Vem tjänar på din otrygghet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vem tjänar på din otrygghet?"

Transkript

1 Vem tjänar på din otrygghet? Om den växande otryggheten på svensk arbetsmarknad. Vem som tjänar på den och vad vi kan göra åt den.

2 2

3 Inledning Detta är en broschyr om den växande otryggheten. Varför det har blivit så här och inte minst vad vi ska göra åt det. Vi vänder oss till dig som är arbetare i Sverige. Den här broschyren handlar nämligen om dig. Du som städar, kör buss eller taxi, arbetar i affär, fabrik, restaurang, vårdhem eller sjukhus. Du som står helt utan arbete eller lider av osäkerheten med tillfälliga jobb eller i bemanningsfirmor. Du som bygger hus, arbetar med tågtrafik eller på call center, delar ut post och tidningar, tillverkar bilar och hamburgare eller arbetar med barn i skolan. Vi är alla olika, men vi har något viktigt gemensamt. Vi är alla arbetare här i Sverige. Vi är alla tvingade att sälja vår arbetskraft till företagen för att kunna försörja oss själva och våra familjer. Därför använder vi i denna broschyr ordet arbetsköpare istället för arbetsgivare. Det är inte de som äger företagen eller som bestämmer över offentlig verksamhet som ger oss arbete, tvärtom så är det vi som ger dom möjlighet att köpa vår arbetskraft som de utnyttjar för att berika sig själva. Begreppet arbetsgivare får det att framstå som att vi ska vara tacksamma för att de kan suga ut vår arbetskraft. Det är tvärtom ägarna som ska vara tacksamma för att vi dag ut och dag in arbetar ihop vinster åt dem. Det är vårt arbete som får samhället att fungera. Om vi bara lade ner vårt arbete för en enda dag så skulle hela samhället stanna upp. Det är bara att tänka på hur det är på ditt jobb. Det mesta flyter på om chefen och dennes underhuggare är borta på lyxiga kurser. Men om du och dina arbetskamrater bestämmer er för att inte fortsätta jobba efter lunch, så stannar hela verksamheten. Det är när vi inser denna styrka som vi också förstår varför ägarna och cheferna gör allt för att splittra oss mot varandra och få oss att glömma vårt gemensamma intresse. De vill ställa den som har arbete mot den som saknar arbete. De vill spela ut oss mot varandra utifrån var vi är födda eller vilken religion vi tror eller inte tror på. Men även vi arbetare är skyldiga när vi låter oss splittras och låter våra olikheter stå i vägen för det vi har gemensamt. Detta gör oss svaga. När vi inte står starka tillsammans kan våra motståndare göra som de vill. De kan försämra våra arbetsförhållanden och sänka våra löner. Våra arbeten blir osäkrare, stressigare och farligare. Vi förväntas stå till förfogande när helst företagen har behov av vår arbetskraft. Vi som saknar jobb tvingas till meningslösa och förnedrande åtgärder eller lever under hotet att tvingas lämna landet. Denna broschyr vänder sig till dig som fått nog av att bocka och buga. Vi hoppas att du ska bli stärkt i att våga höja rösten mot otryggheten tillsammans med alla oss andra. Trevlig läsning! 3

4 Vårt behov av trygghet Människan har ett stort behov av trygghet. Vi vill kunna planera våra liv och få tid till att i lugn och ro umgås med våra nära och kära. Det stora hotet mot folkhälsan i ett land som Sverige beror på den växande otryggheten stress, depressioner, hjärtoch kärlsjukdomar, fetma och många andra hälsoproblem kan ofta härledas ur otryggheten. Bokmarknaden formligen översvämmas av självhjälpsböcker om hur vi ska hitta tryggheten i oss själva och finna vägen till vårt inre lugn. Hur vi ska finna tid till umgänge med dom vi älskar och tid för vår egen personliga utveckling. Det finns mycket klokt i dessa böcker. Men det genomgående i bokfloden är att de lägger ansvaret på individen. Orsaken till den växande känslan av otrygghet berörs sällan och än mer sällan handlar böckerna om otryggheten på arbetsplatserna. Vi tillbringar större delen av vår vakna tid på våra jobb och på väg till och från dessa. Och otryggheten i förhållande till jobbet är en av de främsta orsakerna till att människor mår dåligt. Handböckernas lösningar kan möjligen hjälpa medelklassens arbetssituation i kontorslandskap. Människor som har möjlighet att styra och planera sitt eget arbete. Det är möjligt att deras pressade arbetssituation kan lösas genom att de som individer finner sin egen inre oas eller tar en extra lång lunch och går ut och springer med havsljud i öronen. Vi säger möjligen, för även för en stor del av medelklassen blir arbetslivssituationen allt mer ofri, otrygg och stressande. För arbetarklassen gäller ett arbetsliv där möjligheterna att själva styra och bestämma över vårt arbete tillsammans med arbetskamraterna blir allt mindre. Oavsett om du arbetar inom det privata eller offentliga blir det allt mer uppenbart att du och dina jobbarkompisar inte är något annat än en siffra i din arbetsköpares räkneböcker. Våra behov som människor finns inte ens med i kalkylen. 4

5 Människor behöver kontinuitet, trygghet och möjlighet att utvecklas. Dessa mänskliga behov offras i den eviga tillväxtens namn. Bemanningsföretag, osäkra anställningar, påtvingad deltid och företagens import av billig arbetskraft är inte problem som vi kan lösa som individer, genom att vässa våra armbågar och slå oss fram själva på andras bekostnad. Otryggheten kan bara bemötas gemensamt. Inte minst gäller det att vi arbetare slutar tänka överklassens tankar, slutar att se verkligheten ur deras ögon. Vackra ord som tillväxt, flexibilitet och anställningsbarhet betyder ur arbetarklassens synvinkel ökad stress, tilltagande otrygghet och att ständigt vara på tå och beredd att vrida ut och in på sig själv för att var arbetsköparna till lags. Vi måste inse att hotet mot vår trygghet inte kommer från de som befinner sig i en ännu mer utsatt situation, utan hotet kommer uppifrån från privata och offentliga makthavare. Otrygghet och splittring kan bara mötas med solidaritet och kamp mot de som tjänar pengar på oss och vårt arbete. Daglönarna är tillbaka Daglönare kallas en arbetare som tvingas hanka sig fram utan att veta vilka möjligheter till jobb och inkomst nästa dag har att bjuda. En gång i tiden tvingades dess stå med mössan i hand och bjuda ut sin arbetskraft till arbetsköparna. Den moderna daglönaren lever med mobilen ständigt påslagen, redo att sälja sin arbetskraft till den arbetsköpare som behagar ringa. Möjligheterna att planera livet är små, både vad man ska göra för dagen och hur nästa månads inkomst kommer att se ut. Som alltid betyder arbetsköparnas frihet arbetarnas ofrihet. Det handlar om en femtedel 5

6 av arbetarna i Sverige som tvingas leva under den visstidsanställdas osäkerhet och ofrihet. Inom hotell, restaurang, handel och fastighet är situationen ännu värre, med siffror på över 40 procent för vissa grupper. Som alltid drabbas kvinnorna hårdare. Värst är situationen för arbetare under 24 år där varannan lever i denna osäkerhet. Till detta kommer de tiotusentals människor som tvingas sälja sin arbetskraft via bemanningsföretag, en grupp som växer för varje år. Sedan tillkommer den ständigt växande gruppen utländska arbetare som utnyttjas ofta under vedervärdiga förhållanden och som av företagen cyniskt spelas ut mot svenska arbetare för att pressa löner och arbetsvillkor. Otryggheten är arbetarklassens största gissel i Sverige En otrygghet som drabbar hela arbetarklassen och som hotar att dra undan mattan under fötterna även på de som ännu har relativt trygga jobb. Massarbetslöshet och otrygghet Överklassen har hittat på en ekonomisk teori som kallas jämviktsarbetslöshet och som säger att några hundratusen av oss arbetare måste gå utan jobb, det är nämligen nödvändigt för samhällsekonomin. Om vi alla har jobb så skulle det med andra ord vara negativt för Sverige. Det är givetvis en korkad teori. När det kommer till nationalekonomi så ska man komma ihåg August Strindberg som skrev att nationalekonomi är en vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukterna av underklassens arbete. Bakom teorin och alla utspel från näringsliv och diverse experter finns ett klassintresse. Intresset ligger i att genom att undergräva tryggheten så ska arbetskraftskostnaderna kunna pressas ner och en foglig arbetarklass skapas. För att lyckas med detta krävs att arbetslösheten hålls uppe. Det är rädslan att bli arbetslös som ska trycka ner oss alla. Därför biter sig massarbetslösheten fast med över människor i vårt land som förvägras arbete. För att underblåsa denna rädsla krävs att trygghetsystemen, inte minst a-kassan raseras, vilket borgaralliansen också gjorde Ju större klyftan är mellan de som har arbete och de som står utan jobb desto större blir pressen på arbetarklassen som helhet. Sett ur överklassens synvinkel har politiken varit mycket framgångsrik. Andelen som får a-kassegrundad ersättning har nästan halverats sedan 2006, samtidigt som antalet arbetslösa i det närmaste fördubblats under samma tid. Av Sveriges arbetslösa är det nästan 40 procent som varken får arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd, en fyrdubbling sedan Minst lika illa är det för de sjukskrivna där antalet utförsäkrade som tvingas leva på socialbidrag fyrdubblats sedan borgarregeringens ändring av reglerna Överklassen kan glädjas åt att ha skapat ett Sverige där över en kvarts miljon människor tvingas till socialkontoren för att få vardagen att gå ihop. Många av dessa är människor med jobb men med så låga löner att de inte kan leva på dem. Otryggheten för den del av arbetarklassen som förvägras arbete öppnar avgrunden även under alla de som har jobb. Medicinen mot detta sjuka samhälle heter solidaritet. Solidaritet mellan den del 6

7 av arbetarklassen som har arbete och de som ställts utanför arbetsmarknaden är en förutsättning för att bekämpa otryggheten. Bättre för välfärdens arbetare? Man skulle kunna tro och hoppas att det vore bättre för välfärdens arbetare. Att den gemensamma välfärden skulle föregå med gott exempel och verka för trygga heltidsjobb med sammanhållna arbetsdagar och höjda löner. Så är inte fallet, som alla berörda vet. Tvärtom tvingas en stor del av välfärdens arbetare att hanka sig fram på vikariat och osäkra anställningar och lönerna hålls medvetet nere. Situationen inom offentlig sektor är på många sätt en spegelbild av hur det är i det privata. Välfärdens arbetare är lika maktlösa, är på samma sätt reducerade till siffror i chefernas räkneböcker. En viktig orsak är den åtstramningspolitik, som politiker av alla partifärger försvarar, som har förvandlat chefer i offentlig tjänst till verkställare av nedskärningar. Verksamheter splittras upp och varje del sätts under ständiga sparkrav. Det gör det nära på nödvändigt med underbemanning i verksamheten och att pussla med deltidsanställda och timvikarier. Allt för att få budgeten att gå ihop. Det är så systemet fungerar och det är så det är tänkt. Det finns starka krafter som vill spela ut privatanställda och offentliganställda arbetare mot varandra. Antingen genom att motivera höjda löner för välfärdens arbetare genom att se ner på arbeten inom t.ex. industrin. Varför ska vi tjäna lika lite som en som skruvar i skruvar hela dagen, så talar splittrarna när de vänder sig till välfärdens arbetare. Eller genom att motivera de låga lönerna inom välfärden genom att se ner på välfärdsarbetarnas yrken. Det är vi i den privata sektorn som skapar vinsterna, så talar splittrarna när de vänder sig till privatanställda arbetare. Båda sätten att argumentera måste tillbakavisas. Arbetare inom offentlig och privat verksamhet har gemensamma intressen av ökad trygghet. 7

8 Det handlar om klasskamp Den växande otryggheten på arbetsplatserna är ingen tillfällighet. Den beror inte på några ogenomtänkta riksdagsbeslut eller avtal på arbetsmarknaden. Otryggheten är inte heller någon naturnödvändighet, något som vi bara har att acceptera som ett jordskalv eller en översvämning. Otryggheten är resultatet av en målmedveten och framgångsrik klasskamp från näringslivet, borgarklassen, kapitalisterna eller vad man nu väljer att kalla den ägande klassen och deras hantlangare bland politiker och tjänstemän i det offentliga. En del människor reagerar på ordet klasskamp. Den som pratar om klasskamp hyllar våld och vill skapa splittring och brutalitet i samhället. Saken är den att klasskamp inte är något man kan önska eller önska bort. Den är ett faktum. Det är en strid som jämt och ständigt pågår i samhället. Den kommer ur att Sverige inte är ett och odelat. Sverige är ett klassamhälle där olika klassintressen står mot varandra. Det som är bra för arbetarklassen, för de många, är dåligt för borgarklassen. Och vice versa. Deras fria näringsliv är vårt ofria arbetsliv. Deras trygga vinster är våra otrygga anställningar. Deras höga aktieutdelningar blir våra låga löner. Och deras ökande förmögenheter blir vår minskande välfärd. Det handlar alltså inte om att tycka att klasskampen är rätt eller fel, bra eller dålig det gäller att ta ställning i den klasskamp som pågår oavsett vad vi tycker eller vill. Den som hävdar att den kan ställa sig bredvid eller ovanför klassmotsättningarna ljuger. I en tid då borgarklassen är på offensiven blir en stridbar arbetarrörelses uppgift allt som oftast att spjärna emot, att sätta ner foten och gå emot de förslag och beslut som kommer från såväl kapitalisterna själva och deras organisationer som från det politiska etablissemang som är satta att förvalta kapitalismen. Därför anklagas stridbara arbetare ofta för att vara negativa, att vara ständiga nejsägare. Det är sant. När borgarklassen har initiativet, när det är deras intresse som sätter dagordningen, så måste svaret från klassmedvetna arbetare allt som oftast vara nej. Alternativet att hitta kompromisser, att gilla läget och försöka hitta en lösning som kanske inte är fullt lika dålig som det andra som erbjuds är just den hållning som har fört oss dit vi är idag med växande otrygghet, splittring och utslitning. Vägen till helvetet är stenlagd med goda föresatser. Den som köper tesen att ständigt välja det minst dåliga gör sig lätt till en stenläggare i helvetets tjänst. Vi är de osynliggjorda Vi arbetare är osynliggjorda, trots att vi utgör flertalet i Sverige. När det pratas om att ta ansvar eller om konkurrenskraft, så handlar det aldrig om ansvar för vår trygghet eller våra möjligheter till goda liv i detta konkurrenssamhälle. Om du vill se hur osynliggjorda vi är så kan du söka på ordet arbetsplats på google picture. Resultatet är kliniskt fritt från oss. De tiotusentals bilder du får upp före- 8

9 ställer lyckliga och välklädda medelklassmänniskor och deras kontorslandskap eller hemmakontor. Samma sak är det i tv. Arbetare får bara komma till tals om de lämnar sin klass. Om de blir fotbollsproffs eller kulturredaktörer eller om deras farsor söp och slog dem när de var små. Då kan de till och med få sitta med och mysa i SVT:s Babel. Vår osynlighet får till och med många akademiker att tro att vi inte längre finns. Arbetare är ett utdött släkte, som dinosaurierna, förklarar sociologer för nickande journalister medan de serveras kaffe av en serveringsarbetare på ett café samtidigt som deras barn på förskolan och deras föräldrar på äldreboendet tas om hand av välfärdens arbetare. Till kaffet får de bullar som någon bageriarbetare bakat och som transporterats dit av någon transportarbetare i en bil tillverkad av någon bilarbetare. Akademikerna verkar tro att saker bara uppstår ur intet, att samhället fungerar utan miljoner människors gemensamma arbete. Är vi inte alla entreprenörer? Om man lyssnar till politiker, media och experter skulle man kunna tro att Sverige är ett land bestående av företagare eller entreprenörer som det så fint brukar kallas. Verkligheten beskrivs ständigt och jämt ur företagarnas synvinkel: arbetar-klassens inkomster kallas för lönekostnader, vår stress och osäkerhet kallas för nödvändig flexibilitet och våra otrygga anställningar kallas för sänkta trösklar. Sanningen är att andelen företagare bara utgör åtta procent av Sveriges befolkning. Det är visserligen en fördubbling sedan 2007, vilket inte är så konstigt med tanke på att hundratusentals människor förlorade sina anställningar när krisen slog till. Man kan fråga sig varför vi ska studera företagsekonomi i den svenska skolan när 92 procent av oss inte är företagare? Det borde väl vara mer rimligt att ha fackföreningskunskap så att eleverna lär sig om vilka rättigheter vi har som arbetare, hur vi kämpar för högre lön och bättre arbetsförhållanden och hur strejker organiseras. Svaret är givet. Det är ett sätt att få oss alla att tänka den ägande klassens tankar. Arbetare ska lära sig att se på sig själva som en arbetskraftskostnad. Det är därför inte så konstigt att samhällsdebatten och även fackföreningsrörelsen till stor del har anammat näringslivets språkbruk. Det är resultatet av en mycket framgångsrik klasskamp från kapitalisternas sida. De verkliga makthavarna Men inte heller siffran åtta procent av befolkningen säger egentligen något om hur det svenska näringslivet ser ut. De flesta av dessa företag är småföretag i praktiken ägda och kontrollerade av de storbanker som småföretagarna lyder under. Storbankernas trygga vinster bygger även på otryggheten hos småföretag. Myten om att vi alla är entreprenörer har skapats för att få oss alla att acceptera storföretagens sätt att se på verkligheten, få oss att tro att deras intressen även är våra intressen. Tvärtemot myten om att det svenska näringslivet domineras av en 9

10 massa småföretag så är sanningen den att Sverige sedan länge har ett näringsliv präglat av koncentration och monopol. Ett fåtal kapitalister äger och kontrollerar en mycket stor del. Under 2000-talet har fåtalets makt och ägande stärkts ytterligare satt de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen på ett större värde än vad de 100 största bolagen gjorde Visserligen har de nyliberala avregleringarna inneburit att det utländska aktieägandet i Sverige ökat kraftigt under 2000-talet, från knappt åtta procent till uppåt 40 procent. Men detta har inte påverkat maktkoncentrationen. Makten och kontrollen ligger till stor del fortsatt hos svenska kapitalister. De utländska finanskapitalen är intresserade av avkastning, inte makt. Maktkoncentrationen i det svenska näringslivet är världsunikt, endast Tyskland är jämförbart. Centrum för den svenska makteliten utgörs fortfarande av Wallenbergsfären som kontrollerar ungefär en tredjedel av det svenska näringslivet. Denna koncentration innebär också att en kraftig monopolisering gäller i många branscher. Att de fyra storbankerna Nordea, Swedbank, Handelsbanken och SEB har total monopolställning är ett av de mer kända exemplen. Även inom dagligvaruhandeln ser det likadant ut ICA, Coop och Axfood har tillsammans en marknadsandel på 86 procent. När det gäller byggnation och underhåll av bostäder har JM, NCC, Peab och Skanska en gemensam marknadsandel på 70 procent. Detta bara för att ta några exempel. Samma är det inom den växande privata välfärdssektorn där ett fåtal koncerner kontrollerar såväl skol-, omsorgs- som vårdmarknaderna. Det är dessa gigantiska storföretag som är de verkliga vinnarna på vår otrygghet. Underleverantörer långt ner i produktionskedjan är oftast småfirmor. Även om det ofta är i dessa småfirmor som de värsta formerna av otrygghet och utsugning kommer fram, så är det i sista hand jättarna i toppen som tjänar de stora pengarna. Det är mot storföretagen och de som sitter på den ekonomiska makten som kraften ska riktas. Otrygghetens vinnare Det är detta lilla fåtal rikingar i samhällstoppen som är de verkliga vinnarna på den utveckling som för den överväldigande majoriteten människor innebär otrygghet, ekonomisk osäkerhet och nedmonterad välfärd och samhällsservice. Den rikaste procenten av svenskarna sitter på tillgångar värda cirka 2700 miljarder kronor, vilket motsvarar 40 procent av de samlade förmögenheterna. Den svenska förmögenhetskoncentrationen är därmed värre än i USA. Men även inom denna rikaste procent är skillnaderna stora. De svenskar som har finansiella förmögenheter på 10 miljoner eller mer omfattar inte fler än 5000 personer, eller runt en halv promille av svenska folket. Ser man till den absoluta ekonomiska eliten, de som sitter på finansiella förmögenheter på 100 miljoner eller mer, så utgörs denna lilla krets av endast 291 personer eller 0,00003 procent av befolkningen. 10

11 Motståndaren är välorganiserad En pytteliten men oerhört rik grupp i samhällstoppen har med andra ord lyckats spänna hela samhället framför sin vagn. Dessa är inte valda av folket utan har makten genom sitt ägande. De har lyckats driva igenom sina klassintressen genom en målmedveten och militant kamp. Borgarklassen är nämligen klassmedveten, välorganiserad och rustad till tänderna. Den samlande och drivande kraften för denna klasskamp uppifrån är Svenskt Näringsliv, som bildades våren 2001 genom sammanslagningen av Svenska Arbetsgivarföreningen, SAF, och Industriförbundet. Svenskt Näringsliv är en kapitalistisk intresse- och kampanjorganisation, en organisation för politisk klasskamp, med uppgiften att driva kapitalisternas gemensamma intresse så hårt, långt och kompromisslöst som möjligt. Svenskt Näringsliv har 50 medlemsorganisationer arbetsgivarförbund och branschorganisationer. Tillsammans har förbunden närmare medlemsföretag med nära 1,7 miljoner anställda, vilket innebär 67 procent av alla privatanställda. I den mån Svenskt Näringsliv är öppet för samarbete med fackföreningsrörelsen så är det ett samförstånd helt på kapitalets villkor, ett samarbete som innebär att arbetsköparna ger facket en roll i sina strävanden som arbetsköpare. Exemplen på detta under 2000-talet är oräkneliga. Samtidigt som facken har gått kräftgång har arbetsköparorganisationerna växt sig starkare hade 85 procent av alla anställda en arbetsköpare som var organiserad. Inom privat sektor är kapitalisternas organisationsgrad 80 procent medan den fackliga endast är 65 procent. I motsats till fackanslutningen så har arbetsköparnas organisationsgrad ökat under 2000-talet. Sluta lyssna på överklassen Problemet är inte att borgarklassen tycker och tänker som den gör. Klassintresset ljuger aldrig och att de slåss för sitt särintresse går inte att ha några moraliska betänkligheter kring. Problemet är att arbetarklassen accepterar kapitalisternas verklighetsbeskrivning. Att alla vi som tvingas sälja vår arbetskraft till den ägande klassen, alla vi som förvandlas till siffror i deras konto för arbetskraftskostnader, inte står upp för våra egna klassintressen, det är det som är det största problemet i Sverige. Ta bara överklassens påstående att arbetare är lata. För att få arbetare att masa sig till jobbet krävs det ett ständigt hot om fattigdom. Därför har de raserat a-kassa och sjukersättning, därför har de skapat fas 3 och utstämplingar. I överklassens värld måste arbetare känna otrygghetens piska över ryggen, annars ligger de bara på sofflocket och lapar bidrag. Det finns givetvis latmaskar. Det vet varenda människa som varit ute på en arbetsplats. Inte så få av dessa latmaskar lyckas klättra uppåt och bli förmän och småchefer. Men sedan finns det också de som utnyttjar trygghetssystemen för att slippa jobba. Det är inget att sticka under stol med. 11

12 Jacob Wallenberg, Sveriges störste kapitalist. Men hur detta fåtal latmaskar har kunnat bli ett argument för att rasera tryggheten under oss alla, är ett typexempel på hur överklassen styr våra tankar. Syftet med att pressa ner sjuka och arbetslösa i fattigdom är inte att komma åt fåtalet arbetsskygga. Målet är att dra undan tryggheten för oss alla, så att vi ska bli en rädd, foglig och anställningsbar massa av billig arbetskraft. Att överklassen lyckades rasera trygghetssystemen under 2000-talet utan några större protester från oss arbetare är en av våra största skamfläckar. En skam som bara kan tvättas bort genom att vi gemensamt åter tar kamp för allas vår trygghet. Den hycklande överklassen I detta sammanhang är det viktigt att säga att överklassens egen arbetsmoral i mycket är en myt. Det finns nämligen ingen grupp i det svenska samhället som får så mycket bidrag som just överklassen. Överklassen får skattesubventionerade rutavdrag för att använda oss till att städa deras hem och passa deras barn. De får skattesubventionerade rotavdrag för att använda vårt arbete till att höja värdet på deras villor och bostadsrätter. Våra skattepengar går till miljardstöd till deras banker och företag samtidigt som överklassen har fått gigantiska skattesänkningar. De får till och med statliga subventioner så att de inte ska behöva betala fullpris när de köper vår arbetskraft i form av sänkta arbetsgivaravgifter, ungdomslöner etc. Samtidigt som de har raserat våra trygghetssystem så ser de själva till att när de själva förlorar jobben även om de misskött sig fullkomligt så faller de mjukt i fallskärmar med avgångsvederlag och speciella pensionsuppgörelser. Det är som sagts tidigare hög tid att vi slutar lyssna på dessa hycklare. Anledningen att de ibland kan se stora ut när vi ser på dem är bara för att vi själva allt för länge har levt på knä. Om vi reser oss så kommer vi att kunna se deras litenhet och hyckleri. 12

13 Så vad ska vi göra åt det? Om du har läst ända hit så är du förhoppningsvis överens om att det finns en motsättning mellan arbetarklassens trygghet och kapitalisternas oinskränkta makt. Detta inser givetvis arbetsköparna. Det var därför som de svenska kapitalisternas generalstab Svenskt Näringsliv backade upp skurkföretaget Veolia vid tågstrejken Arbetarna strejkade mot att 250 fastanställda sades upp för att istället ersättas med osäkra deltids- och timanställningar. Svenskt Näringsliv hotade med den gamla förhatliga paragraf 32 om arbetsköparnas oinskränkta makt att fritt avskeda och anställa samt leda och fördela arbetet. Bemanningen är en arbetsgivarfråga, förklarade en företagsrepresentant. En sådan hållning kan arbetarklassen och dess fackliga organisationer aldrig acceptera. Rätten till trygga jobb, en rättighet som påverkar hela livssituationen, kan aldrig lämnas till arbetsköparnas diktatoriska makt. Att utmana ägarnas makt och bryta med deras syn på verkligheten är det första viktiga steget till förändring. Vi måste inse att våra otrygga anställningar bara är baksidan av det mynt vars andra sida är deras säkrade vinster. Det pågår kamp Tågstrejken på sommaren var inte den enda gången under förra året som arbetare tog till kamp för tryggheten. I februari 2014 genomfördes en solidaritetsstrejk i svenska hamnar till stöd för hamnarbetarna i Portugal. Det var ett led i en två år lång kamp mot de portugisiska arbetsköparnas försök att använda bemanningsföretag för att undergräva arbetarnas villkor. Några veckor senare böjde sig arbetsköparna i Portugal och arbetarna segrade. Bemanningsföretaget med oorganiserad arbetskraft avvecklades och samtliga 13

14 arbetare som avskedats under konflikten återanställdes. Samma månad tvingades företaget DHL i Jordbro utanför Stockholm att backa från sitt försök att ersätta de fastanställda med bemanningsföretag. Även i Södertälje hamn tvingades styrelsen dra tillbaka förslaget om bemanningsföretag efter arbetarprotester. I mars protesterade lokalvårdarna i Kristianstad mot att städningen av det nya rådhuset lades ut på bemanningsföretag. På många håll i landet har välfärdens arbetare inom vård och omsorg rest motstånd mot arbetsköparnas angrepp på tryggheten genom så kallad optimal bemanning eller interna bemanningsföretag. På hösten kantades de svenska vägarna av tusentals lastbilar som stannade sina fordon i protest mot lönedumpningen inom åkeribranschen. Vid Byggnads och IF Metalls kongresser 2014 krävde en växande medlemsopinion att fackförbunden ska ta strid för tryggheten och kräva ett förbud av bemanningsföretag. Detta är några exempel från förra året på den växande opinionen mot otryggheten på jobben. Flera av exemplen visar också att protester lönar sig. Kapitalisternas försök att skapa otrygghet, facklig splittring och försämrade villkor är inget nödvändigt ont. Det går att tvinga företagen att backa. LO:s program för trygghet på jobben Hösten 2013 presenterade LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson tillsammans med Socialdemokraternas Stefan Löfven ett tiopunktsprogram för ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Ett genomförande av programmet skulle innebära viktiga steg framåt för ökad trygghet. Med Stefan Löfven som statsminister är det nu upp till bevis. Regeringen har själva bett fackföreningsrörelsen att hjälpa till och lobba för ökad trygghet på jobben. Det är med andra ord hög tid att LO plockar upp denna kastade handske. Den bästa formen av lobbyarbete är att visa upp den styrka som finns ute på arbetsplatserna, en kraft som allt för länge tillåtits slumra in. Istället för att lita till facklobbyister i Stockholm krävs mobilisering underifrån. Grunden för facklig organisering är demokrati och kollektivism man beslutar gemensamt och man kämpar tillsammans. Allt för ofta betraktas medlemmarna som spelbrickor som förväntas agera efter ledningarnas kommando. Istället är det tvärtom, det är ledningarna som ska vara representanter för medlemmarna och ledningarna ska agera efter medlemsviljan. Det är hög tid att folket på arbetsplatserna höjer rösten för trygghet på jobbet. Sätt press på LO att använda den styrka som 1,5 miljoner medlemmar utgör för att kämpa för trygghet på svensk arbetsmarknad. Arbetarklassen har tvingats backa allt för länge. Det är hög tid för en ny giv för trygghet på jobben. Efter att ha läst denna broschyr hoppas vi att du vill hjälpa till att höja rösten för arbetarnas trygghet. Läs mer på 14

15 Sätt press på LO att mobilisera för trygghet på jobbet Ordningsregler för svensk arbetsmarknad* Riv upp Lex Laval al svenska kollektivavtal ska gälla för alla som jobbar i Sverige! Stoppa den lönedumpande arbetskrafts- importen. Företag ska inte kunna sparka arbetare för att sedan hyra in dem från bemanningsföretag. etag. Underleverantörer måste f ölja kollektivavtal och arbetsrätt. upphandling. Schyssta och konkurrensneutrala villkor inom åkeribranschen. * I slutet av 2013 föreslog socialdemokraterna och LO tio ordningsregler fö ör svensk arbetsmarknad, för ökad trygghet på svenska arbetsplatser, men sedan dess s har inget hänt. Kraven är fortfarande aktuella att kämpa för. Läs alla tio kraven på: Stå upp för vår trygghet på jobbet! Beställ det förtryckta vykortet och skicka det till LO, sprid det bland dina arbetskamrater och ta upp det i din fackförening. Läs mer på

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är medlemmar i Sveriges Kommunistiska Parti, där vi vill

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Tillväxt genom entreprenörskap och företagande

Tillväxt genom entreprenörskap och företagande Tillväxt genom entreprenörskap och företagande Orups gränd 3 Den svenska politiken har under många år präglats av en misstänksamhet mot företag och då framförallt små företag. I sann saltsjöbadsanda har

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet!

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Gratis elevmedlemskap för dig som studerar Livs är på din sida! Slaktare och bagare. Snusarbetare och kylpersonal. Maskin skötare och kafferostare. Bryggare och kex

Läs mer

Handlingsprogram för SOCIALISTERNA för en stridbar arbetarrörelse

Handlingsprogram för SOCIALISTERNA för en stridbar arbetarrörelse 1 Handlingsprogram för SOCIALISTERNA för en stridbar arbetarrörelse (antaget 16 mars 2008) Klassenhet Principen om enhet i arbetarklassen är Socialisternas utgångspunkt för all praktik. Enhet i arbetarklassen

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet Facket för Service och Kommunikation Gott & blandat inför yrkeslivet Det här är SEKO 3 Vi tror på solidaritet! 5 Kolla avtalen 7 Åldern inne? 8 Sommarjobbet 9 Jobb utomlands 10 Mer info 10 Försäkra dig!

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Innehåll Den nya arbetslinjen: Bemanningsbranschen skapar jobb 3 Den hjälpande handen har en nyckelroll 3 Bra och fasta jobb där de behövs 4 Bemanningsbranschens

Läs mer

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program Arbetet är en av grundstenarna i byggandet av det jämlika samhället. Arbetet skapar självständighet och frihet samt formar oss som individer. Men arbetet är

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

213 396 från 1 till 10 anställda 32 950 från 10 till 49 anställda.

213 396 från 1 till 10 anställda 32 950 från 10 till 49 anställda. Lagen om anställningsskydd. Den första analysen som man gör när man analyserar arbetsmarknaden är att analysera marknaden själv. Vad är marknaden och hur kan marknaden fungera väl? 1) Egendomsrätt. För

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

SOCIALISTERNA FÖRSVARA VÄLFÄRDEN PROGRAM FÖR. för en stridbar arbetarrörelse!

SOCIALISTERNA FÖRSVARA VÄLFÄRDEN PROGRAM FÖR. för en stridbar arbetarrörelse! PROGRAM FÖR SOCIALISTERNA för en stridbar arbetarrörelse! FÖRSVARA VÄLFÄRDEN MOT BORGARALLIANSENS, SVERIGEDEMOKRATERNAS OCH SVENSKT NÄRINGSLIVS ATTACKER! Antaget på Landsmötet 24 mars 2012 Socialisterna

Läs mer

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme.

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Frågor och svar Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Påstående: Veolia vill sänka lönerna. Påstående: Veolia tvingar personalen till otrygga deltidsanställningar med

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista rapport arbetsledning missköta sig rasist Diskrimineringsombudsmannen arbetskamrater arbetstider morgon- eller eftermiddagsskift stämpelkort

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö SALO Sveriges Anställningslösas Landsorganisation Arbete Livskvalitet - Miljö Det här är SALO SALO (Sveriges Anställningslösas Landsorganisation) grundades för att det inte fanns några organisationer som

Läs mer

Har valt att inte svara: Moderaterna, Centern, Kristendemokraterna, Vänsterpartiet Miljöpartiet. Landsbygdspartiet Oberoende.

Har valt att inte svara: Moderaterna, Centern, Kristendemokraterna, Vänsterpartiet Miljöpartiet. Landsbygdspartiet Oberoende. Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Luleå 9 3 3 2 32 4 4 4 61 FPLuleå Rättvisepartiet Socialisterna (3), Landsbygdspartiet Oberoende

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Aktuellt för småföretagen: Nej till obligatorisk A-kassa

Aktuellt för småföretagen: Nej till obligatorisk A-kassa Aktuellt för småföretagen: Nej till obligatorisk A-kassa maj 2008 Därför säger vi nej till obligatorisk A-kassa (för företagare) Bakgrund Regeringens utredare har nu kommit med förslag till ett nytt system,

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012

Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012 Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012 April 2012 Arbetsmarknadsfrågor stora bland politiska bloggar Unionen anser att bloggar och andra sociala medier är rätt

Läs mer

Enkät bemanning. november 2011

Enkät bemanning. november 2011 Enkät bemanning november 2011 Enkät bemanning november 2011 Syfte Generell kartläggning av de bemanningsanställdas situation Ge bemanningsanställda möjlighet att med egna ord berätta om hur de ser på sin

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SLFF.NU VÄLKOMMEN TILL Svensk lokförarförening - SLFF HISTORIK Ett missnöje började gro redan 1989 när de etablerade facken inte försvarade lokförarnas rätt till pension vid 60.

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ.

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. ISSP 2005 Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. Först några frågor om arbete i allmänhet Fråga 1 Föreställ Dig att Du kunde förändra hur Du använder Din tid, och ägna mer tid åt vissa saker

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS - NR

UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS - NR UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS - NR 2 2012 Tema: Avtalsrörelsen BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är medlemmar i Sveriges Kommunistiska Parti, där vi

Läs mer

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa aktörer solkar ner vårt rykte och förstör för de hederliga

Läs mer

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se Riktiga jobb åt alla Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006 www.centerpartiet.se Arbetslösheten bland funktionshindrade har ökat Ingen grupp i samhället har drabbats så hårt

Läs mer

När arbetslösheten kom för att stanna

När arbetslösheten kom för att stanna När arbetslösheten kom för att stanna Under 1990-talet upplevde svenskarna den värsta arbetslösheten sedan depressionens dagar på 1930-talet. Orsakerna till den ekonomiska krisen tänker jag inte gå in

Läs mer

Vinster LÖNERNA MÅSTE UPP! Löner. Frågor och svar inför avtalsrörelsen 2011-2012

Vinster LÖNERNA MÅSTE UPP! Löner. Frågor och svar inför avtalsrörelsen 2011-2012 Vinster LÖNERNA MÅSTE UPP! Frågor och svar inför avtalsrörelsen 2011-2012 Löner Kapitalister, förena er och tacka löntagarna! Tack till de många som avstått nästan allt för att vi kapitalister skulle kunna

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS - NR 1 2015. Ur innehållet: Förbjud bemaningsföretagen! Vart tar lönepengarna vägen?

UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS - NR 1 2015. Ur innehållet: Förbjud bemaningsföretagen! Vart tar lönepengarna vägen? UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS - NR 1 2015 Ur innehållet: Förbjud bemaningsföretagen! Vart tar lönepengarna vägen? BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är

Läs mer

KONGRESSBLADET. Nej till inkomstförsäkring. 14 juni 2014

KONGRESSBLADET. Nej till inkomstförsäkring. 14 juni 2014 KONGRESSBLADET 14 juni 2014 Vi är alla Seko-iter idag sa Karl-Petter Thorwaldsson och fick rungande applåder. LO-ordföranden syftade givetvis på den pågående Sekostrejken mot otrygga anställningar. Nej

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

#Negativa kommentarer om jobbet

#Negativa kommentarer om jobbet Rapport om HR-utmaningar, inriktning Sociala Medier #Negativa kommentarer om jobbet Bakgrund Hela 85 procent av Sveriges befolkning över 16 år har tillgång till Internet i hemmet. Sverige hamnar därmed

Läs mer

VI FÖRTJÄNAR BÄTTRE UNG VÄNSTERS VALPLATTFORM 2010

VI FÖRTJÄNAR BÄTTRE UNG VÄNSTERS VALPLATTFORM 2010 VI FÖRTJÄNAR BÄTTRE UNG VÄNSTERS VALPLATTFORM 2010 www.ungvanster.se Vi förtjänar bättre! Gå med i Ung Vänster, www.ungvanster.se VI SKA BYGGA LANDET Sverige har förändrats. Vi som är unga idag är den

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent

Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00 Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer