A) DET NATIONELLA/REGIONALA UTBILDNINGSLANDSKAPET OCH BETYDELSEN AV INITIATIV KRING ÖPPET LÄRANDE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "A) DET NATIONELLA/REGIONALA UTBILDNINGSLANDSKAPET OCH BETYDELSEN AV INITIATIV KRING ÖPPET LÄRANDE"

Transkript

1 A) DET NATIONELLA/REGIONALA UTBILDNINGSLANDSKAPET OCH BETYDELSEN AV INITIATIV KRING ÖPPET LÄRANDE POLEN Wojciech Gilewski, Roman Nagorski (red.) Distansutbildningens moderna historia vid Warszawas Teknologiska Universitet (WTU) Historien 1993 Det polska utbildningsministeriet beslutar skapa ett Öppet Universitet i Polen som en separat enhet och med redan befintlig personal från andra universitet Träningsseminarium Radziejowice med föreläsare från UK, Tyskland och Norge Förändringar inom ministeriet beslutet att skapa ett Öppet Universitet i Polen dör 1 Historien 1994 Vad bör göras? Inga allmänna beslut för Polen Lösning: de små stegens metod Kontakter med ÖU i Europa TESSA projekt i ÖDU: 22 ledarskapskurser för handikappade TESSA: 20 engelska multimediakurser Träning i UK: DU-metodik ÖDU vid centrum för fortsatt utbildning Historien 1995 TESSA projekten forts. Träning i UK: handledning på distans Träning i UK: multimedia i ÖDU Kontakt med ÖDU-tillhandahållare i Europa och USA, mest på universitetsnivå Tre distanskurser i ledarskap avklarade Tre engelska multimediakurser nästan klara Historien 1996 TESSA projekten forts. och klara Leverans av DU-kurser Ny lovande kontakt: The Open University, Teknologiska fakulteten och institutionen för mediakunskap, Milton Key., UK Historien 1997 TEMPUS projekt CEPROADS forts. Samarbete med det Nationella Centret för DU i Polen, utbildningskonsult som förbereder 20 DU-böcker Förberedelse av en guidebok för att lära hemma Förberedelse av en DU-kurs i CEPROADS PHARE DESC accepterad på WTU Fortsättningsutbildningscentrum på WTU stängs Historien 1998 ÖDU flyttad till Civilingenjörsfakulteten TEMPUS projekt CEPROADS forts. Leverans av DU-kurs till vägadministration Samarbete med det Nationella Centret för DU forts. PHARE projekt för DESC påbörjat Skapande av Distansutbildningscentrum vid Warszawas Tekniska Universitet Utvidgning av DESC projektet till september Historien 1999

2 Utrustning för DESC erhållen DU-material för Universitetsnivå producerat HTML-baserat DU-material producerat Vad bör göras nu? Inget stöd på nationell nivå. Lösning: de små stegens metod Stöd från Civilingenjörsfakulteten Framtiden Samarbete med polska och EU-universitet Sokrates och Leonardo program Stöd från Civilingenjörsfakulteten förberedelse och leverans av ÖDU Lovande kontakter med en enhet hos IBM i Polen Överenskommelse med University of Michigan on att polska studenter läser på distans 2 Warszawas Teknologiska Universitet (WTU) /Distansutbildningscenter Populariteten hos den extra-murala modellen för studier på gymnasienivå växer i Polen. Vi kan just nu iaktta en liknande trend både för gymnasier och universitet folk måste arbeta och studera samtidigt, så de föredrar att läsa som extra-murala studenter. Centra för fortsättningsutbildning arbetar hela dagen och hela kvällen. Extra-murala föreläsningar organiseras från 4 e.m. till 10 e.m. från måndag till fredag och hela dagarna under lördag och söndag. Det finns ett centralt kontor i Warszawa och ett nätverk med 57 lokala centra. De viktigaste tillhandahållarna av fortsatt utbildning är utlokaliserade institutioner som har band med offentliga institutioner. Det vanligaste valet är allmän. Tekniska och yrkesutbildningsskolor finns över hela Polen, men de populäraste filialerna beror på området i landet. Det finns en trend mot extra-muralt lärande i högre utbildning, vilket har att göra med både utvecklingen inom de tekniska och yrkesmässiga områdena och en allmän ökning av i riktning mot mer flexibla sätt att studera. Att studera i Polen är i princip gratis (grundskola, gymnasium och högre utbildning) men det gäller inte extra-murala studier. Vi producerar, de facto, extra-murala studier inom universitetet med lite extra pengar för universitetet. Från studenternas synpunkt sett måste de betala. Kostnaden för extramurala studier vid statliga universitet är mycket lägre än vid privata skolor och universitet. De extramurala studierna levereras vanligen i en kombination av traditionell och ny teknologi. Lärare och professorer förstår att de nya lärandeformerna är absolut nödvändiga för att modernisera vårt system för lärande och göra det jämförbart med EU-modellerna. Och vi kommer ihåg att vi står på tröskeln till EU. Vuxnas behov av att lära i Polen Den polska föreningen för fortsatt ingenjörsutbildning (EDUSTIM) 1. Situationen för vuxenutbildningen i Polen 1.1 Utbildningssystemet och dess reformer Redan 1989, tillsammans med att börja bygga en ny marknadsekonomi och ett demokratiskt politiskt system i Polen, påbörjades reformeringen av utbildningssystemet. Denna reform är en process som pågått sedan 1990 och bör pågå än längre på grund av alla behov av förändring i alla delar av utbildningen: systemets organisation, nya läroplaner och utbildningsprogram, metoder för undervisning och lärande. Syftet med dessa förändringar är uppenbar: att anpassa utbildningssystemet till behoven i den omvandlade ekonomin, arbetsmarknaden och den nya samhällssituationen i det polska samhället, liksom i dess särskilda grupper. Det praktiska genomförandet av de formulerade målsättningarna är dock inte så enkelt på grund av följande faktorer: bristen på finansiella medel i statsbudgeten, industrins svåra läge och, framförallt trögheten i strukturerna och mentaliteten hos undervisande och administrativ personal i utbildningssektorn. Detta ger reformen otillfredsställande resultat om man betänker vilka behoven är. Det finns dock en mycket positiv faktor, därför att den stimulerar fler förändringar det är den avsevärda ökningen av intresse för utbildning som befolkningen visar,

3 de unga vill ha god undervisning, om möjligt på en högre nivå, och de vuxna vill bättra på sina yrkeskvalifikationer. Detta är skälet till att en veritabel utbildnings- och yrkesträningsmarknad dök upp med många nya skolor och träningscentra, vilka erbjöd olika utbildningsprogram och kurser. Människor och företag är dessutom villiga att betala för sådana tjänster. Men utbildningssystemets svagheter, särskilt då skolan, utgör dock ett allvarligt hinder, som måste övervinnas. Det är därför som många initiativ och resultat från utvecklingsprojekt, inklusive de som finansierats av PHAREfonden och andra biståndsprogram från Västländer och Japan inte kan finna lämpliga miljöer för att avsevärt förbättra situationen. Av dessa skäl togs ett nytt initiativ från regeringen år 1998 för att reformera det polska utbildningssystemet. Organiseringen av och funktionen hos utbildningssystemet, kommer enligt dess senaste moderniseringsprogram som avses starta 1999, att baseras på två lagar: lagen om utbildningssystemet angående från förskola till gymnasienivå. lagen om högre utbildning angående utbildning på högre nivå och flera regeringsbeslut. 3 Hela utbildningssystemet utgörs av två segment: utbildning i skolform och utbildning utanför skolformen. Den första omfattar: 1) förskola (ett år) för barn som är 6 år (inte obligatoriskt) 2) grundskola (obligatorisk) a) primär (6 år) utbildning i grundskolan b) post-primär (3 år) utbildning i gymnasieliknande skolor 3) gymnasieskola efter eget val: a) yrkesutbildning (2 år) på yrkesskola b) gymnasium (3 år) i allmänbildande eller yrkesinriktade skolor c) kompletterande gymnasium (2 år) i en kompletterande gymnasieliknande skola (för elever vid yrkesskolor som vill komplettera till fullständig gymnasienivå 4) eftergymnasial (1-2 år) yrkesutbildning i postgymnasiala skolor. Vid slutet av skolutbildningen (på varje nivå, utom vid förskolan) ska det finnas någon slags slutlig examination. Efter gymnasieskolan ska Matura (mogenhet ö.a.) eller studentexamen tillåta de som tar den att fortsätta sin utbildning på högre nivå. Detta skolsystem ska kompletteras med speciella sorters skolor som kommer att tillåta handikappade att få utbildning (allmän och/eller yrkesutbildning) Den högre utbildningen omfattar: 1) första gradens (3-4 år) utbildning av a) ett yrkesmässigt slag, eller b) ett akademiskt slag (de som tar examen får en licens eller ett ingenjörsdiplom) 2) andra gradens (1-2 år) utbildning av magister- eller licentiat- typ; 3) enhetlig (5-6 år) utbildning av magister- eller licentiat-typ; 4) tredje gradens (3-4 år) utbildning doktorandstudier Utbildning utanför skolform (och yrkesträning) omfattar: 1) studier för dem som avslutat högre studier 2) olika slags kurser (av kort, mellan och lång varaktighet) både allmänbildande och yrkesinriktade 3) seminarier och konferenser (av undervisande slag) 4) praktiskt arbete och praktikplatser 5) självstudiekurser 6) populära utbildningsformer (TV- och radioutsändningar, öppna föreläsningar, sedelärande skrifter) Utbildningen utanför skolan kan genomföras både av skolor och andra utbildningscentra, allmänna och inte (privata, som ägs av flera företag tillsammans, tillhöriga NGO:er) fortsatt utbildningscentra, centra för praktisk förberedelse, träningscentra, yrkesutvecklingscentra, etc. Grundläggande och sekundär utbildning för unga (initialstuderande) i skolor tillhandahålls statowards a framework in open flexible learning

4 tionärt. Men denna sorts utbildning för vuxna kan, lika väl som högre utbildningsnivåer (både för yngre och äldre studerande) erhållas på andra sätt och, naturligtvis, utanför skolan med. 1.2 Vuxenutbildningen och dess reform Efter andra världskriget, som ett resultat av utrotandet av avsevärda delar av den polska nationen, särskilt då intelligentian, och på grund av nödvändigheten att rekonstruera ett kolossalt förstört land, liksom nödvändigheten av att utveckla industrin, fanns det ett stort behov av att utbilda stora delar av det polska samhället, vilket också omfattade utrotandet av analfabetismen. Av detta skäl blev vuxenutbildningen väl utvecklad, till stor del för att komplettera den utbildning som avbrutits av kriget. Därefter, i samband med det s.k. sociala främjandet, fullföljde ett stort procenttal vuxna andra nivåns utbildning (mindre än högre utbildning). Detta slags fortsatta utbildning pågick väsentligen till slutet av 70-talet. Numer ( på grund av den högre utbildningens större betydelse och moderna kvalifikationer) och särskilt i framtiden (i enlighet med de nya principerna för yrkesutbildning) då den fortsatta utbildningen av vuxna syftar till att uppgradera deras formella utbildning, kommer de att bli viktiga på eftergymnasiala och högre studier. Men i enlighet med de nya principerna i det reformerade systemet finns det ingen anledning att skapa speciella skolor för vuxna, då de slutliga resultaten kommer att vara det viktiga, både för unga och vuxna, vid examinering och kvalifikationskommission. Också sättet som de lärt sig på kommer att vara av mindre betydelse då resultatet och inte utbildningsvägen kommer att vara avgörande (sättet att lära kan vara viktigt för de unga eller de vuxna männen, från ett tillgänglighetsperspektiv). Förutom skolutbildning för vuxna har olika utanför-skolan utbildningar funnits och finns fortfarande i Polen. På 60- och 70-talen var de ganska väl utvecklade. Företagen hade plikten att organisera utbildning eller skicka sin personal på kurser eller s.k. träningskonferenser, vilka utformades så att människor skulle hållas informerade om de senaste nyheterna inom sitt ämnesområde. Formella kurser var obligatoriska för vissa yrken för att bli befordrad (t.ex. lärare, jurister, läkare) och t.o.m. för alla de anställda (t.ex. träning för arbetarskydd). De erbjöds främst av de allmänna (statliga) centra för yrkesutveckling och av yrkesföreningar. På universiteten utvecklades s.k. kurser efter examen (vilka har funnits fram till nu). Många populära former för utbildning organiserades, mest föreläsningar som stod öppna för allmänheten, vilka erbjöds av organisationer som nätverket för landsortsuniversitet vilka fungerade på landet, och Populärkunskapssamfundet som verkade städer. De vetenskapliga institutionerna som polska vetenskapsakademin, vetenskapliga sällskap och professionella föreningar,(t.ex. vetenskapligt-tekniska föreningar för ingenjörer och tekniker) erbjöd öppna och populära föreläsningar om intressanta vetenskapliga eller tekniska ämnen. På åttiotalet minskade sakta utanför-skolan aktiviteterna och urartade till och med. Kurserna efter examen ordnades för att få fler jobb till akademiska lärare och inte för att ge deltagarna den kunskap de faktiskt behövde. På företagen dök s.k. kursmänniskor upp, det vill säga folk vars uppgift det var att delta i träningskurser för att upprätthålla statistiken. De så kallade kurskonferenserna organiserades bara för turistiska, sociala eller nöjesskäl. Populära öppna former av utbildning förlorade sin publik. Efter 1989 uppstod ett enormt behov av nya kvalifikationer som behövdes för marknadsekonomin. Genom att öppna ekonomin för teknisk omvandling, blev nya kunnigheter nödvändiga, särskilt då inom telekommunikation och informationsteknologin (Polen har varit ett av de mest säljande marknaderna för datateknologi under de senaste åren) liksom kunskap i främmande språk, särskilt engelska. Å andra sidan skapade den sönderfallande polska industrin, nya utländska företag och nya polska institutioner som letade efter personal med den nödvändiga kompetensen stor oro på arbetsmarknaden. Det var nödvändigt att skaffa nya kvalifikationer för att få ett nytt jobb. På detta sätt föddes en ny och verklig utbildningsmarknad i Polen. Antalet studerande ökade avsevärt: inklusive de extra-murala studerande som betalade för sina studier på andra och högre nivåer, liksom de vuxna studerande som deltog i träningskurser. I början av 1990-talet var enskilda människor och utländska biståndsfonder (PHARE-fonden, Brittiska Know-How fonden, stiftelsen Frankrike-Polen och andra) de huvudsakliga källorna till finansiering av de utbildningsmässiga initiativen. Så sakteliga började de privatiserade och omstrukturerade polska företagen förstå nödvändigheten av att investera i mänskliga resurser. Staten skapade fonder för att träna sina tjänstemän och tjänster (polisen, brandförsvaret och andra) och omskolade arbetslösa, självstyrande myndigheter för nyetablerade administrativa enheter delade ut fonder att träna sin egen administrativa personal och blev starkare och stödde utvecklingen av fortsatt utbildning. Många olika slags skolor och centra för fortsatt utbildning etablerades och fortsätter att skapas. 4

5 Först dök privata högre skolor och centra upp som investeringar både av polskt och utländskt privat kapital. Där utöver åtog sig många nyligen skapade stiftelser som en del av sin stadga att börja undervisa. Utbildningsministeriet etablerade ett nätverk av allmänna fortsatt utbildningscentra. Också de professionella utbildningsorganisationerna som inte är statliga reviderade sitt förhållningssätt till utbildningsaktiviteter och började erbjuda mer marknadsorienterade och mer proffsigt organiserade utbildningsföretag. Stegvis började universiteten erbjuda nya och kortare yrkesutbildningar och studier efter avlagd examen där man huvudsakligen antog EU:s och USA:s normer (t.ex. BSc./fil.kand./typer av studier, franska master studier, MBA studier (fil.mag. i företagsekonomi) med moderniserade program och metodik, likaså väl orienterade mot verkliga behov. De började också dra nytta av de erfarenheter som överförts från EU-länder inom ramverket TEMPUS och andra PHARE-program. Andra typer av fortsatt utbildning började också erbjudas, inklusive de som fanns i distansform (t.ex. inom ramen för TESSA-programmet vid Warszawas tekniska universitet). På flera universitet sattes separata centra för fortsatt (utanför-skolan) utbildning upp, trots att utbildningen, och då även fortsatt utbildning fortfarande organiseras av fakulteter, institutioner och avdelningar (akademiska enheter inom universitetsstrukturen). Man kan säga att den fortsatta utbildningen i Polen under de åtta senaste åren har utvecklats spontant som ett marknadssvar på nya och stora behov. Statens policy var ganska svag. De enheter som samordnade de utländska biståndsfonderna (PHARE och andra) hade inte tillräckligt stöd från en klart definierad politik med en laglig bas. Riksdagen och regeringens lagar reglerade bara delvis vuxen- och fortsättningsutbildningen, utan en klar och konsekvent vision eller organisation för utbildningssystemet. Å andra sidan kan man förstå svårigheterna: det är inte lätt att reglera de fenomen som just dyker upp och formulera en politik när de mentala barriärerna i traditionella skolor och institutioner är dominerande. Den egna organisationen för den fortsatta utbildningens enheter i Polen är också relativt svag. Den legala mekanismen med att finansiera deras aktiviteter (de så kallade statliga uppgifter som NGO:er delar ut) är ny och föga utvecklad det viktiga skälet till detta är bristen på finansiella medel i den statliga budgeten (de förefintliga medlen ges till sociala behov). Dessutom är samarbetet mellan utbildningsinriktade och yrkesinriktade organisationer svag (det är lättare för en förening att samarbeta med en internationell organisation än en nationell). Alla dessa faktorer förklarar att utvecklingen inom fortsatt utbildning, vilken redan är betydelsefull på grund av sin kvantitet, samtidigt har allvarliga svagheter. Den viktigaste faktorn är kvaliteten på utbildning och yrkesutbildning det är mycket hög kvalitet på vissa kurser och andra har mycket låg. Detta orsakar sociala och ekonomiska förluster och brister i orienteringen bland de människor som är intresserade av att delta i fortsatt utbildning eller betala deltagaravgifter. Det finns ingen infrastruktur som stöder tillhandahållare och kunder. Den långtidspolicy som regeringen formulerade 1998 angående en reform av utbildningssystemet, som då redan programmerats och, till stor del stadfästs, och som började fungera i en ny organisatorisk struktur under 1999, erbjuder en ny, mycket viktig ram för den fortsatta utvecklingen av polsk fortsättningsutbildning ( utbildning av vuxna i och utanför skolan). Den växande polska ekonomin bör stödja denna utveckling kraftfullt. För det första, utbildningssystemets allmänna principer jämställer grundläggande och fortsatt (vuxen) skolutbildning vad beträffar pedagogiska krav, försörjningsregler och de undervisningsresultat som ska ha åstadkommits när man lämnar skolan (på varje nivå) detta ska verifieras genom slutexamen av en oberoende kommission. Det betyder, i det enskilda fallet, att samma skolor kan utbilda både unga och vuxna människor på gymnaise- och högre nivå. Skillnaden kommer att bestå av sättet som utbildningen finansieras. Upp till en viss ålder, beroende på utbildningsnivån, kommer utbildningen av de unga att finansieras från statens budget. Dessutom kan fortsatt utbildning av vissa grupper vuxna finansieras av (individuellt) speciella fonder eller de företag som anställer dem. För det andra, jämställer systemet sätten att utbilda och träna (resultatet, som säkerställs av en oberoende examineringskommission är viktigt, inte hur man skaffat sig det). Detta är en bra mekanism för att utveckla olika slags öppna och flexibla distanskurser, då skolor och centra för fortsatt utbildning kommer att bli intresserade av att tillhandahålla sådana produkter som är lätt tillgängliga för stora grupper i samhället (för att öka deras inkomster) och som har bra kvalitet (vilken övervakas av statens pedagogiska administration och/eller ett kvalitetskontrollsystem). Slutligen överför det nya systemet tyngdpunkten i det pedagogiska systemet från undervisning till lärande. Det syns, bland annat, i sättet som man konstruerat de så kallade läroplanen och programmen för kärnämnena och i metodiken för att genomföra dem. Dessutom måste lärarens roll förändras. Undervisande personal måste få nya pedagogiska kompetenser (där de spelar rollen av handledare och rådgivare och även av den som utformar specifika utbildningsprogram). För detta 5

6 syfte tänker man sig ett system av professionell utveckling för lärare, vilka länkas till formella grader i en lärares karriär. Det problem som behöver en lösning är att etablera goda mekanismer och källor till att finansiera systemet och en infrastruktur som kan överföra de planerade uppgifterna till praktik. 2. Behov av att lära. Öppet och flexibelt lärande 2.1 Infrastruktur för lärande Det första fundamentala problemet för behovet att lära man kan säga det första behovet när det gäller lärande, särskilt ÖFL är att etablera en motsvarande infrastruktur för lärande, som omfattar stöd till de studerande i form av kompetent och tillräcklig utbildningspersonal, liksom tekniska verktyg. Man kan till och med säga att de tekniska hjälpmedlen, även om de i viss mån ör otillräckliga, har andra hands betydelse. Det viktigaste problemet är att träna lärarna att spela rollen som personal vilka stödjer de studerande och till alla delar är sammanbundna med lärprocessen. I Polen har utbildningen av lärare och träningen av tränare varit och är fortfarande inriktad på att lära ut hur man lär ut inte hur man stöder och servar lärandet. Tränarna är lärare eller experter från institutioner eller industri. De förra har pedagogisk kompetens, de senare har ämneskompetens. Det finns ett verkligt behov av träna kompetenta experter som har lärarskicklighet. Men intresset för detta är inte alltför stort (marknaden väljer ut begåvade experter och kompetenta lärare det är allt.) Under de senaste åren har vissa initiativ och projekt som hänger samman med personalutveckling etablerats på universitet, skolor och fortbildningscentra. Det har också skapats vissa produkter för de studerande (för självstudier och för deltagande i distanskurser). Tack vare PHARE-program (som TESSA, PHARE Distansutbildning i flera länder, TEMPUS) och andra utländska biståndsfonder genomfördes flera projekt (eller är fortfarande löpande). Genom att dra nytta av god standard och praktik inom EU och andra länder och genom att förbättra teknisk utrustning, har flera produkter förberetts, såsom trycksaker, video och elektroniskt utbildningsmaterial (också vägledning för de studerande) liksom distanskurser som anordnats i enlighet med den senaste forskningen. Under genomförandet av dessa projekt tränades samtidigt personal, som på alla sätt var kompetent inom hela området med öppet och flexibelt lärande. Flertaliga distansutbildningscentra upprättades, både privata och allmänna, inom ramen för de ovannämnda projekten eller på oberoende vis, som ett igångsättande av utländska centra av sådant slag i Polen. Det finns ett Nationellt centrum för distansutbildning, men det är synd att dess roll och aktivitet, fram till idag, inom ÖFL och DU är begränsad och det beror huvudsakligen på bristande klarsyn hos Utbildningsministeriet, som också är dess övervakande och finansierande institution. Det är värt att understryka vissa resultat från ovannämnda initiativ kan vara intressanta för utländska (även EU) centra eller institutioner (t.ex. ledarskapskurser för handikappade, en flexibel kurs i data-arkitektur: de är tillgängliga på Internet och kan installeras fås för PC och på papper från en dataplattform). De exempel som citeras ovan är ett gott startkapital, som borde utvecklas och spridas. För att klara av detta behövs dock, finansiellt, liksom politiskt och moraliskt, stöd av staten. Vid en konferens som hölls i Warszawa under hösten 1998, vilken ordnades av Sokrates samordningskontor handlade de flesta inläggen från den polska gruppen, från fältet för ÖFL och DU, vid presentationer och diskussioner om mentala barriärer och brist på förståelse från ledande organ på alla nivåer. Genom utbyte av kunskap och god praktik från EU-länder (som inom REREAL-projektet) kan denna utveckling stärkas. Vad beträffar ÖFL tekniska infrastruktur, så kan det allmänt sägas att den fortfarande är otillfredsställande, men den verkar räcka för att utveckla ÖFL. Många utbildningscentra, allmänna och privata, universitet och andra har mycket god utrustning för att förbereda och producera material eller kurser av alla tekniska former. Datorer är mycket populära, om också inte i småstäder och byar än. Nästan alla universitet har goda dator- och Internet-nätverk, ett stort antal skolor och många allmänna institutioner har tillgång till Internet. Universiteten har antagit EU- och USA-normer men använder dem tyvärr bara under studier. Läroplaner och metodik består mest av att skära i redan existerande längre program och tillämpa de förefintliga metoderna. Men vissa nya högre skolor (mest privata och inter initiativ) försöker skapa något nytt. Universitetsmyndigheternas och de anställdas tröghet tillåter inte att kvalitetsomvandling kan stimuleras. Initiativ på äldre universitet har ännu inte nått den kritiska massan på sina respektive akademier. Det reformerade utbildningssystemet introducerar nya, positiva 6

7 mekanismer och en laglig grund. Men endast marknaden, som också omfattar utbildnings- och arbetsmarknaderna, kan åstadkomma de eftersträvade förändringarna, på lång sikt. Det verkliga problemet är dock, möjligheten till kontakter med handledare och mentorer direkt och öga-mot-öga eller genom att använda fjärrverktyg. Utbildningsreformen förutsätter att skolor kommer att bilda ett nätverk, som lokala centra för ÖFL. Men det kräver tid och ett annat slags stöd, då de tekniska framstegen är snabbare än de mentala och pedagogiska. Goda vägledningar till hur man lär kan också föras in i den infrastruktur som de studerande behöver. Det polska samhället i allmänhet är, på grund av svagheter i utbildningssystemet, vant vid lärande. Principerna för det nya reformerade systemet utgår ifrån att unga människor kommer att få lära sig hur man lär, d.v.s. en av kärnkompetenserna som allmänutbildningen ska lära ut, de ska lära sig att lära hela livet (livslångt lärande). Men detta kräver mycket tid. Under kommande år blir de viktigaste uppgifterna för utbildningsinstitutioner att utarbeta en uppsättning riktlinjer för att underlätta lärandet för olika sociala grupper enligt deras karaktäristika, vid lämplig nivå och i olika former (tryckt, elektroniskt etc.) Ett gott exempel på en sådan handledning för distansutbildning utarbetades på WTU och inkluderas i kursböckerna från WTU och Distansutbildningscentrum Behovet av ÖFL I allmänhet kan man förmodligen räkna upp samma målgrupper i alla europeiska länder, för vilka ÖFL är särskilt viktigt eller kan underlätta deras ansträngningar att utbilda sig. När vi talar om situationen i Polen kan vi nämna följande grupper: Handikappade Folk som stannar hemma Landsbygdsbor Arbetande människor Lista på de förkortningar vi använt: MBA Masters and Bachelors of Arts /fil.mag. och fil.kand. WTU Warszawas tekniska universitet TESSA EU-projekt TEMPUS CEPROADS EU-projekt PHARE DESC EU-projekt

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad

Läs mer

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA FRÅGEFORMULÄR Det europeiska projektet EMCOSU (Emerging Modes of Cooperation between Private Sector Organisations and Universities) Nya former för samarbete mellan Den privata

Läs mer

Internationella programkontoret vägen till världens kunskap

Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret är en myndighet som främjar kunskapsutbyte och samarbete

Läs mer

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/ 2012-02-08

Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/ 2012-02-08 Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016 Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/ 2012-02-08 08.30 Samling med kaffe Program några hållpunkter 09.00 Kort om

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi 2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi Så bygger vi en utbildningskedja i världsklass Nationell kunskapsstrategi Så

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2011 Nr 75 Nr 75 LANDSKAPSFÖRORDNING om gymnasieutbildning Utfärdad i Mariehamn den 23 juni 2011 Med stöd av 8, 9, 10 och 34 landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning stadgas

Läs mer

A) DET NATIONELLA/REGIONALA UTBILDNINGSLANDSKAPET OCH BETYDELSEN AV INITIATIV KRING ÖPPET LÄRANDE

A) DET NATIONELLA/REGIONALA UTBILDNINGSLANDSKAPET OCH BETYDELSEN AV INITIATIV KRING ÖPPET LÄRANDE A) DET NATIONELLA/REGIONALA UTBILDNINGSLANDSKAPET OCH BETYDELSEN AV INITIATIV KRING ÖPPET LÄRANDE SLOVAKIEN Miroslav Babinsk (red.) Dagssituationen för vuxenutbildningen i Slovakien Politiska, ekonomiska

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

Utbildningsplan för. Utöver detta krävs för respektive inriktning även behörighet/ kunskaper enligt nedan: Inriktning mot arabiska:

Utbildningsplan för. Utöver detta krävs för respektive inriktning även behörighet/ kunskaper enligt nedan: Inriktning mot arabiska: Utbildningsplan för Kandidatprogram i global management Bachelor's Programme in Global Management 180.0 Högskolepoäng 180.0 ECTS credits Programkod: SFGMA Gäller från: VT 2014 Fastställd: 2013-09-04 Ändrad:

Läs mer

Utvecklingen av EQF i Europa och implementeringen i Sverige

Utvecklingen av EQF i Europa och implementeringen i Sverige Utvecklingen av EQF i Europa och implementeringen i Sverige Stockholm City Conference Center, Stockholm 24 oktober 2012 Carina Lindén, Upplägg Fördjupat samarbete inom yrkesutbildningen i EU och konkreta

Läs mer

Kunskapslyft för fler jobb i Dalarna

Kunskapslyft för fler jobb i Dalarna Dalarna 20140423 Kunskapslyft för fler jobb i Dalarna - ett län för kompetens och lärande socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Dalarna behöver mer kunskap och kompetens - inte mindre. Socialdemokraterna

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Folkuniversitetets internationella ramprogram

Folkuniversitetets internationella ramprogram Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden. Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän

Läs mer

Stödmaterial för lokala VFU-handledare

Stödmaterial för lokala VFU-handledare Lärarhögskolan Sid 1 (18) Stödmaterial för lokala VFU-handledare Våren 2014 Uppdaterad 131218 Lärarhögskolan Sid 2 (18) Innehåll Inledning... 3 Om VFU... 3 Ditt ansvar som lokal VFU-handledare... 4 Utbildning

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes

Läs mer

Deltagande i olika former av studier

Deltagande i olika former av studier Deltagande i olika former av studier 9 Vill inte vara med Avsluta intervjun Text i kursiv stil är instruktioner till intervjuarna som skall synas i DATI och behöver bara läsas upp för den intervjuade personen

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

1.0 Kortfattade landsrapporter

1.0 Kortfattade landsrapporter 1.0 Kortfattade landsrapporter Detta avsnitt består av 27 kortfattade landsrapporter som presenterar de huvudsakliga lärlingsutbildningarna och praktikprogrammen i varje medlemsstat. Rapporterna ger en

Läs mer

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Vård- och omsorgscollege

Vård- och omsorgscollege på väg mot Vård- och omsorgscollege för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan Vård- och omsorgsprogrammet om människor och hälsa ligger dig varmt om hjärtat Du får lära dig

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Vuxenutbildning efter reformerna

Vuxenutbildning efter reformerna Vuxenutbildning efter reformerna Lägesbeskrivning ur SKL perspektiv Gymnasieskola, gymnasiesärskola,särvux Kompetensförsörjning Regionförbundet Västerbotten, Skellefteå 24 feb 2011 mats.soderberg@skl.se

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen) Kommenterad dagordning Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) Utbildningsdepartementet 2017-02-06 Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 17 februari 2017 Kommenterad dagordning

Läs mer

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå 1 (6) 2000-09-26 230.2000-607 Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå Vision, mål och uppdrag Utbildningskommunen Eksjö ska erbjuda:. en vuxenutbildning som

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Ung Företagsamhet Dalarna Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Program 09:00 Presentation Introduktion av UF Kaffe Affärsidé Grupp/UF-företag Affärsplan Lunch Driva Avveckla Kaffe UF-lärarrollen Avslutande

Läs mer

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 Måldokument FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 En väg in, många vägar ut! Överlämnad 2014-04-03 av beredningen för lärande Antagen av Kommunfullmäktige 2014- Innehåll FÖRORD... 3 VISION OCH MÅL...

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

Internet of Things Utbildning och Kompetensförsörjning. Fredrik Heintz Linköpings universitet

Internet of Things Utbildning och Kompetensförsörjning. Fredrik Heintz Linköpings universitet Internet of Things Utbildning och Kompetensförsörjning Fredrik Heintz Linköpings universitet SIP IoT Utbildning Översikt Syfte: Lägga grunden för arbetet med att tillgodose Sveriges kort- och långsiktiga

Läs mer

Handelshögskolan i Stockholm

Handelshögskolan i Stockholm Handelshögskolan i Stockholm Kort om högskolan Handelshögskolan i Stockholm (HHS) är en privat högskola med knappt tjugo procent av intäkterna i statligt stöd. HHS grundades 1909 på initiativ av det svenska

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

A) DET NATIONELLA/REGIONALA UTBILDNINGSLANDSKAPET OCH BETYDELSEN AV INITIATIV KRING ÖPPET LÄRANDE

A) DET NATIONELLA/REGIONALA UTBILDNINGSLANDSKAPET OCH BETYDELSEN AV INITIATIV KRING ÖPPET LÄRANDE A) DET NATIONELLA/REGIONALA UTBILDNINGSLANDSKAPET OCH BETYDELSEN AV INITIATIV KRING ÖPPET LÄRANDE FINLAND Pirjo Keinänen Vuxenutbildning i Finland Utbildningspolitikens premisser Föresatsen för Finlands

Läs mer

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete?

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Vad vill du göra och vad kan vi hjälpa till med? Fortbilda dig personligen? Göra ett studiebesök?

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points

LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points UTBILDNINGSPLAN LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points Utbildningsplanen är fastställd av sektionsnämnden för lärarutbildning den 2 september 2003. 1. ALLMÄNT Den som vill bli

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Reformerad Yrkeslärarutbildning. En nyckelfråga för svenskt näringsliv

Reformerad Yrkeslärarutbildning. En nyckelfråga för svenskt näringsliv Reformerad Yrkeslärarutbildning En nyckelfråga för svenskt näringsliv PM Augusti 2007 Vi behöver en reformerad yrkeslärarutbildning som löser bristen på kvalificerade yrkeslärare Näringslivet är beroende

Läs mer

Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Informationsmöte Lund/ 2012-01-12

Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Informationsmöte Lund/ 2012-01-12 Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016 Roswitha Melzer Informationsmöte Lund/ 2012-01-12 Nordplus deltagande länder Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

Växjö universitet. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Växjö universitet. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Växjö universitet Kort om högskolan Växjö universitet startade som en filial till Lunds universitet 1967, blev självständig högskola 1977 och universitet 1999. Här studerar numera drygt 15 000 studenter.

Läs mer

Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU

Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU Ny kompetens för framtida arbetsmarknadsbehov att förutse och matcha kompetensbehov Stockholm 30 november 2010 Upplägg Europasamarbete med koppling till utbildning

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Gemensamma europeiska verktyg för ökad mobilitet och kvalitet i yrkesutbildning.

Gemensamma europeiska verktyg för ökad mobilitet och kvalitet i yrkesutbildning. Gemensamma europeiska verktyg för ökad mobilitet och kvalitet i yrkesutbildning. Bengt Landfeldt Internationella programkontoret Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Köpenhamnsprocessen - fördjupat

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete ( Utbildning 2020 )

Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete ( Utbildning 2020 ) C 119/2 Europeiska unionens officiella tidning 28.5.2009 IV (Upplysningar) RÅDET UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram

Läs mer

Magisterprogrammet pedagogiskt arbete med inriktning mot lärares arbete och elevers lärande

Magisterprogrammet pedagogiskt arbete med inriktning mot lärares arbete och elevers lärande Magisterprogrammet pedagogiskt arbete med inriktning mot lärares arbete och elevers lärande Programmet omfattar med sina 60 hp - en metodkurs Forsknings- och utvecklingsarbete i skolan (15 hp) - teorikurser

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

Riktlinjer för användning av seriösa dataspel inom yrkesutbildningar

Riktlinjer för användning av seriösa dataspel inom yrkesutbildningar Riktlinjer för användning av seriösa dataspel inom yrkesutbildningar Anpassning, förberedelse och genomförande INNEHÅLL ORDLISTA INTRODUKTION MODUL 1: Förberedelse inför användning av seriösa dataspel

Läs mer

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020)

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) Presentation vid Erasmus Mundus seminarium, Uppsala 24 februari 2012 Anna Gudmundsson, Nuvarande program Ett nytt

Läs mer

INTERNATIONELLA TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

INTERNATIONELLA TILLVÄGAGÅNGSSÄTT INTERNATIONELLA TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Project No. 505710-CZ-2009-KA4-KA4MP Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. För uppgifterna i denna publikation (som är ett meddelande)

Läs mer

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN44, Socialt arbete: Handledning inom verksamhetsförlagd utbildning i socialt arbete, 7,5 högskolepoäng Social Work: Supervision in Social Work Field Education, 7.5

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv?

Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv? Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv? Underlag till Tillväxtverket 17 februari 2015 Henrik Malm Lindberg Ratio Näringslivets forskningsinstitut Stora omvärldsförändringar Globalisering,

Läs mer

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 2.1.1 Hur ser situationen för digital pedagogik, nya läromedel och lärandemiljöer ut för närvarande och vilka förutsättningar finns för att utveckla dem? Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018 Beskrivning

Läs mer

Programmet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn

Programmet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Programmet för livslångt lärande Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Vilka möjligheter finns? För individer: studiebesök fortbildningskurser job shadowing praktik

Läs mer

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan Barn- och Utbildningsnämnden Bilaga BoU-nämnden 2009-03-05 13 Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 2009-03-05 1 och riktlinjer för förskoleverksamheten Nulägesbeskrivning i förhållande

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Koppling mellan Specikt mål - nationellt mål - prioriterad finansiering och Indikator

Koppling mellan Specikt mål - nationellt mål - prioriterad finansiering och Indikator Koppling mellan Specikt mål - nationellt mål - prioriterad finansiering och Specifikt mål 1 Asyl Avsnitt 3 i det nationella programmet Specifikt mål 1 Asyl och nationellt mål 1 Mottagnings och asylsystem

Läs mer

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer