Föreningsmoms, hur påverkar det de allmännyttiga ideella föreningarna i Sverige? Slutrapport

Transkript

1 Föreningsmoms, hur påverkar det de allmännyttiga ideella föreningarna i Sverige? Slutrapport Grupp 4: Åsa Dahlström & Camilla Tordenfeldt-Grafö

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Tillvägagångssätt... 3 Sammanfattning... 3 Vad är en allmännyttig ideell förening?... 4 Varför är föreningar så viktiga i Sverige?... 5 Syftet med föreningsmomsen... 6 Vad är problemet?... 9 Kan föreningarna klara detta administrativt? Intervju med en lokalt förankrad förenings kassör Egna reflektioner Källangivelser Bilagor Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser Betänkande Moderniserade skatteregler för ideell sektor Betänkande Nya skatteregler för idrotten Rapporten Mervärdesskatt för ideella sektorn Remissvar Mervärdesskatt för ideella sektorn, m.m Gemensamma systemet för mervärdesskatt Grupp 4: Åsa Dahlström & Camilla Tordenfeldt-Grafö 2

3 Inledning Vi har valt ett ämne som ligger i utkanten av vår utbildning men som vi tror ändå kan vara intressant för oss då vi i framtiden förhoppningsvis kommer att jobba med redovisning och beskattning. Om det blir så att Sverige kommer att tvingas till att införa momsredovisningsplikt för alla föreningar oavsett storlek och omsättning så kan det finnas en möjlighet att våra kunskaper får ytterligare ett verksamhetsområde att täcka in. Det är förstås under förutsättning att inte föreningarna slås ut och att de har råd att betala för de tjänster som vi i så fall kan bistå med. Tillvägagångssätt Genom analys av artiklar från olika tidningars webbsidor vill vi plocka fram information om hur föreningarna har reagerat på förslaget. Även ta hjälp av andra webbsidor. Sammanfattning Vi valde att utveckla hur EU-direktivet om moms för allmännyttiga ideella föreningar kan påverka samhället både på lokal nivå och hur det på sikt i värsta fall kan innebära förfall och kaos i vår del av världen när demokratiska rättigheter och skyldigheter sätts ur spel. Vi har letat efter officiella upplysningar i olika skrivelser som vi bifogar som bilagor i rapporten då dessa är omfattande men kan ses som läsvärda för intresserade i klassen. Då ämnet är omfattande fast det är ställt som en enkel fråga har vi valt ut en del intressanta aspekter och letat efter material som belyser detta. Vi har även täckt upp med en beskrivning av vad som kännetecknar allmännyttiga ideella föreningar och även så berättar vi om föreningarnas tillkomst och ursprungliga betydelse för det svenska samhällets uppbyggnad. Grupp 4: Åsa Dahlström & Camilla Tordenfeldt-Grafö 3

4 Vad är en allmännyttig ideell förening? För att en förening ska anses vara ideell och allmännyttig ställs fyra krav som Skatteverket vid bedömning av föreningarnas skattskyldighet tar hänsyn till. Vid överklagande av beslut är det förvaltningsdomstolarna som gör detsamma. 1. Ändamålskravet Föreningens syfte ska i huvudsak främja allmännyttiga ändamål, dvs 75 % av verksamheten ska vara det för att föreningen ska vara befriad från beskattning. Ändamålet/en får inte begränsas till vissa bestämda personer, föreningens medlemmar eller vill vissa familjer/släkter. Ändamålet får inte ha en alltför särpräglad karaktär. 2. Verksamhetskravet Föreningen skall till minst % av verksamheten tillgodose ändamålen, vilket är en ekonomisk bedömning som innebär att dem mesta av intäkterna ska användas till detta. Om stadgarna är otydliga är det verksamheten som faktiskt genomför som avgör allmännyttan men om stadgarna fastslår att det inte är en allmännyttig verksamhet som bedrivs spelar den verkliga verksamheten ingen roll. 3. Öppenhetskravet Alla ska kunna bli medlemmar i en allmännyttig förening såvida det inte finns särskilda skäl till som hör ihop med verksamhetens art eller omfattning, t ex krav på sångröst och musikalitet i en kör eller musikförening eller ålderskrav i en skytteförening. Likaså kan kön motiveras som i en kvinnoorganisation. Föreningen kan ställa krav på geografisk lokalisering, arbetande på en viss arbetsplats, eller student vid en särskild skola. Medlemsavgiften får inte vara så hög att bara de välbeställda medlemmarna kan få inträde. Grupp 4: Åsa Dahlström & Camilla Tordenfeldt-Grafö 4

5 4. Fullföljdskravet De pengar som föreningens tillgångar ger som avkastning ska minst till % under en femårsperiod komma den allmännyttiga verksamheten till del. De kostnader som härrör till föreningens verksamhet och som hade räknats som avdrag om föreningen hade betalt skatt ska räknas ifrån innan man beräknar storleken på de medel som används till allmännyttan. Detta syftar till att förhindra avsättning av obeskattad kapital och att föreningar utnyttjas av personer för skatteflykt. Skatteverket får bevilja dispens från kravet för max fem år per beslut om man ska genomföra en investering t ex köp, tillbyggnad eller renovering av fastighet eller anläggning som ska användas i föreningens ideella verksamhet. Varför är föreningar så viktiga i Sverige? I Sverige har föreningslivet sin grund i de folkresningar som från 1800-talet uttryckte sitt missnöje mot samhälleliga beslut med protester och kravaller. Detta ansågs så hotfullt mot samhället att det från 1840-talet och framåt bildades organiserade folkrörelser i form av föreningar med syfte att kanalisera missnöjet i mindre samhällskritiska banor. Dessa leddes ofta av samhällstoppen eller medelklassen med en liberal syn, men de arbetade för att främja arbetarnas bildning, välgörenhet och måttlig alkoholförtäring. Även väl och modernt beväpnade föreningar inom skarpskytterörelsen var liberala och dessa protesterade mot det konservativa Sverige, bl a 1864 mot att Sverige inte visade solidaritet mot Danmark i kriget mot Preussen. Detta slutade i kravaller och deras protester ledde till att det i Sverige lagstiftades om mötesfrihet. Mötesfrihet tillsammans med organisationsfrihet och yttrandefrihet är förutsättningar för vårt deltagande i demokratin. Det finns begränsningar då mötets syfte är planering av brott, våldsamma upplopp eller brott mot lokal ordningsstadga vilket ger polisen rätt att stoppa, upplösa eller förbjuda allmänna sammankomster. Efter en storstrejk på 1879 i Sundsvalls sågverksdistrikt förändrades inriktningen på folkrörelselivet. Grupp 4: Åsa Dahlström & Camilla Tordenfeldt-Grafö 5

6 Nykterhetsföreningarna blev utbytta mot amerikanska godtemplareordnar som snabbt blev en central kraft i samhällslivet med egna nykterhetsloger runt om i Sverige. Arbetarna lämnade de liberala föreningarna och organiserade sig i fackföreningar och olika arbetarorganisationer istället. Vid denna tid kom många influenser från utlandet, t ex den marxistiska socialdemokratiska rörelsen från Tyskland. Frälsningsarmén och kooperativa rörelsen från England fick betydelse bland arbetare och bönder. Folkhögskolor med inflytande från danska förebilder hjälpte till att utbilda i självorganisering, kulturell frigörelse och andra behov som fanns för att få till kommunalt självstyre och utveckla kooperativa verksamheter. Snart bildades organisationer som stred för allmän rösträtt, kvinnors rättigheter, fred, idrott och andra intressen och snart fanns det möjlighet att delta i internationella organisationer som inom dessa områden arbetade över nationsgränserna. Med rötter inom väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelserna har dagens föreningar en så stark förankring i vårt samhälle att det är ett dråpslag mot hela samhället om man börjar rucka på de grunder som dessa existerar på. Syftet med föreningsmomsen Vi har tittat på den politiska bakgrunden till förslaget om beskattning av ideella föreningar. Idag är allmännyttiga ideella föreningar skattemässigt gynnade och betalar i stort sett inte skatt på sin vinst. Detta gör att de som engagerar sig i föreningarnas verksamhet har möjlighet att göra det utan att det ska kosta så mycket i medlemsavgifter och olika avgifter för de aktiviteter som verksamheten bidrar med. Detta har EU satt sig emot då det i EG: s mervärdesskattedirektiv, 2006/112/EG i portalbestämmelsen i artikel 2 beskrivs att leverans av varor eller tjänster mot ersättning som görs inom en medlemsstats territorium av en beskattningsbar person när denne agerar i denna egenskap ska vara föremål för mervärdesskatt. Vad som är en beskattningsbar person definieras i artikel 9 i samma direktiv. Grupp 4: Åsa Dahlström & Camilla Tordenfeldt-Grafö 6

7 En beskattningsbar person är den som oavsett på vilken plats, självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oberoende av dess syfte eller resultat. Det som är avgörande här är att det bedrivs en ekonomisk verksamhet. Europeiska kommissionen har inlett ett fördragsbrottsförfarande mot Sverige där de i två formella underrättelser ansett att Sveriges lagstiftning inte överrensstämmer med direktivet avseende definitionen av beskattningsbar person samt att det inte är förenligt att med EGrätten att betrakta den allmännyttiga delen av ideella föreningars verksamhet som en del som inte omfattas av mervärdesskattesystemet på grund av att den inte är yrkesmässig enligt den svenska lagen. Enligt kommissionen strider det mot mervärdesdirektivet att de tjänster och varor som tillhandahålls av sådana föreningar inte beskattas med moms. I betänkandet Moderniserade skatteregler för ideell sektor från Stiftelse- och föreningsskatteutredningen från 2009 finns följande förslag - Utredningen föreslår att inkomst från sådan näringsverksamhet som en ideell organisation kan bedriva som ett direkt led i sin allmännyttiga verksamhet eller med naturlig anknytning till denna även fortsättningsvis ska var skattefri. Det kan vara t ex försäljning till medlemmar av olika varor som rör verksamheten, varor för att sprida föreningens budskap, t ex böcker eller tidningar samt sponsring. Likaså räknas service till medlemmar som förfriskningar eller en mindre servering i anknytning till klubblokalen dit. Verksamheter som länge har används för att få in pengar till föreningarna, d v s av hävd har utnyttjats, t ex bingo, lotterier, försäljning av bingolotter, fester, reklam på klubbkläder, dansarrangemang, loppmarknader, marknader och även skogsplantering är inte heller skattepliktig. Föreningar som inte betalar inkomstskatt redovisar inte heller moms. Grupp 4: Åsa Dahlström & Camilla Tordenfeldt-Grafö 7

8 I slutet av mars 2011 kom beskedet att EU-kommissionen sagt nej till förslaget om momsfrihet för svenska ideella föreningar med en omsättning under en miljon kronor. Finansminister Anders Borg planerar dock att fortsätta att arbeta för att undvika att den ideella sektorn drabbas om momsreglerna måste ändras. Dessutom har riksdagsledamot Ulf Berg (m) och skatteutskottet den 12 april diskuterat med och framfört Sveriges åsikt gällande undantaget för ideella föreningars redovisning av moms till EU:s skattekommissionär Algirdas Semeta*. Denne gav inga löften men lovade att titta konstruktivt på frågan enligt Ulf Berg. *Algirdas Semeta är en litauisk politiker och sedan 1 juli 2009 EU-kommissionär. I Kommissionen Barroso II som tillträdde den 10 februari 2010 ansvarar han för skatter och tullar, revision och bedrägeribekämpning. En tröst i det hela är att nuvarande regler för momsfrihet för ideella föreningar kommer att gälla fram tills frågan är avgjord. Sammanfattning av vad moms är Moms är en allmän skatt som ska användas på verksamheter som producerar eller distribuerar varor eller tjänster. Det har Europeiska unionen bestämt och det står i momsdirektivet. (Se Bilaga 1) Moms berör alla varor och tjänster som köps eller säljs inom EU. Den moms man tjänar när man säljer en vara eller tjänst ska man betala in till skatteverket efter att ha dragit av den moms man själv har betalat vid ett köp av vara eller tjänst. Läs mer om momsdirektivet i Bilaga 6. Grupp 4: Åsa Dahlström & Camilla Tordenfeldt-Grafö 8

9 Vad är problemet? Vad kan hända med ett samhälle där ideella föreningsmöjligheter styrs av ekonomiska faktorer? Vi kommer att belysa olika problemställningar som vi ser kan bli besvärliga om direktivet träder i kraft. Många föreningar i dag bygger på en ideellt arbetande medlemsskara som satsar tid och engagemang på att medlemmarna, främst våra barn och ungdomar t ex ska kunna ha en aktiv och meningsfull fritid. För många barnfamiljer är det något som prioriteras även om de kanske inte alltid har råd med det. Man gör det helt enkelt för den goda sakens skull och för att man vill ge barnen en chans att få ta del av samhället utan krav på elittänkande och prestationsångest och samtidigt lära dem att agera tillsammans för en gemensam sak.. Vad händer då om man helt plötsligt ska betala moms för sin verksamhet? Ett exempel En liten föräldraförening som ordnar julfest och någon trevlig utflykt för barnen och finansierar det hela med fika pengar, lotterier och ev. aktivitetsbidrag från kommunen omsätter kanske ca kr om året. Helt plötsligt ska de betala moms på kr vilket blir föräldrarnas extrakostnad. De som alldeles gratis skänkt bullarna, kokat kaffet, köpt både lottvinster och lotter och dessutom skjutsat barnen till julfester och utflykter. De straffas för sin generositet och sin välvilja och vilka drabbar det? Jo, barnen som får nöja sig med Bolibompa och att i bästa fall äta bulle med mjölk hemma i köket istället. Vad kan detta leda till? Ett tänkbart framtidsscenario: Barn som inte får umgås naturligt med andra barn, vilket kanske inte dagens skola inbjuder till, får svårt att se andras behov och förlorar förmågan att samarbeta för att lösa gemensamma uppgifter och problem. Grupp 4: Åsa Dahlström & Camilla Tordenfeldt-Grafö 9

10 Istället härskar konkurrens, stridslystnad och ett elittänkande som tyvärr redan idag uttrycks bland vissa föreningar inom idrotten. Här kommer det att bli värre då den ekonomiska betydelsen för föreningens överlevnad ökar i takt med att pålagorna kan växa. Först moms sedan även beskattning av den vinst som föreningen får på sin verksamhet! Föreningar som inte klarar av den ökade ekonomiska pressen hamnar i kris och slås till och med ut när medlemsavgifter och höjda priser på aktiviteterna blir för dyra för medlemmarna som tvingas gå ur föreningarna. Därmed minskar de demokratiska plattformarna som föreningarna idag utgör och där våra värderingar ligger till grund för människosyn och hur vi behandlar varandra i samhället. Då det demokratiska tänkandet får gro och utvecklas lokalt kan det växa och även omfatta nationella och internationella frågor, vilket främjar mänskligheten i stort. Ifrågasätts detta kan istället den välfärd som byggts upp raseras och samhällets struktur förändras radikalt. Det finns risk för att fattiga människor slutar att engagera sig och att det blir de välbeställda som genom de nätverk som föreningarna skapar kan fortsätta med och öka sitt inflytande i samhället och de svagas ställning blir ännu bräckligare och osynlig. Härigenom skapas förutsättningar för ett osolidariskt tänkande och segregation mellan klasserna och i förlängningen en grogrund för ett hårdare samhällsklimat med ökad brottslighet, ökad utslagning och även möjlighet för odemokratiska politiska rörelser att vinna mark då de lockar folk att göra uppror mot de välbeställda och deras makt. Därmed skulle vi vara tillbaka på slutet av 1700-talet och vem vill det? Grupp 4: Åsa Dahlström & Camilla Tordenfeldt-Grafö 10

11 Kan föreningarna klara detta administrativt? Ett annat problem som ligger inom föreningens verksamhet är hur man ska kunna administrera momsredovisningen. Idag krävs det inte så hög ekonomisk utbildning för att kunna sköta en ideell förenings bokföring. Detta underlättar både för de aktiva och för skattemyndigheten som har tillräckligt att arbeta med ändå. Vem ska utbilda dessa funktionärer som behövs, både kassörer och revisorer behöver ökad kompetens för att göra uppdraget korrekt. Finns det tillräckligt många som har rätt kompetens ute i föreningslivet idag? Har de möjlighet att ta på sig det merarbetet och ansvaret det innebär? Kommer de att bli tvungna att köpa in tjänsterna från t ex redovisningsbyråer eller bokföringsfirmor? Detta blir återigen en kostnad som ska täckas av ökade intäkter eller så blir det ännu en förening som går i graven. Kommer föreningarna att bli tvingade att ha godkända kassaapparater när de säljer sin korv eller fika? Ska de fakturera medlemmarna när de ska betala in medlemsavgiften? Kommer verkligen värdet av nyttan att vara högre än kostnaden i dessa fall? Lite citat från föreningsfolk hämtade från Jonas Nilsson, ordförande, Kågeröds pingisklubb För föreningar som drar in kaffepengar är detta ett slag under bältet. Det kommer bli fantastiskt mycket mer jobb för kassören och vem kommer vilja ställa upp på den posten under årsmötet? Sven-Åke Assarsson, kassör, Bowlingklubben Möllan Det är rena vansinnet. Det är inte lätt att få med folk i styrelsen idag och det är tillräckligt mycket jobb. Vi som kanske omsätter kronor, då är det löjligt. Blir det såhär, ja då lägger jag ner. Bengt Hansson, ordförande, Landskrona Motorklubb Det kommer bara påverka negativt. Folk lägger ner sin själ i föreningarna och så belastas man med mer arbete. Det kommer kosta mer pengar bara istället för att vi kan lägga fokus det vi borde. Torbjörn Brorsson, ordförande, IF Kronan Det blir ju inte lättare att vara kassör i en förening. Jag tycker utvecklingen är bekymmersam och tycker det är ett fullständigt dumt förslag. Vi tänker skicka in en skrivelse till Riksidrottsförbundet. Thomas Persson, ordförande, Glumslövs FF Det är ett hårt slag mot föreningslivet. Nu måste man ha någon som sitter och redovisar för varje såld korv och läsk. Inte många som kommer vilja vara kassörer i en förening. Grupp 4: Åsa Dahlström & Camilla Tordenfeldt-Grafö 11

12 Intervju med en lokalt förankrad förenings kassör Intervju med Gunnel Setterberg, kassör i Hallaryds Sockenråd angående EU:s direktiv gällande moms för föreningar. Känner du till att EU vill att alla föreningar ska vara momsredovisningsskyldiga? Vi har diskuterat det i styrelsen för ca ett år sedan men bestämde att vi får avvakta beslutet. Hur tror du att det kommer att påverka föreningarna? Fattiga föreningar kommer att drabbas värst, kanske till och med blir det så att föreningarna tvingas lägga ner sin verksamhet. Administrationen kommer att öka, och det gör att det kan bli svårt att få medlemmar att ställa upp som kassörer och revisorer. Det drabbar också fattiga medlemmar som kanske inte kommer ha råd att vara med i verksamheten. Det är en risk att det kommer att slå hårt mot många. Vad tror du kommer att hända med förslaget? Föreningslivet har en lång tradition i Sverige och staten värnar om föreningslivet. Regeringen kommer att göra det den kan för att det inte ska gå igenom och jag hoppas att vi får ett undantag så vi kan fortsätta som innan. Grupp 4: Åsa Dahlström & Camilla Tordenfeldt-Grafö 12

13 Egna reflektioner Åsa har under flera år suttit som revisor i olika föreningar och känner att den nivån som de ligger på är väldigt enkel och lättbegriplig. Kvitto på allt och beslutsunderlag från styrelsen som stöder aktiviteter och kostnader tillsammans med att tillgångarna stämmer med verkligheten är det mest väsentliga. Att vara kassör är inte heller så krångligt i dagsläget. Det som hon ser som ett stort problem är att fast det inte är krångligt idag, så är det svårt att få folk att bli engagerade och då är kassör den funktion som efter ordförande är svårast att fylla. Det finns utbildningar/kurser på en dag eller två för kassörer och revisorer och de föreningar som anordnar dessa för att säkerställa att funktionerna upprätthålls får ha en helt annan inriktning på sina kurser om momsen också ska redovisas. Kommer man att ha råd med en utökad kurs? Vem ska stå för de ökade kostnaderna för utbildningarna, föreningarna eller medlemmarna? Kommer man att kunna söka bidrag från EU för kurserna? Vilka krav kommer att ställas inom föreningen för man ska kunna öka intäkterna? Ska alla föreningar oberoende av storlek behöva bli vinstdrivande för att kunna överleva? Källangivelser sv.wikipedia.org Bilagor Bilagorna finns som separata dokument 1. Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser 2. Betänkande Moderniserade skatteregler för ideell sektor 3. Betänkande Nya skatteregler för idrotten 4. Rapporten Mervärdes skatt för ideella sektorn 5. Remissvar Mervärdes skatt för ideella sektorn, m.m. 6. Gemensamma systemet för mervärdesskatt (momsdirektivet) Grupp 4: Åsa Dahlström & Camilla Tordenfeldt-Grafö 13