Skötselplan för Nacka kommuns naturområden på Gåsö 3:1 och 3:2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skötselplan för Nacka kommuns naturområden på Gåsö 3:1 och 3:2"

Transkript

1 Skötselbilaga KONCEPT nr Skötselplan för Nacka kommuns naturområden på Gåsö 3:1 och 3:2 Handlingar Skötselplanen omfattar: Skötselavtal Denna skötselbilaga Kartbilaga med skötselområden Bakgrund och historik Nacka kommun äger ca 30 ha naturmark på Gåsö, vilket är ungefär en tredjedel av hela öns areal. Skötseln av denna mark har hittills skett genom Gåsö Vägförenings försorg. Gåsö Vf är enligt gällande detaljplan huvudman för allmän plats. I den lantmäteriförrättning som beskriver vägföreningens ansvar som huvudman nämns dock inte naturmarken. Nacka kommun som äger naturmarken har därför trots det enskilda huvudmannaskapet bedömts vara ansvarig för bland annat säkerheten inom naturmarken. Kommunen har också ansvar för att bevaka naturvärdena på ön och ställer bland annat krav på lov för trädfällning. Under en längre tid har skötseln av naturmarken bedrivits utan stöd av en långsiktig plan. Det föreligger ett intresse såväl från Vägföreningens som kommunens sida att skötseln bedrivs enligt en plan där naturvårds- och rekreationsintressena kan tillvaratas. Utgångspunkten har varit att så långt som möjligt bevara de i många avseenden värdefulla biotoperna på Gåsö. Gåsö har ett förflutet som ett genuint skärgårdskulturlandskap. Ända in i talets första hälft bedrevs odling, bete och slåtter på större och mindre arealer. Skogsbete var vanligt. Den permanenta bosättningen var koncentrerad till tre by-liknande grupperingar, Gåsö Uppgård (Norrgården) Gåsö Nedergård (Mellangården) och Gåsö Södergård. Odlings- och betesmarkerna var huvudsakligen koncentrerade till Gåsö Nedergårds ägor, de som sedan styckades till fritidstomter under 1940-talet, och där restmarken nu är i Nacka kommuns ägo. Gåsö Norrgård hade en större andel skogsmark, och Gåsö Södergårds markinnehav var relativt litet, de boende på Södergården hade i första hand sin utkomst av fiske. Även Gåsö Södergård styckade under Teknik & fritid Postadress Besöksadress Telefon E-post Nacka kommun Granitvägen 13 Växel Nacka Nacka Direkt Mobil Organisationsnummer Fax

2 Nacka kommun 2 talet av ett antal fritidsfastigheter, och har i dag inga större sammanhängande arealer av naturmark. Efter Gåsö Norrgård finns ännu idag tämligen stora arealer sammanhängande privatägd skogsmark, som har ett mycket stort värde för öns biologiska mångfald. Denna diversifiering av markanvändningen (skogsbruk, jordbruk, bete, slåtter) i gången tid är förklaringen till att Gåsö även idag visar upp ett mycket varierat landskap, trots att fritidsbebyggelsen är relativt omfattande. Öns totala areal är ca 94 ha, och antalet fastigheter på själva Gåsö är ca 135, varav ca 75 är organiserade inom Gåsö Vägförening, ca 50 inom Gåsöområdets vägsamfällighet och ca 10 är oorganiserade. Det finns fortfarande kvar tydliga rester av det äldre kulturlandskapet, men en tilltagande igenväxning och brist på traditionell skötsel gör dessa original-bitoper allt mindre och alltmer sällsynta. Det finns därför mycket starka skäl att med stöd av en långsiktig skötselplan försöka inrikta åtgärderna på att bevara så mycket som möjligt av detta försvinnande landskap. I Nacka kommun finns inte många skärgårdsöar där rester av det äldre skärgårdslandskapet fortfarande finns att se. Gåsö är en av dessa viktiga tillgångar. Skötselplanens målsättning Skötselplanen har som målsättning att ange lämpliga bevarande- eller restaureringsåtgärder område för område. Skötselområdena redovisas på bifogad karta, och skötselförslagen redovisas i planens textdel. Det skall betonas att skötselplanen inte utgör en kravlista på åtgärder som måste utföras, utan avser att vara en hjälp för ansvarig huvudman att utföra rätt åtgärd på rätt plats i de fall man vill göra insatser för att bevara natur- och kulturmiljön på Gåsö. Till grund för åtgärdsförslagen och skötselråden ligger målsättningen att bevara så mycket som möjligt av dels resterna från det äldre kulturlandskapet, dels att säkerställa en så god biologisk mångfald som möjligt. I vissa fall föreslås en restaurering eller nyskapande av biotoper som hörde samman med det äldre landskapet, men som nu försvunnit. Gåsö har fortfarande goda förutsättningar för att behålla en stor biologisk mångfald, här finns närmare 85 regelbundet noterade fågelarter, vilket i sig är ett bra bevis på biotopvariationen. Fortfarande finns kring de tidigare betesmarkerna rester av en rik ängsflora, även om den på senare år utarmats, men med lämpliga skötselåtgärder kan den sannolikt återskapas. De områden som berörs av skötselplanen gränsar på många ställen till privat tomtmark. Det kan givetvis finnas önskemål från privata markägare på åtgärder inom skötselplanens områden till förmån för den egna fastighetens utsikt eller liknande. Föreliggande förslag till skötselplan tar inte upp denna typ av frågor, som är svåra att förutse och måste hanteras från fall till fall. Gåsö vägförening är huvudman för skötsel av naturmarken, men kommunen är markägare. Det krävs godkännande från markägaren för trädfällning. Önskemål om fällning av träd på kommunens mark behandlas efter en ansökan till kommunen. Varje sådant beslut vilar på en avvägning om åtgärdens inverkan på den biologiska

3 Nacka kommun 3 mångfalden i området. Nacka kommun är skyldig att polisanmäla åtgärder som utförs utöver det som är överenskommet i skötselplanen eller särskilt godkännande om trädfällning. Rent allmänt gäller också att målsättningen med skötselplanen är att behålla så mycket som möjligt av naturliga biotoper, och förhindra att naturmarken övergår till en biologiskt utarmad skogspark av det slag som alltför ofta uppstår intill villasamhällen där de boende vill ha städat och snyggt. En sådan parkmiljö är dessvärre oförenlig med önskemålet om ett bevarande av en naturmiljö med en stor biologisk mångfald, och ett principiellt ställningstagande måste fastställa den inriktning skötseln skall ha. Föreliggande skötselplan är helt inriktad på alternativet naturmiljö med inslag av hävdad kulturmark i form av ängs- och hagmark.. Ekologiska basfakta Gåsö har dels rester av kulturmark, dels gamla stabila skogs- och naturmarker. I det första fallet krävs avsevärda insatser för att de ska bestå, i det andra fallet gäller motsatsen, för att behålla en naturligt balanserad skog gäller det att göra så lite som möjligt. Beroende på ett givet områdes jordtäcke, näringshalt och ljusläge, kan man lätt förutsäga vegetationsutvecklingen på naturmark. Den följer en ekologisk "regelbok" så länge den får utvecklas fritt. En ursprungligt öppen naturmark - så som många skärgårdsmarker tidigare var efter flitig avverkning - utvecklar först ett tätt markskikt av snår, sly och trädplantor. Efter år har många av dessa plantor konkurrerats ut och snårskogen glesnar. Gran har företräde på näringsrikare mark. På magrare marker - som i skärgården - är det i längden tallen som vinner. Efter drygt 100 år står där en gles tallskog, och på marken växer blåbärsris och ibland ljung och lingon. Så länge människan inte gör ingrepp i denna balanserade miljö, håller den sig stabil. Unga trädplantor försöker växa upp, men misslyckas oftast och dör av sig själva efter 5-10 år. Ljuset tar de uppvuxna gammeltallarna hand om och näringen i markens ytskikt räcker inte till för plantornas ytliga rotsystem. Ett torrår tar alla småplantorna medan de uppvuxna klarar sig. En balanserad biotop av detta slag brukar kallas kontinuitetsbiotop, med vilket förstås att den genomgår en naturlig utveckling som följer den ekologiska regelboken, och där miljöns utseende kommer att variera genom tiden, så småningom dock med allt mindre svängningar. Kontinuitetsbiotoperna är mycket viktiga i en miljö där en biologisk mångfald eftersträvas. Av ovanstående inses lätt att en omfattande gallring av en tidigare ljusfattig skogstomt mycket snabbt leder till ett förskräckande uppslag av plant, och den som vill fortsätta att ha en öppen mark tvingas för evigt att hålla efter uppslaget. Detta uppslag är inte ett tecken på en allmän igenväxning eller miljöförändring, utan ett fullkomligt normalt svar på ett lokalt ökat ljusinsläpp. På naturmarker i sina tidiga successionsstadier som lämnas för fri utveckling förekommer också uppslag av plantor, men i ett senare skede skapas en balans, och ungträden dör.

4 Nacka kommun 4 När det gäller kulturmarkerna däremot, är det helt nödvändigt med aktiva insatser för att de ska bibehållas. Ingen öppen jordtäckt mark håller sig i längden öppen av sig själv. Å andra sidan kan markerna bibehållas öppna med relativt enkla moderna medel, även om de ursprungligen varit en produkt av betande djur och lieslåtter. På Gåsö är invandringen av i första hand slån det största hotet mot de öppna markerna. Åtgärden är enkel, det handlar endast om att återerövra de öppna ytorna, men svårigheten ligger i att ha tålamod att under många år hindra uppslag och rotskott att etablera sig. (Se avsnittet om allmänna skötselråd.) Den intensivaste successionen pågår längs stränderna, där landhöjningen snabbt - med biologiska tidsmått mätt - förändrar fuktighetsförhållandena, vilket medför att biotoperna förändras mer och fortare där än i de mycket gamla hällmarkstallskogarna. Man kan med försiktiga ingrepp förlänga livet på strandmarkerna - som är mycket värdefulla mångfaldsbiotoper - genom att hålla efter graninvandringen och undvika dränerande åtgärder. Allmän biotopbeskrivning Naturmiljön på Gåsö är som ovan antytts förhållandevis mångfacetterad. Här finns ett flertal typiska naturliga och vanliga skärgårdsbiotoper såsom äldre tallskog på hällmark, alskogsridåer längs stränderna, gammal tallskog av blåbärstyp, yngre granskog på frisk/fuktig gräsmark m fl. Men här finns också ett antal mycket värdefulla biotoper som i de flesta fall utgör rester från den tidigare betesmarken, t ex näringsfattiga ängsmarker med rik blomning, och ett mindre antal torrängar och torrbackar med stort bevarandevärde. Ett par fuktiga alskogar utgör mycket viktiga inslag i biotopvariationen även om de har ett begränsat estetiskt värde. Ett speciellt kännemärke för Gåsö är också ett ovanligt stort antal äldre och mycket värdefulla tallar, med ålder mer än 200 år. Anledningen till att så gamla tallar fått bevaras, är att skogsbruket på ön redan på 1800-talet förlorade sin ekonomiska betydelse, och att skogen därefter fått stå orörd. Eftersom den redan då nått en ansenlig ålder, finns på Gåsö ställvisa inslag av orörd skog som kan karakteriseras som urskog, särskilt inom de markområden som idag tillhör Gåsö Norrgård. De biologiska värdet av dessa orörda naturskogsinslag är mycket stort. Allmänna skötselråd I det följande specificeras skötselråden separat för varje område. Det finns dock ett antal allmängiltiga regler som gäller generellt, och som måste följas som en överordnad princip för skötseln av samtliga områden. För hällmarkstallskog gäller att en sådan biotop sköter sig själv, vilket gäller samtliga sådana områden på Gåsö. Här skall inga ingrepp göras över huvud taget. Gammal hällmarkstallskog har för det mesta utvecklat ett tilltalande och stabilt markskikt av ris/lav, och en avverkning ändrar ljusförhållandena så att ett oönskat uppslag av gräs (kruståtel) blir följden och i värsta fall får man uppslag av sly och ungtall.

5 Nacka kommun 5 För de kvarvarande ängsmarkerna gäller att de måste slås för att bevaras. Om målsättningen endast sätts på den lägsta nivån att hålla markerna öppna från invandring av lövsly räcker det med en årligen återkommande gräsröjning/slåtter, och den kan göras maskinellt med slaghack/gräsröjare eller liknande. Vill man sätta ambitionsnivån något högre, och möjliggöra en rikare blomning på ängsmarkerna, går det inte att tillämpa denna förenklade metod. Då måste gräset slås med lie eller slåtterbalk, och det slagna gräset måste tas om hand och föras bort från ängen efter att det fröat av sig. En slåtter där det slagna gräset får ligga kvar ger en återföring av näring till marken, vilket inverkar ogynnsamt på de flesta ängsblommor, som kräver en näringsfattig mark för att trivas. Tillräcklig förekomst av död ved och ris är en lika viktig som förbisedd faktor i modern naturvård. Döda träd, omkullfallna stammar, ris och multnande ved är en nödvändig komponent i ett balanserat ekosystem. Död ved skapar förutsättning för svampar, som i sin tur skapar förutsättning för många vedlevande insekter, som ger ett rikt fågelliv osv. Skall ekosystemet behållas intakt och diversifierat, är en grundförutsättning att död ved och multnande trä tillåts ha en plats i naturen. Ett allvarligt hot mot naturområden insprängda i tätbebyggelse eller i tomtområden är alltid städivern där omkullfallna träd och ris omgående städas bort av estetiska skäl. Detta är ett problem som kanske i första hand är pedagogiskt. Inför valet mellan ett utarmat fågelliv och en renstädad, artificiell natur brukar de flesta när de informerats välja den naturliga naturen. Om ny öppen mark skall skapas genom att sly röjs bort, är det en absolut förutsättning att den nyöppnade ytan hålls röjd även fortsättningsvis. Kan man inte garantera att krafter kan avsättas för att årligen slå den öppnade marken bör man över huvud taget inte öppna ytan från början. Genom röjningen det första året skapas nästkommande år ett mångdubblat uppslag av ny biomassa från stam- och rotskott. Man skapar därigenom förutsättningar för ett ännu tätare snår om ett par år. Om uppslaget däremot hålls nere under en följd av år, utarmas till slut rötterna och växten dör. Uppslaget kan - om det görs årligen - hållas i schack med en robust äldre gräsklippare. Men förutsättningen är då att den första röjningen inte lämnade stubbar mer än några cm höga. För uppvuxna träd med kraftigare stammar är ringbarkning ett alternativ. Ett par decimeter av bark och bastskikt tas bort runt hela trädet på så låg höjd som möjligt, varvid trädet så småningom dör. Avverkning skall inte ske förrän trädet är helt torrt och dött, vilket i regel tar mer än 2 år. Ett annat sätt att torka ut växtkraften ur stubben från en fälld al är att fylla en utsågad fördjupning i stubben med kalciumklorid (vanligt vägsalt). Saltet är attraktivt för bl a rådjuren, och saltfickan måste täckas över ordentligt. Avverkningsrester skall tas om hand på lämpligt sätt. Ris och sly från röjningar bör helst flisas. Flisen kan sedan utnyttjas som marktäckning, utom där man vill behålla eller åstadkomma en näringsfattig ängsmark. Flisen kan användas på gångstigar, men är inte lämplig att användas på de körbara vägarna. Eldning är ett sämre alternativ som skapar bestående markskador och en helt förändrad flora på eldplatsen. Träd som fälls skall sågas upp och tas om hand på lämpligt sätt, t ex som brasved.

6 Nacka kommun 6 Valborgsbål och annan eldning bör begränsas till några få och säkra platser och inte på sådan ängsmark som skall bevaras. Lämpliga eldningsplatser kan t.ex. vara vid norra gärdet vid vattnet och på södra ängen. Riskträd som riskerar att falla och orsaka materiell skada eller ramla över stigar skall åtgärdas så snart som möjligt. Exempel på riskträd är träd som är döda eller har omfattande skador och riskerar att ramla över en stig eller ett hus. Det kan också vara grenar som knäckts, men inte ramlat ner eller rotvältor. Döda, skadade eller lutande träd som står i skogen eller en bit ifrån stigar och vägar räknas inte som riskträd. En bedömning skall göras om trädet skall tas bort i sin helhet eller om trädet kan göras stabilt genom intagning av grenar eller genom kronförminskning. Borttagning och beskärning av riskträd kräver specialkompetens och utförs av kommunen.

7 Nacka kommun 7 Skötselområden I det följande beskrivs planens samtliga 64 skötselområden, numreringen hänvisar till karta. Beskrivningarna utgör ingen regelrätt floristisk inventering, någon sådan har inte bedömts nödvändig. De olika biotoperna har den vegetationssammansättning som kan förväntas inom respektive marktyp, och beskrivningarna är därför koncentrerade på att fastställa typen och ange lämpliga skötselåtgärder. Övergripande målsättning Den ursprungliga kulturmarken måste skötas på ett sätt, och de rena naturmarkerna på ett annat. För kulturmarken gäller att åtgärder ofta måste upprepas, och en önskad miljö vidmakthållas genom aktiva insatser. För naturmarken gäller att den i många områden har nått en balans som gör att den bibehåller sig i stort sett oförändrad av sig själv. Åtgärder i sådana områden kan starta oönskade förändringar och bör därför undvikas. Värdefulla natur- och kulturmiljöer skall vårdas och bevaras och där så är lämpligt utvecklas. Målet för skötseln av skogsmarken, som är dominerande i området, är att behålla en olikåldrig, varierad och flerskiktad naturskog. En ökad lövinblandning kan dock på lämplig mark eftersträvas. Öppen mark finns främst vid Norra och Södra Gärdet. Målet med skötseln där är att vårda och bevara denna rest av ett gammalt kulturlandskap. En övergripande målsättning bör också alltid vara att åtgärder som innebär större förändringar får ske först efter samråd med kringboende. Generella skötselåtgärder Nedan rekommenderade generella skötselåtgärder gäller som vägledning inom hela området. I den mån generella och speciella skötselåtgärder är motstridiga, gäller de speciella. För att begränsa texterna i skötselanvisningarna och undvika upprepningar beskrivs nedan de generella insatserna och förklaras de använda termerna. Gallring: Utglesning av trädgrupper eller bestånd med grövre träd varvid lövträd gynnas på bekostnad av främst gran. Åtgärden utförs vart år eller vid behov. Röjning: Utglesning av trädgrupper eller bestånd med klenare träd varvid lövträd gynnas på bekostnad av främst gran. Med klenare träd menas träd med en stamdiameter som understiger 10 cm ca 1,5 m över marken. Buskskiktet sparas. Åtgärden utförs vart 5:e år eller vid behov. Underröjning: Utglesning/borttagning av konkurrerande träd som växer under eller i direkt anslutning till större träd. Buskskiktet sparas. Utförs vart 5:e år eller vid behov när solitära träd skall friställas. Rensning: Borttagning av sly, nedtagning av riskträd och omhändertagande av vindfällen. Åtgärden utförs vid behov.

8 Nacka kommun 8 Utmed stigar och andra exponerade lägen skall kvistar och ris som blir kvar efter rensning kapas till 50 cm längd för att nedmultning skall ske fortare. Flistugg är ett bra alternativ varvid flisen kan återföras till marken. Grenar, kvistar och ris kan eventuellt brännas. Bränning får bara ske under kommunens eldningsperioder och på lämplig plats. Information om när eldning får ske finns på kommunens hemsida Naturmarksstädning utförs höst och vår på öppna marker, utefter vägar, stigar och stränder. Övrig mark vid behov. Med naturmarksstädning menas borttagande av skräp och andra främmande föremål samt eventuella upplag eller liknande på den gemensamma marken. Skogsmark: Hällmarksbunden tallskog och anslutande blandskogszoner undantas generellt från åtgärder. I blandskogsområden kan dock gran behöva röjas till en lägre andel i vissa partier med äldre tallar och/eller stort lövinslag. Miljöer som också skall undantas från åtgärder är våta/fuktiga områden med ren lövskog, lövdominerade områden och bergsbranter. I lövdominerade områden som exempelvis fuktig alskog kan dock gran med fördel successivt gallras/röjas bort. Skog som brunnit lämnas för fri utveckling. Torrakor, lågor, hålträd, enstaka gamla grova träd, gamla lövträd som exempelvis grova aspar och ekar, samt fruktbärande träd och buskar skall regelmässigt sparas. Dessa är av stor betydelse för djurlivets tillgång till boplatser, föda och skydd. I kantzoner mot öppen mark skall - där förutsättningar finns - flerskiktade skogsbryn med välutvecklat buskskikt eftersträvas. Ekar och andra ädellövträd friställs genom underröjning. Bärande och blommande buskar gynnas. Åtgärderna skall ske försiktigt och successivt då stora ingrepp ger upphov till kraftiga slyuppslag. Ringbarkning av asp kan i vissa lägen vara lämpligt. Underröjning av i synnerhet ädellövträd kan bli aktuellt på andra ställen än vad som angivits ovan. Betonas bör dock att buskskiktet alltid skall sparas. Välfrekventerade stigar rensas och hålls öppna. I övrigt skall fallna träd och grenar lämnas kvar om de inte allvarligt minskar framkomligheten i området. Där stigar ligger utmed stränder kan siktröjningar och gallringar bli aktuella. Grupper av träd med t ex några sälgbuskar vid rötterna lämnas. Åtgärder som medför risk för markskador skall undvikas. Eventuella markskador skall alltid lagas. På tjälad och snötäckt mark är risken för markskador minst. Ängsmark: Ängsmark skall hållas öppen. Skärande redskap som lie eller slåtterbalk är att föredra, i andra hand kan gräsröjare eller slaghack användas. Slaget gräs bör omhändertas och bortforslas ett par veckor efter slåtter.

9 Nacka kommun 9 Förklaring till skötselplanens beteckningar och indelningsgrunder Skötselplanen är indelad i områden (se karta) där varje område anses ha en homogen biotop som ur skötselsynpunkt kan behandlas som en enhet. Eftersom både natur- och kulturlandskapet på en skärgårdsö är synnerligen mosaikartat finns givetvis på många håll små ytor som egentligen inte passar in i sin områdesdefinition, men antalet skötselområden måste begränsas. Varje skötselområde beskrivs för sig, men i kartan indelas markerna i tre klasser beroende på behovet av skötsel: 1. Åtgärder nödvändiga I denna grupp finns enbart de äldre resterna av kulturlandskapets öppna ängsoch åkermarker. Denna miljö är helt och hållet en kulturprodukt och måste vidmakthållas som sådan om det öppna landskapet skall bestå. Om inget görs, kommer slån, lövsly och nypon att vandra in, och därefter följer granen. Slutstadiet i denna biotops succession är en tät granskog, som är fullt utvecklad om ca 100 år. 2. Åtgärder önskvärda I denna grupp placeras sådana miljöer som i de flesta fall också är kulturmarksrester men som inte är beroende av samma årliga åtgärdsbehov. Här finns också områden som skulle kunna bli föremål för en restaurering. 3. Åtgärder obehövliga Denna tredje och största klass omfattar i huvudsak de rena naturmarkerna. Många av dessa områden har fått vara orörda i mer än 100 år, och har därför kunnat uppnå sitt ekologiska "slutstadium", dvs de befinner sig i en god balans med ljus- och näringstillgång, och får inte onödigtvis påverkas genom avverkning eller gallring. Sådana åtgärder rubbar balansen och kan sätta igång ett oönskat uppslag av ungplantor. Dessa områden är värdefulla just för sin naturliga balans och långsamma succession och skall därför lämnas för fri utveckling, även om de i vissa delar kan upplevas som "skräpiga". Att åtgärder är obehövliga, ska dock inte hindra att begränsade åtgärder kan få genomföras efter prövning av kommunen. Skötselområde 1 Vassområde Vassområde med naturlig utveckling Området lämnas för fri utveckling Skötselområde 2: Liten kobbe som är avskild från fastlandet genom ett sankt vassparti. Vegetationen är huvudsakligen hällmark med lövsnår. Området är ostört och av betydelse för fågellivet.

10 Nacka kommun 10 Natur- och vassområde med naturlig utveckling Området lämnas för fri utveckling, inga skötselåtgärder är behövliga. Skötselområde 3: Gammal ängsmark, nu under igenväxning med gran. Begränsning av igenväxning eller öppen ängsmark. Röjning av de yngre granarna kan göras för att öppna och återfå en del av ljuset. Med tanke på omgivande bergsbranter och den uppvuxna skogen intill är det emellertid inte sannolikt att ljusförhållandena kan ändras så mycket att en ängsflora kan återskapas. Området bör därför inte prioriteras ur skötselsynpunkt, och eventuella åtgärder bör ske i samråd med berörda närboende markägare. Om ängsmarken restaureras måste årlig slåtter utföras och bryn hållas efter. Skötselområde 4: Område med ett flertal mycket gamla och kraftiga tallar, ålder mer än 200 år. Mellan tallarna växer nu upp ett granbestånd som behöver gallras ut för att få tallarna friställda. Förhindra en förtätning av trädskikt men behålla fältskiktet intakt. En successiv och försiktig gallring av gran intill de större tallarna. Ljusförhållandena för fältskiktet får ej radikalt förändras. Skötselområde 5: Hällmarksblandskog på tunt jordtäcke. Behålls intakt och lämnas för fri utveckling. Inga åtgärder vidtas. Skötselområde 6: Strandparti med vass och al/askskog som nu är en närmast exakt spegling av hur område 7 såg ut vid förra sekelskiftet. Området är värdefullt för fågellivet och av ringa intresse för annan användning. Skötselåtgärder är därför inte nödvändiga. Behålls opåverkat för att främja fågellivet Inga åtgärder vidtas.

11 Nacka kommun 11 Skötselområde 7: Området kallas i dagligt tal Trollskogen och är ett större sammanhängande område med utpräglad lundkaraktär, fuktigt med uppvuxen lövskog, fältskiktet domineras av lundgröe och skuggtåliga fuktkrävande örter. Bergsbranterna har en rik flora. Området är av stort kulturhistoriskt intresse då det har ett förflutet som betad strandäng under 1900-talets första decennier. En låg stenmur, s k halvmur av den äldre typ som försågs med en stängselöverdel av trästolpar avgränsar området i syd. Sedan betet upphörde har området lämnats orört och är nu på väg att få naturskogskaraktär ( urskog ). Området utgör en mycket bevarandevärd biotop som av Skogsstyrelsen klassats som nyckelbiotop. Området måste tillåtas att utveckla ett naturskogsstadium med död ved och multnande lågor (omkullfallna träd). Teoretiskt skulle området kunna återställas till den ursprungliga kulturmarken betad strandäng men insatserna är alltför omfattande för att vara realistiska, och det är därför bättre att låta området behålla utvecklingen mot den minst lika värdefulla lundartade naturskogen. I detta skötselområde får inga ingrepp göras, med undantag för att uppslag av gran röjs. Skötselområde 8: Hällmarkstallskog på tunt jordtäcke. Genuin och ursprunglig biotop. Biotopen sköter sig själv och kan behållas för fri utveckling. Öster om gångstigen kan en varsam utrensning av ungtall genomföras för att behålla en fri utsikt över Ägnöfjärden. I övrigt skall inga åtgärder vidtas, och de äldre martallarna måste bevaras. Skötselområde 9: Strandnära blandskog, egentligen endast vägområde. En öppen sikt mot vattnet eftersträvas. Uppvuxen skog sparas, alridån längs stranden kan avlägsnas om en öppnare vy mot vattnet är önskvärd, men då måste skötselinsatser sättas in för att förhindra slyuppslag. Skötselområde 10: I dagligt tal kallas området Södra udden. Området innehåller en mycket tilltalande och värdefull vegetationsmosaik bestående av hällmarkstallskog, torrbackar och små våtmarker. Naturmiljön befinner sig i god ekologisk balans.

12 Nacka kommun 12 Området är dessutom mycket intressant ur kulturhistorisk synpunkt eftersom det innehåller rester från äldre bebyggelse med gamla bodgrunder och en skjutskåre. Ett flertal förvildade fruktträd vittnar om den äldre bebyggelsen. Området skall behållas opåverkat, kulturlämningarna skall vårdas. Området lämnas för fri utveckling, inga åtgärder vidtas utom för att bibehålla bodgrunder och kulturlämningar intakta och frilagda. Skötselområde 11: Gammal och orörd naturskog med blandad artsammansättning, på tunt jordtäcke. Biotopen har ekologisk balans som inte bör rubbas genom ändrade ljusförhållanden. Behålls som biotop i fri utveckling. Lämnas orört. (Se dock åtgärder för område 12) Skötselområde 12: I denna gränszon mellan område 11 och 13 finns förutsättningar för en oönskad ridå av al. Ett sådant uppslag av löv bör inte tillåtas, då miljön i område 11 kommer att beskuggas och förändras p g a det minskade ljusinsläppet, vilket i första hand kommer att påverka och utarma fältskiktet. Ett smalt flerskiktat skogsbryn av löv mellan område 11 och 13. Alridån skall hindras att bli för tät, genom gallring och slybekämpning. Ljusförhållandena i område 11 får inte förändras vare sig mot mörkare eller ljusare förhållanden. Skötselområde 13: Stort vassområde, väsentligt för fågel- och djurliv. Behålls som vassområde. Enda skötselåtgärd är att hindra uppslag av al. Skötselområde 14: Gammal hällmarkstallskog på tunt jordtäcke. Genuin och stabil biotop som inte får påverkas. Gallring av träd leder till massiva uppslag av kruståtel som kväver den ursprungliga ris/örtfloran. Skall behållas som hällmarkstallskog.

13 Nacka kommun 13 Inga gallringar eller siktröjningar bör tillåtas. I den lilla badviken vid a/ kan lövsly med fördel hållas borta, och vildapeln bevaras och hålls friställd. Skötselområde 15: Södra gärdet (Tidigare namn Ladängen ). Öppen f d ängsmark där slån nu vandrar in. Området är en viktig fågelbiotop där sammanhängande slånsnår fyller en viktig funktion i kombination med den intilliggande öppna marken som måste bibehållas eller utvidgas. Öppen ängsmark med inslag av slånbuskage. Marken hålls öppen genom årlig slåtter, slånet skall hållas tillbaka men får inte reduceras helt, särskilt bör en/slånbuskaget intill stigen vid a/ behållas intakt. Även sälgbestånden vid b/ är värdefulla, men de bör inte tillåtas att expandera utöver nuvarande (2007) utbredning. Gångstigen genom vassen, som leder in i Trollskogen (område 7), får gärna hållas kort klippt som en gräsyta, den fuktiga marken får då lättare att torka upp. I områdets sydvästra delar skall alskogen hindras att expandera ut över den öppna marken genom ringbarkning och efterföljande avverkning. För att förhindra nya uppslag av al måste området omfattas av slåtter. Skötselområde 16: Lövsnår, al/slån/nyponros på fuktig mark innanför massivt vassbestånd. Av betydelse för fågellivet, men kan minskas om skäl finns. Biotopen är av typen maritima lövsnår och är karakteristisk för skärgårdarna. Behålls som lövsnår för att främja fågellivet. Någon risk för att lövsnåret breder ut sig föreligger knappast, miljöförutsättningarna är en begränsande faktor. Alsly skall dock hindras att expandera mot gångstigen. Eventuella ingrepp får inte innebära en allmän utglesning av snåret, utan skall i så fall genomföras som en minskning av områdets utbredning. Skötselområde 17: Hällmarkstallskog. Hällmarkstallskog. Inga åtgärder. Skötselområde 18:

14 Nacka kommun 14 Stabil biotop bestående av blåbärsgranskog/hällmarkstallskog. Avverkning ändrar ljusförhållandena i negativ riktning och kan skapa stora ändringar i fältskiktet. Området är inte igenväxningsutsatt och bör lämnas orört. I de nordvästra delarna finns dessutom partier som börjat att utveckla urskogskaraktär. Hela området utgör en större sammanhängande miljö med högt bevarandevärde för dess ostördhet och funktion som korridor för fågel och vilt. Reserveras för fri utveckling. Inga åtgärder vidtas. Skötselområde 19: Vägnära mark med blandade biotoper. Hålls öppen och sköts med huvudsaklig inriktning på vägunderhållet. Röjning och gallring där så erfordras. Skötselområde 20: Halvöppen gräsmark med äldre skog. I området står en av Gåsös största gammeltallar samt en rad mycket gamla askar som bör vårdas. Området hålls öppet och slyröjt, men alla uppvuxna träd skall behållas för att inte ändra ljusförhållandena. Varsam underröjning och rensning där så erfordras. Skötselområde 21: Uppvuxen gles skog, huvudsakligen tall. Fältskikt gräs på tunt jordtäcke. I vissa partier finns torra träd och hålträd. Behålls som naturlig skogsmark. Inga åtgärder bör vidtas, biotopen har nått balans och risken för slyuppslag eller ändrad markflora är stor om ekologin ändras. Skötselområde 22: Alskog/fuktig ängsmark/vass. Alskogen är i dag att betrakta som en alsumpskog av mycket stort ekologiskt värde, med en stor rikedom av fågel och insekter. Här finns t ex härmsångare. Alsumpskogar betecknas ibland som Nordens regnskogar och har ett högt bevarandevärde.

15 Nacka kommun 15 För detta område finns två alternativa skötselmöjligheter och ett vägval måste göras. Väljer man att behålla området som alsumpskog lämnas det för fri utveckling. Ett annat alternativ är att öppna området som en strandäng för att få en estetiskt mer tilltalande vy över vikens vatten, men med rätt skötsel kan man även på lite längre sikt återskapa en strandängsflora som blir en replika av den forna kulturmiljön. En misslyckad satsning på en strandäng riskerar dock att innebära en total förlust av den värdefulla alsumpskogen. I alternativet med bibehållen alsumpskog lämnas området för fri utveckling, dock kan en viss utglesning tillåtas, och uppslag av gran skall konsekvent tas bort. Torrläggning genom dikning eller vattenavledning skall undvikas. För alternativet att förändra området till strandäng krävs en detaljerad arbetsbeskrivning som måste upprättas separat om ett sådant val görs. Skötselområde 23: Huvudsakligen gräsmark med äldre lövträd, inslag av ädellövträd. Tidigare hagmark. Gran och tall har ökat sin andel under senare tid. Om område 22 sköts som strandäng, får område 23 goda förutsättningar att bilda en angränsande hagmark med gles lövskogsvegetation såsom det tidigare har varit. Även i det fall man väljer att av ekologiska skäl behålla alsumpskogen i område 22, kan område 23 återges en tydligare hagmarkskaraktär. Här finns flera äldre ekar, och senare har även andra ädla lövträd vuxit upp. Området glesas ut successivt genom att de yngre barrträden avverkas. Lövträd sparas. Slyuppslag av sälg längs de befintliga dikena skall förhindras. Diken hålls rensade. Gräsmark slås. Skötselområde 24: Hällmarkstallskog, inslag av tätare naturskog med gran. Området bevaras som hällmarkstallskog i fri utveckling Inga åtgärder, området behålls orört. Skötselområde 25: Tidigare odlad mark, Dyvikstegen, numera ängsmark delvis inom privat fastighet. Kan i samråd med berörd fastighetsägare bevaras i öppet skick. Slyröjning och gallring av enstaka träd. Marken hålls öppen genom årlig slåtter.

16 Nacka kommun 16 Skötselområde 26: Holme/udde med stabil biotop av hällmarkstallskog. Skall behållas orörd för fågellivets skull. Alsnår i landförbindelsen kan röjas om behov finns. I övrigt inga skötselåtgärder. Skötselområde 27: Naturskog med blandad artsammansättning och varierat fältskikt. Av stort värde ur mångfaldssynpunkt och ur fågel- och viltsynpunkt. Området ligger avskilt och ostört vilket ökar bevarandevärdet. Viktigt område för att tillgodose behovet av naturlig och ostörd miljö för fågel och vilt. Bevaras orört i fri utveckling. Skötselområde 28: Hällmarkstallskog. Bevaras som hällmarkstallskog i fri utveckling. Inga åtgärder vidtas. Skötselområde 29: Fuktig strand med högörtsvegetation och alridå. Viktig för fågel- och insektsfauna. Ur mångfaldssynpunkt en karakteristisk biotop som bör behållas intakt. Viss utglesning av alridån kan genomföras om skäl finns. Åtgärderna följs i så fall upp med fortsatt röjning av alsly. Skötselområde 30 Udde med tallskog på varierande jordtäcke. Biotop i tidigt successionsstadium efter att ha varit kulturpåverkat. Risk för långsam igenväxning. Med hänsyn till intilliggande badplats bör området hållas öppet och tillgängligt. Uppslag av tallplantor och ungträd kan röjas, lövsly tas bort för att behålla områdets ursprungligen öppna karaktär.

17 Nacka kommun 17 Skötselområde 31 Av Gåsö Vägförening anlagd badplats Badplats För ändamålet lämpliga åtgärder enligt Gåsö Vägförenings beslut. Skötselområde 32 Öppen mager mark, tunt lavtäcke på berg. Under överskådlig tid saknas förutsättningar för växtlighet. Öppen mark. Inga skötselåtgärder aktuella. Skötselområde 33 Smal dalgång med hagmarkskaraktär, huvudsakligen lövskog. Behålls som halvöppen mark med lövträd. Slyröjning är önskvärd för att behålla ett öppet landskap i badplatsens bakland. Uppslag av barrträd tas bort. Skötselområde 34 Hällmarkstallskog med många tallar av hög ålder. Bevaras huvudsakligen orört, och lämnas för fri utveckling En försiktig gallring av ungtall kan tillåtas av estetiska skäl med tanke på att området är tilltalande och ligger i nära anslutning till badplatsen. Alla äldre träd skall sparas. Skötselområde 35 Norra gärdet Ursprungligen en del av Gåsös äldsta och största sammanhängande kulturmark, numera hotad av igenväxning och i vissa områden även försumpning. Restaureringsåtgärder är angelägna och en del av det tidigare utseendet skulle kunna återskapas. Under senare år har delar av gärdet slagits med slaghack, vilket inte är den mest optimala metoden, men åtgärden har ändå redan efter ett par år resulterat i en märkbar ökning av örtfloran.

18 Nacka kommun 18 Återställning av öppen mark, skapande av ängsmark. Slånsnår längs kanter (se dock anvisningar för område 36) och diken röjs bort, alridån närmast stranden avverkas eller gallras hårt. Slåttern fortsätts och utvidgas i samband med att buskage röjs bort. Det slagna gräset samlas in och förs bort från ängsmarken. Diken måste rensas och alar i diken tas bort. Dräneringen måste förbättras i områdets sydöstra delar där fukthalten nu är så hög att bladvass kunnat etablera sig. En restaurering av område 35 är mycket angelägen, men kräver en mer detaljerad skötselbeskrivning med exakta anvisningar om konkreta åtgärder. Ogenomtänkta eller halvgenomförda åtgärder kan skapa större problem än om ingenting alls görs. Skötselområde 36 Området på ömse sidor om gångstigen skall ur skötselsynpunkt hållas skilt från område 35. I anslutning till stigen har slånsnår etablerat sig, huvudsakligen på östra sidan. Något skäl att röja i dessa snår finns ej, de utgör goda lokaler för fåglar som t ex törnskata och många sångare. De äldsta delarna av dessa snår är dessutom växtplats för skägglavar, vilka kan ses som en indikator på en ren luftmiljö, och attraherar dessutom insekter som ger förutsättningar för fågellivet. Skägglav är en välkommen komponent i en god naturmiljö, och det finns ingen anledning att minska möjligheten för skägglaven att finna växtplatser på gamla träd och buskar genom att undanröja slånsnåren längs stigen. Att behålla en öppen men varierad vy från stigen ut över den öppna marken. På vägens västra sida bör inte slånsnåren tillåtas att breda ut sig mer än vad som nu (2007) är fallet. Gångstigen skall hållas fri för passage. Slånsnåren öster om gångstigen lämnas orörda, väster om stigen behålls befintliga snår, men dessa får inte tillåtas att breda ut sig. Slyröjd mark skall slås årligen för att hindra återkommande uppslag. Om detta villkor inte kan uppfyllas, bör slånbuskarna hellre lämnas orörda, och insatserna koncentreras på att hålla de nuvarande öppna ytorna öppna. Skötselområde 37 Område med en värdefull biotopmosaik innehållande hällmark, enbuskmark, torrängar och mycket täta lövsnår. En sådan rik variation på en liten yta är synnerligen viktig för djur- och fågelliv. Området samspelar mycket väl med den intilliggande öppna marken och har karaktären av en åkerholme. Området bevaras i huvudsak orört. I de halvöppna delarna av området kan eventuell igenväxning förhindras så att proportionen slutna/öppna marker behålls, och närmast vägen kan sly röjas och dikena hållas rensade och öppna.

19 Nacka kommun 19 Skötselområde 38 Hällmark, gles vegetation på torr mark. Bidrar tillsammans med omgivande områden till en god biologisk mångfald. Behålls orört och lämnas för fri utveckling Inga åtgärder vidtas. Skötselområde 39 Torr ängsmark som varit kulturmark, med förhållandevis god örtrikedom. Öppen torr ängsmark. Rensas från sly och ungträd, lövträd friställs. Marken bör slås årligen och det torra höet avlägsnas. Gammal ask och enbuske i södra hörnet friställs och bevaras. Ingen eldning får ske på ängsmark eller hällar. Skötselområde 40 Markremsa ca 3 m på ömse sidor om gångstig. Blandade naturtyper utan speciella värden. Hålls öppen och sköts med huvudsaklig inriktning på vägunderhållet. Gallring kan tillåtas om skäl finns och närboende är överens om åtgärderna. Skötselområde 41 Helt igenväxt och förbuskad (slån) del av Norra gärdets ursprungliga åker/ängsmark. Kan återställas genom buskröjning och slåtter, men detta kräver ett omfattande kontinuerligt arbete som för närvarande inte bör ha högsta prioritet. Området har i nuvarande skick ett värde ur fågelskyddssynpunkt och kan därför lika gärna behållas tills vidare. Bibehålls som busksnår ur fågelskyddssynpunkt. Vidare expansion av slån förhindras. Uppslag av träd i eller utanför snåret tas bort. Skötselområde 42 Torr ängsmark med rik flora som är mycket skyddsvärd. Stort bestånd av Adam och Eva. För närvarande inte någon akut igenväxningsrisk, men det

20 Nacka kommun 20 uppväxande trädbeståndet i område 43 riskerar med tiden att påverka ljusförhållandena negativt. Stenmuren i område 42 är den gamla gränsen mellan Gåsö Uppgård och Gåsö Nedergård, en så kallad halvmur där den övre delen utgjorts av ett trästängsel. Muren är ett kulturminne med högt skyddsvärde, och den skulle kunna friläggas genom att ungaskarna på murens södra sida röjs bort. I så fall bör intillboende ge sitt samtycke. Ängsmark Sly förhindras att få fäste i området. Slåtter ej nödvändig, men ljusinsläppet skulle behöva ökas genom gallring i intilliggande område 43. Skötselområde 43 Numera igenvuxen del av den gamla hagmarken kring Gåsö Nedergård. Vid anläggandet av stigarna på 1940-talet togs en del fyllnadsmaterial från denna mark, men det skulle vara fullt möjligt att återskapa en del av den öppna hagmarken genom att avverka tallar och sly, men spara lövträden. En sådan gallring skulle också påverka område 42 i positiv riktning. Åtgärder bör dock bara vidtas i samråd med kringboende berörda fastighetsägare. Återställande till hagmark. Avverkning av barrträd, röjning av sly och buskskikt, årlig slåtter. Skötselområde 44 Gräs/kulturmark, traditionell plats för midsommarfirande. Bevaras öppet. Den gamla grundmuren till f d logen bör betraktas som kulturminne och bevaras. Uppslag av ask intill muren tas bort för att hindra skador på muren. Slyrensning och årlig slåtter. Skötselområde 45 Område med en rik och typisk torrbacksflora, mycket bevarandevärd. Torrbacken hör till de floristiskt mest intressanta på områdena på Gåsö. Här växer sandvita, skogslök, sandlök, backlök, törel, backnejlika och många andra typiska torrbacksörter. Bevaras som torrbacke med floristiskt värde. Torrbacken är naturlig och behöver inte slås, men sly och buskuppslag måste förhindras, särskilt öster om gångstigen. Den nuvarande eldplatsen på en berghäll är helt olämplig och måste flyttas, näringsämnen från eldningen läcker ut till torrbacken som måste hållas näringsfattig för att inte förbuskas.

Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman 2009-04-26. Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig

Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman 2009-04-26. Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig 1. Området är klassat som ett naturvärde i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Naturvärden är ett sådant område som inom relativt kort tid kan nå den högre klassen nyckelbiotop. Framför allt är det

Läs mer

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,

Läs mer

Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2.

Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2. Grönområdesplan utgåva 3 (2015-08) 1 (8) ALLMÄNT Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2. Vilka adresser som motsvarar angivna tomtnummer på karta och i text, finns på

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer. Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd Stadsbyggnadskontoret Markavdelningen Skötselplan Rökland 1:144 Samråd 2014-03-03 Skötselplanen har tagits fram av tjänstmän på Markavdelningens parksektion, Sundsvalls kommun: Cecilia Andersson, Hans

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015 Om Skogsbruksplanen kommentar 2015 Inklassningarna: NO Naturvårdsmål Orört I avdelningar med höga naturvärden där fri utveckling är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med

Läs mer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Området består av en barrskogsdominerad udde och angränsande småöar i Vättern. Strandlinjen är ca 3 km. Mot stora delar av stranden och på öarna

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun 1(6) Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Utlängan. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress:

Läs mer

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000 4. Östra Täby 1 2 3 4 9 5 6 10 11 8 12 7 13 Skala 1:18000 177 4. Östra Täby 1. Jaktvillans naturpark Arninge Kundvägen = Fornlämningsområde Skala 1:2000 = Fornminnesobjekt =Kulturlämning 178 1. Jaktvillans

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun

Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun Inledning Naturen i och runt bostadsområden fyller en mängd olika funktioner. Grönstrukturen har stor betydelse för lokalklimatet och

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4 Janolof Hermansson, 0240-86138 janolof.hermansson@ludvika.se RAPPORT 1(8) Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4 Uppdragsgivare: 2(8) 3(8) Innehåll 1 Inledning och/eller bakgrund... 4 2 Uppdrag

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Naturvårdsplan Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Cecilia Nilsson 2001-08-10 1 Innehållsförteckning sida Syfte 2 Bakgrund 2 Området idag 2 Förändringar och åtgärder: Strandområdet 4 Tallskog på sandjord 4 Hällmarkskog

Läs mer

Skötselplan mark och vegetation

Skötselplan mark och vegetation Samhällsbyggnadskontoret ANTAGANDEHANDLING 1(7) LAGA KRAFT 2011-04-23 Skötselplan mark och vegetation Tillhörande detaljplan för: Målartorp 1:13 m fl, Östra Ekeby Mariefred Strängnäs Kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE Bilaga 2 2012-06-21 Sida 1(8) Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för Torhamnaskär, Öppenskär och Äspeskär i Natura 2000-området Hästholmen-Öppenskär, SE0410099 i Karlskrona kommun Postadress:

Läs mer

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Detaljplan Eds allé Naturvärden Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats

Läs mer

UNDERHÅLLSPLAN ALLMÄNNINGAR

UNDERHÅLLSPLAN ALLMÄNNINGAR KILLEBÄCKS VÄGFÖRENING UNDERHÅLLSPLAN ALLMÄNNINGAR 2015-2017 I början av augusti gick Jan-Erling Ohlsson och Reinhold Geijer tillsammans med Lottie Blomgren och Jan Saxsäter från styrelsen igenom alla

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga

Läs mer

RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27. Postadress: 402 22 Göteborg Adress: Skansgatan 3

RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27. Postadress: 402 22 Göteborg Adress: Skansgatan 3 RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27 Brukare: Västkuststiftelsen Rådgivare: Therese Lundell Adress: Box 5073 Länsstyrelsen Västra Götaland Postadress:

Läs mer

SKÖTSELPLAN Dnr

SKÖTSELPLAN Dnr 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

3. Norra Täby. 3. Norra Täby. Skala 1:17000

3. Norra Täby. 3. Norra Täby. Skala 1:17000 3. Norra Täby Skala 1:75000 1 2 3 4 5 6 7 11 12 13 8 9 10 14 15 Skala 1:17000 148 Norra Täby, Hagby 15 16 Norra Täby, Vågsjö Skala 1:20000 10 17 18 Skala 1:20000 149 1. Runslingans naturpark Runslingan

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Härön, SE0520038 i Tjörn kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Härön, SE0520038 i Tjörn kommun 1(8) Restaureringsplan för Natura 2000- området Härön, SE0520038 i Tjörn kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Härön Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga 2 Historisk

Läs mer

Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun.

Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun. 2011-12-14 1 (5) Restaureringsplan för Kalvö i Natura 2000- området Sonekulla, Ronneby kommun. Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Kalvö. Postadress Besöksadress Telefon/Telefax

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

TRÄDVÅRDSPLAN. GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20)

TRÄDVÅRDSPLAN. GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) TRÄDVÅRDSPLAN GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Innehållsförteckning 1. Utgångsläge...

Läs mer

Figur 7 Ekhage i Brannebol, ängs- och hagmarksmiljö MKB för Detaljplan 24 (46) Bostäder i Brannebol

Figur 7 Ekhage i Brannebol, ängs- och hagmarksmiljö MKB för Detaljplan 24 (46) Bostäder i Brannebol I det öppna kulturlandskapet återfinns även flera stora fristående ekar, vilka utgör ekologiskt värdefulla strukturer för den biologiska mångfalden. Eken kan, om den får växa öppet och solbelyst, bli mycket

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Kullö Naturvårdsplan. Upprättad: dec 2012/F.Toller Revidering 1: feb 2013/F.Toller Revidering 2: juni 2013/F.Toller Revidering 3: okt 2013/M.

Kullö Naturvårdsplan. Upprättad: dec 2012/F.Toller Revidering 1: feb 2013/F.Toller Revidering 2: juni 2013/F.Toller Revidering 3: okt 2013/M. Kullö Naturvårdsplan Upprättad: dec 2012/F.Toller Revidering 1: feb 2013/F.Toller Revidering 2: juni 2013/F.Toller Revidering 3: okt 2013/M.Pahleteg Kullö Naturvårdsplan Följande naturvårdsplan syftar

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI) vid Byleden med anledning av detaljplan

Naturvärdesinventering (NVI) vid Byleden med anledning av detaljplan Naturvärdesinventering (NVI) vid Byleden med anledning av detaljplan Järfälla kommun Bilaga 3 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Järfälla kommun Kontaktperson: Tina Hatt Projektledare Calluna: Mova Hebert

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0

Läs mer

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 Kv New York PM Natur, med fokus på eksamband Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 2 Beställning: Brf Guldmyran, c/o Wallenstam

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och

Läs mer

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP 25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE0 0420137 i Kristianstad kommun Öppen glänta med bar sand i varmt söderläge inne i de trädklädda sanddynerna. Foto: Johanna Ragnarsson. Bilaga 1

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark

Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark Arbetsgrupp: Josefin Edling; Knivsta kommun, Johanna Friberg; Knivsta kommun Pär Eriksson, Upplandsstiftelsen,

Läs mer

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01 Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01 Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund Området är höglänt beläget på Hökeberget i Hamburgsund och exponeras

Läs mer

Markvårdsplan. Snäckevarps Samfällighetsförening Snäckevarps Vägförening Markvårdsplan 2014

Markvårdsplan. Snäckevarps Samfällighetsförening Snäckevarps Vägförening Markvårdsplan 2014 Markvårdsplan 1. Sammanfattning 2. Omfattning 3. Syfte 4. Inriktning 5. Underlag för åtgärder 6. Områdesöversikt inkluderat kommande åtgärder 1. Sammanfattning Snäckevarps Samfällighet omfattar ca 180

Läs mer

BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar

BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar 1 (7) SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET LUOBBALHEDEN Detta dokument är en bilaga till länsstyrelsens beslut om Naturreservatet Luobbalheden i Piteå kommun revidering av gräns och föreskrifter. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Ny vägsträckning vid Fiskeby

Ny vägsträckning vid Fiskeby Att: Gun-Marie Gunnarsson Vectura Ny vägsträckning vid Fiskeby Norrköpings kommun Allmän ekologisk inventering Sammanfattning Allmän ekologisk inventering Vid den allmänna ekologiska inventeringen har

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan Foto: Lars Björkelid Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Abborravan, SE0810361 Kommun: Lycksele Skyddsstatus: Natura 2000:

Läs mer

Grönområdesplan över Oxhalsö 2:26 m.fl. fastigheter, Blidö församling, Norrtälje kommun.

Grönområdesplan över Oxhalsö 2:26 m.fl. fastigheter, Blidö församling, Norrtälje kommun. RAPPORT 1(6) Datum 2014-02-27 Diarienr Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 186 30 Vallentuna stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-514 514 62, fax 08-511752 85 Grönområdesplan över Oxhalsö

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Förslag till nytt naturreservat

Förslag till nytt naturreservat Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby

Läs mer

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun Foto: Boris Berglund 1 Bakgrund och beskrivning av lokalen 2007 gjorde Boris Berglund en inventering av hasselmus i Marks kommun på uppdrag av miljökontoret.

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE0430095 i Vellinge kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen

Läs mer

D2 Uppföljning/delrapportering av värdefulla träd och läderbagge i Södermanlands län inom Life Coast Benefit (LIFE NAT/SE/00131)

D2 Uppföljning/delrapportering av värdefulla träd och läderbagge i Södermanlands län inom Life Coast Benefit (LIFE NAT/SE/00131) D2 Uppföljning/delrapportering av värdefulla träd och läderbagge i Södermanlands län inom Life Coast Benefit (LIFE NAT/SE/00131) Inledning Enligt Life-ansökan utförs i Södermanlands län en inventering

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner 2006-02-27 Bilaga 3 Diarienummer 511-24159-2003 Sida 1(6) Naturvårdsenheten Jörel Holmberg 0501-60 53 95 Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde

Läs mer

Fotodokumentation trädröjning vid banvall och i norra Älvsjöskongen

Fotodokumentation trädröjning vid banvall och i norra Älvsjöskongen 2016-03-12 Fotodokumentation trädröjning vid banvall och i norra Älvsjöskongen Foton har sammanställts från fältbesök 2016-02-26 då Stockholms Naturskyddsförening besökte en träd- och buskröjning i Älvsjö

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

1 2 3 4 5 Genomgång av olika schablonersättningar. Vi tittar mera specifikt på respektive åtgärd på kommande bilder i presentationen. 6 I en tät skog hittar man ibland inslag av gamla individer av ljuskrävande

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Syftet med naturreservatet

Syftet med naturreservatet 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för Arvaby naturreservat i Örebro kommun Kalkbarrskog. Foto: Tomas Gustavsson Skötselplanen upprättad 2016 av Åsa Forsberg. Fastställd

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Vendelsö, SE051009 i Varbergs kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Vendelsö, SE051009 i Varbergs kommun 2012-12-20 1 (11) Restaureringsplan för Natura 2000-området Vendelsö, SE051009 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Vendelsö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Fastighet: BOARP 1:4 med flera Skifte nr: 1 Mjölberget

Fastighet: BOARP 1:4 med flera Skifte nr: 1 Mjölberget sid 1 / totalt Trädslag Medeldia Staantal Fastighet: BOARP 1:4 ed flera Skifte : 1 Mjölberget 1 G1 2.1 G28 frisk Gallring 3 25 145 H 25 180 386 eller Ingen åtgärd BESKRIVNING Kuperat Gallrat. 2 G1 0.9

Läs mer

Naturreservatet Rosfors bruk

Naturreservatet Rosfors bruk FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1

Läs mer

Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)

Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Strömstads kommun, Västra Götalands län SKÖTSELPLAN Innehåll Beskrivning av området...3 Indelning i skötselområden...6 Område I - Ängsmark med promenadvägar

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun 1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6

Läs mer

Restaureringsplan för Vagnö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, Karlskrona kommun

Restaureringsplan för Vagnö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, Karlskrona kommun 1(6) Restaureringsplan för Vagnö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Vagnö Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress: Ronnebygatan

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3.

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Text och bild: Patrik Nygren för Naturskyddsföreningen i Västerbotten. Under 2012 har Naturskyddsföreningen inventerat flera tätortsnära skogar i Skellefteå

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter

Läs mer

Gestaltningsprinciper för grönska vid Horgenäs 1:6

Gestaltningsprinciper för grönska vid Horgenäs 1:6 Bilaga till utställningshandlingar tillhörande detaljplan för område Stensnäs och Fiskartorpet Horgenäs 1:6 Alvesta kommun Gestaltningsprinciper för grönska vid Horgenäs 1:6 SYFTE OCH ANVÄNDNING AV DOKUMENTET

Läs mer

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 2012-07-03 Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Läs mer

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix 2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer