Läroverksungdomars yrkesdrömmar i studentexamensuppsatser : Fallenhetens hegemoni utmanas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läroverksungdomars yrkesdrömmar i studentexamensuppsatser 1930-68: Fallenhetens hegemoni utmanas"

Transkript

1 Konferenspaper Sjätte nordiska utbildningshistoriska konferensen: tvärvetenskapliga perspektiv Uppsala universitet, augusti 2015 Session 24 Fostran till yrkeslivet Majid Asgari doktorand i Ekonomisk historia, Uppsala universitet Läroverksungdomars yrkesdrömmar i studentexamensuppsatser : Fallenhetens hegemoni utmanas När riksdagen 1964 beslutade att om fyra år avskaffa studentexamen och införa en ny gymnasieskola var en av bevekelsegrunderna den sociala snedrekryteringen till läroverken. Endast en femtondedel av de ungdomar som i början av 60-talet klarade att ta studenten hade en arbetarklassbakgrund. Trots en kraftig utbildningsexpansion under senare delen av 1950-talet och under 60-talet hade gymnasiet bevarat mycket av sin elitkaraktär och framstod som en skolform främst för medelklassens olika skikt. Utbildningsväsendets utbyggnad hade drivits på av en historiskt unik välståndsutveckling och av välfärdsstatens framväxt. Industrin krävde tekniker, ekonomer och administratörer, men kanske framförallt behövde den expanderande välfärdsstaten rekrytera kvalificerade tjänstemän. Utvecklingen, där utbildningssystemet tilldelades en nyckelroll, medförde tillkomsten av en rad nya positioner i arbetslivet och tillblivelsen av en ny medelklass, ett samhälleligt mellanskikt. För de ungdomar som vid denna tid studerade på läroverken kunde samhällsomvandlingarna bland annat översättas i nya möjligheter och begränsningar för valet av det framtida yrket. Med andra ord kan vi säga att det uppstod nya förutsättningar för läroverksungdomars identitetsarbete. Rimligtvis påverkades detta arbete även av andra för perioden kännetecknande faktorer, som konsumtionssamhällets utbredning och ungdomskulturernas ökande betydelse. I mitt avhandlingsarbete fokuseras just hur utsagor om den egna identiteten, i relation till andra gruppers identiteter, ändrar karaktär under perioden I avhandlingen studeras den svenska medelklassens reproduktion genom en diskursanalys av förekomsten av identitetspositioner i student- och realexamensuppsatser som handlar om arbete och fritid. 2 Studentuppsatsen i svenska var en given del av studentexamen under dess drygt hundraåriga historia. De första studentuppsatserna skrevs 1864 och våren 1968 gavs möjligheten att ta studentexamen en sista gång. Uppsatsskrivningen gick till så att provdeltagarna, samtidigt i hela landet, fick en lista med några olika ämnen av vilka ett skulle väljas. Ämnena hade fastställts centralt av Skolöverstyrelsen och var alltså desamma oavsett på vilken ort provet förrättades. De flesta ämnen anknöt till något gymnasieämne men det fanns alltid ett eller ett par ämnen som var av mer allmän karaktär. De allmänna ämnena inbjöd inte sällan till skribentens personliga reflektioner. Vissa ämnen 1 Avhandlingen har arbetstiteln Fostran till samhällselit: Läroverksungdomars identitetsskapande Uppsatserna härrör från tre Uppsalaläroverk: Katedralskolan, Lundellska skolan och Magdeburgska skolan, samt ett privatinternat: Solbacka läroverk. Ca 700 uppsatser ingår i avhandlingens analys. 1

2 återkom med några års mellanrum vilket givetvis gör dessa särskilt intressanta för en historisk undersökning. Ur en källkritisk synvinkel kan det explicit uttryckta i uppsatstexterna karaktäriseras som tillrättalagt i enlighet med av skolan omhuldade normer, så som dessa uppfattades av eleven. Därutöver kan man genom att uppmärksamma hur gymnasisterna väljer att uttrycka sig försöka tränga djupare i texten för att blottlägga de tysta premisserna. 3 I föreliggande text som bygger på en del av källmaterialet för avhandlingen fokuseras läroverksungdomarnas föreställningar om fallenhetens (begåvningens/anlagens) betydelse för valet av det framtida yrket. 4 De utvalda Den sociala reproduktionen, med skolan som en viktig socialisationsagent, omfattar bland annat förberedandet av ungdomar för olika positioner i det framtida yrkeslivet. Vuxenidentitet förknippas inte minst med oberoende och en plats i samhället och ungdomstiden i sig betraktas ofta som en tid av förberedelse inför den stundande samhällsetableringen och en ekonomisk och social självständighet. 5 Sammanflätningen av hur erfarenheter och livsvillkor formar och påverkar drömmar om framtida livschanser och utarbetandet av framtidsstrategier utgör en central frågeställning inom forskningen om den sociala, kulturella och ekonomiska reproduktionen. 6 Inom den forskningstradition som ansluter sig till den s.k. Birminghamskolan fokuseras hur det sociala livet skapas i relation till rådande livsvillkor, och i centrum för denna forskning finns ofta frågor om hur den sociala klasstillhörigheten bestämmer ungdomars liv. 7 Huvudfrågan i Paul Willis etnografiska studie Fostran till lönearbete (1981) är varför arbetarklassbarn nästan alltid får arbetarklassjobb medan medelklassbarn får medelklassjobb. Till synes väljer arbetarklassungdomarna själva sin framtid, men i själva verket är verkstadsgolvet den enda möjlighet som återstår eftersom den motkultur som dessa ungdomar odlat i skolan hindrat dem från att tillägna sig den utbildning som kanske skulle ha öppnat upp fler alternativ i framtiden. 8 Ett gemensamt drag för de analyserade uppsatserna i min studie (i synnerhet pojkarnas uppsatser), oavsett om det är real- eller studentexamensuppsatser, är upplevelsen av en utvaldhet som inte bara kan härledas från vetskapen om att man tillhör en privilegierad minoritet, utan framförallt speglas mot de möjligheter som man utgår från står tillbuds i framtiden. Framtiden framstår som i hög utsträckning valbar och öppen för individen att själv skapa. De pojkar som tar studentexamen, får givetvis mycket bra yrken, men det är inte alla som kan det. 9 3 Jmf. Backman Prytz (2014) där konstruktioner av manlighet respektive kvinnlighet i studentexamensuppsatser och elevtidningar, , undersöks. 4 Följande studentexamensuppsatsämnen ingår i analysen som ligger till grund för denna text: Vid skiljevägen. Två nyblivna studenter samtala om sina framtidsplaner (1931), Ungdomen inför yrkesvalet (1935), Betydelsefulla faktorer vid yrkesvalet (1950) samt Vilka faktorer bör få inverka vid yrkesvalet? (1963). 5 Jmf. Kåks s Jönsson et al s Ibid. s Willis Ulf, rex (realexamensuppsats) 1953 Katedralskolan. 2

3 Att ha möjlighet att studera och på så sätt slippa börja arbeta efter folkskolan ses överlag som en förmån och flera jämför sin situation explicit med arbetarklassungdomar som anses antingen vara nödgade att förvärvsarbeta för att kunna försörja sig, eller välja bort studier för att de inte är läshuvuden. 10 Från statens sida uppfattades skolsystemets exkluderande karaktär, som bland annat påtalades i 1960 års gymnasieutredning, som ett allvarligt problem och angavs som ett viktigt skäl för de reformer som följde under slutet av sextiotalet. 11 I uppsatserna framställs studentexamen inte bara som ett betyg på en hög och aktad utbildningsnivå utan betraktas även som ett intyg på en människas ansvarskänsla och karaktär. Staffan Wennerholm har bland annat studerat hur läroverksungdomarna i sina gymnasieföreningar odlade en bild av sig själva som ambitiösa medborgare med ansvar för samhällsutvecklingen och siktet inställt på framtidens toppositioner. 12 Min analys av uppsatserna bekräftar en sådan självbild och antyder att denna känsla av att tillhöra en elit var sanktionerad av skolan. Det var helt enkelt den gängse bilden av gymnasisten i samhället. I Astas studentexamensuppsats porträtteras den ideale studenten: Starka, fristående, av andra oberoende människor ha fört världen framåt, och det är sådana den nu behöver mer än någonsin. 13 Det i särklass populäraste uppsatsämnet för studentexamen vårterminen 1931 var Vid skiljevägen. Två nyblivna studenter samtala om sina framtidsplaner.. Ämnet påbjuder en dialoguppbyggd uppsats och i flertalet uppsatser tecknas en bild av det framtida yrket som ett levnadskall eller en livsuppgift. Det finns även en uppfattning om att alla jobb är olika och en tro på möjligheten till tillfredsställelse genom arbetet. Dessa föreställningar utgör också enligt Paul Willis några av skillnaderna mellan hur medelklassungdomar och arbetarklassungdomar ser på yrkeslivet. 14 I de uppsatser om framtida yrkes- och framtidsplaner som jag analyserat tycks samtliga mena att det gäller att se på sin framtida anställning som mycket betydelsefull, och att tänka stort. För att säga dig sanningen, tager Bengt till orda, så skulle jag bra gärna vilja bliva köpman. Inte en vanlig liten kryddbodshandlande utan en stor handelsman. 15 Rimligen, menar Willis, medför den av skolan överförda betoningen på värdet av individuella prestationer och idén om befordran efter förtjänst att övergången från skola till arbetsliv för många medelklassungdomar blir svårare än för arbetarklassungdomar, vilka är bättre förberedda för de av kompetensnivån oberoende auktoritetsförhållandena och arbetslivets produktivitetskrav. Arbetarklassungdomarna upplever inte att det är någon större skillnad på de olika typerna av manuella 10 jmf t.ex. Göran, stx (studentexamensuppsats) 1935 Lundellska skolan. 11 Sundkvist, ss Wennerholm s Asta, stx 1931 Magdeburgska skolan. 14 Willis ss. 184, Hans, stx 1931 Lundellska skolan. 3

4 yrken. 16 I de undersökta uppsatserna finns många reflektioner kring yrkesvalet och den framtida yrkesrollen som ett sätt att skapa sig ett namn eller att skapa sig en samhällsställning. Många drömmer om högre befattningar och det framtida arbetet tilldelas stor vikt, inte bara för individen utan även för samhället. Sådana framställningar är typiska för och 40-talsuppsatserna, men saknar inte exempel bland 50- och 60-talsuppsatserna. Man känner då, att man har någon betydelse för samhället, och att man inte är en absolut överflödig människa. 17 Gossen och flickan växer upp, deras skolutbildning börjar, och därmed börjar också klättringen mot målet: att med ett yrke en gång kunna göra nytta i samhället. 18 Yrkesvalet ses även som ett slutgiltigt beslut och det sammantaget med det stora individuella och samhälleliga värde man tillmäter sin framtida karriär ger valet en speciell dignitet. De viktigaste stegen i en människas liv är nog i de flesta fall, när hon skall välja yrke, gifta sig och skriva sitt testamente. 19 I flera uppsatser från 1950-talet nämns psykologiska tester och skolornas yrkesrådgivning som ska underlätta det viktiga yrkesvalet. Samtidigt förmedlas en ganska stelbent syn på såväl människan som de olika yrkeskategoriernas faktiska innehåll. Det tycks inte finnas mycket utrymme för anpassning åt något håll. Varje student är utifrån anlag och intressen ämnad för något meningsfullt yrke, tycks man mena, och den ångestfyllda uppgiften att välja rätt blir genom olika tester en aning enklare. Således förstärks också uppfattningen att utbildning är en av flera betydelsefulla faktorer vid yrkesvalet. Ett intellektuellt arbete, därtill en livsuppgift, kräver mer än en god utbildning. Numera finns det dock möjligheten att åtminstone i någon mån få reda på om man fyller dessa krav genom undersökningar vid psykologiska institut och genom yrkesrådgivning av skolade psykologer. 20 Som ska visas längre fram är dock de till synes fritt svävande faktorerna anlag eller läggning i själva verket begränsande i relation till det fria valet och betraktas som överordnade det personliga intresset för en viss levnadsbana. För att bättre förstå i uppsatserna angivna betydelsefulla faktorer för val av yrke är det också värdefullt att uppmärksamma hur föreställningar om framtiden är sammankopplade med den kulturella repertoaren och även med erfarenheter av framgång i skolan. Kulturmönstren är av stor betydelse för känslan av utvaldhet för framtida, viktiga samhällspositioner och förstärks ytterligare av individuella prestationer i skolan, vilka ger intrycket att man kvalificerat sig på egna meriter. 21 I sin undersökning av bland annat hur läroverkselevers sociala bakgrund hänger samman 16 Willis, ss. 198, Ulla, rex 1938 Magdeburgska skolan. 18 Barbro, stx 1950 Lundellska skolan. 19 Rolf, stx 1950 Solbacka läroverk. 20 Ingrid, stx 1950 Magdeburgska skolan. 21 Jönsson, Trondman, Arnman & Palme, s

5 med deras ambitioner att fortsätta studera efter studentexamen, menar Christina Florin och Ulla Johansson att benägenheten att börja yrkesarbeta efter studenten till stor del berodde på erfarenheter av framgång i skolan. De sociala faktorerna var dock nog så viktiga för vidare studier och kunde i en del fall väga tyngre för beslutet. 22 Känslan av utvaldhet förstärks naturligtvis också av läroverksgemenskapen och de mer kollektivistiskt betonade aspekterna av skoltiden, främst den informella skolkulturen. Den elevkultur och gemenskapskänsla mellan gymnasisterna som odlades i läroverken organiserades inte sällan i olika sammanslutningar som fortsatte att engagera långt efter studentexamen, exempelvis Solbackapojkarna som fortfarande är verksam. Dessa sammanslutningar konserverade gymnasietidens upplevelse av samhörighet och var säkerligen inte betydelselösa som framtidens resursbanker för det sociala kapitalet. Över tid går det i uppsatserna att utläsa en märkbar förändring i synen på yrkesvalet som ett definitivt beslut och även på yrket som livsmission. Särskilt tydligt blir detta i uppsatserna från Likaså blir det vanligare med pessimistiska kommentarer om värdet av studentexamen i uppsatsskrivarnas framtidsföreställningar. Den totala optimism och i det närmaste romantiska skimmer som omsluter utsagor om studentexamen i 1930-talets uppsatser står inte längre att finna i 60- talsuppsatserna. Våra drömmars mål, studentexamen, som ständigt hägrat framför oss, ha vi då äntligen uppnått, utbrister den ene av studenterna. O, det är en underbar känsla. Livet tycks mig så förunderligt lätt och ljust. Tänk, att ej längre vara bunden av skolplugg och tvång, tänk, att vara en alldeles fri och oberoende människa. O, du vita mössa, frihetens symbol! 23 Citatet ovan från Britas uppsats 1931 bör också förstås utifrån det faktum att studentexamen betydde något annat för många flickor än vad det gjorde för många läroverkspojkar. I sin akademiska avhandling från 1988, inspirerad av Paul Willis Fostran till lönearbete och till viss del baserad på analyser av högstadieungdomars uppsatser om framtidsplaner, menar socialpedagogen Hans-Erik Hermansson att medelklasspojkarnas framtidsföreställningar är ljusa och att majoriteten anser att framtiden är utstakad, medan medelklassflickorna, trots att de är studiemotiverade, är mindre optimistiska, offensiva och kalkylerande. Likheterna mellan medelklassflickornas och arbetarklasspojkarnas och arbetarklassflickornas uppsatser är större, medan medelklasspojkarnas uppsatser utmärker sig genom sin självsäkerhet och grundtrygghet. 24 För Brita var studentexamen inte nödvändigtvis ett steg på vägen in till arbetsmarknaden utan kunde även vara en anhalt inför äktenskapet. Hennes studentexamen var kanske ämnad för den privata sfären. Känslan av att vara utvald förstärktes sannolikt av skolan, i synnerhet under gymnasietiden. Medan folkskolan för flertalet barn utgjorde den högsta nivån av utbildning utskiljdes en minoritet, en elit, genom fortsatta studier i realskolan och gymnasiet. I detta sammanhang framträder en av den svenska 22 Florin & Johansson, s Brita, stx 1931 Lundellska skolan. 24 Hermansson, ss ,

6 1900-talsskolans paradoxer, nämligen en uttalad vilja i läroplanerna att agera klassutjämnande samtidigt som realskolans och framförallt gymnasieskolans murar i praktiken utestängde arbetarklassens barn. De i uppsatserna frekvent förekommande markeringarna mot arbetarklassungdomar kan inte enbart förstås som utslag för ett slags sociala ryggsäckar som eleverna hade med sig till skolan hemifrån, utan måste också i hög grad ses som produkter av skolans identitetsskapande funktion. Yrkesvalet ses i uppsatserna som mycket viktigt enbart för de ungdomar som fortsatt sina studier efter grundskolan. Det är en tendens som håller i sig för hela den undersökta perioden. Att välja praktiskt yrke, menar exempelvis Göran 25, är inte komplicerat eftersom inte så många faktorer kan spela in i valet. Flera menar också att det överhuvudtaget är fel att börja arbeta direkt efter grundskolan. 26 Att tänka på framtiden, vänta in framtiden, istället för att ta första bästa jobb för att tjäna pengar utgör en tydlig gräns mot arbetarklassungdomar som förekommer även i uppsatserna från 1963: Elever som i grundskolan specialiserar sig på ett yrke, tänker oftast på att försöka få anställning fortast möjligt för att förtjäna pengar. Naturligtvis tänker även en student på lönsamheten av ett arbete, men han eller hon fäster också uppmärksamheten på framtiden, huruvida sysselsättningen inom hans eller hennes fack väntas bli god eller mindre god. 27 Såväl resonemangen om det framtida yrkesvalet, som uppfattningar om anlagen som kvalificerar för de skilda typerna av arbete, kroppsligt eller intellektuellt, visar på att läroverksungdomens självbild alltjämt på 60-talet komponerades av känslan av att tillhöra en elit i samhället, åtminstone i förhållande till arbetarklassens ungdomar. De som avgår från enhetsskolan har ju helt andra yrken att välja mellan, än den som avslutar utbildningen vid ett gymnasium eller en ännu högre anstalt. Intelligensen spelar därvid en stor roll. Den avgör ofta, vilken skola man kommer ifrån. 28 Kjell menar att helt andra faktorer gäller vid yrkesvalet för den arbetande ungdomen och tillägger: Här betyder kanske lediga platser en hel del, och ibland kanske rena kroppskrafter inverkar på yrkesvalet. Med enbart folkskola finns det inte så många yrken att välja på. De kan bli fabriksarbetare eller affärsbiträden. 29 På liknande sätt tecknas i flera uppsatser, även från 1963, en bild av arbetarungdomar som drivna av mer materialistiska begär och oförmögna att tänka och planera mer långsiktigt. I samma drag framställs läroverkseleven som framtidsinriktad och tillskrivs även möjligheter att fritt (förhållandevis) välja den egna framtiden. 25 Göran, stx Lundellska skolan. 26 t.ex. Hans 1947 rex, Kerstin 1963 stx. Lundellska skolan. 27 Alf, stx Lundellska skolan. 28 Per-Olov, stx Katedralskolan. 29 Kjell, stx Lundellska skolan. 6

7 I den samhälleliga reproduktionen spelade skolan rollen som bevarare och förstärkare av olika sociala skikts olika livsvillkor. 30 Visserligen var den av skolan inducerade utvaldheten, känslan av att vara annorlunda och bättre, många gånger implicit. Men det är inte svårt att se tydliga spår av den i skolans olika praktiker, allt ifrån morgonbönen till de alltmer specialiserade yrkesvalstesterna och yrkesrådgivningen under skoltid som skulle se till att denna dyrbara och begränsade resursbank, som gymnasieeleverna utgjorde, kunde exploateras på det för samhället fördelaktigaste sättet, att rätt man hamnade på rätt plats. Det fanns ingen tvekan om att skolan fostrade det framtida samhällets stöttepelare. Med tiden skulle dock känslan av utvaldhet till viss del urholkas. I de undersökta uppsatserna märks detta kanske allra tydligast i diskussioner om värdet av studentexamen. I 30- talsuppsatserna finns många kommentarer som vittnar om en optimistisk syn på framtiden och för den som har tagit studentexamen tycks möjligheterna till vidare utbildning och karriär vara oändliga. Men denna självkänsla och framtidsbild tillhör undantagen i 60-talsuppsatserna och många påpekar istället meritinflationens gissel. Fallenhetens hegemoni utmanas vid varje människas val av yrke är [det] hennes plikt att välja det, hon förnimmer som det rätta, som det högsta goda. Först då kunna vi människor leva i samförstånd med varandra inom ramen av våra dagars samhälle. 31 I uppsatser där gymnasisterna uppehåller sig kring vilka faktorer som bör tillåtas påverka yrkesvalet finns en märkbar samstämmighet oavsett om uppsatsen är skriven av en flicka eller pojke och oavsett om den är från 1930-, 40- eller 50-talet. Fallenhet, anlag, läggning eller begåvning är återkommande ord som används för att beskriva den absolut viktigaste faktorn. Varje människa, tycks man mena, är bäst lämpad för ett visst yrke, har sin bestämda plats i det stora samhällsmaskineriet, och bör rannsaka sig själv för att så träffsäkert och objektivt som möjligt upptäcka det rätta kallet. Varje människa har en speciell läggning och fallenhet för ett visst yrke, och det är sålunda av största vikt, att hon så tidigt som möjligt själv kommer underfund sin läggning. 32 Sålunda hamnar det personliga intresset och den fria viljan i skymundan och faktum är att dessa faktorer knappt nämns i uppsatserna från och 40-talet och förekommer endast sparsamt i 50- talsuppsatserna. Det är först i 60-talets uppsatser om faktorer vid yrkesvalet som vi, parallellt med anlag och läggning, ser det egna intresset leta sig in i texten. I ett fall lyckas hävdandet av det personliga intresset till och med konkurrera ut kommentarer om anlag och läggning, som gymnasisten 30 Arnman & Jönsson, Rolf, stx 1950, Solbacka. 32 Göran, stx 1950, Solbacka läroverk. 7

8 menar endast är viktiga faktorer att ta hänsyn till om det råkar vara så att man intresserar sig för ett konstnärligt yrke. 33 Men då har den examinerande läraren känt sig manad att ta till rödpennan och anteckna sin kritik mot att en persons anlag och förutsättningar har endast beaktats beträffande de konstnärliga yrkena. Ytterligare en gymnasist, Per 34, skriver i sin uppsats att anlag, som han beskriver som en medfödd talang kan vara viktigt ifråga om exempelvis teckning, men att det i övrigt inte spelar större roll då det ju går att öva upp sina anlag. Sammantaget är det uppenbart att eleverna inte förväntades ange känslomässigt baserade skäl till val av det framtida yrket. För samhällets bästa förväntades gymnasisten odla ett rationellt förhållningssätt till arbetslivet och en framtida karriär och då fick den personliga viljan stryka på foten. Som gymnasist skulle man välja vad man kunde bli, snarare än vad man ville bli. Om det var så att arbetarklassungdomar inte hade möjligheten att välja yrke efter intresse, utan valde sina yrken baserat på förväntad lön, vilket exempelvis antyds i Paul Willis studie, så fick medelklassungdomarna offra det personliga intresset för det gemensamma godas skull. Så ser det i alla fall ut på ytan, för det är rimligt att anta att det egna intresset för gymnasisterna spelade en viktigare roll än vad som går att utläsa från deras real- och studentexamensuppsatser. När till synes naturgivna faktorer som anlag och fallenhet överdrivs sker det inte bara på bekostnad av den personliga viljan, utan paradoxalt nog, från skolans perspektiv, blir en konsekvens att vikten av utbildningsmeriter diskursivt får en underordnad betydelse för valet av yrke. Den valbara och möjliga framtiden framstår inte längre som lika öppen när det största hindret att överkomma på vägen till drömyrket inte bara heter utbildning utan framförallt handlar om att lära känna sina inherenta begränsningar och förutsättningar. Det är värt att notera att inte alla uppsatsskribenter skrev in sig i den skoldiskurs som ovan berörts. Fallenhetens hegemoni utmanas bland annat genom gymnasisternas resonemang om lönens vikt, vilket belyses i avhandlingen. Men undantagsvis får fallenhet och anlag också träda tillbaka för faktorer som utbildning: Den mest betydelsefulla faktorn vid yrkesvalet är, enligt min mening, vilken examen som man har bakom sig. En pojke eller flicka med realskolexamen kan ju, som vi alla vet, inte komma in på någon av våra högskolor eller universitet, utan får inrikta sig på ett yrke, som är tillgängligt för honom eller henne. 35 Förändringen av synen på arbetet, vars början går att utläsa i 60-talsuppsatserna, är sannolikt än mer påtaglig i våra dagar. Om en människas personlighet, eller fallenhet, skulle avgöra yrkesvalet på 30- eller 50-talet, så ser ungdomar idag arbetet som en av flera sfärer inom vilka man kan skapa och utveckla sin personlighet. I en studie som statens ungdomsstyrelse låtit utföra, Ny tid Nya tankar (1998), visas att tre fjärdedelar av de ca 4000 deltagande ungdomarna framhåller att arbetet är viktigt för den sociala gemenskapen och för personlighetens utveckling. Dock anses de värden som skapas 33 Ann-Marie, stx 1963, Katedralskolan. 34 Per, stx Lundellska skolan. 35 Rolf, stx 1950, Solbacka. 8

9 inom fritiden vara betydligt viktigare i jämförelse med arbetslivet. 36 Studiens resultat passar väl in i forskningsbilden för kulturellt identitetsskapande. Paul Willis menar att den individuella identiteten till stor del är formad av den kulturellt inlärda innebörden och subjektiva upplevelsen av arbetskraften. 37 I sina nyare skrifter har han vidgat eller modifierat produktionsbegreppet till att även inbegripa det symboliska arbetet, som till mestadels sker på fritiden och även innefattar en del konsumtion, och fortsätter på så vis att hävda att arbete är ytterst viktigt för formandet av ungdomens identitet. 38 Som tidigare nämnts bör man ha i åtanke att den förändring i synen på arbete och dess samband med individens identitetsskapande som är tydlig och enkelriktad på en diskursiv nivå, i praktiken torde anta mer komplexa och svårtydda skepnader. Ser vi till skolans budskap står det klart att anlag ansågs vara den viktigaste faktorn vid yrkesvalet. Var och en var ämnad för ett visst yrke, en livsmission, och det gällde att ta reda på sitt kall. I samma anda utvecklades under 40-talet en rad olika psykologiska test, vilka fick stor spridning under 50-talet och skulle hjälpa ungdomar att rannsaka sig själva så att de kunde välja rätt yrke. Under samma tid etablerades också yrkesrådgivningsverksamheter i de flesta real- och gymnasieskolor. Allt detta talar för en syn på identitetsskapande som dels orörligt, man var den man var, dels intimt sammankopplat med arbetet. I realiteten var det nog knappast så enkelt för ungdomen. Vi ser i uppsatserna att skolans linje följdes lydigt fram till 60-talet, då intresse och anlag ofta återfinns parallellt. I Normalitet, kön och klass: Liv och lärande i svenska läroverk skriver Ulla Johansson att diskursen om begåvning också kunde användas av arbetarklassungdomar och flickor för att legitimera att de hörde hemma på läroverket. På så sätt spelade det mindre roll vilken social bakgrund man hade, om man var tillräckligt begåvad. Å andra sidan användes begåvning, inte minst utifrån en rashygienisk förståelse av begreppet, i början av trettiotalet som argument för att stänga ute den stora massan av ungdomar. Men efter andra världskriget blev det istället viktigare att ta tillvara på begåvningsreserven för att säkra landets framtid. Läroverken skulle då vara också en institution för social mobilitet och en naturlig hemvist för nationens begåvade ungdomar, rika som fattiga och pojkar som flickor. 39 Den begåvning som Johansson uppehåller sig kring handlar visserligen om kriterier för inträde till läroverken, och egentligen inte om begåvning eller anlag som faktorer vid yrkesvalet. Men säkerligen är skolans framhållande av begåvning, fallenhet eller anlag också vid yrkesvalet en del av samma diskursiva berättelse. Den inkluderande, demokratiserande aspekten av begåvningsdiskursen vid antagningen till läroverken går inte att förneka, men man bör även ha i åtanke att begåvning också kunde kopplas ihop med klasstillhörighet, inte sällan genom en sammanflätning med synen på arbete som antingen kroppsligt eller intellektuellt, och på detta sätt också få en exkluderande funktion. Enligt Pierre 36 Statens ungdomsstyrelse: Ny tid nya tankar. Ungdomsstyrelsens utredningar nr 10/ Willis, s Willis, Ungdomars symboliska arbete, ss i Löfgren & Norell (red.), Att förstå ungdom. 39 Johansson,

10 Bourdieu och Jean-Claude Passeron, som bland annat undersökt studenters attityder till utbildning, ingår i fallenhetens ideologi en stark tro på sin egen överlägsna begåvning i förhållande till andra grupper av ungdomar. 40 Genomgången av uppsatserna visar dessutom, och kanske framförallt, att begåvning/anlag/fallenhet som överordnad faktor vid yrkesvalet stod i vägen för den egna viljan. Först i uppsatserna från 1963 ifrågasätts denna ordning genom att det egna intresset framhävs. Vad man själv vill bli, vilket yrke man drömmer om, nämns knappt i uppsatser från 30-talet och förekommer sparsamt i 50-talsuppsatserna. I uppsatserna från 1963 framstår dock det egna intresset som en värdig konkurrent till fallenhet och lyckas i flera fall till och med vinna kampen som den mest betydelsefulla faktorn vid yrkesvalet. Arbetet ses inte längre lika självklart som en livsmission, utan istället betonas andra värden, som möjligheterna till fritid och att senare kanske kunna byta jobb. Ännu betraktas kanske arbetet inte fullt ut som en passion, som deras innersta privatliv direkt uttryckt genom att de utger sin arbetskraft, som Willis menar kan karaktärisera arbetets mening för de som utgör arbetarklassungdomarnas motpol. 41 Men uppenbart har synen på arbete, utifrån ett identitetsperspektiv, förändrats. Genom att fästa en större vikt vid det egna intresset utmanas i 63-uppsatserna tanken om att en individ rent objektivt, utifrån fallenheten, är lämpad för ett visst yrke. Yrket uppfattas inte längre som en förlängning av den man redan är, utan plockas in i berättelsen om vem man vill vara. Litteratur: Arnman, Göran & Jönsson, Ingrid. Segregation och svensk skola. En studie av utbildning, klass och boende. Lund Backman Prytz, Sara. Borgerlighetens döttrar och söner. Kvinnliga och manliga ideal bland läroverksungdomar, ca Uppsala Bourdieu, Pierre & Passeron, Jean-Claude. The inheritors: French students and their relation to culture. Chicago Florin, Christina & Johansson, Ulla. Där de härliga lagrarna gro. Kultur, klass och kön i det svenska läroverket Stockholm Hermansson, Hans-Erik. Fristadens barn. Om ungdomars livsstilar, kulturer och framtidsperspektiv i 1980-talets Sverige. Göteborg Johansson, Ulla. Normalitet, kön och klass: liv och lärande i svenska läroverk Stockholm Jönsson, Ingrid & Trondman, Mats & Arnman, Göran & Palme, Mikael. Skola fritid framtid. Lund Kåks, Helena. Mellan erfarenhet och förväntan: Betydelser av att bli vuxen i ungdomars livsberättelser. Linköping Sundkvist, Maria. Klassens klasser: Gymnasieföreningar i läroverk och gymnasieskolor Stockholm Statens ungdomsstyrelse. Ny tid nya tankar. Ungdomsstyrelsens utredningar nr 10/98. Wennerholm, Staffan. Framtidsskaparna: vetenskapens ungdomskultur vid svenska läroverk Lund Willis, Paul. Fostran till lönearbete. Göteborg Willis, Paul. Ungdomars symboliska arbete i Att förstå ungdom. Löfgren, Anders (red.) Bourdieu & Passeron, ss En studie (genomförd under 1960-talet) av franska studenters attityder till utbildning och kultur. 41 Willis, s

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen Utan högskolorna stannar Sverige Så tycker TCO om den högre utbildningen Tryck: CM tryck, Bromma, april 2006 Foton: Andy Prhat Förord Utbildning är nyckeln till jobb. Och jobb är nyckeln till vår gemensamma

Läs mer

Coimisiún na Scrúduithe Stáit State Examinations Commission. Leaving Certificate Marking Scheme. Swedish. Higher Level

Coimisiún na Scrúduithe Stáit State Examinations Commission. Leaving Certificate Marking Scheme. Swedish. Higher Level Coimisiún na Scrúduithe Stáit State Examinations Commission Leaving Certificate 2012 Marking Scheme Swedish Higher Level RÄTTNINGSMALL SVENSKA Del I (Totalt 30 poäng) 1. Ersätt ordet med ett annat som

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

BLICKEN MOT FRAMTIDEN

BLICKEN MOT FRAMTIDEN UNGDOMSBAROMETERN 2016 BLICKEN MOT FRAMTIDEN Framtidstro är avgörande för ett meningsfullt liv. Utan positiva framtidsutsikter ter sig också nuet dystert. Ungdomarna ser ljust på sin egen framtid, men

Läs mer

www.tagegranit.se 08-783 77 28

www.tagegranit.se 08-783 77 28 Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Läroplanen för grundskolan, Lgr 11 Vi erbjuder din skola ett brett spektra av olika pedagogiska och konstnärliga Skapande skola paket

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Karlstads universitet Allmänt utbildningsområde AOU3 Lärarens uppdrag. Lärarens uppdrag. Tankar och perspektiv på en kurs

Karlstads universitet Allmänt utbildningsområde AOU3 Lärarens uppdrag. Lärarens uppdrag. Tankar och perspektiv på en kurs Karlstads universitet Allmänt utbildningsområde AOU3 Lärarens uppdrag Lärarens uppdrag Tankar och perspektiv på en kurs PM Hösten 2009 Inledning Välkommen till kursen Lärarens uppdrag, vilken utgör en

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Varför lämnar lärarna yrket?

Varför lämnar lärarna yrket? Varför lämnar lärarna yrket? Rapport från Lärarnas Riksförbund augusti 2002 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VARFÖR LÄMNAR LÄRARNA YRKET?... 3 Inledning och bakgrund... 3 Metod, urval och svarsfrekvens... 3 Varför

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

Föreläsningsmaterial till Svenska välfärdsmodellen utifrån klass. Tisdagen den 13 nov 2007

Föreläsningsmaterial till Svenska välfärdsmodellen utifrån klass. Tisdagen den 13 nov 2007 Linköpings universitet Lärarprogrammet Svenska samhällsförhållande II, sociologi Ann-Charlotte Münger Föreläsningsmaterial till Svenska välfärdsmodellen utifrån klass. Tisdagen den 13 nov 2007 KLASS Klasskillnaderna

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning

Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning 2008-06-30 1(5) Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning Härmed sänder Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) följande skriftliga kommentarer med anledning

Läs mer

En grafisk översikt över skolsystemets utveckling

En grafisk översikt över skolsystemets utveckling En grafisk översikt över skolsystemets utveckling I denna presentation ges en grafisk beskrivning av det svenska utbildningssystemets utveckling från 1807 till 1994. Syftet med denna överblick är att ge

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Personligt ansvar i den grundläggande vuxenutbildningen Maria Holmberg Kometensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för skolutveckling

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke 1 Arbetsterapeut ett framtidsyrke, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Peter Holgersson Tryck: Exakta Print ISBN: 978-91-87837-25-8 www.arbetsterapeuterna.se

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:334 av Berit Högman m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun Vad är studie- och yrkesvägledning? Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Förändrade bestämmelser för examensarbeten vid juridiska institutionen, Stockholms universitet

Förändrade bestämmelser för examensarbeten vid juridiska institutionen, Stockholms universitet Stockholms universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Mikael Herjevik 08-5630 87 8727 mikael.herjevik@hsv.se

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Tryggare kan ingen vara? En studie om ungdomars arbete, trygghet och framtid i Sverige och Danmark

Tryggare kan ingen vara? En studie om ungdomars arbete, trygghet och framtid i Sverige och Danmark Tryggare kan ingen vara? En studie om ungdomars arbete, trygghet och framtid i Sverige och Danmark Svenskt näringsliv 2006 Grafisk form: Brando designbyrå Öresundsungdomar om dagens och morgondagens arbetssituation

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm

Utbildningsdepartementet Stockholm Utbildningsdepartementet Stockholm Utredningsavd Thomas Furusten YTTRANDE 2002-04-16 En ny yrkeshögskoleutbildning inriktning, utformning och kvalitetskriterier. Slutbetänkande av Utredningen om kortare

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Två sidor av samma historia

Två sidor av samma historia Sökandet efter sanningen Mats Arvidson, doktorand i musikvetenskap [Historien skrivs alltid] av segraren. När två kulturer drabbar samman utplånas förloraren, och vinnaren skriver historieböckerna böcker

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

Var är själarna efter döden?

Var är själarna efter döden? Var är själarna efter döden? Vad är meningen med "livet" efter döden? Vart hamnar själarna? Finns dom hela tiden omkring oss? LS Frågan utgår från ett påstående om att det finns ett enskilt liv efter döden.

Läs mer

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att

Läs mer

Om ämnet Idrott och hälsa

Om ämnet Idrott och hälsa Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå. Dir. 2016:24

Kommittédirektiv. Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå. Dir. 2016:24 Kommittédirektiv Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå Dir. 2016:24 Beslut vid regeringssammanträde den 17 mars 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare?

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Bakgrund (Lars Brandell 2006-03-26) I Svenska Dagbladet den 16 mars fanns en artikel med rubriken Akut brist på lärare väntas i hela landet. Orsaken var

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Varannan svensk är nära sitt drömjobb

Varannan svensk är nära sitt drömjobb Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Sedan 2008 har Manpower Group tagit reda på svenskarnas syn på drömjobbet vilket det är, hur man når dit, och vad en arbetsgivare kan göra

Läs mer

IJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever jag på

IJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever jag på folkbildning.net 02-03-25 19.56 Sida 5 Folkbildningen i kunskapssamhället eller Vad gör vi om alla ska bli folkbildare? av Mikael Andersson IJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever

Läs mer

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån!

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Ett lokalt/regionalt uppfattat problem: Ungdomars utflyttning, och låga återflyttning Flytta/stanna? Vad tänker unga innan de vet hur det blir? Och

Läs mer

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet Specialistsjuksköterskans funktion Docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Handelshögskolan i Stockholm

Handelshögskolan i Stockholm Handelshögskolan i Stockholm Kort om högskolan Handelshögskolan i Stockholm (HHS) är en privat högskola med knappt tjugo procent av intäkterna i statligt stöd. HHS grundades 1909 på initiativ av det svenska

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007 (uppdaterad

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer