Ett inspirationshäfte DEN NYA ARBETSPLATS- KONSTFÖRENINGEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett inspirationshäfte DEN NYA ARBETSPLATS- KONSTFÖRENINGEN"

Transkript

1 Ett inspirationshäfte DEN NYA ARBETSPLATS- KONSTFÖRENINGEN

2 Kolofon: Den nya arbetsplatskonstföreningen - ett inspirationshäfte (2015) Utgiven av: SVERIGES KONSTFÖRENINGAR Tegnérgatan 60A, Limhamn Tel: (vxl) E-post: Hemsida: Omslag: Kollage av Sofia Sundberg Alla konstverk copyright respektive konstnärer och BUS. Intervjuer av Hans Carlsson. Skisstexter respektive konstnär. 2

3 Inledning Den nya arbetsplatskonstföreningen Under 2000-talet har nästan hälften av Sveriges konstföreningar gått i graven, vilket har underminerat arbetsmarknaden för bild- och formkonstnärerna. I dag har 64 procent av Sveriges konstnärer och konsthantverkare en taxerad månadsinkomst på under kronor. (Källa: Debatt: Konst, inte kanoner, Anders Borg. Johan Wingestad, ordf. Sveriges Konsthantverkare och industriformgivare och Katarina Jönsson Norling, ordf. KRO. DI, ) Den nya arbetsplatskonstföreningen var ett ettårigt utvecklingsprojekt som drevs av Sveriges Konstföreningar under Tio konstnärer och tio arbetsplatskonstföreningar arbetade under ett år tillsammans för att ta fram nya idéer och koncept för hur samtidskonst skulle kunna presenteras på arbetsplatser. Följande konstnärer valdes ut att delta i projektet: * Aldís Ellertsdóttir Hoff * Anna Stina Erlandsson * Elias Björn * Emma Philipson * EvaMarie Lindahl * Jens Evaldsson * Kristian Berglund * Local A (Jenny Berntsson och Felice Hapetzeder) * Mats Eriksson * Sofia Sundberg Följande arbetsplatskonstföreningar deltog i projektet: * FOI Konst- och Kulturförening * Galleri Pictura Skånska Konstmuseum * Konstföreningen ARTE vid Umeå universitet * Konstföreningen Didaktus * Konstföreningen Torget * Konstsektionen vid SSAB Borlänge * Livsmedelsverkets konstförening * Malmö Kommunanställdas Konstförening * Tekniska Nämndhusets konstoch kulturförening 3

4 Syfte och resultat Syftet med projektet var att skapa nya arbetsmöjligheter för konstnärer och att ge arbetsplatskonstföreningen en ny gnista och en starkare position på sin arbetsplats och ute bland konstnärskåren. De konstnärer som deltog i projektet fick direktkontakt med arbetsplatskonstföreningar och företag, möjlighet att testa och presentera nya konstnärliga idéer och koncept, tillgång till Sveriges Konstföreningars nätverk, synlighet och ett arvode. De arbetsplatskonstföreningar som deltog i projektet fick inspiration och nya infallsvinklar för sin verksamhet, ökad kunskap om samtidskonst, direktkontakt med konstnärer, ta del av konstnärers idéer, stärkt kommunikation med företagsledningen och råd och stöd från Sveriges Konstföreningar. Den företagsledning som medverkade fick ta del av nya innovativa idéer för hur samtidskonst kan vara värdeskapande i olika sammanhang. Konstföreningarna tog fram framtidsvisioner som sedan konstnärerna använde för att utveckla skissförslag till konstnärliga projekt som skulle kunna genomföras hos konstföreningarna/på arbetsplatserna. I den här skriften har vi samlat konstnärernas skissförslag och tankar kring hur en konstnär skulle kunna arbeta tillsammans med en arbetsplatskonstförening med olika konstnärliga projekt. Många av konstnärerna i projektet arbetar med performativ och social konstnärlig praktik. Det vill säga att konstnärerna arbetar tillsammans med deltagarna och utgår från deras erfarenheter och den miljö de befinner sig i. Det handlar ofta om konst där besökaren deltar aktivt och i en dialog tillsammans med konstnärer undersöker och skapar verket. 4

5 Intervju Aldís Ellertsdóttir Hoff Aldís Ellertsdóttir Hoff är född och uppvuxen på Island men är för närvarande bosatt och verksam i Norrköping. Aldís är utbildad vid Konsthögskolan i Umeå. Hon arbetar med olika medier, fotografi, film, installationer och performance. Vilka utmaningar har du som konstnär mött i arbetet med Den nya arbetsplatskonstföreningen? För att det ska kunna fungera bra med samarbete mellan arbetsplatskonstföreningar och konstnärer de anlitar vore det bra om någon organisation, förslagsvis Sveriges Konstföreningar, kunde fungera som förmedlare eftersom både konstnärer och föreningar verkar ha brist på tid som gemensam faktor. Samtidskonsten kan verka skrämmande, mötet med den kan avdramatiseras på ett lekfullt sätt med workshops och seminarier. Sveriges Konstföreningar kanske kan bistå med ett arkiv av konstnärer som kan ta den rollen med exempelvis besök på lunchen där man berättar om sin praktik. Hur ser du på arbetsplatskonstföreningarnas situation idag? Många av konstföreningarna vi mötte hade brist på tid till föreningsarbete gemensamt. Skulle man kunna göra utrymme för föreningsarbete på arbetsplatsen? Dessa kräver att arbetsgivaren är införstådd i hur viktigt det är för arbetstagarna. Sveriges Konstföreningar kunde kanske ta på sig rollen som informatör till hur viktigt ett sådant arbete är med hänvisningar till forskning som visar vikten av konst och kultur på en arbetsplats? Har du några reflektioner kring varför det är viktigt att det finns konst på arbetsplatser? Jag tror att konsten är en faktor som behövs både på arbetsplatsen och i arbetslivet. Som ett andrum där krav på effektivitet, resultat och avkastning inte finns i samma utsträckning. Ett utrymme ges för irrationalitet, tid för reflektion och kravlöshet. 5

6 Och vad tänker du att en performativ och social konstnärlig praktik kan göra för människor i arbetslivet? Jag tror att vi alla har ett behov av att se något nytt, att bryta oss loss ur vardagens slentrian. De performativa och sociala praktikerna har möjlighet att vända upp och ner på vardagen och skapa ett mått av nödvändigt kaos och utrymme för ett nytt sätt att tänka på. Beirutprojektet. Konstnär: Aldís Ellertsdóttir Hoff Fotograf: Martha Bogdanska 6

7 Skiss Med arbetsplatsen som spelplan! Det verk som jag tror skulle fungera till era konstföreningar är en upplevelsebaserad performance jag gjorde på ett bibliotek i Beirut. Spelet är modulbart och kan se ut på olika sätt beroende på arbetsplats. Tillsammans med arbetsplatsens anställda skapar vi ett spel i en nära dialog. Vi påbörjar en diskussion om saker vi kanske vill ändra på eller vad vi är nöjda med. Vi utvärderar vilka behov vi har för att få den ultimata arbetsplatsen. Vi kanske byter arbetsroller med varandra och synliggör vilka hierarkier vi har på arbetsplatsen. Beskrivning av projekt: I form av ett spel och speed dating. Ett kit utdelas till varje deltagare bestående av fem spelkort, två tärningar, en penna och en anteckningsbok. På varje spelkort finns det instruktioner som till exempel kan vara: * Ta året du började på arbetsplatsen och subtrahera det från året du föddes för att hitta sektionen. * Räkna antal arbetskamrater du minns för att hitta hyllan. * För att hitta boken; ta det år du blev klar med studierna och subtrahera med det år du är född. * För att hitta sidan räkna antalet konflikter du varit med om på arbetsplatsen, är det noll ta första sidan i boken. * Låt fingret glida över sidan och välj en hel mening. Spelet utspelar sig i företagets bibliotek alternativt att konstnären tar med sig ett gäng böcker. Instruktionerna anpassas beroende på om det är böcker som tas med eller om det görs i företagets bibliotek. Deltagarna får genom spelkortens instruktioner leta fram fem meningar var. Deltagarna paras sedan ihop två och två. Med hjälp av meningar de letat fram väljer man om man kommunicerar/leker/gör en historia/ högläsning/byter meningar/ritar/dansar med varandra i en minut då man byter partner. Konstnären kommer agera lekledare under hela förloppet. 7

8 Smaller apparition of continuous future. Fotograf: Aldís Ellertsdóttir Hoff 8

9 Intervju Anna Stina Erlandsson Anna Stina Erlandsson arbetar som bildkonstnär, webbredaktör och projektledare. Hennes arbetsfält består primärt av film, installationer och texter. Dessutom arbetar hon med konstprojekt i det offentliga rummet. Vilka utmaningar har du som konstnär mött i arbetet med Den nya arbetsplatskonstföreningen? Det var svårt att utgå från teorin istället för från praktiken. De projekt jag tidigare genomfört har skapats i dialog med dem det berör, utifrån behov, plats och praktiska och ekonomiska förutsättningar. Därför upplevde jag svårigheter i detta uppdrag då det inte fanns en beställare /partner att bolla med, någon att utveckla projektet tillsammans med utifrån de specifika behov och förutsättningar som finns på respektive plats. Hur ser du på arbetsplatskonstföreningarnas situation idag? Jag har uppfattat det som att många föreningar tycks ha svårt att nå ut till alla som potentiellt är intresserade, många har behov av medlemsrekrytering och föryngring. Man uttrycker också önskemål om nätverk och samarbeten. Flera föreningar uttrycker tidsbrist som ett hinder, detta är också något som jag erfarit i mina projekt på arbetsplatser. Att delta i ett konstprojekt kan ofta upplevas som ännu en sten att bära, ett intressant projekt som man annars gärna vill delta i blir till ett stressmoment. Det är viktigt att få ledningen med på noterna då ett projekt genomförs samt att projektet är väl förankrat hos dem det berör. Sammanfattningsvis upplever jag det som att föreningarna behöver få mer uppmärksamhet/bli synliga. Få ökat medlemsantal och ökade ekonomiska resurser. Man behöver kunna sköta sina åtaganden på arbetstid och få ökade ekonomiska resurser, i vissa fall behövs även större/bättre lokaler för verksamheten. 9

10 Har du några reflektioner kring varför det är viktigt att det finns konst på arbetsplatser? Om det finns konst på en arbetsplats så ökar kvalitén på denna plats, det upplevda värdet ökar för den platsen. Som arbetstagare känner man sig mer uppskattad om någon/några tagit hand om miljön man vistas i, värnat om den med omsorg och eftertanke. Genom att med platsspecifik konst, inredning och färgsättning skapa en positiv miljö, till exempel i en tidigare vitmålad och nedsliten trapphall, utvecklas ett nytt egenvärde, och skapas ny funktion för detta rum. Konst talar ett annat språk än det verbala, konst har ett eget inneboende värde som egentligen inte låter sig beskrivas. Konst borde finnas och upplevas överallt i samhället, varje dag. Konst borde ingå i vardagsmaten. Därför är arbetsplatskonstföreningarnas arbete mycket viktigt. Och vad tänker du att en performativ och social konstnärlig praktik kan göra för människor i arbetslivet? Konst är kommunicerande, erbjuder plattformar för nya dialoger om livets stora frågor, om viktiga händelser i vårt samhälle, och om det djupt allmänmänskliga. Konst kan fungera som en ventil för att vädra ut farhågor och öppna samtalen, lyfta stämningar. Konst utmanar, lockar till skratt eller väcker känslor av vrede, den kan sätta ett avväpnande finger på företeelser som oroar, irriterar och stör. Konst ger oss möjlighet att gå utanför vardagens ramar, och få nya perspektiv. Genom att möta något oväntat, något som bryter av mot rutinerna rubbas man ur sin planerade bana, och får ny energi, nya perspektiv. Genom konsten ökar ens mentala närvaro. Konstens är ett icke-verbalt språk, den kan vara ett sätt att luckra upp hinder. Ett sätt att släppa loss och hitta sin egen kreativitet. Konst aktiverar alla sinnen och stimulerar till upptäckarlusta, delaktighet och gemenskap. Jag tror att vi alla har ett behov av att se något nytt, att bryta oss loss ur vardagens slentrian. De performativa och sociala praktikerna har möjlighet att vända upp och ner på vardagen och skapa ett mått av nödvändigt kaos och utrymme för ett nytt sätt att tänka på. 10

11 Projektet Hälsotrappan på Dalens sjukhus i Enskede. Konstnär Anna Stina Erlandsson. Fotograf Magnus Nilsson 11

12 Skiss Every Day Art Projektet bygger på en helhetssyn där gemenskap och delaktighet står i centrum. Med konst och färgsättning och i nära dialog med de anställda utvecklar projektet redan befintliga lokaler till en vackrare och mer hälsosam arbetsmiljö. Projektet samlar anställda på alla nivåer och samverkar med fastighetsägaren. Projektledare: Annica Einarson och Anna Stina Erlandsson Projektet Hälsotrappan på Dalens sjukhus i Enskede. Konstnär Annica Einarson. Fotograf Magnus Nilsson 12

13 Intervju Elias Björn Elias Björn arbetar i sitt konstnärskap med undersökande av sin egen identitet och mer specifikt, manligheten. Dels för honom personligen men också i vårt samhälle. Han är van att arbeta med och intresserar sig för kollektiva arbeten och processer. Vilka utmaningar har du som konstnärer mött i arbetet med Den nya arbetsplatskonstföreningen? Det har uppenbart funnits stor vilja till förändring hos föreningarna men nästan alla efterfrågar mer tid och resurser från sina arbetsgivare. Min ingångsvinkel i projektet har varit att försöka få arbetsledning att prioritera utrymmen och projekt som kombinerar samtidskonst och medarbetares sociala hälsa. Hur ser du på arbetsplatskonstföreningarnas situation idag? Det vore intressant om samtdskonstsprojekt kan jämföras och likställas som friskvård för att på det sättet motivera varför medel kan investeras. På många arbetsplatser finns det budgeterat för utbildningar och workshops - eventuellt kan det motiveras att dessa användas till arbetsplatskonstföreningarnas verksamhet. Jag tror att många föreningarna kan vinna mycket på att stimulera interaktion med konsten - arbeta med konstens, diskutera - istället för att den hänger på armlängds avstånd. Har du några reflektioner kring varför det är viktigt att det finns konst på arbetsplatser? Se frågan nedan. Och vad tänker du att en performativ och social konstnärlig praktik kan göra för människor i arbetslivet? Det är ett ypperligt verktyg genom vilket människor kan möta varandra, utanför sina etablerade normer och roller, iallafall ifrågasätta dem. En plats där det är tillåtet att prata om sådant många tänker på, där man får dra fram skeletten ut och in ur garderoben. Där man kan bråka och skoja med cheferna, och med varandra. Att se mer av varandra som människor och inte bara som arbetskollegor. 13

14 Att bygga en man workshop av Elias Björn 14

15 Skiss Att bygga en man Mitt förslag baseras på att medarbetare tillsammans med mig som konstnär skapar en skulptur som växer under tiden. Skulpturen, som byggs med hjälp av virke, tar formen av en mans kropp som ligger ner i framstupa sidoläge. Verket kan ta plats i en konferenssal, i en öppen sal, entré eller utomhus men vad som är viktigt är att den är större än en människa. Trä som material är enkelt och tillgängligt för många och det behövs nästan inga förkunskaper för att kunna såga eller skruva. Det blir fysisk aktivitet och mental stimulans friskvård för kropp och själ. Vad som är viktigt är inte själva träskulpturen utan att medarbetarna själva får vara med och bygga och bidra till den. På detta sätt vill jag öppna upp för vad konst kan vara då träskulpturens utformande är pågående, tillsammans med medarbetarna. Vidare vill jag belysa hur ser vi på manskroppen och ge tillfälle att diskutera vilka egenskaper vi kopplar till manlighet och hur mycket vi skapar dem tillsammans genom kollektivet. Det finns få arenor eller naturliga platser där män diskuterar vad mannen är och representerar. Det blir problematiskt när vi sammanför ett handlande, eller en egenskap, positiv som negativ till något manligt. Finns det biologiska skillnader mellan könen som avgör vårt handlande eller är det socialt inlärt? Var går gränsen mellan miljöpåverkade effekter och biologiska, beteende för en grupp och individens? Min önskan är att få arbetsledning och ägare att se värdet i att ständigt utmana sig själva och sina medarbetare i former där samtidskonsten kan ingå; där frågeställningar som berör våra egna liv, vår arbetsplats och vår omvärld kan samlas med hjälp av den nya arbetsplatskonstföreningen och möjliggöra spännande projekt. 15

16 Intervju Emma Philipson Emma Philipson har många intressen, konst är ett av dem. Hon gillar film, teve, media, mode och är intresserad av vad som händer nu. Hon hämtar inspiration från populärkulturen och letar efter underliggande behov av bekräftelse och kärlek i en värld som allt mer verkar handla om yta. Hur ser du på arbetsplatskonstföreningarnas situation idag? Har du några reflektioner kring varför det är viktigt att det finns konst på arbetsplatser? Arbetsplatskonstföreningarna, i alla fall de som var med i detta projektet, har stora problem med finansiellt stöd, sjunkande medlemskap och synlighet, vilket i sin tur sänker självförtroendet. Efter att ha läst om behov och visioner, ser jag en vilja att bland annat visa samtidskonst och hitta nya samarbeten inom konstens område. Viljan finns, men frågan är hur de ska göra och vem som ska göra vad. Hur kan vi få andra att bli intresserade? Hur ska arbetsplatskonstföreningarna med små resurser kunna tillgodose samtidskonstnärers ökande krav på professionalitet? Konstnärer ska givetvis kräva mer, och samhället måste förändra synen på konst. Men hur ska de små aktörerna hänga med i detta? Och vad tänker du att en performativ och social konstnärlig praktik kan göra för människor i arbetslivet? Går vi och ser utställningar på samma sätt som innan? Finns det nya/andra sätt att uppleva konst? Måste det vara i lokal? Kan vi förändra något här? Konst på arbetsplatser kan vara ett sätt att låta publiken vara delaktig och det kan leda till nya infallsvinklar. Nya idéer och möjligheter. En performativ och social konstnärlig praktik inbjuder till process. Konstnärlig process är något jag önskar alla att får prova på, att sätta sig i en situation där man inte har ett givet resultat. Det erbjuder deltagarna att träna sig i tillit, både till sig själva och i samarbetet med andra. Det får oss att tänka nytt, sparkar igång kreativiteten. Det kan handla om att göra små förändringar i vardagen eller att ställa saker på sin spets. Det måste 16

17 inte vara knutet till lokal eller ens publik, det handlar om praktik och deltagande. Det är ett roligt sätt att jobba på, att faktiskt få vara med att skapa eller gestalta något. Det genererar nya idéer och mer förståelse. Vår uppgift som konstnärer i projektet handlade om att ta fram idéer för arbetsplatskonstföreningarna, och det är bra, jag gillar idén med att komma ut till fler och starta samtal. Se saker från olika håll. Hitta nya sätt att samarbeta. Jag tror att mycket handlar om att komma ur sin bubbla och kommunicera mera. Illustration: Emma Philipson 17

18 Skiss Ha kul - gör konst! Jag har läst visionerna och utgått från vad som står i dem. Det jag tagit fasta på är önskan om att skapa spännande arrangemang, mer konceptuella utställningar och stärka gemenskapen. Att ha roligt är viktigt, det är det som håller oss igång. Konst måste inte hänga på väggarna, den behöver inte ens ha en lokal. Jag tänker på själva görandet. Jag skulle vilja visa hur performancekonst kan vara både roligt och spännande, något vi kan göra tillsammans. Det handlar om att hitta nya sätt att se på konst och lära sig mer om processen. Syftet är att stärka självförtroendet på arbetsplatskonstföreningarna genom möten med konstnärer som arbetar med performance. Målet är att sätta upp kreativa workshops. Vi startar med en inblick i performancekonst, illustrerat genom exempel. Sedan går vi vidare och jobbar praktiskt med en konstnärlig process. Vi dokumenterar processen. Resultaten tar ni med in i verksamheten, som nya kreativa redskap exempelvis för att knyta kontakter och öka intresset utifrån. Illustration: Emma Philipson 18

19 Intervju EvaMarie Lindahl EvaMarie Lindahl född 1976 i Viken, bor och arbetar i Malmö. Hon representeras av Stene Projects och har sedan 2008 en master i fri konst vid Konsthögskolan i Malmö. Lindahl är även frekvent anlitad som lärare vid flera universitet och konstskolor. Vilka utmaningar har du som konstnär mött i arbetet med Den nya arbetsplatskonstföreningen? Den största utmaningen för mig var att förstå arbetsplatskonstföreningarnas visioner och att skapa ett förslag som tillmötesgick deras behov. Hur ser du på arbetsplatskonstföreningarnas situation idag? Bland de aktiva i föreningarna finns det en otroligt stark tillit och tro på konsten och på den egna föreningens vikt på arbetsplatsen. Engagemanget är stort! Tyvärr verkar det alltför ofta saknas samma engagemang och tro från de styrande på arbetsplatsen. Har du några reflektioner kring varför det är viktigt att det finns konst på arbetsplatser? Konst bör genomsyra samhället och därför även vara närvarande i människors vardag och arbetsliv. Genom konst kan vi tillsammans processa och förstå vår tillvaro. Och vad tänker du att en performativ och social konstnärlig praktik kan göra för människor i arbetslivet? Konstnärer kan till exempel genom sin praktik och tillsammans med de som arbetar på en plats undersöka arbetsplatsens fysiska och psykosociala miljöer. Detta kan öppna upp för kritisk reflektion omkring det egna arbetet och arbetsplatsens olika strukturer. Konst kan ligga till grund för nya sätt att kommunicera, tänka och uppfatta. 19

20 Skiss Konstföreningar hälsar på Konstföreningen Arte hälsar på Malmö kommunanställdas konstförening som hälsar på konstföreningen Didaktus som hälsar på Livsmedelsverkets konstförening som hälsar på Galleri Pictura som i sin tur hälsar på Konstföreningen Arte. Är ett samarbete mellan fem konstföreningar och en konstnär där målet är att skapa en grupputställning som ska visas på de fem olika arbetsplatser som konstföreningarna representerar. Syftet är att skapa dialog mellan konstföreningarna och att synliggöra konstföreningen på dess arbetsplats. Involverade i projektet är de fem konstföreningarna, en projektdrivande konstnär och de konstnärer vars verk ställs ut i grupputställningen. Skissförslaget är ett försök att tillgodose några av de behov som formuleras i visionsdokumenten genom en kollektiv utställningsprocess med hopp om stärkta positioner, förtroenden och nya samarbeten. Tillsammans med den projektdrivande konstnären väljer konstföreningarna ut vars ett verk av en samtidskonstnär som de vill visa på grupputställningen. En turné planeras till arbetsplatserna och utställningen installeras i samarbete med konstföreningarna och den projektdrivande konstnären. Tillsammans bestämmer de var på arbetsplatsen de tycker att verken ska placeras. Det kan vara i hissen, i foajén eller i omklädningsrummet. Utöver konsten i grupputställningen visas även en presentation av de involverade arbetsplatskonstföreningarna. Denna presentation består av ett större grupporträtt av föreningen som visas på ena sidan av en skärm (se bild). På andra sidan visas en presentation av den konstnär och det verk som valts ut och var i lokalerna man kan finna det. Tillsammans skapar konstnären och konstföreningarna kringarrangemang. Det kan vara guidade visningar för alla på arbetsplatsen, visningar för allmänheten, konstnärspresentationer eller filmvisningar. 20

21 EvaMarie Lindahl, skiss av Dan Carlberg 21

22 Intervju Jens Evaldsson Jens Evaldsson föddes 1975, och är baserad i Stockholm där han 2009 utexaminerades från Kungliga Konsthögskolan. Evaldsson arbetar idé- och kontextbaserat med de material och metoder som i det givna sammanhanget lämpar sig bäst. Vilka utmaningar har du som konstnär mött i arbetet med Den nya arbetsplatskonstföreningen? När jag besökte konstföreningarna och pratade med styrelsemedlemmarna så verkade tid vara den största bristvaran. Många uttryckte en önskan att arbetsgivaren skulle bevilja visst föreningsarbete på arbetstid. Även resurser kunde saknas. Eventuellt kan arbetsgivarens och även medlemmarnas egna visioner utgöra en begränsning. Arbetsplatsen utgör alltid en kontext och dess ramar kan vara en utmaning och kräva anpassning på olika sätt. Olika konstsyn och förväntningar bland medlemmar kan skapa intressekonflikter. I vissa fall har jag sett en dragning åt konsumenthållet. Det vill säga att konsumera konst som sedan används som utsmyckning. Jag föreslår istället en mer aktiv, skapande roll där medlemmarna blir Makers för att få mer agens och inta en aktivare position istället för en passiv konsumerande roll. Hur ser du på arbetsplatskonstföreningarnas situation idag? Det verkar vara en kul aktivitet för medlemmar om än ganska arbetskrävande för styrelsen. Arbetet som föreningarna gör som curatorer/ organisatörer tror jag är mycket viktigt som en del i ett engagerat samhälle. Eventuellt kunde unga externa curators oftare bjudas in för att arrangera utställningar, workshops och performance. Både för att underlätta föreningsmedlemmarnas arbete men även för att få in nya idéer och tankesätt. Den sociala mötesplatsen verkar vara konstföreningarnas styrka och ha teambildande effekter. En viss nedstämdhet tycker jag mig ha mött i fråga om utebliven nyrekrytering, som kunnat bidra till mer blandade grupper och åldersskillnader. Även för mig, utifrån sett, kan det finnas en lite sorglig känsla av äldre konstsyn och konsumtion av kultur som underhållning. I grunden 22

23 är konstföreningen en väldigt positiv verksamhet men den kanske behöver nydanas och transformeras på olika sätt. Till exempel genom att använda nya termer som Maker, Makerspace etcetera som antyder nya sätt att vara tillsammans och ökar deltagarnas agens och performativitet. Även nya arenor som sociala metoder/ nätverk på internet, samarbeten med unga konstnärer eller konstnärsdrivna föreningar kan behövas för att nå en yngre publik. Har du några reflektioner kring varför det är viktigt att det finns konst på arbetsplatser? Det är viktigt att ha ritualer, platser, föremål att samlas kring som ger gemensamma upplevelser. Att träffa likasinnade med intressen som alltid är aktuella och speglar samhället. Att lära sig att tänka nytt och ta del av något i samhället som kanske är svårt att söka sig till på egen hand. Det är lättare och roligare att närma sig intressen i grupp. Eftersom min syn är att konst kan vara vad som helst så är det inte viktigt att det finns vad som helst på en arbetsplats. Däremot bra verksamma praktiker som får människor att mötas över olika gränser (Fält, kön, klass, ålder, etnicitet, etc) och miljöer, kontexter som inspirerar och stimulerar till eget kreativt skapande av relationer, föremål, metoder och kunskap. Jag tror också det är viktigt att företagen har ett slags holistiskt tänkande där de inte bara jobbar efter ett logiskt effektivitetstänkande där det gäller att tjäna pengar och använda människor som ett material för att nå dit. Det är betydelsefullt att anamma livets irrationella och känslomässiga sidor och stötta verksamheter som kan ge de anställda tillgång till detta. Det är viktigt att medarbetare har det stressfritt eller hanterbar stress med tid och plats för vila. Det är också viktigt att känna sig sedd och att det finns någon som tar hand om saker och varandra. Att man som anställd har makt över sin egen situation och att det på en arbetsplats finns oaser. I en platt organisation kan man mötas på lika villkor. Vad tänker du att en performativ och social konstnärlig praktik kan göra för människor i arbetslivet? Jag tror att om medlemmarna blir aktiva skapare (Curators, Konstnärer, Makers) får de en helt ny inblick i vad som är möjligt att göra och i hur konstnärer kan jobba. 23

24 Det kan skapa nya sätt att tänka som är utvecklande och stimulerande. Kan skapa möten genom dialog och utbyte av idéer. Då det kan finnas svårigheter att hitta fram till platser och metoder kan man med konstens hjälp som ramverk få tillgång en mening och struktur att använda i gruppen. Det kan fungera teambuildande i en grupp ungefär som trygghetsövningar i teater och drama. Träna på tillit, höras och synas i grupp, självförtroende och personlig utveckling som tillslut kan ge upphov till politiskt handlande. Fotograf Filippa Malmegård. 24

25 Skiss Making Members Makers Förslag på metod att göra en konstförening till ett Makerspace. I min idé till Sveriges Konstföreningar har jag fokuserat på görandet, DIY(Do It Yourself), upprättandet av Makerspaces och samarbete med andra Makerspaces. Ett Makerspace är en slags pysselklubb som kommer från Amerikansk DIY kultur. Det är ett fritt begrepp som kan innefatta konst, hantverk, robotik, elektronik, programmering, mat, sömnad med mera. En plats där människor kan mötas och skapa tillsammans både fysiskt och digitalt. Det har vanligtvis tillgång till verkstäder med datorstyrda maskiner som laserskärare, 3D-skrivare, elektronik, CNC-fräs, pappersskärare, vinylskärare osv. Demokratiska värden står i centrum och arbetet är på ideell bas i ett slags entusiastekonomi. Man jobbar i en förening där man kan träffa andra och dela idéer och intressen. Min idé går ut på att upprätta ett Makerspace i konstföreningens lokaler för att få upp medlemsantalet och bredda rekryteringen. Man skapar en filial till Stockholm Makerspace med samarbete om föreläsningar, workshops med mera. På detta sätt får medlemmarna i konstföreningen göra egna projekt och aktivt delta. Att göra members till makers helt enkelt. Man kan använda föreningens galleriplats (om sådan finns) till att skapa öppna workshops i elektronik, 3D printing, drones, screentryck etcetera. Efteråt kan man ställa ut medlemmars egna projekt i galleriet för att inspirera fler att delta. Inbjudna konstnärer och makers håller i workshops öppna även för folk utifrån. Man får träna på tillit till de egna besluten, höras och synas i grupp, självförtroende och personlig utveckling. 25

26 Intervju Kristian Berglund Kristian Berglund fokuserar i sitt konstnärskap på att på ett så fritt sätt som möjligt undersöka och ge form till sina upplevelser av världen. Många av hans verk får sin energi ur det komplicerade mötet mellan kultur och natur och mötet mellan språk och teknik. Vilka utmaningar har du som konstnär mött i arbetet med Den nya arbetsplatskonstföreningen? Det handlade främst om att fundera runt själva ämnet med arbetsplatskonstföreningen, att i arbetet inte för snabbt börja tänka i verk eller aktiviteter som begränsar funderingarna. Hur ser du på arbetsplatskonstföreningarnas situation idag? Arbetsplatskonstföreningarna verkar ha samma typ av utsatta situation som många andra delar av folkbildningen och föreningslivet i Sverige idag. En hög medelålder bland medlemmar kombinerat med mångas upplevelse av att vardagen inte riktigt går ihop, vilket gör att det ideella engagemanget krymper. Samtidigt skulle arbetsplatskonstföreningarna kunna se sig själva som en tydligare resurs för samtida kulturskapare som i sina olika praktiker är genuint intresserade av olika sammanhang. För vissa konstnärer kan en arbetsplats med sina specifika förutsättningar och kompetenser vara ett spännande sammanhang och material för konstnärliga projekt. Arbetsplatskonstföreningen skulle kunna se sig själva tydligare som en resurs och arena för olika konstnärliga verksamheter. Har du några reflektioner kring varför det är viktigt att det finns konst på arbetsplatser? Kultur kan ju i bästa fall utmana oss, och varje människa behöver utmanas för att tänka och känna annorlunda. Arbetsplatsen är till sin natur instrumentell - ett arbete skall utföras. Detta kan göra att reflektion, kritiskt tänkande och kreativitet - aktiviteter som krävs för förnyelse men samtidigt är svårt att mäta och som saknar facit. Att låta konst finnas på arbetsplatsen kan stimulera detta, konsten saknar facit och öppnar upp för nya sätt att se på världen. Samtidigt kan den utgöra en gemensam utgångspunkt för samtal och diskussioner. 26

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE Andreas Eriksson Runt omkring 29 januari - 23 mars 2014 Sharon Lockhart Milena, Milena 16 april - 29 juni 2014 Information Samtidskonstens gränsöverskridande natur är en

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Välkommen till Det digitala Malmö

Välkommen till Det digitala Malmö Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Transnationellt utbyte Reggio Emilia

Transnationellt utbyte Reggio Emilia CREARE VIVERE Transnationellt utbyte Reggio Emilia Rapport från resa 16 20 mars 2014 Reflektioner från resan till Reggo Emilia med deltagare från Sunne kommun, Torsby kommun och Munkfors kommun genom EU-projektet

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

Vi dokumenterar Er konst

Vi dokumenterar Er konst Vi dokumenterar Er konst För oss är det viktigt att konsten syns Konst finns överallt, vi vill hjälpa er att dokumentera den. Vi dokumenterar konst genom virtuella gallerier, konst genom hemsidor filmningsdokumentation

Läs mer

Självbestämmande och delaktighet

Självbestämmande och delaktighet NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet

Läs mer

Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Antagen av kongressen 2015

Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Antagen av kongressen 2015 Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Antagen av kongressen 2015 Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Bakgrund IOGT-NTO:s vision är ett samhälle, en värld, där alkohol och andra droger inte

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

VÅGA VARA KREATIV! 1

VÅGA VARA KREATIV! 1 VÅGA VARA KREATIV! 1 VÅGA VARA KREATIV! Ta steget och våga använda fantasin! Prova olika uttryckssätt i en workshop som berör såväl kropp som själ! Genom konst och kultur kan ni gemensamt utveckla en öppnare

Läs mer

KF9 KURSPLAN. Konstnärlig fördjupning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola Konstnärlig fördjupning

KF9 KURSPLAN. Konstnärlig fördjupning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola Konstnärlig fördjupning KURSPLAN 1 år Umeå Konstskola 1 Utbildningen är ettårig med syfte att utveckla den studerandes förmåga att utarbeta, fördjupa och genomföra en konstnärlig idé. Den ger kompetens att söka till högre studier

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera...

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Estetisk verksamhet Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Ämnets syfte och karaktär Utbildningen i ämnet estetisk verksamhet syftar till att utveckla och stimulera

Läs mer

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN Mål och inriktning För oss på Nyckelpigan är leken viktig. Barn söker och erövrar kunskap genom lek. Utevistelsen och att röra sig skog och mark är en viktig del i vår verksamhet.

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik. K V A L I T E T S G A R A N T I 1 (7) Årsta 2 förskolor Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik. Pedagogisk verksamhet, omvårdnad och

Läs mer

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Fokus under året På Sporren har vi fortsatt att lyfta det naturvetenskapliga lärandet och dess olika aspekter. Detta läsår har barnen utforskat luft på olika sätt.

Läs mer

Kulturpedagogiska projekt

Kulturpedagogiska projekt Kulturpedagogiska projekt VEM HÅLLER I KULTURPROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i de kulturpedagogiska projekten. Susanna har flera års erfarenhet av att leda kurser

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Besök oss - Visningar

Besök oss - Visningar Samtidskonstens gränsöverskridande natur är en fantastisk resurs i undervisningssammanhang. Begreppet samtidskonst används ofta för att beskriva konst som skapas idag och som tar upp teman och belyser

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Bakgrund Syftet med projektet var att det skulle bli ettt konstnärligt och vetenskapligt

Läs mer

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö Lärandet Kunskapscentret ska utveckla lärandet om hållbar utveckling samt ge Halmstads skolor en ny arena att luta sig mot för att nå uppsatta mål. Lekfullhet Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

Linus Alfredsson Stenhuggeri och Skulpturprojekt

Linus Alfredsson Stenhuggeri och Skulpturprojekt Linus Alfredsson Stenhuggeri och Skulpturprojekt Jag heter Linus Alfredsson. Jag är född 1970. Jag bor på Gotland. Mitt arbete är ett samarbete. Jag samarbetar med stenar och med människor. Jag kan och

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Innehåll Inledning 2 Äppelbo förskola 2 Personal 3 Kontaktuppgifter 3 Presentation 3 Vision 4 Barnsyn och Förhållningssätt 4 Arbetssätt 5 Miljö 5 Rutiner 7 Dagsschema

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Karlstad Upplevelse av dagen Panelen Malte Hallqvist Clas Malmström Eva Vingård 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 62 av 200 svar Utvärdering Sunne Upplevelse

Läs mer

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018?

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Villa Vik, Växjö, Kronoberg Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Workshop, Open Space, den 8 Mars 2014 Arrangör: Hela Sverige ska leva Kronoberg och Länsstyrelsen Kronoberg Processledning och dokumentation:

Läs mer

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Handledarguide Inledning Vill du skapa förutsättningar för barnen att vara aktiva, lära själva och reflektera? Vill du skapa en miljö där barnen

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 Verksamhetsplan Förskola Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 1 Vision Värdegrund i Lpfö 98/10 LIP Upplevelser är vår profil som genomsyrar allt vårt arbete i förskolan Sandvikskolans

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2 Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2 Medarbetaridé - Det demokratiska uppdraget sid 3 - Stolthet och professionalitet sid 3 - Ledare och medarbetare sid

Läs mer

STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011

STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 Mariestad has embarked on an experiment to increase cultural activity in the hope of redefining itself. The city government is launching a series of cultural

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Broskolans röda tråd i Bild

Broskolans röda tråd i Bild Broskolans röda tråd i Bild Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Tillitsfull KLARTÄNKT

Tillitsfull KLARTÄNKT Tillitsfull KLARTÄNKT SNABBFOTAD Träna dina entreprenöriella förmågor! Världen vi lever i är komplex och vi står inför många utmaningar. Det kräver utveckling av både privata och offentliga organisationer,

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN 2008-2009 NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN Sammanställd av: Arbetslaget Holmsjö fritidshem Ansvarig: Rektor Ulf Ebbesson

Läs mer

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Sidan 2 av 14 Inledning Barn- och ungdomskulturen är

Läs mer

ANNA OLSSON September 2015

ANNA OLSSON September 2015 ANNA OLSSON September 2015 Anna Olsson är textilkonstnär och arbetar främst med bildvävar där berättandet står i centrum. Hon har genom sitt arbete mött människor som befinner sig i en av de mest utsatta

Läs mer

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola Emmaboda - Sydöstra Sveriges närmaste ort Från Emmaboda når du sydöstra Sveriges

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden 2013-10-07 1 (7) Kultur- och fritidsförvaltningen Eskilstuna konstmuseum Kenneth Åström 016-710 17 11 Josefine Bolander 016-710 71 66 Diariebeteckning KFN/2013:281 Kultur- och

Läs mer