfället under våren då den öppna frågan om förväntningar genomfördes och det är dessa som har studerats samt de 88 personer som deltog vid det sista tillfället på respektive kurs under våren och hösten då enkäterna delades ut. 4.3 Genomförande Kursernas antal tillfällen ändrades från fyra tillfällen under våren till tre tillfällen under hösten och detta berodde på att informationen var möjlig att genomföra på endast tre tillfällen, men var det även en resursfråga för hur personalen i fallskadeteamet skulle hinna med arbetet med Balansskolan utöver deras ordinarie verksamheter inom sitt yrke. Informationen som gavs under våren och hösten var densamma, trots att det under våren skedde vid fyra tillfällen och under hösten vid tre tillfällen. 4.4 Utformning av enkäten Utgångspunkten för den öppna frågan som ingick i utvärderingen utöver enkäten vid de första tre kurserna i Balansskolan under våren 2009 berörde deltagarnas förväntningar på Balansskolan. Denna fråga ställdes vid kursernas första tillfälle och deltagarna fick då svara fritt på ett tomt pappersblad. Fallskadeteamet angav att anledningen till denna fråga var att få en grundidé om deltagarnas förväntningar på Balansskolan då den var helt nyuppstartad, samt få förslag på hur de skulle kunna förbättra arbetet inom kommande Balansskolor. På grund av omständigheter utvärderades detta endast under våren och under hösten användes endast enkäten som utvärderingsgrund. Frågorna som skulle ingå i enkäten (se bilaga 3) diskuterades fram av fallskadeteamet om vad de ville ha ut av utvärderingen om Balansskolan. Frågorna och enkäten är utformad av projektledaren i Balansskolan och har inte utgått från någon mall då denna form av utvärdering inte har gjorts tidigare. Fallskadeteamets tanke var att inte ha för många frågor i enkäten eftersom den skulle besvaras på plats samt för att underlätta för att så många som möjligt skulle svara. Utformningen av enkäten ändrades något från våren till hösten då det upptäcktes ett vanligt förekommande fel när respondenterna besvarade enkäten. Svarssiffrorna beskrevs som i en skala, varav vissa markerade sitt svar mellan svarssiffrorna istället för på vald svarssiffra. Förändringen skedde i form av endast svarssiffror, utan skala i utformningen. 12
17 Enkäterna delades ut på plats under det sista tillfället under samtliga kurser på våren och hösten. 4.5 Insamling av data Totalt inkom 45 svar på de öppna frågorna under vårens kurser samt 84 enkäter samlades in vid de sex olika kurserna under våren och hösten. Enkäterna och de övriga svaren samlades in av projektledaren i Nacka kommun i januari 2010 till författaren av denna studie. Våren 2009 Kurs 1 Tillfälle 1 Öppen fråga Kurs 2 Tillfälle 1 Öppen fråga Kurs 3 Tillfälle 1 Öppen fråga Tillfälle 2 Tillfälle 3 Tillfälle 4 Enkäten delas ut Tillfälle 2 Tillfälle 3 Tillfälle 4 Enkäten delas ut Tillfälle 2 Tillfälle 3 Tillfälle 4 Enkäten delas ut Hösten 2009 Kurs 1 Tillfälle 1 Tillfälle 2 Tillfälle 3 Enkäten delas ut Kurs 2 Tillfälle 1 Tillfälle 2 Tillfälle 3 Enkäten delas ut Kurs 3 Tillfälle 1 Tillfälle 2 Tillfälle 3 Enkäten delas ut Figur 1. Kurstillfällen och utdelning av enkäter och öppna frågor. 4.6 Bortfall Bortfallet för svaren på den öppna frågan om förväntningar var 22 procent (13 svar) då 58 personer deltog under vårens kursers första tillfällen och 45 svar samlades in. Det totala bortfallen gällande enkäten var 4,5 procent (4 enkäter) eftersom 88 personer deltog totalt under våren och hösten under kursernas sista tillfällen och 84 enkäter besvarades. Det förekom ett internt bortfall på de olika frågorna i enkäten med som mest tio respondenters bortfall på enkätfråga 1; Motsvarade balansskolan dina förväntningar?. Bortfall: Öppna frågan 22 procent (13 svar) 58 personer deltog och 45 svar samlades in. Bortfall: Enkäten 4,5 procent (4 enkäter) 88 personer deltog och 84 enkäter besvarades. Figur 2. Bortfall gällande den öppna frågan och enkäten. 4.7 Dataanalys av enkätfrågor Enkäterna numrerades först för att sedan matas in i SPSS och till hjälp för detta användes SPSS Steg för steg (2005). 13
18 Då respondenter kryssade felaktigt i svarsalternativen i enkäten genom att svaren kryssades i mellan två svarsalternativ innebar detta att svaren inte kunde tydas och siffran 9 matades då in i programmet SPSS. Efter inmatningen genomfördes frekvenstabeller av det totala materialet och resultatet analyserades för vårens respektive höstens kurser, dock förekom ingen större skillnad på resultatet mellan våren och hösten och därför redovisas heller inget resultat på detta. Dessutom var grupperna under våren och hösten olika stora sammantaget, med 49 enkätsvar under våren och 34 enkätsvar under hösten. Det som skiljde svaren från våren med hösten var däremot att svarsalternativ 9 endast framkom på vårens svarsenkäter, då enkätens utformning såg annorlunda ut i jämförelse med höstens enkätutformning. Resultatet omvandlades sedan till tabeller i Windows Excell. Då undersökningen är en totalundersökning har ingen statistisk signifikans beräknats, vilken beräknar säkerheten för ett visst resultat genom ett konfidensintervall som används vid stickprov (Andersson 2006). 4.8 Analys av de öppna frågorna Den kvalitativa delen, det vill säga de två öppna frågorna i enkäten samt de 45 inkomna övriga öppna svaren (om förväntningarna på Balansskolan under våren) analyserades som en systematisk sammanställning. I och med de två öppna frågorna i enkäten sammanställdes först alla svar, för att se till helheten av vad de flesta av deltagarna i skolans kurser hade åsikter kring, för att sedan analyseras mer ingående. De öppna svaren om förväntningar på Balansskolan analyserades genom att först sammanställa alla 45 svar för att sedan dela in liknande svar i kategorier. Det framkom då ett antal huvudområden som många av respondenterna hade åsikter kring. Slutligen beskrevs de enstaka åsikter som framkom och vilka inte tillhörde något av dessa huvudområden. 4.9 Etiska överväganden Anledningen till varför inte kön och ålder fanns med som fråga i enkäten beror på att det då skulle finnas en risk att kunna identifiera deltagarna. Fallskadeteamets tanke var att deltagarna skulle känna sig bekväma och inte utelämnade, då fall som ämne kan ses som något känsligt av många. Hänsyn har tagits till konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet 2002) som säger att svaren i enkäten inte ska kunna spåras till respondenterna. Däremot skrev en del sitt namn på enkäter och öppna svar ändå, trots att fallskadeteamet påpekade anonymiteten. Det var även helt frivilligt att besvara enkäten och detta enligt samtyckeskravet, däremot framhöll fallskadeteamet betydelsen av att besvara enkäten i bemärkelsen att kunna förbättra arbetet i framtiden. Vidare hänsyn har tagits till informationskravet, då fallskadeteamet kort beskrev anledningen till varför det var viktigt att enkäterna blev besvarade, vilket var dels för att kunna förbättra arbetet samt att få en uppfattning kring vad deltagarna hade för åsikter om projektet. 14
19 5. RESULTAT I resultatet presenteras först den kvalitativa delen med de öppna svaren om förväntningar på Balansskolan som ställdes under våren, därför att detta skedde i början av skolans kurser. Sedan presenteras den kvantitativa delen av enkäten och slutligen enkätens öppna svar (kvalitativ del), då enkäten delades ut de sista kurstillfällena. 5.1 Öppna svar kring deltagarnas förväntningar på Balansskolan (vårens kurser) Det kom upp ett antal huvudområden som flera respondenter uttryckte i fråga om deras förväntningar. De två största områdena, som flest respondenter uttryckte sina åsikter kring var att få information och kunskap om bättre balans för att undvika fallskador samt tips på träning i vardagen som kan vara till hjälp för att stärka balansen. Vidare framkom åsikter om kosten och dess påverkan på balansen. Flera av de huvudområden som uppkom gällde yrsel och vinglighet och kopplingen till balans, hjälpmedel, hjälp från andra, medicineringens påverkan på balansen samt rädslan för att falla. Slutligen framkom ett antal åsikter kring spridda områden kopplat till balans och fall Balans Flera av respondenterna nämnde åsikter kring balansen, de ville veta orsakerna till dålig balans, få tips och råd kring hur fall kan undvika samt hur balansen kan stärkas, för att få en stadigare gång och en lättare tillvaro samt för att förebygga fallskador. Jag vill lära mig allt om balans. Har inte fallit och vill inte falla! Låter bra eller hur? Programmet ser lovande ut!. Att kunna gå stadigare, slippa oro för att ramla omkull och bli mer balanserad Träning Det andra huvudområdet som uppkom bland respondenterna gällde träningen, att de ville öva upp och stärka balansen samt förebygga kroppens förfall. De önskade även tips om vilka möjligheter som finns på bra övningar och rörelser dagligen som skulle fungera inomhus och utomhus. Hur ska jag träna för att förebygga kroppens förfall och förhoppningsvis stärka balansen? Lära mig mer om hur lämpliga rörelser träna balansen i vardagen, utomhus, i bussen Kost och medicinering Flera respondenter ville veta hur kosten påverkar balansen samt få kostråd. Vissa undrade över olika mediciners effekter på fallproblematiken Yrsel En del respondenter ville veta om yrsel kan hanteras med hjälp av balansträning samt orsaker till yrsel. Någon nämnde hur det vore behjälpligt att kunna gå utan att vingla och snubbla på mattor och en annan ville kunna klä på sig stående utan stöd. 15
20 Jag är 81 år, har knäproteser sen 1994 och 2000 men inga problem med dem, men jag går så vingligt sen en tid tillbaka, speciellt på kvällarna Hjälp att få Respondenterna hade frågor kring vilka hjälpmedel som finns för hemmiljön för att nå uppåt högre och några hade frågor kring var de kan vända sig för att få hjälp av andra med att byta gardiner och glödlampor till exempel. Någon nämnde även en vädjan om att få hjälp med att hjälpa sig själv. Att efter en höftoperation för 1 år sedan få tillbaka bättre balans. Att få hjälp med att hjälpa mig själv Rädsla och ökat självförtroende Några av respondenterna förmedlade en rädsla för att ramla. Det ville våga ställa sig på köksstolen, byta glödlampor, städa högst upp i skåpen och gå promenader och cykla. Hantera min rädsla för att ramla, jag kan inte komma upp om jag ramlar. Jag vill känna mig säker på benen. Vill börja cykla till våren. Gå promenader, orka städa och krypa med dammsugaren under soffan t.ex.. Mycket av rädslan kan kopplas till självförtroendet, där någon nämnde en önskan om att; Öka självkänslan Jag duger fast jag har svårt att gå. Livet är inte slut för att jag är vinglig Övriga synpunkter De övriga åsikterna som framkom var bland annat att få lära känna RehabCentrum och få boka tid till en sjukgymnast, medan en annan ville få ett hembesök av en arbetsterapeut. Någon ville få tips på vad som kan göras i hemmet för att undvika att bryta lårbenet, en annan ville lära sig hur det lättast går att ta sig upp efter ett fall. Det framkom även en önskan om information kring det fysiska och psykiska, samt hur trafikljudet kan påverka. Slutligen förekom även en fråga gällande om progressiva glasögon kan vara orsaken till yrsel. Respondenterna hade även önskemål om information kring hur balansen kan hanteras vid sjukdom. Någon beskrev sin yrsel och vridningar samt en önskan om att få veta mer om nackutlöst yrsel. Bland annat hjärtflimmer, Parkinson och knäproteser var sjukdomar och symptom som förekom bland respondenterna. 5.2 Enkäten Deltagarnas motsvarande förväntningar på Balansskolan Första frågan i enkäten gällde: Motsvarade Balansskolan dina förväntningar?, där svarsalternativ 1 = motsvarade inte alls mina förväntningar, och svarsalternativ 5 = motsvarade helt mina förväntningar. 16
Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga
Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget
Läs merKommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.
Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad
Läs merHELA BEN HELA LIVET - KONSTEN ATT INTE FALLA Christina Olofsson- fysioterapeut/sjukgymnast Ale Rehab
HELA BEN HELA LIVET - KONSTEN ATT INTE FALLA Christina Olofsson- fysioterapeut/sjukgymnast Ale Rehab DET NATURLIGA ÅLDRANDET Bentätheten i skelettet minskar Svagare muskulatur Lägre syreupptagningsförmåga
Läs merHåll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast
Håll dig på benen En föreläsning om fallprevention Karin Green Leg Sjukgymnast Vad är balans? Förmågan att kontrollera kroppen i upprest ställning så att den befinner sig i jämvikt Sammansatt funktion
Läs merKan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?
FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting
Läs merHälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution
Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
Läs merFörebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?
Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merFall-och fallskadeprevention
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 107 Fall-och fallskadeprevention BAKGRUND Fall och dess konsekvenser i form av frakturer och andra
Läs merFörebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?
Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig
Läs merFörebygga fall. Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut. Linghem % var 65+ år i Sverige % år 2060
Förebygga fall Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut Linghem 2017-10-20 Vi blir fler äldre! 19% var 65+ år i Sverige 2012 25% år 2060 50% av Europas befolkning 50+ år 2050 85+ ökar mest! 2 1 Corren 2 oktober
Läs merWorkshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert
Workshop - Fall Senior Alert 2016-10-18 Fysisk aktivitet och balansträning Alexandra Halvarsson, leg.sjukgymnast, Med Dr Susanne Gripenberg, spec.sjukgymnast, MSc Karolinska Institutet, Institutionen för
Läs merKS-projekt. Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre. Verksamhetsår: Upprättad
Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre Upprättad Datum: 2007-06-04. Reviderad 2007-10-30 Ansvarig: Karin S. Boijertz Susanna Ramberg Förvaltning: Oxie Stadsdelsförvaltningen Enhet: Vård och
Läs merSammanställning av svar angående aktiviteter runt osteoporos och fallprevention, Äldres Hälsa170915
Sammanställning av svar angående aktiviteter runt osteoporos och fallprevention, Äldres Hälsa170915 Örebro: Har försökt fått information om pågående projekt!! Det jag har fått reda på är att det kommer
Läs merÄldres skador i Västernorrland. Höftfrakturer orsakade av fall år 2000-2006 samt prognoser för år 2007-2016
Äldres skador i Västernorrland Höftfrakturer orsakade av fall - samt prognoser för år 2007- INNEHÅLL FÖRORD... 3 DEFINITIONER... 4 INLEDNING... 5 SYFTE... 6 FRÅGESTÄLLNINGAR... 6 METOD OCH MATERIAL...
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merFallprevention och insatser vid fallolycka
Sida 1 (7) 2016-05-02 Fallprevention och insatser vid fallolycka MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll
Läs merPLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst
PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du
Läs merÄldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner)
Äldresatsningen för 65 år och äldre i Skåne Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer 2001-2013 i Region Skåne (alla diagnospositioner) Caddie Zhou Maria Sandberg Ingemar Petersson ERC Syd (Epidemiologi
Läs merÄr primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra
Läs merTesta dina kunskaper om fall
Testa dina kunskaper om fall Genom att öka kunskapen om fall och fallskador minskar riskerna för att själv drabbas. Svara på frågorna nedan för att ta reda på hur mycket du vet om fall och fallskador.
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE
Social verksamhet SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE SEPTEMBER DECEMBER 2014 Maria Toll Samordnare anhörigstöd/volontärarbete/förebygga Postadress: Besöksadress: socialverksamhet@grastorp.se
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merÄr primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merRiktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde
Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs merGrästorps kommun Socialförvaltningen
SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGEFORMULÄRET I PROJEKTET FALLFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 75-80 år MARS SEPTEMBER 2011 Marianne Henström Maria Toll Resursenheten. Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning..4 Syfte.
Läs merVad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö
Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vem äger frågan om fallprevention? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krisberedskapsmyndigheten
Läs merHela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet
Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens
Läs merDelresultat för projektet Hundteamet hösten 2014
1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand
Läs merHåll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall
Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall De flesta fallskador som drabbar äldre personer sker i det egna hemmet och i närmiljön. Kanske har du själv eller någon du känner ramlat den senaste
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merFALL OCH FALLPREVENTION
FALL OCH FALLPREVENTION Sammanställt av Maria Källkvist 1 Den äldre befolkningen Sverige har en av världens äldsta befolkningar. De senaste tio åren har antalet äldre över 65 år ökat med en procent och
Läs merSÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE
SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller
Läs merOmvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och
Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merAnsökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2010-06-29 Handläggare: Marie Kelpe Telefon: 08 508 20583 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Ansökan
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merIntroduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08
Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Läs merStödjande miljöer för en åldrande befolkning
http://www.med.lu.se/case Stödjande miljöer för en åldrande befolkning PROFESSOR SUSANNE IWARSSON Om ålder Medellivslängden i Sverige: Män 78 år, kvinnor 84 år Återstående förväntade levnadsår vid 65
Läs merRegistret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Läs merVad tycker du om ditt äldreboende?
Vad tycker du om ditt äldreboende? Sommar 2011 Alla äldre har rätt till äldreboende med god kvalitet. För att kunna förbättra och utveckla äldreboende för personer som är 65 år och äldre genomförs denna
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merGoda vanor för att förebygga fallskador
Goda vanor för att förebygga fallskador För de allra flesta är det viktigt att kunna göra det man vill. Att tänka efter före och förebygga olyckor kan ge ett mer självständigt liv. Fallolyckor är tyvärr
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merDialogseminarium kring Förebyggande hembesök
Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30
Läs merVÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten
Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merFallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017
Fallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR SAMARBETE Maria Bjerstam En kraftsamling på innovation Affärs-rådgivning Nya branscher Industriingång och testbädd
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs merFallprevention i hemmiljö
Närsjukvården i väster Rehab Väst Fallprevention i hemmiljö FoU-projekt, 2011 Ragnhild Hjertén Leg. arbetsterapeut Sofie Karlsson Leg. sjukgymnast Bakgrund Varje år dör mer än 1200 personer, som är 65
Läs merLÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Lund Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Lund Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Läs merFALL OCH FALLSKADEPREVENTION RIKTLINJE FÖR FALL OCH FALLSKADEPREVENTION
FALL OCH FALLSKADEPREVENTION RIKTLINJE FÖR FALL OCH FALLSKADEPREVENTION KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig för rehabilitering Uppdaterad:
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merFolkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Läs merSMÅ INSATSER FÖRBÄTTRAR HÄLSA OCH LIVSKVALITET
SMÅ INSATSER FÖRBÄTTRAR HÄLSA OCH LIVSKVALITET Bra mötesplatser, spännande aktiviteter och insatser som minskar isolering och risk för skador det gör susen för seniorers hälsa och välbefinnande. Med små
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Enkla tips hur du undviker att falla Inledning Några ord från läkaren Vi svenskar blir allt äldre och de äldre blir allt friskare. Vi skulle kunna leva ännu bättre om vi kunde undvika
Läs merSocialnämndens inriktningsmål/effektmål
Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och
Läs merStöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping
Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden
Läs merMetodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård
2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar
Läs merGenerellt om åldrande. Senare delen av livet. Introduktion Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning
Introduktion Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning Föreläsare: Kia Mundebo Kontaktuppgifter: kia@kiamundebo.se Tel: 0703-96 22 64 Generellt om åldrande Olika typer av ålder:
Läs merGoda råd för att undvika fall. För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre
Goda råd för att undvika fall För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre Goda råd En daglig promenad gör nytta. Den stärker muskler, ledband och skelett, motverkar yrsel och bidrar till
Läs merÄrende 18. Motion om att utreda möjligheterna att inrätta en äldreombudsman
Ärende 18 Motion om att utreda möjligheterna att inrätta en äldreombudsman Tjänsteskrivelse 1(3) 2018-10-02 KS. 2018-00207 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Sandra Karlsson Svar på motion om
Läs merOmråden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.
Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att
Läs merRapport 2004:19 Hjälp i hemmet
Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft
Läs merSocialstyrelsens stöd för att förebygga fallolyckor - utbildning och balansera mera
Socialstyrelsens stöd för att förebygga fallolyckor - utbildning och balansera mera Eva Entelius Melin och Karin Thorheim MAS-MAR 2017-05-11 2017-05-11 Fallhändelse och fallskada En fallhändelse är att
Läs merFall och brand. Minska riskerna i ditt hem
Fall och brand Minska riskerna i ditt hem Fall i hemmet Varje år ramlar en tredjedel av Sveriges äldre befolkning omkull, ofta i hemmet. Det kan bero på att man får sämre balans, syn och hörsel när man
Läs merHandlingsplan. För att minska fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende i stadsdelen Centrum
2015-11-11 Handlingsplan För att minska fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende i stadsdelen Centrum Stadsdelsförvaltningen Centrum Sektor äldreomsorg samt hälso- och sjukvård Box 5051 402
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Sjöbo Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Sjöbo Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre
Läs merSalutogent förhållningssätt
Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer
Läs merÖkat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Läs merANTAGEN KF 2012-06-18 118
ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.
Läs merKan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur?
Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Sammanfattning av Daniel Albertssons avhandling Hip fracture prevention by screening and intervention of elderly women in Primary Health Care. Foto:
Läs merAvancerad sjukvård i hemmet (ASIH)
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i
Läs merGÅ BRA. Om du vill veta mer kontakta din vårdcentral, hemsjukvården eller ring 1177 om:
Om du vill veta mer kontakta din vårdcentral, hemsjukvården eller ring 1177 om: promenad- och gymnastikgrupper inom området balans- och styrketräning med sjukgymnast halkskydd eller höftskydd hur du mer
Läs merOSTEOPOROS / BENSKÖRHET. En dold folksjukdom
OSTEOPOROS / BENSKÖRHET En dold folksjukdom 1 EN FRAKTUR ÄR NOG! Är du över 50 år? Har du brutit ett ben efter lindrigt fall eller trauma? Då kan du ha drabbats av en osteoporosfraktur. Det är vanligare
Läs merBenskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos
Benskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos Nationell Skadekonferens Göteborg 15-16 okt 2013 Helene V. Hjalmarson PhD Public Health Ass prof Sport Sciences Karlstad University
Läs merÄldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman
Äldreomsorg i Stockholms stad Äldreombudsman Linda Vikman The Capital of Scandinavia Äldreombudsmannens uppdrag 1 Äldreombudsmannen ska verka för att äldre personer i Stockholms stad har goda levnadsförhållanden
Läs merUppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden
Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas
Läs merUtbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap
Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovet 4FH17 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4FH17 1.2.
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Bollnäs Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Bollnäs Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Läs merOhälsa vad är påverkbart?
Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning
Läs merRUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merHÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med
Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som
Läs merProjekt: Fallprevention Svedala kommun
Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning
Läs merTill dig som är i behov av eller använder hjälpmedel
Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Mora Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Mora Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Läs merYttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem
HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet
Läs merOsteoporos & Frakturprevention. Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet
Osteoporos & Frakturprevention Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet Höftfrakturförekomst Tillgång till bentäthetsmätare (DXA) Prioritet Osteoporos är
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merUppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från
BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer
Läs merFörebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016.
Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016. Lena Svensson, stöd och omsorg, 2017-02-15 Innehållsförteckning Förebyggande hembesök 1 Hembesök hos 80-åringar 2016 3
Läs merUtbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng
Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng Study Programme in Public Health Sciences, 80 credits (120 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2003-06-04 Utbildningsplan för
Läs merÄldreplan för Härjedalens kommun. år
Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen
Läs merHJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning
HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen
Läs merErfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna
Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna BAKGRUND OCH SYFTE Under 2003 genomförde det Nationella skadeförebyggande programmet (SFP)
Läs merMotion från Carl-Henrik Sölvinger (L): Förebygg fallolyckor hos våra äldre
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2016-10-26 KS 2015/1051 Kommunfullmäktige Motion från Carl-Henrik Sölvinger (L): Förebygg fallolyckor hos våra äldre Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs mer