Läroverksungdomars yrkesdrömmar i studentexamensuppsatser : Fallenhetens hegemoni utmanas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läroverksungdomars yrkesdrömmar i studentexamensuppsatser 1930-68: Fallenhetens hegemoni utmanas"

Transkript

1 Konferenspaper Sjätte nordiska utbildningshistoriska konferensen: tvärvetenskapliga perspektiv Uppsala universitet, augusti 2015 Session 24 Fostran till yrkeslivet Majid Asgari doktorand i Ekonomisk historia, Uppsala universitet Läroverksungdomars yrkesdrömmar i studentexamensuppsatser : Fallenhetens hegemoni utmanas När riksdagen 1964 beslutade att om fyra år avskaffa studentexamen och införa en ny gymnasieskola var en av bevekelsegrunderna den sociala snedrekryteringen till läroverken. Endast en femtondedel av de ungdomar som i början av 60-talet klarade att ta studenten hade en arbetarklassbakgrund. Trots en kraftig utbildningsexpansion under senare delen av 1950-talet och under 60-talet hade gymnasiet bevarat mycket av sin elitkaraktär och framstod som en skolform främst för medelklassens olika skikt. Utbildningsväsendets utbyggnad hade drivits på av en historiskt unik välståndsutveckling och av välfärdsstatens framväxt. Industrin krävde tekniker, ekonomer och administratörer, men kanske framförallt behövde den expanderande välfärdsstaten rekrytera kvalificerade tjänstemän. Utvecklingen, där utbildningssystemet tilldelades en nyckelroll, medförde tillkomsten av en rad nya positioner i arbetslivet och tillblivelsen av en ny medelklass, ett samhälleligt mellanskikt. För de ungdomar som vid denna tid studerade på läroverken kunde samhällsomvandlingarna bland annat översättas i nya möjligheter och begränsningar för valet av det framtida yrket. Med andra ord kan vi säga att det uppstod nya förutsättningar för läroverksungdomars identitetsarbete. Rimligtvis påverkades detta arbete även av andra för perioden kännetecknande faktorer, som konsumtionssamhällets utbredning och ungdomskulturernas ökande betydelse. I mitt avhandlingsarbete fokuseras just hur utsagor om den egna identiteten, i relation till andra gruppers identiteter, ändrar karaktär under perioden I avhandlingen studeras den svenska medelklassens reproduktion genom en diskursanalys av förekomsten av identitetspositioner i student- och realexamensuppsatser som handlar om arbete och fritid. 2 Studentuppsatsen i svenska var en given del av studentexamen under dess drygt hundraåriga historia. De första studentuppsatserna skrevs 1864 och våren 1968 gavs möjligheten att ta studentexamen en sista gång. Uppsatsskrivningen gick till så att provdeltagarna, samtidigt i hela landet, fick en lista med några olika ämnen av vilka ett skulle väljas. Ämnena hade fastställts centralt av Skolöverstyrelsen och var alltså desamma oavsett på vilken ort provet förrättades. De flesta ämnen anknöt till något gymnasieämne men det fanns alltid ett eller ett par ämnen som var av mer allmän karaktär. De allmänna ämnena inbjöd inte sällan till skribentens personliga reflektioner. Vissa ämnen 1 Avhandlingen har arbetstiteln Fostran till samhällselit: Läroverksungdomars identitetsskapande Uppsatserna härrör från tre Uppsalaläroverk: Katedralskolan, Lundellska skolan och Magdeburgska skolan, samt ett privatinternat: Solbacka läroverk. Ca 700 uppsatser ingår i avhandlingens analys. 1

2 återkom med några års mellanrum vilket givetvis gör dessa särskilt intressanta för en historisk undersökning. Ur en källkritisk synvinkel kan det explicit uttryckta i uppsatstexterna karaktäriseras som tillrättalagt i enlighet med av skolan omhuldade normer, så som dessa uppfattades av eleven. Därutöver kan man genom att uppmärksamma hur gymnasisterna väljer att uttrycka sig försöka tränga djupare i texten för att blottlägga de tysta premisserna. 3 I föreliggande text som bygger på en del av källmaterialet för avhandlingen fokuseras läroverksungdomarnas föreställningar om fallenhetens (begåvningens/anlagens) betydelse för valet av det framtida yrket. 4 De utvalda Den sociala reproduktionen, med skolan som en viktig socialisationsagent, omfattar bland annat förberedandet av ungdomar för olika positioner i det framtida yrkeslivet. Vuxenidentitet förknippas inte minst med oberoende och en plats i samhället och ungdomstiden i sig betraktas ofta som en tid av förberedelse inför den stundande samhällsetableringen och en ekonomisk och social självständighet. 5 Sammanflätningen av hur erfarenheter och livsvillkor formar och påverkar drömmar om framtida livschanser och utarbetandet av framtidsstrategier utgör en central frågeställning inom forskningen om den sociala, kulturella och ekonomiska reproduktionen. 6 Inom den forskningstradition som ansluter sig till den s.k. Birminghamskolan fokuseras hur det sociala livet skapas i relation till rådande livsvillkor, och i centrum för denna forskning finns ofta frågor om hur den sociala klasstillhörigheten bestämmer ungdomars liv. 7 Huvudfrågan i Paul Willis etnografiska studie Fostran till lönearbete (1981) är varför arbetarklassbarn nästan alltid får arbetarklassjobb medan medelklassbarn får medelklassjobb. Till synes väljer arbetarklassungdomarna själva sin framtid, men i själva verket är verkstadsgolvet den enda möjlighet som återstår eftersom den motkultur som dessa ungdomar odlat i skolan hindrat dem från att tillägna sig den utbildning som kanske skulle ha öppnat upp fler alternativ i framtiden. 8 Ett gemensamt drag för de analyserade uppsatserna i min studie (i synnerhet pojkarnas uppsatser), oavsett om det är real- eller studentexamensuppsatser, är upplevelsen av en utvaldhet som inte bara kan härledas från vetskapen om att man tillhör en privilegierad minoritet, utan framförallt speglas mot de möjligheter som man utgår från står tillbuds i framtiden. Framtiden framstår som i hög utsträckning valbar och öppen för individen att själv skapa. De pojkar som tar studentexamen, får givetvis mycket bra yrken, men det är inte alla som kan det. 9 3 Jmf. Backman Prytz (2014) där konstruktioner av manlighet respektive kvinnlighet i studentexamensuppsatser och elevtidningar, , undersöks. 4 Följande studentexamensuppsatsämnen ingår i analysen som ligger till grund för denna text: Vid skiljevägen. Två nyblivna studenter samtala om sina framtidsplaner (1931), Ungdomen inför yrkesvalet (1935), Betydelsefulla faktorer vid yrkesvalet (1950) samt Vilka faktorer bör få inverka vid yrkesvalet? (1963). 5 Jmf. Kåks s Jönsson et al s Ibid. s Willis Ulf, rex (realexamensuppsats) 1953 Katedralskolan. 2

3 Att ha möjlighet att studera och på så sätt slippa börja arbeta efter folkskolan ses överlag som en förmån och flera jämför sin situation explicit med arbetarklassungdomar som anses antingen vara nödgade att förvärvsarbeta för att kunna försörja sig, eller välja bort studier för att de inte är läshuvuden. 10 Från statens sida uppfattades skolsystemets exkluderande karaktär, som bland annat påtalades i 1960 års gymnasieutredning, som ett allvarligt problem och angavs som ett viktigt skäl för de reformer som följde under slutet av sextiotalet. 11 I uppsatserna framställs studentexamen inte bara som ett betyg på en hög och aktad utbildningsnivå utan betraktas även som ett intyg på en människas ansvarskänsla och karaktär. Staffan Wennerholm har bland annat studerat hur läroverksungdomarna i sina gymnasieföreningar odlade en bild av sig själva som ambitiösa medborgare med ansvar för samhällsutvecklingen och siktet inställt på framtidens toppositioner. 12 Min analys av uppsatserna bekräftar en sådan självbild och antyder att denna känsla av att tillhöra en elit var sanktionerad av skolan. Det var helt enkelt den gängse bilden av gymnasisten i samhället. I Astas studentexamensuppsats porträtteras den ideale studenten: Starka, fristående, av andra oberoende människor ha fört världen framåt, och det är sådana den nu behöver mer än någonsin. 13 Det i särklass populäraste uppsatsämnet för studentexamen vårterminen 1931 var Vid skiljevägen. Två nyblivna studenter samtala om sina framtidsplaner.. Ämnet påbjuder en dialoguppbyggd uppsats och i flertalet uppsatser tecknas en bild av det framtida yrket som ett levnadskall eller en livsuppgift. Det finns även en uppfattning om att alla jobb är olika och en tro på möjligheten till tillfredsställelse genom arbetet. Dessa föreställningar utgör också enligt Paul Willis några av skillnaderna mellan hur medelklassungdomar och arbetarklassungdomar ser på yrkeslivet. 14 I de uppsatser om framtida yrkes- och framtidsplaner som jag analyserat tycks samtliga mena att det gäller att se på sin framtida anställning som mycket betydelsefull, och att tänka stort. För att säga dig sanningen, tager Bengt till orda, så skulle jag bra gärna vilja bliva köpman. Inte en vanlig liten kryddbodshandlande utan en stor handelsman. 15 Rimligen, menar Willis, medför den av skolan överförda betoningen på värdet av individuella prestationer och idén om befordran efter förtjänst att övergången från skola till arbetsliv för många medelklassungdomar blir svårare än för arbetarklassungdomar, vilka är bättre förberedda för de av kompetensnivån oberoende auktoritetsförhållandena och arbetslivets produktivitetskrav. Arbetarklassungdomarna upplever inte att det är någon större skillnad på de olika typerna av manuella 10 jmf t.ex. Göran, stx (studentexamensuppsats) 1935 Lundellska skolan. 11 Sundkvist, ss Wennerholm s Asta, stx 1931 Magdeburgska skolan. 14 Willis ss. 184, Hans, stx 1931 Lundellska skolan. 3

4 yrken. 16 I de undersökta uppsatserna finns många reflektioner kring yrkesvalet och den framtida yrkesrollen som ett sätt att skapa sig ett namn eller att skapa sig en samhällsställning. Många drömmer om högre befattningar och det framtida arbetet tilldelas stor vikt, inte bara för individen utan även för samhället. Sådana framställningar är typiska för och 40-talsuppsatserna, men saknar inte exempel bland 50- och 60-talsuppsatserna. Man känner då, att man har någon betydelse för samhället, och att man inte är en absolut överflödig människa. 17 Gossen och flickan växer upp, deras skolutbildning börjar, och därmed börjar också klättringen mot målet: att med ett yrke en gång kunna göra nytta i samhället. 18 Yrkesvalet ses även som ett slutgiltigt beslut och det sammantaget med det stora individuella och samhälleliga värde man tillmäter sin framtida karriär ger valet en speciell dignitet. De viktigaste stegen i en människas liv är nog i de flesta fall, när hon skall välja yrke, gifta sig och skriva sitt testamente. 19 I flera uppsatser från 1950-talet nämns psykologiska tester och skolornas yrkesrådgivning som ska underlätta det viktiga yrkesvalet. Samtidigt förmedlas en ganska stelbent syn på såväl människan som de olika yrkeskategoriernas faktiska innehåll. Det tycks inte finnas mycket utrymme för anpassning åt något håll. Varje student är utifrån anlag och intressen ämnad för något meningsfullt yrke, tycks man mena, och den ångestfyllda uppgiften att välja rätt blir genom olika tester en aning enklare. Således förstärks också uppfattningen att utbildning är en av flera betydelsefulla faktorer vid yrkesvalet. Ett intellektuellt arbete, därtill en livsuppgift, kräver mer än en god utbildning. Numera finns det dock möjligheten att åtminstone i någon mån få reda på om man fyller dessa krav genom undersökningar vid psykologiska institut och genom yrkesrådgivning av skolade psykologer. 20 Som ska visas längre fram är dock de till synes fritt svävande faktorerna anlag eller läggning i själva verket begränsande i relation till det fria valet och betraktas som överordnade det personliga intresset för en viss levnadsbana. För att bättre förstå i uppsatserna angivna betydelsefulla faktorer för val av yrke är det också värdefullt att uppmärksamma hur föreställningar om framtiden är sammankopplade med den kulturella repertoaren och även med erfarenheter av framgång i skolan. Kulturmönstren är av stor betydelse för känslan av utvaldhet för framtida, viktiga samhällspositioner och förstärks ytterligare av individuella prestationer i skolan, vilka ger intrycket att man kvalificerat sig på egna meriter. 21 I sin undersökning av bland annat hur läroverkselevers sociala bakgrund hänger samman 16 Willis, ss. 198, Ulla, rex 1938 Magdeburgska skolan. 18 Barbro, stx 1950 Lundellska skolan. 19 Rolf, stx 1950 Solbacka läroverk. 20 Ingrid, stx 1950 Magdeburgska skolan. 21 Jönsson, Trondman, Arnman & Palme, s

5 med deras ambitioner att fortsätta studera efter studentexamen, menar Christina Florin och Ulla Johansson att benägenheten att börja yrkesarbeta efter studenten till stor del berodde på erfarenheter av framgång i skolan. De sociala faktorerna var dock nog så viktiga för vidare studier och kunde i en del fall väga tyngre för beslutet. 22 Känslan av utvaldhet förstärks naturligtvis också av läroverksgemenskapen och de mer kollektivistiskt betonade aspekterna av skoltiden, främst den informella skolkulturen. Den elevkultur och gemenskapskänsla mellan gymnasisterna som odlades i läroverken organiserades inte sällan i olika sammanslutningar som fortsatte att engagera långt efter studentexamen, exempelvis Solbackapojkarna som fortfarande är verksam. Dessa sammanslutningar konserverade gymnasietidens upplevelse av samhörighet och var säkerligen inte betydelselösa som framtidens resursbanker för det sociala kapitalet. Över tid går det i uppsatserna att utläsa en märkbar förändring i synen på yrkesvalet som ett definitivt beslut och även på yrket som livsmission. Särskilt tydligt blir detta i uppsatserna från Likaså blir det vanligare med pessimistiska kommentarer om värdet av studentexamen i uppsatsskrivarnas framtidsföreställningar. Den totala optimism och i det närmaste romantiska skimmer som omsluter utsagor om studentexamen i 1930-talets uppsatser står inte längre att finna i 60- talsuppsatserna. Våra drömmars mål, studentexamen, som ständigt hägrat framför oss, ha vi då äntligen uppnått, utbrister den ene av studenterna. O, det är en underbar känsla. Livet tycks mig så förunderligt lätt och ljust. Tänk, att ej längre vara bunden av skolplugg och tvång, tänk, att vara en alldeles fri och oberoende människa. O, du vita mössa, frihetens symbol! 23 Citatet ovan från Britas uppsats 1931 bör också förstås utifrån det faktum att studentexamen betydde något annat för många flickor än vad det gjorde för många läroverkspojkar. I sin akademiska avhandling från 1988, inspirerad av Paul Willis Fostran till lönearbete och till viss del baserad på analyser av högstadieungdomars uppsatser om framtidsplaner, menar socialpedagogen Hans-Erik Hermansson att medelklasspojkarnas framtidsföreställningar är ljusa och att majoriteten anser att framtiden är utstakad, medan medelklassflickorna, trots att de är studiemotiverade, är mindre optimistiska, offensiva och kalkylerande. Likheterna mellan medelklassflickornas och arbetarklasspojkarnas och arbetarklassflickornas uppsatser är större, medan medelklasspojkarnas uppsatser utmärker sig genom sin självsäkerhet och grundtrygghet. 24 För Brita var studentexamen inte nödvändigtvis ett steg på vägen in till arbetsmarknaden utan kunde även vara en anhalt inför äktenskapet. Hennes studentexamen var kanske ämnad för den privata sfären. Känslan av att vara utvald förstärktes sannolikt av skolan, i synnerhet under gymnasietiden. Medan folkskolan för flertalet barn utgjorde den högsta nivån av utbildning utskiljdes en minoritet, en elit, genom fortsatta studier i realskolan och gymnasiet. I detta sammanhang framträder en av den svenska 22 Florin & Johansson, s Brita, stx 1931 Lundellska skolan. 24 Hermansson, ss ,

6 1900-talsskolans paradoxer, nämligen en uttalad vilja i läroplanerna att agera klassutjämnande samtidigt som realskolans och framförallt gymnasieskolans murar i praktiken utestängde arbetarklassens barn. De i uppsatserna frekvent förekommande markeringarna mot arbetarklassungdomar kan inte enbart förstås som utslag för ett slags sociala ryggsäckar som eleverna hade med sig till skolan hemifrån, utan måste också i hög grad ses som produkter av skolans identitetsskapande funktion. Yrkesvalet ses i uppsatserna som mycket viktigt enbart för de ungdomar som fortsatt sina studier efter grundskolan. Det är en tendens som håller i sig för hela den undersökta perioden. Att välja praktiskt yrke, menar exempelvis Göran 25, är inte komplicerat eftersom inte så många faktorer kan spela in i valet. Flera menar också att det överhuvudtaget är fel att börja arbeta direkt efter grundskolan. 26 Att tänka på framtiden, vänta in framtiden, istället för att ta första bästa jobb för att tjäna pengar utgör en tydlig gräns mot arbetarklassungdomar som förekommer även i uppsatserna från 1963: Elever som i grundskolan specialiserar sig på ett yrke, tänker oftast på att försöka få anställning fortast möjligt för att förtjäna pengar. Naturligtvis tänker även en student på lönsamheten av ett arbete, men han eller hon fäster också uppmärksamheten på framtiden, huruvida sysselsättningen inom hans eller hennes fack väntas bli god eller mindre god. 27 Såväl resonemangen om det framtida yrkesvalet, som uppfattningar om anlagen som kvalificerar för de skilda typerna av arbete, kroppsligt eller intellektuellt, visar på att läroverksungdomens självbild alltjämt på 60-talet komponerades av känslan av att tillhöra en elit i samhället, åtminstone i förhållande till arbetarklassens ungdomar. De som avgår från enhetsskolan har ju helt andra yrken att välja mellan, än den som avslutar utbildningen vid ett gymnasium eller en ännu högre anstalt. Intelligensen spelar därvid en stor roll. Den avgör ofta, vilken skola man kommer ifrån. 28 Kjell menar att helt andra faktorer gäller vid yrkesvalet för den arbetande ungdomen och tillägger: Här betyder kanske lediga platser en hel del, och ibland kanske rena kroppskrafter inverkar på yrkesvalet. Med enbart folkskola finns det inte så många yrken att välja på. De kan bli fabriksarbetare eller affärsbiträden. 29 På liknande sätt tecknas i flera uppsatser, även från 1963, en bild av arbetarungdomar som drivna av mer materialistiska begär och oförmögna att tänka och planera mer långsiktigt. I samma drag framställs läroverkseleven som framtidsinriktad och tillskrivs även möjligheter att fritt (förhållandevis) välja den egna framtiden. 25 Göran, stx Lundellska skolan. 26 t.ex. Hans 1947 rex, Kerstin 1963 stx. Lundellska skolan. 27 Alf, stx Lundellska skolan. 28 Per-Olov, stx Katedralskolan. 29 Kjell, stx Lundellska skolan. 6

7 I den samhälleliga reproduktionen spelade skolan rollen som bevarare och förstärkare av olika sociala skikts olika livsvillkor. 30 Visserligen var den av skolan inducerade utvaldheten, känslan av att vara annorlunda och bättre, många gånger implicit. Men det är inte svårt att se tydliga spår av den i skolans olika praktiker, allt ifrån morgonbönen till de alltmer specialiserade yrkesvalstesterna och yrkesrådgivningen under skoltid som skulle se till att denna dyrbara och begränsade resursbank, som gymnasieeleverna utgjorde, kunde exploateras på det för samhället fördelaktigaste sättet, att rätt man hamnade på rätt plats. Det fanns ingen tvekan om att skolan fostrade det framtida samhällets stöttepelare. Med tiden skulle dock känslan av utvaldhet till viss del urholkas. I de undersökta uppsatserna märks detta kanske allra tydligast i diskussioner om värdet av studentexamen. I 30- talsuppsatserna finns många kommentarer som vittnar om en optimistisk syn på framtiden och för den som har tagit studentexamen tycks möjligheterna till vidare utbildning och karriär vara oändliga. Men denna självkänsla och framtidsbild tillhör undantagen i 60-talsuppsatserna och många påpekar istället meritinflationens gissel. Fallenhetens hegemoni utmanas vid varje människas val av yrke är [det] hennes plikt att välja det, hon förnimmer som det rätta, som det högsta goda. Först då kunna vi människor leva i samförstånd med varandra inom ramen av våra dagars samhälle. 31 I uppsatser där gymnasisterna uppehåller sig kring vilka faktorer som bör tillåtas påverka yrkesvalet finns en märkbar samstämmighet oavsett om uppsatsen är skriven av en flicka eller pojke och oavsett om den är från 1930-, 40- eller 50-talet. Fallenhet, anlag, läggning eller begåvning är återkommande ord som används för att beskriva den absolut viktigaste faktorn. Varje människa, tycks man mena, är bäst lämpad för ett visst yrke, har sin bestämda plats i det stora samhällsmaskineriet, och bör rannsaka sig själv för att så träffsäkert och objektivt som möjligt upptäcka det rätta kallet. Varje människa har en speciell läggning och fallenhet för ett visst yrke, och det är sålunda av största vikt, att hon så tidigt som möjligt själv kommer underfund sin läggning. 32 Sålunda hamnar det personliga intresset och den fria viljan i skymundan och faktum är att dessa faktorer knappt nämns i uppsatserna från och 40-talet och förekommer endast sparsamt i 50- talsuppsatserna. Det är först i 60-talets uppsatser om faktorer vid yrkesvalet som vi, parallellt med anlag och läggning, ser det egna intresset leta sig in i texten. I ett fall lyckas hävdandet av det personliga intresset till och med konkurrera ut kommentarer om anlag och läggning, som gymnasisten 30 Arnman & Jönsson, Rolf, stx 1950, Solbacka. 32 Göran, stx 1950, Solbacka läroverk. 7

8 menar endast är viktiga faktorer att ta hänsyn till om det råkar vara så att man intresserar sig för ett konstnärligt yrke. 33 Men då har den examinerande läraren känt sig manad att ta till rödpennan och anteckna sin kritik mot att en persons anlag och förutsättningar har endast beaktats beträffande de konstnärliga yrkena. Ytterligare en gymnasist, Per 34, skriver i sin uppsats att anlag, som han beskriver som en medfödd talang kan vara viktigt ifråga om exempelvis teckning, men att det i övrigt inte spelar större roll då det ju går att öva upp sina anlag. Sammantaget är det uppenbart att eleverna inte förväntades ange känslomässigt baserade skäl till val av det framtida yrket. För samhällets bästa förväntades gymnasisten odla ett rationellt förhållningssätt till arbetslivet och en framtida karriär och då fick den personliga viljan stryka på foten. Som gymnasist skulle man välja vad man kunde bli, snarare än vad man ville bli. Om det var så att arbetarklassungdomar inte hade möjligheten att välja yrke efter intresse, utan valde sina yrken baserat på förväntad lön, vilket exempelvis antyds i Paul Willis studie, så fick medelklassungdomarna offra det personliga intresset för det gemensamma godas skull. Så ser det i alla fall ut på ytan, för det är rimligt att anta att det egna intresset för gymnasisterna spelade en viktigare roll än vad som går att utläsa från deras real- och studentexamensuppsatser. När till synes naturgivna faktorer som anlag och fallenhet överdrivs sker det inte bara på bekostnad av den personliga viljan, utan paradoxalt nog, från skolans perspektiv, blir en konsekvens att vikten av utbildningsmeriter diskursivt får en underordnad betydelse för valet av yrke. Den valbara och möjliga framtiden framstår inte längre som lika öppen när det största hindret att överkomma på vägen till drömyrket inte bara heter utbildning utan framförallt handlar om att lära känna sina inherenta begränsningar och förutsättningar. Det är värt att notera att inte alla uppsatsskribenter skrev in sig i den skoldiskurs som ovan berörts. Fallenhetens hegemoni utmanas bland annat genom gymnasisternas resonemang om lönens vikt, vilket belyses i avhandlingen. Men undantagsvis får fallenhet och anlag också träda tillbaka för faktorer som utbildning: Den mest betydelsefulla faktorn vid yrkesvalet är, enligt min mening, vilken examen som man har bakom sig. En pojke eller flicka med realskolexamen kan ju, som vi alla vet, inte komma in på någon av våra högskolor eller universitet, utan får inrikta sig på ett yrke, som är tillgängligt för honom eller henne. 35 Förändringen av synen på arbetet, vars början går att utläsa i 60-talsuppsatserna, är sannolikt än mer påtaglig i våra dagar. Om en människas personlighet, eller fallenhet, skulle avgöra yrkesvalet på 30- eller 50-talet, så ser ungdomar idag arbetet som en av flera sfärer inom vilka man kan skapa och utveckla sin personlighet. I en studie som statens ungdomsstyrelse låtit utföra, Ny tid Nya tankar (1998), visas att tre fjärdedelar av de ca 4000 deltagande ungdomarna framhåller att arbetet är viktigt för den sociala gemenskapen och för personlighetens utveckling. Dock anses de värden som skapas 33 Ann-Marie, stx 1963, Katedralskolan. 34 Per, stx Lundellska skolan. 35 Rolf, stx 1950, Solbacka. 8

9 inom fritiden vara betydligt viktigare i jämförelse med arbetslivet. 36 Studiens resultat passar väl in i forskningsbilden för kulturellt identitetsskapande. Paul Willis menar att den individuella identiteten till stor del är formad av den kulturellt inlärda innebörden och subjektiva upplevelsen av arbetskraften. 37 I sina nyare skrifter har han vidgat eller modifierat produktionsbegreppet till att även inbegripa det symboliska arbetet, som till mestadels sker på fritiden och även innefattar en del konsumtion, och fortsätter på så vis att hävda att arbete är ytterst viktigt för formandet av ungdomens identitet. 38 Som tidigare nämnts bör man ha i åtanke att den förändring i synen på arbete och dess samband med individens identitetsskapande som är tydlig och enkelriktad på en diskursiv nivå, i praktiken torde anta mer komplexa och svårtydda skepnader. Ser vi till skolans budskap står det klart att anlag ansågs vara den viktigaste faktorn vid yrkesvalet. Var och en var ämnad för ett visst yrke, en livsmission, och det gällde att ta reda på sitt kall. I samma anda utvecklades under 40-talet en rad olika psykologiska test, vilka fick stor spridning under 50-talet och skulle hjälpa ungdomar att rannsaka sig själva så att de kunde välja rätt yrke. Under samma tid etablerades också yrkesrådgivningsverksamheter i de flesta real- och gymnasieskolor. Allt detta talar för en syn på identitetsskapande som dels orörligt, man var den man var, dels intimt sammankopplat med arbetet. I realiteten var det nog knappast så enkelt för ungdomen. Vi ser i uppsatserna att skolans linje följdes lydigt fram till 60-talet, då intresse och anlag ofta återfinns parallellt. I Normalitet, kön och klass: Liv och lärande i svenska läroverk skriver Ulla Johansson att diskursen om begåvning också kunde användas av arbetarklassungdomar och flickor för att legitimera att de hörde hemma på läroverket. På så sätt spelade det mindre roll vilken social bakgrund man hade, om man var tillräckligt begåvad. Å andra sidan användes begåvning, inte minst utifrån en rashygienisk förståelse av begreppet, i början av trettiotalet som argument för att stänga ute den stora massan av ungdomar. Men efter andra världskriget blev det istället viktigare att ta tillvara på begåvningsreserven för att säkra landets framtid. Läroverken skulle då vara också en institution för social mobilitet och en naturlig hemvist för nationens begåvade ungdomar, rika som fattiga och pojkar som flickor. 39 Den begåvning som Johansson uppehåller sig kring handlar visserligen om kriterier för inträde till läroverken, och egentligen inte om begåvning eller anlag som faktorer vid yrkesvalet. Men säkerligen är skolans framhållande av begåvning, fallenhet eller anlag också vid yrkesvalet en del av samma diskursiva berättelse. Den inkluderande, demokratiserande aspekten av begåvningsdiskursen vid antagningen till läroverken går inte att förneka, men man bör även ha i åtanke att begåvning också kunde kopplas ihop med klasstillhörighet, inte sällan genom en sammanflätning med synen på arbete som antingen kroppsligt eller intellektuellt, och på detta sätt också få en exkluderande funktion. Enligt Pierre 36 Statens ungdomsstyrelse: Ny tid nya tankar. Ungdomsstyrelsens utredningar nr 10/ Willis, s Willis, Ungdomars symboliska arbete, ss i Löfgren & Norell (red.), Att förstå ungdom. 39 Johansson,

10 Bourdieu och Jean-Claude Passeron, som bland annat undersökt studenters attityder till utbildning, ingår i fallenhetens ideologi en stark tro på sin egen överlägsna begåvning i förhållande till andra grupper av ungdomar. 40 Genomgången av uppsatserna visar dessutom, och kanske framförallt, att begåvning/anlag/fallenhet som överordnad faktor vid yrkesvalet stod i vägen för den egna viljan. Först i uppsatserna från 1963 ifrågasätts denna ordning genom att det egna intresset framhävs. Vad man själv vill bli, vilket yrke man drömmer om, nämns knappt i uppsatser från 30-talet och förekommer sparsamt i 50-talsuppsatserna. I uppsatserna från 1963 framstår dock det egna intresset som en värdig konkurrent till fallenhet och lyckas i flera fall till och med vinna kampen som den mest betydelsefulla faktorn vid yrkesvalet. Arbetet ses inte längre lika självklart som en livsmission, utan istället betonas andra värden, som möjligheterna till fritid och att senare kanske kunna byta jobb. Ännu betraktas kanske arbetet inte fullt ut som en passion, som deras innersta privatliv direkt uttryckt genom att de utger sin arbetskraft, som Willis menar kan karaktärisera arbetets mening för de som utgör arbetarklassungdomarnas motpol. 41 Men uppenbart har synen på arbete, utifrån ett identitetsperspektiv, förändrats. Genom att fästa en större vikt vid det egna intresset utmanas i 63-uppsatserna tanken om att en individ rent objektivt, utifrån fallenheten, är lämpad för ett visst yrke. Yrket uppfattas inte längre som en förlängning av den man redan är, utan plockas in i berättelsen om vem man vill vara. Litteratur: Arnman, Göran & Jönsson, Ingrid. Segregation och svensk skola. En studie av utbildning, klass och boende. Lund Backman Prytz, Sara. Borgerlighetens döttrar och söner. Kvinnliga och manliga ideal bland läroverksungdomar, ca Uppsala Bourdieu, Pierre & Passeron, Jean-Claude. The inheritors: French students and their relation to culture. Chicago Florin, Christina & Johansson, Ulla. Där de härliga lagrarna gro. Kultur, klass och kön i det svenska läroverket Stockholm Hermansson, Hans-Erik. Fristadens barn. Om ungdomars livsstilar, kulturer och framtidsperspektiv i 1980-talets Sverige. Göteborg Johansson, Ulla. Normalitet, kön och klass: liv och lärande i svenska läroverk Stockholm Jönsson, Ingrid & Trondman, Mats & Arnman, Göran & Palme, Mikael. Skola fritid framtid. Lund Kåks, Helena. Mellan erfarenhet och förväntan: Betydelser av att bli vuxen i ungdomars livsberättelser. Linköping Sundkvist, Maria. Klassens klasser: Gymnasieföreningar i läroverk och gymnasieskolor Stockholm Statens ungdomsstyrelse. Ny tid nya tankar. Ungdomsstyrelsens utredningar nr 10/98. Wennerholm, Staffan. Framtidsskaparna: vetenskapens ungdomskultur vid svenska läroverk Lund Willis, Paul. Fostran till lönearbete. Göteborg Willis, Paul. Ungdomars symboliska arbete i Att förstå ungdom. Löfgren, Anders (red.) Bourdieu & Passeron, ss En studie (genomförd under 1960-talet) av franska studenters attityder till utbildning och kultur. 41 Willis, s

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-04-19 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post kansli@saco.se REMISSVAR Rnr 7.06 Till Finansdepartementet Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30 Att leda särskola 2015 SIGYS konferens, Växjö Mening, makt och utbildning delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning Föreläsningens struktur I. Utgångspunkter, begrepp II. Studien III.

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Den eftersträvansvärda kroppen(?) - om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt -

Den eftersträvansvärda kroppen(?) - om gränsdragningar, idealbildningar och normalitet i välfärdstatens framväxt - Forskningsansökan Örebro universitet Humboldt Universität zu Berlin: Kulturella gränsdragningsprocesser mellan hälsa och sjukdom i välfärdsstaterna Sverige och Tyskland Projektskiss september 2004 Anna-Karin

Läs mer

MATEMATIK - DITT YRKE

MATEMATIK - DITT YRKE MATEMATIK - DITT YRKE Det är inte lätt att redan i unga år välja yrke och rätt yrke! Alltför många ungdomar kastar sig med frejdigt mod in i ett yrke, som de sedan, bland annat på grund av tidig familjebildning,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Tjej och entreprenör I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar.

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet Rapport Drömjobbet 2010 Ingenjör är drömjobbet En av tio yrkesverksamma (11%) svarar att det nuvarande jobbet är deras drömjobb! Resterande nio har drömmarna någon annanstans. Bland yrkesverksamma är det

Läs mer

Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning

Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning 2008-06-30 1(5) Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning Härmed sänder Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) följande skriftliga kommentarer med anledning

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån!

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Forskning i Söderhamn? Statligt krispaket då F15 lades ned Kommunen önskade sig forskning och fick 7 doktorander och stöd från Arbetslivsinstitutet,

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL I svensk rätt har den som skapat en upphovsrättsligt skyddad prestation upphovsrätten till den. Detta är huvudregeln enligt 1 kap 1 lagen

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt!

Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt! Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt! 1 (5) Vad är det? Om du saknar den formella grundläggande behörigheten, dvs. du har t.ex. inte ett slutbetyg

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

TALENT MANAGEMENT. Pernilla Bolander & Andreas Werr Handelshögskolan i Stockholm

TALENT MANAGEMENT. Pernilla Bolander & Andreas Werr Handelshögskolan i Stockholm TALENT MANAGEMENT Pernilla Bolander & Andreas Werr Handelshögskolan i Stockholm VAD ÄR TALENT MANAGEMENT? DRIVKRAFTER BAKOM THE WAR FOR TALENT Begränsat utbud Åldrande arbetskraft Ändlig talangpool Växande

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Ingen Vet Ingen Kan. Språk, kultur och makt i den svenska skolan. Torsdagen den 30 maj 2013, Lindesberg. Hassan Sharif, Uppsala universitet

Ingen Vet Ingen Kan. Språk, kultur och makt i den svenska skolan. Torsdagen den 30 maj 2013, Lindesberg. Hassan Sharif, Uppsala universitet Ingen Vet Ingen Kan Språk, kultur och makt i den svenska skolan. Torsdagen den 30 maj 2013, Lindesberg Hassan Sharif, Uppsala universitet hassan.sharif@edu.uu.se Upplägg och innehåll Kl. 13.45-14.45 Pass

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Är matematik en manlig domän?

Är matematik en manlig domän? gerd brandell & else-marie staberg Är matematik en manlig domän? Det finns föreställningar om att kvinnor har lägre kapacitet när det gäller matematik. Kvinnor är också kraftigt underrepresenterade på

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

om fostran till Du kan om du vill Lärares tankar företagsamhet

om fostran till Du kan om du vill Lärares tankar företagsamhet Du kan om du vill Lärares tankar om fostran till företagsamhet Bettina Backström-Widjeskog, PeD Novia, University of Applied Sciences / Yrkeshögskolan Novia Vasa, Finland bettinabw@novia.fi www.novia.fi

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Varannan svensk är nära sitt drömjobb

Varannan svensk är nära sitt drömjobb Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Sedan 2008 har Manpower Group tagit reda på svenskarnas syn på drömjobbet vilket det är, hur man når dit, och vad en arbetsgivare kan göra

Läs mer

Bristande samsyn mellan handledare och examinator vid examensarbete inom läkarprogrammet

Bristande samsyn mellan handledare och examinator vid examensarbete inom läkarprogrammet BESLUT 1(7) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-563 087 27 mikael.herjevik@uk-ambetet.se Karolinska institutet Rektor Bristande samsyn mellan handledare och examinator vid examensarbete

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Karriäravtal Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Förslag Inom ramen för kollektivavtalsmodellen föreslås så kallade karriäravtal, där arbetsmarknadens

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Sammanfattning. Rapportens syfte

Sammanfattning. Rapportens syfte Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2)

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Antal deltagare i enkäten: 82 Antal erhållna enkätsvar: 54 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Antal svar på frågan:

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas plan för studie-och yrkesvägledning Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är framtagen i september 2015 och omfattar förskoleklass och skola åk 1-6. Planen revideras i augusti

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer