Kommunfullmäktige nr 10/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 10/2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FGE 80 FGE 81 FGE 82 Mötes konstituering Val av medlemmar i sammanslagningsstyrelsen Uppföljning av ekonomiskt balanseringsprogram FGE 83 Ändring av budgeten för år 2011 FGE 84 FGE 85 FGE 86 FGE 87 FGE 88 FGE 89 FGE 90 FGE 91 FGE 92 FGE 93 Fullmäktigemotion gällande utredning av förutsättningarna att kommun går med i HRT-samkommunen Fullmäktigemotion som gäller finskspråkiga elevers utrymmesbehov Fullmäktigemotion gällande försäljning eller långvarig uthyrning av kommunens fasta egendom och utredning av övriga funktioners omdisposition Framställning om att överföra de södra delarna av kommun till Kyrkslätts kommun Anhållan om befrielse från uppgiften som ersättare i fullmäktige för samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) och fyllnadsval Anhållan om befrielse från uppgiften som medlem i kommunstyrelsen och val av ny medlem Anhållan om befrielse från uppgiften som ordförande i valnämnden för proportionella val i fullmäktige och fyllnadsval Anhållan om befrielse från förtroendeuppdraget som ersättare i bildningsnämnden och fyllnadsval Anhållan om befrielse från förtroendeuppdraget som medlem i tekniska nämnden och fyllnadsval Anhållan om befrielse från uppgiften som medlem i revisionsnämnden och fyllnadsval

2 Sida 2 Nr 10/2011 Mötesplats- och tid Aleksis Kivi skolan kl Närvarande medlemmar Dahlqvist Rabbe, ordförande Bardy Ann-Marie, ersättare Ekström Susanne, medlem von Essen Kristian, medlem Halonen Pekka, ersättare Holm Karl, medlem Jutila Seppo, ersättare Kaisla Heikki, medlem Kaisla Sirpa, ersättare Karell Anders, medlem Keränen Pekka, medlem Keskitapio Antti, ersättare Kokkonen Yrjö, medlem Laakkonen Janne, medlem Laaksonen Merja, medlem Nygård Jan-Peter, ersättare Oinonen Thea, medlem Paasikivi Anna, medlem Parviainen Kristian, medlem Rehnberg Raija, medlem Savinainen Tuula, medlem Svanfeldt Stefan, medlem Tuomi Tuulia, medlem Westermarck Mikael, medlem Vierinen Kari, medlem Övriga närvarande Isotupa Juha-Pekka, kommundirektör Sorvanto Jarkko, förvaltningschef Tassberg Marjut, ekonomichef Nordman Tina, bildningschef Lindström Catharina, teknisk chef Ärenden Underskrifter Rabbe Dahlqvist ordförande Jarkko Sorvanto protokollförare Tuulia Tuomi protokolljusterare Mikael Westermarck protokolljusterare Protokollet framlagts till Påseende, tid och plats Kommunhuset Intygar, underskrift Tjänsteställning Jarkko Sorvanto förvaltningschef

3 Sida 3 FGE 80 MÖTES KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare. I turen är medlemmarna Tuulia Tuomi och Mikael Westermarck. konstaterade mötet lagligt sammankallat och beslutfört. Till protokolljusterare valdes Tuulia Tuomi och Mikael Westermarck. Nämnd Kommunstyrelsen

4 Sida 4 KH:626 /2011 FGE 81 KST VAL AV MEDLEMMAR I SAMMANSLAGNINGSSTYRELSEN i har kommunsammanslagningen som har förhandlats med Lojo stad, Nummi-Pusula kommun och Karislojo kommun samt avtalet om sammanslagning. I sammanslagningsavtalet finns bl.a. följande överenskommelse om sammanslagningsstyrelsen: Sammanslagningsstyrelsen börjar arbeta genast när kommunernas fullmäktige har beslutat lämna in en framställning om sammanslagning och har valt sina ledamöter och ersättare till sammanslagningsstyrelsen. Sammanslagningsstyrelsen ansvarar för verksamhetsstarten för den nya kommunen tills ett gemensamt kommunalval har hållits hösten 2012 och kommunstyrelsen för den nya kommunen har tillsatts. Till sammanslagningsstyrelsen väljs 15 ledamöter med personliga ersättare. Kvotbestämmelserna i jämställdhetslagen ska iakttas. Nummi-Pusula och kommer att ha 3 företrädare i sammanslagningsstyrelsen, Lojo 8 och Karislojo 1. Företrädarna utses partivis enligt följande: tre företrädare (SFP, Saml, SDP) Lojo åtta företrädare (SDP 3, Saml 2, VF 1, Gröna 1, Obundna 1) Nummi-Pusula tre företrädare (C, Saml, SDP) Karislojo en företrädare (Saml) Sammanslagningsstyrelsen väljer inom sig en ordförande och ett behövligt antal vice ordförande. Styrgruppen för samgångsutredningen för beredande förhandlingar om hur ett smidigt val av ledamöter och ersättare i sammanslagningsstyrelsen ska gå till genast efter att kommunernas fullmäktige har beslutat lämna en framställan om sammanslagning till statsrådet. Kommunernas fullmäktige ska sammanträda för att välja sammanslagningsstyrelsens ledamöter och ersättare inom fyra veckor efter att fullmäktige har beslutat om framställan till statsrådet. Styrgruppen har fört beredande förhandlingar på sitt möte Nämnd Kommunstyrelsen

5 Sida 5 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige väljer till kommuns representanter i sammanslagningsstyrelsen tre medlemmar och personliga ersättare för dem. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige väljer Stefan Svanfeldt (ersättare Merja Laaksonen), Janne Laakkonen (ersättare Arto Penttinen) och Arja Alhon (ersättare Kristian Parviainen) till kommuns representanter i sammanslagningsstyrelsen. FGE 81 godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag. Nämnd Kommunstyrelsen

6 Sida 6 FGE 82 KST UPPFÖLJNING AV EKONOMISKT BALANSERINGSPROGRAM har på sitt möte godkänt ett ekonomiskt balanseringsprogram för kommun. Då kommunfullmäktige godkände balanseringsprogrammet beslöts samtidigt att balanseringsprogrammet uppföljs vid varje fullmäktigemöte. har och ytterligare beslutat konstatera att en del av åtgärder i det ekonomiska balanseringsprogrammet har slutgiltigt åtgärdats och en del kan avlägsnas eller förverkligas senare. En utförligare rapport om det ekonomiska balanseringsprogrammet ges dessutom per 30.4, 31.8 och har beslutat om kommunsammanslagning med Lojo stad, Nummi-Pusulan kommun och Karislojo kommun. Underskottet i balansen kan täckas senast under år Det är orsaken till att det inte längre är ändamålsenligt att fortsätta uppföljningen. Behandling: Kommunstyrelsen 1. antecknar uppföljningen för kännedom. 2. föreslår att kommunfullmäktige antecknar uppföljningen för kännedom. 3. föreslår för kommunfullmäktige, att uppföljningen upphör. Föredraganden ändrade punkt tre i beslutsförslaget enligt följande: 3. föreslår för kommunfullmäktige, att uppföljningen upphör, då det kumulativa underskottet har kunnat täckas. Kommunstyrelsen 1. antecknade uppföljningen för kännedom och 2. föreslog att kommunfullmäktige antecknar uppföljningen för kännedom 3. föreslog för kommunfullmäktige, att uppföljningen upphör, då det kumulativa underskottet har kunnat täckas. FGE 82 Kommunstyrelsen beslöt enhälligt 1. anteckna uppföljningen för kännedom och 2. avsluta uppföljningen, då det kumulativa underskottet har kunnat täckas. Nämnd Kommunstyrelsen

7 Sida 7 KH:612 /2011 FGE 83 ÄNDRING AV BUDGETEN FÖR ÅR 2011 KST Enligt 65 5 mom. kommunallagen skall budgeten iakttas i kommunens verksamhet och ekonomi. Beslut om ändringar i den fattas av fullmäktige. Budgeten och ekonomiplanen skall göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Budgeten för år 2011 har godkänts av fullmäktige Skatteinkomsterna Skatteinkomsterna i budgeten för år 2011 är efter budgetbehandlingen 21,839 miljoner euro i kommunalskatt, 0,425 miljoner euro i samfundskatt och 1,836 miljoner euro i fastighetsskatt, sammanlagt 24,100 miljoner euro. Beskattningsbara inkomster som motsvarar den debiterade kommunalskatten i ökade år ,3 %, då motsvarande ökning i hela landet var 3,5 %. Enligt kommunförbundets senaste prognos ökar den debiterade kommunalskatten år 2011 i hela landet 5,1 %. Den debiterade kommunalskatten i förväntas öka år 2011 ca 6,8 %, Kommunförbundets uppskattning enligt ramen i oktober 2011 är ännu högre, dvs. 8 procent. Skatteutfallet för år 2011 har ökat fram till slutet av oktober 8,6 %, men rättelseredovisningen i november och skatteåterbäringar gör att ökningsprocenten går ner till ca 5,7 procent. Således uppskattas skatteutfallet för kommunalskatt 2011 vara 22,692 miljoner euro, eller 0,853 miljoner euro mera än i den ursprungliga budgeten. Samfundsskattens utfall i kommunerna är enligt prognosen i år ca miljoner euro, vilket överstiger prognosen för tiden av uppgörandet av budgeten. På basen av detta skulle samfundsskatteutfallet i vara ca 0,562 miljoner euro, som är 0,137 miljoner euro mera än prognosen för den ursprungliga budgeten. Debiterad fastighetsskatt i år 2011 är 1,750 miljoner euro, vilket är 0,086 miljoner euro mindre än i den ursprungliga budgeten. Sammanlagt är prognosen för skatteinkomster år 2011 ca 25,004 miljoner euro och prognosen överstiger den ursprungliga budgeten med 0,904 miljoner euro. Stadsandelar Statsandelarna i budgeten uppgick till 5,187 miljoner euro. Enligt finansministeriets beslut av VM/2511/ /2010 är statsandelen för kommun år ,131 miljoner euro, vilket är 0,056 miljoner euro mindre jämfört med den ursprungliga budgeten. Nämnd Kommunstyrelsen

8 Sida 8 Centralvalnämndens verksamhetsbidrag Enligt prognosen kommer en överskridning av centralvalnämndens verksamhetsbidrag att uppstå. Verksamhetsinkomsterna i budgeten upptar euro, de förverkligade inkomsterna är euro, verksamhetsutgifterna i budgeten är euro, prognosen då det gäller slutliga utgifter är ca euro och verksamhetsbidraget i budgeten är euro, vilket enligt budgeten kommer att vara euro. Ökningen av utgifterna beror på det sätt på vilket den folkomröstning som gällde kommunsammanslagningen genomfördes. Ett extra anslag på euro behövs. Behovet av extra anslag kan täckas med ökade skatteinkomster. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar 1. öka skatteinkomsterna i budgeten för år 2011 för kommunalskattens del med 0,853 miljoner euro och för samfundskattens del med 0,137 miljoner euro samt minska fastighetsskatteinkomster med 0,086 miljoner euro, 2. minska statsandelarna i budgeten för 2011 med 0,056 miljoner euro och 3. bevilja i budgeten för år 2011 ett tilläggsanslag på euro för centralvalnämndens utgifter. Förslaget godkändes. FGE 83 godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag. Nämnd Kommunstyrelsen

9 Sida 9 KH:219 /2011 FGE 84 KST FULLMÄKTIGEMOTION GÄLLANDE UTREDNING AV FÖRUTSÄTTNINGARNA ATT SJUNDEÅ KOMMUN GÅR MED I HRT-SAMKOMMUNEN Ledamöterna von Essen, Kokkonen, Raivio, Pesonen, Rehnberg, Paasikivi ja Forsblom har den Inlämnat en fullmäktigemotion gällande utredandet av förutsättningarna för kommun att gå med i samkommunen Helsingforsregionens Trafik. Fullmäktigemotionen som kompletterande material. Behandling: Kommunstyrelsen besluter att skicka fullmäktigemotionen till beredning i bildningsnämnden. Då kommundirektören var förhindrad föredrogs ärendet av förvaltningschef Jarkko Sorvanto. Förslaget godkändes. = BILDN Kompletterande material Totalt åtta kommunfullmäktige har den inlämnat en fullmäktigemotion om att kommunen borde utreda möjligheterna för kommun att gå med i samkommunen Helsingforsregionens Trafik (HRT). I motionen konstateras att över hälften av arbetskraften i arbetar inom HRT-området och att lokaltåget är kommunens viktigaste kollektivtrafikmedel. I dagens läge är det svårt för att påverka tågtrafikens tidtabell eftersom HRT beställer kustbanans lokaltrafik av SJ och är inte med i detta. Biljettförsäljningens förnyelse inom SJ har gjort att det är svårt att få det nedsatta priset för kommuninvånare då man köper biljetter för arbetsresor. Tapio Heinonen, persontrafiklogistikern för Västra Nylands kommuner har angående ärendet varit i kontakt med direktören för passagerarbetjäningsavdelningen inom HRT, Pirkko Lento. Heinonen har för henne framfört s intresse att underhandla om en eventuell samgång i samkommunen. Nämnd Kommunstyrelsen

10 Sida 10 Pirkko Lento har meddelat att det med tanke på grundavtalet och den funktionella ändamålsenligheten skulle vara bäst att kranskommunerna går med i HRT i geografisk ordning. Detta innebär att den s.k. tredje zonen (zonbågen) inom det nuvarande systemet, kompletteras. Det betyder att Kyrkslätt ( -Vichtis-Nurmijärvi) Kervo (-Träskända Tusby Sibbo) skulle gå med ligger i huvuddrag i den följande zonen (zonbågen) med Hyvinge, Mänsälä och Borgnäs. Det skulle vara önskvärt att knyta förberedelserna för anslutningen av kommunerna inom denna båge till hur det kommande taxa- och biljettsystemet (TLJ2014/2015) framskrider. Det skulle vara bra att genomföra de fortsatta utredningarna gällande anslutningen av kommunerna inom denna båge i samarbete, på samma sätt som man genomförde utredningarna gällande de ovan nämnda sex kommunerna. Dessa utredningar skulle placeras inom de kommande TLJ ramen. Tidtabellen kunde t.ex. vara sådan att man gör utredningarna, avtalsunderhandlingarna med trafikanterna samt besluten åren och då skulle anslutningen ske år kommun är med i uppföljningen av hur samkommunen HRT:s tredje zon utvidgas bl.a. via Västra Nylands arbetsgrupp för kollektivtrafik. Persontrafiklogistikern har varit med i den s.k. tredje zonens underhandlingar om anslutning till samkommunen redan tidigare. Persontrafiklogistikern Tapio Heinonen kommer att närvara vid mötet för att klargöra ärendet. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material fullmäktigemotionen som åtta kommunfullmäktige underskrivit. Beredning: Bildningschef Tina Nordman tel , e-post tina.nordman@siuntio.fi Nämnden besluter att föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige - att utredningsdelen antecknas som svar på fullmäktigemotionen gällande kommuns förutsättningar att ansluta sig till samkommunen Helsingforsregionens Trafik och - deklarerar att ärendet är slutbehandlat. Enligt förslaget. Nämnd Kommunstyrelsen

11 Sida 11 KST Kommunstyrelsen beslutar att sända fullmäktigemotionen till bildningsnämnden för ny beredning för att klarlägga de ekonomiska konsekvenserna av anslutningen. Förslaget godkändes. = BILDN Kompletterande material Sammanlagt åtta kommunfullmäktige har inlämnat en fullmäktigmotion om att kommunen borde utreda kommuns förutsättningar för att ansluta sig till samkommunen Helsingforsregionens Trafik (HRT). I motionen konstateras att över hälften av arbetskraften i arbetar inom HRT-området och att lokaltåget är kommunens viktigaste kollektivtrafikmedel. I dagens läge är det svårt för att påverka tågtrafikens tidtabell eftersom HRT beställer kustbanans lokaltrafik av SJ och inte är med i detta. Förnyandet av biljettförsäljningssystemet inom SJ har gjort att det är svårt att få det nedsatta priset för kommuninvånare då man köper biljetter för arbetsresor. Tapio Heinonen, persontrafiklogistikern för Västra Nylands kommuner har angående ärendet varit i kontakt med direktören för passagerarbetjäningsavdelningen inom HRT, Pirkko Lento. Heinonen har för henne framfört s intresse att underhandla om en eventuell samgång i samkommunen. Pirkko Lento har meddelat att det med tanke på grundavtalet och den funktionella ändamålsenligheten skulle vara bäst att kranskommunerna går med i HRT i geografisk ordning. Detta innebär att den s.k. tredje zonen (zonbågen) inom det nuvarande systemet, kompletteras. Det betyder att Kyrkslätt ( -Vichtis-Nurmijärvi) Kervo (-Träskända Tusby Sibbo) skulle gå med ligger i huvuddrag i den följande zonen (zonbågen) med Hyvinge, Mäntsälä och Borgnäs. Det skulle vara önskvärt att knyta förberedelserna för anslutningen av kommunerna inom denna båge till hur det kommande taxa- och biljettsystemet (TLJ2014/2015) framskrider. Det skulle vara bra att genomföra de fortsatta utredningarna gällande anslutningen av kommunerna inom denna båge i samarbete, på samma sätt som man genomförde utredningarna gällande de ovan nämnda sex kommunerna. Dessa utredningar skulle placeras inom de kommande TLJ ramen. Tidtabellen kunde t.ex. vara sådan att man gör utredningarna, avtalsunderhandlingarna med trafikanterna samt besluten åren och då skulle anslutningen ske år kommun är med i uppföljningen av hur samkommunen HRT:s tredje zon utvidgas bl.a. via Västra Nylands arbetsgrupp för kollektivtrafik. Nämnd Kommunstyrelsen

12 Sida 12 Persontrafiklogistikern har varit med i den s.k. tredje zonens underhandlingar om anslutning till samkommunen redan tidigare. Persontrafiklogistiker Tapio Heinonen kommer att närvara vid mötet för att klargöra ärendet. Det är svårt att i detta skede uppskatta de kostnader som en anslutning till HRT skulle föranleda kommun. Samkommunen för Helsingforsregionens Trafik HRT har i samarbete med ramkommunerna inom Helsingforsregionen (Hyvinge, Träskända, Nurmijärvi, Mäntsälä kommun, Borgnäs kommun, Sibbo, Tusby och Vichtis) låtit göra en konsultutredning om en eventuell anslutning av ramkommunerna till HRT. Rapporten ger riktgivande uppgifter om de uppskattade inverkningarna och kostnaderna för de kommuner som deltagit i utredningen. Rapporten finns som kompletterande material. KOMMUN Utgifter för skötande av trafiken 1000 /år Ersättningar för stamresa Ersättningar för HRT trafik HRT allmänna kostnader 1000 /år Allmänna kostnader: HRTs planerings-, administrativa- med flera kostnader vilka allokeras i enlighet med trafikformerna och enligt det antal kilometer var och en kommuns invånare rest. De sammanlagda kostnaderna allokeras först till olika trafikformer/linjer utgående från en vägd fördelning av ök- Infrakostnader 1000 /år Biljettinkomster 1000 /år Kommunens KRT betalningsandel sammanl /år Befolkning 2009 (källa: statisticentralen) SIBBO BORGNÄS MÄNTSÄLÄ TRÄSKÄNDA TUSBY HYVINGE NURMIJÄRVI VICHTIS Sammanlagt Uppkomsten av kommunens HRT betalningsandel (exkl. Moms) kommunvis och kommunbefolkningen 2009 Enligt grundavtalet för samkommunen HRT skulle de kostnader som åsamkas ramkommunerna bestå av betalningsandelen för HRT-områdets kollektivtrafikkostnader vilka är följande: Operativa kostnader: de operativa kostnaderna definieras enligt trafikformerna och i enlighet med det antal kilometer var och en kommuns invånare rest. Nämnd Kommunstyrelsen

13 Sida 13 ningen i enlighet med överenskomna koefficienter. I de allmänna kostnaderna ingår förutom upprätthållandet av trafiken som inkluderas i HRT medlemskapet dessutom planeringskostnaderna för kollektivtrafiken och trafiksystemen. Kostnader för infrastruktur: Infrastrukturkostnaderna delas på kommunerna med iakttagande av trafikformerna i förhållande till ökningen. I infrakostnaderna ingår 50 % för kapitalavskrivning och räntor samt administrations- och underhållskostnaderna till sitt fulla belopp. Biljettinkomster. Regionbiljettinkomsterna allokeras till kommunerna på basen av kommuninvånaruppgifter i resekortet och biljettsorten. En anslutning till HRT förutsätter dessutom betalning av ett grundkapital av engångsform som är ca 9 euro/invånare. kommuns kostnader för anslutning till HRT kunde på årsnivå, enligt en grov uppskattning, vara euro. Som underlag för uppskattningen har använts Borgnäs kommuns årskostnader. Uppskattningen är verkligen grov, vilket beror på att processen för uppskattandet av kostnaderna ännu är på hälft. Utgifterna preciseras först i det skede som det görs en utredning om kommuns anslutning till HRT. Kostnaderna för anslutning till HRT omfattar att man hör till HRT- området och även ett gemensamt biljettsystem med städerna i huvudstadsregionen. Ifall man önskar förbättra kollektivtrafikutbudet innebär det alltid att en prislapp bifogas. Priset bestäms enligt hur HRT önskar utveckla kollektivtrafiken. Som ett exempel kan nämnas att busstrafiken i nu fungerar såsom trafikanterna planerat och på deras bekostnad. Ifall man ansluter sig till HRT blir trafiken en köptjänst vilken planeras av HRT. Kostnaderna betalas av kommunen. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material fullmäktigemotionen som åtta kommunfullmäktige underskrivit - Som kompletterande material HRT:s ( ) slutrapport Selvitys kehyskuntien liittymisestä Helsingin seudun liikennekuntayhtymään HSL:een Beredning: Bildningschef Tina Nordman, tfn , e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi Nämnd Kommunstyrelsen

14 Sida 14 Nämnden beslutar föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige - att utredningsdelen antecknas som svar på fullmäktigemotionen gällande kommuns förutsättningar att ansluta sig till samkommunen Helsingforsregionens Trafik och - att den konstaterar att ärendet är slutbehandlat. Behandling: Denna paragraf justerades på mötet. Förslaget godkändes KST Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antecknar utredningsdelen för kännedom som svar på den fullmäktigemotion som har inlämnats gällande kommuns förutsättningar att ansluta sig till samkommunen Helsingforsregionens Trafik och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Förslaget godkändes. FGE 84 antecknade utredningsdelen för kännedom som svar på den fullmäktigemotion som har inlämnats gällande kommuns förutsättningar att ansluta sig till samkommunen Helsingforsregionens Trafik och konstaterade att motionen är slutbehandlad. Nämnd Kommunstyrelsen

15 Sida 15 KH:476 /2011 FGE 85 KST FULLMÄKTIGEMOTION SOM GÄLLER FINSKSPRÅKIGA ELEVERS UTRYMMESBEHOV Fullmäktigemedlemmarna Holm och Vierinen samt ersättarna Lehtinen och Sarviaho har inlämnat och undertecknat en motion, som gäller påbörjandet av en kartläggning av finskspråkiga elevers utrymmesbehov med beaktande av planeringssituation och prognoser för hur befolkningsantalet kommer att utveckla sig samt att svenska skolans utrymmen tas i bruk av finskspråkiga elever vid behov, för att utvidgningsprojektet gynnar elevers behov. Fullmäktigemotionen finns som tilläggsmaterial. Kommunstyrelsen beslutar sända fullmäktigemotionen till bildningsnämnden för beredning. BILDN Förslaget godkändes. = Kompletterande material De obundnas fullmäktigegrupp (Westermarck, Vierinen, Holm, Lehtinen och Sarviaho) har inlämnat en fullmäktigemotion om finskspråkiga elevers utrymmesbehov. I motionen framförs att man i kommunen omedelbart inleder en noggrann kartläggning över de finskspråkiga elevernas utrymmesbehov. I kartläggningen torde planeringssituationen och befolkningsmängden beaktas och då kartläggningen blivit klar bör kommunen skrida till behövliga åtgärder för att bygga en ny skola. I sin fullmäktigemotion föreslår de obundna i också att svenska skolas utrymmen, om situationen påkallar, genast kan tas i bruk även för de finskspråkiga eleverna och att utvidgningsprojektet i enlighet med beslutet således betjänar utrymmesbehovet bland s skolelever. Verksamheten inom bildningsavdelningen har inte under de föregående åren varit tillräckligt planerat och man har inte utnyttjat statistikuppgifter vid planeringen och inte heller långtidsprognoser på bästa möjliga sätt. Detta beror till en stor del på omsättningen bland tjänsteinnehavarna under åren 2009 och 2010 och att resursbristen därför var betydande. Bildningsnämnden har som ett verksamhetsmål för år 2012 föreslagit för kommunfullmäktige att ökningen av bildningsväsendets serviceutbud kontrolleras genom föregripande och kostnadseffektivt planerande och styrande. Som utvärderingskriterium föreslås att man som verksamhetsmodell för planeringen av serviceutbudet uppgör en processbeskrivning. Det är även Nämnd Kommunstyrelsen

16 Sida 16 meningen att ta kommunens nyplanerade bostadsområden t.ex. s hjärta och Störsvik i beaktande. Kartläggningen och planeringen sker i en arbetsgrupp i vilken representanter från bildningsavdelningen, tekniska avdelningen och ekonomiavdelningen deltar. I oktober sammanträdde tekniska chefen, bildningschefen och utvecklingschefen för att dra upp linjer gällande målsättningarna för arbetsgruppen och för att få en tillförlitlig och mångsidig befolkningsprognos. Utvecklingschefen uppgör en projektplan för arbetsgruppen. Elevantalsprognoserna enligt modersmålet ger inte en verklig bild eftersom alla elever i svenska skola inte har svenska som modersmål. Familjerna vill placera sina barn i den svenskspråkiga undervisningen av många olika skäl. I maj 2011 var hemspråken för eleverna i svenska skola följande: Enspråkiga hem: 69 elever från helt svenskspråkiga hem 10 elever från helt finskspråkiga hem 1 elev från ett helt ryskspråkigt hem Tvåspråkiga hem: 84 elever med svenska-finska som hemspråk 1 elev med svenska-engelska som hemspråk 3 elever med svenska-tyska som hemspråk 2 elever med svenska-ryska som hemspråk 2 elever med svenska-grekiska som hemspråk 1 elev med svenska-polska som hemspråk 1 elev med finska-franska som hemspråk Kommunstyrelsen har på sitt möte ( ) i ekonomiplanen i investeringarna för år 2014 för skol- och daghemslösningar i områdena s Hjärta och Störsvik lagt till euro i planeringsanslag och för förverkligandet av projektet euro för år De som upprätthåller läroanstalter bör till ELY-centralen före årsskiftet lämna in förslag till finansieringsplaner och statsbidragsansökningar. Bildningsavdelningen kommer att uppdatera de tidigare gjorda framställningarna med färska uppgifter om behov med motiveringar gällande prognoser om elevantalet samt uppskattade behov av utrymmen och kostnadskalkyler. Genom att förverkliga svenska skolas utvidgningsprojekt löser man de utrymmesbehov som föranleds av att elevantalet ökar som en följd av parallellklasserna, trivseln och tryggheten ökar och det blir möjligt att integ- Nämnd Kommunstyrelsen

17 Sida 17 rera specialelever. s bildningsavdelning utreder möjligheterna att grunda ett språkbad. I fall man beslutar grunda en språkbadsgrupp för finskspråkiga barn bör verksamheten placeras i ett finskspråkigt daghem och efter daghemmet övergår barnet till en finskspråkig grundskola. Detta för att barnets kulturella identitet inte skall äventyras. Ordnandet av den eftermiddagsverksamhet som verkar i bollhallen i svenska skolas utrymmen ger barnen och ledarna en bättre omgivning och utvecklingsmöjligheter för ungdomsverksamheten. har på sitt möte beslutat bevilja medel för utvidgning av svenska skola och antecknat att man i och med projektet löser utrymmesfrågorna i skolorna i. I praktiken betyder detta att man då svenska skolas utvidgning blivit färdig vid behov i utrymmena kan placera även finskspråkiga undervisningsgrupper och så kommer man även att göra. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material de obundnas i fullmäktigegrupps fullmäktigemotion. Beredning: Bildningschef Tina Nordman, tfn , e-post fornamn.efternamn@siuntio.fi Nämnden föreslår för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige - att utredningsdelen antecknas som svar på fullmäktigemotionen gällande de finskspråkiga elevernas utrymmesbehov och - att den konstaterar att ärendet är slutbehandlat. Behandling: Denna paragraf justerades på mötet. Förslaget godkändes. KST Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antecknar utredningsdelen för kännedom som svar på den fullmäktigemotion som har inlämnats gällande finskspråkiga elevers utrymmesbehov och konstaterar att initiativet är slutbehandlat. Förslaget godkändes. Nämnd Kommunstyrelsen

18 Sida 18 FGE 85 antecknade utredningsdelen för kännedom som svar på den fullmäktigemotion som har inlämnats gällande finskspråkiga elevers utrymmesbehov och konstaterade att motionen är slutbehandlad. Nämnd Kommunstyrelsen

19 Sida 19 TEKNLTK:610 /2011 FGE 86 TEKN Bilaga 3 Kompletterande material FULLMÄKTIGEMOTION GÄLLANDE FÖRSÄLJNING ELLER LÅNGVARIG UTHYRNING AV KOMMUNENS FASTA EGENDOM OCH UTREDNING AV ÖVRIGA FUNKTIONERS OMDISPOSITION Fullmäktige Kari Vierinen och Mikael Westermarck har den inlämnat en fullmäktigemotion med rubriken kommun bör undersöka möjligheten att förminska sina lån genom att sälja sina fastigheter och hyra dem med långvariga kontrakt av köparen. Vid samma möte har Kari Vierinen den inlämnat motionen bör undersöka möjligheten att omdisponera sin fasta egendom och övriga funktioner. I motionen kommun bör undersöka möjligheten att förminska sina lån genom att sälja sina fastigheter och hyra dem med långvariga kontrakt av köparen föreslås att kommunen skulle undersöka möjligheten att sälja sina fastigheter t.ex. till livförsäkringsbolag och hyra de sålda fastigheterna med sk. långvariga åriga hyreskontrakt. Motionen motiveras med att lånebördan bör minskas med en gång och låneskötselkostnaderna bör förminskas. Vierinens motion gällande omordnandet av den fasta egendomen och övriga funktioner föreslås bl.a. en ändring av ägobasen så att kommunen dock skulle vara minoritetsägare. Enligt kommunlagens 28 har kommuninvånvarna rätt att göra förslag till kommunen i ärenden som gäller kommunens verksamhet. Fullmäktige bör minst en gång per år informeras om de förslag som gjorts gällande fullmäktiges verksamhetsfält och de åtgärder som vidtagits med anledning av dem. Enligt 3 mom. 20 i instruktionen för kommunstyrelsen bör styrelsen årligen, före utgången av februari för fullmäktige presentera en förteckning över de motioner som fullmäktige väckt och som skickats till kommunstyrelsen och som fullmäktige inte slutgiltigt behandlat före utgången av året. Samtidigt bör man meddela vilka åtgärder som vidtagits med anledning av dem. Efter detta kan fullmäktige konstatera vilka motioner som kan anses slutbehandlade. Enligt 9 i instruktionen för tekniska nämnden, miljö- och byggnadsnämnden samt tekniska kansliet hör det till tekniska nämndens uppgifter att svara för beredningen av de ärenden som kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige fattar beslut om. Nämnd Kommunstyrelsen

20 Sida 20 har den behandlat de fullmäktigemotioner som skickats till kommunstyrelsen, vilkas behandling inte slutförts före utgången av föregående år. har konstaterat i samband med behandlingen av ovannämnda motioner att tekniska nämnden förberett en förteckning över kommunens fasta egendom samt ett förslag till åtgärder. I samband med behandlingen har man också berättat att egendomen indelas i sådan egendom som säljs genast, som säljs enligt behov, som vidareförädlas för försäljning och sådan som inte skall säljas. har därtill konstaterat att tekniska avdelningen uppgör ett förslag till ägarpolitik. Tekniska nämnden har vid sitt möte den antecknat till kännedom den översikt över de fastigheter och bostadsaktier som kommunen äger och disponerar den Översikten har därefter uppdaterats eftersom aktien i bostadsaktiebolagetkassastranden (58,5 m2) har sålts den Den uppdaterade översikten finns som bilaga. Egendomen har indelats på följande sätt: - objekt som genast skall säljas, - objekt som kan säljas vid behov, - objekt som skall förädlas för att försäljas och - objekt som inte säljs Tekniska kansliet har som en del av ovannämnda utredning kartlagt de byggnader som direkt ägs av kommunen, de byggnader som är uthyrda samt de lägenheter som finns i bostadsaktiebolagen. Vid kartläggningen har man använt en skala på 1-5 för att avbilda objektens skick. Med siffran 1 avses en byggnad som redan är i dåligt skick och med siffran 5 en byggnad som är i gott skick. Dessutom har man enligt dagens situation definierat de som skall säljas, de som eventuellt kan säljas och sådana byggnader som inte skall säljas. kommun äger direkt en fastighetsmassa om ungefär m2. Det finns uthyrda utrymmen om cirka m2 och aktielägenheter om 730,5 m2. Byggnaderna ligger huvudsakligen i klasserna 3-5 och är i förhållandevis gott skick. Byggnaderna kräver emellertid en fortlöpande uppföljning av skicket för att kunna undvika större och överraskande reparationer. En långtidsplan bör uppgöras (PTS, pitkän tähtäimen suunnitelma) för varje byggnad. Denna plan skall bl.a. hjälpa vid planeringen av reparationsåtgärder. Översikten över de fastigheter som kommunen äger och förvaltar över ger svaret på de fullmäktigemotioner där man föreslår uppgörandet av en utredning över försäljning och hyrning av fastigheterna. Översikten inbegriper inte kommunens jord- och skogsområden. Nämnd Kommunstyrelsen

21 Sida 21 kommun står i beråd att ta i bruk interna hyror även för underhållets del den Interna hyror är ett förfarande som skall öka kostnadsmedvetenheten, utrymmenas användning och tryggandet av byggnadernas skick. Interna hyror gör det möjligt att producera ändamålsenliga och fungerande utrymmesresurser för den egentliga serviceverksamheten. Den kommunala serviceproduktionen bör vara effektiv och ekonomisk. Arrangemanget med interna hyror: Hjälper att uppfatta helheten gällande de verkliga kostnaderna för serviceproduktionen. Sporrar till att använda utrymmesegendomen på ett effektivare sätt. Underlättar bedömningen av hur ekonomisk verksamheten i de kommunala enheterna är och jämförandet av dem. Ger en bättre möjlighet att jämföra även andra, alternativa sätt att skaffa utrymmen. Gör det lättare att budgetera och planera finansiering. Producerar fungerande utrymmen för kärnverksamheten. Hyrorna i de kommunägda lägenheterna i bostadsaktiebolagen har höjts för att motsvara marknadsekonomins hyror. Lägenheterna säljs i den takt de blir lediga. De nuvarande hyresgästerna ges möjlighet att även inlösa lägenheten. Användningsavgifter för utrymmena har tagits i bruk. Kompletterande material och bilagor - Som bilaga översikt över de fastigheter och bostadsaktier som kommunen äger och förvaltar den (uppdaterad den ) - Som kompletterande material en av Vierinen och Westermarck inlämnad fullmäktigemotion - Som kompletterande material en av Vierinen inlämnad fullmäktigemotion Föredragning: Teknisk chef Catharina Lindström tel , e-post catharina.lindstrom@siuntio.fi Nämnden besluter - att godkänna den bifogade översikten över de fastigheter och bostadsaktiebolag som kommunen äger och förvaltar; - att föreslå för kommunstyrelsen att den skall föreslå för kommunfullmäktige att den bifogade översikten av den över fastigheter och bostadsaktier som kommunen äger och förvaltar skall utgöra svar på följande fullmäktigemotioner, som inlämnats den : kommun bör undersöka möjligheten att minska på sina lån genom att sälja fastigheter och hyra dem med långsiktiga avtal av köparen och bör undersöka Nämnd Kommunstyrelsen

22 Sida 22 möjligheten att omdisponera den fasta egendomen och sina övriga funktioner och - att föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige att ovannämnda motioner är slutbehandlade. Behandling: Ärendet diskuterades, beslöts om följande tillägg - att nämnden föreslår för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige, att föreningarnas utrymmesbehov beaktas vid försäljning av fastigheter. Nämnden besluter - att godkänna den bifogade översikten över de fastigheter och bostadsaktiebolag som kommunen äger och förvaltar; - att föreslå för kommunstyrelsen att den skall föreslå för kommunfullmäktige att den bifogade översikten av den över fastigheter och bostadsaktier som kommunen äger och förvaltar skall utgöra svar på följande fullmäktigemotioner, som inlämnats den : kommun bör undersöka möjligheten att minska på sina lån genom att sälja fastigheter och hyra dem med långsiktiga avtal av köparen och bör undersöka möjligheten att omdisponera den fasta egendomen och sina övriga funktioner och - att föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige att ovannämnda motioner är slutbehandlade. KST Bilaga 3 - att föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige, att föreningarnas utrymmesbehov beaktas vid försäljning av fastigheter. = Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar utredningsdelen för kännedom som svar till de fullmäktigemotioner som har lämnats och som gäller försäljning eller uthyrning av de kommunägda fastigheterna och utredning av kommunens fasta egendom och övriga funktioners omdisposition samt konstaterar att motionerna är slutbehandlade. Förslaget godkändes. FGE 86 Bilaga 1 antecknade utredningsdelen för kännedom som svar till de fullmäktigemotioner som har lämnats och som gäller för- Nämnd Kommunstyrelsen

23 Sida 23 säljning eller uthyrning av de kommunägda fastigheterna och utredning av kommunens fasta egendom och övriga funktioners omdisposition samt konstaterade att motionerna är slutbehandlade. Nämnd Kommunstyrelsen

24 Sida 24 KH:538 /2011 FGE 87 KST FRAMSTÄLLNING OM ATT ÖVERFÖRA DE SÖDRA DELARNA AV SJUNDEÅ KOMMUN TILL KYRKSLÄTTS KOMMUN Leena Airaksinen och Martti Karjalainen har i ett brev anlänt till kommunen föreslagit, att de södra delarna av kommun ansluts till Kyrkslätts kommun. Airaksinen och Karjalainen motiverar sitt förslag bl.a. med att överföringen skulle stöda kommuninvånarnas vardag på många sätt och från området pendlas mot riktning Kyrkslätt och Helsingfors. Kommunsammanslagningen motiveras även med att geografin, närings- och befolkningsstrukturen i de södra delarna av kommun bildar en naturlig helhet med Kyrkslätts kommun. Brevet samt kompletteringarna till brevet finns som tilläggsmaterial. kommunfullmäktige har beslutat godkänna utkastet till sammanslagningsavtal mellan kommun, Lojo stad och Nummi- Pusula kommun och konstatera att detta beslut innebär att och Nummi-Pusula kommuner upplöses och att de sammanslås med Lojo stad Enligt 11 kommunindelningslagen kan en kommunmedlem göra en framställan om att en del av en kommun skall överföras till en annan kommun. Förslaget anhängiggörs så att en kommunmedlem lämnar sin framställning till kommunstyrelsen i egen kommun, som skall inhämta utlåtanden om framställningen av fullmäktige i alla kommuner som berörs av ändringen. Av utlåtandet ska framgå kommunens ståndpunkt till ändringen samt motivering. Kommunstyrelsen ska tillställa ministeriet framställningen och kommunernas utlåtanden inom sex månader efter det att framställningen togs emot. Om en kommunmedlems framställning till väsentliga delar är likadan som en framställning som nyligen behandlats i kommunerna, kan kommunstyrelsen tillställa ministeriet framställningen direkt utan utlåtanden av de andra kommunerna som berörs av ändringen. Medlemmar av en kommun är de vars hemkommun enligt lagen om hemkommunen (201/94) kommunen är (kommuninvånare). Leena Airaksinen och Martti Karjalainen har som sin hemkommun och de är således medlemmar i en kommun, och de har rätt till att göra en framställan enligt 11 kommunindelningslagen. Nämnd Kommunstyrelsen

25 Sida 25 Enligt 13 kommunindelningslagen skall i en enskild kommuns eller kommunmedlems framställning om överföring av en del av kommunen till en annan kommun ska behovet av en ändring i kommunindelningen motiveras och det ska utredas på vilket sätt de förutsättningar för en ändring i kommunindelningen som anges i 4 och de förutsättningar för beslutsfattande som anges i 19 2 mom. föreligger. Kommunindelningen kan enligt 4 kommunindelningslagen ändras, om ändringen förbättrar: 1) kommunens funktionella och ekonomiska förutsättningar att svara för ordnandet av service eller kommunens funktionsförmåga i övrigt; 2) servicen eller levnadsförhållandena för invånarna i området; 3) verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området, eller 4) samhällsstrukturens funktionsduglighet i området. Då kommunindelningen ändras bör man se till att den finsk- och svenskspråkiga befolkningen har möjligheter att få service på sitt eget språk enligt lika grunder. Från kommunens förslag skall framgå hur detta har säkerställts med övriga kommuner som ändringen gäller. Utlåtanden från de öriga kommuners fullmäktige skall ingå som bilaga till förslaget. I framställningen skall de aktuella områdena anges med behövlig noggrannhet. Kommunstyrelsen 1. föreslår att kommunfullmäktige ger följande utlåtande till finansministeriet: kommun motsätter sig den föreslagna ändringen av kommunindelning och anser att det inte finns förutsättningar för den föreslagna ändringen av kommunindelningen. Kommunen motiverar sin ståndpunkt med att kommunfullmäktige har beslutat godkänna beslutat godkänna utkastet till sammanslagningsavtal mellan kommun, Lojo stad och Nummi-Pusula kommun och konstatera att detta beslut innebär att och Nummi-Pusula kommuner upplöses och att de sammanslås med Lojo stad Dessutom förbättrar den föreslagna ändringen av kommunindelning inte servicen eller levnadsförhållandena för invånarna, verksamhetsmöjligheterna för näringarna, eller samhällsstrukturens funktionsduglighet i området på ett sätt som 4 kommunindelningslagen förutsätter. Norra delen av kommun är inte heller ensam en livskraftig kommun, och dessutom vet man inte heller annars vid det här Nämnd Kommunstyrelsen

26 Sida 26 laget, hur den kommunreform som finansministeriet bereder kommer att påverka grunderna för kommunindelningen. 2. anhåller att kommunfullmäktige i Kyrkslätt, i Ingå och i Vihtis samt stadsfullmäktige i Lojo ger enligt 13 kommunindelningslagen sina utlåtanden om överföring av södra delarna av till Kyrkslätts kommun. Utlåtandet skall innehålla kommunens ståndpunkt om / till ändringen av kommunindelning med motiveringar. Utlåtandet skall skickas till kommunstyrelsen i senast Behandling: Ordföranden föreslog, att meningen och dessutom vet man inte heller annars vid det här laget, hur den kommunreform som finansministeriet bereder kommer att påverka grunderna för kommunindelningen avlägsnas. Eftersom förslaget inte fick understöd, konstaterade ordföranden, att det förföll i brist på understöd. Förslaget godkändes. FGE 87 godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag. Nämnd Kommunstyrelsen

27 Sida 27 KH:597 /2011 FGE 88 KST ANHÅLLAN OM BEFRIELSE FRÅN UPPGIFTEN SOM ERSÄTTARE I FULLMÄKTIGE FÖR SAMKOMMUNEN HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT (HNS) OCH FYLLNADSVAL Enligt 81 kommunallagen utövas samkommunens beslutanderätt av medlemskommunerna antingen vid samkommunstämma eller av det organ som väljs av medlemskommunerna och om vilket bestäms i grundavtalet. Det högsta organet är ofta samkommunens fullmäktige, vars medlemmar väljs av medlemskommunernas fullmäktige enligt grundavtalet. Enligt 82 kommunallagen är valbar till samkommunens fullmäktige den som enligt 33 kommunallagen är valbar till ett förtroendeuppdrag inom någon av samkommunens medlemskommuner. Valbar är dock inte personer som nämns i 34 1 mom. 1 punkten kommunallagen (en statstjänsteman, som sköter tillsyningsuppgifter som direkt berör kommunalförvaltningen) eller personer som är fast anställda hos samkommunen. har beslutat välja Marcus Nordström till en ny personlig ersättare för fullmäktigemedlem i fullmäktige för samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Rabbe Dahlqvist Ersättaren i fullmäktige för samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Marcus Nordström har i ett brev daterat anhållit om avsked från sitt förtroendeuppdrag. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige 1. konstaterar, att Marcus Nordström inte har de befrielsegrunder som avses i 38 kommunallagen, men avsked beviljas enligt prövning 2. beviljar ersättaren i fullmäktige för samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Marcus Nordström befrielse från förtroendeuppdraget och väljer en ny ersättare för fullmäktigemedlem i fullmäktige för samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Rabbe Dahlqvist. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige 1. konstaterar, att Marcus Nordström inte har de befrielsegrunder som avses i 38 kommunallagen, men avsked beviljas enligt prövning 2. beviljar ersättaren i fullmäktige för samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Marcus Nordström befrielse från förtroendeuppdraget och väljer Kaj Dahlström till ny ersättare för fullmäktigemedlem i fullmäktige för samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Rabbe Dahlqvist. Nämnd Kommunstyrelsen

28 Sida 28 FGE 88 Behandling: Holm understödd av Westermarck föreslog, att avsked inte beviljas. Eftersom det fanns ett från beslutsförslaget avvikande understött förslag, var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen ordnades genom namnupprop. De, som understöder kommunstyrelsens förslag röstar ja och de, som understöder medlem Holms förslag röstar nej. Vid omröstningen vann kommunstyrelsens förslag med 16 röster (Dahlqvist, Ekström, von Essen, Nygård, Karell, Kokkonen, Laaksonen, Bardy, Oinonen, Paasikivi, Halonen, Rehnberg, Savinainen, Svanfeldt, Tuomi, Jutila) mot 9 röster (Holm, Kaisla Heikki, Keränen, Laakkonen, Parviainen, Keskitapio, Kaisla Sirpa, Westermarck, Vierinen). godkände kommunstyrelsens förslag. Nämnd Kommunstyrelsen

29 Sida 29 KH:597 /2011 FGE 89 KST ANHÅLLAN OM BEFRIELSE FRÅN UPPGIFTEN SOM MEDLEM I KOMMUNSTYRELSEN OCH VAL AV NY MEDLEM Enligt 35 kommunallagen valbar till kommunstyrelsen är den som är valbar till fullmäktige, dock inte: 1) den är anställd hos kommunen inom kommunens centralförvaltning och som lyder under kommunstyrelsen, 2) den som är anställd hos kommunen och som är föredragande i en nämnd eller annars svarar för beredningen av ärenden som kommer att behandlas av kommunstyrelsen, eller 3) den som är ledamot i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i ett affärsdrivande samfund, om det är fråga om ett sådant samfund som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i kommunstyrelsen. Ordföranden i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ för ett samfund som sköter bevakningen av personalens intressen i kommunen är inte valbar till kommunstyrelsen. Valbar är inte heller den som i egenskap av förhandlare för samfundet eller i annan motsvarande egenskap ansvarar för intressebevakningen. Majoriteten av ledamöterna i kommunstyrelsen skall vara personer som inte är anställda av kommunen eller av samfund och stiftelser där kommunen har bestämmanderätt. har valt följande medlemmar och personliga ersättare i kommunstyrelsen för mandatperioden : Ordinarie medlemmar Merja Laaksonen Anders Karell Marcus Nordström Kirsi Martin Kristian Parviainen Tarja Ryynänen Arto Penttinen Heikki Kaisla Merja Rahkola-Toivanen Taina Janhunen Ersättare Susanne Ekström Stefan Svanfeldt Peppe Forsblom Raija Rehnberg Merike Hintikka Tuula Savinainen Mari Lovén Anna Paasikivi Markku Huittinen Harri Haanpää Nämnd Kommunstyrelsen

30 Sida 30 Rainer Sarviaho Kari Vierinen Kommunstyrelsens medlem Marcus Nordström har i ett brev daterat anhållit om avsked från uppgiften som medlem i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige: 1. konstaterar, att Marcus Nordström inte har de befrielsegrunder som avses i 38 kommunallagen, men avsked beviljas enligt prövning 2. beviljar kommunstyrelsemedlem Marcus Nordström befrielse från förtroendeuppgiften och väljer en ny medlem i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige: 1. konstaterar, att Marcus Nordström inte har de befrielsegrunder som avses i 38 kommunallagen, men avsked beviljas enligt prövning 2. beviljar kommunstyrelsemedlem Marcus Nordström befrielse från förtroendeuppgiften och väljer Stefan Svanfeldt till ny medlem i kommunstyrelsen samt 3. väljer Mikko Malmgren till ny personlig ersättare för Anders Karell. FGE 89 godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag. Nämnd Kommunstyrelsen

31 Sida 31 KH:597 /2011 FGE 90 KST ANHÅLLAN OM BEFRIELSE FRÅN UPPGIFTEN SOM ORDFÖRANDE I VALNÄMNDEN FÖR PROPORTIONELLA VAL I FULLMÄKTIGE OCH FYLLNADSVAL har enhälligt valt följande medlemmar i fullmäktiges valnämnd för proportionella val för åren : Ordinarie medlemmar Marcus Nordström Elisa Calin Pekka Keränen Personliga ersättare Mikael Westermarck Yrjö Kokkonen Arto Varpio utsåg härefter enhälligt Marcus Nordström till valnämndens ordförande och Pekka Keränen till valnämndens viceordförande. konstaterade att man önskade bereda plats för alla fullmäktigegrupper i nämnden. Till ersättare i nämnden valdes därför representanter för de obundnas, grönas och centerns fullmäktigegrupper. Dessa fullmäktigegrupper saknar kvinnliga medlemmar och därför valdes ingen kvinna till ersättare i nämnden. Valnämndens ordförande Marcus Nordström har i ett brev daterat anhållit om avsked från sitt förtroendeuppdrag. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige 1. konstaterar, att Marcus Nordström inte har de befrielsegrunder som avses i 38 kommunallagen, men avsked beviljas enligt prövning 2. beviljar medlemmen och ordföranden i valnämnden i fullmäktige Marcus Nordström befrielse från förtroendeuppdraget och väljer en ny medlem och ordförande i valnämnden. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige 1. konstaterar, att Marcus Nordström inte har de befrielsegrunder som avses i 38 kommunallagen, men avsked beviljas enligt prövning 2. beviljar medlemmen och ordföranden i valnämnden i fullmäktige Marcus Nordström befrielse från förtroendeuppdraget och väljer Stefan Svanfeldt till ny medlem och ordförande i valnämnden. FGE 90 godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag. Nämnd Kommunstyrelsen

32 Sida 32 KH:611 /2011 FGE 91 KST ANHÅLLAN OM BEFRIELSE FRÅN FÖRTROENDEUPPDRAGET SOM ERSÄTTARE I BILDNINGSNÄMNDEN OCH FYLLNADSVAL I 33 kommunallagen stadgas om allmän valbarhet till kommunens förtroendeuppdrag följande: Valbar till kommunens förtroendeuppdrag är den som 1) har kommunen som hemkommun, 2) har rösträtt i kommunalval i någon kommun det år då fullmäktige väljs eller val för ett annat förtroendeuppdrag förrättas, och som 3) inte står under förmynderskap. Valbar till en nämnd är enligt 36 kommunallagen är den som är valbar till fullmäktige, dock inte den som är anställd hos kommunen och lyder under nämnden. Vidare stadgas i 37.2 mom. kommunallagen att en förtroendevald inte förlorar sin valbarhet till ett organ, om han tillfälligt för högst sex månader anställs i ett anställningsförhållande som avses i 36 1 mom. Han får dock inte sköta sitt förtroendeuppdrag så länge anställningen varar. Enligt kommunallagens 38 har en person rätt att vägra ta emot ett förtroendeuppdrag om han har fyllt 60 år eller under de fyra närmast föregående åren innehaft samma förtroendeuppdrag eller ett förtroendeuppdrag i samma organ eller innehaft kommunala förtroendeuppdrag i sammanlagt åtta år. Den som har giltiga skäl kan avgå från förtroendeuppdraget. Det organ som utser de förtroendevalda i fråga beslutar om beviljande av avsked. Fullmäktigeledamöter och ersättare beviljas avsked av fullmäktige. har valt följande medlemmar och personliga ersättare i bildningsnämnden för mandatperioden : Ordinarie medlemmar Carl-Johan Gottberg Heidi Backman Elisa Calin Mari Lovén Markku Huittinen Ersättare Stefan Svanfeldt Helena Lönn Mikko Malmgren Jussi Suvanto Kirsti Pitkänen Nämnd Kommunstyrelsen