Läraren som kulturbärare i skolan Jag kan, jag vill och jag vågar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läraren som kulturbärare i skolan Jag kan, jag vill och jag vågar"

Transkript

1 LÄRARHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Institutionen för samhälle, kultur och lärande Kulturanalys av Salems partnerområde Läraren som kulturbärare i skolan Jag kan, jag vill och jag vågar Idha Kjellberg KULTT1 Kulturanalys i Partnerområde Skriftlig examinationsuppgift på moment 2 VT 2006 Handledare: Carolina Browall Examinator: Carolina Browall

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 INLEDNING... 3 Nytorpskolan... 3 Vad är Bifrostpedagogik?... 3 Hur ser det ut i klassrummet och i klassen?... 4 Arbetslag... 5 Min handledare... 5 Varför arbetar så få män i skolan och framförallt i de yngre årskurserna?... 6 PROBLEMFORMULERING... 7 Vilka för och nackdelar finns det med att arbeta åldersintegrerat samt åldershomogent i skolan?... 7 Påverkas eleverna av att det är så många kvinnor som arbetar i skolan? Borde det finnas fler män i skolan som arbetar i de yngre årskurserna?... 7 GENOMFÖRANDE METOD... 7 RESULTAT... 8 DISKUSSION... 9 Slutsats REFERENS LISTA

3 INLEDNING Äntligen har allt fallit på plats, mitt kall är att bli lågstadiefröken! Om någon hade frågat mig för 10 år sedan hade svaret blivit, aldrig. För bara ett år sedan, troligtvis inte. Men idag blir svaret, Ja självklart! Frågan är bara varför jag har väntat så länge och inte förstått detta tidigare? Min VFU 1 placering är i F-2 Röd på Nytorpskolan i Rönninge något jag är mycket nöjd med, för det är en väldigt trevlig skola! Där är en gemytlig stämning och en väldigt inspirerande miljö. Nytorpskolan Det är Salems kommuns nyaste skola, första delen av skolan invigdes år 2000 och hela skolan var klar Det är en enparallellig F-9 skola med ca 280 elever, i de tidigare åldrarna arbetar man åldersblandat och det finns tre stycken F-2 klasser. Skolan är bifrostinspirerad vilket innebär att man har ett tematiskt arbetssätt där eleverna får arbeta och uttrycka sig med alla sina sinnen. Varje temaperiod är ett år och man har fem temaområden som återkommer, det är jord, luft, människan, vatten/hav och värme/kyla. Det betyder att alla elever arbetar med varje område två gånger under sin skoltid. Det finns klart uppsatta mål för vad eleverna ska kunna redovisa inom temat i de olika ämnena och många av målen återkommer men kunskapskraven ökar med stigande ålder. 3 Målen sitter även uppsatta i klassrummet, så att eleverna kan gå och titta på dem om de glömmer bort vad det är de ska kunna, detta ligger helt i linje med Lpo94. 4 I år har de vatten som tema och i det ryms flera underteman. När jag har varit i skolan har de i min klass haft tema vikingar. Det inleddes med besök av en riktig viking som lämnade ett brev till klassen där han skrev vad temat skulle handla om och vad han ville att de skulle göra. Han ville bland annat att de skulle sy en docka som såg ut som honom efter att de hade läst om hur vikingarna levde och såg ut. Temat avslutades med en temadag då alla klädde ut sig till vikingar och gick runt till olika stationer där man skulle lösa uppdrag, bland annat Birka handelsplats, där man löste matteproblem. Det var en mycket uppskattad dag och hela temat ett utmärkt sätt för eleverna att komma ihåg vad de har lärt sig om vikingatiden. Skolans motto är Jag kan, jag vill och jag vågar och just detta med att våga är något av det viktigaste min handledare vill skicka med sina elever i livet. Att våga testa nya saker och att våga fråga om man behöver hjälp med något. Vad är Bifrostpedagogik? Den första Bifrostskolan startades 1987 av två danska pedagoger, Bodil Johansen och Ann-Louise Rathe, tillsammans med några föräldrar. Där skulle det finnas en helhetslinje för hela skolgången, en skola där det pedagogiska arbetet syftade till att förena förnuft och känslor, kunskap och fantasi 5. De hade tidigare arbetat i den kommunala danska skolan där de hade försökt införa denna typ av arbetssätt, men det gick trögt och de tvingades inse att deras idé inte gick att genomföra inom ramarna för det danska skolväsendet. Inom Bifrostpedagogiken arbetar man tematiskt och ämnesintegrerat. Lärarna väljer ett tema som hela skolan arbetar med, de tittar på vilka mål som ska uppnås i kursplanen och hur man ska få in det i temat. Man arbetar i tre olika moduler. Ämnesmoduler där undervisningen är klassindelad och tyngdpunkten ligger på metod och färdighetsträning. Kunskaps- och färdighetsmoduler, där elevernas kunskaper om temat fördjupas och där man lär ut nya tekniker som eleverna kan använda sig av under arbetets gång. Här arbetar man både klassindelat och åldersintegrerat. Verkstads- eller projekt moduler, här finns tre fasta verkstäder där man arbetar åldersintegrerat och det är Läs och skrivverkstad, laboratoriet och målarateljén. 1 VFU= Verksamhets Förlagd Utbildning I 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet står det att Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har under rubrik 1. Skolans värdegrund och uppdrag, under Rättigheter och skyldigheter, första meningen

4 Varje temaperiod börjar med en upplevelse för eleverna, det kan vara en film, teater eller ett Musée besök. Därefter får eleverna bekanta sig med temat och ta reda på mer om ämnet. Efter det är det dags för brainstorming, där man funderar kring hur man kan arbeta med temat. Detta skrivs ned på en tankekarta, som man sedan kan gå tillbaka till under temats gång. Eleverna får skriva en egen planering där de skriver ned vad de ska arbeta med, vilka material de tänker använda, och hur lång tid det ska ta. När temat avslutats redovisas resultaten av arbetet, till exempel genom en utställning. 6 Hur ser det ut i klassrummet och i klassen? Klassrummen idag är totalt olika hur ett klassrum såg ut när jag gick i skolan. Då satt vi i bänkrader, nu sitter eleverna vid vanliga bord i grupper om ca 4-8 elever. Sina saker har de i lådor som står längs väggarna i klassrummet. Är detta ett bättre system än det vi hade? Fördelen är att eleverna inte kan gömma näsan i bänken under lektionerna, eller sitta och plocka med något de har där. I övrig så ser jag mest nackdelar, det blir ofta rörigt när eleverna ska gå till sina lådor och hämta det de ska arbeta med, det verkar även som om de ofta lägger saker i fel lådor, för det har hänt många gånger att de inte hittar vad de letar efter, detta problem skulle avrådas om de hade egna bänkar med sina saker. Visserligen kan det ju bero på att andra har tagit saker ur ens låda om man inte hittar det man letar efter och det kan ju hända om man har bänkar också. Men jag skulle fördra att eleverna hade bänkar de satt vid. Man kan ju fråga sig varför de inte har det. Troligtvis beror det på att bänkar är dyrare, än bord, att köpa in och att det är därför det ser ut såhär idag. Läraren har ingen kateder utan hon går runt bland eleverna och sitter vid deras bord när de behöver hjälp. När det är samling sitter man på en stor röd matta som ligger i ett av de främre hörnen av klassrummet. På mattan och vid borden har eleverna bestämda platser, dessa har fröknarna bestämt. Eleverna har i viss mån fått vara med och påverka hur det ser ut. När det är oroligt i klassen och eleverna har svårt att sitta stilla brukar de få ta ett varv på motorikbanan. Det är en bana som är uppbyggd ute på skolgården med 15 stationer, där man ska hoppa på ett ben, krypa under, klättra över och så vidare. Detta är något som uppskattas! Alla rusar genast ut och tävlar om att vara snabbast tillbaka. Jag har inte hört några protester när fröken sagt att detta ska göras. Det här tycker jag är bra, att de får springa av sig och göra av med överskottsenergi, jag tror att det stimulerar inlärningen. Det finns inga invandrare i klassen, inte i skolan över huvudtaget. De som har en annan utländsk bakgrund är adopterade. Min handledare tycker att detta är tråkigt, eftersom att det inte blir ett naturligt inslag i vardagen att man kommer från olika etniska kulturer. Hade det varit så hade man kunnat lära sig av och om varandra på ett bra sätt, inte minst när man pratar om andra länder i världen. Jag tycker att det är lite märklig att det ser ut som det gör eftersom att det finns några procent invandrare i Salem. I och för sig kan det bero på är att de flesta av dem bor i Salemcentrum och att inte så många bor i Rönninge. Även det tycker jag är konstigt, eftersom att enligt uppgifterna jag fick av Jan Forsman 7 till den förra rapporten, så är de invandrare som finns i Salemskommun väl integrerade i samhället och har bott här länge. En fråga jag ställer mig är, borde inte några av dem ha velat lämna Salemcentrum och flytta till Rönninge istället? Fast det är kanske så att om man rotat sig på ett ställe så flyttar man ogärna därifrån. Det kanske inte beror på något annat än just det. En intressant iakttagelse jag har gjort är att jag aldrig hört något av barnen i skolan prata nedvärderande om något annat ställe. Detta beror inte på att de inte rör sig utanför Rönninge, för de har släktingar i Salemcentrum, spelar hockey i Flemingsberg och så vidare. Jag trodde innan, med tanke på det som fram kom under förra rapporten, om att Rönninge ansågs vara den finare delen av Salem och att det är rivalitet mellan de unga 8, att detta skulle märkas. Men det gör det inte, så det måste vara något som kommer högre upp i åldrarna. Vad kan det bero på? Om det inte finns från början, vad är det då som startar det? Är det mest avundsjuka från Salemungdomarnas håll, något som inte finns hos Rönninge ungdomarna, är problemet på så sätt ensidigt? Ett av problemen kan vara att 6 Bodil Abildtrup Johansen, Anna Louise Rathe, Jorgen Rathe; Möjligheternas barn i möjligheternas skola: en pedagogisk profil - från idé till verklighet. Sthlm: UR, Intervju med Jan Forsman, planeringschef, på Salems kommun Min tidigare rapport om Salemskommun som Partnerområde 4

5 de inte blandas naturligt. Som Ehn och Löfgren säger i boken Kulturanalyser så definieras vår gemenskap av deras utanförskap, är det detta det hänger på? Att man vill gruppera sig och att man då måste ha en motsats till sitt eget? Polariseringen vi/dom visar sig ofta vara en central, en tudelning där vår gemenskap definieras av deras utanförstående. 9 Alla har vi en egen identitet och den visar vem man är, man vill vara någon och man vill tillhöra något. I sökande efter sin egen identitet använder vi ofta begreppen vi/dom. Där man genom att peka på vad dom saknar stärker vad vi har. Kan detta vara en del av problemet? Avundsjuka från Salems håll på de rika som bor i villa i Rönninge? Eller är det något helt annat som ligger till grund för detta? Det skulle vara intressant att göra en djupdykning i den här frågan och försöka få ett tydligt svar. Arbetslag Det är ofta svårt för en lärare idag att klara sig själv i skolan. Tidigare hade läraren en självständig roll, det var han ensam som stod framför sin klass och undervisade och planerade vad som skulle ske på lektionerna. Detta är något som ändras mer och mer och idag har många, men långt ifrån alla, insett vikten av att arbeta i arbetslag och därigenom hjälpa varandra. 10 På Nytorpskolan är detta väl utvecklat, dels i de små arbetslagen, pedagogerna som arbetar i samma klass, men även i det stora, där alla som arbetar med F-2orna ingår. Man lär sig att se saker på nya sätt, ta tag i problem och framförallt har man någon att diskutera och utbyta erfarenheter med. Man kan hjälpas åt med att planera lektioner och ta tag i olika delar utifrån vad man är bra på. Skillnaden i om man arbetar i arbetslag eller inte har mycket med den kultur som råder på skolan att göra, det är inte så att unga alltid vill arbeta i lag och äldre lärare helst arbetar själva på sitt eget sätt. Utan man fortsätter att göra på det sätt som man alltid har gjort på skolan. 11 Jag antar att en av anledningarna till att vi på lärarhögskolan har så många olika grupper som vi jobbar i är just för att förberedas på att arbeta i arbetslag och inse vikten av samarbete. Min handledare Jag tycker att min handledare är en bra förebild för mig och jag tror att jag kan lära mig mycket av henne under de kommande åren. När jag ser på min egen lärarroll så värdesätter jag många av de egenskaper hon har. En av de viktigaste sakerna tycker jag är engagemang, att man gör detta för att man vill och för att man trivs med det. Om man tittar på henne som kulturbärare så är hon ganska neutral. Hon är inte för eller emot någonting på ett tydligt sätt, det man slås av är att hon är lugn och metodisk. Hon är, som person, förtroendeingivande och pedagogisk, hon har en fallenhet för att lära ut saker så att eleverna förstår, verkar det som i alla fall. Jag har aldrig hört henne höja rösten eller skrika när hon sagt till någon elev, utan hon använder sig av olika tonfall och röstlägen. Detta gör hon även när hon läser högt och det fängslar barnen, läser hon något som ett får säger så bräker hon fram orden. En av de viktigaste sakerna hon vill skicka med sina elever i livet är att våga, att våga fråga om de undrar något, att inte skämmas och att våga pröva nya saker. Hon berättade att hon försöker vara engagerad, fostrande och medveten i sitt sätt och det tycker jag att hon är. Jag tror att barnen tycker mycket om sin fröken och ser henne som en förebild. De har ett bra klimat i klassen där eleverna vågar säga vad de tycker och prata på lektionerna. Hon försöker arbeta med att stärka elevernas jag, en taktik hon har är att berömma barnen även om de gjort något fel eller stört. När de har lugnat sig så säger hon Bra, Nisse att du satte dig på din stol igen. Detta är en medveten handling från hennes sida, hon sa att de kanske kan låta konstigt för någon som kommer in att hon berömmer någon som gjort något dumt, men hon tror på att det är ett bra sätt och vad jag har sett så är det det. Jag ser fram emot att få ha henne, och de andra i arbetslaget, som mentorer. När jag ska skriva min egen lärarfilosofi så kommer den i mycket att basera sig på dem. Varför arbetar så få män i skolan och framförallt i de yngre årskurserna? Jag har funderat mycket över varför det är så få manliga lärare i skolan, män som arbetar där över huvudtaget. Männen i skolan återfinns ofta som rektor, gymnastik-, träslöjdslärare och vaktmästare. På förskolan och de tidigare stadierna finns det i stort sett inga män, de flesta kommer in på högstadiet och då som språk-, SO och NO-lärare. Varför är det så få män som arbetar i de tidiga årskurserna? 9 Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2001). Kulturanalyser. 2:a omarbetade upplagan. Malmö: Gleerup. s Christer Isaksson, Förebilder, Lärare utvecklar skolan i Uppsala, Fälth & Hässler, Smedjebacken Christer Isaksson, Förebilder, Lärare utvecklar skolan i Uppsala, Fälth & Hässler, Smedjebacken

6 Orkar de inte med små barn, känner de sig osäkra på om de ska lyckas lära ut något till så små, har det att göra med att kvinnorna historiskt sett är de som varit hemma och uppfostrat barnen och att männen tagit över när de har blivit stora nog att börja arbeta, plöja på åkern eller ta över företaget? 12 Går man in på ett dagis 13 så hajar man till om man möts av en manlig förskollärare, det är något ganska ovanligt. Stannar man kvar och tittar en stund så slås man ganska snart av att han har klasar av barn hängandes på sig, både pojkar och flickor, medan de kvinnliga lärarna ofta inte har det. Varför är det så? Kan det bero på att många barn har pappor som arbetar mycket att det är mamman som har huvudansvaret för familjen. Pappan är en kostymman som de ser på kvällen innan de ska sova och på semestern. Fast ingen de har tillgång till i vardagen som kan trösta dem när de slagit sig, har ont i magen eller bara vill vara nära, då är det mamma man går till. Behovet av en manlig förebild finns hos både pojkar och flickor. Därför tror jag att den manliga läraren på dagis får dra ett tungt lass. Han får vara både pappa, lärare och lek kompis. Ofta leker en man mer hårdhänta lekar med barnen, kastar dem i luften, spelar fotboll och leker kull. Det är något som uppskattas, om han sedan har en mjuk personlighet och är någon man kan sitta i knäet på när man lyssnar på sagor så är allt det man söker hos en manlig förebild uppfyllt. Det är viktigt för barnen att kunna identifiera sig med sina förebilder, så därför är det extra viktigt för pojkar att även ha män att se upp till. Varför stannar då inte papporna hemma med sina barn och ger dem allt detta de söker? Jag tror att det är en ekonomisk fråga. Pappan kanske vill vara hemma mer men han tjänar mer än mamman så hans inkomst är den som försörjer familjen och det gör att de inte har råd att göra på något annat sätt. Något jag har lagt märke till på Nytorpskolan är att det är många pappor som hämtar sina barn på eftermiddagarna. När det var julavslutning gick vi till skogen och då var det många pappor som följde med. Jag har funderat lite över det här, för många av dem är typiska kontors pappor i kostym och slips. Hur kommer det sig att de kommer ifrån kontoret så tidigt att de hinner hämta barnen på fritids? Är det för att de tar sig den tiden för att de anser att det är viktigt eller har det bara varit en slump att det hänt när jag har varit där? Jag har hört att många av föräldrarna där intresserade av och deltar aktivt i sina barns skolgång, så det kanske har med det att göra. Eller så är det så att bara för att man klär sig i kostym så är man inte en hårt arbetande, högt uppsatt chef på något stort företag. Det kanske bara är en av mina fördomar? Min erfarenhet är att barn ofta har mer respekt för en man, de lyssnar ofta bättre om det är en man som säger till dem vad som ska göras eller om de har gjort något fel. Jag har nästan aldrig hört talas om en manlig lärare som blivit kallad fula saker, men var och varannan kvinna man hör om har blivit kallad både jävla kärring och hora av sina elever. Man måste väl påpeka att det inte är en majoritet av eleverna som använder sådana ord, men det finns allt fler som gör det och allt längre ner i åldrarna. Kanske skulle man kunna lösa en del av dessa problem om skolan var mer manlig? Jag tycker att det ofta är så att en kvinna har svårare att hävda sig än en man. I många situationer får kvinnan kämpa mer än en man för att göra sin röst hörd. Mannen har ofta mer auktoritet än kvinnor, detta är mycket sorgligt, men faktum kvarstår att mannen ofta anses vara högre stående än kvinnan. Jag tycker inte att det borde vara så jag tycker att alla ska vara lika mycket värda oavsett kön. Vissa kanske inte håller med mig i att männen oftast betraktas som det bättre könet, men det är så jag tycker att det är. 14 Detta är något man aktivt borde motarbeta och verkligen anstränga sig för att arbeta med i skolan. Att redan från tidig ålder lära barnen att det inte är någon skillnad mellan killar och tjejer, utan att de kan göra samma saker och att de är lika mycket värda. PROBLEMFORMULERING Eftersom jag varit i en F-2 klass och de andra i min grupp i vanliga klasser så väcktes ganska tidigt frågan hos oss om vilket som är bäst, åldersintegrerade eller åldershomogena klasser. Detta är något vi har tittat närmare på. En annan fundering som jag har haft handlar om män och kvinnor i skolan. Eftersom att syftet med moment 2 var att titta på läraren som kulturbärare så tycker jag att detta är ett intressant fenomen. Vad ger det för signaler till barnen när de oftast möts av kvinnor under de tidigare åren i skolan och förskolan. Dessa två frågor har lett fram till frågeställningen som är: 12 B. Sundin (1991) Den kupade handen Carlsson bokförlag 13 Dagis heter numera Förskola och där går man från att man är 1-5 år 14 Föreläsning med Lars Jalmert: Genus i våra liv i K-aulan på Lärarhögskolan

7 Vilka för och nackdelar finns det med att arbeta åldersintegrerat samt åldershomogent i skolan? Påverkas eleverna av att det är så många kvinnor som arbetar i skolan? Borde det finnas fler män i skolan som arbetar i de yngre årskurserna? GENOMFÖRANDE METOD Min rapport baseras främst på iakttagelser jag gjort på min VFU. Genom att prata med barnen, intervjua min handledare och ställa frågor till arbetslaget under VFU: s gång, har jag fått klarhet i sådant jag sett och undrat över. Min metod har varit att bli en del av klassen så fort som möjligt, jag har försökt delta mer än vad jag har suttit bredvid. Jag har försökt vara en extra vuxen som barnen kan vända sig till, för jag tycker att det leder till att jag kommer in i arbetet bättre, ser mina egna svagheter, samtidigt som jag kan titta på och lära mig av fröknarna. Har även läst en hel del litteratur som handlar om åldersintegrerade och åldershomogena klasser, samt om varför män söker sig bort från skolan. Detta har varit ett bra komplement till det jag har sett och fått förklarat för mig. RESULTAT Åldersintegrerade klasser Positivt: Att eleverna har många pedagoger runt sig som kan se och hjälpa till. Det skapar trygghet för barnen, något som är jätteviktigt. Yngre barn kan ta hjälp av äldre barn. De äldre blir en extra resurs och det kan leda till att stärka deras självförtroende. Barnen tar mer hänsyn till varandra, eftersom att det är så tydligt att de ligger på olika nivåer åldersmässigt. Man får tidigt lära sig visa empati. Om man blir tvungen att gå kvar en klass blir det inte ett lika stort trauma som det kunde ha hade blivit annars eftersom man redan känner dem man går kvar med Undervisningen blir mer individbaserad och barnen får möjlighet att vara med i mindre grupper där deras mognad och kunskaper stämmer överens med de andra. När eleverna i F-2 röd delas in i läsgrupper så görs detta utifrån LUS 15. Så i gruppen kan det finnas både 6 åringar, ettor och tvåor. Att man har en mindre grupp barn att skola in varje höst. Negativt: Osäkerhetsmoment för redan oroliga barn det kan vara svårt för dem att finna sig till rätta. Barn lämnar och nya ska skolas in varje år, även det leder till att det kan bli oroligt. Kostsamt på grund av många pedagoger. Om skolan måste spara kan det tänkas att man gör åldershomogena klasser eftersom att det blir billigare. Kräver mer planering, förarbete och struktur än i en åldershomogenklass. Stor spridning i mognad, det kan skilja mycket på ett barn som är 6 år och ett som är 8 år. Åldershomogena klasser Positivt: Lättare för läraren att hålla koll på hur eleverna ligger till kunskapsmässigt Fler kompisar i samma ålder, alla är på någorlunda samma nivå Lärarna behöver inte planera lika mycket Lättare att samla eleverna för gemensamma genomgångar Föräldrarna tycker om det, för att det blir en mer sammanhållen föräldragrupp. Negativt: Inga äldre att se upp till Man är mer beroende av läraren Att det är många nya barn som ska skolas in på en gång 15 Läs Utvecklings Schema LUS är uppdelat i 19 punkter och man ska ha nått till vissa av dessa i olika årskurser. När man går i 3: an ska man ha nått till punkt 15 ( läser flytande och obehindrat, t.ex. (kapitelböcker, föredrar att läsa tyst ) När man går i 9:an ska man ha nått till punkt 18b ( Läser med lätthet böcker, företrädesvis ungdomsböcker med personteckningar, miljöbeskrivningar och inre monologer, söker mer än bara handlingen ) 7

8 Jag har gjort en jämförelse mellan Nytorpskolan och Rönninge skola hur det ser ut med andelen män i skolan och så här ser det ut. Nytorpskolan - Det finns totalt 48 anställda på skolan, av dem är 6 stycken män. Det är 12,5 % av personalen. De flesta återfinns på högstadiet, som webbmaster/vaktmästare och som fritidspedagog. Anmärkningsvärt är att hemkunskapsläraren är en man och att rektor och hela skolledningen består av kvinnor. Tidigare hade de en kvinnlig träslöjdslärare på skolan men den nuvarande är man. Rönninge skola - Det finns totalt 85 anställda på skolan av dem är 12 stycken män det är 16 % av skolans personal. Här finns det män som är lärare på mellanstadiet, även här är vaktmästaren man och det finns inga män som arbetar med de yngre barnen. I skolledningen finns det en man, rektor är kvinna. DISKUSSION Jag tycker att den metod jag använt mig av i min undersökning har varit bra. Det är ofta lättare att förstå något man läser om man även får det berättat eller bekräftat för sig. Vad gäller det redovisade resultatet av hur många män det finns i Rönnige respektive Nytorpskolan så säger det väl inget särkilt. Men det är en presentation av hur det ser ut och det är inget unikt för Salemskommun utan det är såhär det ser ut på många skolor i landet. 16 Frågan är vad man kan göra åt det och vad det beror på? Det finns inga konkreta bevis för att det skulle vara bättre för en elev att gå i en åldershomogen eller åldersintegrerad klass. Jag har läst en rapport från Kävlinge Kommun, 17 där man har utrett just det och inte heller i den kommer man fram till att det ena är bättre än det andra. Det finns både för och nackdelar med båda. Det viktigaste är att eleven är i fokus och att man gör skolan till något innehållsrikt och meningsfullt. Detta är något lärarna aktivt ska arbeta med. 18 Många studier pekar på att skolans innehåll saknar mening för många elever, vilket leder till skolk och frånvaro. 19 Barn och ungdomar behöver se meningsfullhet med skolan och ett sätt att nå dit är att jobba på ett varierat sätt, varva praktisk och teori, arbeta med det abstrakta och konkreta. Det narrativa har en central roll i barns lärande 20. Som jag skrivit om tidigare så introducerades temat om vikingar genom att eleverna fick ett brev från en viking, där han berättade om sig själv och gav olika uppgifter. Detta tycker jag är ett jättebra sätt att fånga barnens intresse och göra dem mer nyfikna på vikingar och gör så att de vill lära sig mer. Som Ehn och Löfgren skriver i Kulturanalyser: Läroprocesser innebär inte bara kopiering och inmatning av existerande mönster utan även att människor genom experimenterande med idéer, ting, medier, sinnen och kroppslighet upptäcker och förändrar världen därmed överger rutiner. 21 Nyfikenheten är nyckeln till läroprocessen, om man inte har intresset för något man ska lära sig så är det inte lika lätt att lära sig. Genom nyfikenheten ser man saker på ett nytt sätt och i och med det så kan man finna nya sätt och lösningar. Att lära sig handlar om att få in kunskapen i kroppen via kroppen, ofta minns man bättre om man får göra något, det kallas för handens intelligens 22. Man pratar även ofta om att Lära genom att göra En jämförande studie av åldersintegrerade och åldershomogena klasser i Kävlinge kommun års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, under rubrik2:2 KUNSKAPER, Riktlinjer, Läraren skall 2a punkten. 19 Artikel Från Homeros till Cyberspace, Mikael Alexandersson, Pedagogiskt magasin 3/01 20 Jerome Bruner, Kulturens väv, utbildning i kulturpsykologisk belysning, 2002, bokförlaget Daidalos AB, 1a upl, 2a tryckningen (översättning Sten Andersson) 21 Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2001). Kulturanalyser. 2:a omarbetade upplagan. Malmö: Gleerup. s Artikel Från Homeros till Cyberspace, Mikael Alexandersson, Pedagogiskt magasin 3/01 23 B. Sundin (1991) Den kupade handen Carlsson bokförlag 8

9 och det är samma sak. Rutger Ingelman pratade på sin föreläsning mycket om att stimulera minnet i inlärningsprocessen och han sa, liksom Bruner, 24 att minnet påverkas lite extra när man får något berättat för sig. 25 Det finns skolor där man har använt sig av kvotering för att få in mer män i skolan och i de yngre årskurserna. Det tycker jag inte är bra för då kan det ju vara så att man inte får den bästa läraren. Kvinnan som sökte samma tjänst kanske egentligen var bättre än mannen som fick arbetet. Det måste finnas andra vägar att gå. Ett typiskt kvinnligt yrke är hemkunskapslärare eller att arbeta i skolköket, medan kockar på restaurang ofta är män. Varför är det så? Det kan i alla fall inte bero på att kvinnor skulle vara bättre lämpade än män att arbeta med mat som ska serveras till barn. Jag tror att det handlar om pengar. En man som arbetar som kock tjänar mer pengar än en kvinna som arbetar som skolmåltidsbiträde. En sak som är värd att nämna i sammanhanget är att de har en manlig hemkunskapslärare på Nytorpskolan som kombinerar det med att vara gympalärare i de äldre årskurserna. För att återgå till varför jag tror att det är så få män som arbetar med de yngre barnen så handlar det om pengar och karriärmöjligheter. Ingångslönen för en förskollärare i Sverige idag är ca kronor. 26 Det är inte mycket om man jämför med den för en civilingenjör som är ca kronor 27. Kanske är det så att pengar och status är det viktigaste i arbetslivet för en man? Medan kvinnorna är vana att vårda, ta hand om och lära ut/upp. Alla vet att rektor tjänar mer pengar än mattanterna eller städerskorna och vem ser man oftast på vilken plats? Kanske beror det på att männen har en större drivkraft och vill klättra på karriärstegen, de känner sig inte nöjda förrän de nått toppen. Jag tror att om kvinnorna hade samma möjlighet att välja detta som männen har, så tror jag att de skulle välja de högre positionerna de också. Men då skulle det övriga livet bli lidande, de kanske inte skulle kunna följa sina egna barn till skolan, hämta dem på dagis, baka bullar eller vad det nu kan vara. Så därför känner de sig nöjda med det arbete de har, eftersom att de, i många fall, har mycket annat arbete som väntar dem när de kommer hem. Barnen ser redan från födseln att kvinnorna är de som tar hand om hus, hem och dem, medan männen är de som arbetar och tjänar pengar. På förskolan är det kvinnor som arbetar och tar hand om dem, det samma gäller när de börjar i den riktiga skolan och detta fortsätter fram till högstadiet där männen träder in. Naturligtvis uppfattar barnen detta, och undermedvetet kanske de tror att män inte kan arbeta med yngre barn utan bara med äldre. När de blir ännu äldre förstår det sambandet mellan lön och vilket arbete man har och så går det runt, runt. Detta kan leda till att killar som känner sig intresserade av att bli lärare väljer de naturvetenskapliga ämnena och att undervisa i de senare årskurserna, för att de inte själva har haft några män att se upp till när de själva började i skolan. Jag tror att skolan skulle må bra av att fler män fanns där, liksom inom många andra yrken. Barn behöver både manliga och kvinnliga förebilder, inte bara hemma utan även i skolan och ute i livet. I Lpo94 står det att Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster 28 Så att få in fler män i grundskolan borde vara något man arbetar aktivt med och då inte genom kvotering. Slutsats Jag tror att eleverna och lärare trivs bra i Nytorpskolan och jag tror att det är därför den håller sig så fräsch och fin! Eleverna får mycket av sin nyfikenhet stillad, tack vare att de har ett undersökande arbetssätt. De får ta sig an uppgifterna utifrån många olika perspektiv, deras nyfikenhet väcks och det stimulerar deras inlärning när de praktiskt får forska i de olika ämnena. 24 Bruner, Jerome (2002): Kulturens väv. Utbildning i kulturpsykologisk belysning. Uddevalla: Daidalos. 25 Föreläsning med Rutger Ingelman: Läraren som kulturbärare förmåga att personliggöra idéer, känslor, handlingar och värden i K- aulan på Lärarhögskolan &FreeText=ingångslöner %C3%B6ner års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, under rubrik 1 Skolans värdegrund och uppdrag, en likvärdig utbildning. 9

10 Jag tycker att ett bra exempel på detta var när en sexåring frågade mig om hjälp när han skulle göra klart sin viking. Han hade bara byxorna kvar och jag frågade honom hur han tyckte att vi skulle göra och vilken färg byxorna skulle ha. Då tittade han upp på mig och sa Vikingar hade inte byxor, de hade benlindor gissa om jag blev tyst? Jag antar att han inte hade vetat detta om de inte hade arbetat så mycket med vikingarna och på olika sätt, dels genom att forska om dem, göra egna dockor, skriva sagor och prata mycket om dem. I fråga om åldersintegrerade klasser eller åldershomogena så finns det inget konkret svar, det finns fördelar och nackdelar med båda. Så man måste nog utgå från varje specifik elev för att hitta det som är bäst för just den. Om man läser i Lpo94 står det att: läraren ska utgå ifrån varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande 29 självklart vore det ju önskvärt att skolan kunde vara helt individbaserad, men det är något jag tror ligger ganska långt framtiden. Att det behövs fler män i skolan ser jag som en självklarhet, inte bara i de yngre åldrarna utan i skolan som helhet. Frågan är väl bara hur man ska locka dit dem. Av mina undersökningar så verkar det bara finnas ett riktig bra sätt och det är att höja lönerna och öka statusen, så det är väl bara att börja arbeta för det! års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, under rubrik2:2 KUNSKAPER, Riktlinjer, Läraren skall 1a punkten. 10

11 REFERENS LISTA Böcker: Abildtrup Johansen, B., Rathe, A-L., Rathe, J.; (översättning: Jane Degerman) Möjligheternas barn i möjligheternas skola: en pedagogisk profil - från idé till verklighet. Sthlm: UR, 1997 Bruner, Jerome (2002): Kulturens väv. Utbildning i kulturpsykologisk belysning. Uddevalla: Daidalos. Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2001): Kulturanalyser. 2: a omarbetade upplagan. Malmö: Gleerup. Isaksson, C. Förebilder, Lärare utvecklar skolan i Uppsala, Fälth & Hässler, Smedjebacken 2000 Sundin, B. (1991) Den kupade handen Carlsson bokförlag 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Föreläsningar: Per Nilsson Fritid i skilda världar i K-aulan på Lärarhögskolan Lars Jalmert Genus i våra liv i K-aulan på Lärarhögskolan Rutger Ingelman: Läraren som kulturbärare förmåga att personliggöra idéer, känslor, handlingar och värden. i K-aulan på Lärarhögskolan Internetsidor: Nytorpskolans hemsida: (löpande under terminens gång) Bifrostinspirerade skolor: Lust att lära i ett tematiskt arbetssätt hemsida: Nätverk för, Maud Milton: Rönninge skola hemsida: (löpande under terminens gång) LUS- Läs Utvecklings Schema Salems kommuns hemsida: (löpande under terminens gång) En jämförande studie av åldersintegrerade och åldershomogena klasser i Kävlinge kommun Muntliga källor: Min handledare Arbetslaget i F-2 Röd på Nytorpskolan Övriga lärare på skolan Övrig läst litteratur som jag inte har refererat från Zackari, Gunilla & Modigh Fredrik Värdegrundsboken- om samtal för demokrati i skolan (2002) AB Danagårds Grafiska, Ödeshög Skolverket (2002): Relationer i skolan en utvecklande eller destruktiv kraft. Dnr: :3136, (36 s). Malin Axelsson Att bryta traditionella könsmönster- En diskursanalys av jämställdhetsprojektet Fler män till läraryrket och dess preparandår 11

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Hemsidans betydelse inom förskolan

Hemsidans betydelse inom förskolan Hemsidans betydelse inom förskolan VFU-rapport Författares för- och efternamn: Fatima Landstedt och Wanvisa Khakhammay Pedagogiska Institutionen kurs- eller utbildningsnamn: Pedagogik och utbildning 1,

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Montessorifriskolans fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

LOKAL PEDAGOGISK PLANERING VT 2013 Fady Jabour Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, Programkod: LGFRY, distans Del Ämnesdidaktik, läroplansteori, bedömning, 15Hp Kurskod: UB201Z LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht 2010 - Vt 2011

NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht 2010 - Vt 2011 NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht 2010 - Vt 2011 Lyans förskola Övergripande tema Arlanda - närmiljön Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Arbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009

Arbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009 Arbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009 Arbetsplanen gäller under 2009-2010 och utgår ifrån den aktuella skolplanen för Karlskrona kommun, läroplanen för förskolan (Lpfö 98) och läroplanen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: Forngårdens Förskola User: solarna, Printdate: 2015-09-21 11:02 1 Verksamhetsbeskrivning User: solarna, Printdate: 2015-09-21

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. S:t Jörgens skolområde

Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. S:t Jörgens skolområde Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar S:t Jörgens skolområde Ditt barn har 100 språk. Alla barn är nyfikna. Nyfikenhet ger inspiration. Inspiration väcker lusten att lära. Ditt barn har 100 språk.

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

Vad är en bra inlärningsmiljö?

Vad är en bra inlärningsmiljö? Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del I Vad är en bra inlärningsmiljö? Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator:

Läs mer

Arbetsbeskrivning för

Arbetsbeskrivning för Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00% Elevenkäten 2009 - Rapport skapad 2009-11-25 11:40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön 1. Om mig Årskurs 5 K 100,00% M 100,00% Klass 5A 5B 5C K 29,03% 35,48% 35,48% M 41,18% 32,35% 26,47% Kön K M K

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten

Läs mer

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter

Läs mer

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av dramapedagog Ami Hallberg-Pauli

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av dramapedagog Ami Hallberg-Pauli BOULEVARDTEATERNS Handledarmaterial till föreställningen av dramapedagog Ami Hallberg-Pauli Hej handledare! Ami Hallberg-Pauli Här kommer ett material med förslag på övningar och diskussioner man kan ta

Läs mer

Lokal arbetsplan för Tusenskönan.

Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Tusenskönans lokala arbetsplan bygger på läroplanen för det obligatoriska skolväsendet samt Landskrona stads skolplan. Arbetsplanen visar hur skolan vill organisera sin

Läs mer

KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING

KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING Kvalitetsredovisning för 2009 Arkens förskola Höllvikens församling. Beskrivning av verksamheten. Förskolan Arken består av 27 barn i åldrarna

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk Förskoleklass en trygg skolvärld Det år ditt barn fyller sex är det dags att välja plats i förskoleklass. De flesta föräldrar låter sitt barn gå i förskoleklass eftersom det ger en mjuk och trygg övergång

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar 1 Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Skapandet av en byggelibygghörna på förskolan blev inte bara en plats för konstruktion.

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5 Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016 Grundskola årskurs 1-5 Ansvarig rektor Namn Lars-Eric Pettersson Datum 2015-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Skärhamns skola Enheten ansvarar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016 Verksamhetsplan för Vendestigens Förskola och Skola AB's Fritidsverksamhet 2015-2016 Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid. En förutsättning för att barnen ska uppleva fritiden som rolig och

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Kronbergsskolans rektorsområde

Kronbergsskolans rektorsområde Kronbergsskolans rektorsområde Boviks skola Lilla Kronbergsskolan Kronbergsskolan Arbetsplan Organisation Miljö och hälsa Skolans inriktning Profil Värdegrund Demokrati Livslångt lärande ORGANISATION Inom

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Vad svarade eleverna?

Vad svarade eleverna? Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Varför har vi valt detta tema och vilka strävansmål har vi valt? Förra terminen var

Läs mer

Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016

Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016 Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016 Vision Ugglemoskolan vill att alla inom skolan ska känna samma rättvisa, likvärdighet och trygghet. Arbetslaget ska utveckla en skola

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

ÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet?

ÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet? ÅBYSKOLAN 3-5 killar Jag trivs i skolan tjejer Jag trivs i skolan Det finns vuxna ute på rasterna Jag känner mig trygg i skolan Det finns vuxna ute på rasterna Jag känner mig trygg i skolan Jag trivs med

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

Lunnamöllans uteförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Lunnamöllans uteförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Lunnamöllans uteförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Lokal arbetsplan läsåret 2015/16 Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Skäggebergsvägen 13 0565-160

Läs mer

Karlbergsskolan RO Läsårsplan

Karlbergsskolan RO Läsårsplan L ÄSÅR 2015/2016 Karlbergsskolan RO Läsårsplan Innehållsförteckning Vårt rektorsområde... 3 Vision... 3 Nationella mål... 4 Prioriterade mål och indikatorer... 4 Karlbergsskolan RO, Läsårsplan 2(8) Vårt

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan läsåret 2012/2013 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 100% och Helena Fridsson 70%. Övrig personal: Ulrika Bergman

Läs mer

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box 80 0506-36311 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-36304 0506-30229

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box 80 0506-36311 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-36304 0506-30229 Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box 80 0506-36311 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-36304 0506-30229 Inledning Kravet på kvalitetsredovisning regleras i Förordning

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Innehåll Inledning 2 Äppelbo förskola 2 Personal 3 Kontaktuppgifter 3 Presentation 3 Vision 4 Barnsyn och Förhållningssätt 4 Arbetssätt 5 Miljö 5 Rutiner 7 Dagsschema

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN Mål och inriktning För oss på Nyckelpigan är leken viktig. Barn söker och erövrar kunskap genom lek. Utevistelsen och att röra sig skog och mark är en viktig del i vår verksamhet.

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan Verksamhetsplan för Förskolan Elvan Inledning Daghemmet Yttersta Tvärgränd Ekonomisk Förening eller Förskolan Elvan som vi kallar oss, drivs som ett personalkooperativ sedan 1993. Styrelsen består av åtta

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Bruksskolan, grundskola F 5

Utbildningsinspektion i Bruksskolan, grundskola F 5 Utbildningsinspektion i Munkedals kommun Bruksskolan Dnr 53-2005:1528 Utbildningsinspektion i Bruksskolan, grundskola F 5 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2

Läs mer