A) DET NATIONELLA/REGIONALA UTBILDNINGSLANDSKAPET OCH BETYDELSEN AV INITIATIV KRING ÖPPET LÄRANDE
|
|
- Oskar Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 A) DET NATIONELLA/REGIONALA UTBILDNINGSLANDSKAPET OCH BETYDELSEN AV INITIATIV KRING ÖPPET LÄRANDE POLEN Wojciech Gilewski, Roman Nagorski (red.) Distansutbildningens moderna historia vid Warszawas Teknologiska Universitet (WTU) Historien 1993 Det polska utbildningsministeriet beslutar skapa ett Öppet Universitet i Polen som en separat enhet och med redan befintlig personal från andra universitet Träningsseminarium Radziejowice med föreläsare från UK, Tyskland och Norge Förändringar inom ministeriet beslutet att skapa ett Öppet Universitet i Polen dör 1 Historien 1994 Vad bör göras? Inga allmänna beslut för Polen Lösning: de små stegens metod Kontakter med ÖU i Europa TESSA projekt i ÖDU: 22 ledarskapskurser för handikappade TESSA: 20 engelska multimediakurser Träning i UK: DU-metodik ÖDU vid centrum för fortsatt utbildning Historien 1995 TESSA projekten forts. Träning i UK: handledning på distans Träning i UK: multimedia i ÖDU Kontakt med ÖDU-tillhandahållare i Europa och USA, mest på universitetsnivå Tre distanskurser i ledarskap avklarade Tre engelska multimediakurser nästan klara Historien 1996 TESSA projekten forts. och klara Leverans av DU-kurser Ny lovande kontakt: The Open University, Teknologiska fakulteten och institutionen för mediakunskap, Milton Key., UK Historien 1997 TEMPUS projekt CEPROADS forts. Samarbete med det Nationella Centret för DU i Polen, utbildningskonsult som förbereder 20 DU-böcker Förberedelse av en guidebok för att lära hemma Förberedelse av en DU-kurs i CEPROADS PHARE DESC accepterad på WTU Fortsättningsutbildningscentrum på WTU stängs Historien 1998 ÖDU flyttad till Civilingenjörsfakulteten TEMPUS projekt CEPROADS forts. Leverans av DU-kurs till vägadministration Samarbete med det Nationella Centret för DU forts. PHARE projekt för DESC påbörjat Skapande av Distansutbildningscentrum vid Warszawas Tekniska Universitet Utvidgning av DESC projektet till september Historien 1999
2 Utrustning för DESC erhållen DU-material för Universitetsnivå producerat HTML-baserat DU-material producerat Vad bör göras nu? Inget stöd på nationell nivå. Lösning: de små stegens metod Stöd från Civilingenjörsfakulteten Framtiden Samarbete med polska och EU-universitet Sokrates och Leonardo program Stöd från Civilingenjörsfakulteten förberedelse och leverans av ÖDU Lovande kontakter med en enhet hos IBM i Polen Överenskommelse med University of Michigan on att polska studenter läser på distans 2 Warszawas Teknologiska Universitet (WTU) /Distansutbildningscenter Populariteten hos den extra-murala modellen för studier på gymnasienivå växer i Polen. Vi kan just nu iaktta en liknande trend både för gymnasier och universitet folk måste arbeta och studera samtidigt, så de föredrar att läsa som extra-murala studenter. Centra för fortsättningsutbildning arbetar hela dagen och hela kvällen. Extra-murala föreläsningar organiseras från 4 e.m. till 10 e.m. från måndag till fredag och hela dagarna under lördag och söndag. Det finns ett centralt kontor i Warszawa och ett nätverk med 57 lokala centra. De viktigaste tillhandahållarna av fortsatt utbildning är utlokaliserade institutioner som har band med offentliga institutioner. Det vanligaste valet är allmän. Tekniska och yrkesutbildningsskolor finns över hela Polen, men de populäraste filialerna beror på området i landet. Det finns en trend mot extra-muralt lärande i högre utbildning, vilket har att göra med både utvecklingen inom de tekniska och yrkesmässiga områdena och en allmän ökning av i riktning mot mer flexibla sätt att studera. Att studera i Polen är i princip gratis (grundskola, gymnasium och högre utbildning) men det gäller inte extra-murala studier. Vi producerar, de facto, extra-murala studier inom universitetet med lite extra pengar för universitetet. Från studenternas synpunkt sett måste de betala. Kostnaden för extramurala studier vid statliga universitet är mycket lägre än vid privata skolor och universitet. De extramurala studierna levereras vanligen i en kombination av traditionell och ny teknologi. Lärare och professorer förstår att de nya lärandeformerna är absolut nödvändiga för att modernisera vårt system för lärande och göra det jämförbart med EU-modellerna. Och vi kommer ihåg att vi står på tröskeln till EU. Vuxnas behov av att lära i Polen Den polska föreningen för fortsatt ingenjörsutbildning (EDUSTIM) 1. Situationen för vuxenutbildningen i Polen 1.1 Utbildningssystemet och dess reformer Redan 1989, tillsammans med att börja bygga en ny marknadsekonomi och ett demokratiskt politiskt system i Polen, påbörjades reformeringen av utbildningssystemet. Denna reform är en process som pågått sedan 1990 och bör pågå än längre på grund av alla behov av förändring i alla delar av utbildningen: systemets organisation, nya läroplaner och utbildningsprogram, metoder för undervisning och lärande. Syftet med dessa förändringar är uppenbar: att anpassa utbildningssystemet till behoven i den omvandlade ekonomin, arbetsmarknaden och den nya samhällssituationen i det polska samhället, liksom i dess särskilda grupper. Det praktiska genomförandet av de formulerade målsättningarna är dock inte så enkelt på grund av följande faktorer: bristen på finansiella medel i statsbudgeten, industrins svåra läge och, framförallt trögheten i strukturerna och mentaliteten hos undervisande och administrativ personal i utbildningssektorn. Detta ger reformen otillfredsställande resultat om man betänker vilka behoven är. Det finns dock en mycket positiv faktor, därför att den stimulerar fler förändringar det är den avsevärda ökningen av intresse för utbildning som befolkningen visar,
3 de unga vill ha god undervisning, om möjligt på en högre nivå, och de vuxna vill bättra på sina yrkeskvalifikationer. Detta är skälet till att en veritabel utbildnings- och yrkesträningsmarknad dök upp med många nya skolor och träningscentra, vilka erbjöd olika utbildningsprogram och kurser. Människor och företag är dessutom villiga att betala för sådana tjänster. Men utbildningssystemets svagheter, särskilt då skolan, utgör dock ett allvarligt hinder, som måste övervinnas. Det är därför som många initiativ och resultat från utvecklingsprojekt, inklusive de som finansierats av PHAREfonden och andra biståndsprogram från Västländer och Japan inte kan finna lämpliga miljöer för att avsevärt förbättra situationen. Av dessa skäl togs ett nytt initiativ från regeringen år 1998 för att reformera det polska utbildningssystemet. Organiseringen av och funktionen hos utbildningssystemet, kommer enligt dess senaste moderniseringsprogram som avses starta 1999, att baseras på två lagar: lagen om utbildningssystemet angående från förskola till gymnasienivå. lagen om högre utbildning angående utbildning på högre nivå och flera regeringsbeslut. 3 Hela utbildningssystemet utgörs av två segment: utbildning i skolform och utbildning utanför skolformen. Den första omfattar: 1) förskola (ett år) för barn som är 6 år (inte obligatoriskt) 2) grundskola (obligatorisk) a) primär (6 år) utbildning i grundskolan b) post-primär (3 år) utbildning i gymnasieliknande skolor 3) gymnasieskola efter eget val: a) yrkesutbildning (2 år) på yrkesskola b) gymnasium (3 år) i allmänbildande eller yrkesinriktade skolor c) kompletterande gymnasium (2 år) i en kompletterande gymnasieliknande skola (för elever vid yrkesskolor som vill komplettera till fullständig gymnasienivå 4) eftergymnasial (1-2 år) yrkesutbildning i postgymnasiala skolor. Vid slutet av skolutbildningen (på varje nivå, utom vid förskolan) ska det finnas någon slags slutlig examination. Efter gymnasieskolan ska Matura (mogenhet ö.a.) eller studentexamen tillåta de som tar den att fortsätta sin utbildning på högre nivå. Detta skolsystem ska kompletteras med speciella sorters skolor som kommer att tillåta handikappade att få utbildning (allmän och/eller yrkesutbildning) Den högre utbildningen omfattar: 1) första gradens (3-4 år) utbildning av a) ett yrkesmässigt slag, eller b) ett akademiskt slag (de som tar examen får en licens eller ett ingenjörsdiplom) 2) andra gradens (1-2 år) utbildning av magister- eller licentiat- typ; 3) enhetlig (5-6 år) utbildning av magister- eller licentiat-typ; 4) tredje gradens (3-4 år) utbildning doktorandstudier Utbildning utanför skolform (och yrkesträning) omfattar: 1) studier för dem som avslutat högre studier 2) olika slags kurser (av kort, mellan och lång varaktighet) både allmänbildande och yrkesinriktade 3) seminarier och konferenser (av undervisande slag) 4) praktiskt arbete och praktikplatser 5) självstudiekurser 6) populära utbildningsformer (TV- och radioutsändningar, öppna föreläsningar, sedelärande skrifter) Utbildningen utanför skolan kan genomföras både av skolor och andra utbildningscentra, allmänna och inte (privata, som ägs av flera företag tillsammans, tillhöriga NGO:er) fortsatt utbildningscentra, centra för praktisk förberedelse, träningscentra, yrkesutvecklingscentra, etc. Grundläggande och sekundär utbildning för unga (initialstuderande) i skolor tillhandahålls statowards a framework in open flexible learning
4 tionärt. Men denna sorts utbildning för vuxna kan, lika väl som högre utbildningsnivåer (både för yngre och äldre studerande) erhållas på andra sätt och, naturligtvis, utanför skolan med. 1.2 Vuxenutbildningen och dess reform Efter andra världskriget, som ett resultat av utrotandet av avsevärda delar av den polska nationen, särskilt då intelligentian, och på grund av nödvändigheten att rekonstruera ett kolossalt förstört land, liksom nödvändigheten av att utveckla industrin, fanns det ett stort behov av att utbilda stora delar av det polska samhället, vilket också omfattade utrotandet av analfabetismen. Av detta skäl blev vuxenutbildningen väl utvecklad, till stor del för att komplettera den utbildning som avbrutits av kriget. Därefter, i samband med det s.k. sociala främjandet, fullföljde ett stort procenttal vuxna andra nivåns utbildning (mindre än högre utbildning). Detta slags fortsatta utbildning pågick väsentligen till slutet av 70-talet. Numer ( på grund av den högre utbildningens större betydelse och moderna kvalifikationer) och särskilt i framtiden (i enlighet med de nya principerna för yrkesutbildning) då den fortsatta utbildningen av vuxna syftar till att uppgradera deras formella utbildning, kommer de att bli viktiga på eftergymnasiala och högre studier. Men i enlighet med de nya principerna i det reformerade systemet finns det ingen anledning att skapa speciella skolor för vuxna, då de slutliga resultaten kommer att vara det viktiga, både för unga och vuxna, vid examinering och kvalifikationskommission. Också sättet som de lärt sig på kommer att vara av mindre betydelse då resultatet och inte utbildningsvägen kommer att vara avgörande (sättet att lära kan vara viktigt för de unga eller de vuxna männen, från ett tillgänglighetsperspektiv). Förutom skolutbildning för vuxna har olika utanför-skolan utbildningar funnits och finns fortfarande i Polen. På 60- och 70-talen var de ganska väl utvecklade. Företagen hade plikten att organisera utbildning eller skicka sin personal på kurser eller s.k. träningskonferenser, vilka utformades så att människor skulle hållas informerade om de senaste nyheterna inom sitt ämnesområde. Formella kurser var obligatoriska för vissa yrken för att bli befordrad (t.ex. lärare, jurister, läkare) och t.o.m. för alla de anställda (t.ex. träning för arbetarskydd). De erbjöds främst av de allmänna (statliga) centra för yrkesutveckling och av yrkesföreningar. På universiteten utvecklades s.k. kurser efter examen (vilka har funnits fram till nu). Många populära former för utbildning organiserades, mest föreläsningar som stod öppna för allmänheten, vilka erbjöds av organisationer som nätverket för landsortsuniversitet vilka fungerade på landet, och Populärkunskapssamfundet som verkade städer. De vetenskapliga institutionerna som polska vetenskapsakademin, vetenskapliga sällskap och professionella föreningar,(t.ex. vetenskapligt-tekniska föreningar för ingenjörer och tekniker) erbjöd öppna och populära föreläsningar om intressanta vetenskapliga eller tekniska ämnen. På åttiotalet minskade sakta utanför-skolan aktiviteterna och urartade till och med. Kurserna efter examen ordnades för att få fler jobb till akademiska lärare och inte för att ge deltagarna den kunskap de faktiskt behövde. På företagen dök s.k. kursmänniskor upp, det vill säga folk vars uppgift det var att delta i träningskurser för att upprätthålla statistiken. De så kallade kurskonferenserna organiserades bara för turistiska, sociala eller nöjesskäl. Populära öppna former av utbildning förlorade sin publik. Efter 1989 uppstod ett enormt behov av nya kvalifikationer som behövdes för marknadsekonomin. Genom att öppna ekonomin för teknisk omvandling, blev nya kunnigheter nödvändiga, särskilt då inom telekommunikation och informationsteknologin (Polen har varit ett av de mest säljande marknaderna för datateknologi under de senaste åren) liksom kunskap i främmande språk, särskilt engelska. Å andra sidan skapade den sönderfallande polska industrin, nya utländska företag och nya polska institutioner som letade efter personal med den nödvändiga kompetensen stor oro på arbetsmarknaden. Det var nödvändigt att skaffa nya kvalifikationer för att få ett nytt jobb. På detta sätt föddes en ny och verklig utbildningsmarknad i Polen. Antalet studerande ökade avsevärt: inklusive de extra-murala studerande som betalade för sina studier på andra och högre nivåer, liksom de vuxna studerande som deltog i träningskurser. I början av 1990-talet var enskilda människor och utländska biståndsfonder (PHARE-fonden, Brittiska Know-How fonden, stiftelsen Frankrike-Polen och andra) de huvudsakliga källorna till finansiering av de utbildningsmässiga initiativen. Så sakteliga började de privatiserade och omstrukturerade polska företagen förstå nödvändigheten av att investera i mänskliga resurser. Staten skapade fonder för att träna sina tjänstemän och tjänster (polisen, brandförsvaret och andra) och omskolade arbetslösa, självstyrande myndigheter för nyetablerade administrativa enheter delade ut fonder att träna sin egen administrativa personal och blev starkare och stödde utvecklingen av fortsatt utbildning. Många olika slags skolor och centra för fortsatt utbildning etablerades och fortsätter att skapas. 4
5 Först dök privata högre skolor och centra upp som investeringar både av polskt och utländskt privat kapital. Där utöver åtog sig många nyligen skapade stiftelser som en del av sin stadga att börja undervisa. Utbildningsministeriet etablerade ett nätverk av allmänna fortsatt utbildningscentra. Också de professionella utbildningsorganisationerna som inte är statliga reviderade sitt förhållningssätt till utbildningsaktiviteter och började erbjuda mer marknadsorienterade och mer proffsigt organiserade utbildningsföretag. Stegvis började universiteten erbjuda nya och kortare yrkesutbildningar och studier efter avlagd examen där man huvudsakligen antog EU:s och USA:s normer (t.ex. BSc./fil.kand./typer av studier, franska master studier, MBA studier (fil.mag. i företagsekonomi) med moderniserade program och metodik, likaså väl orienterade mot verkliga behov. De började också dra nytta av de erfarenheter som överförts från EU-länder inom ramverket TEMPUS och andra PHARE-program. Andra typer av fortsatt utbildning började också erbjudas, inklusive de som fanns i distansform (t.ex. inom ramen för TESSA-programmet vid Warszawas tekniska universitet). På flera universitet sattes separata centra för fortsatt (utanför-skolan) utbildning upp, trots att utbildningen, och då även fortsatt utbildning fortfarande organiseras av fakulteter, institutioner och avdelningar (akademiska enheter inom universitetsstrukturen). Man kan säga att den fortsatta utbildningen i Polen under de åtta senaste åren har utvecklats spontant som ett marknadssvar på nya och stora behov. Statens policy var ganska svag. De enheter som samordnade de utländska biståndsfonderna (PHARE och andra) hade inte tillräckligt stöd från en klart definierad politik med en laglig bas. Riksdagen och regeringens lagar reglerade bara delvis vuxen- och fortsättningsutbildningen, utan en klar och konsekvent vision eller organisation för utbildningssystemet. Å andra sidan kan man förstå svårigheterna: det är inte lätt att reglera de fenomen som just dyker upp och formulera en politik när de mentala barriärerna i traditionella skolor och institutioner är dominerande. Den egna organisationen för den fortsatta utbildningens enheter i Polen är också relativt svag. Den legala mekanismen med att finansiera deras aktiviteter (de så kallade statliga uppgifter som NGO:er delar ut) är ny och föga utvecklad det viktiga skälet till detta är bristen på finansiella medel i den statliga budgeten (de förefintliga medlen ges till sociala behov). Dessutom är samarbetet mellan utbildningsinriktade och yrkesinriktade organisationer svag (det är lättare för en förening att samarbeta med en internationell organisation än en nationell). Alla dessa faktorer förklarar att utvecklingen inom fortsatt utbildning, vilken redan är betydelsefull på grund av sin kvantitet, samtidigt har allvarliga svagheter. Den viktigaste faktorn är kvaliteten på utbildning och yrkesutbildning det är mycket hög kvalitet på vissa kurser och andra har mycket låg. Detta orsakar sociala och ekonomiska förluster och brister i orienteringen bland de människor som är intresserade av att delta i fortsatt utbildning eller betala deltagaravgifter. Det finns ingen infrastruktur som stöder tillhandahållare och kunder. Den långtidspolicy som regeringen formulerade 1998 angående en reform av utbildningssystemet, som då redan programmerats och, till stor del stadfästs, och som började fungera i en ny organisatorisk struktur under 1999, erbjuder en ny, mycket viktig ram för den fortsatta utvecklingen av polsk fortsättningsutbildning ( utbildning av vuxna i och utanför skolan). Den växande polska ekonomin bör stödja denna utveckling kraftfullt. För det första, utbildningssystemets allmänna principer jämställer grundläggande och fortsatt (vuxen) skolutbildning vad beträffar pedagogiska krav, försörjningsregler och de undervisningsresultat som ska ha åstadkommits när man lämnar skolan (på varje nivå) detta ska verifieras genom slutexamen av en oberoende kommission. Det betyder, i det enskilda fallet, att samma skolor kan utbilda både unga och vuxna människor på gymnaise- och högre nivå. Skillnaden kommer att bestå av sättet som utbildningen finansieras. Upp till en viss ålder, beroende på utbildningsnivån, kommer utbildningen av de unga att finansieras från statens budget. Dessutom kan fortsatt utbildning av vissa grupper vuxna finansieras av (individuellt) speciella fonder eller de företag som anställer dem. För det andra, jämställer systemet sätten att utbilda och träna (resultatet, som säkerställs av en oberoende examineringskommission är viktigt, inte hur man skaffat sig det). Detta är en bra mekanism för att utveckla olika slags öppna och flexibla distanskurser, då skolor och centra för fortsatt utbildning kommer att bli intresserade av att tillhandahålla sådana produkter som är lätt tillgängliga för stora grupper i samhället (för att öka deras inkomster) och som har bra kvalitet (vilken övervakas av statens pedagogiska administration och/eller ett kvalitetskontrollsystem). Slutligen överför det nya systemet tyngdpunkten i det pedagogiska systemet från undervisning till lärande. Det syns, bland annat, i sättet som man konstruerat de så kallade läroplanen och programmen för kärnämnena och i metodiken för att genomföra dem. Dessutom måste lärarens roll förändras. Undervisande personal måste få nya pedagogiska kompetenser (där de spelar rollen av handledare och rådgivare och även av den som utformar specifika utbildningsprogram). För detta 5
6 syfte tänker man sig ett system av professionell utveckling för lärare, vilka länkas till formella grader i en lärares karriär. Det problem som behöver en lösning är att etablera goda mekanismer och källor till att finansiera systemet och en infrastruktur som kan överföra de planerade uppgifterna till praktik. 2. Behov av att lära. Öppet och flexibelt lärande 2.1 Infrastruktur för lärande Det första fundamentala problemet för behovet att lära man kan säga det första behovet när det gäller lärande, särskilt ÖFL är att etablera en motsvarande infrastruktur för lärande, som omfattar stöd till de studerande i form av kompetent och tillräcklig utbildningspersonal, liksom tekniska verktyg. Man kan till och med säga att de tekniska hjälpmedlen, även om de i viss mån ör otillräckliga, har andra hands betydelse. Det viktigaste problemet är att träna lärarna att spela rollen som personal vilka stödjer de studerande och till alla delar är sammanbundna med lärprocessen. I Polen har utbildningen av lärare och träningen av tränare varit och är fortfarande inriktad på att lära ut hur man lär ut inte hur man stöder och servar lärandet. Tränarna är lärare eller experter från institutioner eller industri. De förra har pedagogisk kompetens, de senare har ämneskompetens. Det finns ett verkligt behov av träna kompetenta experter som har lärarskicklighet. Men intresset för detta är inte alltför stort (marknaden väljer ut begåvade experter och kompetenta lärare det är allt.) Under de senaste åren har vissa initiativ och projekt som hänger samman med personalutveckling etablerats på universitet, skolor och fortbildningscentra. Det har också skapats vissa produkter för de studerande (för självstudier och för deltagande i distanskurser). Tack vare PHARE-program (som TESSA, PHARE Distansutbildning i flera länder, TEMPUS) och andra utländska biståndsfonder genomfördes flera projekt (eller är fortfarande löpande). Genom att dra nytta av god standard och praktik inom EU och andra länder och genom att förbättra teknisk utrustning, har flera produkter förberetts, såsom trycksaker, video och elektroniskt utbildningsmaterial (också vägledning för de studerande) liksom distanskurser som anordnats i enlighet med den senaste forskningen. Under genomförandet av dessa projekt tränades samtidigt personal, som på alla sätt var kompetent inom hela området med öppet och flexibelt lärande. Flertaliga distansutbildningscentra upprättades, både privata och allmänna, inom ramen för de ovannämnda projekten eller på oberoende vis, som ett igångsättande av utländska centra av sådant slag i Polen. Det finns ett Nationellt centrum för distansutbildning, men det är synd att dess roll och aktivitet, fram till idag, inom ÖFL och DU är begränsad och det beror huvudsakligen på bristande klarsyn hos Utbildningsministeriet, som också är dess övervakande och finansierande institution. Det är värt att understryka vissa resultat från ovannämnda initiativ kan vara intressanta för utländska (även EU) centra eller institutioner (t.ex. ledarskapskurser för handikappade, en flexibel kurs i data-arkitektur: de är tillgängliga på Internet och kan installeras fås för PC och på papper från en dataplattform). De exempel som citeras ovan är ett gott startkapital, som borde utvecklas och spridas. För att klara av detta behövs dock, finansiellt, liksom politiskt och moraliskt, stöd av staten. Vid en konferens som hölls i Warszawa under hösten 1998, vilken ordnades av Sokrates samordningskontor handlade de flesta inläggen från den polska gruppen, från fältet för ÖFL och DU, vid presentationer och diskussioner om mentala barriärer och brist på förståelse från ledande organ på alla nivåer. Genom utbyte av kunskap och god praktik från EU-länder (som inom REREAL-projektet) kan denna utveckling stärkas. Vad beträffar ÖFL tekniska infrastruktur, så kan det allmänt sägas att den fortfarande är otillfredsställande, men den verkar räcka för att utveckla ÖFL. Många utbildningscentra, allmänna och privata, universitet och andra har mycket god utrustning för att förbereda och producera material eller kurser av alla tekniska former. Datorer är mycket populära, om också inte i småstäder och byar än. Nästan alla universitet har goda dator- och Internet-nätverk, ett stort antal skolor och många allmänna institutioner har tillgång till Internet. Universiteten har antagit EU- och USA-normer men använder dem tyvärr bara under studier. Läroplaner och metodik består mest av att skära i redan existerande längre program och tillämpa de förefintliga metoderna. Men vissa nya högre skolor (mest privata och inter initiativ) försöker skapa något nytt. Universitetsmyndigheternas och de anställdas tröghet tillåter inte att kvalitetsomvandling kan stimuleras. Initiativ på äldre universitet har ännu inte nått den kritiska massan på sina respektive akademier. Det reformerade utbildningssystemet introducerar nya, positiva 6
7 mekanismer och en laglig grund. Men endast marknaden, som också omfattar utbildnings- och arbetsmarknaderna, kan åstadkomma de eftersträvade förändringarna, på lång sikt. Det verkliga problemet är dock, möjligheten till kontakter med handledare och mentorer direkt och öga-mot-öga eller genom att använda fjärrverktyg. Utbildningsreformen förutsätter att skolor kommer att bilda ett nätverk, som lokala centra för ÖFL. Men det kräver tid och ett annat slags stöd, då de tekniska framstegen är snabbare än de mentala och pedagogiska. Goda vägledningar till hur man lär kan också föras in i den infrastruktur som de studerande behöver. Det polska samhället i allmänhet är, på grund av svagheter i utbildningssystemet, vant vid lärande. Principerna för det nya reformerade systemet utgår ifrån att unga människor kommer att få lära sig hur man lär, d.v.s. en av kärnkompetenserna som allmänutbildningen ska lära ut, de ska lära sig att lära hela livet (livslångt lärande). Men detta kräver mycket tid. Under kommande år blir de viktigaste uppgifterna för utbildningsinstitutioner att utarbeta en uppsättning riktlinjer för att underlätta lärandet för olika sociala grupper enligt deras karaktäristika, vid lämplig nivå och i olika former (tryckt, elektroniskt etc.) Ett gott exempel på en sådan handledning för distansutbildning utarbetades på WTU och inkluderas i kursböckerna från WTU och Distansutbildningscentrum Behovet av ÖFL I allmänhet kan man förmodligen räkna upp samma målgrupper i alla europeiska länder, för vilka ÖFL är särskilt viktigt eller kan underlätta deras ansträngningar att utbilda sig. När vi talar om situationen i Polen kan vi nämna följande grupper: Handikappade Folk som stannar hemma Landsbygdsbor Arbetande människor Lista på de förkortningar vi använt: MBA Masters and Bachelors of Arts /fil.mag. och fil.kand. WTU Warszawas tekniska universitet TESSA EU-projekt TEMPUS CEPROADS EU-projekt PHARE DESC EU-projekt
Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)
MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad
Läs merEtt Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden
Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår
Läs merSAMARBETE MED HÖGSKOLORNA
SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA FRÅGEFORMULÄR Det europeiska projektet EMCOSU (Emerging Modes of Cooperation between Private Sector Organisations and Universities) Nya former för samarbete mellan Den privata
Läs merför vuxen utbildning GUIDE FÖR UTBILDARE
för vuxen utbildning GUIDE FÖR UTBILDARE VAD ÄR EN OPEN BADGE? En Badge är en digital bild som ger verifierbar information om prestationer, färdigheter, kompetenser eller en enskild persons kvaliteter.
Läs merInternationella programkontoret vägen till världens kunskap
Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret är en myndighet som främjar kunskapsutbyte och samarbete
Läs merMål i mun Förslag på en plan för svenska språket
Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven
Läs merLärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/203 IT-FAKULTETEN Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Learning, Communication and Information Technology, Master's Programme,
Läs merVarför är Badges användbara?
Guide för lärare Vad är en Open Badge? En badge är en digital bild som ger verifierbar information om prestationer, färdigheter, kompetenser eller en enskild persons kvalitéer. Det gör det möjligt att
Läs merVillkorsanvisning för SeQF och folkhögskolans allmänna kurs
2018-12-12 Diarienr 399, 2018, 03 1 (9) Villkorsanvisning för SeQF och folkhögskolans allmänna kurs Gäller från och med 2019-01-01 SeQF Sveriges referensram för kvalifikationer Sveriges referensram för
Läs mer2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi
2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi Så bygger vi en utbildningskedja i världsklass Nationell kunskapsstrategi Så
Läs merDet livslånga lärandet
Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in
Läs merEUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet
Läs merDUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN
DUA Nyanlända Lund 16 24 år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Uppdraget...3 1.2 Styrning, uppföljning och målsättningar...3 1.2.1 Styrning... 3 1.2.2 Uppföljning...
Läs merGemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola
Läs merZA5477. Flash Eurobarometer 319B (Youth on the Move - Respondents Aged Mobility in Education and Work) Country Questionnaire Sweden
ZA5477 Flash Eurobarometer 319B (Youth on the Move - Respondents Aged 15-35 Mobility in Education and Work) Country Questionnaire Sweden Questions for the Flash Eurobarometer on Youth on the Move January
Läs merPlattform för välfärdsfrågor
Plattform för välfärdsfrågor Den 4 maj 2017 samlades ett trettiotal aktörer från Kalmar och Kronobergs län samt Linnéuniversitetet för att diskutera hur samverkan mellan samhällsaktörer och universitetet
Läs merFör barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända
För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk
Läs merInternationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/ 2012-02-08
Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016 Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/ 2012-02-08 08.30 Samling med kaffe Program några hållpunkter 09.00 Kort om
Läs merExamensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget
Utvecklingspaket 2012-06-13 Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Introduktion Examensmålet ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen
Läs merVart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma
Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.
Läs merÄMNESLÄRARPROGRAMMET. Ingångsämnen hösten 2019
ÄMNESLÄRARPROGRAMMET Ingångsämnen hösten 2019 INRIKTNING ÅRSKURS 7-9 (4 ÅR, 240 HP) HUVUDÄMNE OCH KOMBINATIONER 2 BILD 90 HP I KOMBINATION MED ANNAT ÄMNE 60 HP Observera att godkänt färdighetsprov i krävs.
Läs merKommittédirektiv. Översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå. Dir. 2011:92. Beslut vid regeringssammanträde den 6 oktober 2011
Kommittédirektiv Översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå Dir. 2011:92 Beslut vid regeringssammanträde den 6 oktober 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över den kommunala
Läs merÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017
ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017 Inriktning årskurs 7-9 (4,5 år, 270 hp) Huvudämne och kombinationer 2 Bild 90 hp i kombination med Observera att godkänt färdighetsprov i Bild krävs.
Läs merEnkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13
Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i
Läs merBefolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro
Befolkning & välfärd 2007 nr 2 Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning Statistics
Läs merKunskapslyft för fler jobb i Dalarna
Dalarna 20140423 Kunskapslyft för fler jobb i Dalarna - ett län för kompetens och lärande socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Dalarna behöver mer kunskap och kompetens - inte mindre. Socialdemokraterna
Läs merÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2011 Nr 75 Nr 75 LANDSKAPSFÖRORDNING om gymnasieutbildning Utfärdad i Mariehamn den 23 juni 2011 Med stöd av 8, 9, 10 och 34 landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning stadgas
Läs merErasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01
Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att
Läs merANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.
Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens
Läs merA) DET NATIONELLA/REGIONALA UTBILDNINGSLANDSKAPET OCH BETYDELSEN AV INITIATIV KRING ÖPPET LÄRANDE
A) DET NATIONELLA/REGIONALA UTBILDNINGSLANDSKAPET OCH BETYDELSEN AV INITIATIV KRING ÖPPET LÄRANDE SLOVAKIEN Miroslav Babinsk (red.) Dagssituationen för vuxenutbildningen i Slovakien Politiska, ekonomiska
Läs merSkola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv
Läs merDemokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.
Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens
Läs mer1.0 Kortfattade landsrapporter
1.0 Kortfattade landsrapporter Detta avsnitt består av 27 kortfattade landsrapporter som presenterar de huvudsakliga lärlingsutbildningarna och praktikprogrammen i varje medlemsstat. Rapporterna ger en
Läs merStrategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola
Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande
Läs merÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2018
ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2018 ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 2 OM YRKET Som ämneslärare får du kombinera ditt ämnesintresse med att jobba med barn och ungdomar. Det är ett omväxlande, kreativt
Läs merVilken roll har de organisationer som deltar i en Jean Monnet-modul?
Jean Monnet Moduler Vad är en Jean Monnet-modul? En Jean Monnet-modul är ett kort undervisningsprogram (eller kurs) vid en högskola inom EUstudier. Varje modul omfattar minst 40 undervisningstimmar per
Läs merElevens digitala kompetens Nationell strategi och reviderad läroplan. E-post: Telefon:
Elevens digitala kompetens Nationell strategi och reviderad läroplan E-post: niklas.svensson@grkom.se Twitter: @svenssonniklas Telefon: 0734-220428 Vad menar vi med digitalisering av skolan? Digitalisering
Läs merTabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.
165 BILAGA A Tabeller Förklaring till symbolerna i tabellerna a m n x Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas. Data är inte tillgängligt. Omfattningen är endera försumbar
Läs merEntreprenörskap i skolan
Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.
Läs merEducation at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska
Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare
Läs merFrån socialbidrag till arbete
Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en
Läs merVerksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning
Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare
Läs merStockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat
Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor
Läs merIntroduktion till studier på Masugnen och sfi
Introduktion till studier på Masugnen och sfi Innehållsförteckning Till nya studerande på sfi i Lindesberg... 3 Hej!... 3 Syfte... 3 Masugnens utbildningsverksamhet... 3 Våra kurser och spår... 3 Frånvaro...
Läs merUtbildningsplan för. Utöver detta krävs för respektive inriktning även behörighet/ kunskaper enligt nedan: Inriktning mot arabiska:
Utbildningsplan för Kandidatprogram i global management Bachelor's Programme in Global Management 180.0 Högskolepoäng 180.0 ECTS credits Programkod: SFGMA Gäller från: VT 2014 Fastställd: 2013-09-04 Ändrad:
Läs merCenterpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.
Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän
Läs merUndervisnings- och kulturministeriet
Undervisnings- och kulturministeriet Ärende: Professorsförbundets utlåtande till undervisnings- och kulturministeriet om utkastet till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring
Läs mer2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola
2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merVägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009
Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut
Läs merAtt läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola
Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att
Läs merLÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande
Läs merFolkuniversitetets internationella ramprogram
Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson
Läs merVuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå
1 (6) 2000-09-26 230.2000-607 Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå Vision, mål och uppdrag Utbildningskommunen Eksjö ska erbjuda:. en vuxenutbildning som
Läs merStudie- och yrkesvägledarenkät 2016
Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes
Läs merUTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM
UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM Grunder Gymnasieskolan har fem introduktionsprogram för ungdomar som inte är behöriga till ett nationellt program (Skollagens 17 kap).
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merLÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points
UTBILDNINGSPLAN LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points Utbildningsplanen är fastställd av sektionsnämnden för lärarutbildning den 2 september 2003. 1. ALLMÄNT Den som vill bli
Läs merInternet of Things Utbildning och Kompetensförsörjning. Fredrik Heintz Linköpings universitet
Internet of Things Utbildning och Kompetensförsörjning Fredrik Heintz Linköpings universitet SIP IoT Utbildning Översikt Syfte: Lägga grunden för arbetet med att tillgodose Sveriges kort- och långsiktiga
Läs merDeltagande i olika former av studier
Deltagande i olika former av studier 9 Vill inte vara med Avsluta intervjun Text i kursiv stil är instruktioner till intervjuarna som skall synas i DATI och behöver bara läsas upp för den intervjuade personen
Läs merKursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds universitet. Kursen omfattar första terminen av sammanlagt tre.
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPN01, Ämneslärarprofessionen i samhälle och skola, 30 högskolepoäng The Subject Teacher Profession in Society and School, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Läs merStödmaterial för lokala VFU-handledare
Lärarhögskolan Sid 1 (18) Stödmaterial för lokala VFU-handledare Våren 2014 Uppdaterad 131218 Lärarhögskolan Sid 2 (18) Innehåll Inledning... 3 Om VFU... 3 Ditt ansvar som lokal VFU-handledare... 4 Utbildning
Läs merErasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01
Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att
Läs merHögskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent
Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under
Läs merKarriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande
Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har
Läs merFrån universitets och högskolerådets regionala nätverk
Information om ERASMUS+ I SVERIGE Från universitets och högskolerådets regionala nätverk för internationalisering. Erasmus+ är Europeiska unionens program för utbildning, ungdom och idrott för åren 2014
Läs merÖverenskommelse. innovationsupphandling
Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.
Läs merUtbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merRiktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning
UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen
Läs merYrkeslärarnas roll i det svenska utbildningssystemet
Yrkeslärarnas roll i det svenska utbildningssystemet några reflektioner från Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Vad är kunskap? Kunskapssyn och kunskapsformer Läroplanens fyra F Fakta Förståelse
Läs merLagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
Kommenterad dagordning Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) Utbildningsdepartementet 2017-02-06 Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 17 februari 2017 Kommenterad dagordning
Läs merMagisterprogrammet pedagogiskt arbete med inriktning mot lärares arbete och elevers lärande
Magisterprogrammet pedagogiskt arbete med inriktning mot lärares arbete och elevers lärande Programmet omfattar med sina 60 hp - en metodkurs Forsknings- och utvecklingsarbete i skolan (15 hp) - teorikurser
Läs merVuxenutbildning efter reformerna
Vuxenutbildning efter reformerna Lägesbeskrivning ur SKL perspektiv Gymnasieskola, gymnasiesärskola,särvux Kompetensförsörjning Regionförbundet Västerbotten, Skellefteå 24 feb 2011 mats.soderberg@skl.se
Läs merInternationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region
Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom
Läs merNyheter om matematik från Skolverket. oktober 2017
Nyheter om matematik från Skolverket oktober 2017 Innehåll Några korta nyheter Nytt material för förskoleklass Revideringar i styrdokument Korta nyheter Rapport Nära examen. Inventering av synpunkter på
Läs merKursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPN02, Ämnesläraren som reflekterande praktiker, 30 högskolepoäng The Subject Teacher as a Reflective Practitioner, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande
Läs merPolitikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.
F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen
Läs merUtbildning för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merHelsingfors universitet Juridiska fakulteten
Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska
Läs merKompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL
Läs merReformerad Yrkeslärarutbildning. En nyckelfråga för svenskt näringsliv
Reformerad Yrkeslärarutbildning En nyckelfråga för svenskt näringsliv PM Augusti 2007 Vi behöver en reformerad yrkeslärarutbildning som löser bristen på kvalificerade yrkeslärare Näringslivet är beroende
Läs merUppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan
Regeringsbeslut II:1 2017-04-20 U2017/01930/GV Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan Regeringens beslut Statens skolverk
Läs merVård- och omsorgscollege
på väg mot Vård- och omsorgscollege för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan Vård- och omsorgsprogrammet om människor och hälsa ligger dig varmt om hjärtat Du får lära dig
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 29.11.2012 2012/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kvinnors rörlighet inom utbildningen och på arbetsmarknaden
Läs merVerksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun
Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Här möter barn och föräldrar
Läs merDigitaliseringen av skolan. Jan Hylén
Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i
Läs merHögskolenivå. Kapitel 5
Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer
Läs merEuropeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa
Europeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa Ett socialt Europa Europeiska kommissionen Vad är den europeiska sysselsättningsstrategin? Alla behöver ett jobb. Vi
Läs merUtvecklingen av EQF i Europa och implementeringen i Sverige
Utvecklingen av EQF i Europa och implementeringen i Sverige Stockholm City Conference Center, Stockholm 24 oktober 2012 Carina Lindén, Upplägg Fördjupat samarbete inom yrkesutbildningen i EU och konkreta
Läs merSAMES, Masterprogram i mellanösternstudier, 120 högskolepoäng Master Programme in Middle Eastern Studies, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SAMES, Masterprogram i mellanösternstudier, 120 högskolepoäng Master Programme in Middle Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå
Läs merÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Hösten 2019
ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Hösten 2019 2 ÄMNESLÄRARPROGRAMMET OM YRKET Som ämneslärare får du kombinera ditt ämnesintresse med att jobba med barn och ungdomar. Det är ett omväxlande, kreativt och självständigt
Läs merInternationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Informationsmöte Lund/ 2012-01-12
Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016 Roswitha Melzer Informationsmöte Lund/ 2012-01-12 Nordplus deltagande länder Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/372 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng Nordic Master's Programme in Education with
Läs merKVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.
KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat
Läs merA) DET NATIONELLA/REGIONALA UTBILDNINGSLANDSKAPET OCH BETYDELSEN AV INITIATIV KRING ÖPPET LÄRANDE
A) DET NATIONELLA/REGIONALA UTBILDNINGSLANDSKAPET OCH BETYDELSEN AV INITIATIV KRING ÖPPET LÄRANDE FINLAND Pirjo Keinänen Vuxenutbildning i Finland Utbildningspolitikens premisser Föresatsen för Finlands
Läs merGemensamma europeiska verktyg för ökad mobilitet och kvalitet i yrkesutbildning.
Gemensamma europeiska verktyg för ökad mobilitet och kvalitet i yrkesutbildning. Bengt Landfeldt Internationella programkontoret Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Köpenhamnsprocessen - fördjupat
Läs merRapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin
Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård
Läs merArbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.
Studie- och yrkesvägledningen i Staffanstorp skall fortsätta utvecklas så att den har fokus på det livslånga lärandet. Såväl den enskilde individen som samhället tjänar på att barn, ungdomar och vuxna
Läs mer