A) DET NATIONELLA/REGIONALA UTBILDNINGSLANDSKAPET OCH BETYDELSEN AV INITIATIV KRING ÖPPET LÄRANDE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "A) DET NATIONELLA/REGIONALA UTBILDNINGSLANDSKAPET OCH BETYDELSEN AV INITIATIV KRING ÖPPET LÄRANDE"

Transkript

1 A) DET NATIONELLA/REGIONALA UTBILDNINGSLANDSKAPET OCH BETYDELSEN AV INITIATIV KRING ÖPPET LÄRANDE POLEN Wojciech Gilewski, Roman Nagorski (red.) Distansutbildningens moderna historia vid Warszawas Teknologiska Universitet (WTU) Historien 1993 Det polska utbildningsministeriet beslutar skapa ett Öppet Universitet i Polen som en separat enhet och med redan befintlig personal från andra universitet Träningsseminarium Radziejowice med föreläsare från UK, Tyskland och Norge Förändringar inom ministeriet beslutet att skapa ett Öppet Universitet i Polen dör 1 Historien 1994 Vad bör göras? Inga allmänna beslut för Polen Lösning: de små stegens metod Kontakter med ÖU i Europa TESSA projekt i ÖDU: 22 ledarskapskurser för handikappade TESSA: 20 engelska multimediakurser Träning i UK: DU-metodik ÖDU vid centrum för fortsatt utbildning Historien 1995 TESSA projekten forts. Träning i UK: handledning på distans Träning i UK: multimedia i ÖDU Kontakt med ÖDU-tillhandahållare i Europa och USA, mest på universitetsnivå Tre distanskurser i ledarskap avklarade Tre engelska multimediakurser nästan klara Historien 1996 TESSA projekten forts. och klara Leverans av DU-kurser Ny lovande kontakt: The Open University, Teknologiska fakulteten och institutionen för mediakunskap, Milton Key., UK Historien 1997 TEMPUS projekt CEPROADS forts. Samarbete med det Nationella Centret för DU i Polen, utbildningskonsult som förbereder 20 DU-böcker Förberedelse av en guidebok för att lära hemma Förberedelse av en DU-kurs i CEPROADS PHARE DESC accepterad på WTU Fortsättningsutbildningscentrum på WTU stängs Historien 1998 ÖDU flyttad till Civilingenjörsfakulteten TEMPUS projekt CEPROADS forts. Leverans av DU-kurs till vägadministration Samarbete med det Nationella Centret för DU forts. PHARE projekt för DESC påbörjat Skapande av Distansutbildningscentrum vid Warszawas Tekniska Universitet Utvidgning av DESC projektet till september Historien 1999

2 Utrustning för DESC erhållen DU-material för Universitetsnivå producerat HTML-baserat DU-material producerat Vad bör göras nu? Inget stöd på nationell nivå. Lösning: de små stegens metod Stöd från Civilingenjörsfakulteten Framtiden Samarbete med polska och EU-universitet Sokrates och Leonardo program Stöd från Civilingenjörsfakulteten förberedelse och leverans av ÖDU Lovande kontakter med en enhet hos IBM i Polen Överenskommelse med University of Michigan on att polska studenter läser på distans 2 Warszawas Teknologiska Universitet (WTU) /Distansutbildningscenter Populariteten hos den extra-murala modellen för studier på gymnasienivå växer i Polen. Vi kan just nu iaktta en liknande trend både för gymnasier och universitet folk måste arbeta och studera samtidigt, så de föredrar att läsa som extra-murala studenter. Centra för fortsättningsutbildning arbetar hela dagen och hela kvällen. Extra-murala föreläsningar organiseras från 4 e.m. till 10 e.m. från måndag till fredag och hela dagarna under lördag och söndag. Det finns ett centralt kontor i Warszawa och ett nätverk med 57 lokala centra. De viktigaste tillhandahållarna av fortsatt utbildning är utlokaliserade institutioner som har band med offentliga institutioner. Det vanligaste valet är allmän. Tekniska och yrkesutbildningsskolor finns över hela Polen, men de populäraste filialerna beror på området i landet. Det finns en trend mot extra-muralt lärande i högre utbildning, vilket har att göra med både utvecklingen inom de tekniska och yrkesmässiga områdena och en allmän ökning av i riktning mot mer flexibla sätt att studera. Att studera i Polen är i princip gratis (grundskola, gymnasium och högre utbildning) men det gäller inte extra-murala studier. Vi producerar, de facto, extra-murala studier inom universitetet med lite extra pengar för universitetet. Från studenternas synpunkt sett måste de betala. Kostnaden för extramurala studier vid statliga universitet är mycket lägre än vid privata skolor och universitet. De extramurala studierna levereras vanligen i en kombination av traditionell och ny teknologi. Lärare och professorer förstår att de nya lärandeformerna är absolut nödvändiga för att modernisera vårt system för lärande och göra det jämförbart med EU-modellerna. Och vi kommer ihåg att vi står på tröskeln till EU. Vuxnas behov av att lära i Polen Den polska föreningen för fortsatt ingenjörsutbildning (EDUSTIM) 1. Situationen för vuxenutbildningen i Polen 1.1 Utbildningssystemet och dess reformer Redan 1989, tillsammans med att börja bygga en ny marknadsekonomi och ett demokratiskt politiskt system i Polen, påbörjades reformeringen av utbildningssystemet. Denna reform är en process som pågått sedan 1990 och bör pågå än längre på grund av alla behov av förändring i alla delar av utbildningen: systemets organisation, nya läroplaner och utbildningsprogram, metoder för undervisning och lärande. Syftet med dessa förändringar är uppenbar: att anpassa utbildningssystemet till behoven i den omvandlade ekonomin, arbetsmarknaden och den nya samhällssituationen i det polska samhället, liksom i dess särskilda grupper. Det praktiska genomförandet av de formulerade målsättningarna är dock inte så enkelt på grund av följande faktorer: bristen på finansiella medel i statsbudgeten, industrins svåra läge och, framförallt trögheten i strukturerna och mentaliteten hos undervisande och administrativ personal i utbildningssektorn. Detta ger reformen otillfredsställande resultat om man betänker vilka behoven är. Det finns dock en mycket positiv faktor, därför att den stimulerar fler förändringar det är den avsevärda ökningen av intresse för utbildning som befolkningen visar,

3 de unga vill ha god undervisning, om möjligt på en högre nivå, och de vuxna vill bättra på sina yrkeskvalifikationer. Detta är skälet till att en veritabel utbildnings- och yrkesträningsmarknad dök upp med många nya skolor och träningscentra, vilka erbjöd olika utbildningsprogram och kurser. Människor och företag är dessutom villiga att betala för sådana tjänster. Men utbildningssystemets svagheter, särskilt då skolan, utgör dock ett allvarligt hinder, som måste övervinnas. Det är därför som många initiativ och resultat från utvecklingsprojekt, inklusive de som finansierats av PHAREfonden och andra biståndsprogram från Västländer och Japan inte kan finna lämpliga miljöer för att avsevärt förbättra situationen. Av dessa skäl togs ett nytt initiativ från regeringen år 1998 för att reformera det polska utbildningssystemet. Organiseringen av och funktionen hos utbildningssystemet, kommer enligt dess senaste moderniseringsprogram som avses starta 1999, att baseras på två lagar: lagen om utbildningssystemet angående från förskola till gymnasienivå. lagen om högre utbildning angående utbildning på högre nivå och flera regeringsbeslut. 3 Hela utbildningssystemet utgörs av två segment: utbildning i skolform och utbildning utanför skolformen. Den första omfattar: 1) förskola (ett år) för barn som är 6 år (inte obligatoriskt) 2) grundskola (obligatorisk) a) primär (6 år) utbildning i grundskolan b) post-primär (3 år) utbildning i gymnasieliknande skolor 3) gymnasieskola efter eget val: a) yrkesutbildning (2 år) på yrkesskola b) gymnasium (3 år) i allmänbildande eller yrkesinriktade skolor c) kompletterande gymnasium (2 år) i en kompletterande gymnasieliknande skola (för elever vid yrkesskolor som vill komplettera till fullständig gymnasienivå 4) eftergymnasial (1-2 år) yrkesutbildning i postgymnasiala skolor. Vid slutet av skolutbildningen (på varje nivå, utom vid förskolan) ska det finnas någon slags slutlig examination. Efter gymnasieskolan ska Matura (mogenhet ö.a.) eller studentexamen tillåta de som tar den att fortsätta sin utbildning på högre nivå. Detta skolsystem ska kompletteras med speciella sorters skolor som kommer att tillåta handikappade att få utbildning (allmän och/eller yrkesutbildning) Den högre utbildningen omfattar: 1) första gradens (3-4 år) utbildning av a) ett yrkesmässigt slag, eller b) ett akademiskt slag (de som tar examen får en licens eller ett ingenjörsdiplom) 2) andra gradens (1-2 år) utbildning av magister- eller licentiat- typ; 3) enhetlig (5-6 år) utbildning av magister- eller licentiat-typ; 4) tredje gradens (3-4 år) utbildning doktorandstudier Utbildning utanför skolform (och yrkesträning) omfattar: 1) studier för dem som avslutat högre studier 2) olika slags kurser (av kort, mellan och lång varaktighet) både allmänbildande och yrkesinriktade 3) seminarier och konferenser (av undervisande slag) 4) praktiskt arbete och praktikplatser 5) självstudiekurser 6) populära utbildningsformer (TV- och radioutsändningar, öppna föreläsningar, sedelärande skrifter) Utbildningen utanför skolan kan genomföras både av skolor och andra utbildningscentra, allmänna och inte (privata, som ägs av flera företag tillsammans, tillhöriga NGO:er) fortsatt utbildningscentra, centra för praktisk förberedelse, träningscentra, yrkesutvecklingscentra, etc. Grundläggande och sekundär utbildning för unga (initialstuderande) i skolor tillhandahålls statowards a framework in open flexible learning

4 tionärt. Men denna sorts utbildning för vuxna kan, lika väl som högre utbildningsnivåer (både för yngre och äldre studerande) erhållas på andra sätt och, naturligtvis, utanför skolan med. 1.2 Vuxenutbildningen och dess reform Efter andra världskriget, som ett resultat av utrotandet av avsevärda delar av den polska nationen, särskilt då intelligentian, och på grund av nödvändigheten att rekonstruera ett kolossalt förstört land, liksom nödvändigheten av att utveckla industrin, fanns det ett stort behov av att utbilda stora delar av det polska samhället, vilket också omfattade utrotandet av analfabetismen. Av detta skäl blev vuxenutbildningen väl utvecklad, till stor del för att komplettera den utbildning som avbrutits av kriget. Därefter, i samband med det s.k. sociala främjandet, fullföljde ett stort procenttal vuxna andra nivåns utbildning (mindre än högre utbildning). Detta slags fortsatta utbildning pågick väsentligen till slutet av 70-talet. Numer ( på grund av den högre utbildningens större betydelse och moderna kvalifikationer) och särskilt i framtiden (i enlighet med de nya principerna för yrkesutbildning) då den fortsatta utbildningen av vuxna syftar till att uppgradera deras formella utbildning, kommer de att bli viktiga på eftergymnasiala och högre studier. Men i enlighet med de nya principerna i det reformerade systemet finns det ingen anledning att skapa speciella skolor för vuxna, då de slutliga resultaten kommer att vara det viktiga, både för unga och vuxna, vid examinering och kvalifikationskommission. Också sättet som de lärt sig på kommer att vara av mindre betydelse då resultatet och inte utbildningsvägen kommer att vara avgörande (sättet att lära kan vara viktigt för de unga eller de vuxna männen, från ett tillgänglighetsperspektiv). Förutom skolutbildning för vuxna har olika utanför-skolan utbildningar funnits och finns fortfarande i Polen. På 60- och 70-talen var de ganska väl utvecklade. Företagen hade plikten att organisera utbildning eller skicka sin personal på kurser eller s.k. träningskonferenser, vilka utformades så att människor skulle hållas informerade om de senaste nyheterna inom sitt ämnesområde. Formella kurser var obligatoriska för vissa yrken för att bli befordrad (t.ex. lärare, jurister, läkare) och t.o.m. för alla de anställda (t.ex. träning för arbetarskydd). De erbjöds främst av de allmänna (statliga) centra för yrkesutveckling och av yrkesföreningar. På universiteten utvecklades s.k. kurser efter examen (vilka har funnits fram till nu). Många populära former för utbildning organiserades, mest föreläsningar som stod öppna för allmänheten, vilka erbjöds av organisationer som nätverket för landsortsuniversitet vilka fungerade på landet, och Populärkunskapssamfundet som verkade städer. De vetenskapliga institutionerna som polska vetenskapsakademin, vetenskapliga sällskap och professionella föreningar,(t.ex. vetenskapligt-tekniska föreningar för ingenjörer och tekniker) erbjöd öppna och populära föreläsningar om intressanta vetenskapliga eller tekniska ämnen. På åttiotalet minskade sakta utanför-skolan aktiviteterna och urartade till och med. Kurserna efter examen ordnades för att få fler jobb till akademiska lärare och inte för att ge deltagarna den kunskap de faktiskt behövde. På företagen dök s.k. kursmänniskor upp, det vill säga folk vars uppgift det var att delta i träningskurser för att upprätthålla statistiken. De så kallade kurskonferenserna organiserades bara för turistiska, sociala eller nöjesskäl. Populära öppna former av utbildning förlorade sin publik. Efter 1989 uppstod ett enormt behov av nya kvalifikationer som behövdes för marknadsekonomin. Genom att öppna ekonomin för teknisk omvandling, blev nya kunnigheter nödvändiga, särskilt då inom telekommunikation och informationsteknologin (Polen har varit ett av de mest säljande marknaderna för datateknologi under de senaste åren) liksom kunskap i främmande språk, särskilt engelska. Å andra sidan skapade den sönderfallande polska industrin, nya utländska företag och nya polska institutioner som letade efter personal med den nödvändiga kompetensen stor oro på arbetsmarknaden. Det var nödvändigt att skaffa nya kvalifikationer för att få ett nytt jobb. På detta sätt föddes en ny och verklig utbildningsmarknad i Polen. Antalet studerande ökade avsevärt: inklusive de extra-murala studerande som betalade för sina studier på andra och högre nivåer, liksom de vuxna studerande som deltog i träningskurser. I början av 1990-talet var enskilda människor och utländska biståndsfonder (PHARE-fonden, Brittiska Know-How fonden, stiftelsen Frankrike-Polen och andra) de huvudsakliga källorna till finansiering av de utbildningsmässiga initiativen. Så sakteliga började de privatiserade och omstrukturerade polska företagen förstå nödvändigheten av att investera i mänskliga resurser. Staten skapade fonder för att träna sina tjänstemän och tjänster (polisen, brandförsvaret och andra) och omskolade arbetslösa, självstyrande myndigheter för nyetablerade administrativa enheter delade ut fonder att träna sin egen administrativa personal och blev starkare och stödde utvecklingen av fortsatt utbildning. Många olika slags skolor och centra för fortsatt utbildning etablerades och fortsätter att skapas. 4

5 Först dök privata högre skolor och centra upp som investeringar både av polskt och utländskt privat kapital. Där utöver åtog sig många nyligen skapade stiftelser som en del av sin stadga att börja undervisa. Utbildningsministeriet etablerade ett nätverk av allmänna fortsatt utbildningscentra. Också de professionella utbildningsorganisationerna som inte är statliga reviderade sitt förhållningssätt till utbildningsaktiviteter och började erbjuda mer marknadsorienterade och mer proffsigt organiserade utbildningsföretag. Stegvis började universiteten erbjuda nya och kortare yrkesutbildningar och studier efter avlagd examen där man huvudsakligen antog EU:s och USA:s normer (t.ex. BSc./fil.kand./typer av studier, franska master studier, MBA studier (fil.mag. i företagsekonomi) med moderniserade program och metodik, likaså väl orienterade mot verkliga behov. De började också dra nytta av de erfarenheter som överförts från EU-länder inom ramverket TEMPUS och andra PHARE-program. Andra typer av fortsatt utbildning började också erbjudas, inklusive de som fanns i distansform (t.ex. inom ramen för TESSA-programmet vid Warszawas tekniska universitet). På flera universitet sattes separata centra för fortsatt (utanför-skolan) utbildning upp, trots att utbildningen, och då även fortsatt utbildning fortfarande organiseras av fakulteter, institutioner och avdelningar (akademiska enheter inom universitetsstrukturen). Man kan säga att den fortsatta utbildningen i Polen under de åtta senaste åren har utvecklats spontant som ett marknadssvar på nya och stora behov. Statens policy var ganska svag. De enheter som samordnade de utländska biståndsfonderna (PHARE och andra) hade inte tillräckligt stöd från en klart definierad politik med en laglig bas. Riksdagen och regeringens lagar reglerade bara delvis vuxen- och fortsättningsutbildningen, utan en klar och konsekvent vision eller organisation för utbildningssystemet. Å andra sidan kan man förstå svårigheterna: det är inte lätt att reglera de fenomen som just dyker upp och formulera en politik när de mentala barriärerna i traditionella skolor och institutioner är dominerande. Den egna organisationen för den fortsatta utbildningens enheter i Polen är också relativt svag. Den legala mekanismen med att finansiera deras aktiviteter (de så kallade statliga uppgifter som NGO:er delar ut) är ny och föga utvecklad det viktiga skälet till detta är bristen på finansiella medel i den statliga budgeten (de förefintliga medlen ges till sociala behov). Dessutom är samarbetet mellan utbildningsinriktade och yrkesinriktade organisationer svag (det är lättare för en förening att samarbeta med en internationell organisation än en nationell). Alla dessa faktorer förklarar att utvecklingen inom fortsatt utbildning, vilken redan är betydelsefull på grund av sin kvantitet, samtidigt har allvarliga svagheter. Den viktigaste faktorn är kvaliteten på utbildning och yrkesutbildning det är mycket hög kvalitet på vissa kurser och andra har mycket låg. Detta orsakar sociala och ekonomiska förluster och brister i orienteringen bland de människor som är intresserade av att delta i fortsatt utbildning eller betala deltagaravgifter. Det finns ingen infrastruktur som stöder tillhandahållare och kunder. Den långtidspolicy som regeringen formulerade 1998 angående en reform av utbildningssystemet, som då redan programmerats och, till stor del stadfästs, och som började fungera i en ny organisatorisk struktur under 1999, erbjuder en ny, mycket viktig ram för den fortsatta utvecklingen av polsk fortsättningsutbildning ( utbildning av vuxna i och utanför skolan). Den växande polska ekonomin bör stödja denna utveckling kraftfullt. För det första, utbildningssystemets allmänna principer jämställer grundläggande och fortsatt (vuxen) skolutbildning vad beträffar pedagogiska krav, försörjningsregler och de undervisningsresultat som ska ha åstadkommits när man lämnar skolan (på varje nivå) detta ska verifieras genom slutexamen av en oberoende kommission. Det betyder, i det enskilda fallet, att samma skolor kan utbilda både unga och vuxna människor på gymnaise- och högre nivå. Skillnaden kommer att bestå av sättet som utbildningen finansieras. Upp till en viss ålder, beroende på utbildningsnivån, kommer utbildningen av de unga att finansieras från statens budget. Dessutom kan fortsatt utbildning av vissa grupper vuxna finansieras av (individuellt) speciella fonder eller de företag som anställer dem. För det andra, jämställer systemet sätten att utbilda och träna (resultatet, som säkerställs av en oberoende examineringskommission är viktigt, inte hur man skaffat sig det). Detta är en bra mekanism för att utveckla olika slags öppna och flexibla distanskurser, då skolor och centra för fortsatt utbildning kommer att bli intresserade av att tillhandahålla sådana produkter som är lätt tillgängliga för stora grupper i samhället (för att öka deras inkomster) och som har bra kvalitet (vilken övervakas av statens pedagogiska administration och/eller ett kvalitetskontrollsystem). Slutligen överför det nya systemet tyngdpunkten i det pedagogiska systemet från undervisning till lärande. Det syns, bland annat, i sättet som man konstruerat de så kallade läroplanen och programmen för kärnämnena och i metodiken för att genomföra dem. Dessutom måste lärarens roll förändras. Undervisande personal måste få nya pedagogiska kompetenser (där de spelar rollen av handledare och rådgivare och även av den som utformar specifika utbildningsprogram). För detta 5

6 syfte tänker man sig ett system av professionell utveckling för lärare, vilka länkas till formella grader i en lärares karriär. Det problem som behöver en lösning är att etablera goda mekanismer och källor till att finansiera systemet och en infrastruktur som kan överföra de planerade uppgifterna till praktik. 2. Behov av att lära. Öppet och flexibelt lärande 2.1 Infrastruktur för lärande Det första fundamentala problemet för behovet att lära man kan säga det första behovet när det gäller lärande, särskilt ÖFL är att etablera en motsvarande infrastruktur för lärande, som omfattar stöd till de studerande i form av kompetent och tillräcklig utbildningspersonal, liksom tekniska verktyg. Man kan till och med säga att de tekniska hjälpmedlen, även om de i viss mån ör otillräckliga, har andra hands betydelse. Det viktigaste problemet är att träna lärarna att spela rollen som personal vilka stödjer de studerande och till alla delar är sammanbundna med lärprocessen. I Polen har utbildningen av lärare och träningen av tränare varit och är fortfarande inriktad på att lära ut hur man lär ut inte hur man stöder och servar lärandet. Tränarna är lärare eller experter från institutioner eller industri. De förra har pedagogisk kompetens, de senare har ämneskompetens. Det finns ett verkligt behov av träna kompetenta experter som har lärarskicklighet. Men intresset för detta är inte alltför stort (marknaden väljer ut begåvade experter och kompetenta lärare det är allt.) Under de senaste åren har vissa initiativ och projekt som hänger samman med personalutveckling etablerats på universitet, skolor och fortbildningscentra. Det har också skapats vissa produkter för de studerande (för självstudier och för deltagande i distanskurser). Tack vare PHARE-program (som TESSA, PHARE Distansutbildning i flera länder, TEMPUS) och andra utländska biståndsfonder genomfördes flera projekt (eller är fortfarande löpande). Genom att dra nytta av god standard och praktik inom EU och andra länder och genom att förbättra teknisk utrustning, har flera produkter förberetts, såsom trycksaker, video och elektroniskt utbildningsmaterial (också vägledning för de studerande) liksom distanskurser som anordnats i enlighet med den senaste forskningen. Under genomförandet av dessa projekt tränades samtidigt personal, som på alla sätt var kompetent inom hela området med öppet och flexibelt lärande. Flertaliga distansutbildningscentra upprättades, både privata och allmänna, inom ramen för de ovannämnda projekten eller på oberoende vis, som ett igångsättande av utländska centra av sådant slag i Polen. Det finns ett Nationellt centrum för distansutbildning, men det är synd att dess roll och aktivitet, fram till idag, inom ÖFL och DU är begränsad och det beror huvudsakligen på bristande klarsyn hos Utbildningsministeriet, som också är dess övervakande och finansierande institution. Det är värt att understryka vissa resultat från ovannämnda initiativ kan vara intressanta för utländska (även EU) centra eller institutioner (t.ex. ledarskapskurser för handikappade, en flexibel kurs i data-arkitektur: de är tillgängliga på Internet och kan installeras fås för PC och på papper från en dataplattform). De exempel som citeras ovan är ett gott startkapital, som borde utvecklas och spridas. För att klara av detta behövs dock, finansiellt, liksom politiskt och moraliskt, stöd av staten. Vid en konferens som hölls i Warszawa under hösten 1998, vilken ordnades av Sokrates samordningskontor handlade de flesta inläggen från den polska gruppen, från fältet för ÖFL och DU, vid presentationer och diskussioner om mentala barriärer och brist på förståelse från ledande organ på alla nivåer. Genom utbyte av kunskap och god praktik från EU-länder (som inom REREAL-projektet) kan denna utveckling stärkas. Vad beträffar ÖFL tekniska infrastruktur, så kan det allmänt sägas att den fortfarande är otillfredsställande, men den verkar räcka för att utveckla ÖFL. Många utbildningscentra, allmänna och privata, universitet och andra har mycket god utrustning för att förbereda och producera material eller kurser av alla tekniska former. Datorer är mycket populära, om också inte i småstäder och byar än. Nästan alla universitet har goda dator- och Internet-nätverk, ett stort antal skolor och många allmänna institutioner har tillgång till Internet. Universiteten har antagit EU- och USA-normer men använder dem tyvärr bara under studier. Läroplaner och metodik består mest av att skära i redan existerande längre program och tillämpa de förefintliga metoderna. Men vissa nya högre skolor (mest privata och inter initiativ) försöker skapa något nytt. Universitetsmyndigheternas och de anställdas tröghet tillåter inte att kvalitetsomvandling kan stimuleras. Initiativ på äldre universitet har ännu inte nått den kritiska massan på sina respektive akademier. Det reformerade utbildningssystemet introducerar nya, positiva 6

7 mekanismer och en laglig grund. Men endast marknaden, som också omfattar utbildnings- och arbetsmarknaderna, kan åstadkomma de eftersträvade förändringarna, på lång sikt. Det verkliga problemet är dock, möjligheten till kontakter med handledare och mentorer direkt och öga-mot-öga eller genom att använda fjärrverktyg. Utbildningsreformen förutsätter att skolor kommer att bilda ett nätverk, som lokala centra för ÖFL. Men det kräver tid och ett annat slags stöd, då de tekniska framstegen är snabbare än de mentala och pedagogiska. Goda vägledningar till hur man lär kan också föras in i den infrastruktur som de studerande behöver. Det polska samhället i allmänhet är, på grund av svagheter i utbildningssystemet, vant vid lärande. Principerna för det nya reformerade systemet utgår ifrån att unga människor kommer att få lära sig hur man lär, d.v.s. en av kärnkompetenserna som allmänutbildningen ska lära ut, de ska lära sig att lära hela livet (livslångt lärande). Men detta kräver mycket tid. Under kommande år blir de viktigaste uppgifterna för utbildningsinstitutioner att utarbeta en uppsättning riktlinjer för att underlätta lärandet för olika sociala grupper enligt deras karaktäristika, vid lämplig nivå och i olika former (tryckt, elektroniskt etc.) Ett gott exempel på en sådan handledning för distansutbildning utarbetades på WTU och inkluderas i kursböckerna från WTU och Distansutbildningscentrum Behovet av ÖFL I allmänhet kan man förmodligen räkna upp samma målgrupper i alla europeiska länder, för vilka ÖFL är särskilt viktigt eller kan underlätta deras ansträngningar att utbilda sig. När vi talar om situationen i Polen kan vi nämna följande grupper: Handikappade Folk som stannar hemma Landsbygdsbor Arbetande människor Lista på de förkortningar vi använt: MBA Masters and Bachelors of Arts /fil.mag. och fil.kand. WTU Warszawas tekniska universitet TESSA EU-projekt TEMPUS CEPROADS EU-projekt PHARE DESC EU-projekt

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Internet of Things Utbildning och Kompetensförsörjning. Fredrik Heintz Linköpings universitet

Internet of Things Utbildning och Kompetensförsörjning. Fredrik Heintz Linköpings universitet Internet of Things Utbildning och Kompetensförsörjning Fredrik Heintz Linköpings universitet SIP IoT Utbildning Översikt Syfte: Lägga grunden för arbetet med att tillgodose Sveriges kort- och långsiktiga

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har.

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Foto: Zijad Terzic Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Carl Jonas Love Almqvist, 1793 1866 Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik 96 Internationella

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020)

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) Presentation vid Erasmus Mundus seminarium, Uppsala 24 februari 2012 Anna Gudmundsson, Nuvarande program Ett nytt

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

Deltagande i olika former av studier

Deltagande i olika former av studier Deltagande i olika former av studier 9 Vill inte vara med Avsluta intervjun Text i kursiv stil är instruktioner till intervjuarna som skall synas i DATI och behöver bara läsas upp för den intervjuade personen

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B 1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001 4 Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Temoundersökning genomförd 2001 Internationella programkontoret Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Genomförd april 2001

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN BILAGA SID 1 (5) 2013-02-26 KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD Utbildningsförvaltningens arbete med att utveckla karriärvägar för lärare utgår från mål

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

Investera i utbildning

Investera i utbildning Socialdemokraterna Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi 2 (12) Innehållsförteckning Investera i utbildning... 3 Nya utbildningspolitiska mål... 3 Högre resultat genom investeringar

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Ett digitalt lyft för Stockholms förskolor och skolor

Ett digitalt lyft för Stockholms förskolor och skolor Ett digitalt lyft för Stockholms förskolor och skolor Ann Hellenius ann.hellenius@stockholm.se @annhellenius pedagogstockholmblogg.se/sthlmisit Ann Hellenius Mattias Olsson mattias.olsson@stockholm.se

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete?

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Vad vill du göra och vad kan vi hjälpa till med? Fortbilda dig personligen? Göra ett studiebesök?

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning Leonardo da Vinci Europeiska unionens program för yrkesutbildning Leonardo da Vinci Programmet för livslångt lärande Leonardo da Vinci -programmet är Europeiska unionens program för yrkesutbildning. Från

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Kan internationalisering ge bättre matematikundervisning?

Kan internationalisering ge bättre matematikundervisning? Kan internationalisering ge bättre matematikundervisning? Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar för att höja kvaliteten inom utbildningsområdet genom att ge förutsättningar

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Supplemental Instruction - Projektplan

Supplemental Instruction - Projektplan Supplemental Instruction - Projektplan Fredrik Härlin 19 mars 2012 1 Inledning och bakrund Supplemental Instruction är en alternativ och kompletterande inlärningsform där en äldre student (SI-ledare) vägleder

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 Innehållsförteckning Pedagogisk grundsyn... 3 Vad karaktäriserar en bra lärare?... 3 Studenten... 4 Undervisningen... 4

Läs mer

Skolambassadör för EU. Vad innebär det? Vad är det?

Skolambassadör för EU. Vad innebär det? Vad är det? Skolambassadör för EU Vad innebär det? Vad är det? Varför har vi en skolambassadör på vår skola? Kan stimulera till ett ökat ansvar för EU-frågor på skolan. En inspiratör framför allt när det gäller internationalisering

Läs mer

Programmet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn

Programmet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Programmet för livslångt lärande Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Vilka möjligheter finns? För individer: studiebesök fortbildningskurser job shadowing praktik

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Är barnskötare ett framtidsyrke?

Är barnskötare ett framtidsyrke? Är barnskötare ett framtidsyrke? Barnomsorgens två uppdrag Omsorgsuppdraget att erbjuda barn trygghet och omsorg när föräldrarna arbetar, studerar, söker arbete eller är föräldralediga. Lärandeuppdraget

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Kort om gymnasiesärskolan

Kort om gymnasiesärskolan Kort om gymnasiesärskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-81-3 Beställningsnummer:

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Varför läsa på högskolan? En utvecklande tid med nya vänner Man lär sig att lära Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre lön? Arbetslöshet

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Den här modulen har som mål att bidra till lärares kontinuerliga

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande. www.cfl.soderhamn.se

Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande. www.cfl.soderhamn.se Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande www.cfl.soderhamn.se Söderhamn Visionen om växande Centrum för flexibelt lärande, CFL, är Söderhamns arena för vuxnas lärande. CFL erbjuder flexibelt

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering Verktyg för det livslånga lärandet Anna Kahlson, anna.kahlson@ Pär Sellberg, par.sellberg@ Nationella samordnare validering Validering, EQF, Europass hur hänger allt ihop? Lissabonstrategin år 2000 - Europeiska

Läs mer

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Bakgrund Folkhälsosiffror Medellivslängd Ohälsotal unga kvinnor Befolkning efter utbildningsnivå Rökande blivande mödrar Rökande spädbarnsföräldrar

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008 Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Konsthögskolan i Umeå

Konsthögskolan i Umeå Konsthögskolan i Umeå Kandidatprogrammet i fri konst, 180 hp Masterprogrammet i fri konst, 120 hp Konsthögskolan är vackert och centralt belägen vid Umeälvens strand. Skolan startade 1987, i före detta

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan Mål och riktlinjer för Studie- och yrkesvägledning på Välkommaskolan Alla vinner på väl underbyggda val! Sammanställt av Erika Larsson och Ulla Wallgren Studie- och yrkesvägledare vid Välkommaskolan utifrån

Läs mer

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen 2015-04-16 Christina Jansson Internationalisering som utvecklingskraft Se och reflektera Utbyta metoder och arbetssätt Förändra Utveckla något

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet?

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vägar vidare efter gymnasiet YRKES- PROGRAM HÖGSKOLE- FÖRBEREDANDE PROGRAM ARBETE YRKESHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLA VUXENUTBILDNING UNIVERSITET/ HÖGSKOLA KOMPLETTERANDE

Läs mer

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikrapport Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikperiodens längd och omfång: 1 september 2010 21 december 2010, heltid Handledare: Madelen Charysczak, Avenue Marnix

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar

Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar Lisen Häggblom Åbo Akademi, Vasa Lärarutbildningen är en stor utbildning - komplex - har politiskt intresse - många vill vara experter på utbildning

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ "Erasmus+" är namnet på EU:s nya program för utbildning, ungdom och sport. Det kommer att ersätta det ramprogram som finns idag och starta 2014. Det nya programmet

Läs mer