Skötselplan för Nacka kommuns naturområden på Gåsö 3:1 och 3:2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skötselplan för Nacka kommuns naturområden på Gåsö 3:1 och 3:2"

Transkript

1 Skötselbilaga KONCEPT nr Skötselplan för Nacka kommuns naturområden på Gåsö 3:1 och 3:2 Handlingar Skötselplanen omfattar: Skötselavtal Denna skötselbilaga Kartbilaga med skötselområden Bakgrund och historik Nacka kommun äger ca 30 ha naturmark på Gåsö, vilket är ungefär en tredjedel av hela öns areal. Skötseln av denna mark har hittills skett genom Gåsö Vägförenings försorg. Gåsö Vf är enligt gällande detaljplan huvudman för allmän plats. I den lantmäteriförrättning som beskriver vägföreningens ansvar som huvudman nämns dock inte naturmarken. Nacka kommun som äger naturmarken har därför trots det enskilda huvudmannaskapet bedömts vara ansvarig för bland annat säkerheten inom naturmarken. Kommunen har också ansvar för att bevaka naturvärdena på ön och ställer bland annat krav på lov för trädfällning. Under en längre tid har skötseln av naturmarken bedrivits utan stöd av en långsiktig plan. Det föreligger ett intresse såväl från Vägföreningens som kommunens sida att skötseln bedrivs enligt en plan där naturvårds- och rekreationsintressena kan tillvaratas. Utgångspunkten har varit att så långt som möjligt bevara de i många avseenden värdefulla biotoperna på Gåsö. Gåsö har ett förflutet som ett genuint skärgårdskulturlandskap. Ända in i talets första hälft bedrevs odling, bete och slåtter på större och mindre arealer. Skogsbete var vanligt. Den permanenta bosättningen var koncentrerad till tre by-liknande grupperingar, Gåsö Uppgård (Norrgården) Gåsö Nedergård (Mellangården) och Gåsö Södergård. Odlings- och betesmarkerna var huvudsakligen koncentrerade till Gåsö Nedergårds ägor, de som sedan styckades till fritidstomter under 1940-talet, och där restmarken nu är i Nacka kommuns ägo. Gåsö Norrgård hade en större andel skogsmark, och Gåsö Södergårds markinnehav var relativt litet, de boende på Södergården hade i första hand sin utkomst av fiske. Även Gåsö Södergård styckade under Teknik & fritid Postadress Besöksadress Telefon E-post Nacka kommun Granitvägen 13 Växel Nacka Nacka Direkt Mobil Organisationsnummer Fax

2 Nacka kommun 2 talet av ett antal fritidsfastigheter, och har i dag inga större sammanhängande arealer av naturmark. Efter Gåsö Norrgård finns ännu idag tämligen stora arealer sammanhängande privatägd skogsmark, som har ett mycket stort värde för öns biologiska mångfald. Denna diversifiering av markanvändningen (skogsbruk, jordbruk, bete, slåtter) i gången tid är förklaringen till att Gåsö även idag visar upp ett mycket varierat landskap, trots att fritidsbebyggelsen är relativt omfattande. Öns totala areal är ca 94 ha, och antalet fastigheter på själva Gåsö är ca 135, varav ca 75 är organiserade inom Gåsö Vägförening, ca 50 inom Gåsöområdets vägsamfällighet och ca 10 är oorganiserade. Det finns fortfarande kvar tydliga rester av det äldre kulturlandskapet, men en tilltagande igenväxning och brist på traditionell skötsel gör dessa original-bitoper allt mindre och alltmer sällsynta. Det finns därför mycket starka skäl att med stöd av en långsiktig skötselplan försöka inrikta åtgärderna på att bevara så mycket som möjligt av detta försvinnande landskap. I Nacka kommun finns inte många skärgårdsöar där rester av det äldre skärgårdslandskapet fortfarande finns att se. Gåsö är en av dessa viktiga tillgångar. Skötselplanens målsättning Skötselplanen har som målsättning att ange lämpliga bevarande- eller restaureringsåtgärder område för område. Skötselområdena redovisas på bifogad karta, och skötselförslagen redovisas i planens textdel. Det skall betonas att skötselplanen inte utgör en kravlista på åtgärder som måste utföras, utan avser att vara en hjälp för ansvarig huvudman att utföra rätt åtgärd på rätt plats i de fall man vill göra insatser för att bevara natur- och kulturmiljön på Gåsö. Till grund för åtgärdsförslagen och skötselråden ligger målsättningen att bevara så mycket som möjligt av dels resterna från det äldre kulturlandskapet, dels att säkerställa en så god biologisk mångfald som möjligt. I vissa fall föreslås en restaurering eller nyskapande av biotoper som hörde samman med det äldre landskapet, men som nu försvunnit. Gåsö har fortfarande goda förutsättningar för att behålla en stor biologisk mångfald, här finns närmare 85 regelbundet noterade fågelarter, vilket i sig är ett bra bevis på biotopvariationen. Fortfarande finns kring de tidigare betesmarkerna rester av en rik ängsflora, även om den på senare år utarmats, men med lämpliga skötselåtgärder kan den sannolikt återskapas. De områden som berörs av skötselplanen gränsar på många ställen till privat tomtmark. Det kan givetvis finnas önskemål från privata markägare på åtgärder inom skötselplanens områden till förmån för den egna fastighetens utsikt eller liknande. Föreliggande förslag till skötselplan tar inte upp denna typ av frågor, som är svåra att förutse och måste hanteras från fall till fall. Gåsö vägförening är huvudman för skötsel av naturmarken, men kommunen är markägare. Det krävs godkännande från markägaren för trädfällning. Önskemål om fällning av träd på kommunens mark behandlas efter en ansökan till kommunen. Varje sådant beslut vilar på en avvägning om åtgärdens inverkan på den biologiska

3 Nacka kommun 3 mångfalden i området. Nacka kommun är skyldig att polisanmäla åtgärder som utförs utöver det som är överenskommet i skötselplanen eller särskilt godkännande om trädfällning. Rent allmänt gäller också att målsättningen med skötselplanen är att behålla så mycket som möjligt av naturliga biotoper, och förhindra att naturmarken övergår till en biologiskt utarmad skogspark av det slag som alltför ofta uppstår intill villasamhällen där de boende vill ha städat och snyggt. En sådan parkmiljö är dessvärre oförenlig med önskemålet om ett bevarande av en naturmiljö med en stor biologisk mångfald, och ett principiellt ställningstagande måste fastställa den inriktning skötseln skall ha. Föreliggande skötselplan är helt inriktad på alternativet naturmiljö med inslag av hävdad kulturmark i form av ängs- och hagmark.. Ekologiska basfakta Gåsö har dels rester av kulturmark, dels gamla stabila skogs- och naturmarker. I det första fallet krävs avsevärda insatser för att de ska bestå, i det andra fallet gäller motsatsen, för att behålla en naturligt balanserad skog gäller det att göra så lite som möjligt. Beroende på ett givet områdes jordtäcke, näringshalt och ljusläge, kan man lätt förutsäga vegetationsutvecklingen på naturmark. Den följer en ekologisk "regelbok" så länge den får utvecklas fritt. En ursprungligt öppen naturmark - så som många skärgårdsmarker tidigare var efter flitig avverkning - utvecklar först ett tätt markskikt av snår, sly och trädplantor. Efter år har många av dessa plantor konkurrerats ut och snårskogen glesnar. Gran har företräde på näringsrikare mark. På magrare marker - som i skärgården - är det i längden tallen som vinner. Efter drygt 100 år står där en gles tallskog, och på marken växer blåbärsris och ibland ljung och lingon. Så länge människan inte gör ingrepp i denna balanserade miljö, håller den sig stabil. Unga trädplantor försöker växa upp, men misslyckas oftast och dör av sig själva efter 5-10 år. Ljuset tar de uppvuxna gammeltallarna hand om och näringen i markens ytskikt räcker inte till för plantornas ytliga rotsystem. Ett torrår tar alla småplantorna medan de uppvuxna klarar sig. En balanserad biotop av detta slag brukar kallas kontinuitetsbiotop, med vilket förstås att den genomgår en naturlig utveckling som följer den ekologiska regelboken, och där miljöns utseende kommer att variera genom tiden, så småningom dock med allt mindre svängningar. Kontinuitetsbiotoperna är mycket viktiga i en miljö där en biologisk mångfald eftersträvas. Av ovanstående inses lätt att en omfattande gallring av en tidigare ljusfattig skogstomt mycket snabbt leder till ett förskräckande uppslag av plant, och den som vill fortsätta att ha en öppen mark tvingas för evigt att hålla efter uppslaget. Detta uppslag är inte ett tecken på en allmän igenväxning eller miljöförändring, utan ett fullkomligt normalt svar på ett lokalt ökat ljusinsläpp. På naturmarker i sina tidiga successionsstadier som lämnas för fri utveckling förekommer också uppslag av plantor, men i ett senare skede skapas en balans, och ungträden dör.

4 Nacka kommun 4 När det gäller kulturmarkerna däremot, är det helt nödvändigt med aktiva insatser för att de ska bibehållas. Ingen öppen jordtäckt mark håller sig i längden öppen av sig själv. Å andra sidan kan markerna bibehållas öppna med relativt enkla moderna medel, även om de ursprungligen varit en produkt av betande djur och lieslåtter. På Gåsö är invandringen av i första hand slån det största hotet mot de öppna markerna. Åtgärden är enkel, det handlar endast om att återerövra de öppna ytorna, men svårigheten ligger i att ha tålamod att under många år hindra uppslag och rotskott att etablera sig. (Se avsnittet om allmänna skötselråd.) Den intensivaste successionen pågår längs stränderna, där landhöjningen snabbt - med biologiska tidsmått mätt - förändrar fuktighetsförhållandena, vilket medför att biotoperna förändras mer och fortare där än i de mycket gamla hällmarkstallskogarna. Man kan med försiktiga ingrepp förlänga livet på strandmarkerna - som är mycket värdefulla mångfaldsbiotoper - genom att hålla efter graninvandringen och undvika dränerande åtgärder. Allmän biotopbeskrivning Naturmiljön på Gåsö är som ovan antytts förhållandevis mångfacetterad. Här finns ett flertal typiska naturliga och vanliga skärgårdsbiotoper såsom äldre tallskog på hällmark, alskogsridåer längs stränderna, gammal tallskog av blåbärstyp, yngre granskog på frisk/fuktig gräsmark m fl. Men här finns också ett antal mycket värdefulla biotoper som i de flesta fall utgör rester från den tidigare betesmarken, t ex näringsfattiga ängsmarker med rik blomning, och ett mindre antal torrängar och torrbackar med stort bevarandevärde. Ett par fuktiga alskogar utgör mycket viktiga inslag i biotopvariationen även om de har ett begränsat estetiskt värde. Ett speciellt kännemärke för Gåsö är också ett ovanligt stort antal äldre och mycket värdefulla tallar, med ålder mer än 200 år. Anledningen till att så gamla tallar fått bevaras, är att skogsbruket på ön redan på 1800-talet förlorade sin ekonomiska betydelse, och att skogen därefter fått stå orörd. Eftersom den redan då nått en ansenlig ålder, finns på Gåsö ställvisa inslag av orörd skog som kan karakteriseras som urskog, särskilt inom de markområden som idag tillhör Gåsö Norrgård. De biologiska värdet av dessa orörda naturskogsinslag är mycket stort. Allmänna skötselråd I det följande specificeras skötselråden separat för varje område. Det finns dock ett antal allmängiltiga regler som gäller generellt, och som måste följas som en överordnad princip för skötseln av samtliga områden. För hällmarkstallskog gäller att en sådan biotop sköter sig själv, vilket gäller samtliga sådana områden på Gåsö. Här skall inga ingrepp göras över huvud taget. Gammal hällmarkstallskog har för det mesta utvecklat ett tilltalande och stabilt markskikt av ris/lav, och en avverkning ändrar ljusförhållandena så att ett oönskat uppslag av gräs (kruståtel) blir följden och i värsta fall får man uppslag av sly och ungtall.

5 Nacka kommun 5 För de kvarvarande ängsmarkerna gäller att de måste slås för att bevaras. Om målsättningen endast sätts på den lägsta nivån att hålla markerna öppna från invandring av lövsly räcker det med en årligen återkommande gräsröjning/slåtter, och den kan göras maskinellt med slaghack/gräsröjare eller liknande. Vill man sätta ambitionsnivån något högre, och möjliggöra en rikare blomning på ängsmarkerna, går det inte att tillämpa denna förenklade metod. Då måste gräset slås med lie eller slåtterbalk, och det slagna gräset måste tas om hand och föras bort från ängen efter att det fröat av sig. En slåtter där det slagna gräset får ligga kvar ger en återföring av näring till marken, vilket inverkar ogynnsamt på de flesta ängsblommor, som kräver en näringsfattig mark för att trivas. Tillräcklig förekomst av död ved och ris är en lika viktig som förbisedd faktor i modern naturvård. Döda träd, omkullfallna stammar, ris och multnande ved är en nödvändig komponent i ett balanserat ekosystem. Död ved skapar förutsättning för svampar, som i sin tur skapar förutsättning för många vedlevande insekter, som ger ett rikt fågelliv osv. Skall ekosystemet behållas intakt och diversifierat, är en grundförutsättning att död ved och multnande trä tillåts ha en plats i naturen. Ett allvarligt hot mot naturområden insprängda i tätbebyggelse eller i tomtområden är alltid städivern där omkullfallna träd och ris omgående städas bort av estetiska skäl. Detta är ett problem som kanske i första hand är pedagogiskt. Inför valet mellan ett utarmat fågelliv och en renstädad, artificiell natur brukar de flesta när de informerats välja den naturliga naturen. Om ny öppen mark skall skapas genom att sly röjs bort, är det en absolut förutsättning att den nyöppnade ytan hålls röjd även fortsättningsvis. Kan man inte garantera att krafter kan avsättas för att årligen slå den öppnade marken bör man över huvud taget inte öppna ytan från början. Genom röjningen det första året skapas nästkommande år ett mångdubblat uppslag av ny biomassa från stam- och rotskott. Man skapar därigenom förutsättningar för ett ännu tätare snår om ett par år. Om uppslaget däremot hålls nere under en följd av år, utarmas till slut rötterna och växten dör. Uppslaget kan - om det görs årligen - hållas i schack med en robust äldre gräsklippare. Men förutsättningen är då att den första röjningen inte lämnade stubbar mer än några cm höga. För uppvuxna träd med kraftigare stammar är ringbarkning ett alternativ. Ett par decimeter av bark och bastskikt tas bort runt hela trädet på så låg höjd som möjligt, varvid trädet så småningom dör. Avverkning skall inte ske förrän trädet är helt torrt och dött, vilket i regel tar mer än 2 år. Ett annat sätt att torka ut växtkraften ur stubben från en fälld al är att fylla en utsågad fördjupning i stubben med kalciumklorid (vanligt vägsalt). Saltet är attraktivt för bl a rådjuren, och saltfickan måste täckas över ordentligt. Avverkningsrester skall tas om hand på lämpligt sätt. Ris och sly från röjningar bör helst flisas. Flisen kan sedan utnyttjas som marktäckning, utom där man vill behålla eller åstadkomma en näringsfattig ängsmark. Flisen kan användas på gångstigar, men är inte lämplig att användas på de körbara vägarna. Eldning är ett sämre alternativ som skapar bestående markskador och en helt förändrad flora på eldplatsen. Träd som fälls skall sågas upp och tas om hand på lämpligt sätt, t ex som brasved.

6 Nacka kommun 6 Valborgsbål och annan eldning bör begränsas till några få och säkra platser och inte på sådan ängsmark som skall bevaras. Lämpliga eldningsplatser kan t.ex. vara vid norra gärdet vid vattnet och på södra ängen. Riskträd som riskerar att falla och orsaka materiell skada eller ramla över stigar skall åtgärdas så snart som möjligt. Exempel på riskträd är träd som är döda eller har omfattande skador och riskerar att ramla över en stig eller ett hus. Det kan också vara grenar som knäckts, men inte ramlat ner eller rotvältor. Döda, skadade eller lutande träd som står i skogen eller en bit ifrån stigar och vägar räknas inte som riskträd. En bedömning skall göras om trädet skall tas bort i sin helhet eller om trädet kan göras stabilt genom intagning av grenar eller genom kronförminskning. Borttagning och beskärning av riskträd kräver specialkompetens och utförs av kommunen.

7 Nacka kommun 7 Skötselområden I det följande beskrivs planens samtliga 64 skötselområden, numreringen hänvisar till karta. Beskrivningarna utgör ingen regelrätt floristisk inventering, någon sådan har inte bedömts nödvändig. De olika biotoperna har den vegetationssammansättning som kan förväntas inom respektive marktyp, och beskrivningarna är därför koncentrerade på att fastställa typen och ange lämpliga skötselåtgärder. Övergripande målsättning Den ursprungliga kulturmarken måste skötas på ett sätt, och de rena naturmarkerna på ett annat. För kulturmarken gäller att åtgärder ofta måste upprepas, och en önskad miljö vidmakthållas genom aktiva insatser. För naturmarken gäller att den i många områden har nått en balans som gör att den bibehåller sig i stort sett oförändrad av sig själv. Åtgärder i sådana områden kan starta oönskade förändringar och bör därför undvikas. Värdefulla natur- och kulturmiljöer skall vårdas och bevaras och där så är lämpligt utvecklas. Målet för skötseln av skogsmarken, som är dominerande i området, är att behålla en olikåldrig, varierad och flerskiktad naturskog. En ökad lövinblandning kan dock på lämplig mark eftersträvas. Öppen mark finns främst vid Norra och Södra Gärdet. Målet med skötseln där är att vårda och bevara denna rest av ett gammalt kulturlandskap. En övergripande målsättning bör också alltid vara att åtgärder som innebär större förändringar får ske först efter samråd med kringboende. Generella skötselåtgärder Nedan rekommenderade generella skötselåtgärder gäller som vägledning inom hela området. I den mån generella och speciella skötselåtgärder är motstridiga, gäller de speciella. För att begränsa texterna i skötselanvisningarna och undvika upprepningar beskrivs nedan de generella insatserna och förklaras de använda termerna. Gallring: Utglesning av trädgrupper eller bestånd med grövre träd varvid lövträd gynnas på bekostnad av främst gran. Åtgärden utförs vart år eller vid behov. Röjning: Utglesning av trädgrupper eller bestånd med klenare träd varvid lövträd gynnas på bekostnad av främst gran. Med klenare träd menas träd med en stamdiameter som understiger 10 cm ca 1,5 m över marken. Buskskiktet sparas. Åtgärden utförs vart 5:e år eller vid behov. Underröjning: Utglesning/borttagning av konkurrerande träd som växer under eller i direkt anslutning till större träd. Buskskiktet sparas. Utförs vart 5:e år eller vid behov när solitära träd skall friställas. Rensning: Borttagning av sly, nedtagning av riskträd och omhändertagande av vindfällen. Åtgärden utförs vid behov.

8 Nacka kommun 8 Utmed stigar och andra exponerade lägen skall kvistar och ris som blir kvar efter rensning kapas till 50 cm längd för att nedmultning skall ske fortare. Flistugg är ett bra alternativ varvid flisen kan återföras till marken. Grenar, kvistar och ris kan eventuellt brännas. Bränning får bara ske under kommunens eldningsperioder och på lämplig plats. Information om när eldning får ske finns på kommunens hemsida Naturmarksstädning utförs höst och vår på öppna marker, utefter vägar, stigar och stränder. Övrig mark vid behov. Med naturmarksstädning menas borttagande av skräp och andra främmande föremål samt eventuella upplag eller liknande på den gemensamma marken. Skogsmark: Hällmarksbunden tallskog och anslutande blandskogszoner undantas generellt från åtgärder. I blandskogsområden kan dock gran behöva röjas till en lägre andel i vissa partier med äldre tallar och/eller stort lövinslag. Miljöer som också skall undantas från åtgärder är våta/fuktiga områden med ren lövskog, lövdominerade områden och bergsbranter. I lövdominerade områden som exempelvis fuktig alskog kan dock gran med fördel successivt gallras/röjas bort. Skog som brunnit lämnas för fri utveckling. Torrakor, lågor, hålträd, enstaka gamla grova träd, gamla lövträd som exempelvis grova aspar och ekar, samt fruktbärande träd och buskar skall regelmässigt sparas. Dessa är av stor betydelse för djurlivets tillgång till boplatser, föda och skydd. I kantzoner mot öppen mark skall - där förutsättningar finns - flerskiktade skogsbryn med välutvecklat buskskikt eftersträvas. Ekar och andra ädellövträd friställs genom underröjning. Bärande och blommande buskar gynnas. Åtgärderna skall ske försiktigt och successivt då stora ingrepp ger upphov till kraftiga slyuppslag. Ringbarkning av asp kan i vissa lägen vara lämpligt. Underröjning av i synnerhet ädellövträd kan bli aktuellt på andra ställen än vad som angivits ovan. Betonas bör dock att buskskiktet alltid skall sparas. Välfrekventerade stigar rensas och hålls öppna. I övrigt skall fallna träd och grenar lämnas kvar om de inte allvarligt minskar framkomligheten i området. Där stigar ligger utmed stränder kan siktröjningar och gallringar bli aktuella. Grupper av träd med t ex några sälgbuskar vid rötterna lämnas. Åtgärder som medför risk för markskador skall undvikas. Eventuella markskador skall alltid lagas. På tjälad och snötäckt mark är risken för markskador minst. Ängsmark: Ängsmark skall hållas öppen. Skärande redskap som lie eller slåtterbalk är att föredra, i andra hand kan gräsröjare eller slaghack användas. Slaget gräs bör omhändertas och bortforslas ett par veckor efter slåtter.

9 Nacka kommun 9 Förklaring till skötselplanens beteckningar och indelningsgrunder Skötselplanen är indelad i områden (se karta) där varje område anses ha en homogen biotop som ur skötselsynpunkt kan behandlas som en enhet. Eftersom både natur- och kulturlandskapet på en skärgårdsö är synnerligen mosaikartat finns givetvis på många håll små ytor som egentligen inte passar in i sin områdesdefinition, men antalet skötselområden måste begränsas. Varje skötselområde beskrivs för sig, men i kartan indelas markerna i tre klasser beroende på behovet av skötsel: 1. Åtgärder nödvändiga I denna grupp finns enbart de äldre resterna av kulturlandskapets öppna ängsoch åkermarker. Denna miljö är helt och hållet en kulturprodukt och måste vidmakthållas som sådan om det öppna landskapet skall bestå. Om inget görs, kommer slån, lövsly och nypon att vandra in, och därefter följer granen. Slutstadiet i denna biotops succession är en tät granskog, som är fullt utvecklad om ca 100 år. 2. Åtgärder önskvärda I denna grupp placeras sådana miljöer som i de flesta fall också är kulturmarksrester men som inte är beroende av samma årliga åtgärdsbehov. Här finns också områden som skulle kunna bli föremål för en restaurering. 3. Åtgärder obehövliga Denna tredje och största klass omfattar i huvudsak de rena naturmarkerna. Många av dessa områden har fått vara orörda i mer än 100 år, och har därför kunnat uppnå sitt ekologiska "slutstadium", dvs de befinner sig i en god balans med ljus- och näringstillgång, och får inte onödigtvis påverkas genom avverkning eller gallring. Sådana åtgärder rubbar balansen och kan sätta igång ett oönskat uppslag av ungplantor. Dessa områden är värdefulla just för sin naturliga balans och långsamma succession och skall därför lämnas för fri utveckling, även om de i vissa delar kan upplevas som "skräpiga". Att åtgärder är obehövliga, ska dock inte hindra att begränsade åtgärder kan få genomföras efter prövning av kommunen. Skötselområde 1 Vassområde Vassområde med naturlig utveckling Området lämnas för fri utveckling Skötselområde 2: Liten kobbe som är avskild från fastlandet genom ett sankt vassparti. Vegetationen är huvudsakligen hällmark med lövsnår. Området är ostört och av betydelse för fågellivet.

10 Nacka kommun 10 Natur- och vassområde med naturlig utveckling Området lämnas för fri utveckling, inga skötselåtgärder är behövliga. Skötselområde 3: Gammal ängsmark, nu under igenväxning med gran. Begränsning av igenväxning eller öppen ängsmark. Röjning av de yngre granarna kan göras för att öppna och återfå en del av ljuset. Med tanke på omgivande bergsbranter och den uppvuxna skogen intill är det emellertid inte sannolikt att ljusförhållandena kan ändras så mycket att en ängsflora kan återskapas. Området bör därför inte prioriteras ur skötselsynpunkt, och eventuella åtgärder bör ske i samråd med berörda närboende markägare. Om ängsmarken restaureras måste årlig slåtter utföras och bryn hållas efter. Skötselområde 4: Område med ett flertal mycket gamla och kraftiga tallar, ålder mer än 200 år. Mellan tallarna växer nu upp ett granbestånd som behöver gallras ut för att få tallarna friställda. Förhindra en förtätning av trädskikt men behålla fältskiktet intakt. En successiv och försiktig gallring av gran intill de större tallarna. Ljusförhållandena för fältskiktet får ej radikalt förändras. Skötselområde 5: Hällmarksblandskog på tunt jordtäcke. Behålls intakt och lämnas för fri utveckling. Inga åtgärder vidtas. Skötselområde 6: Strandparti med vass och al/askskog som nu är en närmast exakt spegling av hur område 7 såg ut vid förra sekelskiftet. Området är värdefullt för fågellivet och av ringa intresse för annan användning. Skötselåtgärder är därför inte nödvändiga. Behålls opåverkat för att främja fågellivet Inga åtgärder vidtas.

11 Nacka kommun 11 Skötselområde 7: Området kallas i dagligt tal Trollskogen och är ett större sammanhängande område med utpräglad lundkaraktär, fuktigt med uppvuxen lövskog, fältskiktet domineras av lundgröe och skuggtåliga fuktkrävande örter. Bergsbranterna har en rik flora. Området är av stort kulturhistoriskt intresse då det har ett förflutet som betad strandäng under 1900-talets första decennier. En låg stenmur, s k halvmur av den äldre typ som försågs med en stängselöverdel av trästolpar avgränsar området i syd. Sedan betet upphörde har området lämnats orört och är nu på väg att få naturskogskaraktär ( urskog ). Området utgör en mycket bevarandevärd biotop som av Skogsstyrelsen klassats som nyckelbiotop. Området måste tillåtas att utveckla ett naturskogsstadium med död ved och multnande lågor (omkullfallna träd). Teoretiskt skulle området kunna återställas till den ursprungliga kulturmarken betad strandäng men insatserna är alltför omfattande för att vara realistiska, och det är därför bättre att låta området behålla utvecklingen mot den minst lika värdefulla lundartade naturskogen. I detta skötselområde får inga ingrepp göras, med undantag för att uppslag av gran röjs. Skötselområde 8: Hällmarkstallskog på tunt jordtäcke. Genuin och ursprunglig biotop. Biotopen sköter sig själv och kan behållas för fri utveckling. Öster om gångstigen kan en varsam utrensning av ungtall genomföras för att behålla en fri utsikt över Ägnöfjärden. I övrigt skall inga åtgärder vidtas, och de äldre martallarna måste bevaras. Skötselområde 9: Strandnära blandskog, egentligen endast vägområde. En öppen sikt mot vattnet eftersträvas. Uppvuxen skog sparas, alridån längs stranden kan avlägsnas om en öppnare vy mot vattnet är önskvärd, men då måste skötselinsatser sättas in för att förhindra slyuppslag. Skötselområde 10: I dagligt tal kallas området Södra udden. Området innehåller en mycket tilltalande och värdefull vegetationsmosaik bestående av hällmarkstallskog, torrbackar och små våtmarker. Naturmiljön befinner sig i god ekologisk balans.

12 Nacka kommun 12 Området är dessutom mycket intressant ur kulturhistorisk synpunkt eftersom det innehåller rester från äldre bebyggelse med gamla bodgrunder och en skjutskåre. Ett flertal förvildade fruktträd vittnar om den äldre bebyggelsen. Området skall behållas opåverkat, kulturlämningarna skall vårdas. Området lämnas för fri utveckling, inga åtgärder vidtas utom för att bibehålla bodgrunder och kulturlämningar intakta och frilagda. Skötselområde 11: Gammal och orörd naturskog med blandad artsammansättning, på tunt jordtäcke. Biotopen har ekologisk balans som inte bör rubbas genom ändrade ljusförhållanden. Behålls som biotop i fri utveckling. Lämnas orört. (Se dock åtgärder för område 12) Skötselområde 12: I denna gränszon mellan område 11 och 13 finns förutsättningar för en oönskad ridå av al. Ett sådant uppslag av löv bör inte tillåtas, då miljön i område 11 kommer att beskuggas och förändras p g a det minskade ljusinsläppet, vilket i första hand kommer att påverka och utarma fältskiktet. Ett smalt flerskiktat skogsbryn av löv mellan område 11 och 13. Alridån skall hindras att bli för tät, genom gallring och slybekämpning. Ljusförhållandena i område 11 får inte förändras vare sig mot mörkare eller ljusare förhållanden. Skötselområde 13: Stort vassområde, väsentligt för fågel- och djurliv. Behålls som vassområde. Enda skötselåtgärd är att hindra uppslag av al. Skötselområde 14: Gammal hällmarkstallskog på tunt jordtäcke. Genuin och stabil biotop som inte får påverkas. Gallring av träd leder till massiva uppslag av kruståtel som kväver den ursprungliga ris/örtfloran. Skall behållas som hällmarkstallskog.

13 Nacka kommun 13 Inga gallringar eller siktröjningar bör tillåtas. I den lilla badviken vid a/ kan lövsly med fördel hållas borta, och vildapeln bevaras och hålls friställd. Skötselområde 15: Södra gärdet (Tidigare namn Ladängen ). Öppen f d ängsmark där slån nu vandrar in. Området är en viktig fågelbiotop där sammanhängande slånsnår fyller en viktig funktion i kombination med den intilliggande öppna marken som måste bibehållas eller utvidgas. Öppen ängsmark med inslag av slånbuskage. Marken hålls öppen genom årlig slåtter, slånet skall hållas tillbaka men får inte reduceras helt, särskilt bör en/slånbuskaget intill stigen vid a/ behållas intakt. Även sälgbestånden vid b/ är värdefulla, men de bör inte tillåtas att expandera utöver nuvarande (2007) utbredning. Gångstigen genom vassen, som leder in i Trollskogen (område 7), får gärna hållas kort klippt som en gräsyta, den fuktiga marken får då lättare att torka upp. I områdets sydvästra delar skall alskogen hindras att expandera ut över den öppna marken genom ringbarkning och efterföljande avverkning. För att förhindra nya uppslag av al måste området omfattas av slåtter. Skötselområde 16: Lövsnår, al/slån/nyponros på fuktig mark innanför massivt vassbestånd. Av betydelse för fågellivet, men kan minskas om skäl finns. Biotopen är av typen maritima lövsnår och är karakteristisk för skärgårdarna. Behålls som lövsnår för att främja fågellivet. Någon risk för att lövsnåret breder ut sig föreligger knappast, miljöförutsättningarna är en begränsande faktor. Alsly skall dock hindras att expandera mot gångstigen. Eventuella ingrepp får inte innebära en allmän utglesning av snåret, utan skall i så fall genomföras som en minskning av områdets utbredning. Skötselområde 17: Hällmarkstallskog. Hällmarkstallskog. Inga åtgärder. Skötselområde 18:

14 Nacka kommun 14 Stabil biotop bestående av blåbärsgranskog/hällmarkstallskog. Avverkning ändrar ljusförhållandena i negativ riktning och kan skapa stora ändringar i fältskiktet. Området är inte igenväxningsutsatt och bör lämnas orört. I de nordvästra delarna finns dessutom partier som börjat att utveckla urskogskaraktär. Hela området utgör en större sammanhängande miljö med högt bevarandevärde för dess ostördhet och funktion som korridor för fågel och vilt. Reserveras för fri utveckling. Inga åtgärder vidtas. Skötselområde 19: Vägnära mark med blandade biotoper. Hålls öppen och sköts med huvudsaklig inriktning på vägunderhållet. Röjning och gallring där så erfordras. Skötselområde 20: Halvöppen gräsmark med äldre skog. I området står en av Gåsös största gammeltallar samt en rad mycket gamla askar som bör vårdas. Området hålls öppet och slyröjt, men alla uppvuxna träd skall behållas för att inte ändra ljusförhållandena. Varsam underröjning och rensning där så erfordras. Skötselområde 21: Uppvuxen gles skog, huvudsakligen tall. Fältskikt gräs på tunt jordtäcke. I vissa partier finns torra träd och hålträd. Behålls som naturlig skogsmark. Inga åtgärder bör vidtas, biotopen har nått balans och risken för slyuppslag eller ändrad markflora är stor om ekologin ändras. Skötselområde 22: Alskog/fuktig ängsmark/vass. Alskogen är i dag att betrakta som en alsumpskog av mycket stort ekologiskt värde, med en stor rikedom av fågel och insekter. Här finns t ex härmsångare. Alsumpskogar betecknas ibland som Nordens regnskogar och har ett högt bevarandevärde.

15 Nacka kommun 15 För detta område finns två alternativa skötselmöjligheter och ett vägval måste göras. Väljer man att behålla området som alsumpskog lämnas det för fri utveckling. Ett annat alternativ är att öppna området som en strandäng för att få en estetiskt mer tilltalande vy över vikens vatten, men med rätt skötsel kan man även på lite längre sikt återskapa en strandängsflora som blir en replika av den forna kulturmiljön. En misslyckad satsning på en strandäng riskerar dock att innebära en total förlust av den värdefulla alsumpskogen. I alternativet med bibehållen alsumpskog lämnas området för fri utveckling, dock kan en viss utglesning tillåtas, och uppslag av gran skall konsekvent tas bort. Torrläggning genom dikning eller vattenavledning skall undvikas. För alternativet att förändra området till strandäng krävs en detaljerad arbetsbeskrivning som måste upprättas separat om ett sådant val görs. Skötselområde 23: Huvudsakligen gräsmark med äldre lövträd, inslag av ädellövträd. Tidigare hagmark. Gran och tall har ökat sin andel under senare tid. Om område 22 sköts som strandäng, får område 23 goda förutsättningar att bilda en angränsande hagmark med gles lövskogsvegetation såsom det tidigare har varit. Även i det fall man väljer att av ekologiska skäl behålla alsumpskogen i område 22, kan område 23 återges en tydligare hagmarkskaraktär. Här finns flera äldre ekar, och senare har även andra ädla lövträd vuxit upp. Området glesas ut successivt genom att de yngre barrträden avverkas. Lövträd sparas. Slyuppslag av sälg längs de befintliga dikena skall förhindras. Diken hålls rensade. Gräsmark slås. Skötselområde 24: Hällmarkstallskog, inslag av tätare naturskog med gran. Området bevaras som hällmarkstallskog i fri utveckling Inga åtgärder, området behålls orört. Skötselområde 25: Tidigare odlad mark, Dyvikstegen, numera ängsmark delvis inom privat fastighet. Kan i samråd med berörd fastighetsägare bevaras i öppet skick. Slyröjning och gallring av enstaka träd. Marken hålls öppen genom årlig slåtter.

16 Nacka kommun 16 Skötselområde 26: Holme/udde med stabil biotop av hällmarkstallskog. Skall behållas orörd för fågellivets skull. Alsnår i landförbindelsen kan röjas om behov finns. I övrigt inga skötselåtgärder. Skötselområde 27: Naturskog med blandad artsammansättning och varierat fältskikt. Av stort värde ur mångfaldssynpunkt och ur fågel- och viltsynpunkt. Området ligger avskilt och ostört vilket ökar bevarandevärdet. Viktigt område för att tillgodose behovet av naturlig och ostörd miljö för fågel och vilt. Bevaras orört i fri utveckling. Skötselområde 28: Hällmarkstallskog. Bevaras som hällmarkstallskog i fri utveckling. Inga åtgärder vidtas. Skötselområde 29: Fuktig strand med högörtsvegetation och alridå. Viktig för fågel- och insektsfauna. Ur mångfaldssynpunkt en karakteristisk biotop som bör behållas intakt. Viss utglesning av alridån kan genomföras om skäl finns. Åtgärderna följs i så fall upp med fortsatt röjning av alsly. Skötselområde 30 Udde med tallskog på varierande jordtäcke. Biotop i tidigt successionsstadium efter att ha varit kulturpåverkat. Risk för långsam igenväxning. Med hänsyn till intilliggande badplats bör området hållas öppet och tillgängligt. Uppslag av tallplantor och ungträd kan röjas, lövsly tas bort för att behålla områdets ursprungligen öppna karaktär.

17 Nacka kommun 17 Skötselområde 31 Av Gåsö Vägförening anlagd badplats Badplats För ändamålet lämpliga åtgärder enligt Gåsö Vägförenings beslut. Skötselområde 32 Öppen mager mark, tunt lavtäcke på berg. Under överskådlig tid saknas förutsättningar för växtlighet. Öppen mark. Inga skötselåtgärder aktuella. Skötselområde 33 Smal dalgång med hagmarkskaraktär, huvudsakligen lövskog. Behålls som halvöppen mark med lövträd. Slyröjning är önskvärd för att behålla ett öppet landskap i badplatsens bakland. Uppslag av barrträd tas bort. Skötselområde 34 Hällmarkstallskog med många tallar av hög ålder. Bevaras huvudsakligen orört, och lämnas för fri utveckling En försiktig gallring av ungtall kan tillåtas av estetiska skäl med tanke på att området är tilltalande och ligger i nära anslutning till badplatsen. Alla äldre träd skall sparas. Skötselområde 35 Norra gärdet Ursprungligen en del av Gåsös äldsta och största sammanhängande kulturmark, numera hotad av igenväxning och i vissa områden även försumpning. Restaureringsåtgärder är angelägna och en del av det tidigare utseendet skulle kunna återskapas. Under senare år har delar av gärdet slagits med slaghack, vilket inte är den mest optimala metoden, men åtgärden har ändå redan efter ett par år resulterat i en märkbar ökning av örtfloran.

18 Nacka kommun 18 Återställning av öppen mark, skapande av ängsmark. Slånsnår längs kanter (se dock anvisningar för område 36) och diken röjs bort, alridån närmast stranden avverkas eller gallras hårt. Slåttern fortsätts och utvidgas i samband med att buskage röjs bort. Det slagna gräset samlas in och förs bort från ängsmarken. Diken måste rensas och alar i diken tas bort. Dräneringen måste förbättras i områdets sydöstra delar där fukthalten nu är så hög att bladvass kunnat etablera sig. En restaurering av område 35 är mycket angelägen, men kräver en mer detaljerad skötselbeskrivning med exakta anvisningar om konkreta åtgärder. Ogenomtänkta eller halvgenomförda åtgärder kan skapa större problem än om ingenting alls görs. Skötselområde 36 Området på ömse sidor om gångstigen skall ur skötselsynpunkt hållas skilt från område 35. I anslutning till stigen har slånsnår etablerat sig, huvudsakligen på östra sidan. Något skäl att röja i dessa snår finns ej, de utgör goda lokaler för fåglar som t ex törnskata och många sångare. De äldsta delarna av dessa snår är dessutom växtplats för skägglavar, vilka kan ses som en indikator på en ren luftmiljö, och attraherar dessutom insekter som ger förutsättningar för fågellivet. Skägglav är en välkommen komponent i en god naturmiljö, och det finns ingen anledning att minska möjligheten för skägglaven att finna växtplatser på gamla träd och buskar genom att undanröja slånsnåren längs stigen. Att behålla en öppen men varierad vy från stigen ut över den öppna marken. På vägens västra sida bör inte slånsnåren tillåtas att breda ut sig mer än vad som nu (2007) är fallet. Gångstigen skall hållas fri för passage. Slånsnåren öster om gångstigen lämnas orörda, väster om stigen behålls befintliga snår, men dessa får inte tillåtas att breda ut sig. Slyröjd mark skall slås årligen för att hindra återkommande uppslag. Om detta villkor inte kan uppfyllas, bör slånbuskarna hellre lämnas orörda, och insatserna koncentreras på att hålla de nuvarande öppna ytorna öppna. Skötselområde 37 Område med en värdefull biotopmosaik innehållande hällmark, enbuskmark, torrängar och mycket täta lövsnår. En sådan rik variation på en liten yta är synnerligen viktig för djur- och fågelliv. Området samspelar mycket väl med den intilliggande öppna marken och har karaktären av en åkerholme. Området bevaras i huvudsak orört. I de halvöppna delarna av området kan eventuell igenväxning förhindras så att proportionen slutna/öppna marker behålls, och närmast vägen kan sly röjas och dikena hållas rensade och öppna.

19 Nacka kommun 19 Skötselområde 38 Hällmark, gles vegetation på torr mark. Bidrar tillsammans med omgivande områden till en god biologisk mångfald. Behålls orört och lämnas för fri utveckling Inga åtgärder vidtas. Skötselområde 39 Torr ängsmark som varit kulturmark, med förhållandevis god örtrikedom. Öppen torr ängsmark. Rensas från sly och ungträd, lövträd friställs. Marken bör slås årligen och det torra höet avlägsnas. Gammal ask och enbuske i södra hörnet friställs och bevaras. Ingen eldning får ske på ängsmark eller hällar. Skötselområde 40 Markremsa ca 3 m på ömse sidor om gångstig. Blandade naturtyper utan speciella värden. Hålls öppen och sköts med huvudsaklig inriktning på vägunderhållet. Gallring kan tillåtas om skäl finns och närboende är överens om åtgärderna. Skötselområde 41 Helt igenväxt och förbuskad (slån) del av Norra gärdets ursprungliga åker/ängsmark. Kan återställas genom buskröjning och slåtter, men detta kräver ett omfattande kontinuerligt arbete som för närvarande inte bör ha högsta prioritet. Området har i nuvarande skick ett värde ur fågelskyddssynpunkt och kan därför lika gärna behållas tills vidare. Bibehålls som busksnår ur fågelskyddssynpunkt. Vidare expansion av slån förhindras. Uppslag av träd i eller utanför snåret tas bort. Skötselområde 42 Torr ängsmark med rik flora som är mycket skyddsvärd. Stort bestånd av Adam och Eva. För närvarande inte någon akut igenväxningsrisk, men det

20 Nacka kommun 20 uppväxande trädbeståndet i område 43 riskerar med tiden att påverka ljusförhållandena negativt. Stenmuren i område 42 är den gamla gränsen mellan Gåsö Uppgård och Gåsö Nedergård, en så kallad halvmur där den övre delen utgjorts av ett trästängsel. Muren är ett kulturminne med högt skyddsvärde, och den skulle kunna friläggas genom att ungaskarna på murens södra sida röjs bort. I så fall bör intillboende ge sitt samtycke. Ängsmark Sly förhindras att få fäste i området. Slåtter ej nödvändig, men ljusinsläppet skulle behöva ökas genom gallring i intilliggande område 43. Skötselområde 43 Numera igenvuxen del av den gamla hagmarken kring Gåsö Nedergård. Vid anläggandet av stigarna på 1940-talet togs en del fyllnadsmaterial från denna mark, men det skulle vara fullt möjligt att återskapa en del av den öppna hagmarken genom att avverka tallar och sly, men spara lövträden. En sådan gallring skulle också påverka område 42 i positiv riktning. Åtgärder bör dock bara vidtas i samråd med kringboende berörda fastighetsägare. Återställande till hagmark. Avverkning av barrträd, röjning av sly och buskskikt, årlig slåtter. Skötselområde 44 Gräs/kulturmark, traditionell plats för midsommarfirande. Bevaras öppet. Den gamla grundmuren till f d logen bör betraktas som kulturminne och bevaras. Uppslag av ask intill muren tas bort för att hindra skador på muren. Slyrensning och årlig slåtter. Skötselområde 45 Område med en rik och typisk torrbacksflora, mycket bevarandevärd. Torrbacken hör till de floristiskt mest intressanta på områdena på Gåsö. Här växer sandvita, skogslök, sandlök, backlök, törel, backnejlika och många andra typiska torrbacksörter. Bevaras som torrbacke med floristiskt värde. Torrbacken är naturlig och behöver inte slås, men sly och buskuppslag måste förhindras, särskilt öster om gångstigen. Den nuvarande eldplatsen på en berghäll är helt olämplig och måste flyttas, näringsämnen från eldningen läcker ut till torrbacken som måste hållas näringsfattig för att inte förbuskas.

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Barnens naturpark Folkparken i Lund

Barnens naturpark Folkparken i Lund Barnens naturpark Folkparken i Lund Projektet syftar till att presentera en handlingsplan för att utveckla Folkparken i Lund till en Barnens naturpark. Det innebär att föreslå metodik och motiveringar

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Naturvård på Viksjö GK

Naturvård på Viksjö GK Naturvård på Viksjö GK Inspel på 5:e hålet på 9-håls banan. Golf och naturvård Golf och naturvård rimmar illa för många, men idag visar forskning att golfklubbar ofta har värdefulla biotoper (naturtyper)

Läs mer

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Diarienr. 2013-06332-55 2014-08-29 Söderorts Naturskyddsförening och Stockholms Naturskyddsförening

Läs mer

Långvråns Naturreservat

Långvråns Naturreservat Långvråns Naturreservat Skötselplan Upprättad 1991 Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING I ALLMÄN BESKRIVNING...5 1. ADMINISTRATIVA DATA...5 2. ÖVERSIKTEIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Denna redogörelse beskriver den naturvårdspolicy som kommer att tillämpas vid exploateringen av fastigheterna

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Foto: Lennart Bratt Bild 2. Tjocka mattor av ris, mossa eller lav breder

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen

Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen sammanfattning av LIFE-projektet 2003-2008 Skötselseminarium på Lillåsens fäbod i västra Härjedalen Informationsskyltar har satts upp i alla områden

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Den extremt hotade strandärtmotten på ett Strandvialblad i Sandö. Sandstränderna i området är insekternas habitat I Skärgårdshavet bl.a. på Sandö

Läs mer

Underhållsplan Dalhuggets Vägsamfällighet 2015

Underhållsplan Dalhuggets Vägsamfällighet 2015 Bilaga till Verksamhetsplan 2015 Underhållsplan Dalhuggets Vägsamfällighet 2015 UNDERHÅLLETS PRIORITERINGAR För 2015 avser vi att sätta upp nya farthinder på Nedre Dalhuggevägen. Vita Pollare är inköpta.

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Naturreservatet Magnehult domänreservat

Naturreservatet Magnehult domänreservat Naturreservatet Magnehult domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR MAGNEHULT DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras

Läs mer

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Ett varierat skogslandskap med stora inslag av lövträd ger goda förutsättningar för vilt och mångfald. Viltvård i skogslandskapet

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé och ekdunge vid esplanaden i Borensberg. Motala kommun 2012-07-18

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé och ekdunge vid esplanaden i Borensberg. Motala kommun 2012-07-18 Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé och ekdunge vid esplanaden i Borensberg Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Skötselplan för Rudträsk i Nacka kommun Förslag 20110502

Skötselplan för Rudträsk i Nacka kommun Förslag 20110502 2011-05-02 Sidan 1 av 7 Skötselplan för Rudträsk i Nacka kommun Förslag 20110502 Beskrivning av området Området är exempel på det för Mellansverige karaktäristiska sprickdalslandskapet med varierad och

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

Golfen och miljön 2011

Golfen och miljön 2011 Golfen och miljön 2011 Hur påverkar golfsporten miljön? Markutnyttjande Mineralgödsel och kemiska bekämpningsmedel Effekter på biologisk mångfald Energiförbrukning Vattenrening Hur kan vi förbättra golfsportens

Läs mer

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden Bilaga 3 Naturvärdesobjekt och landskapsobjekt Beställare: Järfälla kommun Kontaktperson: Jenny Ångman, miljöplanerare, 08-580 289

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN Hej! Det här är ett första nyhetsbrev med anledning av att det pågår utredning om att bilda en nationalpark i Åsnenområdet. Nyhetsbrevet är tänkt att komma

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Under SCS Program för Uthålligt Skogsbruk Certifikat Nummer: SCS-FM-00022N Utfärdat Juni

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER 1 (6) NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808), MB, beslutar länsstyrelsen att det område som utmärkts på bifogad

Läs mer

Effekter av KULMrådgivning

Effekter av KULMrådgivning Effekter av KULMrådgivning en pilotundersökning av Enskild rådgivning, plan (EP) Rapport 2006:20 Foto: Mats Pettersson Effekter av KULM-rådgivning En pilotundersökning av Enskild rådgivning, plan (EP)

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 november 2012 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Johan Granehult och Bo Hansson Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box 4291 203 14 Malmö KLANDRAT

Läs mer

Fageruddsåsen SE0210253

Fageruddsåsen SE0210253 Bevarandeplan för Natura 2000-område Fageruddsåsen SE0210253 enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken Regeringsgodkänd December 1998 Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen

Läs mer

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2015-000172 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(7) PLAN-

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Bestorps naturreservat och friluftsområde

Bestorps naturreservat och friluftsområde Bestorps naturreservat och friluftsområde Bestorp har stora naturvärden Bestorp är beläget på Mössebergs sydsluttning och omfattar även en del av platån. Mösseberg är ett av Falbygdens mest markanta kambrosiluriska

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd Här 6 Bergets nordsida. Kontrasten mellan vegetation finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är utanför respektive innanför hjorthägnet är stor inhemsk.

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun SLUTRAPPORT Datum 2010-05-10 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun Ur förordningen

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

SKÖTSELPLAN FÖR STRANDBADSKOGEN

SKÖTSELPLAN FÖR STRANDBADSKOGEN SKÖTSELPLAN FÖR STRANDBADSKOGEN INNEHÅLL BESKRIVNINGSDEL... 3 1. SYFTE... 3 2. ÖVERSIKTSKARTA OCH ADMINISTRATIVA DATA... 3 3. HISTORISK, NUVARANDE OCH FRAMTIDA MARK- OCH VATTENANVÄNDNING... 4 3.1 Berggrund,

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

Enskedeparken, Vårdprogram. Enskede gård. Landskapslaget 20060906

Enskedeparken, Vårdprogram. Enskede gård. Landskapslaget 20060906 Enskedeparken, Enskede gård Vårdprogram Landskapslaget 20060906 Inledning. Arbetet med vårdprogram för Enskedeparken, Enskede gård, har utförts av Landskapslaget AB på uppdrag av Markkontoret, Stockholms

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd Kommunens markinnehav är en grundsten i utvecklingen av det hållbara Borlänge 2 Skogen en del av vår framtid Borlänges väg mot visionen det hållbara

Läs mer

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar!

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Foto bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Viskan har haft stor historisk betydelse för vår bygd och är idag en viktig inspirationskälla och oas för invånarna i Marks kommun. I broschyren

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831. Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav

Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831. Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831 Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav 2 (9) Innehållsförteckning sid Bakgrund 3 Skogens rekreationsvärde 4 Viltvård 4 Övergripande

Läs mer

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Riktlinjer för hägnader - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Inledning Hägnader av olika slag har länge använts i mänskliga samhällen. Dess främsta funktion har alltid varit att markera eller

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Röjningsplan för Kiruna centrum BILAGA 1. Viktoria Arvidsson, november 2012

Röjningsplan för Kiruna centrum BILAGA 1. Viktoria Arvidsson, november 2012 Röjningsplan för Kiruna centrum BILAGA 1 Viktoria Arvidsson, november 2012 INNEHÅLL 1. LÄSANVISNINGAR...3 1.1 Inledning...3 1.2 Målbilder...3 1.3 Stadsomvandlingen...5 2. INELNING I SKÖTSELZONER...6 2.1

Läs mer